NJT #4-2015

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 4 • SEPTEMBER 2015 • ÅRGÅNG 141

xxxxxx. ”DSB har i de seneste år kørt med historisk høj rettidighed og ligger på en tredje­ plads i Europa.”

Flemming Jensen, ny administrerende direktør for DSB xxxxxxxx

OFFICIELL NORDISK MÄSSTIDNING FÖR ELMIA NORDIC RAIL 2015

Årets järnvägsmässa lockar internationella utställare DANMARK: Två nya kontrollcenter byggs FINLAND: Trafikverkets organisation förnyas NORGE: Huvuddragen i jernbanereformen SVERIGE: Tågkompaniet vann trafik i norr

LEDARE

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

xxxxxx. ”DSB har i de seneste år kørt med historisk høj rettidighed og ligger på en tredje­ plads i Europa.”

NR 4 • SEPTEMBER 2015 • ÅRGÅNG 141

Mässa som utvecklas

S

www.elmia.se/nordicrail

å är det åter dags för årets stora begivenhet­i den nordiska järnvägsbranschen: Nordic­ Rail på Elmia i Jönköping. Sedan tidigare har Nordic Rail kompletterats med mässan Future Transport för att lyfta fram transportfrågorna. Och nu, i linje med den utveckling som sker bland annat i Sverige och i Finland, integreras även väginfrastrukturen i Nordic Rail med den nya mässan Elmia Nordic Road som går parallellt med Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport.

skillnad på järnvägar eller vägar. Båda behövs för att tillgodose en allt större efterfrågan på resor och transporter. Godset bryr sig inte om huruvida det går på stål- eller gummihjul och godstrafikens intermodala lösningar är väl belysta i Elmia Future Transport. Betydligt sämre är det med de inter­modala kollektivtrafikresorna. Med växande storstadsregioner är behovet av väl fungerande kollektivtrafik en viktig del av samhällsutvecklingen. Förutom några tillverkare av spårfordon finns kollektivtrafiken inte på Nordic Rail.

Det är onekligen en spännande utveckling.

Om Elmia har ambitionen att skapa en bred

Nordic Rail startade år 1995 som en järnvägs­ mässa med infrastruktur, samhällsplanering, godsoch persontrafik som de fyra bärande delarna.

Under 2000-talet krympte den till en ren infrastrukturmässa för järnvägsfolk. Nu är åter transport- och samhällsbyggnadsfrågorna på agendan.

I dag i ett betydligt bredare perspektiv med vägar, järnvägar och transporter under ett och samma tak i tre parallella mässor tillsammans med ett gemensamt konferensprogram.

Det tycker jag är bra. Även om jag känner lite extra för järnvägsbranschen är det viktigt att sätta in spårtrafiken i sitt sammanhang. Visserligen har järnvägen sin egen avancerade teknik när det gäller signaler, spår, fordon och strömförsörjning, men ur ett transportperspektiv är det ingen större

Flemming Jensen, ny administrerende direktør for DSB xxxxxxxx

OFFICIELL NORDISK MÄSSTIDNING FÖR ELMIA NORDIC RAIL ÅR 2015

mässa med järnvägar, vägar och transporter måste­ även kollektivtrafiken på såväl väg som järnväg vara en del av arrangemanget. Mitt bidrag till den utvecklingen är att Elmia Nordic­Rail, Elmia Future Transport och Elmia Nordic Road kompletteras med Elmia Public Transport.

MIKAEL PRENLER Huvudredaktör

Årets järnvägsmässa lockar internationella utställare DANMARK: Två nya kontrollcenter byggs FINLAND: Trafikverkets organisation förnyas NORGE: Huvuddragen i jernbanereformen SVERIGE: Tågkompaniet vann trafik i norr

Järnvägsmässan Elmia Nordic Rail arrangeras nu för ­elfte gången, i år tillsammans med Elmia Future Transport och Elmia Nordic Road.

FOTO: MEDIASPJUTH

NJT NR 4 2015 Välkommen till mässnum­ ret av Nordisk järnbane­ tidskrift. NJT är officiell nordisk mässtidning till Elmia Nordic Rail. I detta nummer kan du bland ­annat läsa om mässan, den nya järn­banereformen i Norge och om DSB:s nya chef som porträtteras.

INNEHÅLL

Kehittyvät messut

Ledare: Mässa som

yt on taas aika vuoden suurelle pohjoismaiselle rautatiealan tapahtumalle: Nordic Rail Elmialle Jönköpingissa. Jo aikaisemmin Nordic Rail´a on täydennetty Future Transport messuilla, joilla nostetaan esille kuljetuskysymykset. Ja nyt, linjassa Ruotsissa ja Suomessa tapahtuvan kehityksen mukaan, integroidaan myös tieinfrastruktuuri Nordic Rail-kokonaisuuteen uudella messulla Elmia Nordic Road, joka kulkee rinnakkain Elmia Nordic Railin ja Elmia Future Teransportin kanssa. Tämä on kieltämättä jännittävä kehitys.

årets stora järnvägsmässa 4

N

Nordic Rail käynnistyi vuonna 1995 rautatiea-

lan messuina sisältäen neljä osaa: infrastruktuuri, yhteiskuntasuunnittelu sekä tavara- ja henkilöliikenne. 2000-luvulla tapahtuma kutistui pelkästään infrastruktuuria käsitteleväksi messuksi rautatieväelle. Nyt ovat taas kuljetus- ja yhteiskuntakehitys -kysymykset esityslistalla. Tänä päivänä näkökulma on huomattavasti laajempi, kun tiet, rautatiet ja kuljetukset ovat saman katon alla yhtä aikaa sekä messuilla että yhteisellä konferenssiohjelmalla.

Pidän tätä kehitystä hyvänä. Vaikkakin tunnen vähän enemmän rautatiealaa, on tärkeää asettaa raideliikenne tähän kontekstiin. Tosin rautatiealal-

3

utvecklas

la on oma kehittynyt tekniikkansa, kun ajatellaan signaaleja, raiteita, kalustoa ja virransyöttöä, mutta kuljetusnäkökulmasta ajatellen ei ole suurempaa eroa rautateiden ja teiden välillä.

Molempia tarvitaan tyydyttämään yhä suurempaa kysyntää matkoista ja kuljetuksista. Tavara ei välitä siitä, mikä kulkee teräs- tai kumipyörillä. Tavaraliikenteen intermodaaleja ratkaisuja valaistaan hyvin Elmia Future Transportissa. Huomattavasti heikommin on esillä julkinen intermodaali­ liikenne. Kasvavilla suurkaupunkiseuduilla on tarve hyvin toimivalle joukkoliikenteelle tärkeänä osana yhteiskuntakehitystä. Muutamia raidekulkuneuvojen valmistajia lukuun ottamatta joukkoliikenne ei ole mukana Nordic Rail messuilla.

Jos Elmialla on kunnianhimoa luoda laajat mess-

ut, joilla rautatiet, maantiet ja kuljetukset ovat mukana, on joukkoliikenteen niin teillä kuin rautateillä oltava mukana osana järjestelyjä. Oma näkemykseni tästä kehityksestä on, että messukokonaisuutta Elmia Nordic Rail, Elmia Future Transport ja Elmia Nordic Road tulisi täydentää Elmia Public Transport´lla.

MIKAEL PRENLER Päätoimittaja

Sverige: Vägarna tar plats på Norge: Omfattende reform

av jernbanesektoren

6

Krönika: Behovet av en plan B

9

Norge: Første banen med

ERTMS klar

10

Norge: Alle stasjoner på

Ofotbanen klare for lange malmtog 12 Debatt: Ny funktions­

inddeling af jernbanen

14

Utställare 2015:

16

Kors&Tvärs:

17–24

Norge: Halverer bruken av

plantevernmidler Danmark: Han skal holde

DSB på sporet

26

28

NJS: Uppskattat seminarium om nya tunnelbanan 30 NJT NR 4 2015

3

SVERIGE

Vägarna tar plats på årets stora järnvägsmässa När Elmia slår upp portarna till järn­ vägsmässan Nordic Rail är det för elfte gången. Årets stora nyhet är Nordic Road, en mässa om väg­ infrastruktur, som går parallellt med Nordic Rail och Future Transport.

– Vi har sett att många samhälls­ planerare arbetar både med vägar och järnvägar, därför utökar vi Elmia Nordic Rail och Elmia Future Trans­ port med Elmia Nordic Road, säger Elmias projektledare Jörgen Nyström.

Sedan år 1995 har Elmia Nordic Rail tillsammans med Elmia Future Transport befäst sin position som norra Europas viktigaste järnvägs- och transportmässa. Den nya mässan i transportfamiljen, Elmia Nordic Road, är en produktutställning för vägar och vägunderhåll.

Elmia Nordic Road är därför ett bra komplement till Elmia Future Transport och Elmia Nordic Rail. Tillsammans bildar de tre mäs�sorna en helhet som vänder sig till bland annat kommunala myndigheter, resecentra, hamnar, intermodala terminaler, transportoperatörer och andra viktiga aktörer med ett gemensamt intresse av planering och att utveckla framtidens transportsystem.

– Dagens transportsystem utvecklas alltmer mot en gemensam funktion som är oberoende av transportsätt. Transportmedel och infrastrukturinvesteringar går hand i hand, vare sig det gäller järnväg, väg, sjö eller luftfart, säger Jörgen Nyström Jörgen Nyström som är projektledare för de tre parallella mässorna.

Aktuella frågor i programmet

De tre mässorna har ett gemensamt konferensprogram där bland annat experter, företrädare för industrin och politiker diskuterar de mest aktuella frågorna inom infrastrukturområdet.

Varje dag under de tre dagarna finns ett nyckelseminarium som fokuserar på järnväg, transporter respektive vägar: n Tisdagen den 6 oktober handlar nyckelseminariet om spårvagnar i de nordiska länderna.

Seminariet fokuserar på utvecklingen av spårväg i Norge, Sverige, Danmark och Finland.

4

NJT NR 4 2015

Det avslutas med en paneldiskussion om planer och strategier för framtiden. n Onsdagens nyckelseminarium berör näringslivet behov av bättre transporter i Norden. n Torsdagen, den sista konferensdagen, handlar nyckelseminariet om nordiska anläggningsarbeten i ett internationellt perspektiv.

Nyckelseminarierna kompletteras med en stor mängd fackseminarier med fördjupning inom olika områden. Som tidigare år finns även möjligheter för utställarna att genomföra egna utställarseminarier och informera om nyheter bland de egna produkterna och tjänsterna. Ett flertal av seminarierna kommer att hållas på engelska.

– Vi har aldrig haft så många seminarier på engelska som i år. Det finns ett stort internationellt intresse för våra seminarier. Logistiklösningar och transportsystem ges också en mer framträdande plats på den politiska agendan, vilket innebär att det finns en stor mängd ämnen att diskutera. Särskilt mellan de nordiska och baltiska länderna, där samarbeten och erfarenheter bildar en ny grund för både affärer och utveckling, säger Jörgen Nyström.

Nordic Rail är en viktig mötesplats för järnvägsbranschen.

Viktig mötesplats

Ett steg mot att utveckla mässorna till den naturliga mötesplatsen för beställare och leverantörer är Matchmaking som lanserades förra gången, år 2013. Matchmakingen är ett unikt tillfälle för svenska och internationella företag att knyta kontakter, skapa samarbeten och partnerskap för framtida långsiktiga projekt. I år utvecklas konceptet ytterligare. Bland annat kommer Trafikverket att presentera fyra stora infrastrukturprojekt där verket gärna vill hitta leverantörer och samarbetspartners utanför Sverige. De projekt som Trafikverket kommer att presentera är Västlänken, Ostlänken, Göte­ borg–Borås och utbyggnad av Mälarbanan.

– När det gäller infrastrukturinvesteringar finns det många projekt som är värda hundratals miljoner kronor, till och med miljarder.

Vårt matchmakingforum ger potentiella leverantörer ett 20-minuters enskilt möte med en potentiell beställare. Ett kort möte kan alltså vara inkörsporten till affärer och samarbeten i en av världens mest utvecklingsorienterade framtidsbranscher. Allt man behöver göra för att delta är att registrera de projekt som man är intresserad av och presentera vad man har att erbjuda, säger Jörgen Nyström.

Hittills har 297 företag registrerat sig som utställare och Matchmakingen arrangeras av Elmia i samarbete med Swerig – Swedish Rail Industry Group Många internationella utställare

Hittills har 297 företag registrerat sig som utställare på Elmia Nordic Rail, Elmia Future Transport och Elmia Nordic Road. Av dessa är 107 företag utländska och de representerar

FOTO: MIKAEL PRENLER

FAKTA n Elmia Nordic Rail, Elmia Future Trans­ port och Elmia Nordic Road pågår den 6–8 oktober 2015 på Elmia i Jön­köping.

År 2013 hade mässan 4105 besökare, 293 utställare och 2 935 seminarietillfällen.

n

n En utställarförteckning över de före­ tag som medverkar på årets mässa finns på mittuppslaget (16–17) i detta nummer av NJT. n Mer information om de olika semi­ narierna och konferensprogrammet finns på mässans webbplats:

@ www.elmia.se/nordicrail @ www.elmia.se/futuretransport @ www.elmia.se/nordicroad

en rad fackseminarier inom olika ämnen kommer att hållas under mässdagarna.

17 länder. Bland de mer långväga utställarna är ett företag från Kina och ett företag från USA. De svenska utställarna dominerar naturligtvis, men Norden är väl representerat med tolv utställare från Danmark, nio utställare från Finland och tio utställare från Norge.

– Vi märker ett ökat intresse hos företagen att vara med och ställa ut på Elmia. Redan två månader före mässan har vi fler utställare än tidigare. Elmia Nordic Rail är helt full-

FOTO: MEDIASPJUTH

tecknad, men det finns fortfarande platser kvar på E ­ lmia Future Transport och Elmia Nordic Road, säger Jörgen Nyström.

MIKAEL PRENLER

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Kun Elmia avaa porttinsa rautatiemessuille Nordic­ Rail on se jo yhdestoista kerta. Vuoden suuri

uutuus on Nordic Road, messu jossa käsitellään tieinfrastruktuuria joka kulkee yhdensuuntaisesti Nordic Railin ja Future Transportin rinnalla.

– Olemme nähneet että moni yhteiskunta­ suunnittelija työskentelee sekä teiden että rautateiden kanssa. Sen takia lisätään Elmia Nordic Railiin ja Elmia Future Transportiin Elmia Nordic Road, sanoo Elmian projektijohtaja Jörgen Nyström.

NJT NR 4 2015

5

NORGE

Omfattende reform av jern Flere utfordringer gjør det nødvendig med jernbanereform, mener regje­ringen i Norge. Før sommeren­ ble en omfattende reform av jern­ banesektoren vedtatt i Stortinget.

– Det er mye som fungerer innen norsk jernbane i dag, men de store­ aktørene­i sektoren har etterlyst en annen organisering og oppgavede­ ling, skriver regjeringen. I det følgen­ de kan du lese hovedtrekkene i jern­ banereformen som nå er vedtatt innført i Norge.

Hver dag frakter jernbanen i snitt mer enn 160 000 passasjerer og 80 000 tonn gods. Dette er viktig for at folk skal komme seg dit de vil, og for at næringslivet skal få de varene og råstoffene de trenger. Jernbane er en effektiv måte å transportere mange mennesker inn og ut av de store byene på, og er også godt egnet til å frakte gods over lange strekninger.

Organisering og satsing på jernbane

Det er over 4000 kilometer jernbane i Norge. Det brukes store ressurser på å bygge ut og holde jernbanen i stand. Det må satses videre på jernbanen for å løse utfordringene våre både når det gjelder transport, miljø og klima.

Jernbaneverket har hovedansvaret både for å bygge ut og holde i orden infrastrukturen – slik som skinnegang, bruer, stasjoner, plattformer og signaler. Etaten har også ansvarer for å styre togtrafikken på en trygg og effektiv måte.

Togselskapene NSB AS og Flytoget AS kjører de fleste passasjerene. Det er mange forskjellige selskaper som kjører godstog. Statens jernbanetilsyn fører kontroll og tilsyn med sektoren.

Det er flere utfordringer i jernbanesektoren.

For eksempel er ansvaret for jernbane­eiendom i dag delt mellom Jernbaneverket og NSBs datterselskap Rom Eiendomm AS. Dette skaper uklare ansvarsforhold blant annet når det gjelder knutepunktsutvikling.

Videre er det svake insentivmekanismer i jernbanesektoren. Dagens organisering fremmer i for liten grad kunde- og leverandørforhold mellom aktørene for å sikre at jernbanetrafikken går som planlagt.

For det tredje drar jernbanesektoren for ­liten nytte av gevinstene som konkurranse gir.

Konkurranse kan bidra til effektivitet og ny­ skapning.

Eget jernbanedirektorat

I stortingsmeldingen om jernbanereform som regjeringen presenterte 12. mai 2015, legger regjeringen til grunn at jernbaneinfrastrukturen fortsatt skal være statlig eid. Samferdselsdepartementet skal fortsatt være den øverste myndigheten i sektoren, med hovedansvar for å sette de langsiktige målene og den stra6

NJT NR 4 2015

Jernbanereformen betyr store endringer for både NSB og Jernbaneverket. tegiske retningen, fastsette rammevilkår, sette opp budsjetter og ha overordnet myndighet for lov- og forskriftsregulering. Et av grepene i reformen er å samle flere myndighetsoppgaver i et eget forvaltnings­organ uten tjenesteproduksjon. Regjeringen legger opp til at deler av Jernbaneverket beholdes som et mindre direktorat underlagt Samferdselsdepartementet. Jernbanedirektoratet skal blant annet drive med langsiktig planlegging og ha en koordinerende rolle overfor aktørene i både egen sektor og øvrig kollektivtransport.

Direktoratet kommer til å overta eller ha et større ansvar for enkelte oppgaver som Samferdselsdepartementet tidligere har utført.

Direk­toratet skal overta ansvaret for ordningen med statlig kjøp av persontransport. Jernbanedirektoratet får også ansvar for ansvar for utviklingen av togtilbudet, konkurranseutsetting av persontogtilbudet og planlegging av utvikling av ny jernbaneinfrastruktur.

FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Som et ledd i det videre reformarbeidet vil Samferdselsdepartementet vurdere ulike mulig­heter for et sektorovergripende transportdirektorat for vei og jernbane.

Regjeringen legger opp til å opprette et statsfore­tak med hovedoppgave å drifte, vedlikeholde og bygge jernbane, samt å drive togstyring. Deler av Jernbaneverket blir derfor videreført i dette infrastrukturforetaket, som skal være direkte underlagt Samferdselsdepartementet.

Statsforetaket skal ha en tydelig rolle som leverandør av fungerende jernbaneinfrastruktur.

For å kunne arbeide mer helhetlig og langsiktig, legges det opp til at staten inngår flerårige avtaler med infrastrukturforetaket om bevilgninger.

Det skal etableres et forretningsmessig forhold mellom infrastrukturforetaket og togselskapene som gjør at det blir et mer profesjonelt kunde- og leverandørforhold mellom

›

banesektoren

InnoTrans 2016 20 – 23 SEPTEMBER • BERLIN

International Trade Fair for Transport Technology Innovative Components • Vehicles • Systems

innotrans.com

Et av grepene i refor­ men er å samle flere myndighets­opp­gaver i et eget forvaltnings­organ uten tjeneste­produk­sjon.

Regjeringen legger opp til at deler av Jernbane­ verket beholdes som et mindre direktorat under­ lagt Samferdselsdeparte­ mentet.

Contact Messe Berlin GmbH Messedamm 22 · 14055 Berlin Germany T +49 30 3038 2376 F +49 30 3038 2190 innotrans@messe-berlin.de

NJT NR 4 2015

7

NORGE

›

aktørene.­Dette skal bidra til å sikre at togtrafikken går som planlagt.

Til nå har jernbaneeiendommene vært eid av NSB AS eller Jernbaneverket. Nå skal all eiendomsforvaltning i sektoren samles i infrastrukturforetaket. Dette betyr at Rom Eiendom overføres fra NSB til statsforetaket.

Hensikten er blant annet å oppnå en bedre og mer effektiv utvikling av stasjoner og kollektivtrafikknutepunkter.

Deler av drifts- og vedlikeholdsarbeidet på jernbanen er allerede i dag konkurranseutsatt med gode erfaringer. Regjeringen ser for seg at mer av drifts- og vedlikeholdsoppgavene gradvis kan konkurranseutsettes. Men ansvaret for at vedlikeholdet blir gjennomført, skal fortsatt være en statlig myndighetsoppgave.

Konkurranse om et bedre togtilbud

Drivkraften bak reformen er å gi brukerne av jernbanen et bedre togtilbud. Norge har allerede erfaring med konkurranse om persontransport innen jernbanesektoren. Konkurransen om å drive togtilbud på Gjøvikbanen har blant annet resultert i en god utvikling i antall reisende, og kundetilfredsheten har vært meget god. Det er også konkurranse innen godstransport på jernbanen. Regjeringen vil bringe de positive elementene fra konkurranse mer inn i jernbanesektoren, for å bidra til vitalitet, effektivitet og nyskapning.

Konkurransen på jernbanen skal gjennomføres i statlig regi. Ulike togselskap skal konkurrere om retten til å drive togtilbudet i et geografisk område. NSB skal få delta som aktør. Planen er å la togselskaper konkurrere om å få kjøre på de ulike strekningene etter avtale med staten. Staten vil betale selskapene for å sikre et samfunnsmessig ønsket togtilbud på bedriftsøkonomisk ulønnsomme strekninger, slik det er i dag.

Målet med konkurranse er ikke å spare penger ved å la togselskaper konkurrere på lavest mulig lønn og pensjon. Det handler om å skape en attraktiv sektor, der selskapene har insentiver til å skape gode løsninger, og der arbeidstakerne har utviklingsmuligheter og interessante oppgaver.

Flere togselskaper betyr heller ikke at passasjerene får en komplisert reisehverdag. Det skal utvikles løsninger som gjør det enkelt å kjøpe en reise med togbytte, selv om det medfører å måtte reise med to togselskaper.

Regjeringen legger opp til at det norske togmarkedet blir delt opp i anslagsvis seks til åtte trafikkpakker. Hovedsakelig kommer pakkene til å dekke ulike geografiske områder. Første konkurranse gjennomføres når Jernbanedirektoratet er etablert, etter planen i 2016/2017.

Det legges da opp til å lyse ut anbudskonkurranse om å drive persontogtilbudet på Sørlandet/i Stavangerregionen.

Endringer for NSB og Flytoget

For å legge til rette for konkurranse på like vilkår, flyttes verksteder, togmateriell, verkstedselskap og salgs- og distribusjonsløsninger ut av NSB AS. Disse innsatsfaktorene vil legges til virksomheter underlagt statlig styring.

8

NJT NR 4 2015

Konkurranse kan bidra til effektivitet og nyskapning skriver regjeringen i jernbanereformen.

NSB videreføres som et samlet transportselskap heleid av staten – bestående av NSB Persontog, CargoNet, Tågkompaniet, Nettbuss og NSB Gjøvikbanen AS. Samferdselsdepartementet legger vekt på at endringene i NSB AS ikke skal skape unødige endringer i den operasjonelle driften.

Det åpnes for at Flytoget AS selv kan bestemme om de vil delta i kommende konkurranser om trafikkpakker. Som en konsekvens av at statlige selskaper ikke skal gis særfordeler på jernbanenettet, legger regjeringen opp til å konkurranseutsette tilbringertjenesten til Oslo lufthavn som Flytoget i dag driver. Regjeringen vil komme tilbake til Stortinget med konkrete forslag til hvordan dette skal gjøres.

Vellykket omstilling

Reformen omhandler ikke hvordan jernbanenettet eller togtilbudet bør utvikles i årene som kommer. Som en konsekvens av dette inneholder ikke reformen forslag om nedleggelse eller opprettelse av nye togtilbud. Eventuelle endringer i togtilbudene skal fortsatt være en del av Nasjonal transportplan.

Dagens ansatte er den viktigste ressursen for å få til en vellykket omstilling i jernbanesektoren. Regjeringen vil legge vekt på å ha en inkluderende og forutsigbar gjennomførings-

FOTO: MIKAEL PRENLER

prosess som sørger for at de ansatte blir lyttet til. De ansattes organisasjoner er informert om gjennomføringen av reformen og om reformens hovedinnretning.

Gjennomføre så raskt som mulig

Jernbaneloven inneholder bestemmelser som medfører at arbeidsmiljølovens regler gjelder ved konkurranser om avtaler om persontransport med tog, dersom virksomheten etter konkurranse blir drevet med samme type transportmiddel som før.

Av hensyn til jernbaneaktørene, de ansatte og de reisende er det ønskelig å gjennomføre reformen så raskt som mulig. Men fremdriften må blant annet tilpasses hensynet til sikkerheten.

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Norjan hallitus on sitä mieltä että useampi haaste vaatii rautatieuudistusta. Viime kesänä hyväksyttiin rautatiesektorin perusteellinen uudistus Stortingetissa. Norjan rautateillä toimii aika paljon hyvin tänä päivänä, mutta alan suuret operaattorit ovat vaatineet toisenlaista organisaatiota ja työnjakoa, sanoo hallitus.

Behovet av en plan B

A

Målet med konkur­ ranse er ikke å spare penger ved å la tog­ selskaper konkur­ rere på lavest mulig lønn og pensjon. Det handler om å skape en attraktiv sektor, der selskapene har insentiver til å skape gode løsninger, og der arbeidstakerne har utviklingsmuligheter og interessante opp­gaver.

llt går inte alltid som planerat. Som krönikan i NJT till exempel. Redan före sommaren lade jag ut ett uppdrag om en krönika till NJT nummer 4. Något som jag inte följde upp av olika anledningar: mycket jobb, utlandstjänstgöring och ännu mera arbete.

Felet är naturligtvis mitt, och det är också jag som sitter med problemet.

Det finns ingen krönika till NJT nummer 4. Vad göra? Plan B naturligtvis. Plan B är ett förberett a­ lternativ till huvud­ aktiviteten. Om den misslyckas gör vi så här.

Plan B ska vara för­ beredd och gärna testad i förväg. Men många plan B är en ad hoc-lösning, det vill säga man lagar ­efter läge och improviseKRÖNIKA rar för att lösa uppgiften.

Som i Nij­megen i Neder­ Mikael Prenler länderna i fjol, där jag Huvudredaktör, NJT tillsammans med Hemvärnets musikkår Borlänge skulle spela klockan 4.30 vid de militära truppernas avmarsch i den internationella fyradagarsmarschen och det inte fanns någon­ ström till notställsbelysningen. I Nederländerna är det kolsvart när klockan är halv fem på morgonen. Inte som en svensk sommarmorgon med fågelkvitter och fullt dagsljus. Snabbt konstaterar vi att det i den intilliggande officersmässen finns kaffeautomater som är anslutna till ett vägguttag och att det är viktigare med ljus till orkestern än kaffe till officerarna. Uppgiften löst!

I

avsaknad av krönika till NJT är min plan B att själv svara för krönikan. Så långt är allt gott och väl, en förberedd lösning för att inte behöva korrigera avvikelser i efterhand. Men de krönikörer som medverkar i NJT brukar beröra temat i det aktuella numret. Jag borde alltså skriva något om transport- och infrastrukturmässan på Elmia i Jönköping. I synnerhet som Elmia Nordic Rail och senare även Elmia Future Transport har blivit järnvägsbranschens naturliga mötesplats. I en alltmer fragmentiserad bransch med många olika aktörer behövs en arena där företrädare från olika delar av järnvägsbranschen kan träffas och umgås, utbyta idéer och ta del av nyheter. I år utökas evenemanget på Elmia med ytterligare en mässa: Nordic Road. Skälet är att arrangören tydligare vill locka samhällsplanerare som jobbar både med vägar och järnvägar.

S

atsningen är intressant och följer Trafikverkets uppdrag, även om det inom Trafikverket återstår mycket­arbete med att ena väg- och järnvägskulturerna. Därför kanske det behövs en plan B för att utveckla Elmia Nordic Rail, Elmia Future Transport och Elmia Nordic Road om detta inte lyckas.

NJT NR 4 2015

9

NORGE

Første bane med ERTMS klar Fra slutten av august er trafikken i gang på Østfoldbanen østre linje som den første med ERTMS i Norge. En viktig milepæl passeres og samtidig markerer dette starten på en omfat­ tende utbygging der alle strekninger etter hvert skal få dette felles euro­ peiske signalsystemet.

Strekningen Ski–Mysen–Sarpsborg blir landets mest moderne bane hva signalanlegg angår og blir først ut med det nye europeiske systemet ERTMS. Den 79 kilometer lange banen har alltid vært som sidelinje med lavere priori­ tert enn hovedlinjen, Østfoldbanen vestre linje som går lags kysten og gjennom byene Moss, Fredrikstad og Sarpsborg. Østre linje har ordinær persontrafikk med timesavganer på strekningen Ski–Mysen, mens det videre sørover til Rakkestad bare kjøres to tog i hver retning morgen og ettermiddag. Mellom Rakkestad og Sarpsborg, banens sørligste 25 kilometer, har det de siste årene ikke vært ordinær togtrafikk i det hele tatt. Strekningen har bare blitt brukt som en omkjøringsrute ved hindringer på Vestre linje.

Dette var sammen med det faktum at Østre linje ennå ikke hadde fjernstyring hovedår­ sakene til at strekningen ble valgt ut som Norges første bane med ERTMS. Her kunne man først prøve ut systemet i ro og mak på den sørlige delen uten å hindre annen togtrafikk.

Nå er prøveperioden over, banen er bygget om til ERTMS etter gode erfaringer fra den sørlige delen, og nå skal det høstes erfaringer med fullskaladrift på hele banen. Fra 17.august er det ERTMS-drift og full togtrafikk på Østre linje, etter en sommer med travel innsats og en hel uke med prøvekjøring av full rutemodell uten passasjerer. Alt må innkjøres, både nye systemer, nye rutiner og nyopplært togpersonale.

Stort sprang

Det er et stort sprang som nå tas på Østre linje.

I fjor ble alle banens stasjoner totalt bygget om med nye plattformer, informasjonssystemer, spor, kontaktledning og publikumsanlegg. I år kommer turen til selve signalanlegget. Signalsystemet ERTMS er den nye europeiske standarden, og planen er å innføre denne på hele det norske jernbanenettet. Det er en omfattende jobb som vil pågå i mange år framover.

– Vi har i snart to år holdt med prøvekjøringer på strekningen mellom Rakkestad og Sarpsborg, forteller prosjektleder Jarle Rasmussen i Jernbaneverket.

– Nå har vi kommet så langt at vi tar sys10

NJT NR 4 2015

”Vi har i snart to år holdt med prøve­ kjøringer på strekningen mellom Rakkestad og Sarpsborg.”

Jarle Rasmussen, prosjektleder i Jernbaneverket

temet i full drift med passasjerer. NSB er nå i full sving med opplæring av sine førere på det nye systemet og med å montere inn ombordutrustningen som må til i de togsettene som skal kjøre på strekningen. Til oppstarten var et begrenset antall togsett klare, men det vil raskt bli flere tog med ERTMS-utrsustning, sier Jarle­Rasmussen Omfattende testprogram

Gjennom sommeren er det gjennomført et omfattende program for å sjekke ut at alt fungerer som det skal på hele banen fra Ski til Sarpsborg. Det betyr ulike testfaser der det er sjekket at alle innretninger i sporet og alle systemer på togene kommuniserer slik de skal.

I tillegg er grensesnittene mellom det eksisterende signalanlegget på stasjonene Ski og Sarpsborg og det nye anlegget på Østre linje prøvet ut. Utprøvingene omfatter sporveksler, akseltellere, vegsikringsanlegg og all kommunikasjon som må til for å få anlegget til fungere.

– Det er selvfølgelig omfattende krav til dokumentasjon som må til før en ny type signalanlegg kan tas i bruk, sier Jarle Rasmussen.

Hele ERTMS- anlegget på Østre linje er beregnet å koste vel 600 millioner kroner, i till­ legg kommer opprustningen av stasjonene som på cirka 500 millioner til sammen.

Modernisering av alle togstasjoner

Alle de fem stasjonene på strekningen har gjennomgått en omfattende modernisering. Krakstad, Tomter, Spydeberg, Askim og Mysen er totalt forandret. Det er bygget nye plattformer med alt tilbehør, alle spor er skiftet ut og det samme gjelder kontaktledningsaneleget.

Her kommer et prøvetog sørfra inn til Rakkestad stasjon.

På Spydeberg og Mysen er det bygget overgangsbruer over sporet og på Askim en ny undergang under jernbanen. Det er også bygget nye vegsikringsanlegg, parkeringsanelgg og publikumsinformasjon. Østre linje jar gjennom de siste årene gjennomgått en total forvandling til å bli en moderne jernbane. Til sammen er det investert for rundt en milliard på strekningen. ERTMS-anlegget leveres av Bombardier Transportation.

NJÅL SVINGHEIM

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Elokuun puolesta välistä on liikenne Östfoldsradan itäisellä linjalla käynnissä, joka on ensimmäinen ERTMS-rata Norjassa. Tärkeä etappi on ohitettu, mikä samanaikaisesti merkitsee lähtöä suurelle­ laajentamishankkeell, missä kaikille reiteille pikku hiljaa saadaan yhteinen eurooppalainen viestintäjärjestelmä.

Höghastighet i Sverige

För att nå nya marknader, kortaste resväg till lägsta kostnad är sträckningen från Jönköping till Malmö över Värnamo, Ljungby och Markaryd den självklara.

Med uppgraderad stambana blir resultatet optimalt! www.europakorridoren.se Medlemmar i Europakorridoren är FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Alstom Sverige Atkins Bollebygd Bombardier Transportation Borås Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund Boxholm Falköping Ferrmed Finspång Gislaved Gnosjö Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund Habo Hamburg Handelskammaren Jönköpings län Handelskammer Hamburg Helsingborg Härryda Höganäs IHK zu Lübeck Jönköping Klippan Landskrona Linköping

Ljungby Ljungby Business Arena Lübeck Markaryd Mjölby Mullsjö Mölndal Norrköping Nyköping OrdArt AB Oxelösund Perfekt Spår PGF Tåg Ramböll Region Skåne Region Jönköpings län Region Kronoberg Region Östergötland Stockholm Tranås Trosa Ulricehamn Vaggeryd Värnamo Västra Götalandsregionen Åstorp Ängelholm Örkelljunga

Spydeberg stasjon er en av de fem stasjonene på østre linje FOTO: NJÅL SVINGHEIM som er totalt fornyet.

NJT NR 4 2015

11

NORGE

Alle stasjoner på Ofotbanen Det har vært travelt på Rombak stasjon på Ofotbanen denne som­ meren. Kryssingssporet forlenges og traseen forbedres. I starten på sep­ tember var det klart, vinteren kom­ mer tidlig så langt nord.

Rombak er den siste av mellomstasjonene på Ofotbanen som får lengre kryssingsspor.

Fra før av har Bjørnfjell (2014), Straumsnes (2010) og Katterat (2002) fått lange nok spor til at to 750 meter lange malmtog kan møtes.

–Vi startet opp for fullt i fjor sommer. Da fikk vi sprengt ut hele 100 000 kubikkmeter med stein i det bratte terrrenget inntil banen ved Rombak, forteller prosjektsjef Stein-­Hugo Steffensen.

– Stasjonsområdet ligger høyt oppe over Rombaksfjorden, og samtidig med forlengelsen av kryssingssporet blir det også foretatt en linjeomlegging som gir en bedre trasé. Dermed fikk vi massebalanse og slipper å transportere stein ut av området, sier han.

Intensive økter

Byggingen av nye spor har pågått for fullt i sommer. Lengden på kryssingsporet økes fra 550 til 1 120 meter og samtidig blir alle spor fornyet. Det samme gjelder kontaktledningen og det utvendige signalanlegget. Rombak ligger uveisomt til, men anlegget har utvidet en anleggsvei fra kraftutbyggingen i området, og slik fått tilgang til stasjonen.

Arbeidsøktene har vært intensive, hver natt fra klokka 03.00 til klokka 10.00 har det jobbets for fullt, og det har byggets for mellom 40 og 50 millioner i måneden. Resten av døgnet har b­ anen være åpen for togtrafikken, det gjelder både malmtogene som det går 10–12 av i hver retning i døgnet, persontogene og ikke minst godstogene til/fra Sør-Norge. Cirka 90 prosent av dagligvarene til Nord-Norge kommer med Ofotbanen.

”På 12 uker har vi bygget tre kilometer med nytt spor, fem sporveksler, nytt kontaktlednings­ anlegg og ny plattform på 152 meter for per­ son-trafikken.”

Trond Hermansen, prosjektleder

12

NJT NR 4 2015

– På 12 uker har vi bygget tre kilometer med nytt spor, fem sporveksler, nytt kontaktledningsanlegg og ny plattform på 152 meter for persontrafikken, forteller prosjektleder på Rombak kryssingsspor, Trond Hermansen.

– Dermed er det svært mange aktiviteter å holde styr på samtidig. Det er en utfordring å få til en effektiv framdrift samtidig som vi må sikre at togtrafikken kan gå som planlagt.

Vi har hatt noen episoder hvor vi har påført forsinkelser for trafikken, blant annet fordi sprengninger ikke har gått som forutsatt. Dette er noe vi gjør alt vi kan for å unngå, sier Trond Hermansen.

Rombak kryssingsspor bygges med Peab som hovedentreprenør, underentreprenører er Leonhard Weiss på spor og KL-service på kontakt­ledning. Totalbudsjettet for Rombak kryssingsspor er snaue 400 millioner kroner.

Ved Djupvik, midt mellom Narvik og Straumsnes stasjoner vil neste tiltak for mer kapasitet på Ofotbanen komme. Der skal det bygges nytt kryssingsspor på 1 050 meter. Det er i dag ikke stasjon ved Djupvik, men i banens tidlige historie var det stasjon her.

– Djupvik kryssingsspor skal bygges ved at vi legger et nytt hovedspor inn i tunnel og beholder det gamle sporet som kryssingsspor, De første forberedende arbeidene vil starte i år, det vil si bygging av anleggsveier og omlegging av en kraftledning. Neste år er det meningen å komme i gang for fullt, og planlagt åpning er i 2017, forteller Stein-Hugo Steffensen.

Narvik

Riksgränsen

Ofotbanen

Oslo

Stockholm

Fjernledning

Et annet prosjekt som pågått i sommer er fornyelsen av fjernledningen langs Ofotbanen.

– De gamle gittermastene på fjernledningen er fra 1923, så det er på høy tid med en fornyelse. 163 master fra Narvik til Riksgrensen skal fornyes for å sikre strømforsyningen til Ofotbanen, sier prosjektleder Terje Ingebrigtsen – På strekningen Rombak til Bjørnfjell var det opprinnelig planlagt å bygge to ledninger ved siden av hverandre for å få fram ordinær strømforsyning til både våre anlegg og til private forbrukere langs banen, sier han.

– Men etter hvert fant vi ut at vi kunne klare oss med en mast som kan bære både ledningene for Ofotbanens banestrømforsyning og strømforsyningen fra det lokale e-verket. På denne måten unngås det å bygge to parallelle linjer. Den nye fjernledningen langs Ofot­ banen skal stå ferdig i 2016 og vil gi bedre strømforsyning for togtrafikken.

For uten de store investeringsprosjektene så foregår det som vanlig et omfattende vedlikeholdsarbeid på Ofotbanen. Slitasjen er stor på den tungt trafikkerte og kurverike banen. Derfor skiftes det årlig ut et stort antall skinner i kurvene. I 2015 fullføres svillebytteprogrammet på banen, noe som betyr at hele Ofot­ banen i løpet av de siste cirka ti årene har fått nye sviller. Videre foregår rassikringsarbeider

Rombak stasjon ligger høye oppe i fjellsiden over Rombaks og arbeider på snøoverbygg, og fornyelse av spor på Narvik stasjon.

På Bjørnfjell utføres det i år en del avsluttende arbeider på det nye kryssingsporet som åpnet i fjor. Det arbeides også med planer for å forlenge kryssingssporet på Narvik stasjon.

Dette avhenger av blant annet ERTMS-­ prosjektet og veganlegget av Ny E6 gjennom Narvik, og kan ventelig å få en oppstart i 2019.

NJÅL SVINGHEIM

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Kaikki asemat Ofot-radalla ovat valmiina pidemmille malmijunille. Ahdasta oli tänä kesänä Rombakin asemalla Ofot-radalla. Kaiken on oltava kunnossa syyskuun alussa koska talvi tulee aikaisin näin pohjoisessa.

klare for lange malmtog

fjorden.

FOTO: NJÃ…L SVINGHEIM

NJT NR 4 2015

13

DEBATT Passagererne skal være i centrum, og have en klokkeklar forbedring af deres samlede dør-tildør-rejse. Det er eneste mulighed for at få mere vækst i den kollektive trafik. Ellers vil bilen fortsat være det foretrukne transportmiddel – også der, hvor for eksempel toget på dele af rejsen ville være væsentlig bedre for både den enkelte og samfundet.

Det mener Torben W. Andersen og Henrik Friis på Arriva i Danmark. Nedenfor beskrives mulig­ hederne for, at primært toget/jernbanen forbedres.

Ny funktionsinddeling af jern banen

D

en praktiske gennemførelse og udbud og kontraktopfølgning skal ske i Dansk Trafik, der er en ny organisation, men som tager udgangspunkt i de eksisterende trafikselskaber, Metroselskabet samt Transportministeriets udbudsfunktion, og Dansk Trafik forankres i en styrelse under Transportministeriet.

De 6 regionale trafikselskaber samles i den regionale del af Dansk Trafik, der står for planlægning, den praktiske gennemførelse af udbud og kontraktopfølgning inden for kollektiv trafik – altså både bus og tog samt andre former for transport (flextrafik, car- og bike­sharing med mere). Trafikselskaberne beholder deres nuværende regionale struktur, men kan indgå samarbejde om udbud af regional togtrafik, som den nuværende lovgivning også ­giver mulighed for. Den landsdækkende del forankres direkte i Dansk Trafik.

Dansk Trafik står derfor for både landsdækkende udbud af jernbanedriften og den regio­nale jernbanedrift inklusive S-tog og andre bybaner. Således kan to eller tre trafikselskaber samarbejde om for eksempel udbud af regionaltrafikken i Jylland. I Østdanmark (Hoved­ staden, Sjælland, Lolland-Falster) dækker Movia i dag et stort sammenhængende område, hvor det er oplagt, at den regionale togtrafik på Sjælland og S-tog udbydes evt. i sammenhæng med udbud af busdriften. Staten indgår sammen med regioner og kommuner som trafikkøber og bestiller/betaler dermed trafikken i Dansk Trafik og er medinddraget i samme omfang som i dag.

En stor gevinst ved denne model er, at der vil komme en langt bedre koordinering og sammenhæng mellem bus og tog i den regionale togtrafik, og samtidig vil Dansk Trafik sikre, at der skabes bedre sammenhæng mellem den regionale og landsdækkende trafik.

Udbud

Der skal i statslig regi udarbejdes en materiel- og udbudsplan med for eksempel 8 udbudspakker, hvor de enkelte pakker udbydes over en årrække (se til sidst). Materielplanen skal sikre, at der stilles krav og betingelser i udbuddene til anskaffelse af det nødvendige materiel ud fra passagerprognoser, krav til siddepladskapacitet etc. Det er ikke 14

NJT NR 4 2015

ensbetydende med 8 forskellige operatører, idet én operatør kan vinde flere udbud.

Udbudspakkerne kan tage udgangspunkt i følgende sammenhængende strækninger: n 1. S-tog. n 2. IC-Syd: København-Esbjerg/Sønderborg/Flensborg. n 3. Øresundstrafikken. n 4. Nordjylland. n 5. Øvrig lokal dieseldrift på Sjælland og Lolland-Falster. n 6. Midt- og Vestjylland med ”den skrå bane”, Svendborgbanen

samt regionaltrafik i Syd- og Sønderjylland. n 7. Sjællandsk regionaltrafik inkl. Kystbanen. n 8. IC-Nord: København til Aarhus/Aalborg og Herning/Struer

med videre.

DSB SOV fortsætter (evt. som styrelse) den trafik, som ikke er udbudt, på en forhandlet kontrakt. Når alle udbudspakker er gennemført, vil der ikke være mere operatørtrafik tilbage i DSB SOV. Til at kunne byde på de udbudte strækninger etableres det statsejede DSB A/S, et selskab uafhængigt af DSB SOV, der byder og fungerer på lige fod med andre operatører (som det f.eks. gælder for SJ AB i Sverige). Hvis det politisk besluttes, kan DSB A/S på et tidspunkt (delvist) sælges.

DSB A/S skal være et rent kommercielt selskab (som for eksempel SJ AB), og den indskudte kapital fra statens side kan tilbagebetales efter nogle år (analogt til det lån på 1,8 mia. svenske kr., som den svenske stat i 2003 ydede til SJ AB, og som er tilbagebetalt). DSB A/S kan som andre operatører leje materiel hos DSB SOV (eller anskaffe nyt materiel) alt efter udbud og kravspecifikationer i materiel- og udbudsplanen. Ligeså kan tjenestemænd fortsætte i det nye DSB A/S på udlånskontrakter.

Information og billetter

For at sikre passagererne bedst mulig information og et ensartet billetsystem, der kan bruges på tværs af operatører, oprettes et selskab

Järnvägsutbildning med kvalitet Besök oss och var med och fira vårt jubileum på Nordic Rail den 6-8 oktober, monter B04:90.

Passagererne­ skal have en klokkeklar forbedring af deres samlede dør-til-dør-rejse.

kolan i Ängelholm är Trafikverket Järnvägss ildare inom väg- och Sveriges ledande utb år som leverantör av 60 vi r fira år I järnväg. hela Skandinavien. till ing ildn kvalitativ utb sskolan.se vag Läs mer på www.jarn

FOTO: JENS HASSE/ CHILI FOTO

– Dansk Information & Billet – der viderefører og udvikler trafikselskabernes nuværende billetplatforme (fysisk og digitalt). Det skal sikre, at alle operatører benytter samme fælles billetsystem, så passagererne kan bruge den samme billet uanset operatør. Opera­tørerne skal stadigvæk have mulighed for at udstede selvstændige rabat­ billetter, som det kendes fra orange-billetter (DSB) og OneDay-­ billetter (Arriva). Indtægtsdelingen fra billetsalget til operatørerne og takstfastsættelse sker også i Dansk Information & Billet.

Dansk Information & Billet skal administrere Rejseplanen (i dag Rejseplanen A/S, der ejes og drives af en række trafikselskaber og operatører) og Rejsekortet (i dag Rejsekortet A/S, der ejes af DSB og trafikselskaberne). En opgave bliver i den forbindelse at få en langt mere gennemsigtig og forståelig zoneinddeling, hvor der i dag i de 6 trafikselskaber er over 850 zoner, som ikke har sammenhæng med passagerernes pendlings- og rejsemønstre. Dansk Information & Billet skal også stå for et sammenhængende informationssystem til alle passagererne i den kollektive trafik.

TORBEN W. ANDERSEN & HENRIK FRIIS

Arriva Lyhyt yhteenveto suomeksi

Tanskassa keskustellaan uudesta toimintamalliata rautateillä.

Matkustajien on oltava keskipisteessä ja on tapahduttava merkittävä­parannus kokonaisessa ovelta ovelle -matkassa. Tämä on ainoa mahdollisuus saada lisää kasvua joukkoliikenteessä.

Parannuksissa kohdistetaan yhteistoimintaan uusien ja vanhojen kuljetusmuotojen välillä sekä kokonaismatkan parannettuun täsmäl­ lisyyteen ja luotettavuuteen. Muuten tulee auto olemaan jatkossakin kulkumuodon ensivalinta myös silloin kun juna osalla matkaa olisi paljon parempi sekä henkilölle että yhteiskunnalle. Näin kirjoittavat Torben W. Andersen ja Henrik Friis Arrivasta debattiartikkelissä.

Annonsera i NJT En annons i Nordisk Järnbane­tidskrift, NJT, är det s­ jälv­klara valet för dig som vill synas och nå viktiga­beslutsfattare­inom hela den ­nordiska järnvägs­branschen.

Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 3 000 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och ­Sverige.

NJT krift

Nordisk NR 2 • APRIL

e Tids Järnban

2014 • ÅRGÅNG

nde ordföra

Som bidra ”i NJS xxxxxx. vill jag

samla järntill att nschen vägsbra ra den och diskute amma gemens ingen och utveckl en. framtid

”

Lingwall, Per Olof xxxxxxxx e i NJS ny ordförand avdelning svenska

NJT Nordisk Järn

NR 3 • JUNI

2014 • ÅRGÅNG

140

bane Tids

krift

140

”

Politikerne investe xxxxxx rte i .framtida. De var på forskudd med tida!

Jernbanen skulle bygge landet .

”

Magne Fugelsøy, leder for prosjektLandsver for jernbane neplan av boka n og forfatter ”Respekt Forfædre xxxxxxxx en for nes Værk”.

edskap God bervintern inför rig kom som ald

EU påv erk nordiskt ar järnvägsb yggand e

are för lokför D: Ny teknik kritik FINLAN gen får lland DANMARK: i Västjy Trafiklednin MY-loket på banan SVERIGE: fyller 60 NORGE: Mer gods vinster år FINLAN Järnvägen DANMARK: g ger stora D: VR fortsä byggde Skogsröjnin nation tter satsni NORGE: en SVERIG ng

E: Olyck på miljön an på Saltsj öbanan utredd

För annonsbokning &priser Kontakta: Ronald Carlsson, RCEffekt Tel: +46(0)35 10 60 18 E-post: ronald@rceffekt.se NJT NR 4 2015

15

UTSTÄLLARE 2015 NJT är officiell nordisk mässtidning för Elmia Nordic Rail i J­önköping den 6–8 o ­ ktober 2015. Nedan presenteras alla utställare som ­deltar vid mässan som består av tre olika delar.

Utställare som tillkommit efter den 11 augusti finns inte med i förteckningen.

A

3M A/S ABB Abetong AB AC Märkesprodukter AB ACG Fyrtal AB Achilles Acksys Communications & Systems Aecom Nordic AB Aksel & Vinløv ApS Alstom Transport AB Amberg Technologies AG Amparo Solutions AB Ansaldo STS S.p.A. AQ Mekatronik AB Artex AB Arthur Flury AG Associated Rewinds (Ireland) Ltd I ATA Bygg-och Markprodukter AB Atkins Aurajoki Group AWI Maskin AB

B

BA Fordonslyftar AB Balfour Beatty Rail GmbH Baltic-Link Association BAMAB Baneprodukter A/S Baneservice AS BBM Officine Meccaniche S.p.a.

BBR rail automation GmbH BCA Entreprenad AB Be-Ge Industri AB Berlex AB Beving Elektronik AB Biobe AS Blocksil Global s.l.

Bombardier Transportation AB Bonatrans Group a.s.

Brinellgymnasiet BroBizz A/S Brödrene Berntsen AB BS Verkstäder AB Buffers Rail Industry AB

C

Cactus UniView AB CAF Carlsson & Möller AB Cat AB Cembre AS Charmec/Chalmers Tekniska Högskola, China Railway Siyuan Survey & Design Gr.oup Christian Berner AB CL Specialglas AB Combitech AB ContiTech Luftfedersysteme GmbH Coromatic AB Cowi AB Cowi AB

D

Dahlströms Smidesverkstad AB,T Data Respons AB Dekra Industrial AB Dellner Couplers AB Dellner Dampers AB Dendro Lift AB DT-Vyhybkarna a strojirna, a.s.

Duagon AG Dynamore Nordic AB

E

Edilon)(Sedra group bv Effekta Power Systems AB Elektro-Thermit GmbH & Co KG Elkuch Bator AG

16

NJT NR 4 2015

Danmark Schweiz Växjö Hörnefors Borås Solna Frankrike Sundbyberg Danmark Stockholm Schweiz Göteborg Italien Västerås Mjölby Schweiz Irland Sollentuna Nacka strand Finland Katrineholm

A00:10 B06:40 B03:70 A04:30 A00:08 B01:109 B02:71 A08:30 B09:20 B03:68 B06:40 B03:29 B06:10 B02:30 B03:88 B02:51 B04:81 A03:12 B07:57 A04:25 B02:108

Hammarö Tyskland Karlskrona Bromma Norge Norge Italien Tyskland Arlöv Oskarshamn Kungälv Skärholmen Norge Spanien Västerås Tjeckien Nässjö Danmark Gävle Falköping Vallentuna

B06:93 B03:105 A09:32 B06:58 B02:111 B03:60 B02:28 B08:18 B05:78 B02:38 A04:10 B06:100 B01:91 B02:31 B02:50 B04:58 B06:115 A00:01 B02:113 B06:50 B02:81

Mölndal Spanien Helsingborg Sundbyberg Norge Göteborg Kina Mölnlycke Sollentuna Växjö Tyskland Bromma Göteborg Göteborg

B03:70 B04:60 B08:20 B03:31 B04:50 B07:79 B07:98 B07:31 B01:101 A07:21 B03:30 B07:90 A07:41 B03:100

Gamleby Kista Göteborg Falun Flen Uppsala Tjeckien Schweiz Linköping

A04:22 B02:91 B07:11 B03:70 B03:70 B05:110 B02:21 B05:98 A00:02

Nederländerna Malmö Tyskland Schweiz

B04:40 B09:11 B05:80 B06:40

Elpress AB Kramfors Eltel Networks Infranet AB Stockholm Emanuel srl Italien Entre Marketing Ltd. Finland Erico Europe B.V. Nederländerna Ersa-European Rail Software Applications Frankrike Eskilstuna Logistik Eskilstuna Euro Energy Components AB Kungsbacka Europakorridoren AB Ljungby

F

Faiveley Transport Nordic AB Fergin Sverige AB Ferraioli & C. S.R.L. Fimor SAS Flexibil S.R.L. Fleximark FMK Trafikprodukter AB Forgex Raguet Forskningsmontern Frauscher Sensortechnik GmbH Fugro RailData Funkwerk AG Furrer+Frey® AG

G

Gabioner Sweden AB Ganz Motor KFT Geismar (Soc. des Anc. Ets L Geismar) Geoiden AB Gerdins Components Västerås AB Gerken Nordiska Karma AB Gleitmo Technik AB GM Plast A/S Goodrail Sweden AB Goodtech Projects & Service AB Greenwood Engineering A/S Gunnar Prefab AB

H

H.F. Wiebe GmbH & Co KG Hammerglass AB Handheld Scandinavia AB Hanning & Kahl GmbH & Co KG Hans Sjöström Trading AB Hans Sjöström Trading AB Harsco Rail Harting AB Holtab Huddig AB Husqvarna AB Hydrema AB

I

Icomera AB ILME Nordic AB Imtech Elverkstad Indheater AB Industridraperier AB Industrikomponenter AB Industrispår AB Infraservice Scandinavia AB Infratek Sverige AB Inlandsbanan AB InnoTrans 2016 - Messe Berlin GmbH Inspecta Technology AB Interfleet Technology AB Interlift AB Intersignal Sweden AB

J

B03:70 B03:50 B02:101 B05:20 B01:99 B09:19 A06:34 B04:110 A08:26

Landskrona Motala Italien Frankrike Rumänien Nyköping Märsta Frankrike Linköping Österrike Nederländerna Tyskland Schweiz

B04:68 B05:88 B07:39 B05:111 B04:111 B07:111 A02:18 B09:19 B07:79 B08:18 B06:110 B04:10 B06:40

Sundsvall Ungern Frankrike Träslövsläge Västerås Vällingby Kungsbacka Danmark Järfälla Västerås Danmark Rättvik

A05:26 B07:30 B05:40 B04:109 B03:70 B05:50 B04:20 B02:18 B05:40 B03:70 B03:110 A05:49

Tyskland Förslöv Lidköping Tyskland Örebro Örebro USA Bromma Tingsryd Hudiksvall Huskvarna Växjö

B06:70 A04:24 B09:29 B04:40 B07:100 U:504 B06:62 B06:11 B04:30 B05:100 B09:18 B04:100

Göteborg Löddeköpinge Örebro Sundsvall Örebro Solna Ystad Nässjö Stockholm Östersund Tyskland Stockholm Bromma Sjöbo Hudiksvall

B03:70 B06:78 B03:101 B07:18 B06:80 B05:58 A05:44 B07:61 B05:21 A08:12 B03:111 B01:90 B02:80 B02:101 B04:88

JB Rail AB Örebro Jernbaneverket - Norwegian National Rail Admin. Norge Jernhusen AB Stockholm JM2P Marketing AB Rimbo JVTC – Järnvägstekniskt centrum Luleå Järnvägsklustret i Västerås Västerås Jönköpings Läns Landsting Jönköping

B02:73 A07:34 B02:68 B07:58 B07:79 B03:70 A09:31

KONFERENS

K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Kabe Rental AB Knorr-Bremse Nordic Rail Services AB Konepaja Mankinen Oy Kraiburg Strail GmbH & Co.KG Kungliga tekniska högskolan, Järnvägsgruppen

L

Lantal Textiles AG Leonhard Weiss GmbH & Co. KG Lesanco ApS LKO Teknik AB Lloyd’s Register Consulting- Energy AB Lucchini Sweden AB Lundgrens Sverige AB Lännen Tractors AB

M

Malmfälten i Norr AB Malux Sweden AB Mantena AS MeteoGroup Scandinavia AB MIC Nordic AB Midwaggon AB Molytex A/S Moramast AB MPA Alucrom AB MTM Power GmbH

N

NCC Construction Sverige AB NCC Roads AB Nordic Fastening Group AB Nordisk Infrastruktur Nordiska Wemag AB Nordjysk Kølerfabrik A/S Norrbotniabanan Nässjö Näringsliv AB

O

O.J. Dahl A/S Otto Schoch AG/Gimota AG

P

Pandrol UK Ltd Pandrol UK Ltd Parker Hannifin AB Partex Marking Systems AB PcP Durk Sverige AB Pekuma AB Pesa Bydgoszcz SA Pfaff Silberblau Verkehrstechnik GmbH Pieksämäen Hitsaus ja Koneistus Oy / PHK Rail Pilz Skandinavien Pintsch Aben B.V. Poltech Information System AB Powerlines Group Prisma Tibro Projector A/S Projektengagemang Prover Technology AB Puvab AB

Q

Q20 Oil Sverige AB

R

Rail Management Consultants GmbH (RMCon) Railcare Group AB Railcare Group AB RailDoc AB Ramböll Sverige AB Rejlers Ingenjörer AB Rejlers Railconsult AS RF-System AB Riksförbundet Enskilda Vägar Rina Services S.p.A. Rindi Projektkonsult AB Rittal Scandinavian ab RockDelta (Rockwool B.V.) Rolfsen & Son AB Rollon S.p.A. Rosehill Rail Rovab – Ramby Oljor & Verktyg AB Roxtec International AB RSSE Roadside Safety Engineering AB Räckesmontörerna Jobrå AB

S

S:t Eriks AB Sabik Oy Safe X System Scandinavia AB

MÖTESPLATS

LOGISTIKMÄSSA

K

NORDIC ROAD

NORDIC RAIL

FUTURE TRANSPORT MÖTESPLATS

Elmia

Elmia

Elmia

KONFERENS

Lund Tenhult Lund Finland Tyskland Stockholm

A05:24 B02:25 B03:20 B09:24 B05:40 B07:79

Schweiz Tyskland Danmark Mölndal Sundbyberg Surahammar Göteborg Jönköping

B06:40 B04:101 B01:111 B01:100 B05:18 B05:68 B07:10 B07:108

Kiruna Örnsköldsvik Norge Upplands Väsby Kista Borlänge Danmark Mora Västerås Tyskland

A00:04 B02:41 B03:80 A00:11 B07:113 B06:111 B04:80 A01:21 B02:11 B05:58

Jönköping Kristianstad Kungälv Stockholm Onsala Danmark Piteå Nässjö

B01:98 A04:27 B01:89 B02:20 B02:19 B08:10 A08:17 A08:16

Norge Schweiz

B02:81 B06:40

Storbritannien Storbritannien Spånga Gullspång Göteborg Vittaryd Polen Tyskland Finland Kungsbacka Tyskland Enköping Österrike Tibro Danmark Stockholm Stockholm Brämhult

B06:18 U:501 B03:70 B08:11 A00:25 A00:13 B03:108 B05:110 B05:20 B05:60 B08:19 B07:110 B03:98 A04:38 B03:18 A06:18 B03:70 B05:90

Tibro

B06:30

Tyskland Skelleftehamn Skelleftehamn Borlänge Göteborg Stockholm Norge Vinslöv Stockholm Italien Västerås Ängelholm Danmark Strömstad Italien Storbritannien Grillby Karlskrona Danderyd Gamleby

B02:39 B07:63 B07:68 B09:28 A08:40 B03:70 B02:60 B01:88 A04:26 B07:28 B07:87 B07:09 B04:31 B04:40 B06:60 B06:68 B06:58 B02:75 A04:44 A03:11

Uppsala Finland Falun

B03:19 B05:20 A02:42

JÄRNVÄGSMÄSSA

MÖTESPLATS

KONFERENS

Safeman AB Saferoad Safetrack Baavhammar AB Saft AB Saira Seats SAS Satco Komponent AB Scandinavian Track Group AB STG Scandrail AB Schaeffler Sverige AB Scheidt & Bachmann Sverige AB Schunk Nordiska AB Schweizer Electronic AG Seko Facket för Service och Kommunikation/Bib Siemens AB Simona AG Sintef SKF Sverige AB SKF Sverige AB Škoda Transportation a.s.

Solving Oy Spark Trade AB SRS Sjölanders AB Stadler Bussnang AG Strängbetong Rail AB Sundsvall Logistikpark Suomen Vaimennin OY Svensk Järnvägsteknik AB Svensk Tågkraft AB Svenska Järnvägsklubben Sweco Rail AB Swerig – Swedish Rail Industry Group Swissrail Industry Association Swissrail Industry Association Systecon AB

T

Tata Steel TD Rail & Industry Teknoprod AB Terberg Scandinavia / N.C. Nielsen A/S Termisk Systemteknik AB TerraTec AS Titech Systems AB TMC-Partner AB TMW Sweden AB Trafikverket Trafikverket Järnvägsskolan Trafikverket Materialservice Train Technology Gustavsberg AB Tranemo Textil AB Transportstyrelsen Transtech Oy Trapeze Group Rail Ltd Triple S-GmbH Twindej Experience AB Tyrens AB Tüv Süd Danmark ApS

U

U-Lift Train AB

V/W

Varningsljusteknik Norden AB Vianova Systems Sweden AB Vissal Manufacturing Vitrea AB voestalpine Schienen GmbH voestalpine VAE GmbH Voith Turbo AB Vossloh España S.A. Vossloh Fastening Systems GmbH Vossloh Kiepe GmbH Vossloh Locomotives GmbH Vossloh Nordic Switch Systems AB Vossloh Rail Services Scandinavia AB VR Track Oy VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Värmekabelteknik /Switch Pointheating AB Wagner Schweiz AG Wago (Kontaktechnik GmbH - Filial) Sverige Weland Aluminium AB Westermo Data Communications AB Westmatic i Arvika AB Willbrandt Gummiteknik A/S Windhoff Bahn- und Anlagentechnik GmbH Wirtgen Sweden AB WSP Sverige AB

Z–Ö

Zarges AB Zephir S.p.A ÅF AB

VÄGMÄSSA

Olofström Sundsbruk Staffanstorp Oskarshamn Frankrike Järfälla Borlänge Ludvika Arlandastad Malmö Lenhovda Schweiz Stockholm Upplands Väsby Tyskland Norge Göteborg Linköping Tjeckien Finland Nässjö Osby Schweiz Långviksmon Sundsvall Finland Tärnsjö Nässjö Sollentuna Stockholm Stockholm Schweiz Schweiz Stockholm

B05:10 A02:22 B04:38 B03:70 B02:100 B07:115 B03:38 B04:113 B08:29 B05:38 B06:38 B03:29 B03:113 B02:40 B04:18 B07:28 B03:70 B03:10 B03:90 B05:20 B07:78 B07:101 B06:40 B06:19 A00:29 B03:39 B02:90 B02:88 B09:21 A07:26 B03:70 B06:40 B07:40 B03:70

Storbritannien Västerås Täby Göteborg Linköping Norge Tidaholm Malmö Gävle Borlänge Ängelholm Nässjö Värmdö Tranemo Borlänge Finland Storbritannien Tyskland Västerås Stockholm Danmark

B05:19 B02:70 B03:11 B07:88 B07:87 A06:36 B03:21 B02:67 B06:113 A07:20 B04:90 B05:91 B07:20 B01:108 A07:25 B05:20 B02:10 B05:80 B06:88 A08:24 B05:31

Backaryd

B05:71

Hägersten Göteborg Frankrike Stockholm Österrike Österrike Spånga Spanien Tyskland Tyskland Tyskland Örebro Råå Finland Linköping Hällingsjö Schweiz Bromma Alvesta Västerås Arvika Danmark Tyskland Alvesta Stockholm-Globen

A04:28 A00:22 B09:19 B06:91 B04:98 B04:98 B03:58 B06:20 B06:20 B06:20 B06:20 B06:20 B06:20 A06:26 A05:22 B09:10 B06:40 B04:28 A09:20 B05:70 B04:99 B02:109 B05:30 A01:17 A07:12

Arlandastad Italien Stockholm

B04:11 B05:40 A06:12

NJT NR 4 2015

17

VINJETT TVÄRS SVERIGE KORS &

Nattåget till Malmö blir kvar n SJ:s

satsning på nattåg mellan Malmö och Stockholm har gett effekt. En resande­ ökning med 65 procent hittills under 2015, jämfört med föregående år, innebär att trafiken förlängs till och med december 2016.

Björn Nilsson – Att resandet ökat med 65 procent jämfört med föregående år är en fantastisk utveckling, säger Björn Nilsson, vd SJ Norrlandståg med ­ansvar för SJ:s nattågstrafik.

Under maj vände ekonomin för nattåget mellan ­Malmö–Stockholm från ­minus till plus. Det är första gången efter flera år av förlust.

Sedan början av året har antalet resande ökat kraftigt. Framför allt ökar resandet ­söderut. Den senarelagda avresan från klockan 21.30 till klockan 23.14 ses som en av anledningarna, fler affärs­ resenärer och sänkta ­priser är ytterligare orsaker.

– Vår gemensamma kraftsamling tillsammans med Skånes politiker och näringsliv har gett resultat. Det gör att vi nu är beredda att satsa vidare och med tillförsikt ser på nattågets framtid, säger Björn Nilsson.

Nattågstrafiken mellan Malmö och Stockholm förlängs nu till december 2016.

Ny chef för Trafikverket n Det blir Lena Erixon som tar över som general­ direktör för Trafikverket efter Gunnar Lena Erixon Malm som gick i pension tidigare i år. Lena ­Erixon har arbetat på hög nivå inom både Vägverket och Trafikverket, och är nu generaldirektör på Försvarets materielverk (FMV). Hon tillträder sin nya tjänst 1 september 2015.

18

NJT NR 4 2015

Den 20 augusti 2016 tar Tågkompaniet över Norrtågstrafiken.

FOTO: NORRTÅG

Norrtåg valde Tågkompaniet Det blir Tågkompaniet som tar över regiontågs­ trafiken i norra Sverige.

Det beslutade Norrtågs styrelse i slutet av juni.

– Vi är riktigt glada och tacksamma för Norrtågs val, säger Mats Gustafsson, vd för Tågkompaniet.

Det upphandlade trafikuppdraget sträcker sig över nio år, med start den 20 a­ ugusti 2016 fram till tidtabellsskiftet i ­december 2025. En genomgående önskan i Norrtågs upphandling var stabil och punktlig

trafik, vilket bidrog till att Tågkompaniet vann det stora anbudet. Det tror Tågkompaniets vd Mats Gustafsson: – Vi vet att Tågkompaniet gör ett bra jobb i norr. Vi är väl insatta i de speciella förutsättningar som råder för att köra tåg.

Här känner vi oss hemma, säger Tågkompaniets vd Mats Gustafsson.

Nytänkande

Även Norrtågs vd Maria Höglander är nöjd att få Tågkompaniet som operatör.

– Vi ser fram emot en period

där operatören Tågkompaniet har möjlighet att utveckla både trafiken och resandet på ett nytänkande sätt. Tågkompaniet är en erkänt duktig operatör.

Sex sträckor i norr

Upphandlingen omfattar trafik på sex sträckor i de fyra nordligaste länen; Umeå–Sundsvall, Storlien–Sundsvall, Vännäs– Umeå, Lycksele–Umeå, Luleå– Umeå samt Kiruna–Luleå.

I uppdraget ingår även underhåll av fordonen, där Tågkompaniet valde Euromaint som samarbetspartner.

Euromaint underhåller SL:s arbetsfordon n Euromaint

har återigen fått uppdraget att underhålla SL:s arbetsfordon. Kontraktet löper på sex år med option på ytter­ ligare två år.

– Euromaint har lång erfarenhet och hög teknisk kompetens kring underhåll av arbetsmaskiner. Vi kan därför erbjuda SL hög tillgänglighet och driftsäkerhet på arbetsfordonen. Det

är extra roligt att avtalsstarten i november sammanfaller med att SL tar sin nybyggda verkstad i Hammarby i drift, säger Ove Bergkvist, vd på Euromaint.

Avtalet med SL omfattar ett helhetsåtagande avseende ­underhåll av samtliga spår­burna ­arbetsmaskiner som underhåller spår och tunnlar längs tunnel­banan, spårvagnslinjerna

samt den smalspåriga järnvägen Roslags­banan.

Uppdraget utförs vid SL:s tre verkstäder för underhåll av ­arbetsfordon i Stockholm. Omfattande underhåll utförs vid Euromaints verkstad för arbetsfordon i Åmål, som är inriktad på underhåll och ombyggnad samt elektronik- och hydraulik­ utrustning till dessa.

VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler

Ökning av nöjda kunder n MTR:s röda snabbtåg har nu trafikerat sträckan Göteborg– Stockholm i närmare sex månader. Efter första månadens drift visade kundundersökningen på 91 procents kundnöjdhet.

Liksom många andra mäter MTR Express kontinuerligt sina kunders upplevelse av service och generell nöjdhet. Efter en stark start med 91 procents kundnöjdhet höjer sig MTR Express ytterligare en procentenhet till 92 procent nöjda kunder.

– Trots att vi inlett vår trafik i en utsatt period sett till problem i Trafikverkets infrastruktur är en rungande majoritet av MTR Express kunder mycket nöjda.

Det känns roligt att redan från start kunna ligga på en så hög nivå, säger vd Johan Söör.

Senaste mätningen genom­ fördes mellan 8 maj och 8 juni.

MTR:s kunder är nöjda efter två månader på banan mellan Göteborg och Stockholm.

FOTO: MTR

Konkurrensverket överklagar SJ-dom n Konkurrensverket

överklagar en dom avseende SJ:s upphandlingsrättsliga status till Högsta förvaltningsdomstolen. Detta för att få klarlagt om SJ ska följa upphandlingsreglerna.

SJ gör varje år inköp för mycket stora belopp. Om de följer reglerna för hur upphandlingar ska göras, till exempel att annonsera och konkurrensutsätta upphandlingarna enligt upphandlingsreglerna, ökar möjligheterna att det blir de bästa kontrakten som tecknas.

– Eftersom det saknas prejudikat vänder vi oss nu till Högsta förvaltningsdomstolen för att få besked, säger Konkurrensverkets chefsjurist Per Karlsson.

Tågkompaniet får nya medarbetare n Den

1 september tillträder Lennart Skoog sin tjänst som trafikchef på Tågkompaniet. I dag är han affärschef, men har tidigare ­varit fordonsansvarig, trafikchef, affärsutvecklingschef och trafik­ planerare för stadsbussarna.

Maria Cederberg tillträder den 5 oktober ett jobb som affärschef på Tågkompaniet där hon kommer att ansvara för Tågkompaniets nya uppdrag, Norrtågstrafiken. Hon kommer närmast från ett jobb som vd för Destination Vemdalen. Tidigare har hon varit Sverigechef för SJ:s manuella säljkanaler och platschef för SJ:s Contact Center i Ånge.

Per Öster tar över Alstom Norden n Alstom Transport

har utsett Per Öster, bolagets nuvarande vd för Sverige, till vd för den nordiska verksamheten. Per Öster efterträder Henrik Anderberg, som går över i en annan roll i koncernen. Parallellt med sin nordiska roll är Per Öster kvar i sin nuvarande befattning som vd för Alstom Transport Sverige.

Per Öster NJT NR 4 2015

19

VINJETT TVÄRS NORGE KORS &

Ringeriksbanen

Hønefoss Sandvika

Oslo

Kvalitetssikring støtter utredningene – Utredningene fra ­Jernbaneverket og ­Statens vegvesen om Ringeriksbanen er gode, sier ­samferdselsminister Ketil Solvik-Olsen.

Det er Dovre Group og Transportøkonomisk institutt som på oppdrag fra Samferdselsdepartementet har kvalitets­sikret de tre utredningene fra Jern­ baneverket og Statens vegvesen om Ringeriksbanen.

Dobbeltspor

I all hovedsak støtter kvalitetssikringen opp under tilrådingene som er gitt i utredningsarbeidet. Blant annet betyr dette at strekningen Sandvika–­ Hønefoss bør bygges ut med dobbeltspor og at traseen bør gå over Kroksund i stedet for via Åsa.

Bedre samfunnsøkonomi

I kvalitetssikringsrapporten kommer samfunnsøkonomien i Ringeriksbaneprosjektet bedre ut enn i etatenes utredning.

Jernbaneverket og Veg­ vesenet kom fram til en byggekostnad på 19,7 milliarder og en netto nåverdi på -15,7 milliarder, mens Dovre Group og TØI har kommet fram til en byggekostnad på 19 milliarder og en netto nåverdi på -10,9 milliarder, det vil si nesten fire milliarder bedre.

– Kvalitetssikringsrapporten blir en viktig del av grunnlaget når regjeringen skal ta stilling til videre planlegging og ­trasé for Ringeriksbanen, opplyser Samferdselsdepartementet i en pressemelding.

20

NJT NR 4 2015

Det nye hensettings- og vendeanlegget ved Eidsvoll gamle stasjon. Slike anlegg vil det bli behov for FOTO: NJÅL SVINGHEIM mange flere av.

Manger spor til parkering av flere tog Befolkningsveksten og trafikkveksten gjør det nødvendig å bedre tog­ tilbudet på Østlandet.

Derfor planlegger Jern­ baneverket for flere ­avganger og flere spor.

Dette krever at det gjøres mer plass til parkering og vedlikehold av tog ved utvalgte stasjoner. Det er verken lange nok hensettingsspor eller tilstrekkelig areal til dette i dag. Derfor utreder Jernbaneverket i samarbeid

med kommunene egnede steder ved utvalgte stasjoner på Østlandet. Rapportene med forslag til plassering er nå på høring.

Knapt med ledig areal

– Mer areal til parkering og vedlikehold av tog er helt nødvendig for å bedre togtilbudet, sier regional strategidirektør Sjur Helseth i Jernbaneverket.

– Det er knapt med ledig areal nær byene, men vi satser på å finne gode løsninger i samarbeid med kommunene. Uten

spor til hensetting (parkering) blir det verken hyppigere avganger eller lengre togsett, sier Sjur Helseth.

Det er viktig at hensetting (parkering) legges nær stasjonene der togene starter og stopper.

Kjøring av tomme tog er dyrt og opptar plass på et allerede belastet jernbanenett. En rekke stasjoner og kommuner på Østlandet berøres av planene om bygging av nye hensettingsspor og vendeanlegg som nå er lagt ut på høring.

Passasjerrekord for NSB NSB:s persontog hadde 1,1 million flere reiser i Norge i årets fire første måneder, en økning på 5,2 prosent sammenliknet med samme periode i fjor.

Totalt ble det registrert 22,3 millioner reiser.

– Vi ser nå effekten av hyppigere avganger og nye tog. Vi kjøper stadig nye tog, men ­kapasiteten på jernbanenettet rundt de største byene må også forbedres, sier leder for NSB Persontog, Tom Ingulstad.

NSB har bestilt 81 nye tog, n

og 67 av disse er nå levert. Leveransene vil fortsette ut 2016.

Flere reisende gir økte inntekter i persontogvirksomheten.

Driftsresultat ble på 292 millioner kroner, mot 166 millioner kroner i fjor.

– Spesielt gledelig er det at kundene våre har respondert positivt på vårt økte togtilbud på Sørlandsbanen og forlengelsen av lokaltogene i Trøndelag til Melhus (Lundamo), sier ­leder for NSB Persontog, Tom Ingulstad.

Veksten fortsetterfor NSB. FOTO: NJÅL SVINGHEIM

VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim

Likevel hurtigtogtilbud mellom Oslo og Stockholm Hurtigtogtilbudet mellom Oslo og Stockholm ­startet som planlagt opp i august i år.

Jernbaneverket fant det forsvarlig å utsette den planlagte oppgraderingen av kontaktledningsanlegget på Kongsvingerbanen til 2018.

Det ble likevel oppstart av hurtigtogtilbudet mellom hoved­ stedene i Norge og Sverige.

Tilbudet innebærer at det kjøres tre tog i hver retning hver dag og reisetiden er reduseret fra seks timer til fire og en halv time.

Nytt ledningsanlegg

Planene om å forbedre togtilbudet mellom byene sto i fare for å bli avlyst allerede før det var prøvd ut i markedet fordi Jern­baneverket fikk en ekstrabevilgning til bygging av nytt

kontaktledningsanlegg på Kongsvingerbanen.

Jernbaneverket la opp til at ­arbeidene skulle starte i 2016 og pågå i to og halvt år. Dette v­ ille påvirke svenske SJ:s satsing i så stor grad at de vurderte å stanse satsingen.

Krevende situasjon

– Vi har hatt gode og konstruktive samtaler med Jernbaneverket, SJ og svenske Näringsdepartementet for å finne en Ketil Solvik-Olsen løsning i en krevende ­situasjon, sier samferdselsminister Ketil Solvik-Olsen.

Jernbaneverket sier det er forsvarlig å utsette bygging av nytt strømanlegg i minst to år.

– Da har SJ hatt tid på seg til å teste ut om dette blir godt

Første SJ X2000 fra Stockholm ankom Oslo S i rute kl 10.28 FOTO: NJÅL SVINGHEIM mandag 10.august. mottatt i markedet, fortsetter samferdselsministeren.

Jernbanedirektør Elisabeth Enger sier pengene som var avsatt til opprusting av kontakt­ledningsanlegget på

Kongsvinger­banen i 2016 vil bli brukt på andre banestrekninger.

Når det gjelder opprustingen på Kongsvingerbanen vil Jern­ baneverket komme tilbake til dette i 2018.

Om O.J.Dahl: O.J. Dahl AS ble etablert i 1917 og er i dag en produkt- og tjenesteleverandør innen jernbane. Selskapet har en produktportefølje fra anerkjente leverandører som sikrer god kvalitet, pålitelighet, driftssikkerhet samt teknisk utvikling.

EFFEKTIVITET Service og Vedlikehold › Revisjoner › Reservedelshåndtering – Konsignasjonslager › Tilstandskontroller › Ombygging og oppgradering › Oppfølging hos kunden

PÅLITELIGHET

FLEKSIBILITET

Vår visjon Være den mest anerkjente og verdiskapende partner i Norden innen jernbane og industrielle applikasjoner.

Vår misjon Alltid levere eksepsjonelle tjenester og løsninger til våre kunder og samarbeidspartnere.

Sverige: Buffers Rail Industry AB

Nederland: O.J. Dahl BV

Se våre nettsider www.ojd.no eller kontakt oss på +47 23 17 37 90

NJT NR 4 2015

21

DANMARK VINJETT

KORS & TVÄRS

Hurtigere net-forbindelse.

FOTO: JENS HASSE/CHILI FOTO

Gratis og forbedret internet i DSB DSB har udvidet kunder­ nes adgang til internet­ tet på togturen, så det er gratis for alle rejsen­ de på IC3, IC4 og IR4 tog, ­uanset hvor i landet toge­ ne k ­ ører.

Hidtil har der kun været internetadgang på strækningen mellem Aalborg og København.

Ved samme lejlighed er internet forbindelsen blevet opgraderet fra 3G til 4G. På den baggrund er den forbedrede netadgang åbnet for alle kunder.

– Vi er glade for at kunne tilbyde vores kunder en bedre løsning, der dækker væsentligt mere af landet. Vi ved fra kundeundersøgelser, at det er et højt ønske, som vi nu kan tilbyde langt flere af vores kunder, siger Susanne Mørch Koch, der er ­direktør for DSB Kommerciel.

Ikke ubegrænset

Opgraderingen gør net-forbindelsen hurtigere. Men selv om kapaciteten er øget, er den ikke ubegrænset.

Derfor opfordres kunderne til at udvise god net-adfærd.

Forbindelsens kvalitet er nemlig ikke egnet til at streame film ­eller downloade tunge filer.

– Ved at dele forbindelsen på denne måde, så er der større chance for, at alle kan få forbindelse på rejsen, så de eksempelvis kan svare på mail og surfe på nettet. Især på de fyldte myldre­tidstog er der brug for at ­deles om nettet, så flest muligt får glæde af det”, under­streger ­Susanne Mørch Koch.

22

KILDE: DSB

NJT NR 4 2015

Bygning af nyt kontrolcenter for Banedanmark i København.

FOTO: J-BOG

Banedanmark bygger to nye centraler Banedanmark bygger nye kontrolcentre i Køben­ havn og Fredericia. Det nye fjernstyringssystem vil blive mere centraliseret og mere automatiseret.

De nuværende fjernstyrings­ systemer på fjernbanen skal fornyes som led i udskiftningen af signalsystemet.

Den eksisterende fjernstyring har, ligesom de øvrige signalsystemer, mange steder overskredet deres tekniske levetid.

I dag styres store dele af ­hovedstrækningerne på fjernbanen fra tre store fjernstyrings­

Fredericia København

centraler i København H, Fredericia og Roskilde.

Herudover findes der på fjernbanen en række mindre fjernstyringscentraler. Derudover er der et antal lokalt bestyret kommandoposter, som kræver mange ressourcer.

Det nye fjernstyringssystem vil blive mere centraliseret og mere automatiseret, end det

gamle er i dag. Det er således besluttet, at de 13 fjernstyringscentraler og kommandoposter på fjernbanen reduceres til to centraler, som er under bygning i Fredericia henholdsvis København. Reduktionen i antallet af fjernstyringscentraler vil medføre betydelige besparelser på driftsudgifterne.

Effektiviteten på jernbanenettet vil stige og automatiseringsniveauet vil øges på de strækninger, hvor signaler og togveje i dag stilles manuelt, samt på de stationer, som ikke er tilkoblet en fjernstyringscentral.

KILDE: BANEDANMARK

Lokalbanen og Regionstog er nu Lokaltog Regionstog A/S og Lokal­ banen A/S er nu blevet til et selskab med tilbagevirkende kraft fra 1. januar 2015.

– Jeg tror på, at det bliver virkelig godt. Vi vil få flere muligheder for at tiltrække dygtige folk, siger Dorthe Nøhr Pedersen, der er direktør for trafikselskabet Movia og bestyrelsesformand for de hidtidige selskaber, og også bestyrelsesformand i det nye selskab.

Det fælles selskab får navnet n

Lokaltog A/S, og Rösli Gisselmann, der var administrerende direktør for Lokalbanen, bliver kvinden i Rösli Gisselmann spidsen for de omkring 450 medarbejdere.

Lokaltog transporterer årligt i alt 10,4 millioner passagerer på Gribskovbanen, Hornbækbanen, Frederiksværkbanen, Lille Nord, Nærumbanen, Ods-

herredsbanen, Tølløsebanen, Østbanen og Lollandsbanen.

De fire togstrækninger i Region Sjælland fjernstyres fra Maribo, mens de fem nordsjællandske fjernstyres fra Hillerød.

– Hovedsædet skal være et sted i Region Sjælland, men vi skal først have analyseret mulighederne, før stedet bliver afgjort.

Vi er et selskab med en meget spredt geografi, og det skal vi have respekt for, siger Dorthe Nøhr Pedersen.

Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost

Kontroversiel plan for IC4-tog revideret DSB har nu ændret den omstridte plan, som fast­ lægger, hvornår og hvordan IC4-togene skal sættes i drift på de danske skinner.

Den nye plan er skitseret i den seneste af de månedlige statusrapporter, som DSB udarbejder om IC4. Den indebærer, at de italienske tog bliver indsat i lidt lavere tempo end forudsat de kommende år. Men der bliver ikke rokket ved, at 77 togsæt skal være køreklar i 2019.

Den nye IC4-plan er ikke godkendt af andre end DSB selv.

Ifølge direktør Anders Egehus, der er ansvarlig for DSB’s drift, var der dog ikke meget valg.

– Vi har lavet en indsættelsesplan, hvor der er opsat nogle kriterier. Hvis de ikke bliver overholdt, er vi nødt til at revurdere resten af planen, siger han.

IC4 går stadig i stykker of-

DSB IC4-tog.

FOTO: J-BOG

tere end forudsat i den plan, som de schweiziske konsulenter godkendte. Ifølge den skulle IC4 i andet halvår kunne køre 14 000 kilometer mellem hvert forsinkelsesfremkaldende svigt som intercitytog og 10 500 km som regionaltog. IC4 kører næsten udelukkende som regionaltog og har hidtil i år præsteret godt 8 300 km mellem de tekniske problemer.

– Man skal desværre stå meget langt væk for at se en positiv trend. Den udvikling, der har været, er ikke imponerende og ikke, hvad vi gerne havde set.

Hotell på hjul!

Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige.

Ring 036-393725 www.kaberental.se

KILDE: TIDSSKRIFTET INGENIØREN

Nordjyske jernbaner skal have nye tog Nordjyske jernbaner får, som tidligere omtalt i NJT, udvidet sin forretning ved at overtage regionaltogstrafikken i Nordjylland fra DSB i sommeren/efteråret 2017.

I den forbindelse skal materielflåden jo også udvides og Nordjyske jernbaner har derfor haft ordren Nordjyske Jernbaner Desirotog i om levering af nye tog i EU UdFOTO: J-BOG Skagen. bud.

Nordjyske jernbaner har nu tildelt orden på 13 nye togsæt til Alstom, der i 2017 skal levere de nye togsæt af typen Coradia Lint, en meget kendt togtype i Danmark – men også udbredt i hele Europa.

Togene får 125 siddepladser og op til 135 ståpladser, og får en tophastighed på 140 km/t. Ordren, der har en værdi på cirka 45 mio.

Euro, gør at der i løbet af 2017 vil køre cirka 100 Lint-tog rundt i Danmark, hvorved denne togtype bliver lige så talrig som de i 1965 – 1984 leverede Y-tog.

Godstrafikken får fjernet en flaskehals Efter to års arbejde, kan Banedanmark fjerne en flaskehals fra godstrafikken gennem Danmark, nemlig størsteparten af de enkeltsporede strækninger gennem Sønderjylland, når der nu er dobbeltspor hele ­vejen fra Fredericia/Lillebælt til Tinglev.

Således er strækningen fra Vojens til Tinglev udbygget og moderniseret i 1996, og i de sidste to år er det altså strækningen fra Vamdrup til Vojens, der er udbygget til dobbeltspor og hastighedsopgraderet til 160 km/t. Flere broer og sporskifter er desuden udskiftet, og dermed kan Banedanmark nu levere mere kapacitet og regularitet til både person- og godstrafikken gennem Sønderjylland.

KILDE: BANEDANMARK n

Arne Dragåsøien Febr. 2011

Besøk oss på stand B04:50

n

NJT NR 4 2015

23

VINJETT TVÄRS FINLAND KORS &

Trafikverket får ny organisation Trafikverkets organisa­ tion har justeras från och med 1 maj 2015. ­Syftet med ändringen är att ­effektivera uppfyllandet av de strategiska målen.

Den största förändringen är att planeringen och genom­ förandet av investeringsprojekt bildar ett nytt verksamhets­ område. Det görs också ändringar i ledningsgruppmedlemmarnas ansvarsområden.

– Med denna förändring svarar vi på de behov som har framgått i diskussioner både inom Trafikverket och med våra intressegrupper. Sammanslagningen av planeringen och projekten är ett naturligt Antti sätt att säkerVehviläinen ställa ett verksamhetssätt med övergripande beredning och genomförande, säger generaldirektör Antti Vehviläinen.

Verksamhetsområden

Så här ser nya organsisationen ut: n Verksamhetsstyrning ansvarar för helheterna ekonomi och resultatstyrning, juridik, upphandling och personal­ administration. n Till verksamhetsområdet Planering och projekt hör planering och projektgenomförande. n Trafikledshållning ansvarar bland annat för drift och underhåll av trafikleder och myndighetsuppgifterna ­gällande trafikleder samt för styrningen av NTM-centralernas ansvarsområden trafik och infrastruktur. n Trafik och information ­ansvarar för ämbetsverkets informationstjänster, datalager och informationsförvaltning, trafik­tjänsterna samt den ­operativa trafikledningen. n Strategifunktionen kommer att utökas med funktioner för kundrelationer, FoU och ­internationella ärenden. n I samband med kommunikationen inrättas den nya helheten samhällsansvar.

24

NJT NR 4 2015

Den nya metron förbinder Helsingfors med grannstaden Esbo.

Nytt signalsystem till tunnelbanan Mipro har tecknat av­ tal med Helsingfors stads­ trafik och Länsimetro att leverera trafikstyrnings­ systemet för Länsimetro, Västmetron från Helsing­ fors till grannstaden Esbo.

Kontraktet omfattar signal- och trafikledningssystem, samt passagerarinformationssystem för sträckan Gräsviken–Mattby. Det totala kontraktsvärdet är 19,7

miljoner euro. Avtalet innehåller också en option för motsvarande system till Helsingforsmetron och Länsimetros förlängning.

– Det är ett genombrott för ett nytt affärsområde och en bra referens för den internationella marknaden. Vår mer än 20-­åriga erfarenhet av trafikstyrningssystem för järnvägen utgör en stark grund för att också vara en global leverantör av säkerhetsrelaterade system för metrotrafik,

­säger Mipro verkställande direktör Juha Nurmi.

Länsimetro är ett av Finlands största infrastrukturprojekt. I den första fasen byggs en 14 ­kilometer lång metrolinje från Gräsviken till Mattby, inklusive åtta nya stationer. Efter slutförandet av projektet kommer metron att tjäna över 100 000 passagerare per dag. Trafiken på den nya linjen startar i ­augusti år 2016.

Vossloh och VR Track i två nya samarbetsföretag Vossloh och VR Track, ett dotterbolag till finska statliga järnvägsbolaget VR-koncernen, bildar två joint ventures.

Tillsammans med partnern kommer Vossloh att driva tre produktionsenheter för spår­ växlar samt en långsvetsad rälsproduktion.

Vossloh kommer att äga 60 procent av aktierna i varje joint venture. Den uppskattade ­årliga omsättningen för de två samriskföretagen uppgår till 20 ­miljoner euro respektive 30 miljoner euro med positivt operativt ­resultat redan år 2015.

Sammantaget följer transaktionerna Vosslohs strategiska mål att ytterligare stärka sin

Vossloh och VR Track bildar två joint ventures. position inom utvalda attraktiva marknader för järnvägs­ infrastruktur.

– Genom att bilda joint ventures med VR Track förbättrar vi vår tillgång till den krävande finska marknaden och lägger

FOTO: VOSSLOH

en viktig grund för ökad tillväxt inom våra kärnaffärsområden i norra Europa. Vi ser fram emot att ytterligare intensifiera samarbetet med VR Track, ­säger Hans Martin Schabert, vd för Vossloh.

Kors & tvärs-redaktör: Jarl Borgman

Helsingfors närtåg målas i violett färg Helsingfors närtågs nya färg är violett. De ny­ färgade tågen ska börja rulla om två, tre år.

Huvudstadsregionens Flirttåg kommer att målas i violett. Med denna färg vill Helsingfors­ regionens trafik skilja sig från VR:s gröna fjärrtåg.

Närtågens färgsättning förblir violett även om något annat ­bolag än VR vinner i kompetensen.

Det nuvarande avtalet om närtrafiken med VR-­koncernen går ut i slutet av år 2017.

Ledig färg

Violett är en ledig färg, som ännu inte används inom Helsingforsregionens trafik, ­motiverar man färgvalet. Den nuvarande gröna färgen är VR:s profilfärg.

Efter förändringen har alla o­ ffentliga trafikmedel sin egen färg. Blåa bussar, orange metrotåg, gröna spårvagnar och ­violetta tåg.

Gröna spårvagnar

Spårvagnarna i Helsingfors har varit gröna ända från de första spårvagnarna. Från 1980-talet kan man påminna sig också en orange färgprövning.

Den orange färgen har valts för metron. Färgvalet kommer direkt från arkitekternas ­vision. Bussarnas blå färg är ett starkt varumärke, den så kallade beställar­färgsättningen har ­tagits i bruk först under de senaste åren. Före det fanns bara Helsingfors trafikverks blå bussar.

Den nya violetta färgsättningen på närtågen tas i bruk inom två, tre år.

KÄLLA: HELSINGIN SANOMAT

Anskaffar, finansierar och förvaltar järnvägsfordon åt svenska landsting och kollektivtrafikmyndigheter

AB Transitio Drottninggatan 92 111 36 Stockholm

Telefon 08-500 360 30 info@transitio.se www.transitio.se

Materielslag styr nya organisationen n VR Groups underhållsorganisation har förändrats så att materiel­ slagen bestämmer organisationen. Nya enheter är närtrafiken, drivmaterielet och logistiken. Hyvinge verkstad fortsätter som en egen enhet. På grund av att arbetet minskar friställs cirka 70 tjänstemän.

Depån i Helsingfors uppdelas i tre materielenheter: närtrafik, fjärrtrafik och dragmateriel.

Uppsägningarna kommer dock att bli färre än vad som tidigare förutsetts. Efter samarbetsförhandlingarna kommer uppskattningsvis cirka 90 personer att sägas upp. Sammanlagt berör förhandlingarna cirka 300 personer.

– Pensionslösningar och naturlig avgång under processens gång har minskat behovet av uppHyvinge sägningarna, säger VR:s underhållsdirektör Kimmo Soini.

Helsingfors Meningen med förändringarna är att förtydliga ansvaret, göra verksamheten transparent och att komma närmare de inre kunderna.

– Koncernens affärsverksamhetsenhet har ett hårt tryck på att minska kostnaderna, påminner Kimmo Soini.

KÄLLA: PERSONALTIDNINGEN NYT

Luleå – Umeå och ut i Europa

- Norrbotniabanan ger halverad restid och högre godskapacitet mellan städerna vilket ökar Sveriges konkurrenskraft ut i Europa.

Bygget av Norrbotniabanan ger:

- Stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv - Bättre råvaruförsörjning i Sverige och till Europa

Pisarabanans placeringsplan godkänd n Helsingfors

stadsstyrelse har enhälligt godkänt Pisarabanans situationsplan. Härnäst ska planen gå till stadsfullmäktige. Den under­ jordiska banan för pendeltåg planeras att bli cirka 8 kilometer lång och ska avlasta banområdet vid Helsingfors centralstation. För­ verkligandet av Pisarabanan förutsätter ännu statens beslut. Banan nämns inte i det nuvarande regeringsprogrammet.

KÄLLA: HELSINGIN SANOMAT

- Möjligheten att nå ett av tre universitet under 45 minuter - Möjlighet för näringslivet att klara kompetensförsörjningen - Ökad valfrihet för boende och arbete

norrbotniabanan.se

NJT NR 4 2015

25

NORGE

Avansert teknologi sørger for at sprøyting kun skjer der det trengs. Togsettet består av to ombygde personvogner, to tankvogner og en FOTO: NJÅL SVINGHEIM godsvogn.

Halverer bruken av plantevernmidler Jernbaneverket har i år mer enn halvert bruken av plantevernmidler for å holde sporet fritt for ugress.

Ny leverandør med mer avansert utstyr gjør dette mulig uten at det går ut over sporkvaliteten.

Det er viktig at jernbanesporet er fritt for ugress og vegetasjon og at røtter inntil sporet ikke gror inn i ballast-pukken. Årsaken er at vegetasjon og røtter i sporet binder vann og gir grobunn for enda mer vegetasjon.

– Vann og humus i sporet betyr problemer med telehiv, ustabilt spor og kan dermed gå ut over sikkerhet og kvalitet for togtrafikken, sier vedlikeholdsdirektør Odd Erik Berg i Jern­ baneverket.

Tore Brynslund i Infrastruktur vedlikehold er prosjektleder for arbeidet med vegetasjons­kontroll og har 40 års erfaring på området.

– Vi er veldig opptatt av at vi bare skal behandle linjegrunnen mot vegetasjon der Tore Bryns­lund det er nødvendig, at vi skal bruke så lite som mulig av plantevernmidler og at det sprøytes målrettet, sier han.

Spesial­tog for ugressbekjempelsen

Jernbaneverket har fra i år inngått kontrakt med selskapet Weedfree on track Ltd, et engelsk selskap som stiller med et spesial­tog for ugressbekjempelsen. Toget består av to ombygde personvogner, to tankvogner med rent vann og en godsvogn. Personvognene inneholder 26

NJT NR 4 2015

FAKTA n Jernbaneverket behandler hvert år sporet for å hindre ugress og røtter i ballastpukken. n Det sprøytes ikke nær vannkilder og steder med fare for avrenning til vassdrag. n Sprøyting skjer kun der det er nødven­ dig av hensyn til sporets stabilitet, sikker­ het og kvalitet.

Sprøyting skjer i nært samarbeid med nasjonal og internasjonal ekspertise på området. n

n Bruken av plantevernmidlet Roundup er halvert ved bruk av ny teknologi.

avansert utstyr for datastyring av sprøytingen inntil og i sporet. Weedfree har tilsvarende kontrakter i Danmark, Belgia og Nederland og har mye erfaring i å finne fram til nøyaktige metoder for ugressbekjempelsen. Spørytetoget har optisk lesing av vegetasjon i sporet, alt er datastyrt og det sikres at sprøytingen kun skjer der det er nødvendig og at sprøyting ikke skjer nær med fare for avrenning til f.eks vassdrag.

Det er det kjente plantevernmidlet Roundup som brukes på jernbanen. Midlet brukes også i landbruket. Jernbaneverket er opptatt av å ha nøyaktig kontroll og dokumentasjon på bruken.

– Selv om det plantevernmidlet vi bruker eksempelvis bare er halvparten så miljøskade-

lig som vegsalt så ønsker vi å bruke minst mulig, sier Tore Brynslund.

Han er derfor svært fornøyd med at Jern­ baneverket nå har halvert forbruket av Roundup, fra 8 240 liter i 2014 til under 4 000 liter i 2015 fordelt på over 4 000 kilometer spor. Ugressbekjempelsen er fordelt på to kontrakter, en for hovedlinjene og en kontrakt for behandling av stasjonsområder og sidespor.

Riktig retning

Nils Bjugstad ved Norges miljø- og biovitenskapelige universitet på Ås er ekspert på sprøyteteknikk og er godt kjent med utviklingen på området.

– Dette er absolutt interessant og et godt steg i riktig retning. Med den styringen de har av sprøytingen på dette toget så ser vi at man kan oppnå like gode resultater med mer målrettet innsats og mindre forbruk, sier han.

– Jeg tror denne utviklingen vil fortsette, både på jernbanen og andre steder der plantevernmidler trengs. Vi får stadig bedre teknologi på området, slår Nils Bjugstad fast.

NJÅL SVINGHEIM

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Jernbaneverket on tänä vuonna enemmän kuin ­puolittanut torjunta-aineiden käyttöä joilla pidetään raiteet ilman rikkaruohoa. Uusi toimittaja, jolla on kehittynyt kalusto, on tehnyt tämän mahdolliseksi ilman että tämä olisi heikentänyt raidelaatua.

We carry the railway control according to EC directives.

We check that the new construction and conversion of the trans-European rail system follows EC directives (EC-Directive 2008/57/EC) technical specifications for interoperability, TSI.

Our methodical systems of work and our experienced and qualified advanced employees ensure high quality of implementation. We have extensive experience and knowledge of operational missions in Sweden, Finland and Norway.

For more information, visit vanaheim.se E-mail kontakt@vanaheim.se Phone +46 70 610 19 50

www.vanaheim.se

Store utbyggingsprosjekter pågår, vedlikehold og fornyelse styrkes og viktige planoppgaver gjennomføres. Vi trenger dyktige fagfolk som vil være med å utvikle framtidens jernbane.

Hos Jernbaneverket finner du blant annet karrieremuligheter innen: Banefag · Byggeledelse · Elkraft · Geofag · Planlegging · Prosjektledelse Sikkerhetsfag · Signalfag · Tele/Trafikkstyring m.m.

Foto: Hilde Lillejord / Jernbaneverket

Nå satses det på jernbanen

For ledige stillinger se www.jernbaneverket.no/karriere

NJT NR 4 2015

27

DANMARK Han kommer fra SAS og er ny a­ dministrerende direktør i DSB. Med sig fra SAS tager han erfaringer fra store­og komplekse driftsorganisationer og udfordringen at skulle kunne rumme både forretnings­ rejsende og l­avpriskunder.

Han skal holde DSB på sporet n Hvilke overordnede mål har du som administrerende direktør for DSB frem til 2020?

– Trafikkontrakten er ambitiøs – og den kræver at DSB leverer flere tog for de samme penge i de kommende år. Det handler helt konkret om løbende forbedringer på 2–3 procent om året. Og så siger kontrakten at DSB skal forberede organisationen til at man i 2024 kan sikre sammenhængen i den danske togtrafik uanset hvilken operatør, der måtte stå for selve togdriften. Målet for mig er, at DSB også skal køre tog i fremtiden, vi er faktisk gode til det. I en undersøgelse lavet af Boston Consulting Group for nylig rangerede DSB som det tredjebedste togselskab i Europa, når vi måles på togdriften, kvaliteten af service og sikkerheden. n Hvordan ser du på muligheden for et eventuelt udbud af DSBs kørsel i fremtiden?

– Vi har én ejer og vi gør det vores ejer ønsker. Jeg ser masser af potentiale i at DSB også i fremtiden er rygraden i den kollektive trafik – også hvis der kommer større, reel konkurrence­udsættelse i den landsdækkende trafik. Vores ambition er, at DSB er det selskab, der kører mest effektivt. n Hvordan

vil DSBs medarbejdere mærke, at der er kommet en ny ­administrerende direktør?

– De får en direktør, der gerne lytter og en de ved, hvor de har. Det er min natur at sige tingene, som de er. Jeg lægger vægt på en ærlig stil uden skjulte dagsordner. For eksempel bør der i faglige forhandlinger komme en 28

NJT NR 4 2015

PORTRÄTTET Navn: Flemming Jensen

for DSB

våbnet og derefter pilot i Sterling Air­ ways og SAS. Seneste job Executive Vice President, COO, SAS

Født: 1959

Civilstand: Gift, 2 voksne døtre

Karriere: Uddannet pilot i Flyve­

Fritid: Ski, jagt, lystfikser og havkajak

Stilling: Administrerende direktør

tillid, når parterne lærer, at man kan stole på ­ inanden også selvom man hverken er enige h om målet eller vejen der hen. n Hvordan

vil kunderne opleve, at der er kommet en ny administreren­ de direktør for DSB?

– En af de erfaringer jeg vil tage med mig i det nye job er, at DSB’s passagerer skal have flere valg. Vi skal lave tilbud, som imødekommer både den unge studerende, der vil have den billigst mulige billet og på samme tid såvel pendlere som forretningsrejsende, som gerne vil betale for at få noget andet. Men det er samtidig klart, at nye koncepter ikke må belaste DSB’s økonomi.

n Hvilke ledelses- og produktmæssige erfaringer tager du med fra SAS til DSB?

– Begge virksomheder er store og komplekse driftsorganisationer, begge virksomheder har rigtigt mange medarbejdere og for begge virksomheder handler det om infrastruktur, høj kvalitet til kunderne og rettidighed. Og så har vi samme udfordring, nemlig at skulle kunne rumme både forretningsrejsende og lavpriskunder.

n Synes du at DSB får den rig­ tige bedømmelse i offentligheden

– blandt andet på grund af IC4 og forsinkelser samt manglende mate­ riel i det daglige?

– Grundlæggende har en virksomhed det omdømme, den fortjener. DSB er en virksomhed alle har en holdning til og som kunderne vurderer benhårdt, baseret på deres seneste togtur og hvad de ellers har læst i medierne. DSB har i de seneste år kørt med historisk høj rettidighed – og som nævnt ligger vi på en tredjeplads i Europa, når det kommer til togdrift. Det skal vi være gode til at fortælle – og vi skal være gode til at skabe løsninger, der er logiske for vores kunder. Så tror jeg også omdømmet langsomt vil stige. Men det tager, som en gammel kliche siger, ingen tid at ødelægge et omdømme – det tager år at forbedre det.

TOMMY FROST

Lyhyt yhteenveto suomeksi

Flemming Jensen on uusi toimitusjohtaja DSB:ssä.

Hän on aikaisemmin työskennellyt SAS:n palveluksessa ja tuo nyt mukaansa SAS:stä kokemusta sekä suurista ja monimutkaisista organisaatioista että haasteen huolehtia sekä virkamatkailijoista ja asiakkaista halpahintaluo­ kassa.

Kaktusar breder ut sig längs tågspåren.

Ett av världens modernaste tågledningssystem utvecklas just nu i Mölndal.

Hapararandabanan blir den första med Cactus CTC enligt ERTMS nivå 2.

Med hjälp av egenutvecklad programvara skapar vi kostnadseffektiva lösningar för järnvägsoperatörer och infrastrukturägare.

Vårt sätt att arbeta uppskattas av allt fler – en kultur vi odlat ända sedan vi genomförde vårt första automationsprojekt för mer än 40 år sedan.

www.cactusuniview.se

121206_Ann_NordiskJärnbanet_180x120.indd 1

2012-12-06 11:07

Största järnvägskonsulten i Skandinavien Atkins är Skandinaviens ledande leverantör av järnvägs­ system. Men vi är mer än så. Vi har även ett brett utbud av tjänster inom samhällsbyggnad. Det gör att vi kan skapa största möjliga värde i varje järnvägsprojekt.

Ett aktuellt exempel på ett komplext järnvägs­ och samhällsbyggnadsprojekt är Mälarbanan. Projektet handlar om att bygga ut till fyra spår i tättbebyggt område. Här ansvarar vi för systemhandling och järnvägsplan.

Läs mer på www.atkins.se

NJT NR 4 2015

29

NJS NJS-AKTIVITETER 7 september Aktivitet: Fellesutredning Øst­ foldbanen mot Sverige Anmälan: Se njsforum.com 16 september Aktivitet: Studiebesök

Hallandsås, kl. 11–15 Plats: Förslöv Anmälan: jens.moller@ trafikverket.se

30 september Aktivitet: Nattågstrafikens fram­ tid i Sverige, Norge och Finland Plats: SJ:s huvudkontor, Stock­ holm Anmälan: per-olof.lingwall@ trafikverket.se 6–8 oktober Aktivitet: Mässan Elmia Nordic

Rail/Future Transport/Nordic Road Plats: Elmia, Jönköping Anmälan: elmia.se/nordicrail

8 oktober Aktivitet: Ökad kapacitet med längre godståg Plats: Elmia, Jönköping Se separat annons på nästa sida.

Mer på: njsforum.com

NJT Nordisk Järnbane Tidskrift

NJT, Nordisk Järnbane Tidskrift, ges ut av Forum för Nordiskt Järnvägs ­Samarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa.

ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000 (mässnummer: 4000)

30

NJT NR 4 2015

Stockholms tunnelbana ska få 19 kilometer nya spår och tio nya stationer.

FOTO: MELKER LARSSON

Uppskattat NJS-seminarium om tunnelbanans utbyggnad Den 18 maj samlades ett 30 tal med­ lemmar till ett seminarium om nya tunnelbanan i Stockholm där förvalt­ ningschefen Riggert Anderson och projektchefen Martin Hellgren infor­ merade församlingen.

19 kilometer nya spår och tio nya stationer.

Stockholms tunnelbana står inför en omfattande utbyggnad. Det är den största satsningen på tunnelbanan i modern tid.

Den nya tunnelbanan är en viktig pusselbit för hela Stockholmsregionens utveckling. Stockholm hör till de mest snabbväxande städerna i Europa. Befolkningen ökar med 35000–40 000 personer per år. Det ökar kraven på att kollektivtrafiken byggs ut.

Enligt avtalet parterna tecknade ska utbygg-

naden starta år 2016 på sträckorna Akalla– Barkarby station och Odenplan–Arenastaden.

Utbyggnaden av blå linje till Nacka centrum och söderut ska starta år 2018. Trafiken ska börja rulla år 2020 till Hagastaden, år 2021 till Barkarby station, år 2022 till Arenastaden och år 2025 till Nacka centrum.

Det är omfattande och komplexa projekt som ska genomföras på relativt kort tid. 19,5 miljarder kronor beräknas tunnelbaneinvesteringen kosta och det hela finansieras gemensamt mellan parterna. Den totala investeringen för utbyggnaden, inklusive fordon och depå, blir 25,7 miljarder kronor.

Presentationsmaterialet finns utlagt på NJS webbplats. @ www.sll.se/nyatunnelbanan

Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se

Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB

Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: 070-524 24 61 e-post: njt@precon.se

Annonser/llmoitusten hankkijat: Ronald Carlsson, tel +46 35 10 60 18 e-post: ronald@rceffekt.se

Njål Svingheim, Norge e-post: njal.svingheim@jbv.no

Tryckeri/Kirjapaino: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB

Jarl Borgman, Finland e-post: jaan.borgman@pp.inet.fi Tommy Frost, Danmark E-post: tfr@moviatrafik.dk

341

Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge

Kommande nummer 2015/ Seuraavat numerot 2015: 25/11

Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Lars Lund e-post: njs@larslund.com Norge: Gunnar Markussen e-post: gma@jbv.no Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 40 552 33 23

769

www.njsforum.com

Välkommen till NJS seminarium på Elmia Nordic Rail Ökad kapacitet med längre godståg Kapaciteten i järnvägsnätet är hårt utnyttjad på många håll.

Ett sätt att öka kapaciteten för godstrafiken är längre tåg.

Detta ligger också i linje med EU:s riktlinjer för det trans­ europeiska järnvägsnätet för godstrafik.

Vad behöver vi i Norden göra för att skapa möjlig­heter för längre godståg, och är det något som näringslivet efterfrågar?

I detta seminarium reder vi ut begreppen och pekar på möjligheterna för längre godståg i de nordiska länderna.

Tid: Torsdagen den 8 oktober 2015 klockan 10.00 Plats: Elmia Nordic Rail, Jönköping

Bli medlem i NJS Forum för nordiskt järnvägssamarbete

Som medlem i NJS blir du en del av ett kvalificerat nätverk inom den nordiska järnvägs­ branschen. Du inbjuds till intressanta seminarier och får Nordisk järnbanetidskrift (NJT), Nordens ledande fack­ tidskrift inom järnvägsområdet, hem i postlådan fem gånger per år.

Anmäl dig som medlem på www.njsforum.com

MÖTESPLATS

KONFERENS

LOGISTIKMÄSSA

Elmia

Elmia

Elmia

NORDIC ROAD

NORDIC RAIL

FUTURE TRANSPORT MÖTESPLATS

KONFERENS

JÄRNVÄGSMÄSSA

MÖTESPLATS

KONFERENS

VÄGMÄSSA

Rune Räls av Johanna Prenler Rune Räls är i Jönköping och besöker mässan.

NJT NR 4 2015

31

Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete SE-781 89 Borlänge

Barnsligt enkelt Barnsligt enkelt

Ett lyft för järnvägen Ett lyft för järnvägen Varje år genomförs mellan 100 och 200 byten och nybyggnationer av spårväxlar i Sverige.

Varje år genomförs mellan 100på ochbanorna 200 byten nybyggnationer av spårväxlar i Sverige.

Samtidigt ökar mängden trafik helaoch tiden.

Det ställer höga krav på effektivt Samtidigtoch ökarpåmängden trafik banorna hela tiden. Det på effektivt underhåll att arbetet utepå i spåren sker snabbare ochställer med såhöga litenkrav påverkan på trafiken underhåll och påsparar att arbetet ute spårgående i spåren skerkran snabbare såtid liten påverkan som möjligt.

Här Vosslohs Kirow och 1200med både och pengar. på trafiken som möjligt.

Här sparar Vosslohs spårgående kran Kirow både tid och pengar.

Kranen gör arbetet snabbare samtidigt som kvaliteten på 1200 den nyinstallerade spårväxeln Kranen görDet arbetet snabbare som kvaliteten på den nyinstallerade spårväxeln blir högre. betyder i sin tursamtidigt mindre underhåll och längre livslängd. blir högre. Det betyder i sin tur mindre underhåll och längre livslängd. www.vosslohnordic.com www.vosslohnordic.com