salt18-2004

18.2004 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: 0200-81 00 55, pren@salt.se Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0200-81 00 52 • Fax: 0200-81 00 54 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, reporter • Lars Josephsen, reporter För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue

• svensk affärs- och livsmedelstidning • tisdag 1 juni 2004 •

Miljardorder till Arla Foods På tisdagseftermiddagen fick Arla Foods UK beskedet: bolaget blir ensam leverantör av mjölk och grädde till den brittiska kedjan Asda. Kontraktet ger en fjäder i hatten och klirr i kassakistan. Merförsäljningen beräknas till en bra bit över en miljard SEK. Konkurrenten Dairy Crest meddelade på tidagen att man fått besked från Asda om att man förlorar sina leveranser till kedjan, vilket innebär uteblivna intäkter på ungefär en kvarts miljard SEK. Ännu hårdare slår avtalet mot skotska Robert Wiseman Dairies, en koncern som investerat enorma summor för att öka sin täckning i Storbritannien och somspecialiserat sig på just färskmjölk.

Robert Wiseman förlorar en årsomsättning värd cirka en miljard SEK. Arla Foods fick beskedet om kontraktet på tisdagseftermiddagen.

Värmländska kaffeföretaget Löfbergs Lila investerar 25 miljoner SEK i en ny rostmaskin som ger mindre utsläpp och sparar energi.

En verklig fjäder i hatten: Arla Foods fick prestigeavtalet med brittiska Asda.

Malmström till Salt.

På Arla Foods UK plc vet man en aning mer: Kontraktet rullar igång senare i år och avser alla Asdas 265 stormarknader. En del av kontraktet handlar om att mjölken ska produceras av en grupp utvalda bönder, alla medlemmar i Arla Foods Milk Partnership.

Detta ger Asda möjlighet till direkt kontakt med producenterna och har uppenbarligen varit ett trumfkort i förhandlingarna. ”Arla kan erbjuda Asda en åtskild leveranskedja som bygger på en särskild grupp av bönder. Detta ger Asda möjlighet till full spårbarhet

Ensam leverantör av mjölk och grädde till Asda

FÄRSK MJÖLK OCH GRÄDDE

”Det blir Arla. Vi vet inte så mycket i nuläget, mer än att det gäller leveranser av färsk mjölk och grädde”, säger Arlas svenska presschef Katarina

salt tar pingstledigt

sist i salt

trevlig helg!

sidan 8

Nummer 19 utges 14 juni

Ny rost hos Löfbergs

från ko till konsument”, säger Peter Walker, som är ansvarig för mjölkinköp på Arla Foods UK. INDUSTRIELL LOGIK

Avtalet med Asda är en enormt viktig bekräftelse på den industriella logiken i Arla Foods UK:s samgående med Express Dairies, och befäster företagets position som Storbritanniens största mejeri.

Samtidigt är det ett fruktansvärt nederlag för konkurrenterna. Särskilt för hårdsatsande Robert Wiseman Dairies, som med största sannolikhet kommer att gå in i kommande förhandlingar, både med Asda och de andra brittiska handelsjättarna, med största tänkbara aggressivitet.

USA:s spritindustri rätar på ryggen

Stellan Löfving

Maskinen tas i drift i juni och är den andra miljövänliga rostmaskinen som företaget installerat. Den nya maskinen är två våningar hög, har tillverkats i Tyskland och har kostat 25 miljoner SEK att installera.

Enligt Löfbergs Lila är det den enda maskinen i sitt slag i norra Europa, och prestandan är snäppet vassare än den miljövänliga rostmaskin som företaget redan har. Kapaciteten är fem ton kaffe per timme, vilket är 25 procent bättre än den befintliga maskinen. ”Köpet av den nya maskinen ingår i en omfattande miljöpolicy som vi på Löfbergs Lila följer sedan många år. Utformningen och funktionen på den nya rostmaskinen är resultatet av ett samarbete med leverantören där vi har fått alla våra krav tillgodosedda. Eftersom vi sänker halten av stoft som släpps ut kommer det tyvärr att dofta mindre av nyrostat kaffe i Karlstad framöver. Det är den enda nackdelen”, säger Kenneth Edvinsson, produktionschef på Löfbergs Lila.

De 500-gradiga rostgaser som tidigare skickades ut i luften till ingen nytta, kommer nu att tas tillvara för att värma råkaffet före nästa rostning. På det sättet tar rostningen kortare tid vilket spar mycket energi som företaget i stället kan använda direkt i verksamheten.

2

18.2004 • TISDAG 1 JUNI

salts syn på saken

Dumstrejk Jag har varit egen företagare nästan hela mitt vuxna liv. Ändå hyser jag stor respekt för fackföreningsrörelsen. Men det som hänt i Norge de senaste sex veckorna har fått mig att börja fundera över om inte facket spelat ut sin roll.

Norska transportarbetareförbundet NTF lyckades nästan lamslå Norge med en femveckors strejk som tömde butiker över hela landet. Transportfolket valde att gå i stenhård clinch för att man ville ha ett särskilt lönepåslag för de som är medlemmar i förbundet.

För mig som arbetsgivare känns det som en strejk vars syfte är att tvinga arbetsgivarna att betala personalens medlemsavgifter till facket.

När NTF dessutom avslutar strejken utan att man egentligen uppnått något ordentligt resultat, efter att ha satt människors liv och hälsa på spel till en kostnad av hundratals miljoner, så känns alltihop helt meningslöst.

När jag lägger ihop detta med allt gnäll på arrogant beteende och tjänstemannaterror från fackligt håll som jag hör från människor i min bekantskapskrets, börjar jag undra.

Och när jag slutligen drar mig till minnes att jag ganska nyligen förde en diskussion med en av mina anställda, där det hela slutade med att jag - som är arbetsgivaren - kände mig tvingad att ta fackförbundet i försvar, slår tvivlen rot.

Om fackföreningsrörelsen inte ska dribbla bort sig själv från planen, bör nog dess ledning ta sig en allvarlig funderare på framtiden.

Stellan Löfving Chefredaktör

Finländska mejerikoncernen Valio säljer sin glassverksamhet, Valiojäätelö, till Nestlé. Samtidigt avyttras koncernens verksamhet inom barnmat till Royal Numico. Valio vill koncentrera sig på kärnverksamheten.

För båda affärerna gäller att intentionsavtal upprättats, och att man nu går in på förhandlingar om de finansiella detaöjerna.

Avyttringen signalerar ett tydligt strategiskifte efter den nya vd: n Harry Salonahos tillträde. ”Vi på Valio vill fokusera på vår kärnverksamhet.

Glassmarknaden är främst ett område där konkurrensen står mellan två internationella koncerner, så vi tror att framtiden för Valiojäätelö är säker hos Nestlé. Många europeiska mejerikoncerner har lagt ned glassverksamheten, eftersom det finns så små synergieffekter med övrig mejeriverksamhet”, säger han i en kommentar till affären. ”Ett eventuellt förvärv av Valiojäätelö skulle göra Nestlé till ett av de ledande glass-

Nestlé handlar glass av Valio företagen i Finland, och en viktig spelare på den nordiska marknaden. Dessutom skulle vår omsättning i Finalnd fördubblas. Vi tycker den finska marknaden är viktig, eftersom finländarna äter 13,5 kg glass per person och år, vilket är den högsta siffran i Europa. Vår ambition är att göra Valios fabrik i Turenki till en större anläggning för produktion och produktutveckling”, säger Nestlé Nordens koncernchef Lars Finér. Glassdivisionen har 200 anställda och omsätter cirka 63 miljoner EUR. MYSTISK

Så långt är allting begripligt.

Men Nestlés affär med Valio är mystisk ur ett annat perspektiv. Den innebär nämligen att Nestlé nu på den finska marknaden blir konkurrent till sin viktigaste partner på den svenska glassmarknaden, Ingman Foods. Det tycks som om något ytterligare steg

saknas. Exempelvis ännu ett joint venture med Ingman Foods, på samma vis som man gjort i Sverige, fast i Finland.

Valio har i alla fall beslutat lämna glassen bakom sig. Och det gäller även barnmaten. En divsion som Nestlé säkerligen också gärna satt tänderna i, om det inte varit för dessa förargliga konkurrensmyndigheter som alltid ska lägga näsan i blöt.

Nu går barnmaten istället till nederländska Royal Numico, ett bolag som många förväntade sig skulle lägga vantarna på svenska Semper.

Valios barnmatsverksamhet omsätter cirka 20 miljoner EUR och de vitkigaste tillgångarna är varumärkena Tutteli och Muksu. I den här affären ingår ingen produktionskapacitet. Istället räknar Valio med att teckna ett samarbetsavtal med Numico kring produktion, logistik och så vidare.

Stellan Löfving

Kraft fortsätter koncentrera till Sverige Det mesta tyder på att ytterligare två av Krafts nordiska fabriker läggs ned. Vinnare blir Sverige, som troligen tar över om besluten, att stänga en dansk kaffefabrik och en finsk chipsfabrik, genomförs.

Kraft Foods arbetar hårt på att öka lönsamheten i sin nordiska verksamhet. Koncernens gamla varumärkesikoner drabbas allt hårdare av globalisering och ökad konkurrens.

För att bibehålla konkurrenskraften tvingas koncernen till dentralisering, och Gevalias fabrik i Glostrup utanför Köpenhamn hotas nu av nedläggning. Några beslut är

inte tagna, men om det blir så tyder mycket på att produktionen hamnar i Gävle, där Krafts svenska kaffefabrik finns.

Chipsfabriken i danska Aalborg har redan stängts, och på tisdagen informerades personalen på Estrellafabriken i finska Dagsmark om att deras arbetsplats kan gå samma öde till mötes.

Produktionen i Aalborg flyttades till Estrellafabriken i Angered i Göteborgs norra utkant, och det är sannolikt här som produktionen från Dagsmarksfabriken hamnar.

Vid anläggningen i Dagsmark arbetar 47 personer.

Fabriken arbetar endast på en tredjedel av sin kapacitet, en situation som givetvis är ohåll-

bar i längden. ”Nu förestår en process där vi skall utvärdera och bedöma möjligheten att avveckla verksamheten i Dagsmark.

Bedöma betyder i det här fallet att vi inte ännu beslutat något hit eller dit”, säger Kraft Food Finlands vd Peter Schulman till Vasabladet.

Orsaken till den skrala beläggningen vid fabriken i Dagsmark är främst en allt hårdare konkurrens. I Finland får Estrella finna sig i att vara rejält distanserade efter inhemska marknadsledaren, åländska Chips-koncernen. Samtidigt har EMV-explosionen nått allt längre även i snackshyllan.

Stellan Löfving

18.2004 • TISDAG 1 JUNI

3

Svenskt företag försöker göra en Atkins Svenska företaget GI Foods raggar investerare för fullt. Bolagets affärsidé är att bistå andra företag med kunskap kring glykemiskt index. I företagets informationsmaterial utlovas en strålande framtid. Idén är helt klart intressant, men ger samtidigt upphov till vissa frågetecken.

Bakom bolaget finns Yngve Hjortensjö. En grånad herre med ett förflutet i reklambranschen, som beskrivs som en squashspelande hälsofantast.

Han har under fem års tid på egen hand filat på idén om GImaten, och det är hans företag Svensk Fritidsplanering som skjuter till större delen av de tillgångar som är företagets bas.

Tillgångarna består bland annat av en rad varumärken, som exempelvis GI Pizza och GI Pasta, samt en patentansökan.

En emission planeras, som ät tänkt att dra in 12 miljoner SEK till företaget, som i startläget värderas till 25 miljoner SEK. Idén är förstås intressant, och om allt vill sig riktigt, riktigt väl kan företaget utvecklas till en ny version av amerikanska Atkins Nutritionals, ett företag som gjort mångmiljonbusiness av den numera avlidne bantardokton Robert Atkins idéer.

Tanken om det glykemiska indexet är dessutom betydligt bättre underbyggd.

Men att värdera ett bolag som ännu inte finns, med en ansökan om patent och en hög okända varumärken, till 25 miljoner SEK? Det luktar dotcom lång väg.

GI Foods raggar investerare

SVERIGES STÖRSTA

GI Foods berömmer sig dessutom av sitt första avtal med ”en av Sveriges största leverantörer av kyld färdigmat.”

Företaget ifråga heter Happy

Food, och om det är ett av de största i sin bransch har det lyckats hålla en häpnadsväckande låg profil hittills.

GI Foods vill bli en partner till livsmedelsföretagen, och hjälpa dem att anpassa sina produkter enligt principen om det glykemiska indexet. Men samtidigt är tanken att alla produkter ska säljas under GI Foods eget varumärke och med en enhetlig design. Ett krav som säkerligen inte appellerar till så värst många livsmedelsföretag.

RIKLIG INFORMATION

I det rikliga informationsmaterial som GI Foods publicerar på sin webbplats finns således ett antal mycket luftiga och emellanåt dåligt underbyggda påståenden, och bolagets bedömning av det egna värdet är troligen inte särskilt väl förankrad i verkligheten. Men den grundläggande affärsidén är klart intressant och har stor potential. Därför finns alla anledning att hålla ögonen på det nya bolaget framöver.

Stellan Löfving

SSP blir majoritetsägare i O’Learys Scandinavian Service Partner, SSP, är ny huvudägare till O’Learys Trademark AB, franchisegivare till enheterna i sportsbarkedjan O’Learys.

SSP vill växa internationellt, och redan i juni öppnar den första enheten utanför Sverige, i Köpenhamn.

Enligt Restauratören kommer nuvarande ägarna Jonas Reinholdsson och Anne O’Learys Reinholdsson kvarstår som ägare till 49 procent av kedjan,

för att säkerställa kontinuiteten. SSP planerar internationell expansion, och redan i juni öppnas en enhet på cerntralstationen i Köpenhamn.

EXPANSION

SSP:s vd Hans-Erik Selg säger till Restauratören att etableringar planeras även i Tyskland och Norge. ”Om tre år ska vi vara väl etablerade på topplägen i fyrafem europeiska länder.”

Topplägen uppges vara på så kallat klassiska restaurangstråk, men också i järnvägsstationer

samt på flygplatser och arenor.

O’Learys vd Wilhelm Vintilescu behåller sin post, och även Jonas Reinholdsson kommer att vara fortsatt aktiv i bolaget med att ragga nya franchisetagare och marknadsföra kedjan. O’Learys Trademark AB är franchisegivare till de 32 sportsbarer som ingår i kedjan.

Företagets omsättning, som i huvudsak består av avgifter från franchisetagarna, uppgick under 2003 till 7,5 miljoner SEK. Stellan Löfving

LRF OCH LIVSMEDELSINDUSTRIN KAMPANJAR FÖR SVENSKT Nu satsar LRF ett antal miljoner på en annonskampanj som ska få svenskarna att köpa svensk mat. Enligt Lantbruk kommer projektet att ledas av före detta världsorienteraren Annichen Kringstad. Utöver LRF står Swedish Meats, Svensk Mjölk, Lantmännen, Svensk Fågel, Svenska Ägg, Gröna Näringens Riksorganisation, Sveriges Grisproducenter, Kött & Charkföretagen och Svensk Köttinformation bakom kampanjen.

LRF GRANSKAR SPIRA Turerna kring LRF:s förlustäventyr i Spira ska granskas, beslutade LRF-stämman i Västerås på onsdagen. Fler kraftfulla besparingar i koncernen utlovas liksom en avveckling av LRF:s ägande, skriver Lantbruk.

SCHULSTAD ÅTERKALLAR NYLANSERAD PIZZABOTTEN Schulstad återkallar de pizzabottnar som företaget lanserade i början av maj. Anledningen är att förpackningarna säljs tillsammans med en tomatsås som kan innehålla ägg och nötter, vilket inte framgår på förpackningen.

VITESHOT MOT MEATS Arbetsmiljöinspektionen har ålagt Swedish Meats i Kristianstad att vid vite om 400 000 SEK förbättra arbetsmiljön i paketeringen av Bullens varmkorv. Enligt Kristianstadsbladet tvekar företaget över hur man ska hantera frågan, eftersom en förbättring skulle kräva ganska stora investeringar.

ARLA FOODS INLEDER FAS TVÅ AV BANTNINGEN Arla Foods inleder nu förhandlingar för att klara fas två i den plan som ska minska antalet anställda med 600. Den första fasen ska vara avslutad i oktober och resulterar i uppsägning av 226 personer. Även i den andra fasen är det tänkt att 200 tjänster ska rationaliseras bort. fortsätt >>

18.2004 • TISDAG 1 JUNI

4 NORRMEJERIER INVESTERAR FÖR GAINOMAX Norrmejeriers återhämtningsdryck Gainomax Recovery är en framgångssaga, som dubblat sin omsättning de senaste tre åren, både i Sverige och på exportmarknaden. Därför investerar Norrmejerier nu i en utökning av mejeriet i Luleå, där drycken tillverkas. Utbyggnaden beräknas vara klar till hösten.

FINLAND KAN HÖJA SPRITSKATTEN IGEN Om Estland gör allvar av planen att höja sina alkoholskatter, vilket landets politiker aviserade nyligen, så kommer Finland att följa efter. Det konstaterade landets statsminister Matti Vanhanen igår, enligt FNB. KOMMISSIONEN GODKÄNNER RASIOS AFFÄR EU-kommissionen har beslutat att godkänna Raisios avyttring av kemidivisionen till schweiziska Ciba. Därmed förväntas affären vara genomförd inom ett par veckor, varefter Raisio ska informera om sin nya strategi, som sannolikt kommer att handla om en fokusering på livsmedel och bioteknik.

TINE FORTSÄTTER UTREDA STORMEJERIET Tine fortsätter fundera på planen att bygga ett jättemejeri i södra Norge. Nu ska frågan ut på remiss i organisationen och först i september väntas ett slutligt svar, skriver Stavanger Aftenblad.

NY INKÖPSDIREKTÖR I FAZER-KONCERNEN Anne Mykkänen har utnämnts till inköpsdirektör i Fazer-koncernen. Hon kommer närmast från posten som marknadsdirektör i Instrumentarium, och har tidigare haft motsvarande poster i Tamro och Mölnlycke.

TRÖGT FÖR GUMLINK Tuggummitillverkaren Gumlink, som bildades när entreprenören Holger Baggerfortsätt >>

Nu ger Härstedt också upp Nu har även regeringens alkoholutredare Kent Härstedt insett det orimliga i Sveriges situation efter EU:s utvidgning och grannländernas sänkningar av alkoholskatterna. I ett inlägg i DN Debatt skriver han att Sveriges enda utväg kan vara sänkta skatter.

Kent Härstedt har hamnat mitt i hetluften efter att han fick regeringens uppdrag att utreda Sveriges alkoholpolitik. Hans överordnade i regeringen har om och om igen upprepat sin motvilja mot sänkningar av alkoholskatten, vilket tvingat Kent Härstedt till en underlig balansgång i frågan, där han diplomatiskt duckat för alla frågor om skattesänkningarna.

Men på senare tid har motståndet mjuknat, och till och med finansminister Bosse Ringholm har medgivit att Sverige måste se över skatterna.

Därmed är fältet fritt för Härstedt att konstatera det som de flesta begripit för länge sedan: Sverige kan inte tvinga sin omvärld att höja skatterna,

och om vi ska vara med i EU måste vi tolerera det fria flödet av varor in och ut över vår gräns. Därför har Sverige få andra möjligheter att hantera den uppkomna situationen än genom att sänka skatterna. ”VÄGSKÄL”

”Svensk alkoholpolitik befinner sig vid ett vägskäl. Motvilligt tvingas vi välja en väg som för oss längre bort från den traditionellt framgångsrika svenska alkoholpolitiken. Genom förändrade omvärldsförhållanden får vi ta beslut som snarare handlar om att begränsa försämringarna än att göra förbättringar”, skriver Kent Härstedt på DN Debatt.

Konsumtionen ökar med en häpnadsväckande hastighet, och enligt Härstedt ökar privatinförsel och smuggling med dubbelt så stor volym som Systembolagets försäljningsvolym minskat. ”En justering av skatterna

kan vara nödvändigt, och är en av de frågor som utredningen grundligt ser över”, skriver Härstedt. Han konstaterar att konsumtionsmönstren i vissa delar av Sverige redan ändrats, på grund av närheten till billig alkohol i utlandet. I dessa områden skulle skattesänkningar inte ge någon större effekt. Överhuvudtaget skulle sänkt alkoholskatt inte kunna minska konsumtionen, men möjligen dämpa ökningstakten. ”Slutsatsen blir att det enda hållbara argumentet för en skattesänkning är att alternativet, alltså ingen skattesänkning alls, är ännu värre.”

Finland har sänkt sina skatter. Där har spritförsäljningen ökat med en tredjedel trots utvidgningen av EU, och röster höjs nu för ännu en justering, men uppåt den här gången.

Enligt Kent Härstedt har dock konsumtionen ökat betydligt mer i Sverige.

…öppnar dörren för sänkt alkoholskatt

a d

n ä h

e m

Stellan Löfving

…men riksdagen är starkt oenig om skatterna Riksdagspartiernas olika förslag om hur alkoholskattefrågan ska hanteras bjuder på mycket stor variation. S föreslår ingenting, men vill hålla dörren öppen. Miljöpartiet, vänstern och kd stretar emot, medan moderaterna och folkpartiet vill ha en snabb sänkning.

d a V

Oenigheten bland riskdagspartierna kunde knappast vara större.

Kristdemokraterna vill backa tillbaka till Sveriges införselkvoter från 1995, som låg på en liter vin, en liter sprit och två liter öl. Idag ligger kvoterna

a k s

på 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl. Även miljöpartier vill sänka kvoterna och vänsterpartiet vill inte öppna för skattesänkningar.

SPRETIG BUKETT

Därmed formas en spretig bukett av maskrosor, vitsippor och illröda nejlikor som vill att Sveriges otidsenliga alkoholpolitik ska hållas kvar till varje pris.

I andra änden finns moderater som vill sänka skatterna, öppna gränserna och klappa igen Systembolaget. I kravet på sänkta skatter får man stöd av folkpartiet, som dock vill värna

Systembolaget. ”Att alkohol ska kunna köpas i Pressbyrån är helt förkastligt”, säger Johan Pehrson, folkpartistisk ordförande i riksdagens justitieutskott, till TT. Och folkhälsominister Morgan Johansson befinner sig någonstans mitt emellan. ”Sverige har EU:s högsta spritskatter med 200 kronor per liter. På andra plats ligger Finland med 103 kronor per liter. Det skapar en råttan på repet-situation och vi har hela tiden sagt att vi utesluter inte att skatten sänks”, säger ministern till TT. Stellan Löfving

ed

18.2004 • TISDAG 1 JUNI

5

Bryggerikrisen beror inte bara på skatterna Krisen för svenska bryggerier kan inte bara skyllas på höga skatter. Branschen är för defensiv både vad gäller varumärkesbyggande och export. Det är både fack och forskare eniga om, enligt Ekot.

som kanske Ikeas möbler eller sprit från Absolut Vodka. Men de har gjort mycket med sin egen marknadsföring för att stärka sitt varumärke på marknaden. De svenska bryggerierna har inte jobbat internationellt”, säger Fredrik Lange till Ekot.

Hans ståndpunkt stämmer inte särskilt väl överens med den som torgförs av bryggeridirektörer som exempelvis bryggarbröderna Jens och Ulf Spendrup samt Åbrochefen Henrik Dunge. Från detta

Svag marknadsföring och export

Fredrik Lange, forskare vid Handelshögskolan, jämför med andra svenska produkter som blivit globala succéer: ”Det svenska ölet har inte samma renommé utomlands

o k al

ALIBI

Skatterna har blivit ett alibi för bryggerierna och försatt företagen i en defensiv situation, menar facket: ”Företagens inställning och som jag tycker lite enögda uppfattning om att allt handlar om ölskatterna gör att man inte ser mer offensivt på framtiden.

Man måste ju tro på sin egen bransch för att den ska kunna blomstra”, säger Kristina Nordström på Livsmedelsanställdas förbund till Ekot.

? n te

t a sk

l ho

håll utmålas oftast de svenska alkoholskatterna som den enda boven i dramat.

Stellan Löfving

Alkoholreklamlagen får godkänt med reservation Lagrådet godkänner regeringens förslag till ny lag om alkoholreklam. Men bara under förutsättning att lagen inte blir något handelshinder. Dessutom, menar Lagrådet, måste annonsernas varningstexter vara sakliga och väl underbyggda.

Lagrådets uppgift är att granska regeringens lagförslag för att se att dessa inte bryter mot någon annan del av svensk lagstiftning eller mot EG-rätten.

Lagrådet sågade regeringens förra förslag om begränsningar i alkohollagen, men detta trumfades ändå igenom med bred majoritet i riksdagen.

Nu har Lagrådet granskat det nya och mer genomarbetade förslaget, och det har alltså passerat juristernas hårda granskning. Dock inte helt utan anmärkning.

Lagrådet pekar på marknadsdomstolens dom i det så kallade Gorumetfallet, en rättslig tvist som ursprungligen gav

upphov till att Sveriges tidigare totalförbud mot alkoholreklam raserades. Den tvisten hamnade sedermera i EG-domstolen, som bedömde att det svenska förbudet stred mot EG-rätten och utgjorde ett handelshinder. ”Även om huvudsyftet med förslagen är att begränsa marknadsföringen för dem som redan etablerat sig här kan det inte uteslutas att ett genomförande av förslagen skulle kunna få effekter som inte kan anses proportionerliga i avvägningen mellan skyddet för folkhälsan och de fria rörligheten för varor och tjänster”, skriver Lagrådet.

med Tryckfrihetsförordningen.

Varningstexterna får inte vara av ”åsiktspåverkande eller opinionsbildande karaktär”, som Lagrådet uttrycker det.

Därmed är det fritt fram för Morgan Johansson och hans medarbetare på Socialdepartementet att plita ihop en proposition till riksdagen, som sedan få ta ställning till det nya lagförslaget.

Om riksdagen godkänner, kan lagen börja gälla. Men det finns starka intressen som inte gillar lagens utformning, och därför är saken knappast utagerad i och med att lagen stiftas. Lagrådet har givit ett par tydliga ledtrådar till var eventuella stötar kan sättas in för den som vill ha lagen upphävd, och frågan kommer säkerligen att vara på tapeten ännu ett tag framöver.

Lagen får inte bli ett handelshinder

VARNINGSTEXTER

Dessutom framhåller Lagrådet att de varningstexter som nu krävs i annonserna måste vara sakligt utformade och bygga på forskningsresultat. Detta för att lagen inte ska hamna i konflikt

Stellan Löfving

Sørensen sålde sitt livsverk Dandy till Cadbury Schweppes, har svårt med lönsamheten. Idén om legotillverkning åt andra storkoncerner har inte fallit så väl ut, och dessutom blir bygget av den nya fabriken för medicinskt tuggummi åt systerbolaget Fertin 150 miljoner DKK dyrare än väntat.

NU BÖRJAR LÄNNEN SITT UTTÅG UR MASKINHALLEN Finländska konglomeratet Lännen Tehtaat ska bli ett renodlat livsmedelsföretag.

Koncernen har nu börjat avyttringen av sin verksamhet inom maskinsektorn. Dotterbolaget Lännen Engineering har avyttrats och resten av divisionen Machinum är också till salu.

TAGATOSE-CHOKLAD I NYA ZEELAND Nyzeeländska Miada Sports Nutrition blir först med choklad som sötats med sötningsmedlet tagatose, som tillverkas av Arla Foods på licens av amerikanska Spherix. Miada marknadsför sin produkt ChocoLite som choklad för en lågkolhydrat-livsstil.

EU AVSKAFFAR INTE ALLS EXPORTSTÖDET EU ska inte alls avskaffa stödet till export av överblivna jordbruksprodukter, om inte även andra rika länder gör det. Det har EU:s jordbruksministrar enats om, skriver Agrarisch Dagblad. Beslutet är dock en halv seger för EU-kommissionärerna Fischler och Lamy, som hade föreslagit ett ensidigt avskaffande av exportstöden, något som till en början mötte starkt motstånd.

MOBERG RÄKNAR MED 2.5 MILJARDER EUR FÖR AVYTTRINGAR Aholds vd Anders Moberg räknar med att få in de förväntade 2,5 miljarder EUR för försäljningarna av Superdiplo i Spanien och Bi-Lo och Bruno’s i USA, säger han till Reuters.

Men han öppnar även dörren för att även sälja ytterligare mindre intressen om det krävs. fortsätt >>

18.2004 • TISDAG 1 JUNI

6 Dessa inkluderar dock inte andelen i Ica. PARMALAT SÄLJER I CHILE Krisdrabbade Parmalat har nu sålt sitt dotterbolag i Chile till chilenska investeringsföretaget Bethia för 15 miljoner USD, omtalar Reuters. Bethia övertar därmed det chilenska bolagets leverantörsskulder om tre till fem miljoner USD, samt får använda namnet Parmalat i 15 år.

ESTLAND HÖJER SPRITSKATTEN? Nu vill Estland höja sina alkoholskatter, i ett försök att dämpa drickandet hos den egna befolkningen. Esterna konsumerar motsvarande 13,5 liter ren alkohol per år, att jämföra med svenskarnas konsumtion, som ligger något över tio liter per år.

Men även om esterna beslutar sig för att höja skatten, kommer priserna att förbli så låga att det blir en god affär för törstiga finländare och svenskar att ta färjan till Tallinn för att handla starkvaror.

MOBERG VILL HA ICA MED TILL RYSSLAND Aholdchefen Anders Moberg vill gärna expandera i Ryssland i samarbete med Ica. Det uppgav han i en intervju i SVT:s A-ekonomi, där han också upprepade Aholds önskan om att öka ägandet i Ica. SVIDANDE KRITIK MOT COOP NORGE I kölvattnet av den norska transportstrejken riktas nu svidande kritik mot Coop Norge.

Coop Norge är inte medlem i arbetsgivarorganisationen HSH och slapp därmed drabbas av strejken. Konkurrenterna NorgesGruppen och Rema 1000 är helt överens med facket NTF om att Coop profiterat otillbörligt på strejken.

Enligt Aftenposten kan Coops merintäkter under strejken uppgå till mer än 750 miljoner NOK under de fem strejkveckorna.

Surt slut på norsk strejk Sent på måndagkvällen nåddes en uppgörelse i den norska transportkonflikten, och bara minuter senare rullade de första varubilarna ut i landet för att fylla tomma butiker.

Men konfliktens knäckfråga förblev olöst och relationerna mellan facket NTF och arbetsgivarorganisationen HSH är fortsatt frostiga.

Strax före klockan 23 på måndagskvällen nåddes en överenskommelse. Då stod det klart att norska Transport inte lyckats få något gehör för det krav man ursprungligen valde

att gå i strejk för, lönepåslag för de som är anslutna till facket.

Detta vägrade HSH blankt att gå med på, och till slut valde man istället att köpa sig ur frågan genom en engångssumma på 2 000 NOK per medarbetare - både NTF-medlemmar och icke-organiserade - som betalas till NTF. Förhandlingarna uppges ha förts i ett ganska surt klimat, och från NTF:s sida är vreden mycket stor över att motparten avslutade hela konflikten med en tvättäkta PR-kupp. ”SKITHÖG”

Trots att man i förhandlingarna enats om att möta

medierna tillsammans för att meddela överenskommelsen, lyckades arbetsgivarsidan lura fackets representanter att stanna kvar inne i den byggnad där förhandlingarna hölls, medan HSH:s direktör Kim Nordlie smet ut för att möta massmedia utanför huset i ensamt majestät. Där kunde han inför rullande kameror framhålla sig själv som segrare i konflikten, ett tilltag som retat gallfeber på NTF och dess medlemmar.

Strejkgeneralen Per Østvold skräder inte orden, och till Verdens Gang säger han att Nordlie beter sig som ”en skithög.”

Wal-Mart vill översvämma Europa Wal-Mart kommer snart till ett grannskap nära dig.

I alla fall om vd Lee Scott får som han vill. I Norden tar nya spekulationer fart om bland annat Dansk Supermarked och Axfood.

I en intervju i Financial Times säger Scott att koncernen vill ha affärer i varje land i hela Europa. ”[Jag kan inte tänka] på något land i Europa där vi inte vill vara på lång sikt”, säger han till tidningen, men vill inte avslöja var man ämnar börja

eller hur strategin ser ut.

Brittiska dotterbolaget Asda kan komma att spela en viktig roll som språngbräda, och bli det format som man använder på många håll. Storskaliga uppköp kan bli ett annat sätt. Men Scott är inte heller främmande för att helt sonika öppna egna Wal-Mart-affärer runtom i Europa, trots att försöken med detta i Tyskland ännu efter sju år går trögt.

Uttalandet ses som tecken på ett tydligt strategiskifte, eftersom just bakslaget i Tyskland och de uteblivna satsningarna

i Europa i övrigt tolkats som att Wal-Mart varit ointresserat av att expandera utanför USA. Men på hemmamarknaden har företaget snart blivit så stort det kan bli, och kommer att behöva titta på andra marknader.

Danska medier spekulerar om huruvida Dansk Supermarked med lågpriskedjan Netto kan vara ett intressant objekt. För svenskt vidkommande uppenbarar sig samma frågor kring Axfood.

Jonathan Newton

EU och USA på väg mot fred i handelskonflikt Det senaste handelskriget mellan EU och USA kan biläggas, efter att USA nu är på väg att avskaffa de exportkrediter som är orsak till hela konflikten.

Men sista ordet är ännu inte sagt.

I mars i år satte EU press på USA, med WTO:s välsignelse, genom att belägga sammanlagt 2700 amerikanska varor med

fem procents strafftull - däribland en rad livsmedel. Tullen har därefter höjts med en procentenhet per månad, och ska så göra tills dess att USA rättar sig efter WTO-beslutet.

Det gjorde susen: nu har den amerikanska senaten äntligen röstat för att avskaffa exportstödet, och istället ersätta det med andra skatteförmåner till bland annat jordbrukare, skriver The Packer. De nya stöden är inte

lika klart kopplade till export.

Men ännu måste den andra delen av den amerikanska kongressen - representanthuset - godkänna ändringen. Och för att exportstödet ska avskaffas i verkliga livet, måste hela ärendet även godkännas av President Bush.

Det sistnämnda skapar en viss osäkerhet, då USA går till presidentval i november.

Jonathan Newton

7

18.2004 • TISDAG 1 JUNI For daily news, check www.foodwire.net

Fetmakris i Storbritannien page seven En endast treårig flicka har avlidit av fetma i Storbritannien, vilket blev känt samma dag som en ny statlig rapport riktar skarp kritik mot bland annat livsmedelsindustrin för fetmaepidemin i landet. Nu hotar lagstiftning om inte industrin frivilligt vidtar åtgärder.

Den treåriga flickan vägde enligt uppgifter i brittisk press 38 kilo, vilket är omkring två och en halv gånger så mycket som hon borde vägt. Fallet har skakat landet och återigen kastat strålkastarljuset på livsmedelsindustrins roll i den ökande fetman bland barn och ungdomar. ”Det var ett chockerande fall.

Man föreställer sig inte att ens barn bara ska dö av fetma. Föräldrarna var förkrossade”, säger barnläkaren Nigel Meadows vid Royal London Hospital till Daily Mail. ”En del kanske säger att föräldrarna är ansvariga, men om ett barn kräver mat så kan det vara mycket svårt att vägra det”, säger han.

Samtidigt riktar det brittiska underhusets särskilda undersökningskommission

kring fetma svidande kritik mot bland annat livsmedelsindustrin för medansvar i fetmaepidemin, vilken enligt kommissionen väntas kosta landets sjukvård 7,4 miljarder GBP per år.

Storbritannien har det största problemet med fetma i hela Europa, där fetma har ökat med 400 procent på 25 år och tredubblats bland barn på 20 år, enligt rapporten som lades fram idag efter ett års utredning.

Kommissionen konstaterar att tre fjärdedelar av landets vuxna nu är antingen överviktiga eller feta, vilket innebär en framtid där viktrelaterade sjukdomar kommer att bli allt vanligare och där dagens unga kan komma att bli den första generationen som dör före sina föräldrar.

kampanjer för till exempel chips och choklad där diverse kändisar är inblandade.

Om inte livsmedelsindustrin vidtagit åtgärder inom tre år, rekommenderar kommissionen att regeringen lagstiftar om saken, skriver Ananova.

Samtidigt avslöjar tidningen The Guardian hur reklambyrån Leo Burnett i hemlighet skrutit med hur man lyckats marknadsföra en ny produkt från Kellogg’s till barn, utan att föräldrarna fick klart för sig vad som pågick. Byrån uppger enligt hemliga dokument som tidningen tagit del av hur man ”infiltrerat” barn- och ungdomskulturen med reklam för den sockerstinna produkten, med en underjordisk kampanj där kläder med reklam placerats på kändisar, där diverse webbsajter använts, och där barn och ungdomar uppmuntrats att sprida budskapet från mun till mun genom hemliga kodord som endast de ska ha förstått.

Treåring dog av övervikt

LAGSTIFTNING HOTAR

Kommissionens rapport placerar livsmedelsindustrin i skamvrån för sin roll, och kräver att den frivilligt drar tillbaka TV-reklam för snabbmat till barn. Detta gäller i synnerhet

Jonathan Newton

Förslag om slopade EU-subventioner sågat Förslaget om att EU ska slopa sina exportsubventioner av livsmedel kan komma att gå om intet, sedan flera EU-länder sågat det.

EU-kommissionärerna Pascal Lamy och Franz Fischler gick utöver sitt mandat, när de föreslog EU:s exportsubventioner för överflödiga livsmedel till andra länder skulle avskaffas, dundrar Frankrikes premiär-

minister Jean-Pierre Raffarin i ett fränt uttalande till EUkommissionens ordförande Romano Prodi. Frankrike kommer att motsätta sig sådana planer, säger Raffarin enligt Agrarisch Dagblad, och får stöd i sitt motstånd även från Irland, Ungern och Polen.

Förslaget om att avskaffa stöden till export av överskott av bland annat socker, nötkött och mejeriprodukter uppgick förra året till 2,8 miljarder

EUR, varav en stor del hamnat i franska fickor.

När Lamy och Fischler för en vecka sedan meddelade världshandelsorganisationen WTO:s medlemsländer att man kunde tänka sig att avskaffa stöden, sågs det som ett genombrott i förhandlingarna - men nu förefaller det alltså som om manglandet är tillbaka på ruta ett igen.

Jonathan Newton

Av utrymmesskäl utgår Salts varumärkeslista denna vecka.

Senaste registeringarna finns dock på www.foodwire.se/varum.

ARLA SECURES MAJOR ASDA DEAL Arla Foods UK will become the sole supplier of fresh milk and cream to Asda, the British retailer owned by Wal-Mart.

The contract represents additional sales worth well over SEK 1bn, and a huge victory for the newly merged Arla Foods and Express Dairies.

Asda’s decision also constitutes seriously bad news for the competitors Dairy Crest and Robert Wiseman.

Robert Wiseman has invested heavily to become a leading nationwide supplier of fresh milk, and had 80 percent of the deliveries that will now be taken over by Arla Foods.

WAL-MART SOON NEAR YOU Wal-Mart is planning to expand into all European countries, CEO Lee Scott has told the Financial Times. Such expansion would both involve acquisitions, using the Asda format, and even setting up own Wal-Mart stores, in spite of the sluggish performance of the Wal-Mart stores in Germany.

The statement is seen as a major shift, as Wal-Mart’s interest into international expansion has been called into question, aprtially due to poor results so far in Germany.

OBESITY CRISIS ROCKS UK The obesity-related death of a three-year old girl has upset Britain the same day the country’s House of Commons’ Health Committee published a report which severely criticises the food industry for its role in the obesity epidemic.

Unless the food industry is prepared to voluntarily restrict its advertising of junk food to children, there could be legislation limiting it, the Committee suggests. Obesity in Britain has soared by 400 per cent in 25 years.

For daily news, check www.foodwire.net

Returadress: Mediaservice Box 5087, 291 05 Kristianstad

18.2004 • TISDAG 1 JUNI

Spritjättens försök att erövra USA

…PIZZAPOLISEN ÄR PÅ VÄG Italienarna har slagit till igen.

Först såg de till att parmesanost inte får kallas parmesanost, om den tillverkats, skivats eller till och med rivits någon annanstans än i Parma. Nu ska de lagstifta för att värna den ärkeitalienska pizzan.

Utan en tanke på att pizzan numera är lika amerikansk eller svensk som italiensk, föreligger i landet nu ett tre sidor långt lagförslag, som föreskriver hurusom en äkta napolitansk pizza ska te sig.

Rund måste den vara (nähä??), max 35 centimeter i diameter, ej högre än 0,3 centimeter, och ej med kant som jäst högre än två centimeter.

Lagförslaget innehåller dessutom föreskrifter om vilken typ av mjöl, salt, jäst och tomater som måste användas, samt hur en Margherita ska förses med mozzarella från södra Apenninerna. Basta.

Lagförslaget ger utrymmer för ”kontroller”, skriver Il Sole 24 Ore, som dock inte definierar den hotelsen närmare.

Men vi vet hur man ska få stopp på eländet. Skicka pizzapoliserna till vilket svenskt pizzaställe som helst, och försök att få civilingenjören från Balkan bakom disken att anamma de befängda reglerna.

Så får pizzapoliserna garanterat dåndimpen och kan högaktningsfullt avföras till den anstalt, där de hör hemma.

En spritjätte som håller på att erövra det stora landet i väster. Nej, det ska inte handla om framgångssagan Absolut, utan om ett mycket mer långtgående fälttåg med mycket mer omfattande konsekvenser.

För svenska läsare är verkligheten kanske enkel: framgångarna för Absolut bevisar att jänkarna gärna dricker sprit. Men riktigt så enkelt är det inte.

Tvärtom har de renodlade alkoholföretagen i USA fört en undanskymd och rent hukande tillvaro, ända sedan förbudstiden. För när det treåriga totalförbudet mot all alkohol avskaffades 1933, var det bryggeriindustrin med titanen Anheuser-Busch i spetsen som tog initiativet. Genom en annonskampanj på 40-talet under mottot ”Amerikas Måttfulla Dryck” placerade bryggeriindustrin ölet en gång för alla i den amerikanska vardagen. På spritens bekostnad: renodlade alkoholdrycker förknippades fortfarande med skumma barer och osedligt nattliv, och en röra av lokala lagar i delstaterna bestämde hur och var alkohol fick eller inte fick säljas.

INGEN TV-REKLAM

På 1980-talet försökte Seagram jämna ut saken, men misslyckades: de stora TVkanalerna vägrade ännu vid denna tid att ta in reklam för spritdrycker. Inte förrän 1996 sändes de första reklaminslagen för Seagrams sprit i TV i USA, men då mest på enstaka kanaler och under högljutt motstånd. Strax därefter beslöt Seagram som bekant att sälja sin alkoholdivision.

En affisch från den amerikanska förbudstiden, en period som lade grunden till den amerikanska spritindustrins dåliga självförtroende.

sist i salt

Psst! Har du hört att...

för alkoholinköp.

NBC kastade dock ut Diageo året efter, enligt uppgift bland annat för att man var rädd för mullrandet från Anheuser-Busch, vars reklambudget enbart för NBC det året låg på mäktiga 53 miljoner USD, erfar tidningen.

Men Diageo ger inte upp för det. Hittills har alkoholföretaget lyckats förmå nio nya delstater att tillåta alkoholförsäljning om söndagarna, däribland staten New York.

Diageo har lobbyister i samtliga delstatshuvudstäder, men viktigare ändå är att man har fått fart på alkoholföretagens branschorganisation Discus.

CLINTONS SPIN DOCTOR

Det var då som saker och ting skulle börja ändras.

Ty i och med att man lyckades suga upp tillräckligt med godbitar ur Seagram-boet, blev Diageo nu den stora nya aktör som hade kraft nog att på allvar utmana öllobbyn. Och det är en utmaning som redan gett resultat, skriver Wall Street Journal i ett stort reportage.

Diageo har exempelvis lyckats med det till synes omöjliga att få med sig den mäktiga påtryckargruppen Mothers Against Drunk Driving (MADD) bakom sin reklam för spritdrycker. Efter att ha förmått det rikstäckande TVnätverket NBC att börja ta in alkoholreklam för tre år sedan, ägnade Diageo de första fyra månaderna enbart åt att sända reklaminslag mot rattfylleri, och begränsade reklaminslagen till de tider och programtyper då majoriteten av tittarna kan väntas ha uppnått legal ålder

För ändamålet hyrde Diageo in lobbyisten Guy Smith, som tidigare bland annat lobbat för tobaksgiganten Philip Morris samt arbetat för förre presidenten Bill Clinton under perioden då denne hotades av riksrätt på grund av sina trassliga (kvinno-)affärer.

Den som synes minst sagt luttrade Smith gjorde snart skäl för lönen: han såg till att få MADD på sin sida genom att föreslå sänkt promillegräns i nära nog alla delstater, vilket bryggeriindustrin ovisligen motarbetat. Under Smith lyckades Discus också stoppa höjda alkoholskatter i 26 av de 30 delstater där de föreslagits, och har arbetat hårt för att få publicitet kring lanseringen av nya drycker.

Resultatet går att mäta i siffror: förra året ökade spritförsäljningen med 3,2 procent, medan ölförsäljningen minskade med 0,2 procent.

Jonathan Newton