salt19-2005.indd

19.2005 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: Mediaservice AB, 044-10 10 22, pren@salt.se Box 1011, 444 26 Stenungsund • Tel: 0303-678 20 • Fax: 0708-10 44 31 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, utrikesreporter • Lars Josephsen, reporter Danmark För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue

• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 13 juni 2005 •

Arla kan släppa tagatosen Vice koncerndirektör Povl Krogsgaard i Arla Foods utesluter inte att koncernen kan lägga tagatoseprojektet på hyllan.

Arla Foods funderar på att lägga sötningsmedlet tagatose på hyllan. Trots tagatosens miljardpotential menar ledningen att man för närvarande inte har ekonomi till en storsatsning på sötningsmedlet.

Tagatose, som utvinns ur vassle från ostproduktion, har annars varit ett av koncernens stora utvecklingsprojekt. En guldkalv som skulle rädda koncernens knackiga ekonomi. Men förväntningarna har inte infriats, så inriktningen från ledningen är klar, skriver Børsen. ”Tagatose är ett bra exempel på ett projeklt som vi överväger att släppa”, säger vice koncernchef Povl Korgsgaard till tidningen.

Tagatose är i farozonen, trots att det kan användas till godis, drycker och frukostprodukter, har lågt kaloriinnehåll samt inte skadar tandemaljen.

Men livsmedelskoncernerna står inte direkt i kö för att köpa tagatose.

Sötningsmedlet kostar enligt Børsen 25 DKK per kilo, fem gånger så mycket som vanligt socker.

Produktionen av tagatose startades i samarbete med tyska Nordzucker och tillverkningen

sker vid en fabrik i tyska Hannover. Arla Foods plan har varit att utvidga kapaciteten med en stor fabrik i anslutning till ysteriet i danska Taulov. Dessa planer hamnade dock i bakgrunden när allt fokus riktades mot en fusion med holländska Campina.

Det som tycks ha stoppat utvidgningen av tagatosekapaciteten är brist på kunder.

De nuvarande kunderna är visserligen stora.

Men är få, och de köper för lite. Amerikanska storkedjan Wal-Mart har till exempel bara en tagatose-produkt i sitt sortiment. Pepsi har bara en marginell produkt med tagatose i sitt sortiment, en slush-dryck.

salts syn på saken

sist i salt

sidan 2

sidan 8

Kunderna sviker och resurserna saknas

Fjärde vågen

Tagatose används inte i någon av de stora produktgrupperna, som exempelvis coladrycker.

Den lilla amerikanska bioteknikfirman Spherix har utvecklat tagatose och äger patentet. Arla Foods har i sin tur köpt de globala rättigheterna att tillverka tagatose, och ska betala royalties till Spherix i förhållande till produktionen.

Amerikanerna har dock knappt fått kaffepengar ut av den affären. Under 2003 betalade Arla Foods royalties på sammanlagt 3300 USD till Spherix.

HOTAT STÄMMA

Spherix har flera gånger hotat stämma Arla Foods, eftersom man menar att Arla Foods inte gjort tillräckligt för att få ut tagatose på världsmarknaden.

På detta svarar Arla Foods: ”Vi ska leva upp till våra avtal, men vi kan ju inte betala provision när vi inte säljer något”, säger Povl Krogsgaard.

Därmed tycks Arla Foods tagatose-äventyr vara över.

Såvida det inte fortsätter i rättssalen.

Big is beautiful - eller?

Lars Josephsen

Norlander Food växer Familjeföretaget Norlander Food lägger beslag på en bit av CSM:s BakeMark, som nyligen sålts Accent Equity Partner. Norlander Food har tagit över varumärken och produktionsrätt till BakeMarks bagerimargariner. Dessutom inleds ett nära samarbete kring försäljning till bagerier och konditorier.

Den dominerande verksamheten i BakeMark har varit produktion av frysta degämnen.

Det är också denna verksamhet som Accent Equity intresserar sig för. För Norlander Food är dock den övriga verksamheten, med försäljning av ingredienser och halvfabrikat till bagerier och konditorier, högintressant eftersom den utgör ett bra komplement till den befintliga verksamheten.

Så nu har Norlander Food förvärvat samtliga varumärken och produktionsrätt till BakeMarks bagerimargariner.

Dessutom tar Norlander Food över försäljningen av övriga ingredienser och halvfabrikat till bagerier och konditorier i Sverige. Ett samarbete inleds också mellan Norlander Food och Nordic Bake Off, som är det nya namnet på det bolag som ska driva BakeMarks frysdegstillverkning vidare.

Norlander Food och Nordic Bake Off kommer att samarbeta kring utveckling, försäljning och distribution av frysta degprodukter till bagerier och konditorier.

Stellan Löfving

19.2005 • MÅNDAG 13 JUNI

2

salts syn på saken

Fjärde vågen Den fjärde vågen är här.

Den kan du läsa mer om i Roland Franssons reportage på sidorna 4 och 5.

Intressant och tänkvärd trendspaning - för det handlar väl om en trend? ”Jag vänn-taaaar… på den sjunde vågen”, sjöngs det i svenska radioapparater på åttiotalet. Det minns alla vi som var unga då, När det gäller handeln och de egna märkesvarorna har vi dock inte kommit så långt än.

Däremot är den fjärde vågen på väg att skölja över oss med full kraft, om man ska tro Anders Blom på SRC. Anders, och många med honom, menar att det inte finns någon yttre gräns för hur stort EMV kan bli.

Fast sådana kategoriska generaliseringar ska man nog passa sig för, menar jag. Och kanske några med mig. EMV är ju inget nytt fenomen, utan fanns redan vid förra århundradets början. Det var ett starkt konkurrensmedel för KF, och även Ica följde sedan efter med både Luxuskaffe och Svea Choklad.

Trots detta släppte kedjorna under en period de egna märkena ett efter ett. Då hette det att man skulle koncentrera sig på det man var bäst på, nämligen att driva butik.

Den strategin kan mycket väl komma tillbaka.

Johodå, det kan den visst det. Tro mig. Näringslivet är nämligen oerhört trendkänsligt, och fullt av direktörer som vill prova ”nya” strategier.

Fast det klart - säker kan man aldrig vara.

Stellan Löfving Chefredaktör

Ulf Frejinger från Swedish Meats blir tillförordnad vd för krisdrabbade Nyhléns Chark. Samtidigt aktualiseras åter de diskussioner som tidigare förts med andra potentiella partners i Norrland, bland annat Alviksgården i Luleå.

Integreringen mellan Swedish Meats aktiviteter i Norrland och verksamheterna i den privata koncernen med slakteriföretaget Wedins och charkbolaget Nyhléns har inte fungerat, konstaterar Swedish Meats. Pressen från de fallande marginalerna på marknaden, i kombination med stigande råvarupriser, har vållat stora problem. Samtidigt har det nyskapade bolaget haft stora problem med implementeringen av ett nytt affärssystem.

Sammantaget har problemen drivit fram en bekymmersam situation med ackumulerade förluster på cirka 15 miljoner SEK. ”Det viktiga är nu att vi tar full kontroll över bolaget och sätter in extra resurser för att reda ut situationen och presentera en framtidsplan för företaget. Vi har tillsatt en pro-

Meats köper resten av Nyhléns jektgrupp med lång erfarenhet och kompetens från branschen som kommer att genomföra beslutad åtgärdsplan med fokus på marginaler och kostnader”, säger Swedish Meats koncernchef Peter Rasztar i en kommentar.

leken som det sammanslagna företaget fick. I den situationen är det viktigt att vi som en av huvudägarna tar ansvar för företagets framtid”, förklarar Sören Kvantenå, styrelseordförande i Swedish Meats.

Nu handlar det om hårt arbete för att få snits på den besvärliga situationen. Samtidigt lär läget ge utrymme för nya diskussioner med andra aktörer i norra Sverige.

En sådan är utvandrade skåningen och Luleåbonden Mikael Hugosson, som genom sitt bolag Alviksgården driver verksamhet i Gomans före detta lokaler i Luleå. Hugosson har tidigare talat sig varm för behovet av strukturrationalisering i den norrländska köttindustrin.

Öppet för nya strukturer i norr

TVÅ ÅR

Affären mellan Swedish Meats och Norrlands slaktkung Lennart Wedin genomfördes för två år sedan. Wedin tog 51 procent av aktierna i det nyskapade bolaget, man har nu köpts ut av Swedish Meats. ”Avsikten med det sammanslagna företaget var att det skulle drivas som ett självständigt företag och behålla sin lokala profil och entreprenörsanda. Nu kan vi konstatera att vi inte klarade av att växla upp bolaget till den dubbla stor-

Stellan Löfving

Nu seglar Wasa in i kexavdelningen Efter sommaren lanserar Wasabröd sin nya produkt Knäckis. Ett större steg än vad man kan ledas att tro av produktens namn. Nu handlar det nämligen inte om Knäckebröd, utan ett kex som enligt företaget är mer hälsosamt än vanliga kex.

kommer att säljs i 150-gramspåsar, inledningsvis i varianterna sesam och vitlök.

Det handlar alltså om ett steg i en ny riktning för Wasabröd. För moderbolaget Barilla är dock den här typen av produkter vardagsmat. På Wasabröd har man nu jobbat i tre år med forskning och utveckling av en helt ny produktionslinje för den nya produkten.

Men det är inte bara produktionsmässigt som Wasa nu ger sig in på en ny väg: Knäckis är en uppstickare i en avdelning där helt andra aktörer dominerar. Medan Wasabröd nor-

Knäckis kommer i augusti

Wasabröd har inte offentliggjort så många detaljer om den nya produkten, mer än att den beskrivs som ett ”hälsosamt kex med mer fibrer och mindre fett än i vanliga kex.”

Enligt vad Foodwire erfar, handlar det om ett kex som

malt sett dominerar butikens knäckebrödsavdelning ganska rejält, kommer företaget nu att få slåss för att komma in på hyllorna i en helt ny avdelning.

Satsningen på hälsokexen är dock en fullt logisk satsning i den rådande marknadssituationen. Knäckebröd har visserligen också en hälsoprofil, men är en mogen kategori som tampas med en något gammalmodig stämpel. Kategorin drabbades också till viss del av akrylamidlarmet för några år sedan. Genom moderbolaget Barilla har Wasa samtidigt tillgång till stor kompetens på kexområdet, och lanseringen av Knäckis lär knappast bli den sista i sitt slag.

Stellan Löfving

19.2005 • MÅNDAG 13 JUNI

3

Absolut planerar bar av is i centrala London

NY MÜSLI FRÅN AXA Axa utvidgar sin f-müsli-serie med en ny variant: f-müsli Passion. Som framgår av namnet har müslin smak av passionsfrukt.

En bar byggd helt av is från Torneälven, mitt i centrala London, håller på att bli verklighet, då Vin & Sprit planerar att upprepa konceptet med en Absolut Icebar, denna gång i den brittiska huvudstaden.

FACKET STRETAR EMOT HEMGLASS NEDLÄGGNING I STRÄNGNÄS Fackets inhyrda konsult menar att Hemglass haft ett felaktigt underlag till grund för beslutet att stänga fabriken i Strängnäs.

Bland annat menar konsulten att de beräknade logistikkostnaderna och investeringarna inte stämmer. Hemglass håller dock fast vid nedläggningsbeslutet och förhandlingarna med facket har nu strandat, skriver Svenska Dagbladet.

Vin & Sprit har sedan 1994 samarbetat med personerna bakom det välkända ishotellet i Jukkasjärvi, Arne Bergh och Åke Larsson, ett samarbete som för ett par år sedan mynnade ut i en bar helt byggd i is på Nordic Sea Hotel i Stockholm, och förra året med en efterföljare i Milano.

Nu är det London som står på tur, i samband med att en ny skandinaviskinfluerad restaurang öppnar på Heddon Street, en tvärgata till välkända Regent Street som utgör västgräns för nöjesstadsdelen Soho och bara några hundra meter från Piccadilly Circus.

Den kommer att begåvas med en Absolut-bar helt byggd i is från Torneälven, enligt mönster från den som funnits i ishotellet i Norrland. Gästerna

ska kläs och förpackas i lånade vinterkläder innan de får träda in i isbaren, där temperaturen på konstgjord väg hålls på konstant fem minusgrader.

Enligt pressinformationen ska baren ge ”en chans att uppleva den lappländska vinterns iskyla i centrala London under hela året”.

Isbaren ska enligt planerna invigas den åttonde september.

”En chans att uppleva lappländsk vinter”

Jonathan Newton

Royal Greenland säljer bra – men stänger i Glyngøre Grönlands största företag, fisk- och skaldjurskoncernen Royal Greenland, planerar kraftiga nedskärningar i sin danska verksamhet.

Ett hundratal jobb kommer att flyttas från fabriken i Glyngøre till Polen.

”Det är beklagligt för de många duktiga medarbetare som drabbas, men det är ohållbart i längden att producera med

förlust”, säger vd Keld Askær till Børsen.

Han hänvisar till att timlönerna i Danmark är upp till sex gånger högre än i de länder som Royal Greenland konkurrerar med. Därför har nu ledningen beslutat att redan i år stänga produktionen i Glyngøre och flytta produktionen av rökta varor till Polen.

Royal Greenland är världens största räkexportör och upp-

lever för närvarande en kraftig tillväxt i handeln med andra fiskprodukter. Resultatrapporten för de sex månaderna fram till 31 mars i år visar en omsättning på 2 249 miljarder DKK (1 959).

Trots detta ska det alltså städas och röjas i den förlustbringande koncernen, innan den grönländska regeringen – sannolikt senare i år – sätter ut Royal Greenland till försäljning i en affär där det grönländska Hjemmestyret blir minoritetsägare.

AGA SATSAR PÅ TORR-IS Nya krav på hygien, spårbarhet och riskanalys har lett till att gasbolaget Aga beslutat investera i en helt ny anläggning för torr-is i Köping. Företaget lämnar sin gamla byggnad helt och i den nya anläggningen har man bland annat separerat tillverkningen till livsmedelsektorn från den övriga verksamheten.

ARLA GÖR EGNA RADIOPROGRAM Arla Foods testar ett nytt koncept för att marknadsföra sin fetaost Apetina. En traditionell print- och webbkampanj stöds av radioprogrammet Apetina – 1001 möjligheter, som under kampanjperioden kommer att sändas vid lunchtid i radiokanalerna Rix och Lugna Fvoriter tre dagar i veckan.

PÄRSONS STOPPAR SKINKA I PLÅNBOKEN Pärsons lanserar påläggsprodukter i så kallad plånboksförpackning, skriver nyhetsbrevet @-gris.

Inledningsvis kommer trefyra produkter att testsäljas genom Icas centrala distribution, men om försöket faller väl ut kan det bli försäljning även hos övriga aktörer.

Putsas inför privatisering

Lars Josephsen

SATSAR PÅ TORSKHUVUDEN Norska inkubatorbolaget Arctic Innomar, som ägs av Marine Harvest och Norway Seafoods samt en grupp mindre investorer, börjar i höst bygga sin första fabrik i Finnmark för förädling av biprodukter från fiskindustrin. Enligt NRK kommer fabriken att syssla med bland annat torkning av torskhuvuden, och planen är att den ska följas av ännu en fabrik längre österut i Nordnorge.

WTO SÅGAR EU:S KYCKLINGTULLAR EU:s beslut att höja tullen på berett kycklingkött strider mot WTO:s regler. Det har en WTO-panel slagit fast, skriver ATL. EU höjde tullsatsen när man märkte att länder som Brasilien och Thailand valde att behandla köttet med saltlake för att kunna exportera till EU till lägre tullsats. EU ansåg att detta var missbruk av en regel som skapats i andra syften, men det resonemanget underkände alltså WTO:s panel.

CONAGRA VINSTVARNAR ConAgra varnar för att vinsten för det senaste kvartalet blir lägre än väntat. Företaget kommer också att säga upp ”flera hundra” anställda under sommaren. fortsätt >>

19.2005 • MÅNDAG 13 JUNI

4 NY VD FÖR BERGENDAHLS Peter Lund blir ny vd för BergendahlsGruppen AB. Han efterträder Spiros Mylonopoulos, som dock kvarstår som vd för moderbolaget Bergendahl & Son. SARDUS KÖPER DISTRIBUTIONSBOLAG Sarduskoncernen köper resterande 50 procent av distributionsbolaget Odenmackan.

Odenmackan omsätter cirka 15 miljoner SEK per år på distribution av smörgåsar och sallader i norra Sverige.

NY AFFÄRSOMRÅDESCHEF HOS LÖFBERGS Löfbergs Lila har rekryterat Leif Lindholm till ny affärsområdeschef för dagligvaruhandel.

Han kommer närmast från Göteborgs Kex. Dessutom har bolaget värvat Björn Norén, tidigare KAM för Coop hos Spendrups, som marknadsanalytiker.

SYSTEMBOLAGET SÄGER UPP IGEN I SKÅNE Systembolaget har sagt upp ytterligare 20 av de anställda i butiksnätet i Skåne. Anledningen är fallande försäljning, skriver Sydsvenskan.

VIN & SPRIT KÖPER ROMMÄRKE Vin & Sprit har köpt upp amerikanska Cruzan International Inc. med rommärket Cruzan Rum, som V & S redan distribuerar på flera platser i världen. Köpesumman har inte uppgetts.

EDMAN VILL SÄNKA MOMSEN PÅ EKOMATEN Regeringens utredare Stefan Edman föreslår sänkt moms för ekologisk mat. Förslaget är ett av många i Edmans utredning ”Bilen, biffen, bostaden”, vars syfte varit att finna vägar för hushållens konsumtion att bli mer hållbar.

KOMMUNALA KRAV HOTAR LAGERBERGS Blekingska kycklingföretaget Lagerbergs hotar att lägga ned fortsätt >>

Det finns inga gränser för handelns egna märkesvaror. Nu är den fjärde generation här i form av sofistikerade sortiment som Icas ”Gott liv!”. Sortiment som skär rakt genom ett stort antal varugrupper och som kräver flera olika leverantörer och producenter. ”Och det här är bara början”, säger Anders Blom, senior consultant på SRC, Scandinavian retail center, med huvudkontor i Helsingborg.

Anders Blom har just kommit hem från ett tre dagar långt besök i de egna märkesvarornas förlovade hemland Storbritannien. Han har visat ett känt svenskt fackhandelsföretag hur de engelska butikernas sortiment och säljteknik ser ut. ”De fick en del att tänka på”, säger Anders Blom, utan att röja vilken svensk handelskedja som var med på resan.

Han berättar att bara Sainsbury’s har ett tiotal sortiment som kan sorteras in under begreppet fjärde generationens EMV. Sortiment som är framtagna för att underlätta för kunderna när dessa ska göra sina val. Det kan exempelvis vara ett sortiment för att få bättre hälsa eller ett sortiment som baserar sig på ekologiska produkter, eller en grupp livsmedel som siktar in sig på barn, som Sainsbury’s Blue Parrot Cafe. Gemensamt för alla dessa sortiment är att de skär rakt genom alla varugrupper och finns inom kex, kött, bröd, grönsaker... Och att de är av bästa kvalitet och har ett högt pris. ”Det finns ingen leverantör eller producent som skulle klara av att plocka fram ett komplett sortiment och hålla liv i det. Det är helt omöjligt.

Det är bara handeln som kan driva den här utvecklingen.”

SKÄLLSORD

I Sverige har livsmedelsproducenterna under de senaste fem-

EMV: Nu kommer den tio åren närmast använt EMV som ett skällsord. Flera har vägrat tillverka märkesvaror åt butikskedjorna, men i ett stort antal fall har producenterna tvingats ge efter för handelns påtryckningar. I media har det utmålats som en kamp mellan det goda och det onda, där ”det goda” har varit producenternas gamla välkända varumärken och ”det onda” handelns egna märkesvaror. Det har talats om utarmning och förflackning samtidigt som konsumenterna i allt större utsträckning glatt väljer handelns EMV. Det är något som inte stämmer. ”Det finns flera myter och paradoxer kring EMV, men dessa myter och motsägelser grundar sig i de första generationernas EMV och har inte mycket att göra med det som vi kallar för den tredje och fjärde generationens märkesvaror”, säger Anders Blom.

SIDA VID SIDA

Den första generationens EMV var verkliga lågprisprodukter av sämre kvalitet, typ Konsums blåvita varor, som lanserades för runt 30 år sedan, eller dagens Euroshopper på Ica. Därefter kom en andra generation som var av betydligt bättre kvalitet, men som fortfarande var väsentligt billigare och låg runt 10-20 procent under märkesledaren i pris.

Den tredje generationens EMV skiljer sig inte mycket från den andra, utan kan sägas vara en sorts uppväxling med ännu bättre kvalitet - helt jämbördig med märkesledaren - och ännu högre pris. Nu kanske bara 5-10 procent under gruppettan, som Coops ”Signum” eller ”Icas” egna produkter.

Samtliga generationer, åtminstone första, tredje och fjärde, lever sida vid sida i butikerna. ”Det var egentligen först i samband med den tredje generationens inträde på scenen

som debatten tog fart i Sverige.

Men många i debatten gör ingen skillnad mellan de olika generationerna utan behandlar alla EMV som om de vore från den första generationen, alltså lågt pris och sämre kvalitet”, säger Anders Blom. ”SANNINGAR”

De så kallade sanningarna kring EMV, som att det inte sker någon produktutveckling när handeln tar över, att producenterna inte kan tjäna pengar på EMV och att informationen om varan är dålig härrör oftast från den första generationen.

Dessa ”sanningar” gäller knappast alls för den tredje generationens EMV och absolut inte för den fjärde. ”Det som händer är att kedjorna ser att det saknas något i deras sortiment. Då går de ut och letar efter en lämplig leverantör, som kanske redan har en produkt som passar eller som ombeds att ta fram en sådan. Eller så kan man tänka sig att en driftig producent ser att hans produkt borde passa i ett speciellt varusortiment hos en kedja och tar kontakt med kedjan för att sälja in den.

Produktutvecklingen sker i samarbete mellan kedjorna och leverantörerna.”

Det finns alltså ingen gräns - många i debatten talar om 40 procent - för hur mycket EMV en butikskedja kan ha i sitt sortiment innan produktutvecklingen stannar av. ”Nej”, säger Anders Blom, ”se på Marks & Spencer, de har 100 procent EMV, har förstklassiga varor och är fruktansvärt lönsamma.”

LYSSNA

Han menar att producenterna och leverantörerna måste lära sig att lyssna på kedjorna och försöka förstå deras behov om de ska ha en möjlighet att leva vidare med sina varumärken.

Exempelvis måste leverantö-

19.2005 • MÅNDAG 13 JUNI

n fjärde vågen Brittiska Marks & Spencer har enbart EMV i sortimentet. På bilden några av kedjans ekologiska färdigmatsprodukter.

rerna anpassa sig till de olika koncept, eller format, som kedjorna delar upp sig i. Det är kanske så att det ska vara olika förpackning eller rent av olika smak om man vill leverera till Ica Express eller till Ica Maxi, där kunderna har olika köpbeteende och olika behov. ”Det här tycker de flesta leverantörer är jättejobbigt.

Här måste leverantörerna förstå vad kedjan vill. Inte vad de själva vill. Det som händer om de inte anpassar sig är att butikskedjan tar fram ett eget varumärke för att fylla sitt behov och då tappar leverantören en möjlig kund”, säger Anders Blom och berättar om en ledningsgrupp från en stor svenskbaserad livsmedelsproducent som han hade på ett seminarium i Manchester.

Den här leverantören har ett tjugotal varumärken och har tidigare inte tillverkat några märkesvaror åt handeln.

Men efter seminariet gjorde ledningsgruppen analysen att det förmodligen bara var två av deras varumärken som var tillräckligt unika för att klara sig i konkurrensen. De övriga var de tvungna att göra något åt. Antingen att skruva på och anpassa till de olika butikskedjornas koncept eller att helt enkelt börja göra EMV. ”EMV var tidigare ett fult ord i den koncernen, men när de åkte hem var de inne på att hälften av deras varumärken skulle bli EMV i stället.

Ett något chockartat uppvaknande, men en väldigt bra analys”, säger Anders Blom.

Han menar att det som är viktigt att förstå är att butikskedjorna bygger sortiment och EMV utifrån kundens behov, inte utifrån vilken produktionskapacitet som någon fabrik har. ”När jag säger detta brukar alla leverantörer jaga mig till stadsgränsen, eftersom de tycker att de är så oerhört kundorienterade. Men leverantörerna är fortfarande väldigt produktionsorienterade.

Råkar de ha en fabrik som producerar morötter så vill de gärna fortsätta med det trots att kunderna vill ha selleri”, ler Ander Blom.

MÖJLIGHETER

Anders Blom anser att det finns en rad möjligheter med EMV även för leverantörerna, inte minst när det gäller att tjäna pengar. ”Det gäller att hitta fruktbara samarbeten med kedjorna. Och det går inte att säga nej till EMV i längden. Internationellt sett är det bara Coca-Cola som sagt nej till att göra EMV och lyckats stå fast vid sitt beslut. Alla producenter och leverantörer måste förstå att de inte äger någon butik. Det är kedjorna som har övertaget i den här maktkampen.”

Anders Bloms förklaring till att den här utvecklingen kommer sent i Sverige är paradoxal. Åtminstone för alla oss som blivit lärda att de tre stora handelsblocken - Ica, Coop och Axfood - i Sverige har haft alldeles för stor makt. ”Butikskedjorna har varit

5 för svaga och splittrade. Ica var ju länge ett spretigt köpmannakooperativ, som styrdes av kommittéer. Där fanns inte kraft nog för att ta initiativet.

Samma sak med KF, som bestod av en mängd föreningar. Och Vivo har varit för litet och för ekonomiskt svagt.

Det är egentligen först med holländska Aholds inträde i Ica som det har börjat hända saker. Även KF i form av Coop Norden håller ju på att sluta sig samman.”

SORTIMENTEN DJUPNAR

En annan myt som Anders Blom avlivar är förflackningen och att kundens valmöjligheter avtar med EMV. ”Tvärtom. Sortimenten djupnar, men antalet varumärken blir något färre. Märkesettan och tvåan finns oftast kvar men sedan är det EMV som gäller.”

Han tar som exempel en hylla med chips i Storbritannien hos Marks & Spencer.

Där finns inte tre olika sorters varumärken med ”sour cream and onion” utan bara det egna varumärket, men det finns i stället plats för flera smaker.

Sortimentet djupnar.

Hand i hand med den här utvecklingen sker det en revolution när det gäller logistiken och butikernas varuförsörjning, som även den tas över av handeln. Målet är färre leveranser till varje butik. Och med datateknikens hjälp håller butikerna och dess sortiment på att bli konsumentstyrt. De mest efterfrågade och köpta varorna får med automatik större plats i butikens hyllsystem.

Anders Blom tror inte att de svenska mejerierna lär få fortsätta att köra ut sin mjölk direkt till butikerna så länge till. ”Dessutom har de missbrukat sitt monopol genom att även köra ut juice och ställa in i hyllorna. Och i dag finns det mjölk att hämta på annat håll.

Det är bara en tidsfråga innan kedjorna säger ifrån.”

Roland Fransson

hela verksamheten, skriver Blekinge Läns Tidning. Anledningen är att kommunen ställt hårda miljkrav, som Lagerbergs inte anser sig ha råd att möta.

KÄRRA FRUKT & KONFEKTYR I KONKURS Kärra Frukt & Konfektyr Ab har försatts i konkurs vid Göteborgs tingsrätt. Konkursförvaltare är Wistrand Advokatbyrå.

NORSKT LEGIONELLAUTBROTT KOM FRÅN ORKLA Den norska legionella-epidemi som hittills smittat 55 personer och kostat tio människor livet, orsakades av bakterier från Orklaägda kemifabriken Borregaard Industries i Sarpsborg.

Kommunens läkare säger till NRK att man nästan är helt säker på att det är härifrån smittan spridits. Det har tidigare inte varit känt att denna typ av anläggningar kunnat sprida smitta på det här viset – den mest kända spridningsvägen är annars via vattenånga från kyltorn. Även Borregaardfabriken släpper ut vattenånga från sin reningsanläggning, och det är härifrån smittan tros ha spridits. ÄVEN DNB NOR VILL SÄJA PAN-AKTIER Efter att Nordea sålt sina Pan Fish-aktier, säger den andra storägaren, finanskoncernen DNB Nor, att även deras aktier är till salu. Nordea sålde sina aktier till skeppsredaren John Fredriksen, och DNB Nors utspel kan mycket väl tydas som en invit till just Fredriksen.

DANISH CROWN I BLÅSVÄDER IGEN Danish Crown är i blåsväder igen. Företagets samarbetspartner, IR Unipork GmbH, misstänks ha förfalskat dokument och lurats om identiteten på de polska arbetare man värvat till Danish Crowns fabrik i tyska Oldenburg. Enligt Landbrugsavisen undersöker polisen också om Danish Crown överträtt de tyska reglerna genom att inte fortsätt >>

19.2005 • MÅNDAG 13 JUNI

6 betala in sociala avgifter för de anställda vid fabriken. ”ASDA FÖRSÖKTE HANDLA I IRLAND” Brittiska dagligvarukedjan Asda försökte nyligen köpa upp en dagligvarukedja i Irland, erfar Sunday Business Post. WalMart-ädga Asda fick dock kalla handen innan det ens blev tal om något bud. Vilken kedja det var har inte avslöjats, och Asda vill inte kommentera.

NORSKA KEDJOR FÅR ANMÄLNINGSPLIKT Norska Konkurransetilsynets granskning av konkurrensen inom dagligvaruhandeln är klar och presenterades på torsdagsförmiddagen.

Myndigheten har funnit få konkreta anklagelsepunkter, men kommer att följa upp enstaka saker som rör sig kring bland annat lojalitetsrabatter. Kedjorna får framöver anmälningsplikt för eventuella årsavtal med dominerande leverantörer.

STREJKHOTET MOT DUMECO AVVÄRJT Företagsledningen och arbetstagarna vid köttföretaget Dumecos anläggning i nederländska Emmen, som enligt planerna ska stängas, har kommit överens om en plan för de 240 anställda som mister jobbet i och med nedläggningen.

Därmed har man avvärjt hotet om fler vilda strejker, liknande den förra månaden, enligt ANP. DEVALVERAT BOLS SLOG MOT RÉMY COINTREAU Franska alkoholkoncernen Rémy Cointreaus vinst för räkenskapsåret rasade ner till 24,2 miljoner EUR (76,3) efter att koncernen tvingats skriva ner värdet på en rad varumärken, däribland ginmärket Bols.

Nedskrivningen skedde sedan värdena granskats av en oberoende konsult, säger koncernen.

Försäljningen steg till 905 miljoner EUR (888).

”Hajar sneglar på Orkla” Rykten om uppköp cirkulerar åter kring norska Orkla. Samtidigt fortsätter den förre koncernchefen Jens P. Heyerdahl sin personliga vendetta mot den nuvarande storägaren Stein Erik Hagen, som av många väntas försöka stärka sitt grepp kring koncernen ytterligare.

Ryktena om uppköp publiceras av Affärsvärlden, som citerar vad man kallar ’en mycket bra källa’. ”Det jag hör är att ett gäng tittat på det och funnit det intressant. Det handlar om att hoppa in i aktien och sedan få till stånd en rejäl styckning av hela koncernen. Kanske genom särnotering av vissa verksamheter, men troligast genom att sälja delarna till högstbjudande”, hävdar den person som Affärsvärlden talat med.

Hur mycket substans det finns i ryktena är svårt att säga, men tidigare rykten har talat om att storägaren Stein Erik Hagen också skulle vara inne på styckningslinjen. Själv har han förnekat detta, och istället sagt sig gilla Orkla eftersom en investering i ett sådant konglomerat är ett bättre sätt för honom att förränta sina pengar än att bygga upp en egen invesBARNARBETE STOPPAS PÅ KAKAOODLINGAR I sommar kan de första kakaoodlingarna i Västafrika komma att certifieras som fria från barnarbete. Det säger kakaobranschorganisationen Caobisco, som tryckt på i flera år för att få till stånd ett stopp för barnarbetet inom chokladodlingen. Enligt dess generalsekreterare David Zimmer kommer organisationens kontrollsystem inom kort att vara på plats i Elfenbenskusten och Ghana, världens två största producentländer.

teringsmiljö.

Hagen har också systematiska kontakter med andra storägare, exempelvis flera amerikanska fonder som äger poster i Orkla. Dessa kontakter uppges ha som syfte att säkerställa stöd för en gemensam linje för Orklas framtid.

Hagens ambitioner med Orkla tycks alltså vara seriösa, däremot är det oklart hur den långsiktiga strategin ser ut.

Oavsett vilket så är Hagen en central figur i koncernen, bland annat genom sin position som styrelseledamot. Han har också haft viss framgång med att få in likasinnade ledamöter i styrelsen.

HEYERDAHL

Den nuvarande styrelsen är också central i ett helt annat sammanhang. Den förre koncernchefen Jens P. Heyerdahl bedriver nämligen en systematisk kritik av Orklas nuvarande ledning, som manövrerat ut både honom själv och hans efterträdare Finn Jebsen.

Heyerdahl arbetar hårt för att behålla ett visst inflytande i norskt näringsliv. Bland annat är han styrelseledamot och en av storägarna - tillsammans med Orkla - i det norska mediahuset Dagbladet.

Heyerdahl är också en flitigt RAPPORT: KAKAOUNDERSKOTT PÅ OVER 150 000 TON Det kommer att råda ett underskott på kakao i världen på mellan 150 000 och 200 000 ton under säsongen.

En stor del av problemen förklaras med de fortsatta oroligheterna i Elfenbenskusten, där omkring hälften av världens kakao produceras. Våldet i kakaodistrikten har lett till att många odlare lämnat sina gårdar, säger ED & F Man, som säger att minskningen i regionen är kraftigare än vad man tidigare räknat med.

anlitad föredragshållare, och så sent som på torsdagsförmiddagen fick han åter chansen när han höll ett föredrag vid den ansedda handelshögskolan BI. Han betecknade den nuvarande styrelsens avsättning av Finn Jebsen som ”brutal” och hävdade att den amerikanska storägaren Capital Research sålt sina Orkla-aktier eftersom man ansåg att koncernen sköttes som en ”bananrepublik.” ”Hade dagens styrelse lett Orkla på 70- och 80-talet hade vi inte haft något Orkla idag”, dundrade Heyerdahl och påpekade att den som köpte aktier för en miljon NOK i Orkla 1982 idag har aktier värda 200 miljoner NOK. Bland åhörarna till Heyerdahls föredrag fanns Stein Erik Hagen. Han kommenterade det hela för TV2 Nettavisen med att konstatera att kritiken delvis riktats mot honom själv, men att han inte längre upplever Heyerdahl som en person som kan orsaka någon större skada. Vad gäller Capital Researchs motiv för att sälja sig ut ur Orkla, säger Hagen så här till TV2 Nettavisen: ”Jag har aldrig hört detta förr och tvivlar starkt på att uttalandena om Capital är sanna.”

Stellan Löfving

WARSTEINER PÅ UPPKÖPSJAKT Tyska bryggeriföretaget Warsteiner vill köpa konkurrenterna Erdinger samt Brau und Brunnen-ägda Jever, säger vd Albert Cramer till German News Digest. En talesman för Brau und Brunnen säger dock att Jever inte är till salu.

UPPÅT FÖR SMITHFIELD Amerikanska fläskjätten Smithfield ökade försäljningen för helåret kraftigt till 11,35 miljarder USD (9,27). Vinsten steg till 296,2 miljoner USD (227,1).

7

19.2005 • MÅNDAG 13 JUNI For daily news, check www.foodwire.net

Diageo ute ur Allied-leken page seven Pernod Ricards och Fortune Brands chanser att vinna budstriden om alkoholföretaget Allied Domecq har ökat markant, sedan Pernod lyckats göra upp med Diageo om att hålla sig utanför striden i utbyte mot ett par varumärken.

Uppgörelsen mellan Pernod och Diageo innebär dels att Diageo får köpa Pernods irländska whiskeymärke Bushmills för 200 miljoner GBP, dels att Diageo får option på att köpa Allied Domecqs

vinvarumärke Montana om och när Pernod får köpa Allied.

I utbyte förbinder sig Diageo att inte diskutera mer med någon annan part om ett eventuellt motbud på hela Allied Domecq.

Uppgörelsen är en triumf för Pernod och Fortune, som har haft all anledning att oskaddliggöra Diageo efter att Diageo gått ut och erbjudit sig att finansiera ett motbud. Hade det pengastinna Diageo gett sig i lag med Constellation Brands och Brown Forman, som arbetar på ett motbud, hade Pernod och Fortune fått en mycket

mäktig motståndare att stångas med. En källa ”nära” Pernod bekräftar för Financial Times att det var viktigt att förhindra det scenariot.

Nu talar analytikerna snarare om att sannolikheten för att ett motbud överhuvudtaget ska materialisera sig har minskat.

Samtidigt rinner tiden ut för Constellation och Brown Forman. Senaste den 29 juni måste ett motbud ha lämnat in, har brittiska myndigheter bestämt; sedan är det försent – och ännu finns inget konkret bud på bordet.

Jonathan Newton

Fruktkartellen: Chiquita medger misstag Chiquita medger nu att anställda inom koncernen kan ha varit delaktiga i en priskartell med andra bolag i branschen.

Det var Chiquitas information som ledde till att EU-tjänstemän förra veckan genomförde razzior mot fruktbolag i fyra länder.

Enligt Chiquita kan anställda

inom företaget ha delat med sig av pris- och volyminformation till icke namngivna konkurrenter i Europa i syfte att hålla priserna uppe. Prisriggningen kan ha pågått i flera år, hävdar Chiquita, och det var bolaget som larmade EU-kommissionen när företaget upptäckte saken, enligt Wall Street Journal. Med anledning av Chiquitas larm genomförde

EU-tjänstemän razzior förra veckan på fruktföretag i Irland, Belgien, Tyskland och Storbritannien.

Fyffes på Irland gick samma dag ut och bekräftade att man haft påhälsning. Dole Foods och Fresh Del Monte Produce har för Reuters bekräftat att deras kontor i Hamburg genomsökts.

Jonathan Newton

Femte vinstvarningen från Morrisons Krisen för brittiska dagligvarukedjan Morrisons synes nu vara total efter att kedjan utfärdat sin femte vinstvarning på knappt ett år. Köpet av Safeway har ställt till stora problem.

Det verkar ha kostat mer för Morrisons än det smakade att avgå med segern i kampen om Safeway. På onsdagen tvangs Morrisons nämligen gå ut med sin femte vinstvarning sedan juli förra året.

Analytikernas beräkningar låg på mellan 225 och 275 miljoner GBP, men Morrisons förvarnar nu om att vinsten kommer att bli som högst 150

miljoner och som lägst endast 50 miljoner GBP. Förutom att detta alltså är en bra bit under förväntningarna, vilka trots allt är lågt ställda eftersom de ju ska ses mot bakgrund av de fyra tidigare vinstvarningarna, så är det bara en bråkdel av förra årets vinst om 380 miljoner GBP. Undersökningar visar att kunderna lämat Safeway skockvis efter att kedjan köptes upp av Morrisons, men en stor del av problemen förefaller vara helt hemmagjorda.

Först och främst har de båda kedjorna dragits med dubbla system under fusionsperioden, vilket kostat pengar. Men till

det ska läggas att en lång rad Safeway-tjänstemän enligt Financial Times lämnade bolaget i samband med uppköpet, vilket ytterligare försvårade för Morrisons att få grepp över räkenskaperna inom sitt nyförvärv: de som kunde saker och ting hade helt enkelt stuckit.

Bristen på en fungerande strategi för att locka kunder till den nybildade jätten i kombination med en allt mer uppenbar oförmåga att hantera det stora och komplicerade uppköpet ser nu alltså ut att vara två faktorer som förorsakar Morrisons allt djupare problem.

Jonathan Newton

ARLA FOODS COULD DROP TAGATOSE Arla Foods is considering pulling out of the tagatose sweetener project.

In spite of its massive potential, sales have been slow, and Arla says it currently does not have the financial muscles to invest properly in the sweetener.

SWEDISH MEATS TO BUY IN NORTH SWEDEN Swedish Meats is planning to buy the outstanding 51 per cent of the North Swedish meat processor Nyhléns Chark AB for an undisclosed sum, Lantbruk writes.

FIFTH PROFIT WARNING FROM MORRISONS The crisis at Morrisons, the British retailer, has become evident as the company has warned that its full-year earnings might come in at as little as one fifth of what analysts had previously expected.

This is rather shocking, even in the light of the four previous warnings during the last twelve months. The company is scarred by the ongoing problems with integrating Safeway after the acquisition. ’FRUIT CARTEL’ PROBED Fruit companies in Ireland, Belgium, Germany and Britain were raided by EU officials last week, searching for evidence that the companies had been engaged in price-rigging.

The EU has not identified the companies, but Fyffes, Dole Foods, and Fresh Del Monte Produce have confirmed that they have been raided, while Chiquita has publicly said that they were the ones alerting the European Commission after finding evidence of wrongdoing among employees.

For daily news, check www.foodwire.net

Returadress: Mediaservice Box 5087 291 05 Kristianstad

Störst – men inte alltid vackrast

…DET LUKTAR SURT I Ö-VIK Surströmming - en rätt man älskar eller hatar. För er som tillhör den föregående kategorin kan vi nu tipsa om Sveriges första surströmmingsmuseum.

Sur fisk bjuds man på på längden och tvären i museet, som ligger i hjärtat av Surströmmingland, i Skeppsmalm norr om Örnsköldsvik. Till exempel lukten. Den genereras medelst en doftautomat redan utanför ingången, så att man liksom ska veta redan från början vad som gäller. Väl inne på museet bjuds man på allt från för surströmming väl anpassade snapsvisor utur en jukebox till fiskar som fjärtar, rapporterar Sveriges Radio Västerbotten med klädnypa för näsan.

Tio miljoner SEK har det kostat att bygga museet, som säkert kommer att dra turister, tror en av männen bakom projektet, kyrkoherde Sten Bylin (vad ÄR det här med den ecklesiastiska kopplingen till surströmming egentligen?)

Dra turister... njaääeee.

Risken finns väl att den där doftautomaten får komplett motsatt verkan. För en och annan sörlänning, alltså. Om den inte rentav kommer att leda till krigsförklaring från Finland, i övertygelsen om att det rör sig om oprovocerade kemiska stridshandlingar från andra sidan Bottenhavet.

Taistelukaasu, Pekka! liksom.

De var störst och de dominerade jorden; de åt upp alla som kom i deras väg.

Men deras tid tog slut och deras välde försvann, och de kom att bli ett minne blott. Så gick det för dinosaurierna för 65 miljoner år sedan – och nu kommer det tecken på att dagligvaruhandelns jätteödlor, hypermarknaderna, kan vara på väg att gå samma öde till mötes. Åtminstone om man ska tolka tecknen i skyn nere på kontinenten.

På vår lokala hypermarknad strax utanför Bryssel kan man köpa ALLT. Dagen då de här bilderna togs var det till exempel extrapriser på resväskor och –koffertar. Skorna jag gick i köpte jag på skoavdelningen redan i våras, utemöblerna till balkongen redan förra året, och i julas hade vi inga problem att hitta Abbas helsvenska senapssill borta på fiskavdelningen.

Här finns avdelningar stora som en Konsumbutik med BARA ost, en fotbollsplan full med grönsaker, och eftersom vi nu befinner oss utanför Sveriges gränser finns givetvis en stor avdelning för vin i klass med en välsorterad Systembutik. Tänkandet är ungefär detsamma som på det numera avskaffade Domus-varuhuset i den mellansvenska stad där jag växte upp för ett antal decennier sen: allt under ett tak.

Störst kör först.

Men precis som varuhusen i Sverige, med några få Åhlénsoch NK-undantag, numera är ett minne blott, så talas det om kris för hypermarknaderna på kontinenten. De ”håller på att

Belgisk hypermarket.

tappa sitt grepp om marknaden”, som analytiker som Lebensmittel Zeitung talat med sammanfattar läget. I Tyskland minskade omsättningen under första kvartalet i år med fyra procent, i Frankrike talar dagligvarugiganten Carrefour om ”deflation” och svag utveckling.

Och utvecklingen ser ut att komma att fortsätta. Hypermarknader – definierat som stormarknader med mer än 5000 kvadratmeter butiksyta – har minskat omsättningen i åratal, skriver tidningen, och har tvingats skära och skära i sina kostnader.

PRISET

För priset är och förblir konkurrensfråga nummer 1 A. Och med de stora låg-lågpriskedjornas starka frammarsch, som Lidl och Aldi, måste hypermarknaderna räkna med att alltid ha en blåslampa i baken: det blir allt oftare troligt att kunderna kan hitta en likvärdig vara billigare någon annanstans. Även om det handlar om gräsklippare snarare än gräslök, för lågpriskedjorna ökar stadigt utbudet och håller på att etsa in en uppfattning hos allmänheten om att man minsann kan hitta det mesta där också.

Men tidningen pekar också på ett annat problem. Det blir

sist i salt

19.2005 • MÅNDAG 13 JUNI

Psst! Har du hört att...

allt fler äldre människor i samhället, vilket inte är någon hemlighet, och att ta sig ut till de gigantiska köpladorna, gå och traska i ändlösa gångar och sen stå och vänta i kö vid någon av de 58 kassorna blir liksom allt mindre attraktivt ju äldre man blir.

PROFILERING

Den enda lösningen för hypermarknaderna, förutom att fortsätta att jaga priser, blir därför att se till att profilera sig. I Tyskland har Kaufland, som ägs av Lidls ägare Schwarz Gruppe, lyckats profilera sig som lågpriskedja, medan konkurrenterna framstår som tämligen profillösa. Översatt till svenska skulle man kunna säga på samma sätt att Bergendahlsgruppen-ägda City Gross har lyckats profilera sig, genom att framstå som billigast-istan, medan Coop Forum totalt misslyckats, eftersom det varken framstår som billigare, bättre eller mer unikt än någon av konkurrenterna - och följaktligen är ett av sorgebarnen i krisdrabbade Coop Norden: en plats dit man kan ta sin tillflykt om man vill ha tystnad och slippa se andra människor.

Det rör sig om ett fundamentalt, strukturellt problem, hävdar tidningen. Möjligen kommer vi därför att se samma utveckling som för 60-70talens svenska varuhus och andra dinosaurier: ju större de är, desto hårdare faller de.

Jonathan Newton