40.2004 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: Mediaservice AB, 0200-81 00 55, pren@salt.se Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0200-81 00 52 • Fax: 0708-10 44 31 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, utrikesreporter • Lars Josephsen, reporter Danmark För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue
• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 20 december 2004 •
Lantmännen tackar nej till att ta över hela Spira Kyckling, någon? Lantmännen har tackat nej, och nu mäste LRF hitta en annan köpare till Spira.
Ledamöterna i Lantmännens styrelse beslutade på ett extra styrelsemöte att tacka nej till möjligheten att överta hela Spira. Enligt LRF:s medlemstidning Lantbruk ska det ha funnits ett konkret förslag på dagordningen, vilket gått ut på att majoritetsägaren LRF och minoritetsägaren Lantmännen skulle byta roll. LRF skulle inta positionen som minoritetsägare, medan Lantmännen skulle bli dominerande. I samband med detta skulle båda parter medverka till en rejäl engångsamortering på Spiras stora skulder. Men Lantmännen, som nyligen fått en ny vd i form av förra Föreningssparbankschefen Birgitta Johansson-Hedberg, tackade alltså nej. Johansson-Hedberg vill dock inte kommentera beslutet om Spira, och det gäller även för ordföranden Thomas Bodén. ”Den frågan vill jag inte kommentera av hänsyn till den andra parten”, lyder hans gåtfulla kommentar. Bodén bekräftar dock att Spira ”funnits på dagordningen” på det extrainkallade mötet. Lantmännen har i spekulationerna framhållits dom den
mest sannolika köparen av Spira. När lantbrukskoncernen nu tackar nej, kommer budet med största sannolikhet gå till något av grannländerna. Visserligen finns det tänkbara spekulanter i Sverige, men det mest troliga är ändå att något av bondekooperativen i Finland eller Norge, alternativt danska Rose Polutry, till slut förbarmar sig över det skuldtyngda svenska bolaget. Atriaägda Lithells vd Matti Karppinnen medgav i en intervju i förra veckans utgåva av Salt att även Atria ”givetvis” varit inne och tittat på Spira, men att man tappat intresset på grund av att alltför stor del av koncernens verksamhet handlar om djupfryst. Atrias egen kycklingverksamhet är framgångsrik, men inriktar sig i stor utsträckning på förädlade kylda produkter.
salts syn på saken
sist i salt
sidan 2
sidan 8
Nyårshälsning
Även finska HK Ruokatalo har varit med i bilden, men har tidigare backat ur diskussioner med LRF om ett nordiskt grepp inom matfågelbranschen. Därefter har LRF lämnat sin position som delägare och samarbetspartner till HK Ruokatalo. Därmed börjar det bli ont om potentiella partners. Danska Rose Poultry är som sagt en kandidat, och kanske finns det även en möjlighet att intressera norska Prior för chansen att få in en fot på den svenska marknaden. Om varken Rose eller Prior är intresserade, återstår frågan om svenska konkurrenter som exenpelvis Guldfågeln skulle kunna tänka sig att ta över. Eller om det trots allt kanske går att beveka Atria eller HK att ta över. Om det sistnämnda ska lyckas, lär det bli mycket kostsamt för Spiras huvudägare LRF.
Hasselnötsrally gav mandelkris
Stellan Löfving
HAJAR SLUKAR MALACOLEAF Nederländska CSM har gått in i slutskedet av förhandlingarna om en avyttring av sockerkonfektyrdivisionen, där MalacoLeaf ingår. Köparen är CVC Capital Partners, investmentbolaget som nyligen sålde dryckesbolaget SBG till Altia. Köpeskillingen uppgår till 850 miljoner EUR. Förhandlingarna med CVC förväntas vara avslutade under första kvartalet 2005. CVC vill köpa hela divisionen, och alla medarbetare följer med. MalacoLeaf är ett av de tyngre bolagen i den grupp som CVC nu övertar, och Norden är den stora marknaden. CSM har beslutat sälja verksamheten för att fokusera på sin roll som industriell leverantör av bageri- och livsmedelsingredienser. De bolag som idag ingår i MalacoLeaf har under de senaste 20 åren bytt ägare ett antal gånger och ingått i koncerner som Procordia, Kraft och Huhtamäki. 1999 skapades den nuvarande konstellationen när CSM, som ägt Malaco sedan 1997, köpte Leaf av Huhtamäki.
Salt önskar alla läsare God jul och Gott nytt år! Nästa nummer utkommer den 17 januari.
2
40.2004 • MÅNDAG 20 DECEMBER
salts syn på saken
God Jul & Gott Nytt År! Så här dags på året brukar jag ta chansen att berätta lite om vad som händer här på Salt. Och det tänker jag göra i år också. Faktum är att jag till och med tänkte skryta lite. Efter några riktigt tuffa år i starten är Foodwire AB, som ger ut nyhetsbrevet Salt och ett par andra nyhetsbrev i Sverige och Danmark, ett lönsamt företag. 2004 att bli vårt tredje vinstår på raken. Och visste du förresten att våra nyheter läses av över tusen personer varje dag? I både Sverige, Norge, Danmark och Finland. Vi arbetar i skrivande stund med ett antal olika utvecklingsprojekt, som bland annat handlar om att höja snabbhet och driftssäkerhet i vår tekniska plattform, men också att förmedla våra nyheter via nya distributionskanaler. De flesta av de här projekten berör mest våra elektroniska nyhetsbrev, Foodwire.se och Foodwire.dk. Men även Salt kommer att beröras av den tekniska utvecklingen. Om allt går som vi tänkt, kommer vi under 2005 att introducera ett egenutvecklat och ganska unikt system för tidningslayout. Det kommer att innebära att det här nyhetsbrevets utseende förändras en del, men att innehållet förhoppningsvis kan bli ännu bättre och mer aktuellt. Vårt layoutarbete kommer också att effektiviseras avsevärt. Men först ska vi ta lite ledigt. Vi ses igen den 17 januari!
Stellan Löfving Chefredaktör
Nykvist funderar på fettskatt Jordbruksminister AnnChristin Nykvist överväger på allvar att föreslå införande av en straffskatt på fett och socker i Sverige. Förvånande nog motiverar Nykvist sitt ställningstagande med att man i Danmark ”uppnått viss effekt.” Ett påstående som är mycket svagt underbyggt. I Danmark har det visserligen debatterats flitigt om att införa en skatt på så kallat osunda livsmedel. Men någon skatt har inte införts, och den dåvarande livsmedelsministern Mariann Fischer Boel, numera EU:s jordbrukskommissionär, har hela tiden anfört en mycket skeptisk inställning till metoden. Sedan ett antal år finns dock
en så kallad mineralvandsafgift, som motsägelsefullt nog läggs på sockerhaltiga drycker. Denna avgift har under de senaste 20 åren höjts och sänkts med någon 50-öring då och då. Genom att sätta dessa avgiftsändringar i förhållande till den inhemska försäljningen, kan man få fram statistik som visar att avgifterna haft effekt. Däremot ger siffrorna ingen vederhäftig bild av den verkliga konsumtionen, eftersom danskarna - både privatpersoner och exempelvis kiosk- och pizzeriaägare - handlar stora mängder läsk i Tyskland. ILLA UNDERBYGGT
Så när Ann-Christin Nykvist står i svensk television och hävdar att man i Danmark. ”…uppnått viss effekt med det här instrumentet”, då börjar
man verkligen undra. Nykvist har även tidigare varit ute och svängt sig i medierna med illa underbyggda påståenden, bland annat när det gäller Sveriges påstått höga matpriser. Och om det är den typen av argument som ligger till grund för funderingarna på att införa en dylik skatt i Sverige, kan man bara hoppas att ministern tänker en gång till – och läser på lite bättre. Inslaget, som sändes i SVT:s A-ekonomi, publicerades med anledning av att Nykvist hållit ett möte med representanter för livsmedelsbranschen, som av förklarliga och väl underbyggda skäl vill förmå regeringen att avstå från att införa ännu fler regleringar. Stellan Löfving
Bryggarna kritiseras för utlåning till krogar Svenska bryggeriers utlåning till krogar kritiseras hårt av Folkhälsoinstitutet och Hotell- och Restaurangfacket, uppger Dagens Nyheter. De två organisationerna anser att lånen, som ofta ges i kombination med en utfästelse om att sälja bryggeriets produkter i flera år, hetsar krögarna att sälja så mycket öl som möjligt.
DN-bilagan På Stan har de stora bryggerierna mångmiljonbelopp i lån till svenska krogar. Spendrups uppger sig ligga runt 200 miljoner SEK, Åbro tror sig ha mellan 40 och 50 miljoner SEK utlånade och Kopparbergs lånestock uppskattas av vd Peter Bronsman till cirka åtta miljoner SEK. Marknadens största aktör, Carlsberg, vill inte lämna ut någon information om lånen.
I praktiken handlar det om mängdrabatter, som betalas ut i förskott som ett lån. Och bakgrunden är ganska enkel: Sveriges banker har i princip svartlistat hela krogbranschen, och det är mycket svårt att skaffa krediter för att starta en restaurang. En kombination av okunskap hos bankerna och alltför omfattande skumraskaffärer i krogvärlden gör förhållandena mycket frostiga. Här har bryggerierna sett sig tvungna att gå in. Enligt
ANDRA PREMISSER
Bryggerierna verkar på helt andra premisser och utformar givetvis låneavtalen på ett sätt som i möjligaste mån gagnar den egna verksamheten. Eftersom lånen i praktiken är förskott på volymrabatter, som vanligtvis ges i stigande skalor, ger lånen ett starkt incitament för krögaren att sälja så mycket som möjligt av bryggeriets öl. Ju mer han säljer, desto snabbare kan lånet amorteras av och mängdrabatterna kan istället
dras av på bryggeriets faktura. Folkhälsoinstitutet och Hotell- och Restaurangfacket menar att systemet ”hetsar” krögarna att sälja så mycket öl som möjligt. Ordet hets kan förstås diskuteras, men självfallet är lånen ett argument för krögaren att styra största delen av sin ölförsäljning till en viss bryggare. BANKERNA
Och Mats Hulth, ordförande i krögarnas branschorganisation SHR, menar att problemet snarare ska sökas hos bankernas ovilja att låna ut pengar, en ovilja som ofta orsakas av ren okunnighet och rädsla för svarta pengar. Från SHR:s sida vill man komma tillrätta med saken och därför planeras bland annat en informationskampanj där man hoppas öka bankernas insikter om hur krogbranschen fungerar. Stellan Löfving
40.2004 • MÅNDAG 20 DECEMBER
3
Fullt ostkrig i Norge Synnøve Finden har inte fått sitt avtal med Rema 1000 förlängt, och tappar därmed en omsättning på 80 miljoner NOK per år. Vd Dag Swanstrøm rasar och anklagar ärkerivalen Tine för att ha ”spenderat miljoner” för att säkra sig dominans hos Rema 1000. Konkurransetilsynet har genast satt igång en granskning av saken. Den norska mejerisektorn är som bekant ett riktigt råttbo av politik. För en utomstående är det knappast möjligt att förstå hur systemet är tänkt att fungera när marknadens största aktör, bondeägda Tine, ålagts ansvaret som så kallad marknadsregulator samtidigt som man brottas med hård konkurrens från uppstickare som Synnøve Finden och Kavliägda Q-meierierne.
Uppstickarnas existens har dock välkomnats och möjliggjorts av kedjornas stöd. Konkurrensen har välkomnats och trots politikernas valhänta inblandning har både Synnøve och Q-meierierne lyckats få hjulen att snurra mer eller mindre hjälpligt. Det är därför ganska förvånande när landets ledande lågpriskedja, Rema 1000, oväntat kastar ut Synnøve Finden. Enligt Synnøve Findens egen utsago har detta dessutom skett innan man ens avhållit några ordentliga förhandlingar. RASANDE
Synnøve Findens vd Dag Swanstrøm är naturligtvis rasande över det uteblivna kontraktet, som innebär närmare 80 miljoner NOK i uteblivna intäkter under 2005, och vreden riktas främst mot ärkerivalen Tine.
”Synnøve Finden levererar ost till de andra tre stora kedjorna, och vi vet att våra priser är konkurrenskraftiga. Det som nu inträffat måste tolkas som att Tine verkar vara berett att använda råstyrka för att överta volymer på marknaden. Det är märkligt att Tine, som både är marknadsregulator och kommersiell aktör, enligt vår åsikt nu rör sig i ett verkligt gränsland för vad som borde vara konkurrensrättsligt tillåtet”, säger han i en kommentar. Konkurransetilsynet har redan satt igång en granskning av saken, eftersom man anser att det inträffade kan få konsekvenser för konkurrensförhållandena på den norska mejerimarknaden. ”För övrigt kan tilläggas att koncernen likafullt väntas öka sin omsättning under 2005”, säger Dag Swanstrøm. Stellan Löfving
Köttberg med motsägelsefulla matvanor Den så kallade 40-talistgenerationen, som numera går under benämningen ”köttberget”, är en grupp med motsägelsefulla konsumtionsmönster när det gäller mejerivaror. Det visar en undersökning som medierådgivaren OMD gjort. Undersökningen ger också massor av intressant information om andra generationers köpmönster. 40-talisternas motsägelsefulla konsumtionsmönster består i det faktum att denna grupp är storkonsumenter av produkter som Verum Hälsofil, Lätt & Lagom och lättmjölk, men även mumsiga ostar som Castello och andra njutningsprodukter som vispgrädde, smör och lyxglassen Mövenpick. Enligt OMD:s undersökning, som citeras av DN i en artikel full av syftningar på
finansminister Pär Nuders redan klassiska klavertramp, är ålder och generationstillhörighet mycket betydelsefull för vilken typ av produkter man köper. Undersökningen bygger på intervjuer med 15 000 svenskar i åldern 15-79 år. OMD har jämfört konsumtionen av mejeriprodukter med ålder, och på så sätt fått fram intressant information. Pär Nuders egen generation, 60-talisterna, beskrivs som matälskare med det sinne för ekonomi som tvingas fram av tillvaron i barnfamilj. Här dominerar exempelvis storförpackningar av glass, men också fil, yoghurt och lättmargarin. MELLANGENERATION
Mellan 40- och 60-talisterna finns något av en mellangeneration. 50-talisternas topplista domineras totalt av olika typer av ost, allt från mjukost till
hårdost och ädelost. Även kompromissprodukten Bregott Mellan nästlar sig in på ett hörn. Mejeriföretagens marknadsföring inriktar sig ofta på unga. Och när det gäller dagens tonåringar och unga vuxna, 80talisterna, har man uppenbarligen nått fram. Åtminstone med budskapet om ungdomliga produkter, för här nämns produkter som Yoggi Yalla, iskaffe med mjölk och den smaksatta mjölkdrycken Muu. 70-talsgenerationen prioriterar lightprodukter och snabb tillagning, vilket manifesterar sig i stor konsumtion av produkter som MiniLätta, minimjölk och Keldasåser. Pensionärsgenerationen, slutligen: personer födda på 30-talet gillar kaffegrädde, men också ostkaka, vaniljsås och grönt med mjölk. Stellan Löfving
ÄVEN CLOETTA FAZER GER UPP OM MALACO LEAF Cloetta Fazer har åkt ur budstriden om CSM:s konfektyrdivision, där bland annat Malaco Leaf ingår. Cloetta Fazers bud var inte tillräckligt högt för att komma med i den andra budrundan. Enligt Nyhetsbyrån Direkt har prisnivån dragit iväg upp mot 850 miljoner EUR. HEINZ TESTAR NY REKLAMKANAL Stockholms Lokaltrafik har beslutat att upplåta sina tunnelbanetåg för reklam. Bland de första att testa det nya mediet är livsmedelskoncernen Heinz, som på måndag målar gröna linjen röd med ketchupreklam. KARLSHMANS LÄMNAR SCHWEIZISKT BOLAG Ingredienskoncernen Karlshamns säljer sina 20 procent av det schweiziska bolaget Akoleo till huvudägaren Oleotrading. Karlshamns gör en vinst på cirka 10 miljoner SEK på affären. VALIO FÅR GRÖNT MÄRKE I KINA Finländska Valio är det tredje utländska företag som beviljats rätt att använda miljö- och livsmedelssäkerhetsmärket Green Label i Kina. Valios största produkt i Kina är Demi, ett demineraliserat vasslepulver som används till bland annat barnmat och choklad. Under 2003 exporterade Valio 12,5 miljoner kg till Kina. ATKINS LANSERAR MOBIL KOLHYDRATRÄKNARE Viktkontrollföretaget Atkins Nutririonals tänker lansera ett program som hjälper bantare att räkna kolhydrater med hjälp av mobiltelefon eller handdator. Det skriver justfood. IAWS KÖPER BAGERIPRODUKTER Irländska IAWS har köpt franska bageriproduktstillverkaren Groupe Hubert för 130 miljoner EUR. I och med köpet får IAWS nu en starkare ställning i fortsätt >>
40.2004 • MÅNDAG 20 DECEMBER
4 Frankrike, som är Europas näst största bagerimarknad. UNILEVER STUVAR OM I PORTUGAL Unilever Bestfoods kommer att slå samman två bolag, FirmaVG och Unilever Bestfoods Portugal, till en enhet. Sammanslagningen görs i samförstånd med samarbetspartnern Jeronimo Martins, som kommer att äga 51 procent av det sammanslagna bolaget. Unilever får 49 procent och en köpeskilling på 80 miljoner EUR. SVENSK ORDFÖRANDE I SOKOLOWS SUPERVISORY BOARD På polska slakterikoncernen Sokolows bolagsstämma i förra veckan valdes svensken Lars Danell till ordförande i företagets Supervisory Board, en slags rådgivande styrelse som har till uppgift att följa bolagets verksamhet för ägarnas räkning. HK Ruokatalos vd Timo Palokangas och Danish Crowns vd Kjeld Johannesen valdes samtidigt till vice ordföranden. NU ÄR DET NÄRA GRÖNT LJUS FÖR ICAS LAGER I HELSINGBORG Icas planerade jättelager i Helsingborg är nu mycket nära ett klartecken från alla politiska instanser. Enligt Helsingborgs Dagblad har sakägarna inte överklagat byggnadsnämndens beslut. Enda överklagandet gäller trafiksituationen, och det har lämnats in av en person som inte bor särskilt nära området ifråga. Detta överklagande kommer därför sannolikt att avvisas. EU BEHÅLLER SNUSFÖRBUDET Swedish Matchs försök att få bort EU:s förbud mot försäljning av snus misslyckades. EG-domstolen meddelade på tisdagen sin dom i de två rättsfall som den svenska snusjätten satt sitt hopp till, och resultatet är att EU:s snusförbud blir kvar. Swedish Matchs chesjurist Bo Aulin beskriver domen som ”en besvikelse, men ingen överraskning.” fortsätt >>
Det är fyra år sedan Peter Rasztar tillträdde som vd för Swedish Meats. Han kom till en verksamhet med en ”enorm byråkrati”, som hade somnat in. Kontrasten mot hans tidigare företag Tulip International kunde inte ha varit större. ”Det var härligt, man kan inte få det mycket bättre”, säger han med ett stort leende. ”Tänk vilken fördel jag hade som person. Jag kom utifrån, jag hade ingen historia att bära på. Jag kunde göra och säga i stort sett vad jag ville. Och det har jag gjort.” När Peter Rasztar kom till Swedish Meats handlade det om att rädda vad som räddas kunde. Under två år hade 1,2 miljarder kronor runnit ut. Det gällde att till varje pris stoppa det negativa kassaflödet. Under de första två åren gjorde han inget annat än att gå runt och peka med hela handen. Och han var under det första året på över hundra möten och berättade för medlemmarna vad som måste göras. När han kom fanns det 19 bolag med styrelser och verksamhetsledningar inom koncernen. ”Det krävdes väldigt mycket kommunikation mellan de olika bolagen. Det blev byråkratiskt. Det gick helt enkelt inte att leva med. Nu har vi tre bolag.” Som ett påtagligt bevis på den hårdföra bantningen har Swedish Meats sagt upp delar av kontoret i Johanneshov där vi befinner oss. Den centrala ledningen tränger ihop sig på färre våningsplan. SEX ANLÄGGNINGAR
Även ute i landet har det skett stora förändringar. Företaget har gått ifrån sjutton anläggningar till tio. Målet är sex. ”Vi hade klarat oss med ännu färre, men Sveriges geografi ser ut som den gör.”
Dansk skalle gjorde Hittills har kostnaderna på årsbasis bantats med 500 miljoner kronor. Fram till år 2006 ska ytterligare 200 miljoner kronor sparas in. Framför allt handlar det om att minska personalen. När Peter Rasztar började var nära 6 000 personer anställda. I dag jobbar drygt 4 000 människor i Swedish Meats. Målet om två år är 3 500 anställda. ”Nu tror jag att vi har den lägsta slaktkostnaden för gris i landet. Men för tre år sedan hade vi den högsta. Nu kan vi konkurrera på allt. Det är också därför vi lyckas plocka hem flera EMVkontrakt.” Peter Rasztar anser att det råder en väldig överkapacitet i branschen, och att anpassningen till de nya förhållandena antagligen kommer att bli ganska kaotiska. Han menar att vi just nu befinner oss i en revolutionerande omställning där detaljhandeln är motorn i en kraftig strukturförändring som leder mot en ännu högre grad av centralisering än i dag. Bränslet heter konsumentstyckat och EMV (egna märkesvaror).
skedjorna är det en positiv utveckling.” Peter Rasztar berättar att det var mer eller mindre en chock när han insåg att Swedish Meats vägrade att producera EMV åt handeln. ”För fyra år sedan var det förbjudet att diskutera EMV inom Swedish Meats. Jag kom ifrån Storbritannien där 40 procent av varumärkena är EMV och undrade vem som har råd att säga nej till nära hälften av marknaden?” Han säger att man hade en bra diskussion om detta i styrelsen och kom fram till att oavsett vad Swedish Meats gjorde så skulle handelns egna märkesvaror öka sin andel. Och var man inte med i matchen så skulle man inte ha en chans längre fram. ”Att vägra tillverka EMV var en politisk ståndpunkt, men att driva politik har vi inte råd med.” När det gäller konsumentstyckat har Swedish Meats manövrerat sig till en position där företaget är huvudsaklig råvaruleverantör åt de tre stora handelskedjorna. Swedish Meats levererar åt Hiltongruppen som packar åt Ica, åt Lithells som försörjer Coop och man styckar och packar självt åt Axfood, där Swedish Meats dessutom får klistra Scan-loggan på köttrågen.
Hårdbantat Meats redo för toppmatch
INGA MAXI
”Flera styckningsföretag har tjänat ganska bra pengar på en tämligen simpel verksamhet. Men vad gör du som styckare när du plötsligt förlorar alla dinq Ica Maxibutiker som kunder? När dessa i stället får sina leveranser från Hiltongruppen i Västerås?” Motsvarande svårt blir det för alla mindre charktillverkare. ”Det kommer inte att finnas plats för 72 sorters olika prinskorvar som vi har i dag. Det är kanske något man kan beklaga som konsument, men som stor leverantör åt de stora handel-
TILLTAR I STYRKA
Och Peter Rasztar är övertygad om att de krafter som driver mot ökad centralisering kommer att tillta i styrka. Han reser sig upp och börjar leta efter en overhead-bild i sina prydliga höger på skrivbordet. Han finner bilden och lägger fram den på bordet där vi sitter. Den är väldigt enkel. Den
40.2004 • MÅNDAG 20 DECEMBER
susen visar dels handelskedjans WalMarts omsättning för 15 år sedan och leverantören Nestlés vid samma tidpunkt, dels hur det ser ut i dag. Staplarna är slående. För 15 år sedan var Nestlés omsättning uppskattningsvis tio gånger större än Wal-Marts. I dag råder närmast det omvända förhållandet. ”Det är en väldigt tydlig maktförskjutning från leverantörerna till handelskedjorna. Därför måste du som leverantör skapa allianser och finna samarbetspartners så att du skapar respekt hos kedjorna.” Peter Rasztar har redan inlett ett arbete där Swedish Meats löpande håller koll på sina internationella konkurrenter för att finna en partner. ”Det är inte aktuellt just nu, men det gäller att vara mentalt förberedd. Vi benchmarkar oss hela tiden.” VÅLLAR DEBATT
Den ökande graden av affärsmässighet i koncernen tar sig ibland uttryck som stöter medlemmarna och vållar debatt. Bland annat har exporten av helfall till Tyskland, som kom i retur som styckat och svenskmärkt, skapat stora rubriker i kooperationens egna tidningar. Likaså planerna på styckning i Polen och att dotterbolaget Annerstedts importerar kött från Sydamerika. ”När det gäller exporten till Tyskland så kan vi ju inte binda vår kund till händer och fötter och kräva av företaget att det inte får exportera till Sverige. Det är dessutom förbjudet. Tänk på den danska köttindustrin. De exporterar uppåt 80 procent av allt som produceras. Det är ju självklart att något av allt detta kommer tillbaka till Danmark. Den svenska upprördheten visar
att det en och annan som inte har förstått det här med marknadsekonomi. Det är en stor utmaning att få med alla tankemässigt.” Planerna på att förlägga styckning utomlands lever vidare. Det man har undersökt är att få exportvolymerna - sådant som i alla fall ska exporteras - styckade i Polen. ”Styckningskostnaderna är koncernens största lönedel. Det skiljer en krona per kilo styckat mellan Sverige och Polen. Kan vi bara få till logistiken och räkna hem transporterna så kommer vi att prova.” TRÄTOÄMNE
Annerstedts är ett gammalt trätoämne inom Swedish Meats. Många medlemmar tycker det är obegripligt att deras egen förening ska importera kött i konkurrens med det som de själva producerar. Liksom sina företrädare försvarar Peter Rasztar Annerstedts. Att det är nödvändigt med en importkanal för att kunna erbjuda storhushållskunderna ett komplett och konkurrenskraftigt sortiment. ”När vi talar med kommuner och landsting är det tre saker som gäller. Det är priset, priset och priset. Inget annat. Vi har märkt hur vi tappar hela uppdrag när vi inte kan lova leverans av nötkött. Och eftersom Sverige som land importerar 40 procent av det nötkött som konsumeras så måste vi öka importaktiviteten för att klara konkurrensen. Det har styrelsen accepterat. Den ser realiteterna.” Peter Rasztar medger dock att pedagogiken gentemot stora delar av medlemskåren är svår och avslöjar att styrelsen både har beredskap för en lösning liknande finska Atria och en framtida börsintroduktion. Där grundtanken är att man skiljer på insamlingsledet och industriledet, och att industri-
…och planen för börsnotering är redan klar
5 delen eventuellt börsintroduceras. Industrin får automatiskt rätt fokus och köper råvara där den är bäst och billigast. Insamlingsföreningarna får konkurrera med andra råvaruleverantörer om att få leverera till industrin. Den bolagiserade industrin ägs, eller åtminstone kontrolleras, av råvaruleverantörerna. Peter Rasztar menar att det även handlar om Swedish Meats trovärdighet mot handeln, som måste kunna utgå från att Swedish Meats i varje läge jobbar ekonomiskt rationellt och inte gynnar sina egna medlemmar. Peter Rasztar har tidigare sagt att Sverige har världens bästa djuromsorg, men snart inga grisar eller kor. Med det ville han säga att produktionen flyttar utomlands när Sverige ensidigt måste införa kostsamma restriktioner. Han är självkritisk och säger att han varit alltför tydlig och lätt hamnat i konfrontation med politiker och myndigheter. Han tycker att KCF, Kött och charkföretagen, där han är ordförande, driver branschens frågor på ett mycket mer konstruktivt sätt. ”Vi har fått igång en fruktbar dialog med myndigheterna. Men det ser jag inte som min förtjänst.” LUGN OCH RO I FEM ÅR
Den gemensamma hållningen från branschen är att få lugn och ro under fem år. Inga fler fördyrande lagar och restriktioner. ”Vill man ha svensk produktion kvar? Vill man inte det så är det helt okey för mig. Men säg det då, så avvecklar vi. Men vill man ha produktionen kvar så måste politiker och myndigheter ta det lugnt i fem år och låta övriga Europa komma ikapp. Sverige har en otroligt hög nivå på djuromsorgen genom hela verksamheten. Nu måste vi få koncentrera oss på att effektivisera vår industri.” Artikeln fortsätter på sidan 6 >>
GILDE FORTSÄTTER RULLA UT ROLLERPRODUKTER Norska Gildes framgångar med Roller King-sortimentet, som består av produkter för rullgrillar, har givit mersmak. Nu lanseras ytterligare en produkt: blåbärsfyllda pannkaksrullar. Produkterna köps från svenska Semper, och Gilde hoppas sälja åtta ton redan i december månad. HAGEN HAMSTRAR I ORKLA Närstående till Stein Erik Hagen köpte under måndagen aktier i Orkla för cirka 135 miljoner NOK. Efter förvärvet har Hagen med familj sammanlagt 9,5 procent av aktierna i Orkla. Hagen själv sitter dessutom i Orklas styrelse. COCA-COLA SATSAR MOT RIVALEN Coca-Cola planerar att lansera flera nya drycker nästa år, däribland en med namnet Vault som ska utmana ärkerivalen PepsiCos i USA populära Mountain Dew, erfar Beverage Digest. Coca-Cola har tidigare försökt utmana Mountain Dew med drycken Surge, vilken blev en kalasflopp häromåret. Enligt uppgifterna ska Coca-Cola också planera en ny lågkaloridryck med namnet Coke Zero. PEPSI KÖPER UT JOINT VENTURE PepsiCo ska köpa General Mills 40,5-procentiga andel i det gemensamma bolaget Snack Ventures Europe, det största snacksbolaget i kontinentaleuropa. Köpesumman blir 750 miljoner USD, rapporterar Reuters. SMITHS SÄGER UPP 49 Chipstillverkaren Smiths ska säga upp 49 anställda vid en fabrik i nederländska Broek, rapporterar ANP. Orsaken är att delar av produktionen redan flyttats till andra länder. COOP SKA SATSA SIG FRISKT Coop Sveriges recept för sundare ekonomi innehåller rejäla investeringar och fortsätt >>
40.2004 • MÅNDAG 20 DECEMBER
6 sänkta priser. Coop Nordens koncernchef Svante Nilsson säger till Dagens Industri att satsningarna ska finansieras bland annat genom avyttring av fastigheter. ORKLA FOODS KÖPER SVENSKA CANDECO Orkla Foods dotterbolag Idun Industri har ingått avtal om köp av samtliga aktier i svenska Candeco Konfektyr AB. Candeco, som har sitt huvudkontor i Malmö, omsätter cirka 25 miljoner SEK per år, och är stor leverantör av strössel och chokladtäckta produkter till glassbarer och glassindustri samt cateringsektorn. ANITRA HAR PLOCKAT FRAM KNIVEN Systembolagets styrelse har beslutat om nedskärningar på huvudkontoret. Kostnaderna ska minska med 20 procent, och under 2005 kommer cirka 80 tjänster att skäras bort. Rationaliseringen byggs på en omorganisation på huvudkontoret, där verksamheten delas upp i två affärsområden: Varuförsörjning och Försäljning. ORKLA UTE UR KAMPEN OM MALACOLEAF Orkla är ute ur förhandlingarna om ett förvärv av nederländska CSM:s sockerkonfektyrdivision, där bland annat MalacoLeaf ingår, skriver Dagens Næringsliv. Enligt tidningens uppgifter så är priset för högt, samtidigt som det varit svårt att hitta en väg för Orkla att kunna köpa enbart den nordiska delen. Prislappen uppskattas av bankirfirman Legg Mason till cirka 7,5 miljarder NOK. RAISIO HAR SÅLT FABRIKEN I KARLSHAMN Finländska Raisio har sålt sin fastighet i Karlshamn, där man tidigare drivit produktion av glass och margarin till Carlshamn Mejeri. Köparen heter Startplattan 17385 AB.
Pyrrhusseger för danska slaktare Strejkerna på Danish Crowns slakterier är avslutade. Samtidigt har arbetarna på Tulips nedläggningshotade fabrik i Ringsted förkastat förslaget om en lönesänkning på 15 procent, bara timmar efter att fabrikens fackliga ombud lämnat sin post, och hela konflikten är tillbaka på ruta ett. Officiellt har fackombudet Per Krog tagit ledigt, men den verkliga förklaringen är att han inte ansett sig kunna stå för den kontroversiella uppgörelse som träffats mellan Danish Crown och fackförbundet NNF i helgen. Tidigare i december har
personalen i Ringsted röstat om koncernens förslag om en 15-procentig lönesänkning. Ett förslag som då röstades fram med siffrorna 160 mot 46. Per Krogs beslut att avgå fick dock personalen att än en gång plocka fram röstsedlarna, och denna gång blev beskedet nej tack till uppgörelsen, med siffrorna 129 nejröster mot 30 ja. Representanter för facket och koncernchefen Kjeld Johannesen har enats om att fortsätta och utvidga dialogen om Danish Crowns strategiska utveckling genom de existerande samarbetsorganisationerna. Syftet med samarbetet är enligt NNF att säkra de bärkraftiga arbetstillfällen som finns inom Danish Crown.
Det så kallade Ringstedavtalet var tänkt som en strikt lokal modell, som Danish Crown enligt NNF inte planerat att försöka införa på andra avdelningar i koncernen. Nu är förslaget tillbakadraget, och den förhatliga lönesänkningen har förhindrats. De 3 900 strejkande arbetarna har gått tillbaka till jobbet. Men samtidigt är förhandlingen med Danish Crown tillbaka på ruta ett, och en nedläggning hotar åter Tulipfabriken i Ringsted. En sådan nedläggning skulle innebära förlust av 280 arbetstillfällen. En dyrköpt seger. Lars Josephsen Stellan Löfving
forts. från sidan 5: Dansk skalle gjorde susen Peter Rasztar är även självkritisk när det gäller hur Swedish Meats drivit marknadsföringen och alltför mycket tryckt på djuromsorgsfrågor och talat om faktorer som salmonellaoch antibiotikafritt, frigående suggor och öppna landskap. ”Djuromsorgsfrågor är en hygienfaktor, det är ingen framgångsfaktor. Som konsument måste du kunna förutsätta att köttet är taget väl om hand genom hela varukedjan. Och det är en kilometer mellan kyldiskens köttbit och öppet landskap. Det har konsumenten inte i sinnet när hon handlar.” Han anser att Swedish Meats på ett felaktigt sätt försökt att tillfredställa producenten, men
att det inte har någon mening. ”Vi måste lyssna på konsumenten i stället. Vad ställer hon för krav? Det är där vi ska lägga ribban.” Samma hållning har Peter Rasztar angående eko-köttet. Konsumtionen ökar inte och produktionen blir otroligt kostsam på nuvarande nivå. Det finns inga planer på att höja produktionen så länge det inte finns fler kunder. ”Jag tror att politikerna har övertolkat signalerna både när det gäller djuromsorg och ekologiskt. Det finns ingen efterfrågan. Jag tror att svensken tycker att den mellanmodell som svenskt jordbruk bedriver är okey. Det är tillräckligt bra.” Peter Rasztar tror inte att
Swedish Meats kan växa organiskt utan är på jakt efter företag som kompletterar verksamheten och som ökar marknadsandelen. Målsättningen är att vara marknadsledande i alla kategorier. ”Att vara två eller tre är ingen höjdare.” Det är tre varugrupper där Swedish Meats inte är marknadsledande. Det är smörgåsmat, varm korv och leverpastej. De som är marknadsledande i respektive varugrupp är i nämnd ordning SLP Pärsons, Lithells och Sardus. Vi får väl se när det blir affär. Målsättningen är åtminstone klar med Peter Rasztar vid rodret. Man ska bli etta.
SUKRALOSE SNART GODKÄNT I SVERIGE Sötningsmedlet Sukralose, som tillverkas av brittiska Tate & Lyle, kommer senast den 29 januari att vara godkänt för försäljning i Sverige, efter beslut av EFSA.
FEDON GÅR PÅ NÄT Norske bantardoktorn Fedon Lindbergs senaste satsning, för att förekomma Atkins entré i Norge inom kort, är en nätbutik där man kan köpa allt från kokböcker och kakformar till vitaminer och choklad.
NESTLÉ WATERS NÄRA SPLITTRING? Konfliktomgärdade Nestlé Waters France höll på fredagen ett slutligt möte om planerna på att dela upp bolaget. Ännu har inga detaljer om resultatet framkommit.
Roland Fransson
7
40.2004 • MÅNDAG 20 DECEMBER For daily news, check www.foodwire.net
Meats tar över i Annerstedts page seven Swedish Meats köper ytterligare 41 procent av aktiekapitalet i handelsföretaget Annerstedt, och blir därmed ägare till 91 procent av bolaget. Köpet beskrivs av bolaget som ett led i en ambition att ta tillbaka förlorade andelar på storhushållsmarknaden. Swedish Meats ägande i Annerstedt har varit en het potatis i många år, och otaliga är de lantbrukare som krävt en sorti från bolaget, som betraktats som värsta sortens konkurrent, då en stor del av omsättningen kommer från import av utländskt kött. Av omsättningen på 570 miljoner SEK kommer 420 miljoner SEK från importen. Dessutom driver Annerstedt köttexport, handel med fisk och skaldjur samt industriförsäljning av råvaror till livsmedelsindustrin. Företagsgruppen har idag 42 antal anställda. ”Annerstedt är ett välskött
handelsföretag som framförallt har utvecklat varumärket Flodins Kött till en av de ledande aktörerna för utländskt kött inom restaurang- och storhushållsmarknaden”, säger Peter Rasztar, koncernchef Swedish Meats.
Just storhushållsmarknaden har förändrats starkt under de senaste åren, där en stor andel består av importerat kött. Vi måste agera kraftfullt på det området för att vinna tillbaka kunder som vi tappat”, förklarar Peter Rasztar. Företagsledningen kommer att behålla nio procent av aktierna i bolaget, och uppger sig vara positivt inställd till affären. ”Vi ser att marknaden just nu förändras i en väldigt snabb takt och för att Annerstedt ska kunna fortsätta att utvecklas i rätt riktning är det ett grundkrav att vi får en stark ägare. Jag ser många positiva synergieffekter framför mig mellan Annerstedt och Swedish Meats, speciellt inom restaurangoch storhushållmarknaden”, säger Annerstedts vd Anders Ronander.
Ökar ägandet till 91 procent
DRAMATISKT
Affären hade för ett antal år sedan varit fullständigt otänkbar, men på senare år har köttindustrins villkor förändrats dramatiskt. Visst kommer det att bli kritik, men knappast något uppror. Och affären ger Swedish Meats nya möjligheter: ”I samband med att vi stärker ägandet i Annerstedt ser jag stora möjligheter för vår storhushållsverksamhet i Scan Foods att bredda sitt produktutbud och därmed stärka sin konkurrenssituation betydligt.
Stellan Löfving
EU: Tyskt system både pantat och korkat EG-domstolen har nu slutligen fördömt det rådande returpantskaoset i Tyskland, såsom varandes diskriminerande för utländska aktörer. Beslutet är en stor seger för dryckesindustrin och markerar sannolikt början till slutet på den sorgliga sagan. EG-domstolen konstaterar precis det som dryckesindustrin hävdat: att det icke fungerande returpantssystemet utestänger dryckestillverkare från andra länder än Tyskland, och således utgör ett handelshinder som stör den fria rörligheten på den inre marknaden. Avsaknaden av ett
landsomfattande retursystem för pantpliktiga flaskor och burkar försvårar för utländska dryckesföretag, konstaterar domstolen. Företag som Nestlé hävdar att man förlorat 50 miljoner EUR på pantkaoset, och Coca-Cola säger sig ha fått se försäljningsvolymerna minska i landet med elva procent det senaste året. Det fall som nu avgjorts gäller mineralvatten, men alla är överens om att beslutet kommer att påverka hela dryckessektorn. Arbetet har redan påbörjats i regeringskansliet för att nu äntligen få till ett retursystem som fungerar: idag tvingas konsumenterna lämna
Pantsystemet döms ut
tillbaka sina flaskor och burkar i den affär där de köpt dem, och måste visa upp kvitto. Men ännu verkar ett retursystem av Tomra-modell, med röda automater på en v)gg i butiken, vara långt borta. Enligt uppgifter till Wall Street Journal kommer det nya systemet att innebära att kunderna kommer att ha rätt att lämna tillbaka burkar och flaskor som är tillverkade av samma material som de burkar och flaskor som saluförs i butiken. Hur det ska lösas praktiskt – om det exempelvis komemr att leda till krav på intyg med metallurgisk eller kemisk-teknisk laboratorieanalys av materialen – återstår att se, men i vilket fall är slutet på det allmänna kaoset i ärendet i vart fall nu nära. Jonathan Newton
GERMANY SLAMMED FOR RECYCLING CHAOS The EC Court of Justice has finally condemned the chaotic situation for recycling of beverage containers in Germany as discriminating to foreign competitors. The decision is a major victory to the beverage industry and has already forced the German Government to start working on a proposal for setting up a national recycling scheme. NORWEGIAN CHEESE DEAL PROBED The Norwegian competition authority will prioritise its investigation into the mechanisms that led Synnøve Finden to lose its contract with Rema 1000, the retailer, dn.no writes. Synnøve’s competitor, Tine, which will now become the sole supplier to Rema 1000, does not fear the probe, however. ALMOND SHORTAGE IN WESTERN EUROPE Speculation in the US has led to an urgent almond shortage in the entire Western Europe. In the wake of surging almond prices, the Californian company Natury Farms promised to deliver much more almonds than it could deliver, which eventually derailed the entire market, Sydsvenskan writes. The shortage will be noticeable in countries like Spain, which traditionally enjoys delicacies such as the Turron dessert, which consists of 60 per cent almonds. FARMERS SAY NO TO SPIRA Lantmännen, the Swedish cereal grower co-op, has declined the offer to take over the troubled poultry processor Spira. Spira is heavily in debt, and the current owner, the farmers’ union LRF, desperately wants to sell. For daily news, check www.foodwire.net
Returadress: Mediaservice Box 5087 291 05 Kristianstad
Oseriös mäklarfirma hotar mandeln i gröten
…ISBJÖRNARNA ÄR OROLIGA FÖR KÄKET Brittiska livsmedelsbolaget Geests ägare slickar sig kanske lystet om munnen efter nyheten om att de stenrika isländska sillstryparna i Bakkavör planerar ett bud på bolaget. Men det finns en grupp intressenter som kanske är en smula mer oroliga över islänningarnas entré på arenan. Isbjörnarna i djurparken i Edinburgh brukar nämligen festa om rejält på fiskrens från Geests närbelägna anläggning för produktion av fiskbaserade färdigrätter, och torde nu känna en viss oro över utflyttning av Geests verksamhet. Bakkavör har anläggningar på flera håll runt om i Europa, och det är ingen orimlig tanke att den lilla fabriken utanför Edinburgh kan bli bortprioriterad till förmån för någon storskalig sak i Frankrike eller på Island. En liknande oro kan även göra sig gällande i engelska Hampshire. Där låter nämligen Geestbolaget Alresford Salads en lokal maskfarm kompostera överbliven vattenkrasse och andra bladiga saker. Så medan aktieägarna räknar, smids möjligen andra planer i Hampshire och Skottland. Kan man tänka sig att eventuella hot om utflyttning skulle bemötas med maskningsaktioner? Fast det vore kanske att göra företaget en björntjänst. . .
En oseriös amerikansk mäklarfirma har satt hela Västeuropa på pottkanten. Inför den viktiga julsäsongen finns nästan ingen sötmandel att få tag på, och den som tänkt sig att baka mandelmusslor till julens gottebord gör nog bäst i att börja fundera på alternativ. Historien om mandelkrisen är ganska lång, och börjar egentligen redan i mars i Turkiet, skriver Sydsvenskan. En oväntad frostknäpp gjorde att större delen av hasselnötsskörden frös bort, och eftersom priserna på hasselnötter och sötmandel av tradition följs åt, bestämde sig mandelodlarna att låta sina priser följa med nötpriserna, som snabbt klättrade uppåt. Prisstegringen upptäcktes snabbt av marknaden, som på sedvanligt flockmaner snabbt tecknade avtal för att säkra sig mandel innan priserna skulle stiga ytterligare. 200 CONTAINRAR
I världens mandelcentrum, Kalifornien, satt mäklarfirman Natury Farms och bevittnade utvecklingen. Företaget har sin hemvist i en amerikansk delstat som står för nittio procent av världens mandelproduktion, och kanske trodde man sig kunna skaffa fram de tvåhundra containrar man satte ut till försäljning tidigare i år. Sanningen var dock att man inte hade så stora kvantiteter att tillgå, och de västeuropeiska grossister som tecknade order på containrarna blev helt enkelt blåsta. ”De hade sålt mycket mer än vad de själva hade köpt in.
sist i salt
40.2004 • MÅNDAG 20 DECEMBER
Psst! Har du hört att...
En spekulationshistoria fullt i klass med IT-bubblan och holländska tulpankraschen har satt mandeln i julgröten i fara.
Kanske hade de tjugo av de tvåhundra utlovade containrarna”, säger Anders Åkesson, säljare på AB R Lundberg som är en av Sveriges största mandelgrossister, till Sydsvenskan. PANIK
Därmed spreds ytterligare panik i grossistledet, vilket i sin tur drev upp mandelpriserna så till den grad att producenterna i Kalifornien fick kalla fötter. Flera av de största aktörerna slutade helt enkelt leverera, eftersom de upplevde att marknaden flippat ur fullständigt. Därmed kan det kokta fläsket vara stekt för den som vill ha sötmandel i jul. Produkten
är i det närmaste slut hos alla grossister. Enligt TT, som gjort en rundringning till de stora kedjorna, ska problemet emellertid kunna lösas. Ica har fått fram mandel, så även Axfood, som dock konstaterar att priset ligger 25 procent högre än i fjol. Coop har avsatt en heltidstjänst för mandeljakt, och tror sig också kunna få kontroll på mandelsituationen. I Spanien är situationen värre, skriver Sydsvenskan: Där är tillgången lika svag, och därmed hotas den traditionella delikatessen Turron, som görs av 60 procent sötmandel. Stellan Löfving