5.2005 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: Mediaservice AB, 044-10 10 22, pren@salt.se Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0303-678 20 • Fax: 0708-10 44 31 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, utrikesreporter • Lars Josephsen, reporter Danmark För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue
• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 14 januari 2005 •
Mejerifusionen i fara? Den planerade fusionen mellan Arla Foods och Campina vacklar alltmer. Och Arla Foods ledning har fortfarande långt kvar innan man kan få ihop den nödvändiga majoriteten i föreningens representantskap.
Åke Modig och de andra i Arla Foods ledning jobbar hårt för att rädda fusionen med Campina.
Ledningen i Arla Foods föreslår nu en genomgripande förändring av strukturen i företagets egenkapital. Förslaget är ett försök att göra fusionen med Campina genomförbar.
En förändring av egenkapitalets struktur tros vara helt nödvändig för att fusionen överhuvudtaget ska gå att genomföra, skriver Jyllands-Posten, som tillfogfar att det handlar om ett ”dramatiskt systemskifte.” Flera framträdande styrelseledamöter i Arla Foods sägs vara villiga att införa så kallade medlemsbevis efter en modell som påminner om systemet i den nederländska mejerikoncernen Campina. Förslaget läggs för att kunna genomföra fusionen, men skapar paradoxalt nog en våldsam splittring i Arla Foods representantskap. Denna splittring kan nu visa sig göra det ännu svårare att samla de nödvändiga tre fjärdedelarna av representantskapets röster. Det system som ledningen nu föreslår kommer bland annat att betyda att uppemot 30 procent av Arlas nuvarande egenkapital på 7,4 miljarder DKK ska placeras i medlemsbevis. Den enskilda medlemmen ska kunna lösa in medlemsbevisets värde när han
salts syn på saken
sist i salt
sidan 2
sidan 8
En rundfrågning bland Arlas svenska och danska representantskapsmedlemmar, som genomförts av Jyllands-Posten, visar att det idag endast finns 67 ja-sägare. Endast två säger visserligen klart nej till fusionen, men inte mindre än 64 av medlemmarna tvivlar starkt på fusionen. För att fusionen ska kunna genomföras krävs 113 ja-röster på stämman den 6 april. Den avgörande frågan för tvivlarna tycks vara hur mycket Campinas egenkapital egentligen är värt, och hur det egna kapitalet i det nya bolaget ska byggas upp. Värdefrågan aktualiserades nyligen då det framkom att de nederländska medlemmarna kan ta ut mer pengar ur koncernen än vad man först antagit. FÖRÄNDRING
De 79 teserna
Något upp för Cloetta Fazer
Multikulturell fastlagsbulle
Cloetta Fazers försäljning uppgick under 2004 till 3 024 miljoner SEK (3.030). Resultatet efter finansnetto ökade till 416 miljoner SEK (408).
lämnar föreningen. Men samtidigt ska kommande medlemmar enligt förslaget förpliktas att köpa medlemsbevis för att överhuvudtaget få lov att leverera mjölk till föreningen. MEDARHETARNA
För att lägga ytterligare sten på bördan visar det sig nu också att det finns ett mycket starkt motstånd till fusionen bland ArlaFoods medarbetare. De tio representantskapsmedlemmar som valts av personalen har sålkedes inte beslutat ännu, hur de ska rösta. Medarbetarnas röster står för sju procent av det totala röstetalet, och för att fusionen ska bli av krävs 75 procent av de 150 rösterna. Lars Josephsen
Koncernens strategi på de viktiga hemmamarknaderna i Sverige och Finland har varit att satsa på de tunga varumärkena. Det talas om topp 12, en grupp märken som prioriteras hårt. Satsningen på dessa märken har gnagt lite på resultatet under fjärde kvartalet, då det investerats mycket i marknadsföring. Men det är inte bortkastade pengar. ”Satsningen på de starkaste varumärkena har visat sig vara rätt. Detta har betytt att vi under året har kunnat öka våra marknadsandelar på våra huvudmarknader Sverige och Finland och att den sammanlagda försäljningen av våra 12 största varumärken har ökat både relativt sett och i absoluta tal”, säger koncernchefen Karsten Slotte. Bland de märken som haft den mest påtagliga framgången, finns Dumle, Tutti Frutti, Kexchoklad och Fazer Blå. Dumle har exempelvis ökat med hela 28 procent på de svenska och finska marknaderna under året, medan Tutti Frutti ökat med 19 procent. Fortfarande har dock koncernen problem i Polen. Här fortsätter den negativa utvecklingen, och även under 2004 har den polska verksamheten gått med förlust. Stellan Löfving
2
5.2005 • MÅNDAG 14 JANUARI
salts syn på saken
79 teser En lista på 79 tänkbara åtgärder för att få ordning på det svenska hälsoläget. Ganska imponerande, men samtidigt lite skrämmande. Det som är skrämmande är att det överhuvudtaget ska behövas. Personligen har jag grundinställningen att människor borde klara att bestämma sådana här saker själv. Men på senare tid har det blivit allt mer uppenbart att om vi får bestämma själva, så äter vi helst ihjäl oss. Så istället tvingas matkhavarna dra i nödbromsen och spika upp 79 tester om hur vi ska undvika att bli ett folk av frustande flodhästar. Som tur är, är det inte bara pekpinnar i Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets förslag. Mycket handlar istället om hur kommuner och andra myndigheter ska skärpa till sig för att medverka till en sundare tillvaro i landet. Skolmat och skolgårdar ska förbättras, exempelvis. Däremot har man nästan lyckats avhålla sig från förmynderifasoner som skatt på fett och annat. Istället övervägs förbud mot reklam till barn, något som jag själv enbart är positiv till. De 79 testerna ser annars ut som något av en brainstorming session som inte avslutats ordentligt. Det blir en kakafoni av åtgärder. Kanske kan det gå att få det hela att ljuda samstämt, men frågan är hur många av de 79 teserna som blir verklighet, och hur effektivt det blir.
Stellan Löfving Chefredaktör
Bilgodis i domstolen MalacoLeaf har stämt Toms-Webes inför Marknadsdomstolen. MalacoLeaf vill ha bort Toms-Webes skumbilar, som enligt MalacoLeaf är en kopia av Ahlgrens Bilar, från marknaden. Hösten 2004 började TomsWebes att sälja och marknadsföra sina skumbilar. Senast den 20 december fick företaget enligt Sydsvenskan en uppmaning av MalacoLeaf att sluta sälja bilarna. Toms-Webes svarade då att det handlade om en variant av Webes Ferrari, en konfektyrprodukt som Webes på sin tid stridit hårt för att försvara mot plagiatörer. MalacoLeaf kräver att Toms-Webes förbjuds att sälja skumbilarna vid vite av 400 000 SEK. ”Vi anser att om någon
annan leverantör har gått in för att kopiera en produkt så tydligt måste vi gå ut och försvara vårt varumärke”, säger MalacoLeafs koncernchef Michael Forsmark till Sydsvenskan. Forsmark anser också att att Toms-Webes skumbil påverkar MalacoLeafs trovärdighet. Bland annat säljer Toms-Webes bilarna i lösvikt, något som MalacoLeaf valt att avstå från. ”Det är inte bra kvalitetsmässigt att sälja våra bilar i lösvikt på grund av fukten. Vi vill inte att konsumenten ska uppfatta deras produkt som vår eftersom vi tycker att kvalitén på deras produkt är undermålig”, säger han. Toms-Webes har inte velat kommentera ärendet, skriver Sydsvenskan. Hela saken är dock lite uppseendeväckande med tanke på den långvariga fejd som Webes och konkur-
renten Kronbergs varit inblandade i kring Webes Ferrari, den röda vingummibilen. Den striden rasade i flera år och slutade i augusti 2002 med en förlikning. Förlikningen skedde kort efter det att Webes sålts till danska Toms. Ahlgrens Bilar har funnits på marknaden i femtio år. Produkten är välkänd och med en hög profil. Toms-Webes bilar är gjorda i skum, precis som Ahlgrens, och har dessutom samma ljusa pastellfärger. ”Skum är inget unikt i sig men kombinationen av färg och namn gör att vi har goda skäl att vinna en rättslig process. Antingen får man göra förändringar i produkten eller så får man plocka bort den helt och hållet från marknaden”, säger Michael Forsmark till Sydsvenskan. Stellan Löfving
Änglamarksrättegången väcks till liv På torsdagen väcktes den gamla fejden mellan KF och spannmålsodlarnas förening SpmO till liv igen. SpmO har överklagat delar av målet som KF vann i tingsrätten, till marknadsdomstolen. Förhandlingen sker fram till och med den 15 februari. Målet drivs nu för KF:s räkning av Coop. KF fick visserligen rätt i tingsrätten, men rätten gav SpmO rätt i sak på ett flertal punkter. SpmO hävdar att KF bryter mot marknadsföringslagen när man informerar om varför ekologiska produkter är bättre för miljön. KF anser i första hand att informationen är skyddad av yttrandefrihetsgrundlagarna men menar också, liksom tingsrätten, att den information som lämnats ”. . .inte strider mot marknadsföringslagen om den är tillämplig.”
Rätten underkände dock KF:s argumentation om att de marknadsföringsåtgärder som målet berörde skulle vara opinionsbildande. Enda undantaget var den del av KF:s och Coops marknadsföringsmaterial som handlade om dricksvatten. Detta är inte en vara om säljs av Coop, och därför kan Coop bedriva opinionsbildning i det sammanhanget. ”Den här striden har pågått i fyra år. Den handlar ytterst om företags rätt att informera och bilda opinion. Vi och många andra företag vill arbeta på ett ansvarsfullt sätt. Vi på Coop vill till exempel hjälpa våra kunder att i vardagen göra enkla val som bidrar till en bättre miljö. Då måste vi ta fram ekologiska produkter men vi måste också kunna tala om att de finns och varför vi tycker att de är bättre”, säger Maria Arnholm, kommunikationsdirektör på Coop.
I tingsrätten ville SpmO bland annat att KF skulle förbjudas att säga att dricksvattnet hotas av bekämpningsmedel från jordbruket och att ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden. På dessa områden har SpmO gett sig. Till Marknadsdomstolen har de överklagat två delar av den ursprungliga rättssaken; dels innehållet i ett kunskapsspel om ekologiskt jordbruk, dels hyllkantsetiketter med information om utlakning och övergödning. ”Vi är föregångare inom ekologi och vi har på våra ägares och kunders uppdrag drivit opinion i dessa frågor sedan 80-talet. Spannmålsodlarna AB vill sätta munkavle på oss. Det riskerar att få till följd att företag som vill ta ansvar för miljön inte kan göra det på samma sätt som hittills”, säger Maria Arnholm. Stellan Löfving
5.2005 • MÅNDAG 14 JANUARI
3
Så ska svensken bli friskare 79 åtgärder för att förbättra svenskens hälsa. Det är resultatet av Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets uppdrag från regeringen att skapa en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Bland åtgärderna märks förslag om punktskatter på läsk och godis och subventioner av nyckelhålsmärkta måltider, men också en riksomfattande inventering av Sveriges skolgårdar. Det material som nu tas fram ska bilda utgångspunkt för regeringens handlingsplan för förbättrade matvanor och ökad fysisk aktivitet i Sverige. Underlaget har nu överlämnats till forlkhälsominister Morgan Johansson och konusmentminister Ann-Christin Nykvist. Bakgrunden till regeringens plötsliga intresse för medborgarnas hälsa är en del alarmerande mönster, som bland annat att antalet peroner med kraftig fetma fördubblats på 20
år, samt att en femtedel av våra barn är överviktiga eller feta. De 79 förslagen rör sig över hela skalan och rör allt från boendeemiljöer till marknadsföring av livsmedel. FLAGGAT
Det sistnämnda är en punkt som Ann-Christin Nykvist redan flaggat för, bland annat i en debattartikel i Dagens Nyheter. Kraven på regleringar har också rests från ett antal håll, och i det föreliggande materialet ingår flera delar som strävar åt detta håll. ”Begränsningar av marknadsföring av mat riktad till barn ska prövas och Sverige ska på EU-nivå verka för att TVreklam för mat riktad till barn förbjuds. Konsumentorganisationerna föreslås få resurser att bevaka marknadsföringen och väcka debatt om utbudet av söta drycker, godis, snacks, bakverk och glass. En samverkansgrupp mellan myndigheter, livsmedelsindustrin och reklambranschen för ansvarsfull marknadsföring ska bildas”,
skriver de två myndigheterna bland annat i underlaget. Och från konsumentorganisationerna välkomnas förslaget. ”Livsmedelsbranschens etiska regelverk måste skärpas. Därför välkomnar vi förslaget att bilda en samarbetsgrupp för ansvarsfull marknadsföring, speciellt den som riktar sig till barn”, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm, i en kommentar till förslaget. Konsumentföreningen Stockholm efterlyser också mer resurser för forskning om konsumenternas beteenden och betonar att det är bra att Folkhälsoinstitutets och Livsmedelsverkets handlingsplan lyfter fram forskningens strategiska roll. ”Varför väljer vi onyttiga produkter och vad får oss att ändra beteende till förmån för en mer hälsosam livsstil? Och vilken roll spelar media? Det finns många viktiga frågor som måste besvaras”, säger Louise Ungerth. Stellan Löfving
Nej tack till reklam som riktas till barn 89 procent av Sveriges föräldrar är negativa till marknadsföring av livsmedel till barn. Det framgår av en rikstäckande undersökning som gjorts av SKOP på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm. Konsumentföreningen Stockholm har dessutom ställt samma fråga till medlemmarna i den egna Föräldrajuryn. Resultatet där blev mycket snarlikt: 87 procent är negativa till marknadsföring av onyttiga livsmedel för barn. Så många som hälften av Föräldrajuryns medlemmar tycker att det vore befogat med ett generellt förbud mot reklam som riktar
sig till barn. Den andra halvan tycker att reklam till barn kan vara okej, om det handlar om nyttiga produkter som exempelvis mjölk. En typ av produkt som hamnat särskilt mycket i skottlinjen är frukostflingorna. Här finns produkter som exempelvis Frosties och Kalaspuffar, med ett högt sockerinnehåll och en marknadsföring som ofta kryddas med exempelvis små leksaker, spel eller samlarkort i förpackningen. Föräldrajuryns medlemmar fick svara på vad man tycker om leksakerna i flingpaketen, och hela 41 procent svarade att detta är ”riktigt uselt”. Dessutom svarade 39 procent att man tyckte det var ”ganska
dåligt.” 75 procent svarade ja på frågan om deras barn brukar tjata om att få speciella produkter med ”leksaker på köpet”. Undersökningen och enkätsvaren från Föräldrajuryn är tung ammunition: ”Med resultatet från Föräldrajuryn i bagaget har vi fört konstruktiva diskussioner med flera tillverkare av frukostflingor och de har lyssnat intresserat. Förhoppningsvis slipper vi leksaker i flingpaketen och annan utstuderad marknadsföring av livsmedel till barn framöver”, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på KfS. Stellan Löfving
HÄLSOPLANEN: LUNCHFRÄMJANDET VÄLKOMNAR SUBVENTIONER Påtryckarorganisationen Lunchfrämjandet välkomnar Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets förslag om skattesubventioner för nyckelhålsmärkta måltider. ”Ett steg i rätt riktning”, säger organisationen.” HÄLSOPLANEN: BRITTERNA REDO MED LAG MOT REKLAM TILL BARN Storbritanniens regering har givit landets livsmedelsindustri två års frist. Om inte företagen själva klarar av att sanera och få bukt med den omfattande marknadsföringen av osunda livsmedel till barn inom den perioden, hotar lagstiftning. HÄLSOPLANEN: LI POSITIVT Branschorganisationen LI ser positivt på många av förslagen i Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets förslag till handlingsplan för bättre hälsa. LI:s vd Agneta Dreber framhåller också att många initiativ redan tagits, bland annat har 67 procent av livsmedelföretagen ändrat sin marknadsföring, medan 55 procent har lanserat nya produkter med en sundare profil. HÄLSOPLANEN: ANNONSÖRER RATAR FÖRBUDSFÖRSLAG Annonsörsföreningen, en branschorganisation för svenska annonsörer och reklamköpare, anser att det vore fel att lagvägen inskränka möjligheterna att marknadsföra livsmedel till barn. Vd Anders Ericsson säger till Dagens Media att han förespråkar självsanering, och pekar bland annat på Marknadsetiska Rådets verksamhet. FRUKTVINSBOLAG I KONKURS Salnecke Fruktvin i Uppland begärdes på onsdagen i konkurs av huvudägaren Stefan Eldh, skriver Upsala Nya Tidning. Stefan Eldh har kämpat hårt för att återfå tillståndet att lagra och saluföra alkoholhaltiga drycker, vilket dragits in på grund av att företaget tidigare fortsätt >>
4 varit sent med att betala skatter och avgifter till staten. Detta har misslyckats, och då blev konkurs enda utvägen. TRANSPORTKONFLIKT PÅ FREDAG? Fackförbundet Transport svarade på onsdagen nej till medlarnas förslag till avtal för cirka 33.000 transportmedlemmar i åkeribranschen. Därmed ökar risken för en konflikt från och med fredag klockan 00.00. Konflikten innebär bland annat övertidsblockad samt blockad mot nyanställning och inhyrning av personal. EKOLOGISK, NATURELL OCH NATURLIG YOGHURT FRÅN ARLA Arla Foods lanserar Mild Yoghurt ekologisk Naturell. Yoghurten är gjort på ekologisk mjölk, och fetthalten kommer att vara samma som när mjölken levereras till mejeriet, vilket innebär att den kommer att variera under året. Q I ICAS PORTGÅNG Norska Q-meierierne fördubblar sin produktion och under februari kommer Q-melk att säljas i Icabutiker över hela landet. Norgesgruppen stoppade nyligen ett avtal om leveranser av Q-melk till Rema 1000, eftersom Norgesgruppens avtal med Q föreskriver att Q måste kunna dokumentera att man har kapacitet att sörja för Norgesgruppens behov innan man tecknar avtal med någon annan. Genom Qmeieriernes utökning klarar det Kavliägda företaget att leverera till båda kedjorna. ÄVEN ARLA OCH ORKLA SKULLE PREJAS UT AV TINE Även Arla Foods och Orkla fanns med i norska Tines förslag till Ica Norge om så kallad ”skviserabatt”, skriver Nationen. I förslaget preciserades hur mycket Tine ansåg det vara värt att Orklas Risifrutti prejades ut, samt hur mycket det skulle vara värt om Arlas rivna ost Finello ersattes av Tines Pizzaost. fortsätt >>
MUTOR I MEJERIDISKEN?
Tine erbjöd Ica miljoner… Anklagelserna om ojusta metoder har haglat hela vintern i den norska detaljhandeln. Bland de utpekade har mejerijätten Tine funnits, och nu har företaget avslöjats i en präktig skandal: Vid kontraktsförhandlingarna med Ica Norge under 2004 innehöll Tines första utkast rabatter på sammanlagt 16 miljoner NOK, vilka skulle ges i utbyte mot att konkurrenten Synnøve Findens produkter plockades ur hyllorna.
var värd två miljoner NOK, och därefter följer en lång specifikation över hur mycket Tine kunnat tänka sig betala för olika produkters avlägsnande. De flesta produkterna var ärkerivalen Synnøve Findens, men man har även hystat med en del annat smått och gott, som exempelvis Stabburets Risifrutti. Reaktionen har inte låtit vänta på sig, och bland annat har konkurrensminister Morten Andreas Meyer konstaterat att det är ”oacceptabelt” om påståendena är korrekta. FÖRNEKAR INTE
Bomben exploderade förra helgen, när dagstidningen Verdens Gang publicerade mycket detaljerad information om det skamliga förslaget. Tidningen vet bland annat förtälja att Tine erbjudit fyra miljoner NOK om Ica valde att plocka bort Synnøve Findens hårdost i ekonomiförpackning ur hyllorna. Färdigskivad hårdost i 350-grams förpackning
Tines koncernchef Jan Ove Holmen förnekar inget. Däremot gör han en ganska våghalsig manöver genom att försöka lägga skulden på storkunden Ica Norge, som enligt Holmen kommit med förfrågningar om ”hur mycket det kunde vara värt” att begränsa sortimentet i Rimikedjan. Enligt Holmen var utkastet endast en respons på denna förfrågan.
Ica Norge tackade dock nej till erbjudandet. Konkurrenten Synnøve Findens vd Dag Swanstrøm säger sig vara överraskad över avslöjandet, och svävar inte på målet när Verdens Gang frågar om vad som skulle hänt med hans företag om Ica accepterat offerten. ”Då hade vi gått i konkurs.” Synnøve Finden förlorade nyligen sitt kontrakt om leveranser till Rema 1000, och redan då luftade Swanstrøm sina misstankar om Tines affärsmetoder. Nu har han fått vatten på sin kvarn. ”När du förlorar kontraktet med Rema 1000, förstår du att något har hänt. Jag tycker Rema fick ett väldigt bra erbjudande, men vi fick inte ens komma till förhandlingsbordet.” Tine är redan föremål för granskning från Konkurransetilsynet. De senaste avslöjandena blir förstås mycket graverande för mejerijätten. Stellan Löfving
Nu försöker Tine begränsa skadorna… Norska Tine försöker nu begränsa skadorna av de senaste dagarnas avslöjande om bolaget. Ett möte med Ica Norges ledning är inbokat, konsultfirman Veritas har kallats in för att utreda vad som egentligen hänt i förhandlingarna med Ica, och samtidigt informeras regeringen om vilka åtgärder Tine vidtar. Avslöjandet om Tines erbjudande till Ica om kraftiga rabatter i utbyte mot ensamt majestät i kedjans ostdiskar har utvecklat sig till en härva av en magnitud som Tines ledning själv knappt tycks förstå. Nu har man dock kommit igång med arbetet med att begränsa
skadorna av det fatala dokumentet, och bland annat har konsult- och revisionsfirman Veritas anlitats för att reda ut vad som gentligen hänt och inte. Tine kommer också självt att utreda rutiner, dokumentationskrav och ansvarsfördelning i säljprocessen. ”Det som nu hänt har visat att Tine och kunden vi förhandlat med har två helt olika versioner av vad som skett. Så här långt har vi inte lyckats med att dokumentera förhandlingsförloppet med Ica Norge på ett tillräckligt bra sätt. Tine kan inte vara känt för att vi saknar växentlig dokumentation i helt centrala säljprocesser. Det är mycket olyckligt att vi hamnar i en öppen konflikt
med en av våra kunder om detta. Därför hämtar vi nu in extern hjälp med att kartlägga sakenoch hitta förbättringspunkter”, säger koncernchefen Jan Ove Holmen. BOSTON
Redan i september inledde Tine dock ett arbete med att utvärdera sälj- och marknadsorganisationen. Detta arbete har letts av Boston Consulting och väntas bli klart under veckan. Skandalen har sänt chockvågor ända upp i regeringen, och på förmiddagen tvingades koncernchef och styrelseordförande redogöra för debaclet i Stortingets näringsutskott. Berörda ministrar, lantbruksminister Lars Sponheim och fortsätt >>
MUTOR I MEJERIDISKEN?
5
…och nu sitter chefen löst Avslöjandet om att mejerikoncernen Tine lämnat ett erbjudande om stora rabatter för att pressa ut konkurrenter ur Ica Norges sortiment väcker stor vrede i Norge. En jätteskandal, menar de flesta. Utom Tines koncernchef Jan Ove Holmen. Han tar på sig ansvaret för fadäsen och beklagar det inträffade, som han inte anser vara någon stor skandal. Han tänker inte avgå, och han står fast vid att skulden egentligen ligger hos Ica. Frågan alla ställer sig är nu om Jan Ove Holmen ska kunna klamra sig kvar i koncernchefsstolen på Tine. Hanteringen av Icaskandalen har hittills varit under allt kritik, för att inte tala om det faktum att det hela överhuvudtaget kunde inträffa. Personalen uppges avvakta nästa steg, men från ägarledet, mjölkbönderna, hörs allt kraftfullare rop på Holmens
avgång. Tine har under flera år abonnerat på topplaceringar i olika imageundersökningar. Avslöjandena om de så kallade ”skviserabatter” som Ica erbjudits för att plocka bort konkurrenter ur sortimentet har rekordsnabbt raderat ut norrmännens förtroende och respekt för Tine, och enligt undersökningar som genomförts på uppdrag av Verdens Gang menar mer än hälften av norrmännen att de nu kommer att välja Synnøve Finden istället för Tine när de köper ost. Två tredjedelar säger att deras förtroende till Tine minskat efter Icaskandalen. Att varannan kund säger sig vara beredd att köpa ett annat märke visar med all önskvärd tydlighet hur viktig kommunikationen är när ett företag hamnar i kris. MISSLYCKATS
Jan Ove Holmen har misslyckats fullständigt med kommunikationen. Hans kommentarer, som först var
en slags dementier vilka sedan utvecklade sig till en bekräftelse fast med tillägget att allt var Icas fel, är ett praktexempel på otydlig kommunikation. Och dessutom: ett praktexempel på hur man kyler ned relationerna till en jättekund till en bra bit under nollpunkten. Frågan är hur framtida offerter från Tine kommer att behandlas av Ica Norge? Och sedan bomben briserat med full kraft mitt på koncernchefens skrivbord, kommer nya krumsprång: ”Tine skulle aldrig ha besvarat denna förfrågan, men jag tar ansvaret för att det gjorts”, löd en kommentar från gårdagens presskonferens. Givetvis behäftad med ännu en brasklapp: ”Detta är enligt min mening ingen stor skandal.” Det sistnämna påståendet är förstås sant. I Holmens ögon är det inträffade ingen stor skandal. Men vad hjälper det när alla andra anser det motsatta? Stellan Löfving
…men kriget med Ica är ett faktum konkurrensminister Morten Andreas Meyer, har också informerats. Två tredjedelar av norrmännen uppgav i en undersökning som gjorts de senaste dagarna att de tappat tilltro till Tine. Ett faktum som nu även Tine tycks inse. ”Vi lever av våra kunders tillit och de senaste åren har vi fått synnerligen goda omdömen. Därför är vi uppriktigt ledsna över ett sådant utfall. Samtidigt måste vi medge att det är vi själva som försatt oss i denna situation, först på grund av att vi gjort beräkningar för en kunds räkning, något vi redan i första skedet borde sagt nej till. Därnäst för att vi nu inte har dokumentation så att vår version av historien kan bli
trodd. Vi tror att tilliten kan återupprättas. Nu röjer vi upp. Jag är helt säker på att vi kan förbätttra oss, så att vi återigen kan göra oss förtjänt av hög tillit från våra kunder”, säger Jan Ove Holmen. Relationerna till Ica är dock frostiga. Påståendet att det var Ica som bad Tine om en uppgift om hur mycket det skulle vara värt att bli av med konkurrenten Synnøve Finden är en ren lögn, menar kedjan. ”Mina ord är att Tines påståenden är osanna”, säger Icas informationschef Terje Gulbrandsen till Nationen. Han menar att beskyllningarna faller på sin egen orimlighet och frågar sig retoriskt vad Ica skulle ha för intresse av att göra den här typen av utspel
när koncernens långsiktiga ambition alltid är att ha fler leverantörer att välja mellan. Tines koncernchef Jan Ove Holmen står dock fast vid sin version. Mycket envist dessutom, trots att han samtidigt förnekar att han känt till Tines erbjudande om 16 miljoner i rabatt i utbyte mot ensamrätt i ostdisken, förrän han kontaktades av Verdens Gangs journalister. Och när Jan Ove Holmen tillfrågas av Nationens reporter om han antyder att bolaget fångats i en fälla av Ica, blir svaret: ”Det är en intressant fråga. Jag kan inte ge ett lika intressant svar. Men man kan ju undra.” Stellan Löfving
ICA ÖVERKLAGAR I BUNNPRISMÅLET Ica överklagar domen i målet mot norska Berg Jacobsen, skriver Handelsbladet FK. Ica förlorade målet på alla punkter och dömdes också att betala rättegångskostnader på en halv miljon NOK till motparten. FLASKVATTNET: ÖKNINGEN MATTAS, MEN BARA TILLFÄLLIGT Den fenomenala globala tillväxten för buteljerat vatten börjar mattas av, konstaterar analysinstitutet Canadean. Avmattningen är dock bara en tillfällig paus i väntan på nya tillväxtmarknader, där Nordamerika väntas bli det stora lokomotivet med en ökning på 40 procent fram till och med 2007. KOLSYRAT: PRODUKTUTVECKLING ENDA VÄGEN FRAMÅT Den globala konsumtionen närmar sig 190 miljarder liter, och allt tyder på att kolsyrade drycker kommer att vara den stora volymsektorn i den globala dryckesindustrin även fortsättningsvis. Analysinstitutet Canadean förutspår en kraftigt ökad innovationstakt med nya varianter som ökat fruktinnehåll, minskad kolsyrehalt och en armada av nya smaker. ISLÄNNINGARNAS APTIT ÄR OMÄTTLIG Bläcket har knappt hunnit torka på avtalet om isländska Baugurs förvärv av brittiska kedjan Big Food Group, men islänningarna är redan igång med nästa förvärv. Nu har bolaget lagt ett bud på kedjan Somerfield, som är femma på den brittiska marknaden. UNILEVER STÄDAR I LEDNINGEN Unilever har beslutat att avskaffa det dubbla ledarskap man har idag, med ledning både i Nederländerna och Storbritannien. Istället utses Antony Burgmans till ordförande för både Unilever NV och Unilever plc. Patrick Cescau blir koncernfortsätt >>
5.2005 • MÅNDAG 14 JANUARI
6 chef, och samtidigt inrättas en ny ledningsgrupp som ska ersätta flera tidigare funktioner.
EU motar norska laxen
SVAGT FRÅN UNILEVER Unileverkoncernens omsättning minskade under 2004 med två procent till 42 023 miljoner EUR. Vinsten före finansnetto ökade dock med fyra procent till 4 090 miljoner EUR. Bland förklaringarna till den knackiga prestationen nämns en allt hårdare konkurrens från kedjornas egna märkesvaror, EMV, samt från det ökande antalet lågpriskedjor som satt press på priserna..
EU-kommissionen har åter infört ett tröskelpris för laxexport till EU.
WAL-MART VILL FORTFARANDE HJÄLPA DAIEI Detaljhandelsgiganten WalMart säger sig fortfarande vara intresserat av att delta i rekonstruktionen av krisdrabbade japanska handelskoncernen Daiei. Enligt Financial Times har företaget tagits över av ett statligt bolag som leder rekonstruktionen. 92 ÅTALADES I SYSTEMHÄRVAN PÅ FREDAGEN 92 personer åtalades på fredagen i mutskandalen på Systembolaget. Rättegången kommer att drivas i Stockholms och Helsngborgs tingsrätter. FALSK COKE FLYTER IN I SVERIGE Allt mer piratkopierade produkter beslagtas i EU, och även i Sverige. Tidigare har denna företeelse främst kopplats ihop med kläder och andra trendprodukter, men nu uppger Dagens Industri att 32 procent av de varor som avslöjas i Sverige är falsk Coca-Cola, som kommer till Sverige från Georgien. NORSK LÅGPRISKEDJA VILL ÖPPNA 47 NYA BUTIKER Norska kedjan Europris, som nyligen såldes till Industri Kapital, planerar att öka de nuvarande 133 butiker till 180 inom tre år. Redan i år öppnas 14 nya butiker, skriver Dagens Næringsliv.
Ordningen gäller från och med i måndags, och priset ligger på 2,70 EUR. Längre fram höjs nivån till 2,85 EUR. Norrmännen rasar, men åtgärden kan lika gärna bli en guldgruva för den norska fiskindustrin, eftersom industrin i EU får högre råvarupriser. För att skydda inhemska laxodlare, främst i Skottland och Irland, vill EU minska trycket från den norska fiskindustrin. Men åtgärden kan på sikt få
mycket negativa konsekvenser för fiskindustrin i EU. Denna näring, som sysselsätter tusentals människor i bland annat Danmark, köper stora mängder norsk lax till sin förädling. Nu är risken stor att man konkurreras ut av den norska industrin. Tröskelpriset för import av filead lax är nämligen så lågt att EU-industrin kan konkurreras ut av företag från Norge och andra länder utanför EU. Om det verkligen blir så, är en öppen fråga. Traditionellt sett har norrmännen inte riktigt begripit vilken värdeutväxling man släpper ifrån sig
genom att överlåta förädlingen till industrin inom EU. ”Man straffar europeisk förädlingsindustri och så förgyller man norsk förädlingsindustri. Den kan ju gå sjungandes hela vägen till banken med detta avtalet”, säger Peter Bamberger i Danmarks Fiskeindustri- og Eksportforening till Stavanger Aftenblad. Norge har anmält den nya ordningen, som redan skapat kaos i landets fiskeindustri, till WTO. Och Norges sak stöds bland annat av Chile, som också drabbas. Stellan Löfving
Orklas bokslut blev bättre än väntat Orklas bokslut överraskde marknaden positivt. Koncernens driftsresultat före goodwillavskrivningar för 2004 ökade med 13 procent till 2,7 miljarder NOK. Omsättningen ökade med sex procent till 32,1 miljoner NOK. 2004 präglades i stor utsträckning av avyttringen av Orklas aktier i Carlsberg Breweries, vilket inbringade 17,5 miljarder NOK. Pengar som koncernen nu investerar i bland annat ryska SladCo,
åländska Chips och metallbolaget Elkem. Dessutom kommer aktieägarna att få en rejäl slant: utöver ordinarie utdelning på 4,50 NOK föreslås en extra utdelning på 5 NOK. Orkla Foods presterade ett driftsresultat på 1,2 miljard NOK, vilket är en uppgång med 14 procent från 2003. Ökningen förklaras av ett lyckat förbättringsarbete som rullar på enligt plan samt ett systematiskt arbete med varumärkesbyggande. Intäk-
terna ökade marginellt till 12,7 miljarder NOK. Orkla Brands, som bland inkluderar kex- och konfektyrverksamheten, minskade sin omsättning med en procent till 4,8 miljarder. Detta uppvägs av förbättrade resultat på fera håll: sex av de sju enheterna i divisionen förbättrade sina driftsresultat. Sammanlagt presterade Orkla Brands ett driftsresultat på 953 miljoner NOK (929). Stellan Löfving
Vaniljpriset ner som en pannkaka Efter de senaste årens skyhöga världsmarknadspriser i spåren av naturkatastrofer och kraftigt ökad användning i livsmedelsindustrin, har nu priserna på vanilj fullständigt kollapsat. 2003 låg det högsta priset på runt 450 USD per kilo. Nya produkter som exempelvis Coca-Colas vaniljcola hade kraftigt drivit upp efterfrågan på vanilj i världen. Samtidigt led produktionen på Madagaskar, som står för hälften av världsproduktionen av vanilj, av sviterna efter de stora cyklonerna år 2000, som slog sönder
stora delar av produktionen. Men den situationen blev ohållbar för livsmedelsindustrin i världen, som blev tvingad att överge äkta vanilj som smakämne. Samtidig repade sig produktionen på Madagaskar, som nu plötsligt blivit dubbelt så stor som efterfrågan i hela världen. Därmed kraschade efterfrågan, och priserna är nu endast omkring 20 USD per kilo – alltså endast drygt fyra procent av toppnoteringen 2003. Detta har givetvis fått omfattande konsekvenser just på
Madagaskar, där befolkningen lockats av stigande priser att investera i odlingar, som nu inte bär sig, rapporterar Reuters. Och nu sitter de där med sin osålda vanilj, för livsmedelsindustrin kommer inte at växla tillbaka till äkta vanilj i första taget, av oro för nya kraftiga svängningfar i priserna, enligt analytiker som nyhetsbyrån talat med. Lobbyarbetet har börjat för att förmå företag att gå tillbaka till äkta vanilj, men än så länge är oron på marknaden helt enkelt för stor. Jonathan Newton
7
5.2005 • MÅNDAG 14 JANUARI Heineken, Chr. Hansen, Coca-Cola, PepsiCo, Wal-Mart, SABMiller samt norska Peppes Pizza. Det är bara några av de västerländska företag som aviserat intresse för eller konkreta planer på nya satsningar i Kina – bara under de senaste två månaderna. Det är inte bara ”två miljarder armhålor”, som deodoranttillverkaren sade, som utgör en så oemotståndlig frestelse för västerländska företag att skela åt Kina. Den utlösande faktorn är snarare landets inträde i världshandelsorganisationen WTO 2002 och de reformer som krävdes för det, enligt en färsk rapport från det kinesiska handelsministeriets tankesmedja Kinesiska akademin för internationell handel och ekonomiskt samarbete. Den stora förändringen som gjordes då var att landet öppnade upp för utländskt ägande av företag som verkar i Kina. Tidigare fick utländska företag endast äga kinesiska bolag helt om de antingen exporterade hälften av produkterna per år eller lovade att använda avancerad teknologi: ingetdera var särskilt lockande för exempelvis företag som var intresserade av att brygga öl till törstiga kineser. Vägen runt hette joint venture, ett sätt att få fotfäste men ingen maximal utdelning. ÄNDRADE REGLER
Numera får utländska koncerner helt äga kinesiska bolag om det kan anses gynna landets ekonomi, en gummiparagraf som kan tänjas efter behag. Vips försvann kravet på joint venture, och västerländska företag kunde nu stega in på allvar. Och det är precis det de har gjort, med besked. Nu går det att rulla in tunga kanoner, och de internationella koncernerna kan på ett helt annat sätt än tidigare dra nytta av sin storlek, sina resurser, sina kassakistor med mera med mera. Och på ett helt annat sätt än
Alla vill till Kina tidigare kan de också börja se framför sig hur de kommer att kunna skörda frukterna av sina investeringar: plötsligt är det värt besväret. Hela anrättningen sockras också med råge av konkurrensen mellan olika regioner i Kina. Lika angelägna som de västerländska företagen är om att få komma in på den gigantiska kinesiska marknaden, lika angelägna är kinesiska kommunalpolitiker om att dra till sig de nya friska investeringspengarna till just sin region. Därför har en veritabel huggsexa om utlänningarnas gunst brutit ut, och lokala politiker försöker övertrumfa varandra om att erbjuda till exempel de förmånligaste skatterna eller de bästa landområdena att bygga anläggningar på. I många fall har locktonerna rentav varit så överväldigande att de utländska företagen frågar sig om löftena verkligen kan infrias, konstateras det i rapporten.
2004 slog alla förväntningar och skenade iväg till hela 9,5 procent – trots att regimen försöker hålla igen. Det gör att inflationsspöket dyker upp som gubben i lådan, och enligt bedömare skulle inflationen – som redan under förra året med sina 3,9 procent låg klart över vad västerländska ekonomier anser vara godtagbart idag – ha varit ett stort problem om inte regimen exempelvis stoppat försäljning av mark för nya lokaler till industrier inom stål, aluminium och bilar. Nästa år beräknas inflationen bli fyra procent, enligt bedömare som Bloomberg talat med, varför avkylningspolitiken kommer att fortsätta. Detta strör om inte grus så åtminstone sand i det utländska investeringsmaskineriet. Viktigare ändå är förstås att det förr eller senare kommer att leda till att hela konjunkturen mattas av. Inom de multinationella företagen räknar man också med att högkonjunkturen är på väg att mjuklanda, vilket kommer att minska efterfrågan.
…men snart kan det vara kört
INVESTERA
I samma veva måste utländska företag med verksamhet i Kina sedan tidigare börja investera kraftigt för att konsolidera sin ställning på marknaden. Lägg därtill att löneläget motsvarar nivån i Indien – det är bara en tredjedel av vad anställda i andra traditionella lågprisländer som Mexiko får betalt – och det blir lät att förstå varför den ena företagsledaren efter den andra nu ser anledning att inhandla en kinesisk reseparlör. Men det gäller att skynda på, för investeringshaussen leder i andra änden till en starkt upphettad ekonomi, och regimen öser på med kylning för att hålla överhettningen stången. Kinas ekonomiska tillväxt under fjärde kvartalet
JUNGFRULIG MARK
Visserligen är stora delar av Kina fortfarande obeträdd mark för utländska företag: de flesta investeringar har gjorts i östra delen av landet, medan det varit svårt at nå in i inlandet. Men en mattad konjunktur lägger i alla händelser sordin på yran, och tilltagande avkylningsåtgärder – om den nuvarande trenden håller i sig, där även optimistiska tillväxtprognoser slås, kan regimen se sig föranledd att införa allt kraftigare restriktioner – kan komma att leda till rent praktiska problem för den som vill investera i Kina framöver. Jonathan Newton
For daily news, check www.foodwire.net
page seven
DAIRY MERGER TO FALL FLAT? The planned merger between Arla Foods and Campina is still far from completion. There s widespread doubt within Arla Foods, both among staff and owners, and the main issue seems to be the different forms of accounting for the own capital of the two co-ops. A new proposal have been put forward by the Arla Foods management, in which approximately 30 percent of Arla Foods’ own capital is converted into membership capital, which can be withdraw when a member leaves. Many members are, however, hesitant towards the proposal, and the whole merger may fall flat. CANDY CARS IN COURT MalacoLeaf, the Swedish candy company that makes Läkerol, has sued its competitor TomsWebes for copycatting its wellknown Swedish candy brand Ahlgrens Bilar (Ahlgrens’ cars). Toms-Webes, on their hand, claims that their new product is only a new variety of their existing brand Webes Ferrari, a wine gum product. ORGANIC MARKETING TRIAL BACK IN COURT The never-ending legal feud between the Swedish retailer Coop’s owner KF and the arable farmers’ group SpmO is now back in court. SpmO has appealled parts of the last verdict in the case, that revolves around what can and what can’t be said when markeing organic food. KF means their marketing is a lobbying form of information, while SpmO means that there are far too many claims made that are not scientifically proven. Also, the farmers mean that some of KF’s marketing material is simply slandering non-organic farming. For daily news, check www.foodwire.net
Returadress: Mediaservice Box 5087 291 05 Kristianstad
Semlan - farligt njutningsmedel
…DEN BIFFEN SATT SOM EN YLLEKEPS Ursäkta? Var det någon som pratade om Supersize? Sundare matvanor? Kanske det – frågan är om 19-åriga studenten Kate Stelnick bryr sig. Häromveckan blev Kate den första någonsin att klämma i sig en ”Ye Old 96er” på mindre än tre timmar. ”Ye Old 96er” är en hamburgare som görs av 2,7 kg kött och 2,3 kg tillbehör. Exempelvis en stor lök och ett halvt sallatshuvud, skriver The Daily News. Femkilosburgaren har serverats på haket Denny’s Beer Barrel Pub i Pennsylvania sedan slutet av 90-talet. Kate Stelnick klämde i sig burgaren på två timmar och 54 minuter, vilket hon fixade efter att ha fastat i två dagar. Fascinerande i sammanhanget är dessutom att den lilla tösabiten väger 45 kg. Hon proppade alltså i sig drygt tio procent av sin kroppsvikt. Här på Salts baksida funderar vi nu på hur mycket vi skulle behöva smälla i oss för att matcha Kates prestation. Den bedrövande sanningen är att lilla flicksnärtan bara når upp till halva vår matchvikt. Men nu börjar ljuset komma. Och snart, ja mycket snart, ska vi plocka fram gympaskorna. Först ska vi nog bara ta en semla till…
Så här dags på året har många förbrukat årets semlebudget. Särskilt de rättrogna semlefantasterna, som aldrig skulle drömma om att äta en semla vid fel tidpunkt. De rättrogna blir dock allt färre, och numera kan man få tag i semlor året om. Härligt, tycker många. Men på Salt höjer vi ett varningens finger - semlan är en farlig frestelse. Att semlan kan vara farlig håller förstås alla kalori- och kolhydratjägare med om. Men den som kan sin historia känner också anekdoten om Kung Adolf Fredrik, som mötte döden efter att ha ätit en semla. Semlan var det sista den salige kungen åt. Men innan han stoppade i sig den, hade han tryckt i sig en tämligen mastig måltid bestående av böckling, rysk kaviar, hummer, ett fat med surkål samt kött med rova. Semlan var efterrätten, och den sköljde han ned med lite varm mjölk och en flaska (!) champagne. Inte så konstigt att gubben kolade vippen, således. Särskilt inte om man betänker att han precis kommit hem från ett hälsohem.
Multikulturell semla: Grädden och mandelmassan byts ut pudding med smak av rosvatten eller kardemumma.
temlor. Samtliga inköpta på fröken Rotas konditori (Sveriges enda fackmässigt bedrivna konditori) på Drottninggatan. Bland verkliga, nu levande personer, är förmodligen politikern, skivbolagskungen och mediafenomenet Bert Karlsson den mest kända semlefantasten. Semlans ursprung står att finna i religionens underbara värld. Semlan, eller fastlagsbullen som den också kallas, intogs på fettisdagen, innan fastan skulle inledas. Syftet var förstås att fylla på kroppens förråd inför en period då födan skulle domineras av torkad fisk. Semlans namn tycks vara hämtat från latinet. Ordet simila betecknade det finaste vetemjölet. Termen fastlagsbulle, som är vanlig i södra Sverige, syftar förstås på fastlagen, den tredagars fest som ska förbereda fastan. Hetvägg är en annan vanlig beteck-
…och nu kommer nya varianter
TURE SVENTON
En annan välkänd semlefantast är privatdetektiven Ture Sventon. Den slipade deckaren från Åke Holmbergs underbara ungdomsböcker tycks närmast livnära sig på semlor, förlåt,
sist i salt
5.2005 • MÅNDAG 14 JANUARI
Psst! Har du hört att...
ning för semlan, och den tros härstamma från tyskans heisse wecken (ung. heta kilar) efter den form bullarna hade på denna tid. ÅLAND
Om du skulle befinna dig på Åland eller i Svenskfinland och frågar efter en semla, får du kanske en liten överraskning: Då får du nämligen en vanlig fralla, en brödbulle av franskbrödstyp. Variationen på semlorna är ganska begränsad. En bulle av kardemummakryddat vetebröd, fylld med mandelmassa och grädde och med florsocker på locket. Men det finns varianter: I Göteborgstrakten kan man få sin semla penslad med ägg och spån av mandel eller nötter, och man kan också få fyllning av exempelvis pistage. Och när den libanesiske krögaren Elias Alekji får ge sig på semlan, blir det en multikulturell puddingvariant som avslutning på hans mastiga libanesiska fastlagsmeny. Stellan Löfving