salt23-2004

23.2004 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: 0200-81 00 55, pren@salt.se Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0200-81 00 52 • Fax: 0200-81 00 54 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, utrikesreporter • Lars Josephsen, reporter Danmark För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue

• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 16 augusti 2004 •

Arla slår tillbaka med smör från Nya Zeeland Idag måndag lanserar Arla Foods sitt svar på den hårdnande priskonkurrensen i danska smördiskar.

Green Lea är ett smör som tillverkas av nyzeeländska partnern Fonterra, och som nu kommer att säljas i danska butiker till lågt pris.

Lanseringen är ännu ett svar på den hårda konkurrensen från främst detaljhandelns egna märkesvaror. Dansk Supermarked och Aldi har haft egna utländska produkter på marknaden en längre tid, det handlar både om bearbetade varor som smör och yoghurt, men även konsumtionsmjölk. ”Med Green Lea vill vi erbjuda konsumenterna en billigare och lite annorlunda produkt”, säger Laurent Ponty som är produktchef i Arlas Division Danmark.

Danskarna är relativt stora konsumenter av smör, och utländskt lågprissmör har redan tagit cirka 20 procent av marknaden. Lanseringen av Fonterrasmöret är kanske Arla Foods enda sätt att försvara sig. Dyrare produktions- och

Dansk kontring med stöd från Nya Zeeland: Smöret Green Lea fraktas i frysta block runt jorden, packas i danska Varde och skickas ut i butik för att konkurrera med lågprisprodukter som säljs under kedjornas märken.

råvarukostnader för smör från Sverige och Danmark gör det närmast otänkbart att ge sig i kast med lågpriskonkurrensen med egenproducerade varor.

TULIPANAROS

Därmed har samarbetet med Fonterra, som ursprungligen såg ut som en företagsekonomisk tulipanaros - där Arla övertog ansvaret för försäljning och distribution av den värsta konkurrenten till Lurpak på den viktiga brittiska marknaden - visat sig vara ett lyckokast på mer än ett sätt.

Genom att använda sig av det nyzeeländska smöret, som i frysta block fraktas per

Lanseras i Danmark på måndag

salts syn på saken

sist i salt

sidan 2

sidan 8

Vitamin P - hvergang!

Ica-avtal för Wermlands Mejeri

båt runt hela jordklotet, som vapen i lågpriskriget, slipper Arla Foods nagga på den egna imagen och sänka värdet på egna varumärken och produkter.

Tusentals ton av det frysta smöret importeras redan varje år till Arlas anläggningar i danska Varde och svenska Götene, där det skärs upp och packas för försäljning främst på den brittiska marknaden.

Där är nyzeeländskt lågprissmör redan en storsäljare, bland annat under stormarknadskedjan Asdas eget märke SmartPrice.

GEMENSAMT BOLAG

Arla Foods lansering av Green Lea på den danska marknaden kan leda till ökad import från Nya Zeeland, vilket är goda nyheter både för Arla och Fonterra och deras gemensamma bolag, där Arla äger 75 procent.

I Sverige är det margarin och blandningsprodukter som dominerar. Smör är en premiumprodukt som främst används för att lyxa till matlagningen, och ett billigt smör från andra sidan jorden skulle ha en mycket begränsad målgrupp.

Apan - expert på kakaobönor

Stellan Löfving

Wermlands Mejeri har tecknat avtal med Ica om risktäckande försäljning av mejeriets turkiska yoghurt från i höst, skriver Lantbruk. Mejeriet, som byggdes av en grupp bönder på 90-talet och gick i konkurs innan det ens hann starta, går idag för fullt med en kapacitet på 18 000 kg yoghurt per vecka.

Det är ett lyckligt slut på en tragisk historia. Gillbergadalens Mejeri grundades 1995 av ett halvdussin värmländska bönder som på känt manér ville bryta sig ur Milko. Övertygelsen var att man kunde tjäna mer pengar på egen hand.

Mejeriet blev toppmodernt, sammanlagt 15 miljoner SEK investerades. Men massor av strul fällde projektet innan det ens hann ta sin början.

Konkursen var ett faktum innan ens alla de sex grundarna hunnit börja leverera sin mjölk.

Sju år senare upptäcks mejeriet av Laroc, ett importbolag i Stockholmstrakten som grundats av ett par driftiga handlare med rötterna i invandrartäta förorten Rinkeby. Laroc importerar yoghurt av den turkiska typen, krämig och med tio procent fett, från tyska mejeriet Yayla, men vill producera själv i Sverige.

Yayla blir Larocs partner, tillsammans drar de igång egen tillverkning av yoghurten i Wermlands Mejeri. En yoghurt som enligt Lantbruk från och med i höst kommer att finnas i Icabutiker över hela landet.

Stellan Löfving

2

23.2004 • MÅNDAG 16 AUGUSTI

salts syn på saken

P-vitamin Danskarna är det folk i Norden som bryr sig minst om sund mat. Inte så konstigt då att de förbjuder mat med extra vitaminer.

Danmark har återigen satt p för en serie hälsosamma matprodukter, Landet som flödar av öl och smör håller på att profilera sig som en riktig motvalls kärring när det gäller mat och hälsa.

Leverantörer av livsmedel med vetenskapligt bevisade hälsofördelar göre sig icke besvär, det kan exempelvis svenska Skånemejerier intyga.

Och nu säger alltså danskarna nej till helt vanliga flingor, som förstärkts med lite extra vitaminer. Myndigheterna vill inte ha några hälsosamma produkter, och motmedlet är vitamin P - en fast beslutsamhet om att stoppa allt i den här vägen.

Det är ett hot mot den danska livs-medelsindustrin.

Företag som Chr. Hansen, Danisco och Novozymes kan inte testa nya produkter i sitt hemland. För att inte tala om Arlas sötningsmedel tagatose med flera positiva hälsoeffekter.

Tagatose skulle kunna vara en utmärkt smakförbättrare i lågfett- och lågkaloriprodukter, men Arla fortsätter att använda vanligt socker, kanske för att man vet att de danska myndigheterna skulle sätta p för tagatose, särskilt ur marknadsföringssynpunkt.

Om dansk industri ska kunna hänga med, krävs en ändrad inställning från myndigheterna. Det är dags att förbjuda vitamin P.

Stellan Löfving Chefredaktör

Kellogg’s ansökan om att få sälja 18 berikade frukostprodukter har avslagits av danska Fødevaredirektoratet, som menar att produkterna innehåller för mycket bvitamin, folsyra och järn.

Direktoratet är av uppfattningen att både barn och vuxna kan ta varaktig skada av för mycket vitaminer. ”Produkterna kan vara skadliga för hälsan. Därför ska de inte finnas i butikerna”, säger souschef Paolo M. Drostby till Politiken.

Bland de produkter som Kellogg’s nu fått avslag på finns flera som påminner om Corn Flakes och Bran Flakes, fast med extra vitaminer, samt en rad ej namngivna energi-bars.

Danmarks Fødevare- och Veterinærforskning har bedömt Kellogg-produkterna för Fødevaredirektoratets räkning, och här svävar man inte på målet: ”Gravida riskerar fosterskador och andra - inte minst barn - kan få livslånga skador

Förbjudna flingor på lever, njurar och nervsystem om de dagligen äter en portion av de avvisade produkterna under en längre tid. De får för mycket vitaminer genom de berikade produkterna från Kellogg’s”, säger institutets forskningschef Jens-Jørgen Larsen till Politiken.

DIETISTER

Lisa Bolting Hansen, som är ordförande för en sammanslutning av danska dietister, välkomnar beslutet och säger att danskarnas mat ger ett tillräckligt vitaminstillskott. Även konsumentorganisationen Forbrugerrådet ser avslaget som en seger: ”Det vore oansvarigt att godkänna produkterna när de utgör en hälsorisk. Producenterna vill bara tjäna pengar och tar inte hänsyn till konsumenternas väl och ve”, säger organisationens talesman i livsmedelsfrågor, Gitte Gross,

till Politiken.

Den danska linjen står i bjärt kontrast till uppfattningen i flera andra länder och Kellogg’s planerar att överklaga utslaget. ”Vi betraktar inte den här saken som avslutad. Danmark har EU:s skarpaste regler. Vi får lov att sälja produkterna i Sverige, Storbritannien och Sydeuropa. Det är besynnerligt”, säger Kellogg’s nordiska marknadschef Steen Koch.

Bjørn Richelsen, ordförande i statliga Ernæringsrådet, svarar att svenskarna generellt är mindre skeptiska till berikade livsmedel. Dessutom menar Richelsen att industrin har mer makt i Sverige.

Ingen av de parter som är inblandade i diskussionen verkar dock ha lagt fram någon form av pålitlig dokumentation för att den dagliga kosten innehåller tillräckligt med vitaminer och mineraler.

Lars Josephsen

Myndigheter: Kellogg’s valde fel vitamin Kellogg’s berikar med fel sorts B-vitamin, menar de danska experter som förbjudit de nya flingorna.

Samtidigt säger svenska forskare till Salt att mängden vitaminer i vår kost blir allt lägre.

toaletten. Det är bara B6 som är problematisk för att den inte avskiljs på samma sätt, och för att intag över längre tid kan vara skadligt”, säger Salka Ebøl Rasmussen på Danmarks Fødevare- og Veterinærforskning till Berlingske Tidende.

Danska Fødevaredirektoratets beslut att förbjuda Kellogg’s berikade flingor har väckt stort eko, även utanför livsmedelskretsar. Men nu säger experter från det institut som testat flingorna att om Kellogg’s valt någon av vitaminerna B1 eller B2 istället för B6, hade det inte varit några problem att godkänna produkterna. ”Det är mycket viktigt att skilja mellan B-vitaminerna.

B1 och B2 kan vi inta i närmast obegränsade mängder, eftersom vi naturligt gör oss av med dem när vi går på

KAN INTE FÖRKLARA

Överdrivet intag av B6 under flera år kan enligt vissa forskare skada kvinnors nervsystem.

John Buckles, vd för Nordisk Kellogg’s A/S, kan inte förklara varför Kellogg’s trots detta valt att berika med B6. ”Men jag är övertygad om att om vårt forskarteam funnit tveksamheter kring vitaminet, så skulle vi aldrig använt det.

Vi har utvecklat våra produkter i flera år, och om de danska myndigheterna inte vill godkänna våra produkter, får vi rätta oss efter det”, säger han

till Berlingske Tidende.

Samtidigt som den danska debatten nu fokuserar sig helt på ett enda vitamin, säger svenska forskare som Salt talat med, att dagens livsmedel generellt innehåller färre vitaminer än tidigare.

Doserna för rekommenderat dagligt intag ligger på samma nivå som för 50 år sedan.

Nivåer, som egentligen är de lägsta tänkbara för att man ska undvika bristsymptom.

Rekommendationen om 60 mg C-vitamin per dag är exempelvis bara precis vad som krävs för att hålla skörbjuggen från dörren. Särskilt när det gäller C-vitaminer är den internationella forskarkåren allt mer enig om att en daglig dos på 60 mg C-vitamin i ett evolutions- och näringshistoriskt perspektiv är alltför lite.

Lars Josephsen

23.2004 • MÅNDAG 16 AUGUSTI

O’boy blir vapen i kampen om stycksaksmarknaden Kraft har länge kastat lystna blickar på konkurrenten Cloetta Fazers kassako, Kexchoklad.

Flera olika konkurrerande produkter har lanserats, men hittills har den stora framgången uteblivit. Nu görs ett nytt försök, denna gång i form av O’boy Kex. Lager med frasiga kex, täckta av mjölkchoklad. Så ser Krafts recept ut när man nu gör ett nytt försök att rycka åt sig en bit av Cloetta Fazers lukrativa kex-chokladkaka.

Tidigare försök har gått under namn som Marabou Kex och Marabou Wafer. Svenskarnas förkärlek för märket Marabou tycks dock inte utsträcka sig till produkter med kex i, trots att den är ganska djup när det gäller mjölkchokladkakor.

O’boy Kex, som lanseras borgs Kex har haft produkten direkt efter sommaren, preKexnougat på marknaden, och senteras som en produkt för en annan ikon i kexhyllan, barn och ungdomar, helt i McVities, har sålt linje med det en produkt med nya kommunamnet McVitie’s nikations- och Kexchoklad. brand stretDenna lanserades ching-koncept efter att McVitie’s som Kraft tillsammans med presenterat för konkurrenter på O’boy under Marabous nya vapen i kampen mot rättslig väg lyckåret. ats få PRV att Kexchokladen.

Lanseringen upphäva Cloetta kommer att Fazers varumärstödjas av en sponsorfilm i kesrätt till ordet Kexchoklad.

TV3 samt en kampanj på Detta skedde 1998, och svenska ungdomars favoritsajt, i februari i år lyckades CloLunarstorm. etta Fazer återigen få ordet Kexchoklad registrerat som INTE ENSAMT varumärke. En registrering Kraft är inte ensam om att ha som konkurrenterna knappast försökt utmana Cloetta Fazer kommer att acceptera utan om de trogna svenska Kexprotest. chokladkonsumenterna. GöteStellan Löfving

Arla Foods har löst Skottlandsproblemet Ett joint venture med bondeägda Milk Link blir lösningen för Arla Foods behov av produktionskapacitet i Skottland. Ett av Milk Links mejerier byggs om till en högteknologisk anläggning för konsumtionsmjölk.

Då Arla Foods UK plc i maj i år tecknade ett avtal med supermarketkedjan Asda om att bli ensam leverantör av konsumtionsmjölk och färsk grädde, omfattades även 34 butiker i Skottland. Ett område som traditionellt varit en svag punkt för Arla Foods UK. För att kunna uppfylla sin del av avtalet har Arla Foods UK tvingats hitta en lösning för att säkra tillräcklig kapacitet i Skottland. ”Vårt beslut om att investera i ett nytt mejeri i Lockerbie

kommer att stärka våra positioner på den skotska marknaden och vi är övertygade om att det kommer att ha en positiv effekt för hela mejeriindustrin i Skottland”, säger Neil Davidson, vd Arla Foods UK plc.

Mejeriet är idag ett ysteri inom bondekooperativet Milk Link, men byggs ut till att också omfatta en högteknologisk konsum- Neil Davidson, vd för Arla Foods UK plc. tionsmjölkproduktion som ska klara 150 miljoner kilo för att leverera mjölkråvaran. konsumtionsmjölk om året.

Detta gör att ASDA kommer att ha full spårbarhet av färsk 100 PERSONER mjölk från ko till konsument, Mejeriet ska stå klart i början ett villkor som var av stor vikt av 2005 och väntas kunna i avtalet mellan Arla Foods Uk sysselsätta cirka 100 personer. och Asda.

Redan i dag har en grupp skotska mjölkbönder valts ut Stellan Löfving

3 LIVSMEDELSVERKET OFÖRSTÅENDE TILL DANSKT FLINGBESLUT Svenska Livsmedelsverkets experter kan inte se att det finns underlag för danska Fødevaredirektoratets påståenden om att berikade flingor kan vara skadliga för hälsan.

Verket har kontaktat kollegorna på den danska myndigheten för att få förtydligande. ÖSTGÖTSKA BÖNDER SATSAR PÅ RÅMJÖLK Den grupp av bönder på östgötska Vikbolandet som funderar på att starta eget mejeri, planerar redan inom några veckor att lansera fryst råmjölk, skriver ATL. Råmjölken säljs som en ingrediens för matlagning och behöver därmed inte pastöriseras. Istället kan den i princip tappas direkt på flaska av bonden.

TERVANIEMI SÄLJER TILL HARD ROCK CAFÉ - BÖRSEN NÄSTA Krögaren Dan Tervaniemi säljer sin krog Avenyn 10, som under året utsatts för hot och beskjutningar, till Hard Rock Café, som därmed kan öppna sin första enhet i Göteborg.

Dan Tervaniemi kommer att fokusera på Rastakedjan, som han och hotellentreprenören Rolf Lundström köpt tillbaka av belgiska Carestel. Tervaniemi och Lundström har sålt Rastakedjan vidare till rekonstruerade bolaget Snapcat, som är noterat på Göteborgs OTClista. I utbyte får Tervaniemi och Lundström 75 procent av aktierna i Snapcat.

VAR TREDJE LIDL-KUND TÄNKER ALDRIG KOMMA TILLBAKA Tyska lågpriskedjan Lidl får uselt betyg av svenska konsumenter. Fyra av tio säger sig vara med sortimentet, och var tredje kund säger att man aldrig tänker återvända till kedjans butiker. Det framgår av en undersökning från Movement, skriver Dagens Industri. Endast en procent av de tillfrågade säger sig vara nöjda. Lidl har som brukligt ingen kommentar till undersökningen. fortsätt >>

23.2004 • 16 AUGUSTI

4 DANSK KOMMISSIONÄR FÅR JORDBRUKET Danmarks kommande EUkommissionär, före detta jordbruksministern Mariann Fischer Boel, får ansvar för jordbruket i den EU-kommission som presenterades på torsdagen.

ORKLA 1H: KRAFTIG FÖRBÄTTRING FÖR FOODS Orklakoncernen omsatte 15 738 miljoner NOK (14 560) under första halvåret 2004. Orkla Foods redovisade en omsättning på 6 118 miljoner NOK (5 561) och ett drifstresultat på 446 miljoner NOK (385). Orkla Brands, där bland annat kexverksamheten ingår, omsatte för 2 362 miljoner NOK (2 304) och gjorde ett drifstresultat på 464 miljoner NOK (444). ÄVEN CARLSBERG DRABBAS AV DÅLIGT SOMMARVÄDER Carlsbergs resultat efter skatt rasade till 24 miljoner DKK (502). Omsättningen steg till 16,9 miljarder DKK (16,3).

Bakgrunden för det sjunkande resultatet är outsourcing av servicen på fatölsanläggningar på den brittiska marknaden. Även det kalla sommarvädret i Nordeuropa har påverkat koncernen negativt.

KAFFET KARTLAGT Kaffets 35 000 gener har kartlagts av forskare i kaffelandet Brasilien, rapporterar TT. Nu planerar man att använda kunskapen för att korsa fram ett nytt ”superkaffe”.

NUMICOS STRATEGISKIFTE BÄR FRUKT Fokuseringen på barnmat och hälsokost har fåt Numicos halvårsvinst att stiga till 97 miljoner EUR (88), och försäljningen till 820 miljoner EUR (761).

FRAMGÅNG FÖR VUXEN-HAPPY MEAL McDonald’s i Storbritannien säger sig vara ”överväldigat” av hur bra deras nya Happy fortsätt >>

Tysk grisfeber skapar oreda även i Sverige Stenhård konkurrens driver tyska slakterier att bjuda över varann i jakten på råvara. Ett tusental grisar körs från Sverige varje vecka, och bönderna får tre SEK extra per kilo.

Samtidigt säljs tyskt kött i Sverige till priser som svenska slakterier inte kan konkurrera med.

Det hela är en utmärkt illustration av de företagsekonomiska realiteter som styr köttindustrin.

Tyska slakterier går nämligen för högfart, och ligger nära maximalt kapacitetsutnyttjande. Något som knappast kan sägas gälla för de svenska konkurrenterna. Den svenska slakteriindustrin plågas istället av en kraftig överkapacitet.

Trots att det kostar cirka 65 SEK per gris att köra ned till

Tyskland, inklusive veterinärkostnader, tjänar bonden enligt ATL en 50-lapp per gris. En bil med 200 grisar ger således bonden 10 000 hett efterlängtade kronor extra i plånboken.

PRISFEBER

grisarna till den marknad där man får det bästa utbytet.

Samtidigt som grisarna tar färjan över till Tyskland, går partier med tyskt kött i retur till Sverige, där det säljs till priser som svenska aktörer inte kan konkurrera med.

Det låter märkligt, men är i själva verket inte konstigt: Det finns en stor prisfixering i Sverige, samtidigt som de svenska aktörerna har svårt att konkurrera med pris. Att prångla ut ett parti tyskt fläskkött, i exempelvis storkökssektorn, till lågt pris är ingen större konst. Tyskarna, å sin sida, vet att det är bättre att sälja med låg marginal i Sverige än att inte få partiet sålt alls.

Svenska grisar åker söderut, köttet kommer hit

Prisfeber har rått i Tyskland tidigare. Industrin är betydligt mer konkurrensutsatt än i i Norden, och priserna ändras mycket snabbt. Tidigare har exempelvis svinpestutbrott tvingat tyska uppköpare att sätta sig i bilen och köra norrut i jakt på råvara. Bland bönderna är dock tanken att sälja till utlandet inte längre lika främmande som för bara några år sedan, och nu skickar alltså bönderna självmant ned

Stellan Löfving

Arcobacter - rookies i bakteriefloran Jakten på salmonellabakterier och campylobacter får nu sällskap av arcobacter, en matförgiftningsbakterie som ger liknande symptom som salmonella och som tros finnas i stora mängder kycklingkött, enligt en undersökning i Tyskland.

Det är tyska Institut für Lebensmittelhygiene som riktar uppmärksamheten på arcobacter, en bakterie som det tidigare inte talats särskilt mycket om, men som precis som salmonella kan ge diarréer, kräkningar, magsmärtor och feber.

I ett test som gjorts vid Freie Universität Berlin visade sig 37 procent av kycklingköttet och fyra procent av nötköttet som såldes i Berlin innehålla

arcobacter.

Bakterien räknades tidigare till gruppen Campylobacter, men går under eget namn sedan 1991. I gruppen finns idag tre kända arter: Arcobacter butzleri, Arcobacter crvaerophilus, samt Arcobater skirrowii.

Det finns även en fjärde art, men den har bara hittats i rötterna på en växt som växer på sankmarker.

VARNADES

Den förstnämnda är den som oftast orsakar sjukdom hos människor, men i en studie vid Nottingham Trent University för några år sedan, varnades för att den tredje kan komma att negligeras eftersom den tillväxer så långsamt.

Förutom i kycklingkött kan arcobacter även finnas i fläskkött, och kan växa mellan

15 och 39 grader, under ett pH-värde mellan 5,5 och 9,5, med en fördubblingstakt på 45 minuter för butzleri-varianten.

Men till skillnad från campylobacter tål arcobacter även luft, vilket också är hur de fått sitt namn.

INTE KARTLAGT

Smittvägarna för bakterien är inte fullt kartlagda, och rent allmänt är ganska lite känt om arcobacter, men institutet framhåller att god hygien i livsmedelskedjans alla delar är, i vanlig ordning, det viktigaste skyddet mot spridning av bakterien.

Studien från Nottingham Trent University hittar du på http://science.ntu.ac.uk/ external/fhc/talks/ arcobacters.pdf Jonathan Newton

23.2004 • MÅNDAG 16 AUGUSTI

5

Nytt samarbetsavtal kan blir genombrott för Marian Ett samarbetsavtal med Norway Seafoods kan bli genombrottet för norska Fjordlands fiskkoncept Marian. Norway Seafood garanterar leveranser av färsk vitfisk 364 dagar om året, medan Fjordlands största ägare Tine står för distributionen.

Norska Fjordland ägs till 49,7 procent av Tine, medan köttkoncernen Gilde äger 29,7 procent. Potatisförädlaren Hoff äger 11,4 procent och ägg, och fågelköttsbolaget Prior de resterande 9,2 procent. Därmed är bolaget något av en generell

bondekooperativ angelägenhet i Norge.

Bolaget säljer bland annat produkter som yoghurtar från Yoplait, margarinerna Bremykt, Brelett och Omega samt dessertostarna Kos. Men huvudverksamheten är ändå färdigrätter av olika slag.

Det handlar om hel- och halvfabrikat, och i viss mån kan nog Mariankonceptet sorteras in här, även om det säljs under ett eget märke.

Marianprodukterna är färska skinn- och benfria portionsbitar av kvalitetsfisk, förpackade i tråg med modifierad atmosfär för att utsträcka hållbarheten i

största möjliga utsträckning.

Produktsortimentet utgörs av lax, sej och torsk i olika skepnader. Laxen är inte svår att skaffa fram i Norge, däremot har Marianfolket kämpat med en ojämn tillgång på vitfisk.

Denna del har avtalet med Norway Seafood rättat till.

Avtalet offentliggjordes på den stora mässan Nor-Fishing, som pågår i Trondheim just nu.

Nu ska konceptet rullas ut på allvar. Planer på expansion även utanför Norge finns, och Marian har redan tidigare sonderat terrängen på bland annat den svenska marknaden.

Stellan Löfving

Harboe bygger Danmarks största bryggeri I all tysthet har danska bryggeriet Harboe satt igång med en utbyggnad som ska göra anläggningen i Skælskør till Danmarks största. Kapaciteten ska ökas till 5,5 miljoner hektoliter, vilket är nästan dubbelt upp mot Carlsbergs och Bryggerigruppens anläggningar.

Den aktuella utökningen med två miljoner hektoliter innebär att det varje år kommer att kunna bryggas motsvarande 1,7 miljarder vanliga ölflaskor.

Det är mer än hela den sammanlagda ölkonsumtionen i Danmark, skriver Børsen.

Som jämförelse kan nämnas att Carlsbergs två bryggerier i Köpenhamn och Fredericia har en kapacitet på tre miljoner hektoliter vardera. Bryggerigruppens största bryggeri i Fakse har även det en kapacitet på tre miljoner hektoliter.

Redan under förra räkenskapsåret, 2003-04, gick Harboe om Bryggerigruppen som Skandinaviens näststörsta leverantör av öl och läskedrycker efter Carlsberg.

STRATEGI

Den aktuella utbyggnaden ska ses mot bakgrund av Harboes satsning på leveranser till lågpriskedjornas egna märkesvaror,

NORGE-AVTALET DRAR UT PÅ TIDEN Det nya avtal mellan EU och Norge om sänkta tullar på bearbetade jordbruksvaror som skulle börja gälla den 1 juli har blivit försenat. Enligt Jordbruksdepartementet kan avtalet börja gälla tidigast den 1 oktober. Avtalet omfattar alla bearbetade jordbruksvaror utom köttberedningar, ost, saft och vegetabiliskt margarin.

Avtalet omfattar också en kvotering av Norges läskexport till EU samt begränsning av norrmännens interna subventioner.

samt en långvarig och kontinuerlig investeringsstrategi som tar sikte på att bryggeriet ska räknas som ett av de stora i Nordeuropa. ”Hela vår investeringspolitik under de sista tio åren har varit inriktad på att nå en sådan status att inköparna vänder sig till oss, eftersom vi är en attraktiv partner. I framtiden ska vi ha en volym och en kapacitet som är tillräcklig för att serva våra kunder. Det signalerar vi också genom att kontinuerligt bygga ut”, säger Harboes vd och storägare Bernhard Griese till Børsen.

Meal för vuxna sålt i landet, rapporterar BBC. Några siffror har inte släppts, annat än att de 700 000 stegräknare som man köpt in för att inkluderas i måltiden under augusti månad kommer at sälja slut på två veckor, varför ytterligare 400 000 måste beställas.

AQUA TERRENA TVEKAR OM SVENNIS-AVTAL Den senaste tidens rabalder kring Sven-Göran ”Svennis” Eriksson och hans påstådda kvinnoaffärer får skånska vattenföretaget Aqua Terrena att tveka om det reklamsamarbete företaget har med den kände fotbollscoachen.

Enligt Sydsvenskan tycker Aqua Terrenas ordförande Ulf Laurin att det känns ”tveksamt” att samarbeta med en reklampelare som ”härjar i kvällspressen.”

NYA BRÖD FRÅN PÅGEN Pågen lanserar tre nya bröd med hälsoprofil: Sundis, en saftig limpa med mindre socker och mer fibrer tack vare ingrediensen Hi-Maize, speltvetetbrödet Lantgoda samt Fullkorn Plus som blir det första brödet att förses med ett nytt godkänt hälsopåstående om sambandet mellan fullkorn och minskad risk för hjärtproblem.

LYXKEX FRÅN GÖTEBORG Orklaägda Goteborgs Kex lanserar sina lyxigaste kex i nya förpackningar med motiv av världskonstnärer som Renoir, Krøyer och Cole. I serien ingår de befintliga produkterna Remi och Condis, samt nyheten Apelsinnougat.

Lars Josephsen

DANSKT VATTENBOLAG SNEGLAR MOT SVERIGE Danska Aqua d’Or, som säljer varannan vattenflaska på den danska marknaden, letar nu en finansiell partner för etablering på de svenska och norska marknaderna.

Enligt Børsen har det danska bolaget redan hittat logistiskt välplacerade källor i både Sverige och Norge och huvudägaren och styrelseordföranden Allan Feldt räknar med att kunna köra igång i Sverige och Norge inom ett eller två år, om man hittar finansiering.

ARLA UTÖKAR COTTAGE CHEESE-KAPACITET Arla Foods investerar i en utökning av sin anläggning för produktion av cottage cheese i Skövde, uppger FoodProductionDaily.

Den nya linjen har en volym på 18 000 liter och är mer effektiv än tidigare enheter.

Investeringen görs för att möta ökad efterfrågan. fortsätt >>

23.2004 • 16 AUGUSTI

6 UPPÅT FÖR HK – INLEDER MBL-FÖRHANDLINGAR Finländska livsmedelskoncernen HK Ruokatalo redovisar en omsättning på 328,8 miljoner EUR (310,2) för första halvåret. Vinsten före finansnetto uppgick till 10,1 miljoner EUR (8,1). Samtidigt har koncernen inlett MBLförhandlingar med personalen vid fabriken i Åbo. HK vill säga upp 40, men dessa kan erbjudas arbete i Vanda.

REMA OCH EDEKA RENSAR BLAND LEVERANTÖRERNA Efter den strategiska alliansen mellan Edeka och Rema 1000 ska de två kedjorna gå igenom sin leverantörskår och omförhandla alla avtal. De som inte kan leverera till tillräckligt låga priser riskerar att åka ut, och processen är tänkt att gå väsentligt snabbare än vad den gjort inom exempelvis Coop norden. Det säger Edekas Danmarkschef Preben Qvist-Sørensen till Handelsbladet FK. HEINEKEN TREDJE STÖRST I RYSSLAND Heineken har blivit Rysslands tredje största bryggeriföretag genom köp av ryska Central European Brewing Co (CEBCO), vilket ger det nederländska företaget sju procent av marknaden, rapporterar AFX. Affären har föregåtts av framgångar för Heineken som gjort att man börjar slå i kapacitetstaket. Köpesumman har inte offentliggjorts.

FINDUS SÄLJER FASTIGHETER I BJUV Livsmedelskoncernen Findus reträtt från skånska Bjuv blir nu allt mer påtaglig. Den så kallade Gästvillan, en fastighet som använts för representation, har sålts. Nu har koncernen även annonserat ut Villa Robinia, som tidigare tjänstgjort som direktörsvilla och på senare år som konferenslokal.

Avyttringarna är en följd av flytten av Findus huvudkontor till Malmö, skriver Helsingborgs Dagblad.

BSE kan vara tickande bomb för köttindustrin BSE-faran för köttindustrin kan visa sig vara långt ifrån över. Nya studier visar att en ny epidemi av den mänskliga varianten, CreutzfeldJakobs sjukdom, kan bryta igenom längre fram i tiden, efter att den visat sig även drabba personer som inte ansetts tillhöra riskgruppen.

BSE kan visa sig orsaka Creutzfeld-Jakobs sjukdom hos en okänd och mycket större andel av befolkningen än man trott, den kan visa sig sprida sig på sätt som man inte känner till, och den kan bryta ut långt senare än man trott.

Därmed är risken uppenbar, enligt forskarna, för en ny stor epidemi längre fram i tiden, enligt fynd som publiceras i den vetenskapliga tidskriften

The Lancet.

Tidigare har forskarna trott att den variant av CreutzfeldJakobs sjukdom som orsakas av BSE, och som kallas vCJD, bara drabbar människor som har en viss genetisk uppsättning. Därmed skulle epidemin begränsa sig av sig själv.

Men nu har två fall bekräftats där människor med avgörande skillnader i sin genetiska uppsättning också drabbats av vCJD. Därmed skulle den naturliga begränsning, som man hoppats skulle hålla spridningen av sjukdomen i någon form av schack, kanske visa sig inte existera.

NYA SMITTVÄGAR?

Men det slutar inte där. Minst en av de båda som nu drabbats har av allt att döma ådragit sig sjukdomen genom blodtransfusion, inte genom att ha ätit

smittat kött. Detta leder forskarna att misstänka att långt ifrån alla spridningsvägar ännu har kartlagts.

Dessutom misstänker forskarna också att inkubationstiden för sjukdomen kan vara mycket längre än man trott, åtminstone hos de nya grupper av människor som nu kanske trots allt ligger i riskzonen.

Därmed finns en risk att mörkertalet är mycket större än man trott, och att många fler bär på sjukdomen utan att veta om det.

I Storbritannien har antalet fall av vCJD minskat stadigt sedan toppåret 2000, och det har antagits att de allra flesta drabbade smittades då de åt infekterat kött på 1980-talet.

Men ännu kanske det alltså inte är dags att blåsa faran över, rapporterar Ananova.

Jonathan Newton

Wal-Marts personal tvingas ta socialbidrag Wal-Mart betalar sina anställda så dåligt att de samtidigt har rätt till olika sorters socialbidrag, vilket kostar skattebetalarna 86 miljoner USD per år bara i Kalifornien. Det visar en undersökning från universitetet i Berkeley, men företaget slår tillbaka med att hävda att undersökningen finansierats av facket, vilket företaget traditionellt motarbetat.

Länge har det florerat rykten om att lågpriskedjan Wal-Mart betalar sina anställda så lite, att de samtidigt kan kvittera ut socialbidrag.

Nu bekräftar en studie vid arbetsmarknadscentret Labor Center vid universitetet i Berkeley, Kalifornien, att så är fallet - och att Wal-Mart

genom att skjuta över lönekostnaderna på skattebetalarna kostar samhället mångmiljonbelopp.

Genom att granska statistik och offentliga uppgifter samt bland annat information om lönenivåerna på Wal-Mart som framkommit i samband med rättsprocesser, har forskarna Arindrajit Dube och Ken Jacobs kommit fram till att Wal-Marts anställda kan kvittera ut olika sorters bidrag, som matkuponger och bostadsbidrag, till ett värde av 86 miljoner USD om året, och då bara i delstaten. Därmed betalar man för de lägre priserna hos Wal-Mart via skattsedeln istället, hävdar forskarna.

Enligt studien uppskattas de 44000 anställda inom koncernen i delstaten tjäna i snitt 9:70 USD per timme, vilket är 31 procent lägre än genomsnittet hos likvärdiga arbetsgivare.

Wal-Mart slår tillbaka mot uppgifterna och säger att de är föråldrade: antalet anställda är 60 500, och de får i snitt 10:37 USD i timmen, heter det. Dessutom anklagar Wal-Mart undersökningen för att vara partisk och finansierad av facket, vilket är ett rött skynke för koncernen, som av hävd har motarbetat alla försök till facklig organisering inom företaget. Forskarna tillbakavisar påståendena.

”Propaganda från facket”, säger företaget

Jonathan Newton

7

23.2004 • MÅNDAG 16 AUGUSTI For daily news, check www.foodwire.net

Parmalat stämmer banker page seven Konkursdrabbade Parmalat drar ytterligare två internationella storbanker inför rätta för att utkräva samanlagt över 300 miljoner EUR i samband med koncernens kollaps.

Parmalats motsvarighet till konkursförvaltare har stämt storbanken UBS på 290 miljoner EUR, som man betalade

förra året för att få låna pengar till lägre ränta än vad marknaden kunde erbjuda.

UBS slår ifrån sig anklagelserna och säger att Parmalat är den som minsann gjorde fel, eftersom man redan då visade upp falska siffror - vilket ju senare var det som utlöste koncernens krasch.

Dessutom stämmer Parmalat Deutsche Bank på 17 miljoner

EUR plus ränta, en summa som den tidigare företagsledningen betalade som amortering på skulder i slutet av förra året, alldeles innan Parmalat gick omkull.

Parmalat har tidigare stämt Citigroup för att den banken skulle ha varit med om att mörklägga den italienska koncernens usla ekonomi.

Jonathan Newton

Tyska köpmän rasar över nya regler Tyska livsmedelshandlare är i uppror över förslag till nya regler som skulle tvinga dem att sätta etikett på varje enskild brödlimpa eller annan produkt som säljs i lösvikt.

Livsmedels- och konsumentminister Renate Künast planerar

att införa nya regler som skulle kräva att varje enskild matvara som säljs i lösvikt skulle förses med innehållsdeklaration. Det skulle skapa stora problem för exempelvis bröd, ost eller charkvaror som säljs i lösvikt, klagar handlarna: arbetsbördan med att märka upp varje enstaka limpa skulle bli så

orimlig att handlarna skulle tvingas minska på utbudet, heter det. Handlarna arbetar nu istället för att få förslaget ändrat. Med endast en månads betänketid anser de dessutom att ministern hastat fram sina planer, skriver LebensmittelZeitung.

KAMRYD NY SVERIGECHEF FÖR UNILEVER BESTFOODS Magnus Kamryd blir ny Sverigechef för Unilever Bestfoods.

Han kommer närmast från Shell Retail Nordics, och har tidigare varit vd för 7-Eleven i Sverige. Magnus Kamryd efterträder Patrik Andersson, som är ny vd på Wasabröd.

ICA HÅRDSATSAR I NORGE Icakoncernen satsar motsvarande två miljarder SEK på att återta sin position som marknadsledare i Norge. Enligt Dagens Industri ska marschen från den nuvarande tredjeplatsen ske genom ett stort antal nyetableringar samt en vässad lågprisprofil för Rimikedjan.

UTBRYTARPLANER BLAND ÖSTGÖTSKA MJÖLKBÖNDER En grupp bönder på östgötska Vikbolandet har planer på att starta eget mejeri. Anledningen är enligt Norrköpings Tidningar missnöje med betalningen från Arla.

GRÖNHOLM KÖPER TILLBAKA KOTIPIZZA-AKTIER Finländska pizzakedjan Kotipizzas huvudägare har köpt tillbaka de närmare 25 procent av aktierna som han sålde till en grupp investerare 1997.

Därmed äger Grönholm nästan 100 procent av kedjan igen.

NORSKT FÖRBUD MOT ALKOHOLREKLAM TAS UPP I EFTA-RÄTTEN Norska Markedsrådet har vänt sig till EFTA-rätten för att få en bedömning av om det norska förbudet strider mot EES-avtalet. EFTA-rätten är bara en rådgivande instans, men enligt Dagbladet vore det onaturligt för ett land med EES-avtal att inte följa rättens utslag.

ICA STORSATSAR I HELSINGBORG Icakoncernen investerar 585 miljoner SEK i ett nytt lager i Helsingborg. Anläggningen blir på 63 000 kvadratmeter, och koncernens modernaste. Icas nuvarande lager, som ligger i den södra delen av Helsingborg, kommer att konverteras till en Maxi-stormarknad.

KESKO TVINGAS UTREDA PRISER Finländska livsmedelskoncernen Kesko har ombetts utreda de senaste årens maximipriser på dagligvaror. Uppmaningen kommer från landets konkurrensmyndigheter, som misstänker att butikerna i Kesko haft olovliga prisöverenskommelser.

Jonathan Newton

ALDI STARTAR ÄGG-KRIG Tyska lågpriskedjan Aldi har retat upp lantbrukare och äggproducenter i landet genom att kapa priserna på ägg i butiken till 0:69 EUR för ett tiopack.

Dessutom menar bönderna att det med Aldis nuvarande priser är en komplett omöjlighet att få lönsamhet i ägg från frigående höns, varför ett äggpriskrig kommer att verka i rakt motsatt riktning mot den sittande regeringens envisa försök att få kunderna att betala mer för ekologiskt producerade ägg.

PIG-AND-PORK CIRCUS ACROSS SOUTHERN BALTIC German meat processors import Swedish pigs and sell meat back to Sweden at lower prices than Swedish producers can offer.

This circular trade has occurred due to the Swedish meat industry’s over-capacity and its German counterpart’s under-capacity combined with a very price-sensitive Swedish market. According to the ATL magazine, about a thousand pigs are shipped to Germany every week.

ARLA FOODS TO SET UP PRODUCTION IN SCOTLAND Arla Foods is to team up with Milk Link to secure the capacity needed two fulfil the deal signed with Asda in May. Arla and Milk Link, a farmer co-op, will form a joint venture and rebuild a Milk Link cheese factory into a consumer milk plant, which will be finished next year.

KELLOGG IN DANISH ROW Several of Kellogg’s cereal products have been banned in Denmark, which says that the products contain too much vitamins.

The authorities claim that the company has itself to blame for enriching its cereals with the wrong type of vitamin B, while their Swedish counterparts are staggered by the decision and have asked the Danes for an explanation.

DENMARK’S BIGGEST BREWERY IS... HARBOE Harboe has quietly started expanding its brewery in Skælskør, Denmark, which will make it Denmark’s largest brewery with a 5.5m-hectolitre capacity, almost twice the size of Carlsberg’s two plants, Børsen writes.

For daily news, check www.foodwire.net

Returadress: Mediaservice Box 5087, 291 05 Kristianstad

Kakao, apor, och kommunismens kollaps

…LIDL TAR OUTSOURCING ETT STEG LÄNGRE Som vi redan nämnt på annan plats, närmare bestämt i notisspalten på sidan tre i detta nyhetsbrev, så har den tyska lågpriskedjan Lidl lite svårt att skapa den där rätta köpglädjen hos sina kunder.

Inte heller tekniska nämnden i den norska kommunen Ås är särskilt lyckliga över tyskarnas intåg. Lidl har som bekant en fullkomligt löjeväckande policy om att inte ens under dödshot kommentera eller avslöja något för utomstående, och det har lett till att tjänstemännen i Ås, där Lidl bygger sitt norska centrallager, fått fungera som ofrivillig informationsavdelning och klagomur i över ett år.

Varje gång det blir problem med byggregler, obetalda fakturor eller annat strul med lagerbygget, så ringer det hos tekniska nämndens handläggare Tor Arne Johannessen.

Det går ut över hans arbete i kommunen, säger han uppgivet till Østlandets Blad.

Men här på Salts redaktion vet vi dock som vanligt råd: Det är bara att skaffa ett stoppur. Efter att ha klockat och bokfört varenda samtal, är det bara att skriva faktura.

Därmed sätts stöten in där det svider mest - som norrmännen själva brukar säga när det handlar om plånboksnära ting: på pungen.

Belgisk handgjord choklad kan slänga sig i väggen, Marabou, Fazer och Cloetta likaså. Den äkta chokladen, så som den en gång smakade när Vår Herre en gång skapade den, finns bara i ren och oförfalskad form på en före detta slavkoloni utanför Afrikas västkust – och håller nu på att odlas upp i stor skala av en italienare.

Den stackas chokladbönan har rönt samma öde som många andra grödor: jakten på maximal avkastning har blivit det viktigaste, och därför har den underkastats intensiv avel och korsning hit och dit i syfte att få fram en böna som ger mer. Dock icke i smak räknat: smaken har förändrats och vattnats ur, och chokladtillverkare världen över har fått kompensera detta med nya tillsatser under de senaste 30 åren.

Så egentligen skulle vi alla ha glömt bort hur choklad en gång i tiden smakade, om det inte vore för kommunismens kollaps på en tropisk ö, en italiensk jordbruksexpert som flytt från Zaire, samt ett gäng apor.

På Principe, som med sina 18 gånger 12 kilometer är den mindre av de båda huvudöarna i den obskyra republiken Sao Tomé e Principe snett ner till vänster ute i havet från Kamerun räknat, fanns en gång i tiden den största produktionen av kakao i världen. Det var portugisiska kolonisatörer som med hjälp av skrupelfri

sist i salt

23.2004 • MÅNDAG 16 AUGUSTI

Psst! Har du hört att...

Riktigt goda praliner är inget för halvhjärtade.

slavhantering anlade gigantiska plantager på de båda öarna.

Men när öriket 1975 äntligen blev självständigt, råkade det sammanfalla med en allmän nedgång i chokladpriserna. Som ett led i att den nya republiken lierade sig med de kommuniststyrda länderna i Afrika förstatligades chokladplantagerna, och drabbades som på så många andra håll i den planekonomiska världen av vanstyre: kakaohanteringen förföll och kakaobönorna glömdes bort. Ända tills kommunismen föll.

kakaoplantager, där de tänkte odla upp sitt fynd i stor skala, med ekologiska och ursprungliga odlingsmetoder, allt för att bevara den ursprungliga smaken. Idag är Corrallo arbetsgivare åt 40 familjer, och anlitar dessutom strax under 150 småbönder som underleverantörer.

Av en händelse stötte han på en mässa i Paris ihop med Chloe Doutre-Roussel, chokladinköpare på Fortnum & Mason i London, det vill säga den mest prestigefyllda chokladgourmet som vandrar på denna jord. Hon blev förtjust i de principianska bönorna, och idag säljer Fortnum & Mason chokladen som lyxvara för tio GBP påsen.

ZAIRE

APORNA VÄLJER

Så när italienaren Claudio Corrallo, som på den tiden var agrarexpert i Zaire, fick se och smaka kakaobönor som hans fru hittat på en resa till öarna, insåg han att det hon haft med sig var den rena och ursprungliga kakaobönan, precis som den var när portugiserna satte den i vulkanaskan på Principe för 500 år sedan.

När oroligheterna i Zaire tvang familjen Corrallo att lämna landet, slog de sig därför ner på Principe i stället och beslöt blåsa liv i ett par gamla

Vad jetsettarna i London dock inte vet, när de njuter sina svindyra Principe-praliner, är att Corallos bästa kvalitetskonroll utförs av – apor. ”Apor är bra på att välja endast den bästa kakaon”, säger han till BBC. ”De proppar munnen full tills deras kinder sväller, men allt de vill ha är det söta moset på bönans utsida. När de väl har sugit dem torra spottar de ut dem alla på en gång, och de slår rot på marken. Om jag ser en klunga fällningar ute i djungeln vet jag att det måste vara plantor av högsta kvalitet direkt ur munnen på en apa.”

Så ska en ÄKTA pralin smaka

Jonathan Newton