salt26-2004

26.2004 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: 0200-81 00 55, pren@salt.se Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0200-81 00 52 • Fax: 0200-81 00 54 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, reporter • Lars Josephsen, reporter För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue

• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 6 september 2004 •

Vem ska köpa MalacoLeaf?

Nederländska CSM ränker sälja sin konfektyrdivision, där bland annat MalacoLeaf ingår. Salts hetaste tips är att köparen återfinns i den alltmer aktiva kretsen av europeiska investmentbolag och fonder. Cloetta Fazer vill köpa MalacoLeaf, en önskan som kan besannas - nu eller senare.

I samband med fredagens publikation av delårsrapporten för första halvåret 2004, tillkännagav koncernchefen Jaap Vink att CSM funderar på en avyttring av sin sockerkonfektyrdivision. ”CSM har slagit in på en ny väg. Företaget har för avsikt att fokusera på business to business-verksamhet och undersöker nu möjligheterna att sälja CSM Sugar Confectionery”, löd hans kommentar.

CSM har alltså identifierat sockerkonfektyren som något av en främmande fågel, och det kanske kan vara riktigt i så måtto att det är en avsevärd skillnad på att driva en konsumentinriktad verksamhet och att vara en industriell leverantör till andra industrikoncerner. Ytterligare en bidragande orsak är förstås EMV-utvecklingen, som sätter allt hårdare press på varumärkesaktörerna.

Det faktum att CSM offentliggjort att man ”undersöker

möjligheterna” att sälja, är en tydlig indikator på att de två delarna av CSM kommer att skiljas åt på ett eller annat sätt.

Om man inte hittar en köpare som är beredd att betala tillräckligt, kan det bli tal om en avknoppning med påföljande börsnotering.

friserar verksamheten, så att den några år senare kan säljas vidare med god förtjänst.

Trots detta kommer sannolikt Europas godiselit att göra ett ärligt försök att lägga vantarna på CSM Sugar Confectionery. Storheter som tyska Haribo och Storck samt tysk-italienska Perfetti van Melle kan mycket väl tänkas vara intresserade, liksom en av de riktigt stora: Cadbury Schweppes.

Mindre troligt är däremot att de riktiga giganterna i godishyllan, Kraft och Nestlé, ger sig in i den här fajten. Både bolagen är inne i en process som snarare handlar om att minska antalet varumärken och fokusera på de globala inslagen.

FINANSHAJAR

LÄKEROL

Så, vem kommer då att köpa verksamheten? Det är en öppen fråga, men Salts absolut hetaste tips är att det återigen blir en finansiell aktör som slår till.

Fonder och investmentbolag, som exempelvis EQT och Triton, har varit inblandade i de flesta företagsaffärer på senare tid. De här aktörerna är fullständigt nedlusade med pengar, och kan oftast bjuda över branschbolag, som måste kunna räkna hem en investering genom avkastning från den löpande driften. Finanshajarna, däremot, skickar in rutinerade företagsledare som

Och globala inslag är det ont om i CSM godispåse. Det mest internationella varumärket är sannolikt det svenska bidraget Läkerol. Den skandinaviska inslaget är för övrigt påtagligt: MalacoLeaf står för en fjärdedel av CSM Sugar Confectionerys omsättning. Och av den fjärdedelen är det Sverige som bidrar med hälften.

Med tanke på detta är det inte otänkbart att CSM Sugar Confectionery förr eller senare hamnar i nordiska händer.

MalacoLeaf är rena drömförvärvet för exempelvis danska

salts syn på saken

sist i salt

sidan 2

sidan 8

Tågkrasch

En av de verkliga godbitarna i CSM:s division Sugar Confectionery.

Världens enda paltzeria

forts. på sid 2 >>

Pricks i Tierp läggs ned 27 anställda sägs upp när Switsbake lägger ned Pricks bageri i Tierp.

Verksamheten flyttas till Malmköping.

Anledningen till nedläggningen är allt hårdare kvalitetskrav från kunderna. Krav som förutsätter rejäla investeringar i Switsbakes nuvarande anläggningar. ”Vi har inte råd att göra de här förändringarna på alla våra fabriker”, säger Switsbakes vd Urban Andersson till Upsala Nya Tidning.

Samtliga 27 anställda sägs upp när fabriken stängs vid årsskiftet. Produktionen flyttas till Swistbakes andra fabrik i Malmköping, men även här planeras rationaliseringar.

Därför är det i nuläget oklart hur många av de som sägs upp som kan erbjudas nya jobb i Malmköping. ”Blir det tjänster lediga där kommer personalen från Tierp att erbjudas tjänsterna allra först”, säger Urban Andersson.

Utöver anläggningen i Malmköping har Switsbake också ett bageri i Mantorp.

Men Livs klubbordförande vid Pricks i Tierp, Astrid Boström, tror att det bara är en tidsfråga innan koncernen tar hem hela verksamheten till Danmark. ”Vi har känt på oss det här redan sedan de tog över vid årsskiftet”, säger hon till UNT. Det var då verksamheten såldes till Switsbake av den tidigare ägaren Cerealia. Pricks i Tierp startades 1933. 1944 började man baka pepparkakor och småkakor i den nuvarande lokalen.

2

26.2004 • MÅNDAG 6 SEPTEMBER

salts syn på saken

Tågkrasch Svenska Orientexpressen, ett hårdsatsande tillväxtföretag inom livsmedelssektorn, är på väg mot sin sista urspårning. Orsak: två storföretag, varav ett statligt, har dragit i nödbromsen. Ett halvår för sent.

Historien om tågmatsbolaget i Strömstad är lite beklämmande. Ju mer jag sätter mig in bakgrunden, detso mer ihärdigt ringer frågorna i mitt bakhuvud: Hur kunde det gå så här?

Varför måste det sluta med en krasch?

Det är uppenbart att grundaren Marcus Pettersson och de andra bakom Orientexpressen inte riktigt klarat av att driva verksamheten. Man kan inte bara slå ifrån sig och lägga skulden på sina uppdragsgivare, när man bärgat den här typen av kontrakt och sedan slutar med mångmiljonskulder.

Men det är också uppenbart att uppdragsgivarna Connex och SJ bidragit till kraschen genom att låta hela situationen gå överstyr innan man satte ned foten. Särskilt anmärkningsvärt är att SJ förlängt avtalet månad efter månad, trots de skulder bolaget dragit på sig, både till SJ självt och till andra kreditorer.

Slutligen kan man inte låta bli att undra vilka prisnivåer som figurerat i de ursprungliga avtalen, och om inte dessa varit så låga att både SJ och Connex borde dragit öronen åt sig redan i detta skede.

Hela historien är mycket tråkig, och många får lida.

Tänk bara tågresa från Göteborg till Luleå. Utan mat,

Stellan Löfving Chefredaktör

Ordkrig om tågmatskontrakt Cateringbolaget Svenska Orientexpressen hotas av konkurs sedan tågbolaget Connex på måndagen sagt upp sitt avtal med bolaget, en åtgärd som på tisdagen fick även SJ att säga upp bolagets återstående tågkontrakt. Svenska Orientexpressen tänker svara med juridiska motåtgärder. Frågan är bara om bolaget kan överleva en rättegång.

Samarbetet med Connex, som tillkännagavs under våren 2003, har utvecklats till en riktig mardröm för Svenska Orientexpressen. Avtalet, som gäller servering på Connex linjer mellan Luleå-Stockholm och Luleå-Göteborg, bedömdes då vara värt 30 miljoner SEK per år och skulle löpa i åtta år.

Nu har partnerskapet förbytts i ett ordkrig, där Svenska Orientexpressen ger Connex skulden för det mesta av sina problem. De ekonomiska problem som man drabbats av under hösten och vintern beror enligt Svenska Orientexpressen på att Connex vägrat följa slutna avtal och erlägga ersättning för levererade tjänster.

Den situationen reddes dock ut genom en förlikning. ”Givetvis har Connex agerande satt oss i en svår situation, men utvecklingen såg väldigt bra ut och vi visade ett

överskott under de sju första månaderna”, säger VD Henric Carlsson, som tillägger att företaget räknade med att klara alla åtaganden under hösten. ”INTE ACCEPTABELT”

Svenska Orientexpressen ligger efter med skatter och avgifter, men anser sig ha fått kontroll på situationen i så måtto att man följer de uppgörelser man gjort med Kronofogdemyndigheten. ”Det är inte acceptabelt att Connex hävdar att uppsägningen beror på att vi inte gjort rätt för oss när vi följer de uppgörelser vi gjort med berörda myndigheter. Att Connex sätter vår personal i en så svår situation, utan att bereda möjlighet för de fackliga organisationerna att hantera frågan på ett för de anställda bra sätt, visar bara vilken attityd man har till de anställda”, säger Marcus Pettersson, styrelseordförande och grundare av Svenska Orientexpressen.

Connex hävdar, å sin sida, att man inte haft något annat alternativ än att säga upp avtalet med Svenska Orientexpressen, eftersom man kör på ett avtal med det statligt ägda Rikstrafiken. ”Det är givetvis tråkigt att behöva säga upp avtal. Vi kan dock inte acceptera en samarbetspartner som inte gör rätt för sig. Det blir en ohållbar

situation som på sikt riskerar att drabba våra resenärer”, säger Olof Eriksson, chef för affärsområde Norr och Norrlandståget på Connex Sverige AB. Avtalet tas med omedelbar verkan över av ISS TraffiCare, som nu får jobba febrilt för att få servicen på plats. Bolaget kommer att erbjuda en del av Svenska Orientexpressens 150 anställda nya jobb.

Connex uppsägning av kontraktet med Svenska Orientexpressen fick även SJ att fatta mod. Dagen efter beslutades att inte förlänga avtalet med Svenska Orientexpressen, som är skyldigt SJ miljonbelopp.

Utöver SJ har Svenska Orientexpressen miljonskulder även till staten och andra fordringsägare.

Svenska Orientexpressen har nu sagt upp all sin personal, och under veckan hoppas man komma igång med MBL-förhandlingar. Samtidigt förhandlas det enligt bolaget febrilt med de olika fordringsägarna för att lösa situationen fram till en eventuell rättsprocess.

Det är dock knappast troligt att fordringsägare som SJ och Kronofogdemyndigheten är beredd att ställa upp på den typen av förhandlingar, och det är knappast troligt att Svenska Orientexpressen kan undvika en konkurs.

Forts fr. sid 1: Vem ska köpa MalacoLeaf?

Toms, som under de senaste åren gjort ett par saftiga uppköp inom sockerkonfektyr, och även norska Orkla med dotterbolaget Nidar kan tänkas vara suget på MalacoLeaf.

Cloetta Fazer har deklarerat sitt intresse för att köpa MalacoLeaf, men CSM kommer troligen i första hand försöka att hitta en köpare till hela divisionen. Och då är vi raskt

tillbaka på ruta ett, där vi hittar de finansiella aktörerna som har pengar, tålamod och expertis nog att stycka upp bolaget i lagom stora och aptitliga delar.

NORDISK ÄGO

Om några år är det således möjligt att vi åter får se Läkerol, Ahlgrens Bilar, Pim-Pim, Fruxo och de andra godbitarna i nordisk ägo, efter att en

europeisk investmentfond köpt CSM:s godisdivision och sålt den vidare i lagom lönsamma delar.

Men det kan lika gärna bli så att nämnda fond låter CSM:s godisdivision bli grundstenen i ett nytt gigantbygge.

Och då kan i princip vilket som helst av de bolag som nämnts i artikeln följa efter.

Stellan Löfving

26.2004 • MÅNDAG 6 SEPTEMBER

3

Atkinsmaten till Sverige Amerikanska Atikins Nutritionals, bolaget som kommersialiserat den numera avlidne läkaren Robert C. Atkins kontroversiella kostråd, lanserar egna livsmedelsprodukter på den svenska marknaden. Sverige blir första landet i Europa, efter Storbritannien, där Atkinsprodukterna introduceras.

Lanseringen i Sverige smygs igång den 9 september, då Atkins kommer att presentera de produkter som ska säljas i Sverige vid ett seminarium i Stockholm.

Därmed är manegen krattad för ett bantarmatskrig. För samtidigt som Atkins rullar

in med sitt välkända namn, arbetar det svenska bolaget GI Foods med en finansieringsrunda och på sikt ett samarbete med livsmedelsproducenter som vill slå mynt av bantarnojan. Därutöver finns ytterligare ett antal aktörer som vill vara med och ha en bit av kakan.

CRUSTUM

Vd för Crustum är Carl Hall, och marknadschef är Ola Lauritzson, författare till boken ”Gå ned i vikt med GI-metoden.”

Atkins Nutritionals grundades 1989 av Robert C. Atkins, och stommen i bolaget är hans teorier om effektiv viktminskning genom kontrollerat intag av kolhydrater. I bolagets sortiment finns mat, näringstillskott, snacks, kryddor och informationsmaterial för människor som hoppas gå ned i vikt.

Snart lanseras de första produkterna

Svensk distributör för Atkins är bolaget Crustum, ett bolag som bland annat fått en rad produkter med namn som Advantage Bar, Endulge, Morning Shine och Quick Quisine godkända av Hälsokostrådet.

Stellan Löfving

Arla och Wiseman pressar ut Dairy Crest Det svänger snabbt i den brittiska mjölkindustrin.

Ytterligare två jätteaffärer har nu avgjorts, och det står nu klart att Arla Foods UK och Robert Wiseman håller på att pressa bort Dairy Crest från marknaden.

Arla Foods UK drog en nit i det brittiska mjölklotteriet när det stod klart att Sainsbury’s tänker köpa all sin mjölk från Robert Wiseman från årsskiftet. Dagen efter drogs dock en halv vinstlott, när det blev klart att Arla Foods UK blir kvar som leverantör till marknadsledaren Tesco.

Hela den volym som i nuläget levereras av Dairy Crest kommer dock från årsskiftet att övertas av konkurrenten Robert Wiseman, som därmed ökar sina leveranser till Tesco med drygt 170 miljoner liter per år.

När årets förändringar i den brittiska mejeriindustrin fått genomslag har Robert Wiseman ökat sina leveranser till de fem stora aktörerna i brittisk detaljhandel med 362 miljoner liter. Arla Foods UK ökar med 78 miljoner liter, medan kapplöpningens absoluta förlorare Dairy Crest tappar 432 miljoner liter.

Kvar att förhandla om finns dock Morrisons, med en volym på 480 miljoner liter. Arla Foods har traditionellt goda relationer med den skotska kedjan men Morrisions förvärv av Safeway, som i princip tredubblat Morrisons mjölkvolymer, försätter saker och ting i ett nytt läge.

Dairy Crests enda kvarvarande storkontrakt avser 160 miljoner liter mjölk per år till just Safeway. Om Dairy Crest förlorar även detta kontrakt, är framtiden mycket oviss.

Det som pågår i den brittiska

Stora omvälvningar i brittisk mejeriindustri

SVENSKARNA HÅLLER MED KENT 68 procent av svenskarna håller med regeringens alkoholrapportör Kent Härstedt om att Sverige bör sänka spritskatten.

Det visar en undersökning där 1 015 svenska intervjuats, skriver DN. LEDNINGEN KÖPER UT NORFOODSKONCERNEN Norfoodskoncernen, som består av svenska AB R Lundberg samt Norfoods bolag i Danmark, Norge och Finland, har köpts ut från riskkapitalfonden Segulah II. Köpare är en grupp i företagsledningen, där bland annat AB R Lundbergs tidigare ägare Anders Brantberg och Torbjörn Malmsjö ingår. Norfoodskoncernen säljer och marknadsför råvaror och ingredienser, omsätter cirka 700 miljoner SEK och har 60 anställda.

1 januari 2005

FELIX STOPPAR POTATISREKLAM Ett nyinspelat reklaminslag för Felix klyftpotatis har i all hast stoppats, skriver Aftonbladet.

Anledningen är att en tonårskille som figurerar i filmen bär en t-shirt med texten ”Support 81”, vilket syftar på en stödfond för fängslade medlemmar i mc-gänget Hells Angels.

Det börjar se mörkt ut för brittiska Dairy Crest. Diagrammen visar de tre brittiska mejeriernas andel av leveranserna av EMV-mjölk till de fem största detaljisterna Tesco, Sainsbury’s, Asda, Morrisons/ Safeway och Somerfield. Tillsammans står dessa fem för 80 procent av dagligvaruhandeln.

BARRY CALLEBAUTS KÖP AV AM FOODS KLART Schweiziska chokladkoncernen Barry Callebauts förvärv av Arla Foods dotterbolag AM Foods är nu avslutat. Från den 1 september konsolideras AM Foods i Barry Callebauts räkenskaper, och AM Foods kommer att byta namn till Barry Callebaut Sweden.

1 januari 2004

mejeriindustrin kan mest liknas vid ”Hela havet stormar”, och dramatiken har fått stor intensitet efter det avtal mellan Arla Foods och Wal-Martägda Asda som tillkännagavs i våras.

Asdas beslut att lägga hela sin mjölkvolym hos en leverantör har skakat den brittiska mejeriindustrin i grunden.

Stellan Löfving

PROGRAMMET KLART FÖR MOSKVA-SEMINARIUM Nu har Exportrådet presenterat sitt program för det arrangemang som genomförs i Moskva den 23-24 september. Bland föredragshållarna finns dryckesjätten WimmBill-Danns styrelseordförande David Iakobachvili och Alexander Kosyanenko, vd för butikskedjan Perekriostok. fortsätt >>

26.2004 • 6 SEPTEMBER

4 Under seminariet planeras även en matchmaking-session samt besök på mässan WFE.

Burger King hos Rasta

MEDALJER TILL ARLAS MEJERI I ÅSEDA - SOM LÄGGS NED I ÅR Arla Foods mejeri i Åseda, som läggs ned i slutet av 2004, har belönats med fyra guldmedaljer för olika varianter av sin gräddost. Medaljerna delades ut av den tyska organisationen DLG.

Den nyuppväckta vägkrogskedjan Rasta, som numera ingår i Snapcat AB, har tecknat ett samarbetsavtal med Burger King. I januari 2005 kommer den första Burger King-enheten vara klar, i anslutning till Rasta i värmländska Grums.

PÅGEN GÅR TILL AD Bagerikoncernen Pågen har anmält fackförbundet SIF till Arbetsdomstolen för att få ett slut på den segdragna konflikten om säljarnas nya anställningsvillkor, skriver TT. I vintras sade Pågen upp sin säljkår. Av de 425 säljarna återanställdes 370 med sämre ekonomiska villkor.

KONFLIKT STOPPAR FLYGMATEN Hotell- och Restaurangfacket, HRF, har varslat om strejk för sina medlemmar inom flygcateringen. Transport har varslat om sympatiåtgärder.

Medlare har kopplats in för att lösa konflikten, men klyftan är djup, och det mesta tyder på att resenärer med bland andra SAS, Lufthansa och Spanair får klara sig utan mat ett tag.

MÖTE OM BILLIGA NORSKA RÄKOR Branschorganisationer för svenska och norska fiskare kommer nu att mötas för att diskutera problemet med de billiga norska räkor som håller på att driva svenska räkfiskare i konkurs. De svenska yrkesfiskarna hoppas att diskussionerna ska leda till en lösning på problemet. Annars, skriver Aftenposten, är man beredd att försöka få till stånd en antidumpingprocess genom EU-kommissionen.

COOP DANMARK SÄLJER HALVA GRISAR Under veckan börjar Coop Danmark att sälja halva grisar genom Internetbutiken NETfortsätt >>

Rastakedjan återvänder som bekant till sina rötter, i och med att grundaren Dan Tervaniemi och hotellentreprenören Rolf Lundström köpt ut resterna av belgiska Carestels misslyckade satsning i Sverige, fyllt på med det man hade innan och sedan satt hela klabbet på Göteborgs OTClista genom att apportera in det i avsomnade bolaget Snapcat, i utbyte mot 75 procent av aktierna i Snapcat.

Innan Tervaniemi sålde Rasta till Carestel hade han byggt upp en kedja med traditionella vägkrogar, kompletterade med mackar och hamburgerrestauranger. På den tiden stod det numera insomnade märket Clock på snabb-

matsenheterna, men nu har Snapcat alltså blivit franchisetagare hos Burger King. ”Vi behövde ha något som kompletterade vårt matutbud längs vägarna. Sedan vi tog över Rastaanläggningarna har vi återinfört vårt ursprungliga koncept med husmanskost, kaffe och smörgåsar. Men det är framförallt yrkestrafiken som vill ha den typen av mat. Vi har letat efter något som även attraherar turister, familjer och lokala gäster. Det får vi i och med Burger King-konceptet”, förklarar Snapcats vd Jan Bengtsson.

RIKSVÄG 45

Rasta i Grums blir alltså först ut. Sannolikt ett välkommet besked för alla västsvenska barnfamiljer som på sin väg till vintersemestern i Sälen förgäves spanat efter ett matställe som appellerar även till barnen längs riksväg 45. Efter Grums kommer turen till Rasta i Nyköping, där Burger Kingenheten beräknas bli färdig klar till sommaren 2005. Om det sedan blir fler Burger King, får

framtiden utvisa. ”Vi börjar med två, därefter gör vi en utvärdering för att se om vi ska gå vidare. Men om detta går bra, vilket jag tror att det gör, vill vi gärna fortsätta expandera. Burger King har ett starkt varumärke och en vuxen smak på sina produkter som passar bra in på våra anläggningar”, säger Rastakoncernens vd Dan Tervaniemi.

På Burger King är man förstås glas över den nya franchisetagaren: ”Burger King påbörjade en stark tillväxtfas under förra året och nu ökar vi expansionstakten genom att knyta duktiga och ambitiösa franchisetagare till vårt koncept. Både Dan och Jan passar in på den beskrivningen och de har båda bred branscherfarenhet. För vår del är det viktigt att tydligare etablera oss på vägnätet. Både Burger King och Rasta har starka varumärken och vi är övertygade om att de båda kompletterar varandra fullt ut”, säger hamburgerkedjans vd Stefan Eriksson.

Stellan Löfving

Unilever utmanar Tine i gräddhyllan Globala giganten Unilever har etablerat sig i Norge.

Tidigare har koncernen endast funnits i landet som delägare i Agra-koncernen, men nu planeras en inbrytning som ska plocka andelar av marknaden för grädde och créme fraiche från dominanten Tine.

Marknaden för grädde och créme fraiche i Norge är värd 1,4 miljarder NOK, och har dominerats totalt av Tine. Även om Tine på senare år fått viss konkurrens, så har det handlat om ost och mjölk. I dagarna blir det även fajt om smörkunderna, när Synnøve

Finden drar igång i Namsos, och inom kort kan Tine alltså även se fram emot en tuff fajt i gräddhyllan.

Här i Sverige har Unilever Bestfoods länge utgjort ett vegetabiliskt alternativ till grädden och créme fraichen.

Sortimentet har under senare år bytt namn ett par gånger, men har nu skyfflats in under Milda-vaurmärkets paraply.

I Europa säljs de växtoljebaserade produkterna under märket Maizena Cremefine. I nuläget är det inte känt vilket varumärke som kommer att användas i Norge.

HÅRD KONKURRENS

Lars Aaseby, vd för norska

Unilever Bestfoods, lovar hård konkurrens för Tine. ”Vi utmanar gärna ett monopol, hård konkurrens är vi vana vid och nya produkter och ökad konkurrens är bara en fördel för kunderna”, säger han till Dagens Næringsliv.

I Sverige har Unilever Bestfoods åtta produkter i gräddsortimentet. Alla går under märket Milda.

När det gäller matfett finns Unilever redan på marknaden genom Agra Industrier, där man äger 36 procent. Resten ägs av familjen Heje. Agra Industriers dotterbolag Mills säljer margarinprodukter som Melange, Soft Flora och Letta på den norska marknaden.

26.2004 • MÅNDAG 6 SEPTEMBER Bara en dryg månad efter att Nestlés köp av Valios finska glassverksamhet blivit klart, lämnar bolaget den norska marknaden med mångmiljonförluster i bagaget. Sälj och marknadsföring överlåts nu till Tine-ägda Diplom-Is, som redan sköter produktion och distribution.

Nestlés strategi i glassfrysen verkar inte helt glasklar. Kapitulationen i Norge görs efter år av förluster, som sannolikt uppgår till tresiffriga miljonbelopp. Även i Danmark rinner pengarna ut genom dotterbolaget Premier Is. Samtidigt satsas det hårt i Sverige och Finland. I Finland har Valios glassverksamhet förvärvats, och i Sverige har ett joint venture etablerats med den värsta konkurrenten i Finland, Ingman.

Nestlé arbetar hårt för att utmana världens absoluta glassgigant, Unilever, och målet är förstås att uppnå samma position som konkurrenten med internationella varumärken som Magnum, Cornetto och

5

Nestlé ger upp om norsk glass Carte d’Or. Men här i Norden går det alltså trögt.

Intåget i Norge gjordes 1997, efter att glassfabriken Drammens Is demolerats av en bombattack som riktade sig mot mc-gänget Bandidos.

Istället för att bygga upp verksamheten igen, sålde de förra ägarna till Nestlé, som sedan även köpte det lilla glassföretaget Døla Is. TREA

Men som trea på marknaden efter Diplom-Is och Hennig Olsen har Nestlé haft svårt att göra sig gällande, och marknadsandelen ligger i dagsläget kring blygsamma fem procent. För tre år sedan överläts produktion och distribution till Diplom-Is, och nu är man alltså inne i slutförhandlingar om att överlåta även försäljning och distribution. Kanske kan man på detta sätt klamra sig

fast även framledes med några av de mest populära produkterna. Därmed skulle Nestlé ha en möjlighet att nå den internationella täckning man tycks önska, åtminstone med en del av produkterna.

En viktig faktor för Nestlés utträde ur Norge tycks dock ha varit landets nej tack till EU, vilket försvårar den typ av internationell samordning som kan behövas i en konkurrensutsatt bransch.

Enligt John Obstfelder, marknadschef på Diplom-Is, är det nu fråga om ett licensavtal.

Därmed har Diplom-Is ingen anmälningsplikt till konkurrensmyndigheterna. ”Med de öppna konkurrensförhållanden som råder i Norden och Europa i övrigt kan det inte heller bli tal om att Diplom-Is får en dominerande ställning”, säger han.

Stellan Löfving

Konsumtionen av svensk kyckling ökar Konsumtionen av svensk kyckling ökade med 2,5 procent under första halvåret 2004. På branschorganisationen Svensk Fågel förklarar man ökningen bland annat med ett ökande utbud av färska kycklingprodukter.

av omfattande import.

Men medan importen i stor utsträckning består av frysta produkter och så kallade köttberedningar, kött som marinerats eller lagts i blöt, så satsar de svenska aktörerna hårt på utveckling.

STADIGT STIGANDE

”Det är glädjande att vi svenskar väljer att äta mer svensk kyckling. Kyckling är ju inte bara gott och lätt att variera, utan också nyttigt och ligger i tiden”, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel.

Hon har all anledning att glädjas. Siffrorna, som visar att konsumtionen av svensk kyckling under första halvan av 2004 ökat till 45 630 ton (44 537) är ett positivt besked för en bransch som pressas hårt

Några siffror för hur importen utvecklats under första halvan av 2004 finns ännu inte. Men den lär knappast ha sjunkit.

Kycklingkonsumtionen som helhet är stadigt stigande, och den utvecklingen eldas med stor sannolikhet på av den intensiva debatten om fetma och annan kostrelaterad ohälsa.

Kyckling betraktas av de flesta konsumenter som ett nyttigare alternativ till exempelvis nötkött och fläsk.

På sikt tror kvalificerade bedömare att kycklingkonsumtionen kommer att gå om konsumtionen av fläskkött. Innan vi svenskar når dit, har vi dock en bit att gå. Visserligen konsumerade svenskarna under 2002 - enligt preliminära siffror från Jordbruksstatistisk årsbok 2004 - nästan lika mycket färskt och fryst fjäderfäkött, 13,8 kg, som det konsumerades färskt och fryst griskött, 14,4 kg. Men därtill kommer 23 kg charkvaror per person och år, en kategori där fläskköttet fortfarande dominerar stort.

Produktavsnittet ”skinka, kassler och andra oblandade charkvaror” stod ensamt för nästan sex kg av genomsnittssvenskens köttkonsumtion.

Kycklingköttet vinner dock terräng även i denna kategori.

torvet. Köttet kan hämtas i den lokala butiken, och priset ligger på 650 DKK. Det är 300 DKK mindre än vad butikerna annars tar, uppger Landbrugsavisen. Köttet levereras styckat, vakuumpackat och märkt, så att det bara är att stoppa i frysen.

CARREFOUR RÖR OM I GRYTAN Franska dagligvarugiganten Carrefour ska göra sig av med ”tillgångar som går dåligt” värda en miljard EUR de närmaste två åren, samt lägga över all fastighetsverksamhet i ett separat bolag, skriver Financial Times. Carrefour har tappat mark framförallt på grund av den nya konkurrensen från extrema lågriskedjor som Aldi eller belgiska Cora, samt på grund av allmänt låg efterfrågan. Rykten gör gällande att Wal-Mart skulle vara på väg att köpa upp Carrefour, eller att ägarna satt en deadline för när verksamheten måste vara på bättringsvägen, men det tillbakavisas av vd Daniel Bernard.

EFSA: MÄTTAT FETT STÖRRE PROBLEM ÄN TRANSFETT EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har utvärderat transfettets effekter på hälsan. Enligt EFSA har transfettet större påverkan på risken för hjärtsjukdom än mättat fett. Men eftersom européerna äter tio gånger mer mättat fett än transfett, bedöms transfettet som ett större problem. EFSA konstaterar också att sambandet mellan transfetter och sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och allergier är svagt eller motstridigt.

HEINEKEN FÅR INTE HANDLA I UNGERN Heinekens försök att köpa ungerska bryggeriföretaget Brau Hungaria via dotterbolaget Amstel har stoppats av en domstol i Ungern, enligt Just-drinks. Detta efter att bolagets mindre aktieägare försökt stoppa affären med motiveringen att köpbudet var för dåligt. Beslutet var oväntat fortsätt >>

26.2004 • 6 SEPTEMBER

6 för Heineken, som så sent som i juni sade att affären forskred utan förutsebara problem.

MCDONALD’S PÅ ÄPPELJAKT McDonald’s måste från och med i sommar jaga rätt på 29 000 ton äpplen per år i USA, efter att man lanserat nya produkten Apple Dippers, rapporterar The Packer. Äppeldoppat, som kan fås tillsammans med barnmenyn Happy Meal, innebär goda nyheter för fruktodlarna i landet, konstaterat nyhetstjänsten.

TRENSUMS VARSLAR Legotillverkaren Trensums Food, med 105 anställda, för MBL-förhandlingar som gäller varsel av maximalt 25 anställda. Förhandlingarna är ännu inte avslutade.

NYKVIST SÄNKER RIBBAN INFÖR TORSKFÖRHANDLINGAR Sveriges regering har beslutat att endast kräva ett totalförbud för fiske på det som kallas det östra beståndet av torsk i Östersjön. När det gäller det västra beståndet backar man från sitt krav på totalstopp och kräver nu istället en kvot på 23 000 ton.

Det är helt enligt Havsforskningsrådet ICES linje, uppger Radio Blekinge.

NU KIKAR CARREFOUR PÅ SVERIGE OCH DANMARK Det är fortfarande två veckor kvar till premiären för Carrefours och Norgesgruppens lansering av det gemensamma konceptet MenyChampion, men Carrefour analyserar redan hur man ska ta sig in på den svenska och danska marknaden.

Den franska bjässen är helt öppen för samarbete med lokala kedjor, och enligt Handelsbladet FK kommer även Norgesgruppen att följa med in i de nya länderna. På sikt övervägs också lansering av hard discount-kedjan Dia och hypermarketkonceptet Carrefour.

Ett dödsfall i Umeå har riktat hela Sveriges blickar mot de befuktningsanläggningar som under en period installerades i många livsmedelsbutiker.

Dödsfallet kan dock inte med full säkerhet kopplas till fuktanläggningen, och den avlidne hade redan en allvarlig sjukdom.

Under 90-talet lanserades fuktanläggningarna på allvar i Sverige. Säljargumentet var enkelt: Genom ökad luftfuktighet i frukt- och grönsaksavdelningen minskar varornas viktförluster. Mindre svinn innebär bättre ekonomi. Att frukten och grönsakerna dessutom ser fräschare ut med små daggdroppar på, är bara en bonus.

Fuktnojan gick dock över ganska snabbt, och i de nya butiker som öppnas idag är det ovanligt med den här typen av maskiner. Och efter dödsfallet

Fokus på grönsaksduscharna i Umeå lär fuktmaskinsäljarna få det riktigt tufft, trots att Smittskyddsinstitutet bedyrar att det inte finns någon risk med att äta varor som fuktats med hjälp av den här typen av anläggningar.

Nyare fuktanläggningar är dessutom säkrade mot den här typen av smittspridning.

Många butiker har självmant stängt av sina duschar, och under veckan har branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel gått ut och rekommenderat alla medlemmar att stänga av fuktanläggningarna.

En man har avlidit. Han var redan allvarligt sjuk när han drabbades av legionellasmitta, eller legionärssjukan som den

också kallas. Ytterligare två personer uppges vara smittade, och alla tre har handlat i samma butik, Obs i Umeå.

Butikens fuktanläggning befanns innehålla legionellabakterier, men anläggningen är nu rengjord och fri från smitta.

Legionärssjukan brukar ofta kunna bemästras med tidig antibiotikabehandling. För personer som är sjuka eller har nedsatt immunförsvar kan dock sjukdomen få dödlig utgång. Enligt DN leder 14 procent av de registrerade fallen i Europa till döden.

Endast ett dödsfall har tidigare kunnat kopplas till en fuktanläggning i en butik. Det var på betydligt varmare breddgrader, i Louisiana, 1989.

Kostexperter varnar för Arlas Cultura Danska kostexperter varnar nu för Arla Foods drickyoghurt Cultura, och kallar den för godis som marknadsförs som yoghurt. Drycken innehåller nästan lika mycket socker som konventionell läsk. Även om Cultura innehåller nästan lika mycket socker som en läsk, kallar Arla Foods produkten ”ett perfekt mellanmål.” Av de produkter som säljs i Danmark innehåller drickyoghurten med vaniljsmak motsvarande 21 sockerbitar. Hallonvarianten innehåller 19 sockerbitar och jordgubbsdrycken 16. ”Därför är Cultura långt ifrån idealisk”, säger Jerk W. Langer, läkare och författare till flera böcker om kost, till Politiken.

Professor Berit L. Heitman, som arbetar för danska Fødevaredirektoratet samt Institut for Sygdomsforebyggelse, stödjer

Langers uppfattning genom att hävda att ”Arla kamouflerar sockret genom att packa in det i yoghurt, som vi kopplar ihop med något nyttigt.”

Under förra året sålde Arla Foods 12 miljoner flaskor Cultura, och försäljningen under de senaste två åren har ökat med mer än 50 procent.

en av mejeriindustrins stora utmaningar.

FULL GÅNG

Utvecklingsarbetet är i full gång, enligt Merete Myrup Christensen, som är avdelningschef på Arla Foods näringsavdelning: ”I näringshänseende har vår uppgift historiskt sett varit att reducera fettinnehållet i våra produkter.

Här har vi under de gångna tio åren utvecklat ett starkt sortiment av fettreducerande produkter i alla kategorier.

Nu har turen också kommit till socker - och vi kommer under de närmsta månaderna att kunna presentera produkter med reducerat sockerinnehåll”, säger hon. Konsumenttester av de nya produkterna pågår.

Innehåller lika mycket socker som läsk

KALORIBOMB

Cultura är en av Arla Foods tyngsta lanseringar på senare år. Kritiken av denna ”kaloribomb”, som dietisternas taleskvinna Lisa Bolting Hansen kallar den, fick på söndagen Arla Foods att gå ut med ett pressmeddelande, där koncernen bedyrar att man arbetar hårt på att minska sockerhalten i sina produkter, något som koncernchefen Åke Modig för övrigt nyligen utnämnde till

Lars Josephsen

7

26.2004 • MÅNDAG 6 SEPTEMBER Interbrew finns inte mer.

Inte heller AmBev. Efter att aktieägarna i båda bolagen röstat ja till fusionen mellan dem, har affären nu avslutats, och det nya bolagets namn blir InBev. InBev blir världens största bryggerikoncern räknat på volym, och världens näst största (efter Anheuser-Busch) räknat på omsättning.

Tekniskt sett skulle man kunna säga att belgiska Interbrew tagit över brasilianska AmBev, för Interbrew får 57 procent av kontrollen över bolaget samt vd- och ordförandeposterna. Dessutom kommer högkvarteret att ligga i Interbrews hemstad Leuven

Interbrew och AmBev blev ett öster om Bryssel. Men båda bolagen förnekar att det handlar om ett uppköp, inte minst eftersom aktierna i de båda bolagen ska handlas separat på

Öljättens nya logotyp.

varsin sida om Atlanten.

Tidigare sades det att det nya bolaget skulle heta InterbrewAmBev, men nu har man

istället bestämt sig för det mer hanterbara InBev. Koncernen är inte nöjd med att vara världens största bryggeriföretag räknat på volym.

Vd John Brock säger enligt Dow Jones att företaget söker nya uppköpsobjekt för att stärka sin position på marknader där man redan verkar, och att det finns pengar nog att köpa en marknadsledare. Vilka företag som är intressanta att köpa avslöjas däremot inte.

Jonathan Newton

Lidl-personal tvangs bära hårband under mens Tyska lågpriskedjan Lidl har orsakat folkstorm i Tjeckien, genom att kräva att kvinnliga anställda ska bära hårband då de har mens, i syfte att hålla toabesöken nere på ett absolut minimum.

kvinnliga anställda måste bära hårband som igenkänningstecken under sina mensperioder, så att cheferna tydligt ska kunna se vilka som har rätt att nyttja toaletten under sina arbetspass, rapporterar Lebensmittel-Zeitung.

Lidls officiella regel när det gäller de anställdas rätt att gå på muggen, är att toabesök endast får ske under ordinarie raster. Som alla kvinnor vet, är detta knappast görbart en gång i månaden. Men för att hålla toabesök under arbetspassen nere på minimum, införde Lidl i Tjeckien en regel om att

FOLKSTORM

AXFOOD SLÄPPER HÖNORNA LOSS Även Axfood har nu beslutat att sluta köpa ägg från värphöns i den gamla typen av burar, skriver ATL. Därmed tackar alla de fyra stora handelsblocken i Sverige nej till burägg. Axfood köper idag 4 000 ton burägg per år, vilket är en tredjedel av den totala volymen.

BRYGGERIGRUPPEN PÅ VÄG ATT KÖPA LETTISKT BRYGGERI Bryggerigruppen väntas inom kort köpa en av Lettlands ledande ölproducenter, Lacplesa Alus. Enligt den lettiska tidningen Dienas Bizness ligger köpeskillingen mellan 45 och 52 miljoner DKK. För en månad sedan köpte Bryggerigruppen Lettlands största läskföretag, Cido Partikas Grupa.

Detta har givetvis orsakar folkstorm i landet, och lett till kraftiga reaktioner i tidningar och radio. Till saken hör givetvis också att tjeckerna redan sedan innan hyser en aversion mot allt tyskt med tanke på det föregående århundradets erfarenheter, och den redan

förnedrande regeln möter ytterligare avsky mot denna botten av förment tysk imperialism och ”ordnung muss sein”.

Avskyn smittade också av sig på andra tyska kedjor i landet, som tvingats gå ut offentligt och kraftfullt fördöma påbudet.

Lidl har nu i all tysthet dragit tillbaka regeln, men ryktet gör gällande att bruket ursprungligen uppstod hos kedjans affärer i Polen, och huruvida det ännu är i bruk där är okänt. Lidl vägrar som vanligt att kommentera saken för media.

Jonathan Newton

SYNNØVE KLAR MED SMÖRET Synnøve Finden, det privata mejeriföretaget som tagit en försvarlig andel av den norska ostmarknaden, står nu i begrepp att starta sin smörproduktion vid mejerianläggningen i Namsos, som man efter en långdragen process köpt av Tine. Anläggningen ska förse hela den norska marknaden med smör och margarin.

For daily news, check www.foodwire.net

page seven

ARLA FOODS RETAINS AND LOSES Arla Foods has lost one large British supermarket customer and retained another, as Sainsbury’s has declared it will discontinue its contract with Arla, while Tesco has decided to severe ties with Dairy Crest and only keep Robert Wiseman and Arla Foods as its suppliers. Arla’s share of the Tesco volumes is, however, not to increase, as Wiseman will take over the deliveries that are currently on Dairy Crest’s contract.

CSM MAY SELL CANDY DIVISION CSM, the Dutch food and ingredient industry group, is considering selling its candy business including the MalacoLeaf subsidiary and focus on business-to-business supplies of e.g. bakery ingredients instead, CEO Jaap Vink says. A decision will follow before the end of the year. The announcement came as CSM reported half-year earnings down at EUR 46.2m (66.5) on sales at EUR 1.68bn (1.70), in much induced by poor performance within the bakery ingredients division.

NESTLÉ GIVES UP ON NORWEGIAN ICE CREAM Nestlé is to pull out of the ice cream market in Norway, only seven years after it entered.

Nestlé will leave the sales and marketing activities to DiplomIs, the local market dominant, which already produces and distributes Nestlé’s ice cream in Norway. Nestlé’s ice cream business in the country has been dogged by losses that are estimated at triple-digit million NOK levels, while failing to gain a larger market share than five per cent. The decision to leave Norway comes in the same year as major invstments where made in Swedish and Finnish ice cream businesses.

For daily news, check www.foodwire.net

Returadress: Mediaservice Box 5087, 291 05 Kristianstad

En pizzeria finns i varje svensk by med självaktning, nästan oavsett hur liten den är. Men en paltzeria? Nej, för att hitta en sådan får man åka till den norrländska metropolen Öjebyn.

DET BOJKOTTAS PÅ IRLAND En fjärdedel av pubarna i Dublin bojkottar nu alkoholjätten Diageos produkter i protest mot höjda priser, skriver Sunday Times.

Denna utsaga får oss att studsa, ty Diageo är ju, som alla läsare av Salt redan vet, företaget som tillverkar Guinness, denna irländska flytande asfalt till nationaldryck.

En irländsk pub utan Guinness? Utan detta flytande bröd, vars omständiga och etappvisa skänkningsprocedur ger varje irländsk pub dess charmiga och helt unika rytm? Skulle inte tro det, kompis. Det låter mer omvälvande än om befolkningen på den gröna ön hade gjort revolution, avskaffat katolicismen och frivilligt anslutit sig till det där öriket på andra sidan Irländska sjön.

Men det är inte så illa som man kan tro. Vid närmare granskning visar det sig att det är endast ”vissa” av Diageos produkter som bojkottas. Och vid ännu närmre granskning visar det sig att dessa är...

Carlsberg, som i Irland distribueras av Diageo.

Det låter liksom inte som någon direkt kännbar aktion för Diageo: vi visste nästan inte ens att irländare med någotsånär självkänsla (vilket väl inkluderar den stora majoriteten av just den här republikens befolkning) överhuvudtaget drack DANSK öl.

Palt har väl de flesta svenskar hört talas om, även om det är tveksamt hur många som smakat denna norrländska specialitet. Själv har jag provat den en gång, i den lilla byn Vuollerim en bra bit norr om Polcirkeln. Men det är många, många år sedan, jag var bara en liten människovalp, och jag minns knappt vad det smakade.

För den som blir nyfiken, kan Salt härmed obesett rekommendera en utflykt till Öjebyn, några km nordväst om paltmetropolen Piteå, som alltså ståtar med världens enda paltzeria.

Anläggningen är världsunik, men när matpatrullen från Göteborgs-Postens kuriosaavdelning gör ett nedslag blir betyget sådär. Paltzerian delar entré med en bensinmack, inredningen är en aning bedagad och känslan av vägkrog är påtaglig, menar patrullen.

GOD PALT

Den palt som serveras håller dock hög klass, och patrullen ger klart godkänt både för originalpalten och för Palt black & white, som utgörs av en originalpalt och en blodpalt, serverat med smör, sylt, rivna morötter och riven Västerbottensost. Även den exotiska uppfinningen Paltstång med korv, wokade grönsaker och aromsmör får bra betyg.

Paltzerian lever gott på turister under sommaren och under diverse evenemang i

26.2004 • MÅNDAG 6 SEPTEMBER

Världens enda paltzeria

sist i salt

Psst! Har du hört att...

Om du inte orkar åka till Öjebyn, kan du besöka www.paltzerian.net.

Pitetrakten, medan lunchgästerna håller stället igång resten av året.

Förutom 20-talet paltvarianter har restaurangen en à la carte-meny. Och som kuriosa kan även nämnas att Paltzerian Motell i Öjebyn, som är etablissemangets fullständiga namn, ståtar med ett världsrekord. Den sjätte juni 2000 tillverkades här världens längsta korvpalt, 102,5 meter lång.

1 500 pitebor lät sig väl smaka av anrättningen.

Runt om i Sverige är palten mest känd som pitepalt, men detta tycks inte bero på att det äts mer palt i Piteå än någon annanstans. Istället verkar det snarast vara så att det varit ovanligt många unga män från Piteå som arbetat på varv, byggen och andra anläggningsprojekt runt om i Sverige.

Dessa män har medfört stora mängder palt, och därmed har palten fått namnet pitepalt.

Receptet varierar, och det finns många lokala varianter. Dessutom har ju Öland kroppkakan, en anrättning som påminner mycket om palten.

Om man ber folket på paltzerian i Öjebyn att definiera palt, blir svaret att det är något runt med inkråm som går att

koka, och att detta något gjorts av grovt osiktat mjöl, vatten och ofta potatis. Paltzerian ståtar förstås med en drös av varianter, och kan bland annat fresta med friterad palt, stuvad palt och palt med gravlax.

Bara för att nämna några av inslagen på paltmenyn.

MODERNA VARIANTER

Dessa är förstås moderna varianter på den traditionstyngda rätten. Men det finns även traditionella varianter. Som exempelvis fetpalt, en variant med fyllning av ister, rompalt med fyllning av rom från abborre, samt sillpalt, tjäderköttspalt och blodpalt, där namnet anger ganska tydligt vad man fyllt anrättningen med.

Det vanligaste är trots allt palt med fyllning av fläsk. Men den palt som de unga männen från Piteå förde med sig på sina resor runt Sverige, var sannolikt flatpalt, en tunn variant utan fyllning som är mycket hållbar och brukar stekas med fläsket som tillbehör.

Glöm inte: för mycket palt kan ge paltkoma, en extraordinär dästhet som uppstår efter överdrivet intag. Kallas även palt-schwiimen på pitemål.

Stellan Löfving