20-21.2004 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: 0200-81 00 55, pren@salt.se Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0200-81 00 52 • Fax: 0200-81 00 54 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, reporter • Lars Josephsen, reporter För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue
• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 21 juni 2004 •
Byråkrater jagar rabatter Danska Konkurrencestyrelsen vill göra upp med bland andra Arla Foods och Carlsbergs dolda rabatter till dagligvaruhandeln. ”Vi vill se om vi kan pressa Arla och Carlsberg till mer öppenhet”, säger styrelsens direktör i den nyutgivna årsberättelsen. Konkurrencestyrelsen anser att giganterna på livsmedelsområdet skaffar sig de bästa hyllplatserna genom att helt enklet betala för det. Enligt styrelsen kopplar storföretagen så kraftiga marknadsföringsbidrag till sina kampanjer att det i praktiken håller mindre kapitalstarka aktörer borta från hyllorna. De senaste fem åren har dessa bidrag vuxit mycket kraftigt. Arla Foods betalade exempelvis under 2002 ut 1,5 miljarder DKK i rabatter och marknadsföringsbidrag, vilket motsvarar nästan 20 procent av företagets omsättning i dagligvarusektorn. Och Carlsberg betalade under fjolåret ut rabatter som motsvarar 2,5 procent av omsättningen i Danmark. Arla Foods och Carlsberg känner sig oskyldigt dömda av politiker och Konkurrence-
styrelsen, och kallar styrelsens utspel för ”osakligt och dåligt dokumenterat.” Som en konsekvens av styrelsens krav kommer Carlsberg exempelvis tvingas att utvidga sin personal med ett tvåsiffrigt antal.
elsbranschen är benhård - och när Konkurrencestyrelsen i sin redogörelse påstår motsatsen så är det baserat på odokumenterade påståenden och brist på förståelse för den internationella konkurrenssituationen.” Att de stora Köper Arla Foods och Carlsberg plats livsmedelsförei butikshyllorna med hjälp av rabatter ÖDELÄGGER tagen juridiskt och maknadsföringsbidrag? Det anser ”Utkastet till danska Konkurrenscestyrelsen. sett möjligtvis ny konkurbefinner sig renslag ödelägger den naturliga på ganska tunn is, framgår av förhandlingssituation som är en parallell situation under det fundamental för så kallade Margarinkriget, som pågick i Danmark under 60all handel. Om och 70-talen. denna lag blir Den situationen utmynnade verklighet, vilket i att en rad toppchefer i Dansk jag inte hoppas, Unilever dömdes för olovliga så är det planmarknadsföringsbidrag som ekonomi istället syftat till att hålla konkurför dynamiska renterna borta från butikernas och liberala hyllor. konkurrenstankegångar”, säger Lars Josephsen Carlsbergs försäljningsdirektör Claus Bo Jacobsen till Børsen. Även Landbrugsraadet, Danmarks mäktiga motsvarighet till LRF, är kritisk mot Konkurrencestyrelsens redogörelse, och i en kommentar säger rådets vice direktör Claus Søgaard Richter: ”konkurrensen i livsmed-
Danska Konkurrencestyrelsen vill röja upp
salts syn på saken
Nätbollen
sidan 2
My Thai utmanar med mikro Thaimatskedjan My Thai har öppnat sin första enhet på Vasagatan i Stockholm. Maten hämtas fryst från Thailand och värms i mikro i butiken. Enheten på Vasagatan är tänkt att bli en kedja som kan utmana jättar som McDonald’s, bland annat med hälsoargument. ”Vi vill erbjuda kunderna ett hälsosammare alternativ till hamburgerkedjorna”, säger Malin Roth, som är företagets vd, till Restauratören. Malin Roth är majoritetsägare, och har ett förflutet på Swedish Meats och Kronfågel. My Thai importerar den färdiglagade maten fryst från Thailand, ett alternativ som Malin Roth anser ger lika bra kvalitet som om maten lagats här. Hennes far Lennart Roth är bosatt i Thailand och arbetar med export av livsmedel till Europa. Målet är att expandera snabbt i Sverige för att skapa lönsamhet.
sist i salt
South Beach
sidan 8
NU TAR SALT SOMMARLOV. Nästa nummer kommer den 9 augusti, tills dess önskar vi våra abonnenter en skön sommar!
2
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
salts syn på saken
Nätboll Ännu en satsning på Internethandel med dagligvaror läggs ned (se sidan 9). Ingen av handelskoncernerna tycks förstå att service till kunderna är ett enkelt sätt att sno kunder från konkurrenterna. Det är bara att konstatera: Detaljhandelsjättarna har lämnat ifrån sig initiativet inom Internethandeln. Nätbollen är upplagd på mittpunkten, och vem som helst kan nu gå fram och ta avsparken. Som jag ser det, handlar det inte ens om en avspark, snarare en straffspark i tom bur. Min teori är att näthandel är en hybrid som inte passar in i de nordiska handelsjättarnas sätt att tänka. I Norden räknar man service till kunderna som en ren kostnad. I Storbritannien blomstrar Tescos näthandel för att kedjan betraktar det som en bra service att ge till sina kunder. Tesco och de andra bjässarna, Morrison/Safeway, Asda och Sainsbury ser service som ett konkurrensmedel. Jag var nyligen i Storbritannien och besökte bland annat en av Asdas butiker i Leeds. Det kryllade av hjälpsam personal i varuhuset, som också erbjöd en ”Brolly patrol”, vars uppgift var att vid regnigt väder följa kunderna till bilen, med uppfällt paraply. Dyr service, fnyser vi nordbor. Men om jag hade bott i Leeds, hade jag nog åkt till Asda och handlat. För som alla vet, så regnar det ofta i Storbritannien.
Stellan Löfving Chefredaktör
Massjuksrivningar bland Pågens säljare Bagerikoncernen Pågens omorganisation av säljkåren har nu spikats. Effekten blir enligt Sydsvenskan att säljarnas löner sänks med i snitt 100 000 SEK per år, vilket är avsevärt mer än vad säljarna förväntat. Beslutet har resulterat i massjukskrivningar. Fackliga representanter som Sydsvenskan talat med beskriver situationen som kaotisk. Säljarna mår så dåligt att de inte orkar gå till jobbet. ”Killarna ringer till mig och gråter. Fyra av säljarna har sagt
till oss att de stannar hemma på semestern för att sälja sina hus eftersom de inte klarar amorteringarna”, säger Göran Ekblom, som är säljare och ordförande i den gemensamma intresseorganisation som säljarna på Pågen har. Även centralt på SIF bekräftas det att flera av Pågens säljare sjukskrivit sig, och den kraftiga lönesänkningen har gått till central förhandling. Från Pågens sida är det locket på och inga kommentarer. Det handlar om interna angelägenheter, menar alla tillfrågade, och distributionsproblemen beskrivs som tillfälliga.
Bakgrunden till kaoset är Pågens svaga lönsamhet som tvingat fram åtgärder. Därför sades i höstas hela säljkåren upp. De 425 fick sedan söka sitt jobb igen, och 370 skulle återanställas med större distrikt. Åtgärderna är en kraftig avvikelse från tidigare linje hos Pågen, som så sent för bara några år sedan uppgav sig ha ett hundratal övertaliga, vilka dock inte sades upp. Istället satte man personalen i utbildning, med argumentet att man inte skulle tjäna något på att ställa folk på gatan. Stellan Löfving
Arla testar ny functional food-teknik Arla Foods blir ett av de första företagen att använda en ny teknik för att påvisa hälsoeffekter. Tekniken kallas för nutrigenomik och har utvecklats av svenska bioteknikföretaget Arexis. Arla tänker använda tekniken för sin bakterie Lactobacillus casei F19, som används i Culturaserien. Redan i slutet av sjuttiotalet lanserade Arla Foods några av de första functional foodsprodukterna på den svenska marknaden, exempelvis filen Dofilus. Men sedan dess har Arla Foods inte riktigt lyckats ta kommandot i kategorin, utan hamnat lite på efterkälken efter bland andra konkurrenten Skånemejerier. Nu hoppas dock den dansk-svenska mejerijätten på revansch. Den nya produktserien Cultura lanseras på bred front, och till hjälp tänker Arla ta en helt ny teknik som utvecklats av Göteborgsföreta-
get Arexis. Tekniken kallas nutrigenomik, och kan användas för att identifiera helt nya och okända områden där bakteriefloran i tarmen har betydelse, men också att hitta effektiva markörer för att påvisa en positiv inverkan på hälsan. Med den nya metoden tänker Arla studera hur Lactobacillus casei F19, bakterien som finns i Cultura-produkterna, påverkar tusentals olika egenskaper i kroppen. Tekniken beskrivs av Arla som lovande, särskilt eftersom den kan användas för att studera många egenskaper samtidigt. Rent tekniskt utnyttjar nutrigenomiken befintlig kunskap om alla gener i arvsmassan. Med hjälp av kunskapen kan man undersöka hur generna reagerar. JÄMVIKT
”För att kroppen skall förbli i en frisk jämvikt och för att minska risken för sjukdom är det mycket små justeringar i kroppens ämnesomsättning som behövs. Vi tror att F19
kan ha en positiv inverkan för denna jämvikt, men vi har först nu funnit en analysteknik för att vetenskapligt bevisa detta”, säger Ulla Svensson, docent i mikrobiologi på Arla forskning och innovation. Inledande forskning visar att Lactobacillus casei F19 har god förmåga att överleva i tarmen, men även i de produkter där den tillsätts. Effekten på tarmhälsan är positiv, och F19 hjälper bland annat till att återställa den obalans i bakteriefloran som uppstår efter en anitbiotikakur. ”I de första undersökningarna har vi kunnat se att immunsystemet är ett av de områden som mjölksyrabakterien F19 påverkar. Samarbetet ger Arla Foods möjlighet att bättre kartlägga effekterna av F19 och Arexis möjlighet att bättre utforska ämnesomsättningen vilket är viktigt för våra egna produkter”, säger Arexis forskningschef Björn Löwenadler Stellan Löfving
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI Exporterande företag är mer produktiva och satsar mer på forskning och utveckling. Det visar en analys som Livsmedelsekonomiska Institutet, SLI, gjort på uppdrag av regeringen. Analysen visar också att exportfrämjande åtgärder inte är särskilt effektiva, och att de så kallade svenska mervärdena knappast haft någon påverkan på livsmedelsexporten hittills. SLI:s analys är en del av det utredningsbatteri som avfyrats av jordbruksminister Ann-Christin Nykvist och näringsminister Leif Pagrotsky. Utredningarna är hittills det mest påtagliga resultatet av något som är tänkt att föreställa en satsning på livsmedelsexporten. Förutom SLI har även Invest in Sweden, Exportrådet, Livsmedelsverket och Jordbruksverket engagerats i utredningsarbetet. SLI:s analys ”Några aspekter på svensk livsmedelsexport” är en 102-sidig lunta som i flera avseenden lyfter fram en del obekväma fakta, vilka kan bli svåra för ministrarna Nykvist och Pagrotsky att handskas med. Bland annat konstaterar SLI att de företag som exporterar livsmedel generellt sett är mer effektiva och mer utvecklingsintensiva än genomsnittsföretagen i branschen. Den ökade effektiviteten är dock inte ett
3
Mervärden ökar inte exporten resultat av exporten. Däremot tycks det finnas ett tydligt samband mellan innovationer, förädling och export. Detta, menar SLI, motiveras av de exporterande företagen satsar mer på forskning och utveckling och har en högre lönenivå än snittet. ALLA VARUGRUPPER
Exportframgångarna är inte koncentrerade till några särskilda varugrupper, och råvaruinnehållet i produkterna tycks inte ha någon avgörande betydelse för exportframgången. SLI:s slutsats är istället att det bästa sättet att stimulera livsmedelsexporten är att satsa på åtgärder som ska främja produktivitet och konkurrenskraft. SLI har även haft i uppdrag att titta på det som kallas svenska mervärden, och dessas betydelse för livsmedelsexporten. Frågan har även belysts av Jordbruksverkets exportenkät, där de svenska livsmedelsföretagen uppgav att de knappast kunde ta mer betalt för sina varor på exportmarknaden på grund av
det svenska ursprunget. Denna slutsats förstärks av SLI:s analys, som säger att ”. . .den samlade bilden är att mervärden hos svenska råvaror till livsmedelsindustrin hittills inte har påverkat exportframgångarna.” SLI pekar också på det faktum att om svenska särdrag skulle leda till exportframgångar, så skulle dessa särdrag snabbt kopieras av producenter i konkurrerande länder. Slutledningen blir därför att myten om det svenska mervärdet inte är någon särskilt stabil grund att bygga sin export på. Produkterna måste vara innovativa och konkurrenskraftiga för att lyckas i utlandet, att bara sätta en svensk flagga på etiketten räcker inte. Avslutningsvis konstaterar SLI att utvidgningen av EU knappast är något skräckscenario för svenska livsmedelsproducenter. De nya EU-länderna har inte exportframgångar på samma områden som de svenska, menar SLI.
Ny rapport från SLI om livsmedelsexport
Stellan Löfving
Härstedt vill bara sänka skatten på spriten Det mesta tyder på att socialdemokraternas förslag om alkoholpolitiska åtgärder blir ännu en halvmesyr. Enligt Ekot kommer endast spritskatten att sänkas, och sänkningen blir inte lika stor som i Finland och Danmark. Överåklagaren Sven-Erik Alhem, som är en av med-
lemmarna i Kent Härstedts expertgrupp som arbetar med de alkoholpolitiska frågorna, säger till Ekot att den svenska spritskatten kan komma att sänkas med cirka 30 procent, som ett slags kompromiss. Siffran har förekommit som räkneexempel i utredningen, och även på departementet. Kent Härstedt vill dock inte binda sig vid något. ”Vi försöker hitta svenskar-
nas priskänslighet. När börjar svenskarna åka utomlands för att köpa sin alkohol?”, säger han. Bryggeribranschen rasar förstås över förslaget, och Spendrups vd Jens Spendrup har träffat Kent Härstedt för att framföra branschens synpunkt, att det är gränshandeln med öl och vin som ökar sprithandeln, inte tvärtom. Stellan Löfving
LIDL ÖSER PÅ MED REKLAM - TVÅA I MAJ Under maj månad var Lidl den svenska kedja som investerade näst mest i reklamutrymme, skriver Indikat Konsument. Endast Icas reklamsåpa i TV exponerades mer. Under perioden december till maj investerade Lidl 63 miljoner SEK, främst i morgontidningar. Lidls försäljning uppgick i april till 144 miljoner SEK. SKENANDE PERSONALKOSTNADER PÅ SYSTEMET Systembolagets personalkostnader uppgår till 370 000 per anställd, vilket är den högsta nivån i hela den svenska detaljhandeln. Det framgår av en rapport som Konkurrensverket beställt av Handelns Utredningsinstitut, skriver Svenska Dagbladet. Rapporten riktar kritik mot vd Anitra Steen, men Systembolaget förnekar att kostnaderna skulle vara för höga. NORSKA SMART CLUB UTMANAR MED MATLAGNINGSVIN En liter vin, med 13 procent alkohol, för 49,50 NOK, i en norsk matbutik? Det låter osannolikt, men blir verklighet när kedjan Smart Club utmanar norsk lagstiftning genom att sälja ”matlagningsvin”, skriver Adresseavisen. Myndigheterna ska nu undersöka om det är lagligt. SIAL-PRIS TILL GILDE Norska köttkoncernen Gilde har belönats med utmärkelsen Sial d’Or för bästa produktutveckling i cateringsektorn. Priset har man fått för sin Rollerpizza, en pizza som kan tillagas på rullgrill. RTD-RAS FÖR BACARDI Försäljningen av Bacardi Breezer, en av de mest kända RTDdryckerna på marknaden, har rasat med hela 17 procent på årsbasis, och ägaren Bacardis totala RTD-försäljning minskade med 13 procent. Totalt ökade Bacardis helårsförsäljning med sju procent till 3,3 fortsätt >>
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
4 miljarder USD, men vinsten rasade med 21 procent till 331 miljoner USD. RTD-dryckernas framtid har generellt på senare tid framstått som allt mer osäker i takt med att det ena märket efter det andra tappat fart. STRECK FÖR STÄMNINGAR MOT VITAMINFUSK Vitamintillverkarna Roche och BASF slipper nu fortsatta stämningar för sina försök till kartellbildning för att hålla priserna på flera vitaminer uppe. Efter att företagen tillsammans med Merck, Degussa, Lonza, Takeda Chemical Industries, Daiichi Pharmaceutical samt Eisai erkänt prisfusket och betalat sammanlagt 2,75 miljarder USD i böter och ersättningar i uppgörelser i godo, har företagen ånyo stämts av kunder utanför USA. Men USA:s högsta domstol har nu avvisat den stämningen, rapporterar Bloomberg. LVMH KÖPER VODKA Franska lyxvarutillverkaren LVMH planerar att öka ägandet från 40 till 70 procent i polska spritföretaget Polmos Zyrardów genom att köpa halva American Millennium Imports andel, skriver Puls Biznesu. Den polska regeringen måste dock ge sitt tillstånd. MCDONALD’S I AUSTRALIEN TILL MOTATTACK MOT DOKUMENTÄR McDonald’s vd i Australien går nu ut personligen i en reklamkampanj som ska försvara hamburgerkedjan mot den uppmärksammade dokumentär där den amerikanske filmaren Morgan Spurlock enbart äter McDonald’s-mat i 30 dagar, varpå han blir både överviktig och drabbas av allehanda krämpor. ”Du har rätt”, säger vd Guy Russo i McDonald’sreklamen med adress Spurlock. ”Vilken överraskning. Han kommer fram till att det var ett misstag. Det kunde jag ha sagt till honom”, säger Russo, som hävdar att Spurlock medvetet överdrivit hamburgerätandet fortsätter på sidan 9 >>
Nestlés färdigmat kan bli genombrott för Micvac Livsmedelsjätten Nestlé förbereder en satsning på kyld färdigmat. Lanseringen ska ske i flera europeiska länder, dock ej i Norden. Satsningen kan ge ett förväntat lyft för kategorin, men också för Göteborgsföretaget Micvac, som ska leverera sina patenterade ventiler till Nestlé.
Göteborgsföretaget Micvac, som varit involverat i utvecklingen av de förpackningar Nestlé kommer att använda. Micvacs bidrag är en patenterad ventil, som i praktiken består av en tejpbit med rätt egenskaper.
Köper ventiler till färdigmaten
HÅL I FOLIEN
Kyld färdigmat förutspås en lysande framtid. Hittills har dock succén låtit vänta på sig. Men nu ger sig jätten Nestlé in i kategorin, något som historiskt sett ofta givit den knuff som behövts för att få snurr på hjulen. Nestlés lansering sker inte i Norden i första skedet, skriver Göteborgs-Posten. Istället blir det andra europeiska länder som första ska testas. Vilka länderna än blir, är beslutet en stor framgång för
royalty per såld förpackning, och kontraktet med Nestlé är efterlängtat. ”Det är absolut vårt genombrott. Vi har jobbat med projektet i två år tillsammans med Nestlé. De har gjort en stor mängd konsumenttester, bakteriologiska tester och smaktester som har fallit väl ut”, säger Micvacs vd Philip Nordell till GöteborgsPosten.
Tejpbiten klistras över ett hål i den folie som täcker tråget med maten, och ser till att förpackningen hålls tät. Fast bara så länge som den ska vara tät, för att maten ska tillagas. När ett visst tryck uppnås, släpper tejpbiten. Ångan pyser ut med ett visslande ljud, och maten är klar. Uppfinningen är, som de flesta andra bra uppfinningar, ohyggligt enkel. Och därmed också helt genial. Micvac kommer nu att få en
RISKKAPITAL
Micvac ägs till större delen av grundaren Joel Haamer, som kläckte idén under ett forskningsprojekt som egentligen mest handlade om musslor. Bland ägarna finns även riskkapitalbolaget 3i och svenska Industrifonden. Stellan Löfving
Försäljningen av djupfryst ökar för 51:a året Konsumtionen av djupfrysta livsmedel ökade under 2003 för 51:a året i rad. Per capita-konsumtionen uppgår nu till 51,2 kg, vilket är en av de högsta noteringarna i världen. Nästan en femtedel, alltså drygt tio kg per år, utgörs av färdigmat.
Bake off ökade med 12,9 procent, medan kategorin ”övriga bageriprodukter”, ökade med 6,9 procent av den totala försäljningen. Det visar statistik som Djupfrysningsbyrån redovisar i senaste numret av sitt nyhetsbrev Kristallklart. Fördelningen mellan detaljhandel och storkök uppvisar markanta och intressanta skillnader. Medan kategorin färdigmat utgjorde 30 procent av volymerna i detaljhandelns frysdiskar, stod de endast för tio procent i storköksledet. I storköken är det istället kött, med 31 procent av volymen,
En femtedel, nästan tio kg/år, är färdigmat
Djupfrysta livsmedel har blivit en viktig del av den svenska kosthållningen. Både i detaljhandel och storkök växer volymerna stadigt. Och på toppen kommer försäljningen av bake off, som visar de absolut kraftigaste tillväxttalen.
som är den ojämförligt största kategorin. I handeln däremot, står köttet för blygsamma två procent. Kategorin potatis ligger dock högt både hos handel (15 procent) och storkök (23 procent). Kategorin bageriprodukter, som inte ska förväxlas med bake off, ökar kraftigt i både handel (+7,5 procent) och storkök (+5,4 procent). Detaljhandeln står för cirka 60 procent av den svenska försäljningen av djupfryst, medan storköken tar cirka 40 procent. Glasskonsumtionen uppgick till 12,4 liter per capita, vilket är en nedgång med 3,7 procent, jämfört med siffrorna för 2002. Stellan Löfving
a
Neil D
Det ljusnar i väster
n. vidso
Medan pressen hårdnar mot Arla Foods i medlemmarnas hemländer Sverige och Danmark, ser situationen efter många svåra år ljusare ut på koncernens tredje hemmamarknad, den brittiska. Salt har gjort ett besök, och funnit ett bolag som kan bli en viktig bit i Arla-pusslet. Efter fusionen mellan Arla Foods UK och Express Dairies har de dansk-svenska böndernas bolag kastat sig ut i omkörningsfilen. Bolaget går från klarhet till klarhet, och en mängd faktorer pekar mot att Arla Foods UK plc inom de närmsta åren kommer att vara den odiskutabla ledaren i den brittiska mejeriindustrin. Därmed ökar möjligheterna ytterligare för Arla Foods ambas medlemmar att hitta en lönsam avsättning för de stora mjölköverskotten i Skandinavien. Stora delar av dessa överskott går nämligen i förädlad form, exempelvis som storsäljande smöret Lurpak, till Storbritannien. Men den som följt de skandinaviska mjölkböndernas äventyr i Storbritannien från början, vet att det under långa perioder varit en kolsvart mardröm. Verksamheten, som under en följd av år låg i bolaget MD International, MDI, var under 1998 snubblande nära en konkurs. Bolaget hade då befunnit sig i centrum av ett företagsekonomiskt experiment där danska mjölkbondekooperativet MD Foods bjudit in institutionella investerare för att skaffa kapital till den förlustbringande verksamheten i Storbritannien. Denna finansiella tulipanaros, som för övrigt på försök odlades även av slakterikoncernen Danbish Crown, blev inte långlivad. Kulturkrocken mellan de danska bondeföretagens tuffa och auktoritära managementstil och investorernas krav på avkastning och information blev hård och brutal. 1998 ryckte försäkringsbolaget Codan och pensionsfonderna KP och PKA, som satsat stora summor i mjölkböndernas utlandsäventyr, resolut i nödbromsen.
Man ville inte pytsa in mer pengar i den förlustbringande verksamheten. MD Foods hamnade allra längst ut på pottkanten, och det var först efter ursinniga förhandlingar med kniven mot strupen som MD Foods lyckades rädda bolaget. MD Foods och dess partners förlorade 1,3 miljarder DKK på affären. MD tog ogenerat ett litet steg åt sidan och lät hela sin andel av miljardminuset rulla vidare rakt in resultaträkningen hos de banker som varit med och finansierat. En undanmanöver som ledde till frostiga relationer mellan MD Foods och bankerna ett bra tag efteråt. LIKHETER
Dagens Arla Foods UK plc har också de skandinaviska mjölkbönderna som majoritetsägare, medan de övriga ägarna till större delen har sin hemvist på finansmarknaden. Men där upphör i princip likheterna. För nu är mjölkbönderna, genom Arla Foods amba, delägare på samma villkor som alla de andra aktieägarna. För att få de 51 procenten och majoritetsägandet, tvingades Arla Foods amba dessutom till en rad eftergifter vid fusionen, och Express Dairies lade rabarber på posterna som vd, styrelseordförande och finansdirektör. Dessutom har Expressfolket fyra ledamöter i styrelsen, medan Arla Foods amba har tre. Sannolikheten att MDI-fiaskot ska återupprepas tycks därmed vara minimal. Bolaget lever under Londonbörsens etiska regler och dessutom ingicks vid fusionen med Express Dairies ett så kallat standstill agreement, som innebär att Arla Foods amba utfäst sig att inte köpa några fler aktier under de två första åren efter fusionen. Efter det datumet utlöses
budplikt så fort Arla Foods amba köper ytterligare aktier. ”Det räcker att de köper en aktie. Fast jag föreställer mig inte att det är så det skulle gå till om Arla Foods amba skulle vilja överta hela Arla Foods UK plc”, säger det brittiska bolagets vd Neil Davidson. Han är psykologen som efter en krokig 27-årig karriär inom brittisk mejeriindustri - en karriär som innefattat både fusioner och avknoppningar - nu sitter i pole position. Om inget oförutsett inträffar hoppas han inom de närmsta åren kunna lägga konkurrenterna bakom sig. ”Vi är tillräckligt effektiva för att konkurrera med Robert Wiseman, och vi har tillräckligt sortiment och tillräcklig förädlingsgrad för att konkurrera med Dairy Crest”, säger Neil Davidson, som därmed med ett par snabba penseldrag har ritat upp den brittiska mejerikartan och de tre aktörer som dominerar den. WISEMAN
Skotska Robert Wiseman arbetar enligt en unik strategi som fokuserar helt på färsk mjölk och grädde. Bolaget betraktas som det mest effektiva, och har i det närmaste monopol på den skotska marknaden. ”Frågan är om de verkligen är så effektiva, eller om det är ett resultat av monopolet i Skottland?”, undrar Neil Davidson retoriskt. Frågan kan komma att besvaras när Arla Foods UK gör sin första riktiga inbrytning på den skotska marknaden genom det nyligen tillkännagivna samarbetet med Wal-Martägda kedjan Asda. Kontraktet med Asda slår mycket hårt mot Robert Wiseman, som i ett slag förlorar 15 procent av sin omsättning, cirka 70 miljoner GBP, eller en miljard i svenska kronor, per år. Men det slår också hårt mot Arlas andra konkurrent, Dairy Crest. Tittar man på historiska siffror är Dairy Crest fortfarande Storbritanniens största mejeriföretag. Men redan i år kan Arla Foods köra förbi. Och medan Robert Wiseman visar stor aggressivitet, investeringsvilja och fokusering på den fastslagna strategin, framstår Dairy Crest som ängsligt, initiativlöst och vankelmodigt. Förvärvet av Unigates mejeriverksamhet 2000 verkar inte ha blivit den förväntade vitamininjektionen, och produktmässigt ligger Dairy Crest tungt på bulkvaror som mild cheddar, smör och pulver. Dessutom är företaget störst i landet inom den stadigt fallande doorestep-kategorin, det vill säga hemleveranser av mjölk via mjölkbud. Denna verksamhet faller med tio procent per år. Läs mer om Arlas äventyr i Storbritannien >>
ARLAS ÄVENTYR I STORBRITANNIEN TEXT OCH BILD: STELLAN LÖFVING
5
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
6 Sedan 20 år har de brittiska detaljhandelskedjorna hårdsatsat på egna märkesvaror, EMV, och mjölken har utvecklats till en av de viktigaste kategorierna. Men nu tar Arla revansch, med hjälp av en idé från bryggeriindustrin. Så gott som all mjölk säljs i Storbritannien under kedjornas egna varumärken. Kedjorna har arbetat med EMV i 20 år, och mjölken är kanske det område där filosofin slagit igenom hårdast. Men nu håller Arla Foods på att slå tillbaka, och vapnet heter Cravendale. En mjölk som filtreras med teknik som lånats från bryggeribranschen, och därmed blir renare och får bättre hållbarhet än vanlig mjölk. Men innan vi dyker djupare in i historien om Cravendale ska vi göra en snabb parallell med Sverige och utvecklingen här. Det snackas EMV överallt, och för livsmedelsbranschen är detta en glödhet potatis. En utveckling som den i Storbritannien, med EMV-mjölk i alla förpackningar, låter som rena rysaren för svenska mejerier. I Danmark håller rysaren på att bli verklighet - Dansk Supermarked har beslutat slänga ut Arla Foods lågprismjölk Danmælk till förmån för tysk mjölk som ska säljas under egna märket Engholm. Kan det bli på samma sätt här? För att idén med EMV ska fungera, krävs att det finns leverantörer som konkurrerar med varann. Annars kan inte detaljhandelskedjorna spela ut leverantörerna mot varann och på så vis pressa priset. Tyska Lidl har försökt introducera tysk mjölk i Sverige, men den säljer dåligt. Möjligen kan det gå bättre om Ica, Coop eller Hemköp sätter sitt märke som garant för kvaliteten, men det är osäkert.
ARLAS ÄVENTYR I STORBRITANNIEN TEXT OCH BILD: STELLAN LÖFVING
LOGISTIK
Dessutom, på en marknad som den svenska - eller danska för den delen - där det i princip råder monopol på färskmjölksmarknaden, skulle man ju snarare få en högre kostnadsmassa om mejerierna tvingades trycka nya förpackningar för varje kedja och sedan hålla isär dessa i logistiken. Argumentet är annars att kedjorna skulle kunna sänka sina marginaler och se detta som en marknadsinvestering. Ett resonemang som råder bland de brittiska kedjorna, menar Arla Foods UK:s vd Neil Davidson: ”Mjölken är en av deras viktigaste varumärkesbärare.” I Storbritannien har mjölken aldrig varit någon direkt märkesvara. Traditionellt
Arlas revansch på EMV sett har den istället levererats tidigt om morgonen, på konsumentens trappa, i en anonym glasflaska. Kanske har mejerierna i viss mån därför sig själva att skylla. Men nu håller det i alla fall på att bli ändring. Med den nya produkten Cravendale har Arla Foods UK fått in ett varumärke i mjölkavdelningen. Och inte nog med att Arla har ett skydd i form av varumärket, som snabbt blivit synonymt med ”den bästa mjölken” för många brittiska familjer, man har även ett skydd i form av processen, som är svår och mycket kostsam för konkurrenterna att kopiera. Trots att processen är komplicerad och kräver rejäla investeringar, är den enkel att förklara. Mjölken filtreras genom filter som tar bort en mycket stor del av de bakterier och andra mikroorganismer som gör att mjölken surnar och ändrar smak. 20 DAGAR
Cravendalemjölken håller sig i kylskåp i 20 dagar, trots att den inte kokas, som exempelvis UHT-mjölken. Men den fullständigt överlägsna hållbarheten är inte det argument som får konsumenterna att gå och köpa mjölken. Istället säljs den på smaken och renheten, under parollen ”So good the cows want it back.” I år förväntas Cravendale sälja för 60 miljoner GBP. En siffra som kunde varit mycket högre, om inte Arla Foods UK slagit i kapacitetstaket. Mejeriet i Hatfield Peverel i södra England, som tillverkar Cravendale, klarar helt enkelt inte att göra mer. Därför kommer Arla Foods UK att påbörja etapp två av sitt mejeribygge i Leeds redan innan etapp ett är färdig. Etapp två handlar nämligen om en anläggning för den filtreringsprocess som förvandlar vanlig mjölk till Cravendale. 20 miljoner GBP satsas i en linje som
kan integreras mycket smidigt i det nya mejeriet. När den utbyggnaden är klar fördubblas Cravendale-kapaciteten, och tillverkning sker då dessutom i både norra och södra England. SEX PROCENT
På sina håll har Cravendale blivit en jätteprodukt. ”I Morrisons står den för sex procent av den totala mjölkförsäljningen”, säger Tim Smith, vice vd för Arla Foods UK. Ökningstakten är för närvarande 23 procent, men den kommer att plana ut fram tills den nya linjen är igång. Hållbarheten gör att Cravendale blir en mjölk med nya möjligheter. Den blir fullt möjlig att exportera, och skulle på sikt kunna bli en utmanare till den vedervärdiga UHT-mjölk som många hushåll på kontinenten använder sig av. Neil Davidson ler en smula misstroget åt frågan, men svarar att en viss export pågår redan nu. ”Det går lite grann till Spanien. Det finns rätt många engelsmän där nere, och de vill ha färsk mjölk. Annars vet jag inte, det är rätt dyrt vatten man ska över.” Och kanske har han rätt i just det avseendet. Cravendales framtid ligger säkerligen inte i tillverkning och export från de brittiska öarna. LICENSIERA TEKNIK
Men tekniken skulle mycket väl kunna licensieras ut till andra bolag, som exempelvis majoritetsägarna i Danmark och Sverige. Här finns ett konstant överskott av mjölk, och med hjälp av Cravendaletekniken blir det plötsligt möjligt att producera konsumtionsmjölk i Skandinavien för export till exempelvis Tyskland. För inte skulle väl svenskar och danskar vilja köpa mjölk som håller sig i 20 dagar?
7
Gammal vänskap rostar aldrig Gammal vänskap rostar aldrig, brukar man säga. Och i vår andra del i artikelserien om Arla Foods äventyr i Storbritannien får vi bevis på att detta talesätt äger sin riktighet. Arla Foods UK har nämligen haft stor nytta av gammal vänskap, och man hoppas på ännu mer framöver. Wal-Martägda kedjan Asdas avtal om att köpa all mjölk från Arla Foods UK sände en mindre chockvåg genom landets mejeriindustri. Kedjan var den första av landets fyra stora som vågade lägga alla sina inköp hos en leverantör. Att den leverantören blev Arla Foods UK, kan företaget i viss mån tacka gammal vänskap för. Den som rotar lite i historien, finner nämligen att det som idag heter Arla Foods UK plc, faktiskt har sina rötter i - just det, Asda. Förkortningen Asda står för Associated Dairies. Ursprungligen var företaget i mejeribranschen, men då detaljhandeln utvecklades mer positivt knoppades mejeriverksamheten av och hamnade så småningom i MD Foods händer. När nu detaljhandelskedjan Asda väljer att köpa all sin mjölk från Arla Foods UK, är det alltså två gamla vänner som intensifierar sitt samarbete. Visst låter det fint? Och Asda tvekar inte att presentera uppgörelsen som en ”återgång till rötterna i jordbruket.” Sanningen är emellertid mer komplex än så. Det finns ett antal orsaker till att Asda valde Arla, och den viktigaste förklaringen är nog inte att man ville tillbaka till svunna tider. Bland orsakerna finns bland annat en förpackning som Arla kan leverera, till skillnad från exempelvis skotska Robert Wiseman, en i övrigt mycket aggressiv och effektiv aktör. Men förpackningen var långt ifrån det enda skälet. ”Det var i mångt och mycket en politisk åtgärd”, säger Arla Foods UK:s vd Neil Davidson om Asda-kontraktet. PROTESTER
Åtgärden kom som ett svar på envisa protester från bland andra den handlingskraftiga bondeorganisationen Farmers for Action, FFA. FFA arbetar för de inhemska böndernas intressen och har med stor frenesi bearbetat, bojkottat och blockerat Asda, som organisationen valt ut som
sin främsta måltavla på grund av kedjans ”Bönderna står på kö för att bli med”, lågprisstrategi. säger Jonathan Ovens, lantbrukare från Arla Foods kunde gå segrande ur det sydvästra England som är ordförande i politiska rävspelet tack vare sina goda relaArla Foods Milk Partnership. Han säger tioner med mjölkbönderna. Asda hoppas sig inte heller vara orolig för att Arla genom avtalet med Arla Foods skulle utnyttja sin option på att köpa UK kunna få tyst hela Arla Foods UK plc när standstillpå FFA och perioden går ut. dess ettrige ”Det är helt ok, då kanske vi kan ledare David bli medlemmar”, säger han med ett Handley, bullrande skratt. Men det ligger bland annat allvar bakom. Det finns en mycket eftersom stark önskan bland brittiska avtalet föremjölkbönder att få del av de skriver att all vinster som görs i förädlingen, Asda-mjölk och Jonathan Ovens hoppas ska komma få igång en dialog med de skanfrån en grupp dinaviska kollegerna redan i utvalda höst. mjölkproduArlas förhållande till böncenter. derna är således gott, och det Arla är det har man haft nytta av när enda av de man säkrade kontraktet större britmed Asda. Nu hoppas tiska mejeman att goda relationer riföretagen även ska kunna bidra till som har en bärgandet av ytterligare leverantörsett stort kontrakt, och förening. Arla den här gången handlar Foods Milk det om den detaljhanPartnership delsjätte som bildats efter Asda och Arla Foods UK har ett gemensamt förflutet. är förresten Morrison’s köp av den mer än en förening, det är ett bolag som betydligt större konkurrenten Safeway. Arla Foods UK äger till hälften, medan bönderna äger andra halvan. TROGEN KUND Nära knutet till Arla Foods Milk PartMorrison’s är trogen kund hos Arla Foods nership, men helägt av mjölkbönderna, UK, och köper all sin mjölk och grädde är även Milk Partnership Investments, ett här. Safeway har däremot inte köpt någon investmentbolag som äger 4,03 procent av mjölk eller grädde av Arla Foods UK. aktierna i Arla Foods UK. Det gör bolaget Efter Asdas beslut att lägga alla sina till den tredje största delägaren efter Arla inköp hos en leverantör, spekuleras det vilt Foods amba och den amerikanska penom huruvida det ska bli fler avtal i samma sionsfonden Invesco Perpetual. stil, exempelvis från Morrisons. ”Det ger en speciell känsla att äga aktier ”Jag tror inte de kommer att gå ner till i Arla, visst gör det det”, säger Peter Arden, en. Jag tror de väljer oss och en leverantör som tillsammans med sin far Roger och två till”, säger Arla Foods UK:s försäljningsbröder driver en mjölkgård utanför Buxton chef Simon Stevens. nära Sheffield. Gården äger aktier både Den viktigaste anledningen till denna genom Milk Partnership Investments och uppfattning är förstås de goda relationerna. på egen hand. ”Vi har ett mycket bra samarbete med Morrison’s, och deras köp av Safeway PERONLIGT KONTO innebär stora möjligheter för oss.” Ägandet genom Milk Partnership är indiMycket stora, för att vara exakt. Arla rekt, och hanteras via ett personligt konto. levererar i dagsläget inget av de 320 miljoAktier allokeras till kontot i förhållande till ner liter EMV-mjölk och 3,6 miljoner liter mjölkleveransernas storlek, och utdelgrädde som Safeway säljer varje år. Simon ningen betalas ut till medlemmen. Och Stevens tror det handlar om över 100 systemet är populärt. miljoner GBP i potentiella intäkter. Läs mer om Arlas äventyr i Storbritannien >>
ARLAS ÄVENTYR I STORBRITANNIEN TEXT OCH BILD: STELLAN LÖFVING
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
8 Vi avslutar vårt besök på Arlas tredje hemmamarknad med en titt i kristallkulan. Där ser vi nya investeringar, ett uppköpsbud från majoritetsägaren Arla Foods Amba, avknoppning av hemleveransverksamheten, mer filtermjölk och lågprisvaror från öst. Mejeriindustrins politiska villkor kommer att förändras kraftigt, liksom rollfördelningen mellan industri och handel. Samtidigt utvidgas den europeiska marknaden med tio nya medlemsstater. Arla Foodskoncernen är mycket utsatt för dessa förändringar. Men närvaron och expansionen på den brittiska marknaden har minskat denna utsatthet på flera sätt. Storbritannien är isolerat rent geografiskt på ett sätt som gör att det knappast lär dyka upp konkurrerande konsumtionsmjölk och grädde från kontinenten och lågprisländerna i öst. Därmed har man ett visst skydd för sin hemmamarknad. Istället kan Arla Foods koncentrera sig på logistiken, och steg ett blir nu - efter avtalet med Asda - att inom tolv månader bygga ett nytt mejeri i den folktäta regionen i centrala Skottland. Samtidigt är filtermjölken Cravendale redan en hejdundrande succé som uppenbarligen fyller ett behov hos de brittiska konsumenterna. Allt tyder på att filtermjölken kommer att fortsätta sitt segertåg och bli en mainstream-produkt i de brittiska hushållen. Den fördubbling av Cravendale-kapaciteten som planeras i anslutning till det nya majeriet i Leeds kommer knappast att bli tillräcklig på sikt, och det är troligt att ytterligare investeringar kommer att krävas, utöver de 73 miljoner GBP som satsas i Leeds.
ARLAS ÄVENTYR I STORBRITANNIEN TEXT OCH BILD: STELLAN LÖFVING
AVKNOPPNING
Hemleveranserna av mjölk faller med tio procent per år. Arla Foods noterar också en nedgång , men minskningen är mindre än branschsnittet. Verksamheten drivs i en särskild division under varumärket Express, som man plockat med sig från fusionen med Express Dairies. Arla Foods UK har på senare år arbetat hårt med att komplettera mjölkleveranserna med andra logistiska uppgifter. I nuläget har Express-divisionen kontrakt med fraktbolagen Postcomm och TNT om leveranser av brev och paket. Postcomm-licensen har gällt sedan april 2003, och under det första året levererades fem miljoner postkollin. TNT-avtalet har ännu inte kommit igång, men kan få betydelse eftersom det innebär att TNT tar ansvar
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
En titt i kristallkulan
Arla Foods nya mejeri i Stourton, Leeds.
för försäljning, marknadsföring och administration. Samtidigt arbetas det hårt för att lägga ut fler rundor på franchisetagare. Lägger man samman alla pusselbitarna och lägger till det faktum att ansvaret för Express-divisionen ligger på högsta nivå, hos vice koncernchefen Tim Smith, pekar det mesta på att Arla Foods UK krattar manegen för en avknoppning av leveransverksamheten. En idealisk lösning, eftersom mjölkmännens verksamhet är av en logistisk karaktär som har mer gemensamt med en postoperatör, budfirma eller tidningsutbärare, än med mejeriverksamhet. UPPKÖPSBUD
Och medan Express-divisionen under Tim Smiths ledning förbereds för en avyttring, har förberedelserna för ett uppköpsbud säkerligen redan börjat på andra håll i Arla Foods-koncernen. Enligt det aktieägaravtal som upprättades vid fusionen mellan Arla Foods UK och Express Dairies får Arla Foods amba, den dansk-svenska mejeriföreningen, inte köpa ytterligare aktier i Arla Foods UK förrän tidigast två år efter fusionen. Om man därefter köper en endaste aktie, måste man enligt aktieägaravtalet lägga ett bud på resten av bolaget. En fullt möjlig utveckling, det inser även ledningen i Arla Foods UK. Arla Foods amba kan agera på två olika sätt, antingen förbli majoritetsägare som idag eller lägga ett officiellt bud på hela bolaget. Om man lägger ett bud, försöker man troligtvis förankra det hos styrelsen i Arla Foods UK. ”Om inte det går, kan man förstås välja att lägga ett fientligt bud. Men den typen av affärer brukar inte bli så lyckosamma, så jag tror nog man försöker få med sig styrelsen”, säger Tim Smith. Avgörande för om Arla Foods amba ska lägga ett bud på Arla Foods UK blir sannolikt den finansiella utvecklingen i Arla Foods amba under kommande år. Arla Foods amba har redan tidigare räknat på
ett bud på Express Dairies, men avstod då man ansåg att det skulle bli för dyrt. Arla Foods strävar normalt sett efter full kontroll. Men koncernen är emellanåt inblandad i joint ventures och partnerskap, då främst vid tillfällen då den ekonomiska insatsen eller den affärsmässiga risken bedöms som alltför stor. Som exempel kan nämnas tagatoseprojektet, som drivs med tyska Nordzucker, samt den proteinfabrik som drivs ihop med ett argentinska ostföretaget Sancor. Historiskt sett tycks dock Arla Foods amba och dess föregångare, MD Foods och Arla ekonomisk förening, föredra att gå hela vägen, äga helt och kunna styra efter eget huvud. Som exempel kan nämnas det misslyckade försöket med MD International eller Arla Foods Polska, som inledningsvis ägdes ihop med Skånemejerier men sedan övertogs till 100 procent av Arla Foods. BILLIG FÖRÄDLING
Arla Foods Polska kan för övrigt komma att spela en viktig och intressant för Arla Foods, även i Storbritannien. Genom möjligheten till billig produktion i Polen kan Arla Foods UK även erbjuda sina kunder, främst detaljhandelskedjorna, en typ av produkter som dessa efterfrågar men som Arla Foods idag inte skyltar med. ”Vi arbetar inte med bulkprodukter, utan prioriterar förädlade varor och märkesprodukter”, säger Tim Smith. Tack vare Arla Foods Polska finns dock möjlighet att konkurrera även på bulkområdet på lite längre sikt. Produkter med längre hållbarhet och hög priskänslighet - på den brittiska marknaden skulle detta kunna vara exempelvis mild cheddar i block eller smör för EMV - kan mycket väl produceras i Polen. Men för att lyckas med den strategin krävs investeringar i Polen. För att klara av dessa investeringar, liksom även ett uppköpsbud på Arla Foods UK, krävs tillräcklig finansiell styrka. Den styrkan finns inte i nuläget, och den kooperativa strukturen är en svaghet i detta avseende. Samtidigt har koncernchefen Åke Modig som vanligt dörren på vid gavel för alla potentiella fusionspartners som kan vara intresserade. Främst de som finns i norra Europa, och som är beredda att gå in i diskussioner på ”rätt villkor.” För Arla Foods tänker inte bli uppätet av någon annan. Den strategin håller man hårt på.
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
9
Lantköket registrerat som varumärke - av Lantköket Fredagen den 11 juni sattes sannolikt en definitiv punkt för den segdragna varumärkesstriden mellan slakterikoncernen KLS och livsmedelsföretaget Hälsinge Lantkök. Då registrerades nämligen varumärket Lantköket - av Hälsinge Lantkök.
under varumärket Lantköket, på hyllan. I februari kom så beskedet att Patentbesvärsrätten avslagit KLS överklagande av PRV:s avslag av ansökan om registrering av varumärket Lantköket. FEJD ÖVER?
Fejden mellan de två köttbolagen har pågått länge och varit mycket infekterad. Temperaturen sjönk dock en aning kring årsskiftet 200304. I december beslutade KLS att lägga sitt koncept för spårbart färskt kött, som sålts
innehållande texten Lantköket. Skyddet gäller klasserna 29 och 30 och för varugrupperna kött, fisk, fjäderfä och vilt, bröd, godsaker, glass, honung, sirap; salt, senap, vinäger, såser (smaktillsatser); kryddor. Och även om varumärkesstriden är över, kan fejden mellan KLS och Hälsinge Lantkök blossa upp igen, om Hälsinge Lantkök beslutar sig för att kräva skadestånd av KLS.
Definitiv punkt för fejden med KLS?
Och när Hälsinge Lantkök nu självt registrerat varumärket Lantköket torde striden om varumärket vara definitivt över. Hälsinge Lantköks varumärke är en figur bestående av fyra cirklar i olika färger,
Stellan Löfving
Ica lägger ned nätbutiken Rett Hjem Inte ens Nordens största dagligvarukoncern, Ica, har det tålamod som krävs för att etablera framgångsrik handel med dagligvaror via Internet. 17 september läggs den norska näthandeln Ica Rett Hjem ned. 40 medarbetare berörs. ”Utvecklingen av marknaden för hemleveranser av dagligvaror har inte varit tillfredställande och marknaden ser inte ut att växa i tillräcklig grad för att upprätthålla verksamheten i Ica Rett Hjem”, skriver Ica Norge i ett pressmeddelande. För alla konsumenter i Norden som bara sitter och väntar på en möjlighet att få göra sina inköp via nätet är beskedet ännu en besvikelse. Samtidigt uppenbarar sig ännu en gång frågan om det verkligen ska vara omöjligt att
etablera framgångsrik näthandel med dagligvaror. I Sverige är endast Stockholmskedjan PrisXtra kvar av större aktörer. Enstaka Ica-handlare runt om i Sverige erbjuder också hemleveranser. I Storbritannien uppges jätten Tesco driva näthandel med framgång, och i USA finns aktörer som exempelvis Aholdägda Peapod, som bara sysslar med näthandel. METROPOL
Av detta frestas man lätt att dra slutsatsen att det krävs en metropol med ett befolkningsunderlag på mins en miljon innevånare för att lyckas. Men det finns andra faktorer som spelar in. Exempelvis får man inte slarva med kvaliteten, eftersom kunderna då riskerar att inte komma tillbaka. Exemplet med bananerna återkommer alltid, och alla framgångsrika näthandlare
Utsikterna bedöms som för svaga
framhåller den enorma vikten av att bara skicka perfekta bananer till kunden. Varumärket spelar också in. Tesco har den styrka som krävs i Storbritannien, med en 26procentig marknadsandel. SVAGT I NORGE
Ica har sannolikt inte denna styrka på den norska marknaden. Däremot är Icas märke starkt nog på den svenska marknaden, men här har Ica schabblat bort sina chanser. Ica tvekade länge, och våndades bland annat över hur man skulle hantera frågan om konkurrens med de egna handlarna. När näthandel väl lanserades, blev det en hopplös hybrid som aldrig hade några riktiga förutsättningar att lyckas. Ica Norge har bedrivit näthandel sedan 1997 med hemleveranser till kunder i Oslo och Bergen. 40 anställda berörs av nedläggningen av Ica Rett Hjem. Stellan Löfving
bortom sans och förnuft, rapporterar AP. Spurlocks film blev i Australien den mest framgångsrika dokumentären någonsin. LIVSMEDELSSEMINARIUM I MOSKVA Exportrådet arrangerar ett seminarium för livsmedelsexportörer i Moskva 23-24 september. Seminariet kommer att innehålla information om den ryska livsmedelsmarknaden samt möjligheter till möten med potentiella samarbetspartners på den ryska marknaden. Mer information om seminariet kan fås av Sofia Lindström på Exportrådets kontor i Moskva, moscow@swedishtrade.se. NYA VARSEL PÅ FOODTANKERS Blekingeföretaget Foodtankers kommer att säga upp ytterligare personal, uppger Radio Blekinge. Hur många som berörs är oklart, men det kan bli upp till 15 personer. NYTT KONTOR FÖR SIAS FINSKA PARTNER Finländska Östman Trading, som säljer svenska Sias glass i Finland, har nu invigt sitt nya kontor i Karleby. Östman Trading har snabbt etablerat Sias glass i Finland, och företaget hoppas under 2004 nå en marknadsandel på en procent, skriver Österbottningen. DANISCO KÖPER I SKOTTLAND Danisco har köpt en komplett produktionslinje för förädling av halvraffinerad karragenan. Karragenan är en tångbaserad stabilisator som främst används i kött- och mejeriindustrin. Köpesumman har inte uppgivits, däremot att köpet skedde efter att säljaren, Scotcol, trätt i likvidation. CARLSBERG SATSAR PÅ FLER MÄRKEN Carlsberg har nu insett att tanken på ett globalt ölmärke är förlegad, och satsar därför på nya märken. Insikten har kommit från en stor analys av fortsätt >>
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
10 européernas ölvanor, skriver Børsen. Istället för att bara marknadsföra Carlsberg-ölet, kommer koncernen nu att marknadsföra två-tre märken varje enskild marknad. BUDGIVARE PÅ AHOLDS SPANSKA AFFÄRER Spanska dagligvarukedjan El Corte Ingles har lagt ett bud om 480 miljoner EUR på Aholds 628 affärer i landet, rapporterar Reuters. Kedjan är speciellt intresserad av affärerna på Kanarieöarna. Ahold har hoppats kunna bli av med de spanska affärerna till årsskiftet. SKATTMASEN GER MILKO PÅ TAFSEN Mejerikoncernen Milko upptaxeras med 690 000 SEK och krävs av Skatteverket på drygt 270 000 SEK, uppger Länstidningen i Östersund. Bakgrunden är en resa till Milano där Milko bjudit med 110 anställda och kunder. Resan varade i fyra dagar, medan den effektiva konferenstiden endast uppgick till elva timmar. Därför underkänner Skatteverket avdraget för resan. MARIANNES FRAM VILL DUBBLA Grönsakspackeriet Mariannes Farm i Strövelstorp utanför Ängelholm vill fördubbla sin morotsproduktion, skriver Helsingborgs Dagblad. Företaget kommer att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen och i slutet av juni kommer möten att hållas för samråd med kommunen och berörda grannar. GOTT RESULTAT FÖR RECEPTANNONSER Dagstidningssamarbetet Storstadspress test av konceptet Dagens Rätt, där en grupp livsmedelsannonsörer går samman om en annons som bygger på ett recept med företagens råvaror, har utfallit väl. Enligt Dagens Media har Storstadspress mätningar visat att 63 procent av läsarna observerat receptannonsen, att jämföra med ett snitt på 52 procent för övrig utbudsannonsering.
Norskägda Reitangruppen ingår en strategisk allians med tyska jättekedjan Edeka. De två koncernerna blir inköpspartners, samtidigt som Edeka Danmark och Rema 1000 Danmark köper in sig i varann. Likheter finns mellan Edeka och Rema 1000. Båda kallar sig köpmansägda, även om detta ägande formerats på olika sätt. Epitetet är mer korrekt när det gäller Edeka, medan Rema 1000 egentligen är en privatägd kedja som består av butiker som drivs genom franchising. Edeka är å sin sida uppbyggt på ett sätt som mer påminner om Ica där hela koncernen ägs av köpmännen. I Danmark har Rema 1000 och Edeka sina huvudkontor 300 meter från varann. Möjligen har den fysiska närheten bidragit, men nu har i alla fall
Reitan i allians med Edeka de två danska kedjorna beslutat sig för att ingå en strategisk allians. Partnerskapet kommer att handla om att uppnå skalfördelar både inom inköp, logistik och butiksverksamhet. Detta samarbete är tänkt att försiggå på koncernplan, och kommer således att påverka Rema 100 även i Norge och Sverige. DANMARK
Mest intensivt blir det dock sannolikt i Danmark, där Edeka blir ny distributör till Rema 1000:s butiker under 2005. De båda bolagen har dessutom köpt in sig i varann genom nyemissioner på 40 miljoner DKK i respektive
bolag. Detta belopp ger Rema 1000 en tredjedel av Edeka Danmark, medan Edeka får en 23-procentig post i Rema 1000 Danmark. Målsättningen på sikt är att skapa en kedja i Danmark som omsätter tio miljarder NOK på 300 butiker. Manövern har sannolikt inspirerats av NorgesGruppens samarbete med franska Carrefour. För Edeka skapas en allians som kan möjliggöra fortsatt expansion i de nordiska länderna, medan Rema 1000 får tillgång till de resurser och den storskalighet som kommer att krävas när konkurrensen ökar framöver. Stellan Löfving
Nordmilch på väg in i nytt samarbete Arla Foods kan komma att gå miste om ett av sina mest eftertraktade uppköpsobjekt, då tyska Nordmilch nu sneglar på samarbete med Humana Milchunion istället. Tyska Nordmilch har sannolikt länge funnits på Arla Foods önskelista: så sent som för några dagar sedan sade Arla-chefen Åke Modig att
Nordmilch kunde vara intressant som nästa led i Arlas fortsatta expansion. Nordmilch har också drabbats hårt av diverse motgångar och är just nu i färd med att säga upp 1000 anställda samt stänga elva mejerier, varför dess strupe ligger alltmer blottad. Företaget förefaller därför rycka allt närmare att bli uppköpt eller tvingas in i något samarbete. Men nu håller tåget på att
gå för Arla, om man ska lyckas kapa åt sig Nordmilch. Enligt Dairy Industry Newsletter säger en talesman för Nordmilch att företaget kan komma att samarbeta med tyska Humana Milchunion istället, inte minst eftersom de båda företagen redan har visst samarbete. Företagen är dessutom ungefär jämnstora, räknat på omsättning. Jonathan Newton
Brittiska regeringen sur på salta livsmedel Storbritanniens regering hotar en rad välkända livsmedelsföretag med att tvinga dem att märka sina produkter med varningstexter om ingenting görs åt de höga salthalterna. Regeringen har satt upp målsättningar för hur salthalten i livsmedel ska kunna sänkas. Och nyligen meddelade Heinz att man ämnar gensvara på
uppmaningen genom att sänka salthalterna i en rad produkter, bland annat de berömda vita bönorna i tomatsås. Den sortens reaktioner har dock varit alltför sällsynta. Om inte problemet tas mer på allvar, hotar folkhälsominister Melanie Johnson med att tvinga de salta produkterna att bära varningstexter. Redan nu pekar Johnson ut 27 företag som anses ha gjort
alldeles för lite på saltfronten, skriver The Times. Heinz finns bland dem, men också Nestlé, McDonald’s, United Biscuits, Sainsbury, Waitrose, Asda och Marks & Spencer. I ett brev anklagar Johnson företagen för att inte ta saken på allvar: företagens planer är ofta för luddiga och saknar konkreta detaljer, menar hon, och ber om mer ”hängivenhet.” Jonathan Newton
11
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
Holländare efter Fischler? EU:s välkände jordbrukskommissionär Franz Fischler, som slutar i och med att nästa kommission tillträder, kan komma att efterträdas av Nederländernas jordbruksminister Cees Veerman. Enligt uppgifter i nederländsk press idag nämns Cees Veerman som en högst realistisk efterträdare till den kraftfulle Fischler. Veerman sägs ha förankring både i Tyskland och Frankrike, en nödvändighet för alla kommissionärer, och ska enligt De Volkskrant ha efterfrågats av Frankrikes president Jacques Chirac personligen. Veerman har seglat upp som kandidat efter att han på ett uppmärksammat sätt lyckades medla mellan just Fischler och Frankrikes jordbruksminister Gaymard under en hetsig förhandling om jordbrukspolitiken förra året, vilket gjorde intryck på Chirac. BRA ATT VARA BONDE?
Enligt tidningen vill EU dessutom ha en jordbruks-
kommissionär från något av unionens mindre medlemsstater, eftersom det är de stora som tjänar mest på EU:s stora jordbruksstöd: kommissionären som handlägger det måste vara opartisk. Detta kan dock ligga Veerman i fatet, eftersom Nederländerna också har en väl utvecklad jordbrukssektor. Men än värre är att Veerman själv är bonde - bland annat med 450 hektars potatis- och betodling i just Frankrike, förutom jordbruket i hemlandet. Det är också oklart om Nederländerna accepterar jordbruksposten, eftersom man förmodligen hellre är ute efter något av de andra ansvarsområdena. GRANNLAGA UPPGIFT
Vem som än efterträder Fischler, kommer att ha ett grannlaga arbete framför sig, med att fortsätta reformerna av EU:s utskällda jordbruksplitik (CAP) - nu med ytterligare tio åsikter runt förhandlingsbordet efter EU:s utvidgning - och framförallt städa i sockerindu-
strin samt försöka få den omöjliga ekvationen med minskade fiskbestånd plus EU-ländernas ovillighet att skära i fiskeriet att gå ihop. VILDVUXEN
Den lätt vildvuxne 55-årige kristdemokraten Cornelius Pieter Veerman har ett digert förflutet som ekonom, med en doktorsgrad i markpriser, och har bland annat undervisat i lantbruksekonomi vid flera universitet. Innan han 2002 blev Nederländernas jordbruksminister satt han med i en rad statliga rådgivningskommittéer kring jordbruks- och miljörelaterade frågor i landet, och har bland annat varit ordförande för landets lantbruksekonomiska institut. Dessutom var han med och bildade marknadsföringsorganet för frukt och grönt, The Greenery. Han har gjort sig känd som den som fick sitt parti att satsa på hållbart jordbruk, men fick å andra sidan mycket kritik för sitt sätt att hantera fågelpestepidemin förra året. Jonathan Newton
Ölburkarna tillbaks i tyska livsmedelsbutiker En gemensam nordisk front har lyckats baxa in ölburkar på dagligvaruhyllor i Tyskland igen, 18 månader efter att de knuffades ut av returpantskaoset. Dansk Supermarked och norska Tomra sätter upp ett system som visar hur saken lösts i Skandinavien. Det kaos som uppstod då Tyskland skulle införa ett retursystem för dryckesförpackningar har fått mången nordisk läsare att skaka på huvudet. Förpackningarna måste återvinnas, men något fungerande rikstäckande system för återvinning har inte införts
- trots att sådana redan finns i Norden. En av sidoeffekterna har varit att burkar för öl försvunnit från de tyska hyllorna, eftersom de inte kan återvinnas. Men nu återlanserar Dansk Supermarked ölburkarna i samarbete med bland andra norska Tomra, tillverkaren av återvinningsautomater som tvingats stå och se på då kaoset gripit omkring sig på den jättelika tyska marknaden, trots att företaget sedan många år tillhandahållit ett fullt fungerande system i Norden. På Dansk Supermarkeds och tyska Spars joint venture Netto Supermarket har ett system införts efter skandi-
navisk modell, som visar hur lätt det hela kan lösas. Netto säljer öl på burk i 220 affärer i östra Tyskland, och Tomra står för returautomaterna, där burkarna kan stoppas tillbaka, skriver Lebensmittel-Zeitung. Det enda kruxet är att burkarna måste återlämnas till någon av Netto-affärerna, där Tomra-automaterna finns, men i övrigt är det en modell i miniatyr som visar hur hela pantkaoset kan åtgärdas. Rexam har glatt ställt upp med burkar. Företaget har tvingats säga upp nära en tredjedel av sina anställda i Tyskland sedan dryckesburkarna avskaffades. Jonathan Newton
For daily news, check www.foodwire.net
page eleven
DANISH COMPETITION AUTHORITY CHASES CARLSBERG, ARLA The Danish competition authority, Konkurrencestyrelsen, is targeting Arla Foods’ and Carlsberg’s hidden discounts to retailers. ”We want to see whether we can force Arla and Carlsberg into more openness”, the authority says. The authority claims that the largest food companies simply buy the best shelf spaces trhough rebates and marketing allowances, but Arla and Carlsberg have rejected the allegations. ICA NORGE CLOSES ONLINE SHOP Even the largest retailer in the Nordic region has run out of patience with trying to establish successful trade over the Internet. On September 17, the Norwegian online shop Ica Rett Hjem will be closed. 40 employees will be affected by the move. ”CHAOS” AT PÅGEN AFTER REORGANISATION PLAN IS UNVEILED There is ”chaos” at Pågen, the Swedish baker, following the announcement of reorganisation plans cutting sales representatives’ wages by an average of SEK 100 000 per year, according to union representatives interviewed by the Sydsvenskan paper. Several salesmen, who also serve as distributors, have called in sick, and their trade union will help negotiate the matter. REITAN TEAMS UP WITH EDEKA Norway’s Reitan retailer has entered a strategic alliance with the German retailer Edeka. The two corporations will team up on purchases, while Edeka Danmark and Rema 1000’s Danish company will buy into each other. For daily news, check www.foodwire.net
Returadress: Mediaservice Box 5087, 291 05 Kristianstad
FOTBOLLSSUCCÉ GER FOTBOLLSFÖRBUD PÅ CARLSBERG Mellan strutarna i kryssen signerade Henke, Zlatan och de andra svenska fotbolls-EMspelarna, har det kanske inte undgått en och annan att ett stort danskt ölmärke annonserar friskt i reklampauserna samt på andra tillgängliga ytor runt fotbollsplanen. Och det har gett utdelning: så till den milda grad att arbetarna på Carlsbergs brittiska tappningsanläggningar nu fått sin traditionella fotbollstittarpaus med gratis öl indragen. Av hävd brukar de anställda få titta på Englands matcher på arbetstid, med frikostigt med Carlsberg-öl som förfriskningar. Men nu har huvudsponsorskapet tredubblat beställningarna till törstiga fotbollsfans, så nu måste de anställda jobba istället för att titta på matcherna för att klara beställningarna, rapporterar Ananova. En talesman för företaget säger att det visserligen är synd och skam, men att man inte kan avvara de tusentals uteblivna burkar och flaskor som ett produktionsstopp innebär. Det är säkert sant. Och med tanke på Beckhams och gängets oflyt i den första matchen mot Frankrike, som förmodligen utgör ett historiskt lågvattenmärke i engelsk fotbollshistoria, kanske bryggarna är lika glada åt att få slippa se eländet.
På den 16 kilometer långa stranden South Beach i Miami flockas de unga och vackra i sina trendiga baddräkter, med vackra, slanka och välformade kroppar. Ungefär den bilden ska frammanas av den senaste i raden av dieter som nu gör sitt segertåg över världen – och som tvingar livsmedelsföretagen att lystra. Den officiella historien om South Beach-dieten handlar om hjärtläkaren Arthur Agatston vid University of Miami, som under 1990-talet letade och letade efter en diet som i första hand kunde förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, eller till och med få patienter som redan fått sådana problem att bli bättre. Om de sedan blev smalare och vackrare eller inte, var för honom av underordnad betydelse. ”Jag hittade aldrig någon sådan diet. Istället utvecklade jag en själv”, säger han i en egen historik. FÖRKASTADE ATKINS
Att dieten måste erbjuda något annat än de tidigare kostråden på marknaden, som handlade om mindre fett och mer kolhydrater, hade han redan utgått ifrån, eftersom sådana dieter inte gjorde hans patienter någon nytta. Men han förkastade också den mer kände Dr. Atkins korståg mot kolhydrater överlag. Istället utvecklade Agatston en diet som rör sig kring födans glykemiska index: hur lång tid den tar att brytas ner. Vissa kolhydrater är därför tillåtna i South Beach-dieten, men det måste vara rätt sorters kolhydrater, och fett av olika slag rekommenderas också, så
20-21.2004 • MÅNDAG 21 JUNI
Gläns över Söder Strand
Hjärtläkaren Arthur Agatston är mannen bakom South Beach-dieten.
länge det rör sig om rätt sorter: omättade fetter är bäst. South Beach-dieten går till i tre steg, där man under de första två veckorna tvingas avstå från nästan alla sorters kolhydrater överhuvudtaget, i syfte att få kroppen att sluta längta efter dem. I steg två får man börja äta några av de ”rätta” kolhydraterna igen, medan steg tre handlar om en livslång omläggning av ätvanorna. Agatstons bok ”The South Beach Diet” har blivit en försäljningssuccé i USA, men till skillnad från Atkins har den inte lett till någon mångmiljonindustri i livsmedelsbranschen. Där Atkins saluför egna livsmedelsprodukter under eget namn, som ska passa in i dieten, har South Beach ingen egen tillverkning eller egna produkter alls. South Beachfolket nöjer sig med att pumpa ut kostråd: den som vill följa dieten kan registrera sig på dess hemsida, och allteftersom dieten framskrider, få tips om maträtter och recept: man kan till och med få en färdig shoppinglista, som man kan skriva
ut och ta med sig till affären. Men det är här som en av de främsta invändningarna kommer in: ingredienserna som används är ofta exotiska och svårfunna, och de ska dessutom tillagas och prepareras på längden och på tvären. Dyrt och tidsödande är två stötestenar, som många hänger upp sig på. Detta har jätten Kraft Foods tagit fasta på, och tecknade nyligen avtal med South Beach om att få använda dess varumärke på olika Kraft-produkter, som skulle passa in i dieten.
sist i salt
Psst! Har du hört att...
KRITIK
Men kritiken kommer från flera håll. Framförallt riskerar den som avviker från de nya kostvanorna att snabbt öka i vikt igen: Agatston rekommenderar rent av att man under sådana omständigheter kan tvingas genomgå dietens strikta fas ett igen under en tid, för att åter betvinga kroppens begär. På American Dietetic Association är man också skeptisk till det förenklade förhållningssättet att utmåla vissa livsmedel som dåliga: övervikt är alltid ett komplext problem. Men som bränsle åt antikolhydratstrenden har South Beach ändå haft stora framgångar, och nämns nu allt oftare i samma andetag som Atkins som en av dessa nya ättrender som tvingar livsmedelsindustrin att tänka om. Redan kommer analyser från branschexperter, som varnar de företag som inte lanserat lågkolhydrathaltiga varianter av sina produkter, att dessa riskerar att halka efter. Jonathan Newton