NJT #3-2020

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 3 • JUNI 2020 • ÅRGÅNG 146

” Det viktige er å lytte til med­ arbeiderne, for det er de som møter kunden daglig.”

Sverre Høven, administrerende direktør i SJ Norge

Nordiskt samarbete ska få nattåg på spåret DANMARK: Ny plan för Öresundstrafiken

FINLAND: VR tog hem närtågstrafik

NORGE: Station ska drivas med solenergi

SVERIGE: Storsatsning på underhåll

RAILWAY, SWISS MADE BUILDING TRAINS WITH CUSTOMERS IN MIND Stadler never stands still. We are continuously moving forward and developing further in order to get the perfect vehicle for our customers on the tracks. Our partners can count on a skilled workforce committed to providing maximum precision and first-class service every day. These Swiss values have shaped and fostered our outstanding reputation. We put reliability, flexibility and innovation into practice – and have done so since 1942. Discover more about our advanced mobility solutions at www.stadlerrail.com

2

NJT NR 3 2020

LEDARE

NJT

Möjlighet till anpassning

D

et är en märklig tid. Ett litet virus stäl­ ler till stora problem för samhället som mer eller mindre går på sparlåga. Stängda­ gränser i Norden och avrådan från att resa längre­ sträckor påverkar i hög grad våra järnvägs­ före­tag som mycket kännbart drabbas av stora­ ­intäktsbortfall. Färska siffror från myndigheten Trafikanalys visar att persontrafiken på järnväg är starkt påverkad av coronakrisen, medan godstrafiken ­visar mindre känslighet. Jämfört med samma ­period i fjol minskade person­trafiken under vecka 19 med 26 procent i Sverige, mätt i antalet tåg­kilometer. För godstrafiken är minskningen­1 procent.

Rekommendationer att arbeta hemifrån och inte genomföra fysiska möten i större grupper har också medfört att arbetslivet har ställt om.

Fysiska kontakter har ersatts av digitala dito. Det gäller inte minst verksamheten inom NJS. Under våren har NJS seminarieverksamhet genomförts som Skypemöten, något som har varit framgångs­ rikt med fler än 200 deltagare i några av Skype­ seminarierna.

Att NJS kunnat anpassa sig till rådande läge och hålla verksamheten i gång är en styrka, även när fysiska möten ska undvikas. Men visst saknar jag möjlig­heten att träffa mina NJS-kollegor. Nät­ verksbyggande blir liksom inte riktigt samma sak över nätet.

Nordisk Järnbane Tidskrift NR 3 • JUNI 2020 • ÅRGÅNG 146

Alla kriser är övergående och förhoppningsvis kommer det något positivt även ur denna corona­ kris. Det gäller bara att hålla ut. För NJS del ser jag inga större problem med uthålligheten. NJS har en stadig medlemsbas och små kostnader. Det också viktigt att visa för medlemmarna att NJS inte helt har gått i ide tills krisen är över. NJT utkommer enligt plan och seminarieverksamheten upprätthålls, om än i varierande grad inom de nationella avdelningarna.

Om jag ska vända krisen till något positivt är det att inslaget av mer internationellt deltagande i NJS-seminarierna från de fyra länderna har ökat.

På något sätt har bristen på fysiska möten ersatts av en kunskapstörst, att få lyssna till föredrag i ­aktuella ämnen. Och det sker gränslöst med hjälp av modern digital teknik.

NJS behövs, både nu och i framtiden.

Låt oss hoppas att krisen snart är över så vi åter kan träffas och driva den nordiska järnvägens utveckling framåt.

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Mahdollisuus sopeutua

O

n merkillinen aika. Pieni virus asettaa­ suuria ongelmia yhteiskunnalle, joka enemmän tai vähemmän käy säästölie­ killä. Suljetut rajat Pohjolassa ja kielto matkustaa pidempiä matkoja vaikuttaa suuressa määrin rautatieyrityksiimme, jotka hyvin tuntuvasti kohtaavat suuria tulojen menetyksiä. Tuoreet luvut viranomaisten liikenneanalyysista näyttävät, että koronavirus vaikuttaa voimakkaasti henkilöliiken­ teeseen rautateillä, kun taas tavaraliikenne näyttää vähemmän kärsineeltä. Verrattuna samaan ajanjaksoon viime vuonna väheni henkilöliikenne viikolla 19 Ruotsissa 26 prosenttia, mitattuna junakilo­metreissä. Tavaraliikenteessä on sen sijaan prosentin verran vähennystä.

Suositukset työskennellä kotoa käsin etänä

eikä järjestää suurempien ryhmien fyysisiä kokouksia on myös aiheuttanut sen, että työelämä on joutunut mukautumaan. Fyysiset kontaktit on korvattu digitaalisilla yhteyksillä. Tämä näkyy myös NJS:n toiminnassa. Kevään aikana on NJS:n seminaaritoiminta toteutettu Skype-tilaisuuksina,­ mikä on ollut menestyksellistä, sillä enemmän kuin 200 osallistujaa on ollut mukana muutamissa­ Skype-seminaareissa. Se, että NJS on voinut sopeutua vallitsevaan tilanteeseen ja pitää toimin­ nan käynnissä, on vahvuus, kun fyysisiä kokouksia on vältettävä. Mutta kuitenkin kaipaan

” Det viktige er å lytte til med­ arbeiderne, for det er de som møter kunden daglig.”

mahdollisuutta tavata NJS-kollegoja.

Verkostoituminen ei ole kuitenkaan sama asia kuin yhteydenpito netissä.

Kaikki kriisit ovat ohimeneviä ja toivotta­ vasti tästä koronakriisistä syntyy myös jotakin positiivista.­On vain kestettävä. NJS:n osalta en näe suuria ongelmia kestävyydessä. NJS:llä on vakaa jäsenkunta ja pienet kustannukset. On myös tärkeää näyttää jäsenille, ettei NJS ole kokonaan lakannut toimimasta kriisin aikana. NJT-lehti toimitetaan suunnitelman mukaisesti ja seminaaritoimintaa ylläpidetään, joskin vaihtelevassa määrin kansallisissa osastoissa.

Jos minä voin sanoa kriisistä jotakin

positiivista, niin kansainvälisten osallistujien määrä NJS-­seminaareissa neljästä Pohjoismaasta on lisääntynyt. Tällä tavalla puute tavata fyysisesti on korvattu tiedonjanolla, saada kuunnella esitelmiä ajankohtaisista aiheista. Ja tämä tapahtuu rajattomasti modernin digitaalitekniikan avulla. NJS:ää tarvitaan nyt ja tulevaisuudessa.

Toivokaamme, että kriisi on pian ohi, jotta voimme jälleen ­­tavata ja viedä Pohjoismaiden rautateiden kehitystä ­eteenpäin.

MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

Sverre Høven, administrerende direktør i SJ Norge

Nordiskt samarbete ska få nattåg på spåret DANMARK: Ny plan för Öresundstrafiken

FINLAND: VR tog hem närtågstrafik

NORGE: Station ska drivas med solenergi

SVERIGE: Storsatsning på underhåll

Öresundsbron har med sina 20 år starkt bidragit till ett gränslöst resande.

FOTO: JOHAN NILSSON/ ØRESUNDSBRON

NJT NR 3 2020 Välkommen till ett nytt nummer av NJT, denna gång med temat ett gränslöst Norden. Läs om hur ett nordiskt samarbete ska bana väg för fler nattåg till kontinenten. Läs också om det svensk-danska projektet för en utvecklad­tågtrafik i Öresunds­regionen.

Och mycket mer därtill.

Trevlig läsning!

INNEHÅLL

Ledare: Möjlighet till

anpassning

3

Norden: Ministrar vill stärka nordiskt transportsamarbete 4 Danmark: Ny masterplan for

togtrafikken omkring Øresund

6

Finland: VR tog hem upp-

handling av närtågstrafik

8

Krönika: Fler nattåg kräver

nordiskt samarbete

Kors & tvärs

9

10–17

Danmark: Øget efterspørg-

sel på validatorer

18

Finland: Gränsöverskridande spårtrafik utredd 19 Porträttet: Han tror

på suksess gjennom dialog 20

NJS: Stort intresse för järn-

vägsunderhåll

NJT NR 3 2020

22 3

NORDEN

Ministrar vill stärka nordiskt De nordiska transportministrarna vill stärka samarbetet inom transportsektorn i Norden. Det enades man om vid ett digitalt möte den 7 maj.

Tonvikten ligger på gröna och hållbara lösningar. Även Nordiska­rådet ser en nödvändig utveckling. Rådets utskott för tillväxt och utveckling i Norden har tagit fram förslag om att åter­etablera nattågstrafik mellan de ­nordiska huvudstäderna.

Även det nordiska samarbetet på regerings­ nivå påverkas av rådande coronapandemi. När de nordiska transportministrarna träffades den 7 maj för att diskutera gemensamma frågor skedde det digitalt. Bland annat diskuterades gemensamma frågor inom transportsektorn, som enligt ministrarna har en viktig roll i det gröna skiftet med en allt snabbare utveckling mot en högre grad av elektrifiering av transpor­ ter, mer hållbara drivmedel och en mer hållbar infrastruktur.

4

NJT NR 3 2020

Eftersom en stor del av transporterna är gränsöverskridande vill ­ministrarna under­söka inom vilka områden samarbetet kan ut­ökas.

Flera områden är tänkbara och ministrarna ena­ des om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att identifiera de viktigaste samarbetsområdena inom ramen för Nordiska ­ministerrådet.

Fokus på hållbara lösningar

År 2019 antog Nordiska ministerrådet en ny vision med målet att bli världens mest håll­ bara region till år 2030. För att lyckas med det­ ta krävs gemensamma satsningar inom bland ­annat transportområdet – och vikten av håll­ bara lösningar betonas.

– Den danska regeringen har en klar mål­ sättning om att Danmarks samlade koldioxid­ utsläpp ska reduceras med 70 procent till 2030.

Det kan bara lyckas om vi också bidrar på trans­ portområdet. Jag arbetar därför mycket aktivt med att säkra att det finns en tydlig grön linje i de avtal och beslut som jag kommer att ingå och träffa som transportminister under kom­

mande år, för det råder inget tvivel om att kli­ matutmaningarna är stora och allvarliga. Där­ för ser jag också mycket positivt på det nära samarbete vi har mellan de nordiska länderna.

Det är viktigt att vi får ett starkt grönt Norden som inspiration både för oss själva och resten av världen, säger Danmarks transportminister Benny Engelbrecht, som var ordförande för det digitala mötet den 7 maj.

Nattågstrafik

Ett område där Nordiska rådet vill se ökade satsningar är nattågstrafiken. Rådet konstaterar att det finns en ökande press på att åter­etablera nattågsförbindelser mellan de nordiska huvud­ städerna och vidare ut i Europa. Nordiska rå­ dets utskott för tillväxt och utveckling i Norden har därför tagit fram förslag om att få nattåget på spåren igen. Under de senaste decennierna har tågresandet ökat i alla nordiska länder. Den­ na utveckling fick Nordisk­grön vänster att läg­ ga fram ett förslag om att de nordiska länderna tillsammans bör införa nattågstrafik igen. För­

”Det råder inget tvivel om att klimat­ utmaningarna är stora och ­allvarliga. Därför ser jag också mycket positivt på det nära samarbete vi har mellan de nordiska länderna.

Det är viktigt att vi får ett starkt grönt Norden som inspiration både för oss själva och resten av världen.”

Benny Engelbrecht, transportminister i Danmark

Nordiska rådet vill att de nordiska rege­ringarna samarbetar för att möjliggöra­gemensamma biljettsystem mellan länderna, både för nationell och regional kollektivtrafik.

FOTO: YADID LEVY/NORDEN.ORG FOTO: ALF KRONVALL/NORDEN.ORG (bild längst till vänster)

transportsamarbete slaget behandlades av utskottet för tillväxt och utveckling i Norden i slutet av april, och ett enigt utskott ställde sig bakom förslaget.

Pyry Niemi är ordförande för utskottet för tillväxt och utveckling i Norden: – Detta är ett steg i rätt riktning för att in­ fria det nordiska samarbetets nya Vision 2030 och målet att göra Norden till världens mest integrerade och hållbara region. Då är bra och miljö­vänliga kollektivlösningar mellan de nord­ iska länderna en självklarhet, säger han.

Den svenska regeringen vill se satsningar­ på nattågstrafik mot Danmark och vidare ut i ­ Europa. Trafikverket fick därför somma­ ren 2019 i uppdrag att utreda förutsättning­ arna för statlig upphandling av nattågs­trafik till ­ europeiska städer. Trafikverket anser att sträckan­Malmö–Köln–Bryssel är den mest lämpliga att gå vidare med en eventuell upp­ handling av nattågstrafik till den europeiska kontinenten.

Nu vill Nordiska rådet att nattågstrafiken ses i ett större perspektiv. Enligt rådet behövs

det en samlad nordisk politik för ökat nor­diskt tågresande och anser att speciellt Norge, Sveri­ ge och Danmark upprättar ett ökat samarbete för att återetablera och förbättra nattågsförbin­ delser, såväl mellan de skandinaviska huvud­ städerna som vidare till Europa. Inte bara som en del av svaret på klimatutmaningen, utan också som ett sätt att skapa ett konkret alterna­ tiv till flygtrafiken.

att samordna godstransporterna i Norden för att kunna flytta över transporter från väg till järnväg och sjöfart, samt att regeringarna sam­ arbetar för att möjliggöra gemensamma biljett­ system mellan länderna, både för nationell och regional kollektivtrafik.

MIKAEL PRENLER

Kartlägga behoven

Därför vill Nordiska rådet att de nordiska regeringarna tillsammans gör en nulägesbe­ ­ skrivning och kartlägger behoven, tillsammans med kostnader och möjlig finansiering, som vi­ sar på potentialen i och förutsättningarna för en utbyggd nattågstrafik inom Norden och från Norden till andra länder i E ­ uropa. En sådan analys bör bland annat se på eventuella effekter på resandet med flyg respektive bil, samt even­ tuella konsekvenser för godstrafiken.

Rådet rekommenderar också de nordiska re­ geringarna att skapa bättre förutsättningar­för

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Pohjoismaiset liikenneministerit haluavat vahvistaa yhteistyötä liikennesektorilla Pohjolassa. Tästä sovittiin digitaalisessa kokouksessa 7. toukokuuta.

Painopiste on vihreissä ja kestävissä ratkaisuissa.

Myös Pohjoismaiden neuvosto näkee tämän tarpeellisena kehityksenä. Neuvoston Pohjoismaiden kasvu- ja kehityskomitea on tehnyt ehdotuksia yöjunaliikenteen palauttamiseksi Pohjoismaiden pääkaupunkien välille.

NJT NR 3 2020

5

DANMARK

Ny masterplan for togtrafikken omkring Øresund Den 1. juli 2020 fylder Øresundsbron mellem Sverige og Danmark 20 år. Øresundsbron er blevet en succes for jernbanetrafikken og har udviklet sig til at blive en af de mest trafikerede­ grænseovergange i Europa med intensiv regio­naltogstrafik, fjerntog og en stor vækst i godstrafikken. Det er nu besluttet at den 1. januar­2021 begynder byggeriet af Femernforbindelsen i Danmark, som ­giver nye store muligheder for den grænse­over­skridende godsog ­persontrafik mellem Tyskland og Skandinavien. Det aktualiserer ­behovet for en ­fælles svensk-dansk jernbaneplan, der kan drage mest mulig nytte af megainvesteringerne i faste forbindelser.

Opgaven er kompleks: Tag en europæisk storbyregion med intensiv og voksende regi­ onaltogstrafik med den internationale luft­ havn placeret midt mellem de to største byer.

Læg dertil en europæisk godskorridor midt igennem og afslut med at dele planlægnings­ opgaven mellem to lande med forskellige plan­ lægningstraditioner. Så har man et forenklet billede af udfordringen.

Derfor har tre regioner og Kristianstad, Malmö, Helsingborg, København og Hel­ singør kommuner i gangsat et projekt sam­ men med Lunds og Aalborg universitet, der skal udarbejde et forslag til fælles dansk-svensk masterplan for togtrafikken og infrastruktu­ ren, en såkaldt Systemplan 2050. Projektets navn er ”Et sammenhængende transportsys­ tem i Greater Copenhagen”, og det er med­ finansieret EU’s r­egionalfond Interreg IV Øresund. Projektet er i gang med at udvikle scenarier for den frem­tidige togtrafik 2030– 2050 og identi­ficere strategisk vigtige infra­ strukturinvesteringer.

Planlægningsforudsætninger

Den offentligt finansierede regionaltogstrafik fastlægges i Danmark af Transportministeriet, mens den i Sverige fastlægges af region Skåne­ (Skånetrafiken). Fjerntog drives i Sverige­på kommerciel basis mens de i Danmark er en del af Transportministeriets kontrakt med DSB. Kommerciel gods- og persontrafik er en sær­ lig udfordring for de, der skal udarbejde tra­ fikprognoser. I Sverige og Norge­reviderer man 6

NJT NR 3 2020

politisk sine infrastruktur­planer hvert 4. år, mens man i Danmark l­ øbende i­ ndgår politiske­ aftaler om prioriterede infrastrukturprojekter.

Det gør det vanskeligt for myndighederne at synkronisere sine planer. De asymmetriske planlægningsprocesser får en praktisk betyd­ ning, idet de to lande ikke har samme planer for den fremtidige togtrafik over Øresund i sin infrastrukturplanlægning. I Sverige forud­ sætter man en trafik i 2040 på 8 Øresundstog og 2 fjerntog (X2000) per time i max­timen, mens man i danske projekter forudsætter 6 Øresundstog og 1 fjerntog i 2032. I begge pla­ ner indgår den samme mængde international godstrafik, nemlig 2 godstogskanaler per time og retning døgnet rundt.

Løft for togtrafikken

Åbningen af Femern Bælt forbindelsen får med rette stor fokus. Men for trafikken i Øresundsregionen har år 2025 faktisk næs­ ten ­ligeså stor betydning. På det tidspunkt har den 60 kilometer nye bane mellem Ring­ sted og København fået fuld funktionalitet og det nye 3.–4. spor mellem Malmö og Lund er taget i brug. Dermed er to af dagens store flaske­halse for trafikken mod København hen­ holdsvis M ­ almö fjernet. I 2025 er der plan­ lagt ERTMS på Øresundsbron og alle X2000 vil kunne køre i både Sverige og Danmark og DSBs er i gang med at indsætte elektriske tog i sit net. Trafikverket har sammen med alle berørte opera­tører gennemført et meget om­ fattende køreplansstudie af T25 for at sikre bedst mulig udnyttelse af infrastrukturen på svensk side.

Blandt de mulige nyheder er en X2000 linje fra Göteborg til København, der kan køre i de timer, hvor der ikke er X2000 til Stockholm.

Da kapaciteten på København H er fuldt ud­ nyttet er det ikke sikkert at X2000 kan afgå til både Stockholm og Göteborg i samme time.

På længere sigt ønsker Region Skåne sand­ synligvis også at udvide Øresundstog­systemet med en ny linje til Ystad og Bornholm, samt til Trelleborg. På dansk side er der planer om at indføre nye lokaltog mellem Kastrup og Roskilde i halvtimes frekvens via Ny E ­ llebjerg, det såkaldte Ring Sydprojekt.

Kapaciteten mellem Sverige og Danmark vil i 2025 stadig været begrænset af, at udvidel­ sen af Kastrup station med to nye perronspor på den tidligere godsbane ikke er færdig (den ­såkaldte retningsdrift).

Projektet er i gang med at udvikle scenarier for den frem­tidige togtrafik 2030–2050 og identi­fi­cere strategisk vigtige infrastrukturinvesteringer.

Med kun 2 perronspor og et kort stykke­ e­nkeltspor for godstog begrænser statio­ nen i dag hele Øresundsforbindelsens kapa­ citet. Udbygningen forventes klar inden Fe­ mern Bælt forbindelsen åbner. Projektet har stor betydning for både Danmark og Sveri­ ge. I 2013 blev samfundsøkonomiske inter­ ne rente af projektet beregnet til 5,7 procent for Danmark alene og 7,9 procent for Dan­ mark og Sverige under et. Trods dette gen­ nemføres projektet som et rent dansk projekt, der skal fi ­ nansieres ved etablering af nye par­ keringshuse oven på stationen. Den grænse­ overskridende leder ikke til fælles investerings­ beslutninger.

Øresundsbron er blevet en ­succes for jernbanetrafikken og har udviklet sig til at blive en af de mest trafikerede grænse­ overgange i Europa med inten­ siv ­regionaltogstrafik, fjerntog og en stor vækst i godstrafikken.

FOTO: JOHAN NILSSON/

ØRESUNDSBRON

Femern-forbindelsen øger kapaci­ teten gennem Danmark.

BILD: FEMERN A/S

I projektet ”Et sammenhængende transportsystem i Greater Copen­hagen”, udvikles ­scenarier for den frem­ tidige­togtrafik i Øresunds­regionen.

BILD: VECTURA

Hvis tidsplanen holder vil Femern forbin­ delsen stå klar til trafik ved udgangen af 2029 og forkorter afstanden for godstog til Ham­ burg med 160 kilometer samt øger kapacite­ ten gennem Danmark. Det vil ikke mindst kombitrafikken kunne drage nytte af. Per­ sontogstrafikken er endnu på skitsestadiet med forskellige trafikeringsscenarier. Det vil fysisk blive muligt at køre nonstop tog mel­ lem Hamburg og København på 2,5 time. Fra Berlin til København vil hurtigste rejse tage ­omkring lidt over 4 timer og fra Hamburg til Göteborg vil hurtigste togforbindelse være cirka 5 timer. Desuden planlægges regional­ togene København-Nykøbing Falster at blive forlænget til Lübeck–Hamburg og med rejse­ tider på 3–3,5 time. København bliver et syd­ skandinavisk knudepunkt for fjerntog. Ud­ fordringen er, at kapaciteten på København H allerede i dag er næsten fuldt udnyttet, så der er behov for en langsigtet plan for udbygning.

Høj prioritet

Ifølge Trafikverkets 2040 prognose kan man forvente næsten en fordobling af antallet af godstog over Øresund, bland annet som følge af Femern Bælt (fra gennemsnitlig 33 godstog per døgn til 63). Det vil naturligvis øge presset på Øresundsforbindelsen, men det er faktisk ikke selve Øresundsbron fra Kastrup til Ler­

nacken, der er begrænsningen. Det er landan­ læggene, først og fremmest på dansk side fordi­ de foruden trafikken over Øresund også skal håndtere den interne danske trafik til Køben­ havns Lufthavn, Kastrup (CPH). Der er også begrænsninger på svensk side, bland annet på Svågertorp station. Udbygning af landanlæg­ gene på begge sider af Sundet bør derfor have høj prioritet for at kunne maksimere nytten af Øresundsbroen. På længere sigt er spørgs­målet om nye forbindelser aktuelt.

Fælles standarder for godstrafik

Infrastrukturmyndighederne samarbejder om at udvikle den internationale godstransport over Øresund i Scanmed Railfreigth corri­ dor, der både inkluderer Femern- og Brenner­ tunnellen. Det har dog vist sig vanskeligt at skabe en fælles standard for godstogslængder.

DB Netz i Tyskland har besluttet at Femern landanlæggene skal udbygges til at håndtere 835 meter lange godstog, som det i dag er mu­ ligt at køre mellem Øresundsbron og Ham­ burg via Storebælt og Padborg.

Det er også tilfældet på dansk side. I Sve­ rige bygges overhalingsporen på Södra stam­ banan om til at håndtere ­TEN-T standarden 740 meter, så der bliver ingen fælles standard for lange godstog mellem Hallsberg og Ham­ burg Maschen. Dog vil Malmö godsbanegård

blive ombygget til at håndtere en del 835 me­ ter lange godstog.

Ovenstående beskriver nogle af mulig­ hederne for at udvikle togtrafikken i Øre­ sundsregionen de nærmeste 10 år gennem fæl­ les planlægning. Hertil kommer muligheden for nye faste Øresundsforbindelser, en mulig Kattegat forbindelse mellem Århus og Køben­ havn og høj­hastighedsbaner mellem Stock­ holm og Malmö. Alle disse muligheder analy­ seres og vil indgå i den Systemplan 2050, der vil blive præsenteret i foråret 2021.

STEN HANSEN

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Juutinrauman silta Ruotsin ja Tanskan välillä täyttää 20 vuotta 1. heinäkuuta 2020. Juutinrauman ­sillasta on tullut menestys rautatieliikenteelle. S­ iitä on kehittynyt yksi eniten liikennöidyistä rajanylityspaikoista Euroopassa, mitä käyttää intensiivinen paikallisliikenne, .kaukoliikenteen junat ja lisääntynyt tavaraliikenne. Nyt on päätetty, että 1. ­2021 aloitetaan Fehmarn-yhteyden rakentaminen Tanskassa, mikä luo hyvät mahdollisuudet rajat ylittävään tavara- ja matkustajaliikenteeseen Saksan ja Skandinavian välillä. Se nostaa esiin tarpeen yhteiselle Ruotsin ja Tanskan rautateiden suunnittelulle, joka voi tuottaa eniten hyötyä kiinteiden yhteyksien megainvestoinneista.

NJT NR 3 2020

7

FINLAND

VR tog hem upphandling av VR Group vann upphandlingen av lokaltågs­trafiken när Helsingfors­ regionens trafik (HRT) för första gången konkurrensutsatte när­ trafiken i huvudstadsregionen.

Det innebär att VR, som redan i dag bedriver närtågstrafiken, fortsätter operera fram till 2031.

Avtals­perioden är tio år och den konkurrens­utsatta trafiken inleds ­enligt avtalet i juni 2021. I avtalet ingår drift av HRT-trafiken och tågunderhåll samt en option på ytter­ ligare tre år.

– Vi är mycket glada över resultatet av anbudsförfarandet och att vi får fortsätta­ ­ driva och underhålla HRT-närtågstrafiken. ­ Segern har en mycket stor betydelse för vår affärsverksamhet. Vi har förbundit oss att ­ vidare­ utveckla tjänsten tillsammans med HRT och att garantera en mer kundoriente­ rad, punktlig och smidig lokaltågstrafik sam­ tidigt som kollektivtrafiken blir populärare, säger VR Groups verkställande direktör Rolf Jansson i ett pressmeddelande.

Avtalet om närtågstrafiken omfattar HRT:s hela tågtrafik på ringbanan, kustbanan från Helsingfors till Sjundeå och stambanan ända till Kervo. Detta innebär över sju miljoner tåg­ kilometer och över 70 miljoner resor per år.

Anbud utvärderades genom både pris och kvalitet. I kvaliteten betonades trafikens till­ förlitlighet, säkerhet och kundnöjdhet. Under avtalsperioden mäts kvaliteten bland annat ge­ nom punktlighet, renhållning av vagnar och kundförfrågningar.

Det andra intresserade bolaget som fanns med till slutet var brittiska Go-Ahead. I ett pressmeddelande skriver HRT att Go-Aheads anbud förkastades eftersom det stred mot ­anbudsförfrågan, men att VR också fick bätt­ re poäng när det gäller kvalitet och pris.

Sju bolag visade intresse

I slutskedet av upphandlingen fanns alltså bara två anbud kvar, men inledningsvis var antalet sju. De sju anbudsgivarna var statliga VR, SJ som ägs av svenska staten samt de fem privata bolagen Arriva Sverige, MTR Nordic, Trans­ dev Sverige, brittiska First Rail Holdings och brittiska The Go-Ahead Group.

HRT uppgav inte på förhand vilka två som hade gett de anbud som styrelsen hade att väl­ ja mellan. Inte ens HRT:s styrelsemedlemmar kände till det i förväg.

Enligt HRT:s avdelningsdirektör Tero Ant­ tila hade HRT hoppats att det funnits flera an­ bud att välja mellan i slutskedet.

– Två är färre än det vi skulle ha haft i bästa­ fall, men två är i alla fall mycket mer än ett, ­säger Tero Anttila.

HRT ville med upphandlingen höja kvali­ teten på lokaltågstrafiken.

8

NJT NR 3 2020

– Tidigare avtal har inte varit lika tydligt ­ efinierade utan handlat mer om kompromis­ d ser. I och med att EU nu gör det möjligt att upphandla tågtrafiken kan vi göra det, säger Tero Anttila.

– I det nya avtalet ska vi säkerställa att ope­ ratören inte ställer in tågturer genom att in­ ställda turer bestraffas med böter. Samtidigt kan opera­tören få bonus om kvaliteten är bra.

Lägre kostnadsnivå

Det nya avtalet inleds i juni 2021 och är på tio år med en option på tre år. Avtalet är värt 36 miljoner euro per år och under hela avtals­ perioden blir värdet omkring 400 miljoner euro. Enligt HRT innebär det nya avtalet ­besparingar och en lägre kostnadsnivå.

– Det här är särskilt viktigt för oss nu när ­coronaviruset slår hårt mot vår ekonomi i flera år, säger HRT:s vd Suvi Rihtniemi i ett press­ meddelande.

Antalet passagerare i kollektivtrafiken har kraftigt minskat under begränsningar­mot co­ ronavirusepidemin.

Enligt HRT var syftet med upphandlingen­ att förbättra både kvaliteten på tågtrafiken i Helsingforsregionen och dess ekonomiska hållbarhet. Dessa mål uppnåddes. Det nya av­

talet kommer att medföra betydande effektivi­ tetsåtgärder och prissänkningar för tågtjänster från den nuvarande prisnivån.

Med det nya avtalet kommer Helsingfors­ regionens trafik att ha ett ännu större ansvar för servicenivån i järnvägstrafiken, exempelvis kommer information för tågpassagerare att bli mer konsekvent med HRT:s övriga trafik.

Avtalet omfattar inte bara drift av tåg utan även underhåll av dem. HRT erbjuder den nödvändiga tågflottan för operatören, som den har hyrt av.

Fortsatt underhåll

VR Fleetcare kommer att fortsätta att un­ derhålla HRT:s lokaltågsflotta efter det att VR Group vann upphandlingen. Med avtalet ansvarar VR Fleetcare för underhåll och livs­ cykelhantering av HRT:s järnvägsutrustning.

Utrustningen är Flirt elmotortåg med låggolv och flottan består av totalt 81 tågenheter.

HRT:s närtåg står för mer än 70 miljoner resor per år.

Huvudstadsregionens bolag Vagnpark har sammanlagt beställt 81 Flirt-elmotortåg med låggolv av schweiziska Stadler Bussnang. ­Leveranserna startade 2005 och det tog åtta år innan hela den nya tågflottan var i trafik.

­­

NORDEN

närtågstrafik ”Segern har en mycket stor ­betydelse för vår affärsverksamhet.

Vi har förbundit oss att vidare­ utveckla tjäns­ ten tillsammans med HRT och att garantera en mer kundorienterad, punktlig och smidig lokaltågs­ trafik.”

Rolf Jansson, vd VR Group

Avtalet om närtågs­ trafiken omfattar HRT:s hela tågtrafik.

FOTO: LAURI ERIKSSON/HSL

Viktiga egenskaper vid jämförelse var bland annat lämplig utrustning under vinterförhål­ landen, tillgänglighet och energieffektivitet.

Toppfarten är 160 kilometer per timme.

Företaget grundades för att möjliggöra kon­ kurrensutsättningen av HRT-närtågstrafiken.

Det nya Flirt-stadståget, det vill säga Sm5-­ tågenhet, är lättillgängligt även för perso­ ner med hjälpmedel och barnvagnar. Tåget är nämligen ett låggolvtåg som saknar mellan­ dörrar. Tågen är luftkonditionerade och har försetts med moderna infomonitorer.

ARJA AALTO

Lyhyt yhteenveto suomeksi

VR-Group Ab on voittanut historian ensimmäisen HSL:n järjestämän lähijunaliikenteen tarjouskilpailun ja jatkaa HSL- lähijunaliikenteen operointia vuoteen 2031 asti. Päätöksen tarjouskilpailun voittajasta teki Helsingin Seudun Liikenteen (HSL) hallitus kokouksessaan 5.5.2020. Sopimuskauden pituus on 10 vuotta ja sopimuksen mukainen kilpailutettu liikenne alkaa kesäkuussa 27.6.2021.

Sopimukseen sisältyy HSL-liikenteen operointi ja kaluston kunnossapito. Sopimuksessa on myös kolmen vuoden optio.

Fler nattåg kräver nordiskt samarbete

V

i måste snabbt ställa om våra samhällen för att för­ hindra en okontrollerbar och farlig klimatförändring.

Utsläpp från transporter står för ungefär en tredjedel av våra klimatutsläpp.

Inom den nordiska transportsektorn behöver vi satsa offen­ sivt på det hållbara alternativet till flyget; tåget. I dag är tåg­ utbudet på tvärs av de nordiska länderna inte konkurrens­ kraftigt. Det har tvärt emot skett en försämring gällande utbudet av bland annat nattåg. Tidigare fanns det förbindel­ ser både från Oslo och Stockholm till Köpenhamn och v­ idare till Tyskland, men dessa finns inte längre. Nordiska rådet vill så snart som möjligt se satsningar på höghastighetståg samt ­utbyggd järnvägskapacitet såsom Fehmarn Bält-tunneln och nya spår mellan Sverige och Norge, för att underlätta tåg­ resandet från Norden, ut på den europeiska kontinenten.

Därför behövs en samlad, nordisk politik för ökat nordiskt tågresande. Nordiska rådet ­anser att speciellt Norge, Sverige och Danmark ska sätta igång ett ökat samarbete för att återetablera och förbättra nattågsförbindelser både KRÖNIKA mellan de skandinaviska huvud­ städerna och vidare till Europa.

Johan Lindblad

D

Seniorrådgivare,

en svenska regeringen har Nordiska rådet ­givit Trafikverket i upp­ drag att se på förutsätt­ ningarna för nattågstrafik till ­flera europeiska städer. Slut­ rapporten identifierar sträckningar där nattågstrafik skulle kunna komma igång inom två till tre år, respektive på flera års sikt. En utbyggnad av nattågstrafik­t­ ill Centraleuropa förutsät­ ter dock överenskommelser med ­berörda länder, och att ­olika opera­törer accepterar en allmän trafikplikt som innebär ett visst kontinuerligt basutbud.

Kanhända kan eventuella danska behov tillgodoses av nat�­ tågstrafik mellan Sverige och Tyskland? Den danska regeringen­ bistår gärna andra länder och operatörer om de önskar köra nattåg till och från Danmark eller genom Danmark. Sedan december 2019 finns det en dansk-svensk-tysk arbetsgrupp för att undersöka möjligheterna att samarbeta om nattåg mel­ lan Sverige och Tyskland, via Danmark. Från norsk sida finns en positiv öppenhet kring frågan om nordiskt samarbete kring nattågstrafik, och man samarbetar gärna med övriga nordiska länder om detta, förutsatt rätt politiska prioriteringar och en vilja till finansiering. En förutsättning för en fungerande nat�­ tågstrafik inom Norden och gentemot den europeiska konti­ nenten, är att vissa ”missing links” i järnvägsnätet komplette­ ras, samt att tekniska och regulatoriska olikheter åtgärdas.

S

om ett första steg i att satsa på ett närmare nordiskt samarbete kring nattågstrafik, borde de nordiska rege­ ringarna börja med att göra en analys kring behov och efterfrågan, effekter på befintlig (övrig) trafik, samt på de finansieringsmässiga bitarna, både i relation till samhälls­ ekonomisk nytta, men även investeringsbehov i stort, däribland investeringar i att harmonisera regler och teknisk utrustning med mera. I en sådan analys bör hänsyn tas till såväl godstrafik som till passagerartrafik, utan att det ena som utgångspunkt ställs över det andra.

NJT NR 3 2020

9

KORS & TVÄRS

SVERIGE

Crister Fritzson ny i styrelsen för Green Cargo n Vid

Green Cargos bolags­ stämma i slutet av april v­ aldes SJ AB:s tidigare vd C ­ rister Fritzson till ny ledamot i ­styrelsen.

Crister Fritzson är sedan i ­våras vd för Net Insight och har dessförinnan erfarenhet av järn­ vägsbranschen genom sin tidi­ gare roll som vd och koncern­ chef för SJ AB. Han har även varit ord­ förande i den svenska bransch­ föreningen ­Tågoperatörerna (nuvarande Tågföretagen) samt den ­europeiska branschför­ eningen CER (Community of European Railway and Infrastructure Crister Fritzson Companies).

– Tillförlitliga godstranspor­ ter på järnväg spelar en central roll för svensk industri och för Sveriges konkurrenskraft, men också om Sverige och övriga Europa ska kunna nå de högt satta klimatmålen, säger ­Crister Fritzson.

Den 111 år gamla portalen till tågfärjan i Trelleborg monteras ned.

Anrik portal i Trelleborg nedmonterad Efter mer än ett ­sekel i tjänst har den ­anrika blå portalen i färjeläge 7 i Trelleborg plockats ned och därmed tog en era slut.

Portalen, som är krönt av SJ:s emblem, är en välkänd silu­ ett för många. Sedan 1909, då Kungsleden invigdes för järn­

Inlandsbanan skjuter fram ­sommarstarten till den 6 juli.

FOTO: HÅKAN WIKE/INLANDSBANAN

Inlandsbanan flyttar trafikstart n Mot bakgrund av corona­ viruset och Folkhälsomyn­ dighetens uppmaning att ­und­vika icke ­nödvändiga ­resor har I­ nlandsbanan be­ slutat att­­skjuta fram starten för sommar­trafiken som var ­planerad till 15 juni. Sommar­ trafiken planeras i stället att ­starta 6 juli medan slut­ datumet 23 augusti står fast.

10

NJT NR 3 2020

FOTO: TRELLEBORGS HAMN

vägstrafik mellan Trelleborg och Sassnitz, har tåg och färjor passe­ rat portalen.

Skänks till kommunen

Färjeläge 7 är numera för gam­ malt och har bara använts av Stena Lines järnvägsfärja M/S Sassnitz.

Nu ska det byggas om för att bli ett så kallat roro-läge för rul�­

lande trafik och kommer vara klart senast 2021.

Den klassiska portalen ska i stället skänkas till Trelleborgs kommun. Först ska dock Trelle­ borgs hamn restaurera, blästra och måla om den. Därefter är planen att portslen ska flyttas till ett läge mellan Centralstationen och Tullkammaren så att fler kan beskåda den.

Utredningen om nattågstrafik i Europa klar

n Sommaren 2019 fick Trafik­ verket i uppdrag av ­regeringen att utreda förutsättningarna för statlig upphandling av nattågs­ trafik till europeiska städer.

I slutredovisningen av upp­ draget pekas sträckningen ­Malmö–Köln–Bryssel ut som mest lämplig för att gå vidare med en eventuell upphandling av nattågs­trafik till den e­ uropeiska kontinenten.

Trafikverket har i dagsläget inget uppdrag att gå vidare med en faktisk upphandling. Innan det kan bli aktuellt behövs ock­ så ytterligare överenskommel­ ser med berörda länder. Fram­

för allt är det Tyskland som har signalerat att de i dagsläget inte är beredda att ingå en överens­ kommelse som innebär att all­ män trafikplikt ska omfatta nat�­ tågstrafik i Tyskland. Trafikplikt innebär att den upphandlade operatören måste trafikera med ett visst basutbud.

Måste komma överens

– Överenskommelser med de ­berörda länderna är en förut­ sättning för att kunna gå fram­ åt i frågan. Det kan finnas möj­ lighet att tillämpa en lösning där trafikplikt endast beslutas i Sve­ rige och Danmark, och att tra­

fiken därefter är kommersiell.

Det finns dock tveksamheter ­gällande en sådan lösning och ­detta ­behöver i så fall studeras ytter­ligare, säger Anna Fällbom, ­enhetschef för avtal och finansie­ ring på Trafik­verket.

Om överenskommelser kan ingås ser Trafikverket ett lämpligt första steg att göra en upphand­ ling kring trafik Malmö–Köln– Bryssel, som då t­ idigast skulle kunna vara i gång om två till tre år. Förutom överenskommelser krävs ­intresserade operatörer som kan tillhanda­hålla fordon och att den juridiska processen inte drar ut på tiden.

Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Storsatsning på underhåll av järnvägen i hela landet Den svenska ­regeringen har presenterat nya ­åtgärder för att stärka svensk infrastruktur.

Förslaget innebär att över 1 mil­ jard kronor satsas på ­underhåll av järnväg och väg och ger, för­ utom förbättringar på järnvägsoch vägnät, ökad ­sysselsättning.

Satsningen görs i en extra ändrings­budget för 2020.

På grund av coronapandemin och den kraftiga minskning av resande som den medfört, kan utökade underhålls­arbeten på järnvägen göras utan att ­störa trafiken i så stor om­fattning. ­Regeringen avsätter nu totalt 720 miljoner kronor till järn­ vägsunderhåll. Utöver för­ bättringar i järnvägs- och vägnät bidrar ­satsningen även positivt till ­sysselsättningen.

Klart med ny vd för SL David Lagneholm blir ny chef för trafikförvaltningen och vd för Stockholm lokaltrafik (SL) och Waxholmsbolaget. Han kommer när­ mast från tjänsten som säkerhetsdirektör vid MTR Nordic när han tillträder sin nya tjänst i höst. n

Transdev tar över på Roslagsbanan n Trafikförvaltningen

i ­Region Stockholm meddelade den 12 maj att Transdev vinner upphandlingarna av trafiken på Roslags­banan samt busstrafiken i Norrort. Nya fordon, utökad komfort och ­anropsstyrd kollektivt­rafik är de största förändringarna under avtals­ perioden.

Under avtalsperioden kommer SL att göra stora investeringar i Roslagsbanan, delar av systemet kommer att få dubbelspår och det byggs en ny depå i Vallentuna och en ny station i Arninge. Dess­ utom kommer antalet fordon att utökas med 22 nya tåg som succes­ sivt introduceras i trafiken mellan 2022 och 2024. På sikt innebär det fler avgångar för resenärerna och förbättrad punktlighet.

Trafikstart blir i april 2021 och tågkontraktet löper på tolv år fram till 2033.

. . . och får ny koncernchef Anna Höjer har utsetts till ny vd och koncern­ chef för Transdev S­ verige med start den 1 sep­ tember. Hon kommer närmast från Bombardier där hon var vd för verksamheten i Sverige samt Nordenchef. Anna Höjer ersätter nuvarande vd Gunnar Schön, som går i pension. n

Anna Höjer

Utredning om biljettsystem klar n Den

som vill resa kollektivt i hela Sverige behöver i dag ­anpassa sig efter många olika system för att hitta information eller köpa en resa. Ett nationellt biljettsystem skulle göra det enklare. Därför ­­ tillsatte regeringen i augusti 2019 en utredning om att införa ett biljett­system för all kollektiv­trafik i landet.

Regeringens särskilde utredare, Gerhard Wennerström, över­ lämnade den 28 april sitt betänkande till regeringen. Utredningen, som nu ska ut på remiss, har undersökt en rad faktorer. Bland a­ nnat ­vilka behov och hinder som finns kopplat till att köpa biljetter till kollektivtrafik i hela landet, kartlägga befintliga och ­pågående ­insatser inom kollektivtrafikområdet i Sverige avseende biljetter och färdbevis, och föreslå insatser och tidsplan för skapandet av ett ­nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela landet.

Volvotåget fraktar varor från Gent i Belgien till Icas lager i Sverige.

FOTO: GREEN CARGO

Samarbete för livsmedelstransport n Ica kommer att använda Volvo­koncernens godståg till att frakta varor. I normala fall körs tågen av Green Cargo i söder­ gående riktning för att trans­ portera Volvos gods från Sverige till fabriken i den belgiska sta­ den Gent. ­ Svenska logistik­företaget Scan­ log använder sedan tåget i nord­ gående riktning för transporter av bland annat livs­medel för Icas räkning. Sedan stängningen av Volvos lastbilsfabrik i Gent har dock ­tåget stått stilla.

Ica och Volvo i samarbete med Scanlog och Green Cargo har nu åter ­tagit t­ åget i drift trots att det

i nuläget saknar gods söderut.

Samarbetet innebär att två 19-vagnarståg i veckan f­ raktar varor till Icas lager från Gent.

Detta motsvarar en gods­ mängd motsvarande 80 last­bilar i ­veckan. Genom detta reduce­ ras r­isken för varubrist kopplat till det osäkra läget i Europa och ­potentiellt kapacitetsbortfall på chaufförs­sidan på grund av sjuk­ skrivningar.

– Jag är stolt över att vi i ­denna svåra coronatid kan se till att viktigt gods når mottagare i tid både nationellt och interna­ tionellt, säger Ted Söderholm, vd på Green Cargo.

Marknad för biljetter växer fram n Boknings- och försäljningsmarknaden för internationella tåg­ biljetter kommer att utvecklas av marknadens aktörer. Men det finns monopol och dominans från stora järnvägsföretag som ger struktu­ rella problem, vilka marknaden inte kan förväntas lösa. Det visar en analys som Trafikanalys har genomfört på uppdrag av regeringen.

– Möjligheterna för resenärer att boka och köpa biljetter för ­internationella tågresor är relativt långt komna. Provbokningar som vi genomfört till 20 stora destinationer i Europa visar att det är fullt möjligt att boka internationella tågbiljetter från Sverige även om förbättringspotentialen är tydlig, säger Pia Bergdahl, projekt­ledare vid Trafikanalys.

MTRX bästa tågbolag för femte året n I Svenskt kvalitetsindex 2020 placerar sig MTRX återigen på f­ örsta

plats av Sveriges tågbolag. Index hamnar på 65,9 mot 59,5 för SJ. Årets mätning genomfördes under 28 februari–1 april och har ­sannolikt färgats av coronapandemin, men resultaten för flyg, tåg och buss som helhet är relativt oförändrade mot 2019. Tåg hamnar ­lägre än både buss och flyg, där det stora problemet enligt SKI är upp­levelsen av opålitlighet och förseningar.

NJT NR 3 2020

11

KORS & TVÄRS

NORGE

Setene på norske tog blir nå merket slik at bare 50 prosent av setene kan benyttes.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

”Maksimalt 50 prosent av kapasiteten bør benyttes” n 50 prosent av kapasiteten på transportmiddelet er mak­ simalt av hva som bør utnyt­ tes og ved lengre reiser bør det være plassbestilling.

Helsedirektoratet og Folke­ helseinstituttet kom i mai med en veileder for kollektivtrafik­ ken under Koronakrisen.

Av hensynet til smittevern når samfunnet nå gradvis ­åpnes opp og flere etter hvert kom­ mer til å reise er det laget en veileder som skal gjelde for ­kollektivtrafikken.

Holde avstand

Det viktigste er at sel­skapene legger til rette for at folk kan holde avstand. Det betyr i praksis at bare 50 prosent av setene på buss og tog kan be­ nyttes og at det skal være god avstand mellom ­stående.

Vy Tog opplyser at de fra nå av bare sel­ ger vindus­ plassene i sine fjerntog og region­tog med plassbe­ stilling. Seter som ikke bør Knut Arild benyttes vil bli merket.

Hareide – Etter hvert som nå flere kommer til å reise, trengs det gode og prak­ tiske løsninger for smittevern i offentlig transport, sier sam­ ferdselsminister Knut Arild Hareide.

12

NJT NR 3 2020

Drammen stasjon skal gjennom fullstendig fornyelse og ombygging. Stasjoenn skal deretter drives av FOTO: NJÅL SVINGHEIM solenergi.

Stor stasjon skal drives på solenergi Drammen stasjon blir den første togstasjonen i ­Norge på solceller. Den nye stasjonen skal forsynes av egenprodusert, fornybar energi.

Med et solcellepanel på totalt 4 500 kvadratmeter skal nye

Drammen stasjon spare både klima og penger når den åpner i 2024.

På den nye stasjonen skal det være tre plattformtak over de seks sporene. Det er disse ­takene som skal dekkes av ­tynne m ­ atter med solcellepaneler, som vil s­ørge for ren, fornybar energi.

Energien skal brukes til lys og varme på stasjonen, til ­tekniske installasjoner, varme til spor­ veksler og annet utstyr.

Solcellepanelene har en ­forventet levetid på ­minimum 25 år. I løpet av den ­tiden ­produseres det 2,5 millioner ­kilowattimer.

550 millioner kroner ekstra til togselskapene i Koronakrisen n Stortinget har bevilget 550 millioner kroner ekstra som skal brukes til å kjøpe tjenester fra togselskapene under Korona­ krisen. I tillegg får Bane Nor 200 millioner ekstra til vedlike­ holdstiltak i år.

– Togtransport bidrar til at samfunnskritisk personell kan reise til og fra jobb under hånd­ teringen av koronapandemien.

Det er derfor viktig å opprett­ holde et grunnleggende tilbud, selv om mange færre nå reiser

med tog, sa samferdselsminister Knut Arild Hareide da de ekstra tiltakene ble kunngjort.

Som følge av Koronakrisen har tallet på togreiser blitt be­ tydelig lavere. Dette har ført til et vesentlig fall i billettinntekte­ ne for togoperatørene, noe Sta­ ten altså vil kompensere for. I til­ legg til ekstra penger er det også åpnet for å utsette innbetaling av baneavgifter og andre letteser som skal berge selskapene gjen­ nom krisen.

Togtrafikken holdes i gang selv om det er færre passasjerer ­under Koronakrisen.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Trinnvis utvikling best for godstransporten En trinnvis ­modernisering og utvikling av ­Norges største godsterminal, Alnabruterminalen i Oslo, anbefales som det beste alternativet for å hånd­tere godstrafikken i framtida.

En felles utredning for fram­tidas godstransport i Oslo­området ­viser at det er kapasitets­ utfordringer for godstranspor­ ten på jernbane og at disse ­utfordringene best kan ­løses ved en trinnvis videreutvikling av Alnabruterminalen.

Utredningen er laget av Jern­ banedirektoratet, Kystverket og Statens vegvesen i fellesskap, og har sett på hele terminal­ strukturen i Oslofjord­området.

Den viser at det er for gods­ trafikken på jernbane at det er kapasitetsutfordringer.

– Alnabruterminalen kan gjennom en slik trinnvis utvik­ ling blir mer effektiv og klar for å håndtere større godsvolumer, sier Terje Vegem som har deltatt i utredningsarbeidet.

Terminalen bør derfor u ­ tvikles i flere trinn de n ­ este ti årene.

NJT ane Tidskrift

Nordisk Järnb NR 2 • APRIL

2019 • ÅRGÅNG

145

frågan ”Den stora är att få upp kapaciteten ätet. i järnvägsn än Den är viktigare enstaka minuter.”

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 2 • APRIL 2020 • ÅRGÅNG 146

NJT

” En av de största utmaningarna i branschen tycker jag är bristen på kompetens och resurser. ” Max Lagerström, vice ordförande i NJS Finland och avdelningschef på Sweco

Nordisk Järn

Anna Höjer, för vd och Nordenchef n transportatio Bombardier

NR 5 • DECEMBER

2019 • ÅRGÅNG

138

bane Tids

krift

” Vår hoved-

målsetting er å være et instrument for å få en best mulig jernban e.

”

direktør

Stationsmiljön viktig för kollektivt resande Böle ny i Helsin knutpunkt FINLAND: Virus slår hårt mot tågtrafiken gfors

start Klart för byggunneln av Fehmarnt

DANMARK: DSB beställer Talgovagnar NORGE: Storsatsning i Trøndelag

ling göra om upphand SJ tvingas till Vy ktur SVERIGE: byter namn på infrastru NORGE: NSB Miljardsatning klimatutsläpp DANMARK: i trä ska minska FINLAND: Perrong

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 4 • OKTOBER 2019 • ÅRGÅNG 138

Hela branschen samlas i Jönköping DANMARK: Så fungerar ATC-tekniken NORGE: Batteritåg på frammarsch

Jon-Erik

ny administreLunøe, rende i Bane Nor Eiendom

SVERIGE: Nya bullerkrav hotar godstrafiken

DANMARK: DSB

NORGE:

”

Järnvägen kopplar ihop oss på ett sätt så att vårt samhälle kan fungera.

”

Magnus Ringqvist, projektledare, Elmia

NJT

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 3 • JUNI 2019 • ÅRGÅNG 145

”Det verkar som om Norge har studerat vad som har fungerat och vad som inte har fungerat i andra länder.”

Gunnar Alexandersson, transportforskare på Handelshögskolan i Stockholm

Järnvägen forsatt tungviktare i försvaret

Officiell nordisk mässtidning 2019

FINLAND: Futuristiskt perrongtak i trä

SVERIGE: Trafikverket krävs på miljonvite

bygger nya verkst Milliarder äder FINLAN til Gjøvik D: Öppen banen data utveck SVERIGE: Malmbanan lar tjänste r först ut med nya ERTMS

DANMARK: Ny bana Köpenhamn–Ringstedt SVERIGE: SJ AB tar över Öresundstrafiken FINLAND: Centralstationen jubilerar NORGE: Vätgasdrift alternativ för nollutsläpp

Annonsera i NJT annons i Nordisk järnbane­ tidskrift (NJT), är det s­ jälv­klara valet för dig som vill synas och nå viktiga­ beslutsfattare­inom den nordiska­ järnvägs­branschen.

n En

Endelig er planene for den nye Ringeriksbanen vedtatt. Her ved Sundvollen skal det bygges stasjon og utvikles et nytt knutepunkt.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Plan for Ringeriksbanen vedtatt n Sist i mars ble regulerings­ ­Prosjektet omfatter 40 kilo­ planen for felles­prosjektet Ring­ meter dobbelt­sporet jern­bane eriksbanen og E16 vedtatt av fra Sandvika til Hønefoss og 15 ­kommunal- og moderniserings­ kilo­meter firefelts motorvei på departementet. Dermed er E16 fra Høgkastet i Hole til Ve ­planene for 40 kilometer ny ved Høne­foss. jernbane klare.

Ringeriks­ banen vil bety – Ringeriksbanen har vært en t­ogreise fra ­utredet og vurdert i 30 år, ­Hønefoss til Oslo men nå har vi en­ delig vedtatt en på vel 30 m ­ inutter og Ringeriksbanen plan som gjør at en forkorting av reiset­iden prosjektet kan på Bergens­banen på nesten r­ealiseres, sier en time. Det skal også byg­ Hønefoss ges ny stasjon ved Sund­vollen kommunal- og Oslo Sandvika og i Høne­foss, og det legges moderniserings­ minister ­Nikolai opp til knutepunktsutvikling Astrup. og fortetting rundt stasjonene.

Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och ­Sverige. n Nästa

nummer av NJT utkommer den första oktober.

Sista dag att boka annons för detta nummer är den 9 september.

Bokning och priser: Kontakta: Per Olof Lingwall Tel: +46 707 24 55 12 E-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se

NJT NR 3 2020

13

KORS & TVÄRS

DANMARK Togselskaber taber millioner i coronakris

Thisted Struer Thybanen

København

Signalsystemet ERTMS på Thybanen Som tredje togstrækning i landet har Thybanen, der forbinder Thisted og Struer, fået installeret det nye digitale signalsystem, ERTMS, som på sigt skal installeres på alle landets fjernbanestrækninger.

Signalsystemet skal sikre, at der i fremtiden vil være markant færre signalfejl i togdriften.

Banedanmark har a­ rbejdet på udrulningen af signal­systemet på Thybanen frem til 8.april, og har siden midten af ­februar ­taget systemet i brug etape for ­etape. Alt er forløbet plan­ mæssigt, og dermed er tog­ operatøren Arriva begyndt at køre på det nye signalsystem på hele strækningen imellem Thisted og Struer.

Antallet af togpassagerer er nu på 25–30 procent af det normale niveau. Det giver kæmpetab for togselskaberne DSB og Arriva.

Trafikselskaberne er på vej med en opgørelse for coronakrisens betydning for Flextrafik samt forventede konsekvenser for 2021–2022.

Togselskaberne DSB og Arri­ va har siden påske haft et passa­ gertal på 25–30 procent af det normale niveau. Det b­ etyder store tab, fordi omkostningerne er de samme, især efter at drif­ ten er tilbage på det n ­ ormale niveau siden påske. I en kort

periode op til påsken kørte sel­ skaberne med en reduceret køre­plan.

– Arriva Tog er i en meget alvorlig situation, hvor vi taber omkring en halv million kro­ ner om dagen på togdriften i Midt- og Vestjylland, siger Jens Boe ­Jacobsen, Business Deve­ lopment direktør i Arriva Dan­ mark.

Bekymring om fremtiden

Arriva har ligesom trafiksels­ kaberne er forventning om en statslig kompensation for de særkrav, der er stillet til kollek­ tiv trafik blandt andet de særli­ ge rengøringskrav og kravet om kun at besætte hvert andet sæde.

Både trafikselskaber og tog­ selskaber har stor tillid til, at den kollektive trafiksektor fort­ sat nyder stor politisk opbak­ ning på alle politiske niveauer.

Fordi staten har krævet reduk­ tioner og særlige krav til kollek­ tive trafik, forventes det også, at der kommer en kompensa­ tion til sektoren. Det er dog for tidligt at sige noget om, hvor­ dan en ­sådan kompensation kan komme til at se ud.

– Så længe kravet om højst at besætte hvert andet sæde er gældende, er kollektiv trafik i en ekstraordinær situation, som udfordrer økonomien, siger Tony Bispeskov, informations­ chef i DSB.

Tredje strækning

Thybanen er den ­tredje togstrækning, hvor Bane­ danmark har udrullet det nye signalsystem, ERTMS. Hidtil er systemet taget i brug på banen i Vendsyssel mellem Lindholm og Frederikshavn og på stræk­ ningen Roskilde–Køge. Her­ udover har Banedanmark ud­ rullet et nyt signalsystem kaldet CBTC på to S-banestrækninger i Køben­havn.

Erfaringerne fra de første strækninger viser, at ­systemerne betyder, at der i dag er færre forsinkelser på grund af signal­ fejl, så passagererne får flere tog til tiden. Arriva, som har tog­ driften på Thybanen, ser frem til at køre på det nye system.

– Passagererne vil ­opleve ­færre forsinkelser, ligesom det vil give mulighed for at ­optimere køreplanerne, og for at togene kan køre tættere på ­hinanden, siger Susanne Hejer, direktør for Arriva Tog.

14

KILDE: BANEDANMARK

NJT NR 3 2020

Arbejdshavn til Femern tunnelen.

ILLUSTRATION: FEMERN A/S

Tunnelarbejdet under Femern Bælt i gang En enig forligskreds bag Femern Bælt-forbindelsen har nu besluttet at i gangsætte anlægsarbejdet på dansk side.

Femern A/S har allerede indgå­ et en aftale med entreprenør­ konsortiet Fehmarn Belt Cont­ ractors (FBC) om blandt andet at anlægge en arbejdshavn til projektet.

Nu har en enig forligskreds besluttet, at Femern A/S kan starte de kontrakter, der i maj 2016 blev indgået med entre­ prenørkonsortiet Femern Link Contractors (FLC) som be­ tingede kontrakter. Det be­

tyder, at anlægsarbejdet med tunnel­elementfabrik, tunnel­ portal på Lolland og beboelsesog administrations-­faciliteter vil gå i gang den 1. januar 2021.

Anlægsarbejdet vil være klar til at fortsætte på tysk side medio 2022. Åbne medio 2029

Tunnelelementfabrikken forven­ tes at påbegynde produktionen af de første tunnelelementer pri­ mo 2023. Udskibning og ned­ sænkning af de første, ­færdige tunnelelementer forventes at finde sted primo 2024.

Aftalen indebærer, at ­Femern Bælt-forbindelsen nu ­forventes

at åbne medio 2029. F ­ emern A/S har forhandlet med FLC om muligheden for at påbe­ gynde arbejdet allerede ­medio 2020, men blandt andet på grund af coronakrisen har dette ikke vist sig praktisk muligt.

Konsekvensen er, at tunnelen vil åbne op til et halvt år senere end hidtil forventet. Der er dog mulighed for at indhente noget af tidstabet i forbindelse med de endnu ikke udbudte kontrakter på installationerne i tunnelen.

De skal udføres som det sidste i byggeprocessen.

KILDE: TRANSPORT- OG BOLIGMINISTERIET

Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

Forsøg med batteritog tidligst i 2022 n Transportminister

­Benny Engelbrecht (S) indgik i ­november sidste år en ­aftale med regions­rådsformændene fra ­Region Hovedstaden, Regi­ on Sjælland og Region Midt­ jylland om at ­afprøve batteri­ tog på strækningerne mellem Helsingør og Hille­rød i Nord­ sjælland samt på Lemvigbanen i Nordvest­jylland.

Markedsundersøgelse

Movia og Lokaltog A/S har i samarbejde med Midtjyske Jern­ baner gennemført en markeds­ undersøgelse hos mulige leveran­ dører af batteritog til forsøget.

Markedsundersøgelsen har vist, at et forsøg med batteritog tidligst vil kunne gennem­føres i 2022 og ikke i sidste del af 2020 og første halvdel af 2021, som

Stadler batteritog til Schleswig-Holstein. oprindeligt forudsat baseret på indikationer fra leverandørmar­ kedet. Den forrykkede tidsplan skyldes ifølge Transportministe­ riet blandt andet, at leverandø­ rerne ikke har ledige batteritog til afprøvning på kort sigt, og at der vil skulle ske en række tekniske

tilpasninger inden forsøget kan køres ud på skinnerne. Dertil kommer usikkerheden som følge af corona-situationen, der gør det svært for leverandørerne at binde sig til en tidsplan.

Transportministeriet og regi­ onerne har på den baggrund be­

ILLUSTRATION: DELSTATSREGERINGEN I KIEL

sluttet, at der fortsat skal ske en afprøvning af batteritog i Dan­ mark, men at det vil ske efter en justeret tidsplan, som skal aftales nærmere med de mulige leveran­ dører, så snart at det er muligt.

KILDE: TRANSPORT- OG BOLIGMINISTERIET

EN UNIK MÖJLIGHET ATT BYGGA ETT STARKT OCH HÅLLBART NORDEN Två huvudstäder i Skandinavien på att avstånd av drygt 40 mil. Ett stråk med 3,4 miljoner människor mellan två av Europas just nu snabbast växande städer. Att ta tåget mellan Oslo och Stockholm tar idag drygt fem timmar. Det måste inte vara så. Vårt arbete visar att det finns en unik möjlighet att förverkliga en snabbare järnvägsförbindelse mellan huvudstäderna. Det hanterbara avståndet, de starka samhällsnyttorna och de möjliga miljövinsterna gör Oslo-Stockholm till ett av de mest ´ lönsamma infrastrukturprojekten i Skandinavien. Gemensamt kan vi bygga ett starkt och hållbart Norden. Läs mer på oslo-sthlm.se.

NJT NR 3 2020

15

KORS & TVÄRS

FINLAND

Banprojektet Luumäki–Imatra n Ett

nytt dubbelspår byggs ­ ellan Joutseno och Imatra m (19 kilometer) i stället för det nuvarande enkelspåret. Tolv nya broar ska byggas för det nya spåret, och två broar ska breddas. Det ­nuvarande spåret mellan Luumäki och Joutseno förbättras. Som en del av pro­ jektet renoveras också järnvägs­ bron över Saima kanal, Man­ sikkakoski järnvägsbro och underfarten vid gamla riksväg 6. Enligt den målsatta tidspla­ nen blir projektet i sin helhet klart 2023.

Bakgrund till projektet

Banprojektet Luumäki­– Imatra ligger på ett område som hör till Luumäki kom­ mun och städerna Villman­ strand och Imatra. Ba­nav­­­ snittet Luumäki–­Imatra är Finlands livligast trafikerade­ enkelspår och trafiken vän­ tas öka kraftigt. Förbindelsen är viktig inte bara för godstra­ fiken, utan den utgör också en viktig del av persontrafiken Helsingfors–Kouvola–Imatra– Joensuu och Helsingfors–Vainikkala–S:t Petersburg/Moskva.­ Projektets mål

Målet med Luimaprojektet är att höja servicenivån på ban­ avsnittet genom att förbättra banavsnittets kapacitet, funk­ tionssäkerhet och hanteringen av störningssituationer. Projek­ tet minskar också trafikbullret och -utsläppen vilket ökar triv­ seln för invånarna i området.

Kostnader för projektet

Projektet har fått 189 miljo­ ner euro i finansiering. De för­ sta broprojekten påbörjades 2018. Kontraktet för järnvägs­ bron Mansikkakoski började i ­januari 2019. Byggandet av fem nya undergångar för fram­ tida Joutseno–Imatra dubbel­ spårssektion inleddes i maj 2019. Det första spårbygg­ nadsprojektet för dubbelspårs­ sektionen lanserades i septem­ ber 2019.

Konsulföretaget Welado är bygg­herre i Luimaprojektet.

16

KÄLLA: TRAFIKLEDSVERKET

NJT NR 3 2020

Luimaprojektet förbättrar banavsnittets kapacitet, funktionssäkerhet och hanteringen av störnings­ situationer. Den nya järnvägsbron Mansikkakoski som nu byggs är en del av projektet.

KARTA: TRAFIKLEDSVERKET

Järnvägsbron Mansikkakoski växer fram I januari 2019 skrev Trafik­ledsverket och NRC Group Finland (­tidigare VR Track) ett avtal om att bygga den nya järnvägsbron Mansikkakoski i ­Imatra över Vuoksiälven.

bron. Byggnads­arbetena kom­ mer vara slutförda enligt bygg­ entreprenadavtalet i slutet av november i år. Den ­nuvarande tvåvåningsbron, som färdig­ ställdes 1933, ska användas av lätt trafik och bilister.

Kontraktet gäller järnvägs­ projektet Luumäki–Imatra ­(Luimaprojektet) och Program­ met för underhållsskulden för karelska järnvägsbroar. I ­av­talet ingår byggandet av den nya järnvägsbron Mansikkakoski och modifiering av undergångar till följd av brobyggen.

När det gäller järnvägs­ transporter på den b­ efintliga bron byggs en ny tvåspårs­ bro norr om den b­ efintliga

Gjutning av bron

I november 2019 genomfördes det nya tvåspåriga tågbrodäcket.

Betonggjutningen av bron, järn­ vägsbron i Mansikkakoski vara­ de i nästan 24 timmar i sträck.

Mindre än 900 kubik­meter betong användes för den cirka 170 meter långa bron. Vinter­ vädret orsakade mycket huvud­ bry för byggarna, men arbetet lyckades och efter betong­ gjutningen var bron till 80–90

I november 2019 gjöts det nya tvåspåriga tågbrodäcket.

procent klar. Byggarbetsplatsen tog vinterpaus i början av 2020.

Under denna tid kördes endast underhåll på platsen.

Täckning av landbro

– I februari genomfördes täck­ ningen av Västbankens landbro.

I arbetet behövdes c­ irka 300 kubik­meter betong och själva betongarbetet tog 14 timmar.

Vi har också gjort en hel del leverantörs­designarbete för att säkerställa det slutliga kontrak­ tets smidighet, säger Kirsi Jan­ tunen på byggplatsen Mansik­ kakoski.

Målet är att få bron klar för leverans under sommaren. Bron ska vara klar senast i novem­ ber 2020.

FOTO: VISA KORHONEN OCH ANU PAKARINEN

Kors & tvärs-redaktör: Arja Aalto

Stat och kommun bildar projektbolag för nysatsningar Finska staten och ­flera kommuner har nått­samförstånd om att ­bilda ett projektbolag för ­planeringen av Finlandsbanan.

Avtalet gäller Finlandsbanan från Helsingfors till Tammerfors och Entimmeståget från Helsingfors till Åbo, samt reglerar de olika parternas finansiella bidrag.

Finlandsbanan är en vision för framtidens stambana för ­personoch godstrafik i Finland. M ­ ålet är att höja hela stambanans service­nivå och ta ett viktigt steg i utvecklingen av trafiken på ba­ nan. Med Finlandsbanan blir det möjligt att åka tåg mellan Tam­ merfors och Helsingfors på en timme. Banan ger en direkt fjärr­ tågsförbindelse från stambanan till Helsingfors-Vanda flygplats och en ännu snabbare spår­ bunden förbindelse mellan Hel­ singfors centrum och flygplatsen.

Ansöker om EU-stöd

För projekten ansöks nu om ­finansiellt stöd från EU från ­Fonden för ett sammanlänkat Europa. Projektbolagens ansvar och uppgifter omfattar plane­ ringen av järnvägsprojekten och finansieringen av planeringen fram till byggstarten.

Modellen med projektbolag är ett nytt sätt att i samråd plan­ lägga, genomföra och finansiera stora baninvesteringar till förmån för hela samhälle.

– Jag är mycket nöjd att projekt­planeringen nu kan in­ ledas och att så många kommu­ ner har förbundit sig till pro­ jekten. Snabba tågförbindelser

Projekten är ett samarbete mellan staten och ett antal kommuner och ska delvis finansieras av EU-stöd. gör det lättare att pendla och dessa två pro­ jekt är absolut behövliga med tanke på över­ gången till en hållbar rörlig­ het, säger kom­ Timo Harakka munikations­ minister Timo Harakka.

Kommunikationsministe­ riet har även inlett en utredning och en jämförande studie om sträckningen av en snabbförbin­ delse österut från Helsingfors.

Järnvägsprojekten gagnar hela Finland och i projektbolagen medverkar sammanlagt 26 städer och kommuner.

Enligt Tammerfors borg­ mästare Lauri Lyly är beslutet om projektbolaget Finlandsbanan det första konkreta steget mot en

k­ apacitetsökning på spåravsnittet mellan Tammerfors och Helsing­ fors, och startskottet för utveck­ lingsarbetet på hela huvud­ banan. Lauri Lyly säger också, att huvud­banans framtid är något av en ödesfråga för den ekonomiska tillväxten i hela Finland.

Snabb fjärrtrafik

Entimmeståget till Åbo skapar förutsättningar för snabb fjärr­ trafik mellan Helsingfors och Åbo och för närtrafik till Kyrk­ slätt, Lojo och Vichtis. Ett dubbels­pår mellan Åbo och Salo gör det möjligt att sätta in fler tåg och bygga fler mötesplatser på sträckan och att införa när­ trafik mellan städerna. Planerna för Esbo stadsbana har varit klara sedan 2014 och banan kan öpp­ nas för trafik fyra, fem år efter ett byggbeslut.

Kostnaderna för planeringen av Finlandsbanan beräknas upp­ gå till 150 miljoner euro. Fin­ ska staten tar 51 procent av dessa kostnader. Övriga finansiärer är Finavia med 16 miljoner euro samt 14 städer och sex kommu­ ner som tillsammans bidrar med ­totalt 59,78 miljoner euro. Bygg­ kostnaderna för Finlandsbanan beräknas uppgå till cirka 4,6– 5,75 miljarder euro, beroende på vilket alternativ som väljs för den fortsatta förbindelsen.

Planeringskostnad för En­ timmes­tåget till Åbo upp­skattats till drygt 75 miljoner euro. Även här tar staten 51 procent av planerings­kostnaderna och ­resterande del fördelas ­mellan fem städer och två kommuner.

Uppskattade byggkostnader för Entimmes­tåget till Åbo är cirka 2,76 miljarder euro.

Trafikledsverket utför fler arbeten på bannätet i sommar n I år utför Trafikledsverket fler arbeten på bannätet än i fjol. De största ban­arbetena rör banpro­ jektet ­Luumäki–­Imatra. Även förnyandet av sex broar på ban­ avsnittet Tammerfors–Jyväskylä är ett omfattande projekt. Coro­ naviruset över­skuggar dock inle­ dandet av sommararbetet.

– Vi följer hela tiden corona­ l­äget, men redan nu vet vi att

e­ ffekterna även kommer att på­ verka sommarens banarbeten.

För närvarande görs reserv­planer på byggarbetsplatserna, ­säger Maria Torttila, biträdande direk­ tör vid Trafikledsverket.

Arbeten utförs ofta på vecko­ slut och under midsommaren.

Här är det viktigaste ban­ arbetena som påverkar t­ rafiken i östra Finland:

n I banprojektet Luumäki–­ Imatra förbättras servicenivån för banavsnittet. Under bygg­ perioden förekommer ett stort antal trafikavbrott på denna ban­ sträcka under veckan och vecko­ sluten samt förändringar i godsoch persontrafiken. n I projektet Kouvola–Kotka/ Fredrikshamn renoveras ban­ avsnittets överbyggnad och

­ roar, axelvikten höjs, säkerhets­ b anordningar förnyas och bland annat utvidgas Kotolahti ban­ gård. På banavsnittet används tidvis endast en spåranläggning och dessutom kommer det att före­komma totalavbrott. På ban­ gården i Vainikkala slutförs pro­ jektet och underhåll genomförs.

KÄLLA: TRAFIKLEDSVERKET

NJT NR 3 2020

17

DANMARK

Elektrificering og mange store sporprojekter øger efterspørgslen på validatorer.

FOTO: BANEDANMARK

Øget efterspørgsel på validatorer De historisk mange opgaver på jernbanen i disse år øger efterspørgslen på validatorer. Er der mangel på de sikringstekniske eksperter, kan det påvirke eksempelvis de store sporprojekter, så der arbejdes målrettet på at få uddannet flere validatorer i disse år.

Banedanmark har historisk travlt med at ud­ bygge og fremtidssikre jernbanen i disse år.

Det betyder, at de sikringstekniske eksperter, validatorerne, bliver en knap ressource.

Der er i samarbejde med rådgivervirksom­ hederne, som har en stor del af validatorerne­ ansat, sat et uddannelsesprogram i gang. Da uddannelsesprogrammet foregår som side­ mandsoplæring, så kræver det, at de validato­ rer, der arbejder i sektoren, skal bruge noget af deres tid på at oplære nye i faget.

Historisk mange opgaver

– Samtidig med at vi skal uddanne nye valida­ torer hos os, har vi historisk mange opgaver på den danske jernbane med nyt signal­system, elektrificering og mange store sporprojek­ ter. Så vi skal både uddanne nye validato­ rer, men samtidig sikre, at vi kan få godkendt – ­vali­deret – sikringsanlæggene i forbindelse med ­vores arbejder på banen, siger Peter Jonas­ son, anlægsdirektør i Bane­danmark.

18

NJT NR 3 2020

”Vi går ikke på kompromis med sikkerheden, og derfor er de sikringstekniske eksperter, validatorerne, helt afgørende for, at vi kan udføre de mange planlagte projekter.”

Peter Jonasson, anlægsdirektør Banedanmark

er mangel på validatorer i øjeblikket, og derfor vil vi også uddanne flere. Den slags tager bare to-fire år, siger Peter Jonasson.

Mest udfordrende

Forventningen er, at årene frem mod 2022 bli­ ver de mest udfordrende. Herefter vil situa­ tionen blive bedre – både som følge af, at der bliver uddannet flere og fordi, at vi vil være færdige med en del af de store arbejder, der kræver en stor valideringsindsats. Det gælder eksempelvis den nye bane København–Ring­ sted, første del af Ringsted–Femernbanen, ny bane til Aalborg lufthavn og de store spor­ arbejder i Kronjylland og Himmerland.

SØREN PETER FIIRGAARD Lyhyt yhteenveto suomeksi

Validatorerne er enten ansatte i Bane­danmark eller i rådgivervirksomhederne. Da alle valida­ torer ikke kender samtlige anlæg i jernbane­ infrastrukturen, er der nogle sikringsanlæg, som kun meget få kan godkende – og det ­betyder, at der er risiko for flaskehalse, når in­ stallationerne skal godkendes.

– Vi går ikke på kompromis med sikker­ heden, og derfor er de sikringstekniske eks­ perter, validatorerne, helt afgørende for, at vi kan udføre de mange planlagte projekter. Der

Historiallisen monet toiminnat rautateillä näinä vuosina lisäävät validoijien, laadunvahvistajien kysyntää. Jos turvallisuustekniikan asiantuntijoista on pulaa, se voi vaikuttaa esimerkiksi suuriin rautatiehankkeisiin, joten työtä tehdään määrätietoisesti validoijien kouluttamiseksi kuluvan vuoden aikana. Banedanmark on ollut kiireinen kehittäessään ja edistäessään rautateitä viime vuosina. Tämä tarkoittaa, että turvallisuusasiantuntijoista, validoijista, tulee niukka resurssi.

FINLAND

Gränsöverskridande spårtrafik utredd Trafikledsverket har i april 2020 ­publicerat utredningen om gräns­ överskridande spårtrafik i Botten­ viksområdet. Regionen har ett ­strategiskt läge i skärningspunkten­­ mellan Östersjöregionen och ­Barentsregionen med koncentra­ tioner av industri, teknik, handel och kompetens. Genom Torneåoch Haparandaområdet går flera betydliga transportförbindelser i Finland och Sverige.

Syftet med arbetet var att granska utvecklings­ potentialen för gränsöverskridande spårtra­ fik i Bottenviksområdet. Järnvägsförbindelsen Uleåborg–Luleå hör till TEN-T-kärnnätet och är en del av de föreslagna förlängningarna av TEN-T-kärnnätskorridoren Nordsjön–Öster­ sjön och Skandinavien–Medelhavet. ­Avsnittet Laurila–Torneå–Haparanda är den sista ickeelektrifierade bandelen av förbindelsen Uleå­ borg–Luleå, och genomförandet av denna elektrifiering nämns i regeringsprogrammet.

Utöver behovet av elektrifiering har det identifierats ett behov av att planera andra ut­ vecklingsåtgärder för järnvägsinfrastrukturen, såsom höjd kapacitet och förbättrad säkerhet i plankorsningar. Det finns särdrag i frågorna i anslutning till utveckling av gränsöverskridan­ de spårtrafik, bland annat på grund av den oli­ ka spårvidden och olika tekniska system.

Prognoserna pekar på ett lågt antal passa­ gerare i den gränsöverskridande persontågstra­ fiken. För korta lokala resor är trafikplatser­ nas placering inte optimal och på långa resor ­erbjuder andra färdsätt det mest attraktiva ­alternativet på de flesta förbindelsesträckorna.

Förutsättningen för ett utbud av persontågs­ trafik är att den behöriga myndigheten beslu­ tar att genomföra den som upphandlad tra­ fik med utgångspunkt att trafik kan inledas ­antingen till Torneå eller Haparanda med om­ stigning till svenska persontåg.

Minskad godstrafik

När det gäller godstrafiken bedömdes trans­ portpotentialen och vilka effekter elektri­­fi­eringen av banan skulle ha på befintliga och potentiella nya transporter. De senaste åren har Torneå–Haparanda-banavsnittets roll inom godstrafiken minskat i betydelse och godstrafiken kräver för närvarande inga änd­ ringar i bannätet. Om transporter från Outo­ kumpus gruva i Elijärvi överförs till järnvägen

Gränsen mellan Finland och Sverige på bron FOTO: MARKKU NUMMELIN över Torneå älv. kan hela sträckan renoveras och elektrifieras.

Detta förutsätter elektrifiering från Torneå bangård till Röyttä avfartsväxel.

Alternativen när det gäller elektrifi­eringen är att förlänga den finska elektrifieringen till Haparanda, den svenska elektrifieringen till Torneå eller att genomföra elektrifi­ eringen först från Laurila endast till Torneå och Röyttä.

Elektrifi­ eringen av linjen Laurila­ –Torneå– Haparanda har i norra­Finlands l­ ogistikstrategi prio­riterats som mest brådskande.

Tekniska granskningar

För närvarande görs tekniska granskningar bland annat i anslutning till bron vid gränsen med utgångspunkten att den finska elektrifie­ ringen förlängs till Hapa­randa, vilket förut­ sätter ingrepp i järnvägsbron över Torneå älv.

Järnvägsbron ligger dels på Finlands och dels på Sveriges område. En höjning av axeltrycket förutsätter en betydande förstärkning av järn­ vägsbrons konstruktion eller en ny bro över älven. Även på sträckan Laurila–Hapa­randa måste underfarter och järnvägsbroar förstär­ kas.

– Samarbetet mellan alla parter i området är mycket viktig. Vi har regelbundna möten för att befrämja saken, och regeringens avsikt är att förverkliga projektet innan 2023, säger Trafikledsverkets järnvägstrafikdirektör Mark­ ku Nummelin.

ARJA AALTO

Utöver behovet av elektrifiering har det identifierats ett behov av att planera andra utvecklingsåtgärder för järnvägsinfrastrukturen, såsom en höjning av kapaciteten och en förbättring av säkerheten i plankorsningar.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Väylävirasto on huhtikuussa 2020 julkaissut selvityksen rajan ylittävästä raideliikenteestä Perämeren alueella. Alueella on strateginen sijainti Itämeren alueen ja Barentsin alueen leikkauspisteessä teollisuuden, teknologian, kaupan ja asiantuntemuksen keskittymissä.

Tornion ja Haaparannan alueen kautta kulkevat useat merkittävät Pohjois-Suomen ja Pohjois-Ruotsin liikenneyhteydet.

NJT NR 3 2020

19

NORGE

Han tror på suksess gjennom dialog Som 14-åring fikk han skryt for måten han håndterte kundene på, og det brente seg fast. Sverre Høven, nå sjef for SJ Norge, har stor tro på den gode dialogen. Som administrerende direktør for SJ Norge skal han nå bevise at togkonkurranse lønner seg.

som ikke møtte på jobb for å sjekke om de var syke. Det var ingen som hadde fortalt meg om arbeidsmiljøloven og sånt… Men jeg trivdes godt sammen med gutta, og i ettertid ser jeg at vi var ganske banebrytende da vi pusset opp hele verkstedet og tok med kundene inn for å trygge dem. Det ble godt mottatt!

Fra 8. juni i år er det nemlig SJ som skal trafik­ kere Dovrebanen, Rørosbanen, Raumabanen, Meråkerbanen, Trønderbanen, Nordlands­ banen og Saltenpendelen. Og han er ikke i tvil hva som blir det viktigste: – God dialog med tillitsvalgte, god dia­ log med fagforeningene, god dialog med alle medarbeiderne og ikke minst: god kundeopp­ levelse, gode produkter og effektiv drift. For å få til det må vi øke frekvensen, pusse opp tog­ ene, få inn nye tog og sørge for at kundene tri­ ves om bord i toget. Derfor skal vi i samarbeid med våre leverandører videreutvikle ­menyen og serveringstilbudet om bord i togene. I sam­ arbeid med Norske tog vil vi også gjennomføre ­enkelte oppgraderinger innvendig og utvendig på togene. Men vi erkjenner at det viktigste for kundene er punktlighet og regularitet, og for å innfri på disse områdene vil vi mase på Bane Nor. Sverre Høven har etter hvert blitt en erfa­ ren næringslivsleder. Han var med på å bygge­ opp hotellkjeden Choice og har ledet både Star Tour og Peppes pizza i Norge. Likevel har halve yrkeslivet dreid seg om jernbane og kon­ kurranse, enten han har vært leder i Flytoget, konsulent i Samferdselsdepartementet eller sektorpolitisk direktør i Spekter.

Etter fire år på bilverkstedet bestemte den avtroppende verksmesteren seg for å stu­ dere på Bedriftsøkonomisk institutt, der han tok mastergrad i markedsføring med organisasjonspsyko­logi.

– Jeg har alltid vært interessert i møtet mellom mennesker i organisasjoner, i møtet mellom kunder og bedriften og de ansatte i bedriften, det vi i dag kaller for service­design.

Sverre Høven har også studert flere for­ mer for design: servicedesign, teknisk design, møbel­design og tjenestedesign. Fag som han har hatt stor glede av å benytte i ulike sam­ menhenger, ikke minst i sine jobber i Fly­toget.

Men også i Choice Hotels, hvor han ble eng­ asjert etter studiene.

Banebrytende

Han regner seg som ekte Oslogutt og vok­ ste opp på Lambertseter før familien flyttet til Kolsås i Bærum. Mor var lærer, far jagerflyger og ”den kuleste pappaen i klassen”.

Unge Høven fullførte også militæret, men var mer hekta på biler og motorsykler. Så etter­ endt tjeneste i Kongens klær banket han på dø­ rene til bilverksteder og fikk jobb som a­ ssistent til verksmesteren i bilfirmaet Bertel O. Steen på Stabæk. Etter et år ble han verksmester selv uten det han selv kaller en passende bakgrunn.

– Det kan du tro! Etter å ha mottatt bile­ ne om morgenen, dro jeg hjem til lærlingene­ 20

NJT NR 3 2020

Krevende nedbemanning

Se de ansatte

Senere kom han til pakkereiseopertøren Star Tour før Høven tilbudt ny jobb i Flytoget. Årsaken var også den gangen at togtrafikken skulle konkurranseutsettes. Gjøvikbanen var først ut.

– Flytogsjef Thomas Havnegjerde visste at jeg hadde bodd i London og kjente business­ livet der ganske godt. Mange av de potensi­ elle togoperatørene hadde hovedsete der borte,­ og vi prøvde å få til et samarbeid. Det endte­ likevel med at Flytoget ikke valgte å levere inn tilbud.

Sverre Høven ble i stedet presentert for en helt annen utfordring. Tilfredsheten blant medarbeiderne var ganske lav, på under 60 prosent, og selskapet gikk med 100 millioner kroner i underskudd. Etter initiativ fra Berit Kjøll ble Flytoget skilt ut av NSB, og det skap­ te en ny giv. Tilfredsheten økte dramatisk, til 97–98 prosent. Og underskudd ble snudd til overskudd.

Hva var hemmeligheten?

– Det viktige er å lytte til medarbeiderne, for det er de som møter kunden daglig. God

”Det viktige er å lytte til medarbeiderne, for det er de som møter kunden daglig. God opplæring er viktig, i tillegg til å fokusere på de rette tingene: sikkerhet, punktlighet og service.”

Sverre Høven, direktør SJ Norge

opplæring er viktig, i tillegg til å fokusere på de rette tingene: sikkerhet, punktlighet og ser­ vice.

– Vi revitaliserte hele Flytoget, pusset opp togene selv om de i utgangspunktet var ganske fine, og laget servicekonsepter hvor medarbei­ derne kunne ta egne avgjørelser. Det er bedre at de tar avgjørelser og gjør en feil enn at de

PORTRETTET Namn: Sverre Høven Ålder: 55 år Tittel: Administrerende ­direktør i SJ Norge Sivilstand: Gift med

Marianne, tre barn

Bor: På Høvik Bakgrunn: Studerte fire år på BI, økonomi og markeds­ føring. Har drevet verksted for Bertel O Steen, vært topp­leder for Star Tour, Peppes p­ izza og hatt ulike leder­jobber i Flytoget, jobbet for Choice Hotels i Norge/ Sverige, ­Washington og London. Har drevet som selvstendig konsulent noen år, blant annet med prosjekt­ arbeid for Samferdsels­departe­mentet i forbindelse­ med jernbanereformen.

Kom n­ ettopp fra jobben som ­sektorpolitisk direktør for arbeidsgiverforeningen Spekter.

Aktuell: Skal lede et ­selskap

Som ny administrerende direktør for SJ Norge skal Sverre Høven nå bevise at togkonkurranse lønner seg.

som fra 8. juni overtar togtrafikken på Dovrebanen, Rørosbanen, Raumabanen, Meråker­banen, Trønderbanen, Nordlandsbanen og Salten­ pendelen.

FOTO: SIV DOLMEN

ikke tar noen avgjørelser i det hele tatt. Det samme tenker jeg i den bedriften jeg nå skal lede.

SJ til nye høyder

Sverre Høven understreker at han skal lede en del av et selskap, hvor morselskapet i Sverige har levd med konkurranse i over 20 år.

– Det er en stor fordel at vi vi kan ta med oss det beste fra Sverige. SJ er blant annet blitt veldig gode til å jobbe digitalt, og har vun­ net flere priser for sine internettløsninger. Så vi skal lære av dem, men de kan også lære av oss.

Sammen kan vi løfte SJ til nye høyder.

Hvor ligger de største mulighetene for SJ i Norge?

– Dovrebanen og lokaltrafikken i Trond­ heim har det største potensialet, og vi vil legge vekt på god dialog med kommuner og fylkes­ kommuner for å få til et så godt samlet kol­ lektivtilbud som mulig. Men også Rauma­ banen og Nordlandsbanen har potensiale fordi de er helt fantastiske strekninger. Vi øns­ ker å ta ut de opsjonene som ligger i kontrak­

ten med direktoratet, slik at vi kan øke frek­ vensen både i uka og i helgene. Fjerntogene på Dovre­banen hadde før koronakrisen over 70 ­prosent ­belegg, og nattogene ligger på over 90.

B5-vognene som benyttes på fjernstrekning­ ene, er for øvrig over 40 år gamle, selv om de ser helt greie ut. Så vi trenger både nye tog og nye sovevogner. Og bedre punktlighet.

Sats på vedlikehold

– Men hvis vedlikeholdsetterslepet i infra­ strukturen fortsetter å øke, blir det ikke noe bedre punktlighet. I år vil det etterslepet pas­ sere 20 milliarder kroner. Bruk 20 milliarder kroner på å fornye jernbanen. Da er vi oppe og står, mener han.

Du vil heller fornye enn å bygge nytt?

– Absolutt, sier SJ-direktøren som mener det også er mye penger å hente på å bringe jern­ baneentreprenørene tidligere inn i utbyggings­ prosjekter.

Han mener det igjen handler om den gode dialogen.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

14-vuotiaana häntä kiitettiin siitä tavasta, jolla hän käsitteli asiakkaita.

Sverre Høven, nyt SJ Norjan johtaja, uskoo hyvään vuoropuheluun. SJ Norjan toimitusjohtajana hän todistaa, että junakilpailu kannattaa.

TORE HOLTET

NJT NR 3 2020

21

NJS NJS-AKTIVITETER 16 juni Aktivitet: Internationella tåg­biljetter

– en framväxande marknad.

Plats: Seminariet genomförs via Skype och är kostnadsfritt.

Hösten 2020 Aktivitet: Årsmöte NJS svensk

avdelning.

Plats: Meddelas senare.

Mer Info: www.njsforum.com

Bli medlem i NJS Som medlem i NJS – forum för nordiskt järnvägssamarbete, blir du en del av ett kvalificerat­ nätverk inom den nordiska järnvägs­branschen. Du inbjuds till intressanta seminarier och får Nordisk järnbanetidskrift (NJT), Nordens ledande facktidskrift inom järnvägs­om­rådet, fem gånger per år.

Anmäl dig som medlem på njsforum.com

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

Nordisk järnbanetidskrift (NJT) ges ut av Forum för nordiskt järnvägssamarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa.

ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

22

NJT NR 3 2020

Stort intresse för järnvägsunderhåll Frågan om allt järnvägsunderhåll ska bedrivas i egen regi eller på en marknad engagerar många. När NJS bjudit in regeringens särskilda utredare ­Erland Olausson att presentera sin utredning om framtidens järnvägs­ underhåll deltog fler än 200 personer.

På grund av coronapandemin genomfördes ­seminariet digitalt via Skype och kanske bidrog möjligheten till lite omvärldsbevakning när många arbetar hemma till det stora intresset.

Erland Olausson inledde sin föredragning med att konstatera att det inte finns veten­ skapliga belägg för att bedriva underhål­ let ­antingen i egen regi eller på en marknad.

Han har dock noterat att det finns två dia­ metralt stora skillnader, dels Trafikverket som

v­ arit tydliga med att det är negativt att ta över ­underhållet och ­bedriva det i egen regi, dels de fackliga organisationerna som har motsatt uppfattning.

Enligt Erland Olausson är ett modernt ­anläggningsregister en av grundpelarna för ett ­effektivt ­underhåll, oavsett om underhållet sker i statlig ­eller privat regi. Vidare­n ­ oterar han att industrin ofta utför en viss del av u ­ nderhållet i egen regi för att ha känne­dom om anlägg­ ningen och vara en duktig ­beställare. Bland de förslag som han lämnat är att Trafik­verket bör ­ansvara för en pool av större ­arbetsmaskiner som kan hyras ut till olika entreprenörer samt vissa kriterier för överförande av kontrakt från Infranord till Trafikverket.

MIKAEL PRENLER

Möjligt med höjd maxhastighet n Vissa delar av det svenska järnvägsnätet läm­

par sig för att höja maxhastigheten till 250 kilo­meter i timmen. Framför allt är det nya eller upprustade banor, såsom Västkusbanan, Mälarbanan, Ostkust­banan och Botniabanan, som kan vara aktuella.

En förutsättning för att tillåta högre hastig­ heter än dagens 200 kilometer i timmen är det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS. Det redovisade Trafikverkets utredare Len­ nart Lennefors vid ett digitalt NJS-semi­­na­ rium den 19 maj som lockade drygt 200 del­ tagare.

Trafikverkets förslag kommenterades av före­trädare för SJ AB, Region Uppsala och Nya

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70-524 24 61 e-post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no Arja Aalto, Finland e-post: aalto-arja@outlook.com Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.dk Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Hastigheten kan höjas till 250 i timmen på delar av järnvägsnätet. FOTO: MIKAEL PRENLER Ostkustbanan som menade att det främst är den interregionala trafiken som gynnas av högre­ hastigheter.

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e-post: redaktionen@mediabaren.se Annonser/llmoitusten hankkijat: Per Olof Lingwall Tel: +46 70 724 55 12 e-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se Tryckeri/Kirjapaino: Exakta print

341

MIKAEL PRENLER

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e-post: kasserer@njs.dk Norge: Nina Tveiten e-post: nina.tveiten@banenor.no Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 401341121

769

Kommande nummer 2020: 1/10, 3/12 www.njsforum.com

Vi utför järnvägskontroll enligt EU-direktiv Oberoende tredjepartskontroll

CSM-RA riskanalys

Ackred.nr:_______

Ackred.nr:_______

Ackred.nr:_______

Ackred.nr Kontroll 8086

Ackred.nr Kontroll 8086

Ackred.nr Kontroll 8086

Certifiering

Certifiering

Certifiering

ISO/IEC 17021

ISO/IEC 17065

ISO/IEC 17020 (A)

ISO/IEC 17020 (C)

ISO/IEC 17020 (C)

Utbildning

+46 70 610 77 72 info@vanaheim.se

ISO/IEC 17020 (C)

Let’s talk smart • Analytics • Traffic Management • Integration • Automation • Security Get on speaking terms with your diverse infrastructure.

RAIL

www.cactusrail.se

NJT NR 3 2020

23

Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete c/o Trafikverket 172 90 Sundbyberg

Hållbar samhällsutveckling Värdeskapande investeringar

Vi lägger stor vikt vid socialt ansvar och hållbarhet och är övertygade om att framtidens affärer skapar en positiv samhällsutveckling. Just nu arbetar vi intensivt med att integrera hållbarhet i alla delar av vår affär, från inköp och tillverkning till hur våra produkter till slut används ute i spåren.

Det är en enormt spännande resa att få vara med på.

Susanne Klyft, Hållbarhetschef

vosslohnordic.com