3
• Salt är ett oberoende nyhetsbrev för svensk livsmedelsindustri, som ges ut varje måndag. Nummer 3/98 är presslagt fredagen den 18 september och det 3:e sedan starten. • Ansvarig utgivare och chefredaktör: Roland Fransson, telefon: 0200-81 00 52, fax: 0200-81 00 54, e-mail: rf@salt.se, webbsida: www.salt.se, adress: box: 195 12, 104 32 Stockholm. • Abonnemang: 0200-81 00 55. Pris per år: 1 900 kr (exkl. moms). Det går även att prenumerera på det dagliga e-postbrevet e-salt. Pris per år: 1 300 kr. Paketpris: 2 900 kr. • Tryck: Norra Skåne Offset.
• svensk affärs- och livsmedelstidning •
Lars Wedén blir koncernchef i böndernas nya slakteriorganisation. Scan HBs VD Thomas Svaton blir utan VD-post eftersom han anses för kontroversiell bland medlemmarna. ”Vi har enats om att det är bra om jag lämnar scenen”, säger Svaton. VD för det nya konsumentoch storhushållsbolaget blir Lennart Erlandsson från Scan KLS. Lars Wedén plockades från Orkla-ägda Procordia Foods i somras för att leda LRFs affärsutveckling, men blir nu Sveriges nya slakthövding. Under den moderförening som han blir bas för kommer det att finnas åtta dotterbolag med olika funktioner. DANELL UTANFÖR KÄRNAN
Lars Danell, VD Slakteriförbundet, kommer framöver att syssla med styrelseuppdrag samt affärsutveckling utanför kärnverksamheten. Skaneks VD Carl Gustav Körnell blir VD för slakt och styckning av svin. Farmek Slakts VD K Lennart Nilsson får motsvarande funktion inom nötslakten. Scan HBs VD Thomas Svasalt • nr 3 • 1998
Thomas Svaton avgår som VD efter mindre än ett år ton lämnar företaget i samband med omorganisationen. Källor inom bondeledet uppger för salt att många medlemmar anser att Svaton inte kunnat leva upp till de höga förväntningar som ställts på honom. ”Man har inte kunnat enas om min person. Istället kommer man nu att plocka in en VD från föreningsrörelsen”, säger Thomas Svaton när salt når honom på fredagsmorgonen, samtidigt som Slakteriförbundets styrelse sätter sig för att klubba igenom det organisationsförslag som medlemmarna ska få ta ställning till. När Thomas Svaton för några veckor sedan offentligt uttalade att de svenska avräkningspriserna på griskött skulle behöva sänkas med en krona, valde flera svenska svinuppfödare att köra sina besättningar direkt till slakteriet med dräktiga suggor och allt.
”Det där uttalandet kan ha spelat en viss roll. Men jag tror att det är flera faktorer som tillsammans gjort att mitt handlande bedömts som allt för kontroversiellt”, säger han. ERLANDSSON EFTER SVATON
Svatons efterträds av Lennart Erlandsson, VD i Scan KLS. Under hans VD-skap har Scan KLS med framgång byggt upp det egna varumärket Smålandskött. Lennart Erlandsson blir VD för ett bolag som kommer att arbeta mot konsument- och storhushållsmarknaden. Hans gamla förening Scan KLS har valt att ställa sig utanför slaktkoncernen, även om man ställer sig positiva till bildandet av den nya organisationen. Scan Norrland och Scan Luleå/Norrmejerier utreder möjligheterna till samarbete med en lokal lösning för övre Norrland, där det råder speciella förhållanden. Leif Ivarsson, som idag är VD för Scan Farmek, blir VD för ett bolag som ska förvalta den nya koncernens fastigheter. I bolagen Dukat, Ellco Food, Kontrollhudar och Köttforskningsinstitutet sker inga förändringar på ledningsposterna.
• Världens största producent av färsk frukt och grönsaker Dole Food tar över svenska Saba, som är ledande importör och distributör av frukt och grönt, samt blommor. De nuvarande ägarna KF och Axel Johnson stannar kvar med 15 respektive 25 procent av aktierna i Saba. Dole Food har resterande 60 procent av aktierna. Dole Food omsatte förra året 35 miljarder kronor och hade över 50 000 anställda. Saba har 950 anställda och omsätter 4 miljarder kronor.
Scan och Ica utvecklar samarbete • Scan och Ica ingår avtal i var och en av Icas fyra regioner. Först ut är region Öst. Redan under innevarande år kommer ett mer aktivt kampanj-och butiksarbete att inledas där. Tanken är samarbetet skall leda till en tydligare svensk köttprofil i Ica-butikerna. Och att varuflödet ska bli snabbare och effektivare.
För tunga dryckesbackar tycker Livs • Livs medlemmar hos Dryckesdistributiören AB, DDAB, vill ha bort de nya och tyngre Coca-Cola-backarna. Den nya backen är nära 4 kilo tyngre (20,1 kg) än den gamla, som vägde 16,3 kg. Det är introduktionen av de nya 33 centiliters Coca-Cola-flaskorna som föranlett den nya backen. Claes Tellman informartionschef hos Coca-Cola i Sverige säger att företagets ambition är att hitta andra lösningar så att alla parter ska tycka att de har en bra arbetsmiljö. 1
salt • måndag 21 septemper
Lars Wedén ny koncernchef för Svenska Kött
Dole Food tar över Saba
salt • måndag 21 septemper
www.salt.se
Finsk energidryck intar Nordamerika • Energidrycken Battery, som är utvecklad av Carlsbergägda OY Simebrychoff, ska introduceras i Nordamerika. Kanadesiska dryckestillverkaren Clearly Canadian har avtal om rättigheterna och kommer att introducera drycken med buller och bång på en mässa i Dallas i oktober.
Naturmælk hoppas på ostexport • Lilla danska ekomejeriet Naturmælk tappade nyligen sin största kund, butikskedjan FDB, till konkurrenten MD Foods. För att kompensera förlusten kommer nu Naturmælk att satsa på ostexport.
MD Foods investerar i UK • Efter vinterns nära dödenupplevelse, där MD Foods med nöd och näppe undgick en konkurs i sitt brittiska dotterbolag, är nu affärerna på rätt spår igen. För att möta en ökad efterfrågan på yoghurt och desserter utökar MD sitt mejeri Brabrand för 20 miljoner DKK.
DLG ger sig in i grönsaksbranschen • Bondeägda DLG, som är ett slags motsvarighet till Svenska Lantmännen, satsar på att leverera färska, färdigskurna grönsaker och sallader till cateringindustrin. DLG etablerar ny produktion för ändamålet vid GASAs anläggning i Nykøbing Falster.
Danish Crown har fått pippi på struts • Slakteriföretaget Danish Crown etablerar ett samarbete med Dan-Struds A/S. Danish Crown ska säkra avsättningen till detaljhandeln, medan DanStruds tar hand om försäljningen till grossister och cateringföretag. Dan-Struds siktar på att slakta 500-700 strutsar per vecka under 1999. 2
Manlig dominans i företagen Manlig och kvinnlig representation i Sveriges största livsmedelsföretag företag
Arla Cerealia Dagab Ica
KF Nestlé Orkla Pågens Slakteriförb. Unilever
summa
män styrelse företagsledning
12 8
21 9
9 10
22 14
10 4
9 11
10 11
8 2
22 12
17 6
140 87
kvinnor styrelse företagsledning
1 1
1 2
0 2
3 1
6 1
1 1
1 0
0 0
3 1
0 0
16 9
När det gäller de multinationella företagen är det deras svenska dotterbolag som anges. Källa: råd & rön
Trots att matinköp och tillagning av mat oftast förknippas med kvinnor är det männen som är i total dominans i våra största livsmedelsföretag. Det har konsumentverkets tidning råd&rön kommit fram till i en genomgång av tio livsmedelsföretag, som publicera-
des i torsdags förra veckan. I de tio styrelserummen sitter totalt 140 män och 16 kvinnor. När Dagab, Pågengruppen och Unilever håller sina styrelsemöten blir det utan kvinnor. KF är det företag som har flest kvinnor i sin styrelse. Tio ledamöter är män och sex är kvinnor. Barbro Dahlbom-Hall, som
är en välkänd företagskonsult, arbetar med chefs- och ledarskapsfrågor inom näringslivet. ”Internationellt ligger vi i Sverige långt efter är det gäller jämställdhet på chefsnivå. Vill en kvinna göra karriär måste hon byta företag. Vill en man göra karriär, gör han det inom företaget.” Roland Fransson
Kronägg hoppas på nollresultat Kronägg hoppas att årets resultat ska hamna runt nollstrecket. De rationaliseringar som vidtagits börjar ge effekt och bolaget har lyckats hålla priserna uppe trots den ansträngda marknadssituationen. ”Det stora problemet är fortfarande överskottet”, säger Kronäggs ordförande Dan Malmros. Han menar att produktionen måste styras så att
volymerna anpassas till efterfrågan. När en grupp storproducenter tidigare i år hoppade av från Kronägg och startade eget packeri, fruktades någon form av priskrig. Men så tycks inte ha blivit fallet. En förklaring kan vara att priserna är så låga att det inte finns någto att konkurrera med. ”Vi har haft mycket låga priser sedan i april. Inte ens finnarna verkar intresserade av att exportera hit längre”, säger
Dan Malmros. Men enligt Peter Löthman, som representerar det finska bolaget Scanegg Suomi OY i Sverige, finns intresset kvar. ”Vi satsar på att bygga upp en kundkrets, först och främst i Stockholmsområdet”, säger han. De finska äggen säljs enbart på priset och hamnar i större varuhus och storkök, samt inom förädlingsindustrin, där företag som Källbergs Industri är stora avnämare.
Norrmännen dumpar fisk när ryssarna inte köper Den norska fiskindustrin dumpar nu varor som var tänkta för den ryska marknaden. Situationen är panikartad, eftersom de norska tillverkarna har fordringar på över 200 miljoner i det krisdrabbade landet. Före rubelkraschen hade den norska fiskindustrin fördubblat
sin export till Ryssland. Under första halvåret 1998 exporterades norska fiskprodukter för 925 miljoner NOK till Ryssland Enligt Dagbladet Børsen har norrmännen 200 miljoner NOK i utestående fordringar i det skakiga Ryssland. Fisket brukar betacknas som Norges silvergruva. Guldet hämtas som bekant på oljefäl-
ten i Atlanten. Men nu ser det alltså dystert ut. Även i det krisdrabbade Asien har norrmännen byggt upp en stopr export och under de gångna åren har enorma belop investerats både i fiskeflottan och i förädlingsindustrin. Om några veckor börjar silloch makrillsäsongen och då förväntas trycket öka ytterligare. Stellan Löfving salt • nr 3 • 1998
www.salt.se
Carlsberg och Coca-Cola höjer temperaturen i dryckeskriget med sin nya fabrik i Haninge. Men i striden mellan de värsta konkurrenterna CocaCola och Pepsi är antagligen mejeriindustrin den stora förloraren. På typiskt amerikanskt manér sa Coca-Cola Companys koncernchef Douglas Ivester, när han invigde den nya fabriken, i tisdags, att konsumtionen av Coca-Cola med lätthet ska mer än fördubblas på några år. I dag konsumerar vi i Sverige 27 liter Coca-Cola per person och år. Det innebär att Douglas Ivester vill förmå oss svenskar att dricka minst lika mycket cola som norrmännen, som häver i sig 60 liter. Den nya fabriken samägs av Coca-Cola och Carlsberg i det nybildade bolaget Coca-Cola Nordic Beverages, där det faktiskt är Carlsberg som är majoritetsägare med sina 51 procent. Genom den nya fabriken ökar kapaciteten på läskemarknaden med 30-40 procent. Med stor sannolikhet kommer denna ”överkapacitet” och den allt intensivare striden med Pepsi om marknadsandelar att leda till ännu lägre läskedryckspriser.
När Coca-Cola och Pepsi slåss är det mjölken som förlorar Med lägre priser och en kraftfull marknadsföring lär de två internationella läskedrycksgiganterna ta andelar av den totala svenska dryckesmarknaden. FÅR STRYKA PÅ FOTEN
Den internationella trenden har visat att det är de drycker som av tradition är stora i respektive land som får stryka på foten. I Sveriges fall handlar det om kaffe och mjölk. Men eftersom cola-produkterna, åtminstone än så länge, huvudsakligen är ungdomens dryck, så slår en ökad cola-försäljning hårdast mot barn och ungdomars mjölkdrickande.
Och utvecklingen är entydig. Den svenska mjölkkonsumtionen har mellan åren 1980-1995 sjunkit från ungefär 160 liter per person år till 115 liter. Under samma period ökade läsken med 25 liter per person och år. År 1995 var den totala läskkonsumtionen i Sverige 61 liter per person och år. Motsvarande siffra i USA var 193, Island 132 och Norge 112 liter. Eftersom vi svenskar knappast skiljer oss alltför mycket från vare sig amerikaner, islänningar eller norrmän, så har läskedrycksdrickandet en stor potential att växa i Sverige. I det perspektivet ter sig Douglas Ivesters målsättning lite mindre kaxig. Frågan är hur mycket den svenska mejeriindustrin kan hålla emot. Arlas nya smaksatta Muu-mjölk - banan och jordgubb- , som vi skrev om i salt förra veckan, är ett försök. En tröst för mejerierna är Norge, där man trots det höga intaget av läsk fortfarande har en hög konsumtion av mjölk ungefär 160 liter per person och år. Roland Fransson
Swedish Match döms för snusannons Konsumentverket har med marknadsdomstolens hjälp givit Swedish Match en näsbränna för deras försök att använda tryckfrihetsförordningen i samband med annonsering. Trots att varumärkesbeteckningar saknades i annonserna ifråga och att dessa utformats för att informera och bilda opinion, anser marknadsdomstolen att syftet ändå var kommersalt • nr 3 • 1998
siellt. Enligt Swedish Match var syftet med annonsen att informera och bemöta felaktiga påståenden som spridits om snus och snusning. Detta med stöd av tryckfrihetsförordningen, tyckte Swedish Match. FEL TYCKTE DOMSTOLEN
Det argumentet svalde inte marknadsdomstoeln, som i stället hävdade att annonserna var avsedda att stödja snusför-
säljningen. Swedish Match advokat, Monique Wadsted, säger till tidningen Resumé att domen visar på en obalans i lagstiftningen. ”Det må vara att man belägger tobaksbolagen med förbud att uttala sig. Men då måste det kombineras med möjligheten att bestraffa ekonomiskt förtal. I dag får alla sparka på tobaksbolagen, men de får inte försvara sig”, säger hon.
• Centerledaren Lennart Daléus föreslår en bildandet av en livmedelskommission. Centerpartiet vill genom förslaget om en livsmedelskommission fånga upp konsumenternas oro. ”Den ska garantera att vi som konsumenter har kontroll över den mat vi äter”, säger Lennart Daléus. ”Varje dag får vi larmrapporter om hur djur behandlas eller hur man tillför kemikalier i livsmedelsproduktionen.” Centerpartiet pekar på att gentekniskt förändrade livsmedel är på väg in i butikerna och hävdar att den lokala matproduktionen hotas i delar av Sverige. Kommissionen bör få i uppdrag att studera hur svenska konsumenter kan få tillgång till säkra livsmedel av hög kvalitet. ”Mycket av politiken måste naturligtvis samordnas med EU, men för att skapa underlag för ett svenskt agerande i EU skulle en livsmedelskommission vara till stor nytta”, säger Lennart Daléus.
Kräver granskning av MD Foods-affär • Den konservativa danska riksdagskvinnan, Lene Espersen, kräver att motsvarigheten till konkurrensverket, konkurrencerådet, snarast bör titta på de stora mejeriernas avtal med storköpskedjorna. ”Vi vill gärna ha utvärderat om mejeriernas exklusivitetsavtal med storköpen skapar en monopolsituation”, säger Lene Espersen. Bakgrunden till kravet är att FDB nyligen kastade ut det lilla mejeriet Naturmælk, som producerar eko-mjölk, och i stället valde att köpa MD Foods produkter. I samband med förändringen åkte alla Naturmælks produkter ut från hyllorna uppenbarligen för att MD Foods krävt av FDB att det inte fick finnas några konkurrerande produkter. 3
salt • måndag 21 septemper
Dryckeskriget trappas upp
C vill ha livsmedelskommission
salt • måndag 21 septemper
www.salt.se
Livsmedelshandel ner 0,8 procent • Försäljningen i den totala detaljhandeln steg med 0,3 procent i juli jämfört med juni. Men de olika delarna av detaljhandeln utvecklades mycket olika, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Försäljningen av så kallat brett sortiment, där bland annat varuhus och livsmedelshandel ingår, minskade med 0,8 procent, medan detaljhandeln med specialiserat sortiment ökade med 1,9 procent under samma period. Jämfört med juli förra året ökade försäljningen totalt med 3,1 procent. Detaljhandeln med brett sortiment, inklusive livsmedel, minskade med 2,0 procent, medan detaljhandeln med specialiserat sortiment ökade med 10,3 procent. Framför allt är det försäljningen av möbler och elektronik som ligger bakom den kraftiga ökningen.
Dandy räds inte rysk kris • Danska tuggumitillverkaren Dandy ångrar inte sin satsning på den ryska marknaden. Bolaget håller på att uppföra en fabrik för 700 miljoner DKK i Ryssland. ”Våra produkter börjar ta slut ute i butikerna, så nu har vi börjat kontakta våra distributörer för attse om försäljningen kan komma igång igen”, säger VD Lars Funder till Börsen.
Frankrikes tionde BSEfall i år • Ännu ett fall av galna ko-sjukan har uppdagats i Frankrike. Landet har därmed registrerat tio fall hittills i år av sjukdomen. Sedan den hjärnförstörande sjukdomen, som officiellt går under förkortningen BSE, först konstaterades i Frankrike 1990 har sammanlagt 41 fall av den upptäckts. Det senast insjuknade djuret var en mjölkko född 1989 i nordvästprovinsen Manche. Hela den hjord som kon ingick i ,134 djur, slaktades i söndags såsom lagen kräver. 4
Livsmedel åker jojo på Helsingforsbörsen 350
300
Högst betalt högsta kurs ii år år
Kurs 14/9 kursen den 15/9
250
konfektyr, förpackning
drycker
200
bröd, smaksättning mm
150
drycker frysta grönsaker mm
100
kött
matfett
kött
50
Atria
Cultor
HK Ruokatalo
Huhtamäki
Lännen
Olvi
Hartwall
Raisio
Samtliga livsmedelsaktier åker jojo på Helsingforsbörsen. Föregående vecka stannade dock trissan längst ned på snöret. Sämst gick det för godistillverkaren Huhtamäki.
Livsmedelsföretagen åker jojo på Helsingforsbörsen, mycket beroende på krisen i Ryssland. ”Reaktionerna är överdrivna, men kan förklaras av att företagen inte informerar marknaden om vad som händer”, säger Anna Virkola, analytiker på Handelsbanken i Helsingfors. Det är svajigt just nu bland de finska livsmedelsföretagen. Kurserna åker upp och ner med rasande fart. Reaktionerna återspeglar den kluvna bild som gäller hela den finska livsmedelsindustrin. Å ena sidan sitter finnarna med många trumfkort på hand när det gäller att erövra den åtråvärda marknaden i Östeuropa. Bolag som Raisio har dessutom mycket spännande produkter i portföljen. Stor potential således. Å andra sidan är riskerna
mycket stora. När rubeln gick i backen bekräftades de allra värsta förväntningarna, och reaktionerna har inte uteblivit. ”Egentligen har inte de här bolagen så stor exponering mot Ryssland”, säger Anna Virkola som är analytiker på Handelsbankens Helsingforskontor. ”Men det försvåras av att bolagen inte släpper ut någon information. Både Raisio, Hartwall och Cultor har varit knäpptysta ända sedan i somras.” Tystnaden ger fritt spelrum för rykten och spekulationer. När det gäller Raisio, som länge varit Helsingforsbörsens egen kursraket, tycks marknaden gå i nervös väntan på ett genombrott för deras produkt Benecol, en typ av matfett som sägs minska kolesterolhalten. Spekulationerna trycker upp kursen ena dagen, nästa dag dras den ned av oron över bolagets Rysslandsaffärer. ”Men även om Rysslandsexporten skulle avstanna helt, skulle Raiso bara påverkas mar-
ginellt”, säger Anna Virkola. Detsamma gäller Atria, som exporterar 30 miljoner FIM till Ryssland - av en omsättning på 2 miljarder FIM. HK Ruokatalo, som är Atrias största konkurrent inom slakterinäringen, exporterar bara 2 procent till Ryssland. Stellan Löfving
Hårda bud i Kanada • Kanadas största köttindustri, Maple Leaf, har sänkt de anställdas löner med en tredjedel för att kunna möta konkurrensen från USA. Bolaget satsar hårt på att bli en ledande baconleverantör både i Nordamerika och på exportmarknaden. Maple Leaf skapade stora rubriker i våras när bolaget stängde sin fabrik i Edmonton efter att de anställda där vägrat acceptera lönesänkningar.
salt • nr 3 • 1998
www.salt.se
Bondeägda Norske Meierier trängs från alla håll. Bolaget tvingas leverera mjölk till sin värste konkurrent, något som kan tvinga fram omställningar av de egna produktionsanläggningarna. Dessutom måste man framöver dra ner på sin subventionerade ostexport. Samtidigt väljer allt fler norska skolbarn bort mjölken till lunchen, till förmån för Pepsi, mineralvatten och andra alternativ. Det statliga Omsetningsrådet har beslutat om nya regler för mjölksektorn. Reglerna säger att Norske Meierier måste prioritera leveranser till sina konkurrenter lika högt som leveranserna till de egna anläggningarna. För konkurrenten Synnøve Finden har detta inneburit nya möjligheter. Synnøve Finden har på kort tid kapat åt sig en ansenlig andel av den norska ostmarknaden, något som möjliggjorts av den nya ordningen.
Bolaget tvingas leverera mjölk till sin värste konkurrent Nu siktar uppstickarbolaget på att bygga en ny anläggning, möjligen i bryggeriet Ringnes gamla lokaler i Steinkjer. HÖGA AMBITIONER
Synnøve Finden har ambitionen att uppnå en miljard NOK i omsättning redan år 2001, något som kommer att kräva en råvarutillgång på cirka 200 miljoner liter. Första halvåret 1998 omsatte Synnøve Finden 123,4 miljoner NOK med en förlust på 4,9 miljoner NOK. Bolaget är noterat på Oslobörsen och största ägare är Norsk Vækst med 38 procent av aktierna. I sammanhanget kan nämnas att Norske Meierier har en årsproduktion på 460 miljoner liter. Synnøve Findens expansion kommer att tvinga Norske
Meierier att ställa om sin produktion, vilket kommer att kosta arbetstillfällen och leda till ren kapitalförstöring, menar man. Först av allt kommer emellertid Nestlés torrmjölksfabrik i Levanger att få stryka på foten, eftersom torrmjölk har lägre prioritet i de nya reglerna. SVÅRA ÖVERSKOTT
Den norska mjölkproduktionen dras med svåra överskott. Mycket används till subventionerad ostexport, vilken kostar norska skattebetalare över en miljard NOK per år. Nyligen undertecknade Norge ett avtal med WHO där man förbinder sig att minska ostexporten med ungefär en tredjedel, vilket orskar ytterligare problem för Norske Meierier. Och som om detta inte vore nog, har de norska mjölkbönderna nu att våndas över hur allt fler skolelever väljer bort mjölken i skolbespisningen. Ungdomarna väljer istället vatten, Pepsi eller någon annan läsk till maten. Stellan Löfving
Dansk svinboss lovade för mycket De danska svinproducenternas ordförande Kent Skaanning har hamnat i blåsväder efter att han lovat stopp för foderantibiotikan. I Danmark går debattens vågor höga kring den foderantibiotika som används för att stimulera tillväxten hos slaktdjur. Efter ett dödsfall som tros ha samband med antibiotikaanvändningen inom lantbruket, har debatten fått ny fart. Kent Skaanning, som ofta och gärna uttalar sig i massmedia, gick då ut och lovade att foderantibiotisalt • nr 3 • 1998
kan skulle vara borta ur svinstallarna efter jul. Det uttalandet har han nu tagit tillbaka, efter våldsam kritik från medlemmar och veterinärexperter. Veterinärexperterna menar att det kommer att ta flera år att hitta alternativ till antibiotikan och medlemmarna kräver att staten ska ställa upp med stöd under övergångsperioden. Något som politikerna sagt kategoriskt nej till.
Kent Skaanning, dansk svinboss, har fått våldsam kritik för sitt uttalande om foderantibiotika.
• Danmark tycks gå segrande ur den sega striden om begreppet fetaost. 1996 tilldelades Grekland ensamrätt på namnet, med motiveringen att det var en nationell produkt. Men nu har Europadomstolen annullerat det beslutet, och Danmark kan andas ut. Den danska fetaexporten är värd hundratals miljoner per år, uppger Børsen.
Måväl håller måttet • En ny klinisk studie av Skånemejeriers yoghurt Måväl bekräftar tidigare forskningsrön. Måväl gör att man känner sig mätt längre och dessutom äter man mindre, ungefär 13 procent, vid nästa måltid. Den senaste undersökningen har gjorts av professor Barbara Livingstone vid institutionen för Diet och hälsa på Ulsters universitet på Nordirland. Sedan januari i år har Måväl sålts i Skåne med gott resultat. Yoghurten är också lanserad i Storbritannien där Skånemejerier säljer runt 4 ton Målväl i veckan. Nu i september lanseras Måväl i Finland.
Kellogs Europachef slutar • Donald G Fritz, ansvarig för Kellogs verksamhet i Europa, slutar. Han ersätts av Jean-Louis Gorbin, som arbetat i koncernen 19 år, bland annat som ansvarig för marknaderna i Benelux, Australien och Kanada.
Danmark tappar guldkantad USA-export • Fläskkriget mellan USA och Danmark går vidare. En av danskarnas mest lukrativa affärer har varit USAexporten av grillade revben, så kallade spare ribs, vilken genererat intäkter på 600-700 miljoner DKK per år. Den expansiva amerikanska fläskindustrin tar nu sakta över denna guldgruva och danskarna kan kyssa sin mest lönsamma exportkälla adjö. 5
salt • måndag 21 septemper
Norske Meierier på pottkanten
EU ger OK till dansk feta
salt • måndag 21 septemper
www.salt.se
MD Foods ingen drömpartner • Jerker Nilsson, professor i kooperativ företagsekonomi, är oförstående till Arlas intresse för en fusion med danska MD Foods, som med sin solkiga historia och konkursen i MD International, knappst är någon drömpartner för Arla. ”MD Foods har tidigare lurat in mindre danska mejerier i samarbeten som slutat med att MD Foods har slukat dem.”
Carlsberg överväger kinesisk allians • Filippinska bryggeriet San Miguel vill sälja sin verksamhet i Kina. Bland de presumtiva köparna finns danska Carlsberg, holländska Heineken samt bryggeriföretag från USA och Sydafrika.
Stora förändringar i Hillsdown • Brittiska företaget Hillsdown har beslutat sig för att dela upp verksamheten i tre delar. Sidoverksamheter som fjäderfäavelsföretaget Ross samt fabriker för förädling av fjäderfä och potatis ska säljas. Samtidigt köper man Berlinbaserade Pfennig Delicatessen med en omsättning på 125 miljoner DEM.
Unigate köper Roata • Mejeriföretaget Unigate köper irländska fläskförädlingsföretaget Roata för 27 miljoner GBP. Roata-gruppen säljer fläsk under Unipork-märket och omsatte 55,9 miljoner GBP under det räkenskapsår som slutade i juin 1998.
Rekordstor teskörd i Kenya • Under de första sju månaderna av 1998 har det skördats 178 miljoner kg te i Kenya, vilket är 59 procent mer än förra året. 90 procent av den kenyanska teskörden går på export. 6
Danska suggor till slakt Även danska svinproducenter skickar nu sina suggor till slakt. Under de första 37 veckorna av 1998 har suggslakten ökat med 8,6 procent. Ökningen kan helt tillskrivas den svåra marknadssituationen på viktiga exportmarknader som Ryssland och Japan. Den europeiska griskrisen blir allt mer påtaglig. Runt om i Europa kör svinproducenter sina suggor till slakt. I Tyskland och England ser de nationella besättningarna ut
att minska med över tio procent. Även här i Sverige har flera producenter kört suggorna till slakt i ren uppgivenhet över den dystra utvecklingen. I Danmark slaktas nu 8 000 suggor per vecka, vilket är 1 000 mer än för ett år sedan. Trots detta kommer den europeiska svinproduktionen inte att minska förrän framåt slutet av 1999. Orsaken till detta är att den holländska produktionen är i expansion efter svinpestutbrottet förra året. Detta innebär också att de låga prisnivåerna kommer att hålla i sig ännu ett tag. EUs
stöd till fryslagring av fläskkött utgör en tydlig signal om att priserna nu befinner sig på en bottennivå. Enligt Dagbladet Børsen tror danska bedömare att det framåt sekelskiftet kommer att råda balans i produktionen, eftersom harmoniseringsreglerna sätter ett tak för hur många svin som kan hållas i förhållande till respektive gårds areal. Då kommer även den holländska regeringens program för en nationell bantnning av svinproduktionen att ha slagit igenom. Stellan Löfving
Tyska mejerier kämpar med lönsamheten Den tyska mejeriindustrin ökar sina volymer, men intäkterna hänger inte med. Under första halvan av 1998 har försäljningsvolymen ökat med 3,1 procent medan inkomsterna bara ökat med 1,8 procent. Mejeriindustrin omsatte förra året 37,1 miljarder DEM. Försäljningskurvan är stagnerande och priserna har sjunkit under de senaste fem åren. Under inledningen av 1998 ökade emellertid priserna och
industrin anade ett ljus i tunneln. Intäktsökningen klarade dock inte att hänga med volymökningen, vilket har flera förklaringar. Enligt tyska tidningen Handelsblatt beror de sjunkande priserna på det ökande antalet butikskedjor med lågprisprofil. I spetsen finns välkända Aldi, som dock fått många efterföljare. Dessutom har tillverkningen av private label-produkter ökat mycket kraftigt. Andelen private label är 40 procent högre under första halvan av 1998 än
vad den var under motsvarande period föregående år. Fusionerna har duggat tätt bland de tyska mejerierna. 1990 fanns 360 producenter i landet, numera finns blott 190 kvar. Bara under förra året köptes 30 mindre mejerier upp. Men strukturrationaliseringen är inte slut. Många experter tror att sammanslagningarna kommer att fortsätta tills det bara finns 30-40 mejerier kvar. Andra experter tror att den siffran till och med kan hamna ner mot 10-15. Stellan Löfving
Medipharms VD utsedd till årets företagare Medipharm-VD prisad Arla-ägda Medipharms VD Lennart Persson har utsetts till årets företagare i Svalövs kommun. Medipharm tillverkar och utvecklar bakteriekulturer till lantbruks- och livsmedelsindustrin. De senaste åren har Medipharm vuxit med 20 procent per år. Bolagets huvudkontor finns i skånska Kågeröd och dotter-
bolag finns i Ungern, Tjeckien och USA. Nästa anhalt på världskartan tros bli Tyskland. Mer specifikt finns Medipharms kompetens inom sektorn mjölksyrabakterier. Bakteriekulturerna används som tillsatser i djurfoder, ensilage, naturmediciner och livsmedel. Till livsmedelssektorn bidrar Medipharm bland annat med så kallade starterkulturer vilka till exempel kan för-
vandla mjölk till Kefir. Bakterierna från Kågeröd används också till korv- och ostmognad. Lennart Persson, som har ett förflutet på Arla, Skånemejerier och Unilever, har utsetts till årets företagare med följande motivering: ”Genom att på ett klokt sätt ta tillvara personalens i flera fall unika kompetens styr Persson en verksamhet med ovanligt god lönsamhet.” salt • nr 3 • 1998
www.salt.se
• Banverket och Skånemejerier har nått en överenskommelse om ersättning för de kostnader som uppstod när Skånemejerier drog tillbaka matfett från marknaden i samband med giftutsläppet på Hallandsåsen. Banverket ersätter Skånemejerier med 6 Mkr och resten av mejeriets kostnader, 2,5 Mkr, skjuter Svenska Smör till. Det var den 7 oktober 1997 som Skånemejerier stoppade sju mjölkleverantörer i det så kallade riskområdet på Hallandsåsen från vidare mjölkleveranser. Sammanlagt 131 000 liter mjölk hälldes ut. Den 16 oktober tvingades Skånemejerier på grund av konsumenternas starka reaktioner dra tillbaka allt matfett
EU-bidrag för lagring av griskött
Astma hos livsmedelsarbetare
• EU beslöt i onsdags att ge bidrag för fryslagring av griskött. Detta bidrag ska vara tillgängligt från och med den 28 september. Kött som lagrats fyra, fem och sex månader ska sedan säljas utanför EU-området. EU har till en början avsatt drygt 100 miljoner kronor för stöd till fryslagring. I Frankrike har man redan dragit igång ett nationellt stödprogram, som i grova drag innebär att skuldsatta svinproducenter får kontant förskottsbetalning på 50 FRF för varje svin som levereras. Om man levererar mer än 750 svin sjunker ersättningen till 30 FRF. Den maximala förskottsbetalningen är 60 000 FRF. Jordbruksminister Louis le Pensec har lovat en ”attraktiv ränta”.
• Bagare är den yrkesgrupp som löper störst risk för att få astma. Men även de som arbetar inom fiskindustrin och kryddtillverkning drabbas ofta av astma eller andra allergiska besvär. Det redovisas i en ny skrift av Hjärt-Lungfonden. Det är framför allt allergiframkallande ämnen i dammet som orsakar besvären, som till exempel dammet från mjöl, råkaffe och kryddor.
Swedish Meat comes into shape • The Swedish farmer-owned meat processing group Scan is finding its shape before the new millennium. The new organization goes under the name Svenska Kött (Swedish Meat). It will consist of one mother association, owned by the farmer members. This association will own eight companies, each one focusing on a special area. The Scan brand will not be associated with abattoirs, killing plants or farms, but only with the products presented to the customers.
Carlsberg Coke will double in Sweden • Coca-Cola Nordic Beverages AB has officially opened a new beverage plant in Haninge near Stockholm. The new plant is established on a market already troubled by surplus production, but head of The Coca-Cola Company, Douglas Ivester, said on the opening that coke consumption should easily be doubled in Sweden. Coca-Cola Nordic Beverages is owned by Carlsberg (51 percent) and The Coca-Cola Company (49 percent).
Few women in the food industry • Very few women find their way to executive positions in the Swedish food industry. In a survey of ten major companies’ boards of directors, only 16 women were found, whereas the number of men was 140. Dagab, Pågen Group and Unilever have no women at all on their boards of directors. Consumer coop KF, though, has six women on their board. Together with ten men…
Danish sows to slaughter • The number of Danish sows being slaughtered has now reached 8 000 a week, which is some 1 000 more than this period last
salt • nr 3 • 1998
Orkla mot bottennotering • Orkla-koncernen, där bland andra svenska Procordia Foods ingår, tappar på Oslo-börsen. Aktiekursen steg kraftigt under hela 1997 och fram till den 5 maj, då noteringen låg på 225 NOK. På onsdagen noterades Orkla till 109 kronor, vilket innebär att koncernens värde mer än halverats på ett knappt halvår.
salt • måndag 21 septemper
Förlikning mellan Skånemejerier och Banverket
Kris i holländsk kooperation • Det holländska frukt- och grönsakskooperativet The Greenery har på relativt kort tid förlorat 1 000 medlemmar. Nu lämnar även bolagets VD, och holländska lantbrukstidningen Boerderij konstaterar att det råder kris i den holländska lantbrukskooperationen.
Krav-odlare använde växtgifter • En Krav-odlare i Skåne har avstängts i fyra år sedan det kommit fram att han besprutat sina grönsaker med växtgifter och använt konstgödsel. Kravs beslut har godkänts av jordbruksverket.
page seven
year. The reason is the depressed market situation, where pork producers are finding it hard to make it through the day. The situation is similar in Britain, Germany and to some extent also in Sweden.
Dumping fish • The crisis in Russia is also affecting the fish industry. Before the crisis broke out, Norway had doubled their export of fish products to Russia. In the first half of 1998, Norway exported fish and processed fish products to the value of 925 million NOK. The situation is desperate, as Norwegian companies are estimated to have claims for 200 million NOK in Russia. Norwegian fish is now being sold in other markets, which has lead to a tremendous pressure on prices.
No snuff in the ad, please • Swedish tobacco producer Swedish Match broke the law when they published adverts aimed to inform about the health aspects of the typically Scandinavian moist snuff. The ads did not contain any brands, but were still aimed to support snuff sales and are therefore not allowed, says the court. Swedish Match claimed the freedom of press gave them the right to inform and refute claims from moist snuff adversaries.
Yo-yos in Helsinki • Companies like Huhtamäki, Raisio, Cultor and Hartwall are experiencing considerable movements on the Helsinki Stock Exchange, sometimes more than ten percent in a day- both upwards and downwards. This behaviour is explained by the crisis in Russia.
7
Posttidning A - PRIORITAIRE Returadress: Salt Media, box 19512, 104 32 Stockholm
www.salt.se
salt • måndag 21 septemper
Procter @ Gamble tar täten på nätet
…det lönar sig att tjata • Historien börjar med att ett par klasser på Ekenässkolan i Eslöv genomför ett projekt för att snygga upp och måla om på sin skola. Flera lokala företag sponsrar projektet, men inte kommunens storindustri, Procordia Foods. När Sydsvenska Dagbladet basunerar ut nyheten om Procordias småaktiga vägran utlovar man emellertid ett bidrag. Men inga pengar dyker upp, ty den person som utlovat bidraget finns inte kvar i organisationen. Några av eleverna på Ekenässkolan tågar då in på företaget, beväpnade med ett tidningsklipp om Procordias löfte. SVART PÅ VITT
Trots att eleverna har svart på vitt om de utlovade pengarna, säger Procordia Foods informationschef Margareta Landh först nej till deras begäran. Men eleverna ger sig inte. ”Ett löfte är ett löfte”, hävdar de. Så Margareta Landh få ge sig. När eleverna lämnar företaget har de med sig 200 hamburgare, 41 kg potatismos, sex flaskor saft, sex ketchupflaskor, nio kg gurka, tio kg hallonsylt och tre stora marmeladburkar. Maten ska användas vid en lägerskola för ett hundratal av skolans elever. 8
Nu har Procter & Gamble tröttnat på att vänta på att Internet ska utvecklas till ett effektivt annonsmedium. Den gigantiska konsumentvarukoncernen tar täten in i framtiden och aviserar att man inom fem års tid kan tänka sig att lägga 80 procent av sin enorma reklambudget på nätet. Procter & Gamble brukar kallas världens största annonsör. Globala varumärken är bolagets affärsidé. Portföljen liknar mest en varumärkenas adelskalender med namn som Pampers, Always, Yes samt Vicks och Pringles. I den bilden passar Internet in alldeles utmärkt. Det globala datanätet lämpar sig förstås ytterligt väl för att kommunicera med en kundkrets som befinner sig väl spridd över hela klotet. FRAMTIDENS MEDIUM
”Det här är framtidens annonsmedium. Precis som vi var först med att utveckla radiooch TV-reklamen så kommer vi att ta täten när det gäller marknadsföring på Internet”, säger Jeanette Ehrnrooth, informationschef på Procter & Gambles kontor i Stockholm. Enligt koncernens senaste årsberättelse satsades 1,1 miljarder USD på marknadsföring. Så när Procter & Gamble säger att man vill satsa 80 procent av reklampengarna på nätet, handlar det om en smärre revolution. Som ett första steg i denna interaktiva reklamrevolution organiserade koncernen i slutet av augusti ett slags toppmöte. Till mötet inbjöds konkurren-
Ny strategi revolutionerar Internet ter, reklammakare och andra som har fingrarna med i detta digitala spel. Syftet med konferensen var att sporra, inspirera och samordna den nya tidens marknadsföring.
Bo Hedin, chefredaktör på branschtidningen Resumé, tror att Procter & Gambles initiativ får stora återverkningar på reklambranschen. BRÄNNER PENGAR
”De bränner oerhört mycket pengar på marknadsföring. Deras insatser kommer säkerligen att leda till att Internet åtminstone blir ett mindre olönsamt medium. Procter & Gamble är oerhört stora och konsekventa i sin marknadsföring och de ligger bakom mycket av den reklam som vi egentligen tycker är värst.” Alla som sett TV-reklamens oändliga ström av tvättmedel, tandkräm, blöjor och bindor förstår vad Bo Hedin menar. Idag är Internet ett litet reklammedium med många brister och enorma möjligheter. Jeanette Ehrnrooth pekar på
utvärderingsaspekten som nätets för närvarande svagaste punkt. SVÅRT ATT MÄTA
”Det är oerhört svårt att mäta utfallet av olika aktiviteter på Internet”, säger hon. Säkerligen en orsak till varför många storannonsörer fortfarande har en avvaktande inställning. Bo Hedin menar att även andra faktorer spelar in. ”För de som förmedlar annonsutrymme är det för lite pengar i rörelse än så länge. För den som köper annonser är det för lite trafik.” Samtidigt har Internet en potential som andra annonsmedier saknar. Den interaktiva aspekten gör att en skicklig reklammakare kan skapa en tvåvägskommunikation där även kunden deltar. Dessutom finns en stor dynamik i det faktum att man kan rikta sin reklam. På sikt kommer annonsörer att kuna styra sitt budskap enbart till de kunder som verkligen är intresserade. Spillet elimineras och reklamen blir effektiv. ”Nu börjar ju dessutom den elektroniska handeln att komma igång. Många har varit besvikna på den tröga utvecklingen, men nu ser vi att nätet är oerhört lämpligt till exempelvis biljettbokningar, bankärenden och köp av cd, böcker och annat”, säger Bo Hedin. När det gäller tidpunkten för Procter & Gambles satsning på Internet är den digitala kommersen säkert en viktig detalj. Och alla vi som längtat efter att slippa trängas på stormarknaden för att köpa blöjor, tvättmedel och potatischips i papprör, vi kan äntligen andas ut. Stellan Löfving salt • nr 3 • 1998