39.2004 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: Mediaservice AB, 0200-81 00 55, pren@salt.se Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0200-81 00 52 • Fax: 0708-10 44 31 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, utrikesreporter • Lars Josephsen, reporter Danmark För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue
• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 13 december 2004 •
Mejeriernas mastodontfusion Så kom tillkännagivandet som det viskats om en tid: Arla Foods och Campina planerar en fusion. Ett gemensamt bolag bildas, som i sin tur ska ägas av de två bondeägda mejerijättarna. Huvudkontoret kommer att ligga i Köpenhamn och Campinas vd Justinus Sanders blir vd med Åke Modig som vice. medan Arlas ordförande Knud Erik Jensen blir ordförande. Genom fusionen skapas en mejerimastodont, som kommer att bli fullkomligt obestridlig etta på den europeiska marknaden. Campina Arla kommer att få en årlig mjölkinvägning på nästan 14 miljoner kg, vilket är ganska precis dubbelt upp mot Europatvåan, franska Lactalis och ungefär en tiondel av all mjölk som vägs in i hela EU. Den sammanlagda omsättningen blir cirka 90 miljarder SEK per år. Affären bildar alltså en enorm koloss, som till råga på allt ägs av 21 500 lantbrukare i fem olika länder: Belgien, Danmark, Nederländerna, Sverige och Tyskland. Med tanke på de kulturkrockar och kontroverser som präglade Arla Foods första levnadsår, så känns ordet ”utmaning” futtigt i det här sammanhanget. En mer realistisk teori är
att Campina Arla kommer att drabbas av uppror och avhopp, åtminstone i Sverige. Vreden är på sina håll redan stor över att mjölkpriserna faller och lönsamheten pressas, och om fusionen ska göra någon nytta kommer den att leda till omfattande rationaliseringar. Rationaliseringar som knappast kommer att gynna Sverige i första hand. En stor del av kostnaderna i det nya bolaget kommer att utgöras av transporter, varför produktionen med stor sannolikhet kommer att koncentreras till Danmark och Nederländerna, där de stora mjölkmängderna finns. Sverige kommer därmed att bli ytterligare marginaliserat. ENDA VÄGEN
Från Arla Foods har man dock länge aviserat att fusion är enda vägen framåt. ”De senaste årens strategidiskussioner i styrelsen har lett fram till att förslaget om en fusion med Campina är den bästa långsiktiga lösningen för vårt företag och därmed också för våra medlemmar. Vi tror att vi tillsammans med holländarna kan bygga upp ett mejeriföretag som kommer att rusta oss för att möta de negativa effekterna av EU:s jordbruksreform”, säger Arla Foods ordförande Knud Erik Jensen i en kommentar. Rent industriellt finns förstås
salts syn på saken
sist i salt
sidan 2
sidan 8
Är störst alltid bäst?
inte mycket att anmärka på i fusionen. Den skapar en jätte med enorma skalfördelar, och Arla Foods och Campina kompletterar varann relativt väl, både när det gäller färskvaror, förädlade produkter och ingredienser. De potentiella synergieffekterna finns främst inom inköp, produktion och administration, och genom sammanslagningen bildas en leverantör med nya möjligheter att möta de allt hårdare kraven från detaljhandeln.
Mer om mejerifusionen HANDELN KRÄVER BILLIGARE MJÖLK EFTER ARLAS FUSION Coop Norden kräver lägre mjölkpriser om fusionen mellan Arla Foods och Campina blir av, medan Ahold misstänker att mejerierna kommer att utnyttja tillfället att istället pressa upp mjölkpriserna. Arla Foods koncernchef Åke Modig säger dock till Børsen att ”det är kedjorna som skriver dagordningen” när priser ska förhandlas.
KULTURKROCK
Problemen kommer snarare att ligga på det interna planet, och det ska bli mycket intressant att se hur lantbrukare från en rad olika länder tillsammans ska klara att leda och driva ett bolag av den här storleken. Campinas ordförande Kees Wantenaar, som blir vice ordförande i Campina Arla, tror inte att kulturkrockarna kommer att vålla särskilt stora problem: ”Det blir en fusion mellan jämbördiga parter – även när det handlar om företagens kulturer. När det gäller den fortsatta utvecklingen av det medlemsägda mejeriföretaget och våra medlemmars verksamheter, känner kollegorna på Arla Foods lika starkt som vi hur viktigt det är med visioner, kunskap, kvalitet och entreprenöranda”, säger han.
Grattis i förskott, snabbköpet
Stellan Löfving
KONKURRENTER RÄDS INTE CAMPINA ARLA Arlas fusion med Campina kan bli en fördel för oss, tror de svenska konkurrenterna Norrmejerier, Skånemejerier och Milko. Enligt Lantbruk anser ordförandena i de tre mejerierna att fusionen kan göra att de egna föreningarna av konsumenterna upplevs som ett mer lokalt alternativ. DANSK EXPERT: EU KAN VINGKLIPPA FUSIONEN Fusionen mellan Arla och Campina är så stor att den inte självklart kommer att passera EU:s konkurrensgranskning. ”Det finns marknader där de blir mycket stora. Till exempel Tyskland, men även Danmark, kan vara marknader som myndigheterna kommer att titta noga på. Jag tror fusionen kommer att bli godkänd, men med villkor”, säger Peter Møllgaard, professor i EU:s konkurrensrätt vid Köpenhamns Universitet, till Ritzau.
2
39.2004 • MÅNDAG 13 DECEMBER
salts syn på saken
XXXL Är störst alltid bäst? Frågan måste självklart ställas efter veckans besked om fusionen mellan Arla Foods och Campina. De två bolagen kommer tillsammans att bilda ett enormt bolag. Inget konstigt med det, i och för sig. det finns många gigantiska företag i världen. Men Campina Arla skiljer sig från de flesta andra megaföretag i ett viktigt avseende: det ägs av bönderna, som tillika är bolagets viktigaste leverantörer. Hur ska den kooperativa idén kunna överleva när ägarna är 21 500 stycken, alla med en röst var? Går det att överhuvudtaget att hantera den enorma demokratiska apparat som ska till för att alla ska känna att de har ett inflytande? Jag växte själv upp på en gård, och därför kanske jag vågar sätta ord på en annan viktig fråga: Hur ska bönder från fem länder kunna samarbeta och exempelvis bedriva ett klokt och långsiktigt gemensamt styrelsearbete? Vilket språk ska de prata på styrelsemötena, eller ska det bli tolkning med gräddbulle i örat på värsta Bryssel-/Strasbourgmanér? Under Arla Foods korta levnadstid har språkförbistringen varit ständigt närvarande. Och slutligen frågan som alla nog tänkt: Är störst alltid bäst? Jag vet inte svaret på någon av frågorna, och kanske är jag både inskränkt och fördomsfull som har svårt att tro att bönderna i Arla Foods och Campina kommer att fixa detta. Hoppas det.
Stellan Löfving Chefredaktör
Svensken har fått hälsofnatt Försäljningen av så kallad basmüsli har ökat med 47 procent under det senaste halvåret, på bekostnad av sötad müsli och flingor. Samtidigt skippar allt fler smaksatt yoghurt och fil till förmån för naturell och försäljningen av fruktpuré för barn har rasat med 30 procent. Det visar färsk statistik från AC Nielsen. Siffrorna är ganska överraskande och visar en drastisk förändring på kort tid. För livsmedelsproducenterna väntar en kraftigt omvälvande tid då recept måste ses över, marknadsföring justeras och märkning förtydligas. Vissa företag har kommit en bit. Skånemejerier och Norrmejerier har till exempel spikat en sockerpolicy, medan Procordia Food satt igång en näringsmässig översyn av hela sortimentet. De AC Nielsen-siffror som nu publicerats av Hemköp
visar att detta är den rätta vägen att gå. Svensken i gemen har nämligen fått hälsofnatt, och nu visar sig detta tydligt i försäljningssiffrorna för vissa produktgrupper. Den tydligaste trenden syns i frukosthyllan, där söta flingor och så kallad granola, sötad müsli som ofta bakats för att ge mer krisp, får se sig resolut omåkna av den enklare så kallade basmüslin utan tillsatt socker. Granolan har minskat med 16 procent medan barnflingor, en kategori som oftast ståtar med stora mängder tillsatt socker, tappat 22 procent. Under samma period, det vill säga perioden maj till oktober 2004, har basmüslin ökat med 47 procent. MEJERI
Även i mejerihyllan syns en tydlig trend: Försäljningen av smaksatt fil har minskat med tre procent och den smaksatta yoghurten har minskat med tio procent. Under samma period
ökade naturell fil med nio procent och naturell yoghurt med tjugo procent. En annan kategori som fått känna av trenden är fruktpuréer för barn. En produktgrupp som växte kraftigt under 2003, men där kurvan störtdök under inledningen av 2004. Från januari till oktober i år har försäljningen fallit med cirka 30 procent. AC Nielsen-siffrorna har publicerats av Hemköp, som planerar en satsning på hälsa. ”Många av våra kunder efterfrågar produkter som är hälsosamma ur olika aspekter, samtidigt blir det allt svårare för den vanliga konsumenten att göra vettiga val. Under nästa år tar vi därför ett nytt grepp om hälsofrågorna utifrån all den mat vi säljer. Vi gör bland annat en bred satsning på att guida kunderna till de nyttigare produkterna”, säger Anders Engström, utvecklingschef på Hemköp. Stellan Löfving
Analys visar på brister i EU:s prismätningar Här på Salt har vi beklagat oss i tre år, och nu får vi medhåll även från Handelns Utredningsinstitut och Svensk Dagligvaruhandel: Eurostats prisjämförelser, som vid flera tillfällen kallat Sverige för EU:s dyraste matland, är missvisande. I Salts spalter har prisjämförelserna, som fått så stort medialt genomslag att de regelbundet citeras som gällande sanning av exempelvis ministrar i den svenska regeringen, kallats oanvändbara och värdelösa. Handelns Utredningsinstitut, HUI, uttrycker sig av förklarliga skäl mer diplomatiskt i sina kommentarer. HUI har analyserat Eurostats mätmetoder. En analys som ”. .
.identifierar många anledningar till att tolka resultaten med försiktighet”, för att uttrycka det med HUI:s egna ord. HUI inriktar sin kritik på exakt de områden som upprört oss här på Salt, och främst det faktum att Eurostat jämför samma produkter i en rad länder, utan att ta hänsyn till exempelvis konsumtionsmönstren i länderna i fråga. MINERALVATTEN
Faktum är att HUI till och med använder sig av samma exempel som Salt pekat på: I Eurostats korg av så kallade baslivsmedel ingår bland annat mineralvattnet Evian, som av förklarliga skäl säljs i stora mängder i hemlandet Frankrike, där det på många platser är rent hälsovådligt att dricka
kranvattnet. I Sverige säljs också Evian, men då som en premiumprodukt i halvlitersflaskor i Pressbyråkiosken. Redan där slår alltså Eurostats prisjämförelse snett, och det blir ännu värre när man räknar in produkter som färsk pasta från italienska Rana, eller Nescafé. Här på Salt gläds vi över att HUI delar vår uppfattning. Förhoppningsvis kan HUIs analys skapa en mer nyanserad debatt om matpriserna i Sverige, och i bästa fall kanske det kan komma till stånd en förändring av Eurostats mätningar, som idag mest liknar slöseri med EU-medborgarnas skattepengar. Stellan Löfving
39.2004 • MÅNDAG 13 DECEMBER
3
Allt klart för äggfusion Samgåendet mellan danska Danæg och svenska Kronägg är nu ett faktum. I förra veckan röstade ägarna till Danæg ja till fusionen, och därmed är det sista hindret undanröjt. Kronäggs medlemmar blir medlemmar i Danæg, medan Kronägg blir ett dotterbolag. Genom fusionen kan man förmoda att svenska Kronäggs överlevnad nu är säkrad efter år av stor osäkerhet. Den svenska föreningen har balanserat på ruinens brant, men när allt såg som mörkast ut räcktes ett halmstrå fram från Danæg. Från Danægs sida har det dock inte varit självklart att förbarma sig över det problemtyngda svenska bolaget. Innan en fusion kunde bli av måste Kronägg visa vinst – det villkoret slog danskarna fast
mycket tidigt. Samtidigt gick Danægs vd Ernst Mittag in som vd för det svenska bolaget, och med honom i spetsen har en kraftig sanering genomförts. Denna sanering, i kombination med visst finansiellt stöd från LRF i form av en skapligt tilltagen köpeskilling för packeriet i Kungsängen, har fått Kronägg på fötter. Nu visar bolaget svarta siffror, enligt ATL har man hittills i år skrapat ihop 1,7 miljoner SEK i vinst, och därmed släpps man in i värmen hos de danska kollegorna.
tiga aktieposten i Källbergs Industri. Förädlingsföretaget är framgångsrikt, och är bland annat världsledande på petits choux-mixer. Danæg hade tidigare 10 procent av aktierna i Källbergs, men blir nu dominerande ägare. För Kronäggs medlemmar innebär samgåendet slutet på en lång väntan. Nu ska man bara hosta upp en rejält höjd medlemsinsats. Nio DKK per höna ska betalas, och det kommer att ske i form av avdrag från avräkningspriset med 0,6 öre per kg ägg under de kommande fem-sex åren. I den andra vågskålen ligger då medlemskap i en finansiellt stabil förening, samt möjligheten att få del i dess vinst.
Kronägg blir helägt dotterbolag till Danæg
ESS I ROCKÄRMEN
Kronägg har emellertid hela tiden haft ett ess i rockärmen, och det är den 45-procen-
Stellan Löfving
Lidl tar bladet från munnen - på riktigt Den kroniskt hemlighetsfulla dagligvarukedjan Lidl gör nu ett uppseendeväckande lappkast och förklarar att man nu tänker kommunicera med media. För första gången offentliggör också ägaren Schwarz Gruppe några räkenskaper, men den högst oväntade omsvängningen ses som en omvändelse under galgen.
tider som en av Sveriges första Lidl-butiker skulle ha, när vi skulle skriva om saken. Men nu gör kedjan plötsligt helt om. Till Reuters förklarar kedjans tillförordnade talesman Hermann Zimmermann att den igenmurade anti-kommunikationspolicyn är ”otidsenlig” och inte passande för ett företag av Lidls storlek, samt att man nu till och med ska börja med presskonferenser.
Lidls informationspolicy utöver tidningsreklamen har hittills kunnat sammanfattas på följande sätt: Den finns inte. Kedjan har på ett mycket aggressivt sätt avvisat alla försök från omvärlden att lirka ut någon som helst information, vilket för Salt bland annat inneburit att det endast var efter påtryckningar hos huvudkontoret, som kedjan ens var beredd att tala om vilka öppet-
36 MILIJARDER I OMSÄTTNING
Viktigare ändå är att kedjan nu för första gången någonsin ger en nyckelhålstitt in på ekonomiavdelningen. Under det löpande räkenskapsåret 2004 förväntas en omsättning om cirka 36 miljarder EUR, meddelar företaget, en siffra som ökat med 44 procent på tre år. Summan var till och med större än vad utomstående analytiker hade räknat med, och
ökningstakten förvånade också: den får förmodas avspegla kedjans stadiga tillväxt runtom i Europa. Men den plötsliga nya glasnost-eran inom kolossen ses av bedömare som ett försök att förekomma den väntade, ursinniga kritiken från fackförbundet Verdi, som hotat att offentliggöra en så kallad ”svartbok” om bland annat ”icke människovärdig behandling” av medarbetare, som facket dokumenterat. Företaget förnekar dock att fackets påtryckningar skulle ha något att göra med omsvängningen. Schwarz-Gruppe uppger att man har 2500 Lidl-affärer och dessutom 469 andra stormarknader, bland annat Kaufland. 151 000 anställda arbetar åt koncernen i 19 länder, varav 33 000 i Tyskland. Jonathan Newton
EU KRÄVER SÄNKTA TORSKKVOTER EU-kommissionen föreslår att fångstkvoterna för torsk i västra och östra Östersjön sänks med upp till 25 procent under 2005. Kommissionen anser att förslaget är en ”balansgång mellan ekologiska och ekonomiska intressen.” Danmarks regering kallar utspelet ”brutalt”, och anser att det är alldeles för långtgående. LITHELLS HÖJER PRISERNA Kraftigt stigande priser på köttråvara tvingar Lithells att höja sina priser. Prishöjningarna meddelades till kunderna redan i september och träder i kraft nu under december och januari. Främst handlar det om korv och färsprodukter. BAKKAVÖR BJUDER PÅ GEEST Isländska Bakkavör bekräftade på torsdagen att man befinner sig i ”ett tidigt stadium” av diskussioner om ett eventuellt bud på brittiska livsmedelsbolaget Geest. Ett sådant bud kommer troligtvis att vara kontant, skriver Bakkavör i ett pressmeddelande. Rykten har surrat en tid, och Geests aktie har stigit. CSM VILL DUMPA GODISET INNAN ÅRSSKIFTET, ORKLA BJUDER Nederländska koncernen CSM hoppas ännu kunna sälja godisverksamheten före årsskiftet, rapporterar Food Navigator. Företaget har nu vaskat fram en lista på de mest intressanta budgivarna, och hoppas kunna hösta in 850 miljoner EUR för verksamheten. Bland budgivarna finns bland andra Orkla och amerikanska Wrigley, samt flera investmentfirmor. ”ALBERT HEIJN SÄTTER PRESS PÅ LEVERANTÖRERNA” Ahold-ägda dagligvarukedjan Albert Heijn kräver av vissa leverantörer mer än tio procents rabatt på inköpspriset - annars tas deras produkter bort ur hyllorna. Det uppger nederländska dagstidningen De Volkskrant, som också återger fortsätt >>
39.2004 • MÅNDAG 13 DECEMBER
4 uppgifter om att ett antal produkter kommer att försvinna frånm kedjan den närmaste tiden. Bakgrunden till de hårda kraven är det pågående priskriget på dagligvaror i landet. KRAFT SÄLJER EFTERRÄTTER Kraft Foods ska sälja sin dessertverksamhet i Storbritannien till Premier Foods för 135 miljoner USD. Verksamheten, som bland annat inkluderar varumärken som Bird’s, har en omsättning om runt 72 miljoner USD. Förhandlingar ska nu inledas med arbetstagarna. KIVIKS OCH BJÖRNEKULLA SAMORDNAR SÄLJET Kiviks Musteri och Björnekulla Fruktindustrier har beslutat att samordna sina säljkårer. Sedan tidigare samverkar bolagen på horeca-marknaden genom bolaget Björnekulla-Kivik Restaurang & Storhushåll AB. Detta bolag kommer den 1 januari 2005 att få namnet Björnekulla-Kivik Försäljnings AB. Samtliga säljare i de två bolagen kommer från samma datum att vara anställda av bolaget, som kommer att ledas av Björnekullas försäljningschef Lars Berntsson och Kiviks försäljningschef Sven Ask. TRENSUMS STÄMMER LEVERANTÖR Trensums Food stämmer flaskleverantören Kulleborns och Stenström på mellan 1,5 och 2 miljoner SEK, uppger Radio Kronoberg. Anledningen är att tiotusentals flaskor som Trensum köpt av företaget, och sedan fyllt med läsk för Carlsbergs räkning, exploderat. Carlsberg vill ha ersättning, och Trensums stämmer nu leverantören eftersom man anser att plasten i flaskorna varit av dålig kvalitet. CHIPS BYTER VD, DATUM SPIKAT FÖR EXTRASTÄMMA OLW:S vd Göran Schulz blir ny vd för åländska Chips. Nuvarande vd Sture Carlson behåller posten som koncernchef. Extra bolagsstämma med fortsätt >>
Matti Karppinen, vd för Lithells, sätter upp tre fingrar i skyn och säger glatt att det blev så här många älgar under helgens jakt hemma i Finland. ”Det gick bra”, tillägger han. Bra har det också gått för gamla Samfood sedan han tog över kommandot. På ett halvt år vändes en plågsam och ihållande förlust till en strålande vinst. Under fem år gjorde dåvarande Spira-ägda Samfood en förlust på 850 miljoner kronor. I september år 2002 tog finska Atria-koncernens svenska bolag Lithells över sorgebarnet. Två kvartal senare, i månadsskiftet mars-april, hade de röda siffrorna blivit svarta. Och nu, två år efter övertagandet, står det i den senaste kvartalsrapporten att den positiva resultatutvecklingen i koncernen – plus 38 procent – främst beror på verksamheten i Sverige. För oss som har följt Spiraeländet från åskådarplats är det en scenförändring som gränsar till det otroliga. Men hur ser mirakelkuren ut, vad är hemligheten? ”Det här handlar bara om mat. Det är inget speciellt och kräver inte några dramatiska innovationer. Det är enkelt och hårt arbete som krävs”, blir det föga spännande svaret. För att förtydliga sig lite berättar Matti Karppinen en historia som utspelade sig i samband med övertagandet. Han fick då frågan från en reporter varför han och Atria skulle lyckas där både Spira och tidigare Slakteriförbundet under så många år hade misslyckats.
Mattis mirakelkur • Vi ska köpa råvaror till lägre pris. • Vi ska öka produktiviteten. • Och vi ska minska de fasta kostnaderna. Reportern tyckte att det var himla bra idéer och förstod kanske inte riktigt att Matti Karppinen skojade. ”Men jag måste nog erkänna att i dag är jag glad över att jag fick frågan och svarade som jag gjorde. För egentligen är det ju precis så här enkelt. Det är en åtgärdskur som fungerar överallt, på alla verksamheter.” Matti Karppinen använder sedan under intervjun de fem punkterna för att förklara hur vändningen gick till. När det gäller försäljningen så menar han att den tog ordentlig fart tack vare samordningen med Lithells verksamhet i Sköllersta. ”Genom köpet av Samfood fick vi fler stordriftsfördelar, volymerna steg och intäktsflödet ökade. Vi sålde helt enkelt mer.” ANALYSARBETE
Angående prissättningen fick Matti Karppinen och hans stab lägga ned ett genomgripande analysarbete. ”Man kan säga att vi upplevde det som att Samfood inte hade någon kontroll. Marknadsföringen och försäljningen skedde utan att företaget visste något om produktkostnaderna eller marginalerna. De kände inte till om en produkt var lönsam eller inte.” Han tror att förklaringen till den bristande uppföljningen och kontrollen berodde på en, som han uttrycker det, mycket komplex organisation. Angående den tredje punkten – att sänka råvarukostnaderna – gick Matti Karppinen redan dag ett ut och ställde de
Så fick han Samfood på fötter
HALVT PÅ SKÄMT
Halvt på skämt räknade Matti Karppinen upp fem åtgärder. De var: • Vi ska sälja mer. • Vi ska sälja till högre pris.
olika leverantörerna mot varandra i en så kallad benchmarking. ”Vi köper runt 35 000 ton kött årligen. Vi är stora, det ger oss fördelar. Och vi fick också lägre priser”, berättar Matti Karppinen. Produktiviteten har skruvats upp genom att specialisera och renodla fabrikerna, halvera produktsortimentet, koncentrera sig på varumärket Lithells och dra ned på antalet anställda. Antalet produkter ut till detaljhandeln är nu nere i ungefär 300 artiklar. Varumärken som Goman, Samfood, Skåne Erik och Lars Jönsson har lagts ned. FRÅN 600 TILL 200
I dag jobbar runt 200 personer i Samfoods gamla Fosie-fabrik, där vi befinner oss i Malmös utkanter. För drygt tio år sedan när Samfood fortfarande stavades med ett ”o” och var en del av Slakteriförbundet fanns det 600 personer i företaget. Det har med andra ord varit en hård och knölig resa för de anställda med ideliga neddragningar och varsel om nya. Så när även Lithells krävde nedskärningar i personalstyrkan blev naturligtvis många besvikna och uppgivna. ”Därför var det en stor upplevelse för mig när den fackliga ordföranden Håkan Persson ringde efter vändningen och tackade mig. Det kändes bra. Jag svarade att det var de som hade gjort det, inte jag.” När det gäller arbetet att pressa de fasta kostnaderna är Matti Karppinen ganska fåordig. Men han tillstår att det handlar om mycket pengar när man tittar på rullande tolv månader. ”Det räcker inte med tio miljoner kronor, det är mycket mer.” Matti Karppinen ser stora strukturförändringar inom den svenska köttbranschen.
39.2004 • MÅNDAG 13 DECEMBER ”Ett tecken är att många mindre verksamheter är till salu. Många ser vad som håller på att ske men det är svårt att hitta en väg ut. Då försöker man att sälja.” Han menar att det finns en handfull företag som kan räknas som stora. Han nämner naturligtvis Swedish Meats, sitt eget Lithells, Sardus, SLP Pärsons, Dafgårds och så KLS. Sedan menar Matti Karppinen att det finns ytterligare 150 medelstora och så ytterligare 200 småföretag i branschen. Och det är bland de här små- och medelstora företagen som det blåser iskalla vindar i dag. Höga råvarukostnader och allt hårdare tag från handeln pressar dem hårt. ”Det blir bara tuffare och tuffare för dem. Avgörandet kommer nu när handeln allt mer går över till konsumentpackat kött. Och det sker just nu. Marknaden för konsumentpackat är exponentiell”, säger Matti Karppinen och sticker upp armen i en talande gest.
Atria fakta
Atria historik
Atria-koncernens omsättning är nästan 800 miljoner euro. Den svenska andelen av omsättningen utgör 300 miljoner euro. Antalet anställda är 3 500 personer, varav drygt 1 000 i Sverige.
Atria består i grunden av två slakteriföreningar, Itikka och Lihakunta, som fortfarande är majoritetsägare i koncernen, vilken numera är börsnoterat på Helsingfors-börsen. Föreningarna fusionerades 1991. Drivkraften kan sägas vara EUmedlemskapet – som ställde mer marknadsanpassade krav – och dagens ordförande Seppo Paatelainen, som varit med på hela resan.
De största produktionsbolagen inom Atria-koncernen är Atria Oy, Lithells AB, Liha ja Säilyke Oy samt UAB Vilniaus Mesa. Atria-koncernen är Finlands största företag inom köttbranschen och den största tillverkaren av köttprodukter i de nordiska länderna och i Baltikum. I Sverige består koncernen av Lithells AB, som med affärsfunktionerna Atria Lithells AB, Atria Concept AB, Nordic Fast Food AB och Svensk Snabbmat för Storkök AB.
charkföretagen och slakterierna har levt på den lokala marknaden. Att de har haft en förhållandevis stor marknadsandel i Sverige jämfört med omvärlden. Men nu går de stora handelskedjorna över till industriellt styckat och färdigpackat kött. Och när det gäller charkprodukter håller handeln även här på att rensa i hyllorna. Man satsar på marknadsledaren och kanske marknadstvåan och så på sina egna varumärken. Det finns helt enkelt inte utrymme för små lokala leverantörer.
Efter ett halvår var siffrorna svarta
PACKAR ÅT COOP
Lithells är en av de två stora aktörerna när det gäller konsumentpackat eftersom företaget packar allt kött åt Coop i sin Årsta-anläggning – före detta KF-ägda Goman. Enligt Matti Karppinen har Lithells ungefär halva marknaden. Den andra halvan står Hilton-gruppen för som har byggt en ny anläggning i Västerås. Här konsumentpackas kött åt Ica, råvaruleverantör är Swedish Meats. ”Vi har inget eget slakteri, utan vi köper från olika leverantörer. Jag betraktar det här som en outsourcing av detaljhandelns stycknings- och förpackningsverksamhet. Vi kan göra det mer rationellt och handeln kan frigöra säljyta i sina butiker genom att överlåta verksamheten till industrin.” Han menar att de mindre
5
ALDRIG NEJ
På frågan om Lithells är intresserad av ytterligare förvärv i Sverige svarar han både ja och nej. ”Jag ser inget just nu, men säger av princip aldrig nej. Dyker det upp något intressant så kan vi naturligtvis tänka oss att gå in.” Atria-koncernen är mer orienterad österut och har gjort förvärv både i Estland och i Litauen. Och Ryssland står på tur. Matti Karppinen tror att vi kommer att få se samgåenden mellan de riktigt stora aktörerna i Norden och Baltikum. Att någonting kommer att
Tillsammans köpte de två sammanslagna föreningarna sedan Andelslaget Österbottens kött. Det var efter detta förvärv som börsintroduktionen skedde. Atria har rationaliserat hårt. Av de ursprungliga tolv anläggningarna i Finland återstår det endast tre. Den största anläggningen ligger i Nurmo i västra Finland.
hända mellan Atria, HK Ruokatalo, Danish Crown och Swedish Meats. ”Det här är en industri med låga marginaler. Därför behöver man stora volymer av kött och chark. Det lönar sig att centralisera och att ha få anläggningar. Därför tror jag att man måste tänka sig samgåenden på den här nivån för att kunna upprätthålla konkurrenskraften på sikt. Men vem som finner vem i det här spelet har jag ingen idé om. Det finns öppningar åt olika håll.” KYCKLING
I Finland är Atria stora när det gäller kyckling. Man är tvåa efter HK Ruokatalo. Matti Karppinen medger att Lithells ”givetvis” har tittat på Spiras kycklingverksamhet men eftersom Kronfågel och Danpo mest jobbar med djupfryst kyckling har Lithells tappat intresset. ”Det är väldigt svårt att upprätthålla lönsamheten och man skall slåss mot import från Brasilien och Thailand. I Finland har vi mest med färdiga produkter och färskt kött. Då är det lättare att finna lönsamhet.” Roland Fransson
I nästa nummer av Salt: Swedish Meats koncernchef Peter Rasztar bjuder på sitt recept för goda affärer i köttbranschen.
anledning av Orklas bud på bolaget kommer att hållas den 12 januari. NORRMÄNNEN RASAR ÖVER NYTT LAXFÖRSLAG FRÅN EU Ett nytt förslag från EU har satt norska sinnen i kokning. Nu föreslår EU nämligen ett tröskelpris för norsk lax på 2,85 EUR per kilo, vilket är nästan fem NOK över det pris som norska exportörer fick för sin lax i förra veckan. I praktiken skulle systemet helt stänga Norge ute från den stora EU-marknaden. Förslaget är nu utsänt till medlemsländerna samt Norge och kommissionen vill ha svar före 10 december. MEJERIFUSION ÄVEN I TYSKLAND De två tyska mejeriföretagen Starmilch och Hochwald går den 1 januari samman och bildar Tysklands tredje största mejeri efter Nordmilch och Humana, uppger danska Mejeriforeningen. Det nya bolaget får en omsättning på motsvarande 7,5 miljarder DKK. NESTLÉ KÖPER TYSK PIZZA Nestlé ska köpa 49 procent av tyska tillverkaren av frusen pizza Wagner Tiefkühlprodukte för en icke offentliggjord summa, skriver Just-food. Köpet måste godkännas av konkurrensmyndigheterna. AHOLD ÖVERKLAGAR DOM OM DISCO Ahold har beslutat att överklaga en dom i en argentinsk domstol som påverkar försäljningen av kedjan Disco. Om domen trumfas igenom, kan Ahold och köparen Cencosud komma att upphäva köpet, åtminstone tillfälligt. KYCKLINGIMPORTEN FORTSÄTTER ÖKA Svenska kycklingtillverkare har tappat hela marknaden för råvara till färdigmat. Enligt ATL är 100 procent av råvaran i färdigmaten importerad. Och även om konsumtionen av svensk kyckling ökat en fortsätt >>
39.2004 • MÅNDAG 13 DECEMBER
6 del, så fortsätter importen att växa. Detaljerad statistik över importen publiceras av Svensk Fågel i veckan. FRI MAT-AVHOPPARE GÅR TILL VIVO Vivo Stockholm förstärks med fyra stora butiker när avhopparna från Fri Mat-gruppen blir med i Stockholmskedjan. Butikerna är Lapporten Stormarknad i Abisko, Max i Mats två butiker i Bohuslän samt Bilema i Höör. Tillsammans omsätter de fyra butikerna, som sedan tidigare är kunder hos Vivos grossist Bergendahls, mer än en miljard SEK. NY FISKBURGARE GÖR SUCCÉ PÅ MCDONALD’S I ROSENGÅRD McDonald’s restaurang i invandrartäta området Rosengård i Malmö har lanserat fiskburgaren Big Fish, som utvecklats av restaurangchefsaspiranten Mohammad Kazaz för att möta efterfrågan från områdets muslimer. Sedan lanseringen den 21 oktober har restaurangen sålt 150 procent fler fiskburgare än restaurangerna i resten av landet. INGEN ATKINSCOLA I STORBRITANNIEN Coca-Cola kommer inte att lansera sin nya kalorifattiga variant C2 i Storbritannien. Det uppseendeväckande beslutet att hålla drycken borta från en så viktig marknad som den brittiska kan förmodligen tolkas som ett starkt tecken på att Atkins- och lågkaloritrenden är på väg att dö ut, skriver Atlanta Journal-Constitution. Enligt de senaste rapporterna har C2 inte varit någon större framgång i USA, Kanada eller Japan, där den sålts i omkring ett halvår. NUTRECO HOPPAS PÅ STOLT-NIELSEN Nutreco hoppas kunna spara 25 miljoner EUR på den planerade fusionen av sin fiskodlingsverksamhet med norska Stolt-Nielsen fram till år 2007.
Tulip stannar i Ringsted Efter att ledningen vid Tulip i Ringsted för ett par veckor sedan offentliggjorde planer om att stänga fabriken och flytta produktionen till utlandet står det nu klart att tillverkningen trots allt kommer att fortsätta. Majoriteten av de anställda vid fabriken har accepterat en lönesänkning på 15 procent. Som ett resultat av förhand-
lingar mellan ledning och anställda har en stor majoritet av de anställda vid anläggningen i Ringsted accepterat en lönesänkning på 15 procent. På det viset kan man undvika en nedläggning av fabriken, vilket skulle ha inneburit att de 300 anställda hade förlorat sina jobb, skriver Ritzau. Besparingarna från lönesänkningen motsvarar enligt
ledningen dock inte de besparingsmål som spikats i den ursprungliga planen om nedläggning och överföring av produktionen till andra enheter i Tulip. Därför kommer man även fortsättningsvis att flytta arbetskraftsintensiv produktion till Tyskland. Detta får dock liten påverkan på anläggningen i Ringsted. Lars Josephsen
Vittne: Arla gav olovligt marknadföringsbidrag Arla Foods har betalat ut 200 000 DKK i olovligt marknadsföringsbidrag till en inköpschef på grossisten Metro. Enligt Børsen har inköpschefen uppgivit detta i förhör med dansk ekobrottspolis. Nu förhörs även personer i Arlas ledning om deras roll i att konkurrenten Hirtshals Mejeri plötsligt förlorade kontraktet med Metro. Pengarna blev officiellt utbetalda med anledning av Metros 40-årsjubileum, men också som motprestation för att få bort Hirtshals produkter från den tyskägda grossistens hyllor och på så sätt ge bättre
plats åt Arla. Det bekräftar flera oberoende källor till Børsen. De 200 000 DKK skall dessutom vara mindre än vad Metro begärt av mejerigiganten, och mindre än vad andra stora leverantörer av kaffe och bröd har betalt. Men fortfarande måste Arlas ledning ge den danska finanspolisen en rimlig förklaring till att man endast fått PR för pengarna och inte krävt någon motprestation från Metro. Produkterna från Hirtshals Mejeri fick bara stå på Metros hyllor i tre dagar förra hösten, innan de plötsligt blev borttagna och ersatta av produkter
från Arla Foods. Detta trots att Metro och Hirtshals Mejeri ingått ett längre avtal. Det är inte bara Arlas affärer med Metro som intresserar den danska finanspolisen. Det utreds också om bakgrunden till att Hirtshals Mejeris produkter strukits ur Dansk Supermarkeds sortiment för att ersättas av varor från Arla. Arla Foods vill inte kommentera saken, och enligt Børsen har mejerikoncernen ombetts av Dansk Supermarked och Metro om att lägga locket på för att undvika uppmärksamhet kring saken. Lars Josephsen
Personalen köper pastafabrik av Mills Två medlemmar i ledningen av norska Mills pastafabrik i Bergen har nu fått klartecken att köpa verksamheten. Resten av de anställda erbjuds nu möjlighet att köpa in sig i Pasta Basta Produksjon AS, som omsätter 34 miljoner NOK. Mills är mitt inne i en rejäl omstrukturering av koncernen, och planerar att skära ned personalstyrkan med 12-14 procent. Ett av förslagen har varit att lägga ned pastafabriken i Bergen, men då tog två av fabrikens chefer kontakt med Mills och erbjöd sig att köpa. Verksamheten konkurrerar inte med Mills, och därför
kunde Mills ge sin välsignelse och till och med sträcka ut en hjälpande hand. Koncernen har varit behjälplig med en affärsplan och de bankkontakter som varit nödvändiga för att få affären på plats. Bergens Tidende beskriver känsloyttringarna vid fabriken som ”rena julstämningen”, och även från Mills sida uttrycks en tillfredställelse över att man kunnat komma fram till denna lösning. ”Jag är väldigt glad att vi lyckats med detta”, säger koncernchefen Tore Haugsdal till tidningen. Fabriken går runt, men
genererar inte de överskott som Mills önskar. Dessutom är det något av en främmande fågel i koncernen, som mestadels sysslar med matfett, fiskprodukter och majonnässallader. Majoritetsägaren, familjen Heje, har dragit igång en renodling, en process som säkerligen har delägaren Unilever Bestfoods välsignelse. De anställda vid Pasta Basta kan nu se fram mot fortsatt arbete istället för sparken. Planer finns även om nysatsningar – sortimentet ska ses över och förhoppningen är att lönsamheten ska förbättras. Stellan Löfving
7
39.2004 • MÅNDAG 13 DECEMBER For daily news, check www.foodwire.net
Svenskarna har goda kunskaper om hur kosthållningen ska utformas, och matvanorna ändras snabbt. Men ändå blir det inte rätt. Det visar Friggsrapporten, en stor undersökning om svenskarnas matvanor som genomförts på uppdrag av Friggs och Semper. Friggs-rapporten bygger på intervjuer med 1 000 svenskar, som genomförts av TNS Gallup. Resultatet visar på en starkt ökad medvetenhet om kosten och dess inverkan på hälsan, och en likaledes stark förändring och önskan till förändring av matvanorna. Rapporten visar många intressanta saker, även om mycket redan är väl känt. Det gäller exempelvis att svenskarna äter för lite frukt, grönsaker och fisk. En uppgift som Friggs, i sin egenskap av hälsokostleverantör, gärna vill understryka lite extra. ”Jag kan inte nog betona vikten av att öka intaget av omega-3”, säger Friggs näringsfysiolog Elisabet Rytter. Rapporten visar också att 44 procent av svenskarna anser sig
Svenska matvanor page seven ändras snabbt ha ändrat sina kostvanor till det bättre under det senaste året. Ett faktum som troligen kan förklaras av den närmast hysteriska uppmärksamheten kring fetmaproblemet. I sammanhanget bör man förstås fråga sig hur svenskarna burit sig åt när de ändrat sina kostvanor till det bättre, kanske handlar det om stenålderskost, Atkins eller South Beach, dieter vars närinsgmässiga värde är starkt omdiskuterat. FÖRVÅNAD
Anders Sjödin, läkare och forskare i näringslära vid Uppsala Universitet, säger sig vara överraskad över svenska folkets påstått ändrade kostvanor: ”Jag är förvånad över den höga andelen som säger sig ha ändrat sina kostvanor till det bättre. Den katastrofala överviktsutvecklingen som vi ser talar ju inte direkt för någon drastisk förändring i svenskarnas matvanor de senaste åren,
åtminstone inte hos dem som mest behöver det. De höga siffrorna i undersökningen kanske snarare speglar en utbredd ösnakn att ta tag i sin situation, vilket i och för sig är positivt”, säger han. De flesta, 74 procent, anser att de lever ett hälsosamt liv, och 82 procent oroar sig sällan eller aldrig över vad de äter. En grupp som dock inte anser sig äta näringsriktigt är kategorin småbarnsföräldrar, och de anger stress som det största hindret. 63 procent menar att detta är det stora kostrelaterade problemet. ”Om det stämmer att så många småbarnsföräldrar inte hinner laga näringsriktig mat så finns risken att vi i framtiden inte har en plattform av sunda mattraditioner. Det är mycket viktigt att barnen får i sig de näringsämnen de behöver”, säger Elisabet Rytter. Stellan Löfving
Atkinstrenden driver upp ostpriserna Världsmarknadspriset på mozzarella har på två år ökat med 58 procent till cirka 3 000 UD per ton, skriver Bloomberg. Även cheddarpriserna är rekordhöga. Förklaringen är ökande efterfrågan från länder som Ryssland och Kina, men också en ostväckelse i spåren av Atkins. Ryssland och Kina, men också länderna i Mellanöstern, upplever ett stigande välstånd. Därmed ökar efterfrågan på produkter som ost. Enbart i Kina beräknas efterfrågan på mejerivaror öka med 14 procent om året. 2010 beräknas den ligga på 36 miljoner ton.
I Ryssland har man sedan många år sneglat på västerländska matvanor. Här fanns det dessutom redan under Sovjettiden en ganska stor konsumtion av ost, bland annat levererades stora mängder från estniska Atlet, som idag ägs av Valio. Nu kommer tecken på att en medelklass håller på att växa fram och levnadsvillkoren förbättras stadigt. I ljuset av detta är det inte överraskande att exporten av ost till Ryssland växer. Mer förvånande är det kanske att det i Mellanöstern äts alltmer ost. Här finns knappast traditionerna, även om osttillverkningen av vissa anses ha sitt ursprung i dessa trakter, och i många delar av Mellan-
östern finns en växande avsky mot allt västerländskt. Men ländernas import av ost växer, det är ett obestridligt faktum. Enligt Bloomberg upplever osten dessutom en renässans i USA. Osten är nämligen en viktig del i populära viktminskningsprogram som Atkins. Under perioden 2000 till 2002 ökade konsumtionen med nästan fem procent. I Sverige ökar också ostkonsumtionen. Under 2003 mumsade vi i oss nästan 18 kilo, och enligt Dagens Industri uppgick ökningen till cirka två procent. Denna ökning kommer dock inte helt svenska mejerier till del, eftersom importen tar allt mer mark. Stellan Löfving
ARLA, CAMPINA TO MERGE A new dairy titan will be created as Arla Foods and Campina has decided to create a company owned by the two co-ops. The new company will have a EUR 10m turnover, and 21 500 suppliers/members in five countries. The deal is subject to regualtory approval.
NO ATKINS COKE IN UK Coca-Cola will not launch its new low-carb variant C2 in Britain. The surprising decision to keep the beverage off such an important market is seen as a strong indicator that the Atkins and low carb trend is waning, the Atlanta JournalConstitution writes. TULIP TO STAY IN RINGSTED After the management at the meat processor Tulip in Ringsted, Denmark a few weeks ago published plans to shut the factory and move production abroad, it is now clear that the manufacturing will continue there after all. A majority at the plant has acepted a 15 per cent wage cut. MANAGEMENT BUYOUT OF MILLS PASTA FACTORY Two members of the management at the Mills pasta factory in Bergen, Norway have been given clearance to buy the business. The remaining employees will be offered to buy shares in the new company Pasta Basta Produksjon AS. NORDIC EGG MERGER IN THE MAKING Denmark’s Danæg is to merge with Sweden’s Kronägg, a move that means that the Danish egg company will be the one which will finally save the beleaguered Swedish colleague. Kronägg’s members will become members of Danæg, while Kronägg will become a subsidiary of the Danish company. For daily news, check www.foodwire.net
Returadress: Mediaservice Box 5087 291 05 Kristianstad
Snart skriver vi 2005. Därmed har jorden hunnit snurra 75 varv runt solen sedan de första snabbköpen såg dagens ljus. Flera av dem låg förstås i USA, och det allra första snabbköpet öppnades i Jamaica.
…KRUBBAN ÄR MUMSIG Om det till äventyrs skulle ha gått någons näsa förbi, så kan vi informera om att julen står för dörren. En brittisk hotellkedja har lovat gratis logi över julhelgen till alla par som heter Mary och Joseph, och vår tids ikoner David och Victoria Beckham poserar som Jesu moder och snickare från Nasaret. Men i Italien ska de alltid vara värst. I Neapel finns en lång och fin tradition av att sälja handgjorda och ibland ganska roliga julkrubbor. Tidigare år har man bland annat kunnat beskåda både Usama bin Laden och George W. Bush närvara vid Jesu Födelse. I år har man dock tagit i rejält och snidat ihop världens största choklad-julkrubba. 32 konditorer och andra hantverkare har arbetat i 4 500 timmar i ett garage, och gjort slut på 3 300 kg choklad i olika varianter. Hela krubban är ätbar, och tillverkarna överväger att efter jul sätta ut hela klabbet på torget, så att Neapels invånare ska få sig en smakbit. Den som vill mumsa på en vis man eller kanske till och med sätta i sig självaste Jesusbarnet, ska således bege sig till Neapel efter jul. Här på Salt är vi som alltid lite sugna på choklad av högsta kvalitet. Däremot vet vi inte riktigt hur sugna vi är när julen är över. . .
Snabbköpet är idag en oundgänglig del i många människors vardag världen över. Miljontals människor försörjer sig på arbete i snabbköpen, och miljarder spenderar sina surt förvärvade slantar där, för att sedan håglöst släpa hem livets nödtorft. Eller också handlar det om en köpupplevelse som skapar glädje, och får kunden att lämna butiken med lätta steg. Men även om företeelsen är fullkomligt självklar, så är snabbköpet faktiskt inte lastgammalt. Det var först 1930 som de första snabbköpen såg dagens ljus. Allra första snabbköpet anses vara en King Kullen-butik i Jamaica. Nej, inte den där ön i Karibien med palmer och reggaemusik, utan staden Jamaica i delstaten New York i USA. TUSEN PRODUKTER
Butiken ifråga hade ett sortiment på mer än tusen produkter, vilket var enormt med den tidens mått. Dock ganska måttfullt i jämförelse med en nutida Ica Maxi, som ofta för närmare 30 000 artiklar. Den slogan som fick kunderna att vallfärda löd ”The World’s Greatest Price Wrecker”, vilket ungefär kan översättas ”Världens Största Prispajare”. Satsningen var kanske inte så genial som det i efterhand kan verka, utan snarare ett desperat drag för att dämpa effekterna av depressionen, som härjade hårt med
39.2004 • MÅNDAG 13 DECEMBER
Snabbköpet - en pigg 75-åring
sist i salt
Psst! Har du hört att...
”Inga väntetider, betjäna dig själv.” ”VÄRDE! VÄRDE! VÄRDE!” Den typen av slagord var vanliga i snabbköpens barndom.
både amerikanerna och landets näringsliv. I King Kullens butik var handelsmannen som bjöd på karameller och mätte upp mjöl i hemmafruarnas medhavda papperspåsar bortrationaliserad. Här var det låga kostnader utan krusiduller som gällde. King Kullen-kedjan fick snabbt efterföljare som Piggly Wiggly i Tennessee, Ralph’s i Kalifornien och Texaskedjorna Weingarten’s Big Food Markets samt Henke & Pillot. Den sistnämnda köptes upp av Kroger’s 1956. Snabbköpen, eller supermarkets som de heter på engelska, var förstås en revolution inom handeln. Men det som möjliggjorde denna revolution var förstås en helt annan revolution som genomsyrade hela samhället: bilens ankomst. Med bilens hjälp kunde kunderna köra till den billigaste eller bästa affären, och nya tekniska landvinningar skulle under de kommande åren spä på utvecklingen. En viktig sådan var kylarnas och frysarnas intåg i hushållen.
Med hjälp av dessa nymodigheter kunde plötsligt husmoderns (jodå, på denna tiden var det allt modern som skötte hushållet, oavsett vad Gudrun Schyman tycker om det) inköpsrundor ransoneras rejält. 1937 kom så ytterligare en uppfinning som kom att revolutionera handeln: kundvagnen. Ytterligare en innovation som underlättade husmödrarnas inköp. INGEN HANDELSMAN
I grunden är dagens varuhus, snabbköp och stormarknader inte särskilt annorlunda mot de första butikerna. Samma grundidé regerar fortfarande, om än betydligt tekniskt förfinad och i ett enormt mycket större format. Och den gamla handelsboden lär knappast vara på väg tillbaka. Vi skriver fortfarande 2004, men här på Salt är vi alltid ute i god tid, så därför avslutar vi denna veckas utgåva med att rikta ett ”Grattis i förskott” till vårt älskade snabbköp. Stellan Löfving