Salt 10, 2008 by Stanley

10.2008 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Foodwire AB, Box 1011, 444 26 Stenungsund Tel: 0303-678 20 • Fax: 0708-10 44 31 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansv. utg, stellan@foodwire.com Jonathan Newton, utrikesreporter, jonathan@foodwire.com Lars Josephsen, reporter Danmark, lars@foodwire.com För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.com

• svensk affärs- och livsmedelstidning • torsdag 5 juni 2008 •

salts syn på saken

Arla skakar om

Nordisk mat

Arla Foods möblerar om i organisationen. Syftet är att komma närmare en rad viktiga marknader vid sidan av hemmamarknaderna i Norden och Storbritannien. 35 tjänster försvinner i Köpenhamn, samtidigt som närvaron stärks på en rad marknader. I Mellanöstern ﬂyttas huvudkontoret till Dubai, där koncernen nu gör en långsiktig satsning.

Det nordiska köket. Det låter snyggt, eller hur. Man får visioner. Rent, fräscht, avskalat och modernt. Eller?

sidan 2

McDonald’s hoppas på barnfamiljerna

INBEV KÖPER BUD?

Snabbmatskedjan McDonald’s har genomfört en opinionsundersökning som tydligt visar på barnfamiljernas frustration över svårigheten att få livspusslet att gå ihop. Enligt undersökningen tycker fyra av tio att det är ”omöjligt” att få ihop ekvationen. Sex av tio vil ha mer varierad mat och tre av tio säger sig ha ett begränsat urval maträtter som upprepas vecka ut och vecka in. McDonald’s vädrar morgonluft och hoppas att alltﬂer barnfamiljer ska ta vägen om kedjans restauranger för att lindra vardagspressen. sidan 3

Ryktena surrar ﬂitigt: belgiska öljätten InBev tänker köpa amerikanska Anheuser-Busch, med storsäljaren Budweiser. sidan 4-5

ARLA SÄNKER Arla Foods tros sänka sitt avräkningspris vid nästa styrelsemöte. sidan 5

Njut den med andakt Bananen, som vi känner den, kan vara utrotad om 30 år. sidan 12

Vad är egentligen det nordiska köket? Finns det överhuvudtaget? Efter att ha deltagit i SIKs workshop om sensorik i förra veckan, känner jag att frågan är mer befogad än någonsin. Och allt är Klaus fel. Klaus G Grunert är professor vid handelshögskolan i Århus. För 12-13 år sedan intervjuade jag honom om hans arbete på högskolan och med forskningscentret MAPP, som han grundat. Redan då framstod han som en mycket klok man, och hans föredrag på SIKs workshop ändrade inte den bilden. Du kan läsa mer om föredraget på sidan sex. Själv nöjer jag mig med att konstatera att det lönar sig att tänka efter lite. Jag anser nog att det nordiska ursprunget kan vara ett säljargument i livsmedelssektorn, eftersom Norden globalt sett förknippas med något rent och fräscht. Kanske bör man nöja sig med det, och putsa på den bilden istället för att försöka bygga upp ett varumärke med ﬂer förpliktelser och begränsningar. Att sprida budskapet om vår rena, vackra natur tjänar vi alla på - oavsett vad vi säljer. Stellan Löfving

2 ÅKLAGAREN: AVDELNING PÅ V&S SPECIALISERAD PÅ MUTOR Vin &v Sprit hade en särskild avdelning som systematiskt mutade butikschefer hos Systembolaget, varpå man försökte sopa igen spåren. Mutorna doldes genom bland annat felaktiga reseräkningar, koder och ﬁktiva namn, vilket framgår av det åtal som ligger till grund för den process mot nio personer som nu pågår. SVENSKAR VÄRLDSBÄST PÅ EKOLOGISKA INKÖP? Danmark har sedan tidigare titeln som världens ledande land för detaljhandel med ekologiska varor. Men enligt HUI kan Sverige redan vara förbi, skriver va.se. HUI har inga konkreta siffror att stödja sitt antagande på, men det har EU, vars Eurobarometer tidigare i år visade att 42 procent av alla svenskar köpt en miljömärkt vara den senaste månaden. I hela EU ligger snittet på 17 procent.

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

Arla Foods möblerar om Arla Foods förstärker nu sina insatser på den internationella marknaden, och placerar ut medarbetare närmare åtta nyckelmarknader: Tyskland, Polen, Ryssland, Mellanöstern, USA, Kanada, Spanien och Grekland. Framförallt förstärks organisationen i Mellanöstern som ﬂyttar till Dubai. Förändringen innebär att cirka 35 tjänster på kontoret i Köpenhamn försvinner. Arla Foods hemmamarknad är Skandinavien och Storbritannien. Men bolaget är en stor exportör med betydande verksamhet på andra håll runt om i världen, och det är dessa verksamheter man tar sikte på med den nya organisationen. ”Vår ambition är att fördubbla omsättningen och växa genom ökade marknadsandelar och för-värv på åtta nyckelmarknader och inom fem produktkategorier. Nu skapar vi ett lag som kan utföra strategin”, säger Tim Ørting Jørgensen, koncerndirektör för Consumer International, affärsområdet för de internationella konsumentmarknaderna. Han beklagar att man nu tvingas säga adjö till duktiga kollegor, som tvingas lämna kontoret i Köpenhamn: ”Vi kommer naturligtvis att göra allt vi kan för att hjälpa alla vidare. Deras insatser har varit mycket värdefulla.” MELLANÖSTERN

NU INVIGER SCAN UTBYGGDA FABRIKEN I POLEN Scans fabrik i polska Swinoujscie har nyinvigts. Anläggningen har byggts ut med 3.400 kvadratmeter och nu planerar bolaget att anställa 25 nya medarbetare till anläggningen,d där man skivar och packar bacon. NY VICE VD PÅ MELANDERS FISK Niki Jäghammar blir ny vice vd på Melanders Fisk, som driver en rad butiker och restauranger runt om i Stockholm. Niki Jäghammar kommer närmast från SSP. NY AKTÖR VILL SLÄCKA SVENSKARS TÖRST Svenska företaget Vitamin Well AB lanserar ett sortiment av funktionella vitamindrycker, som inledningsvis kommer att säljas på apotek, caféer, barer och golfklubbar. Dryckerna är inte kolsyrade, och säljs i 50 cl ﬂaskor. Tre varianter lanseras i inledningsskedet. DANISH CROWN SKÄR STENHÅRT - MEDARBETARNA STREJKAR På måndagen tillkännagav Danish Crown att man tänker lägga ned två av sina slakterier och reducera kapaciteten vid ett tredje. 900 arbetstillfällen försvinner, och beskedet ﬁck 140 av koncernens anställda i Holstebro att gå ut i en omedelbar strejk. Bakgrunden till neddragningarna är råvarubrist: det föds upp allt färre slaktsvin i Danmark.

Särskilt framhålls satsningen i Mellanöstern, där Arla först tog sig igenom en enormt svår kris, för att nu åter beﬁnna sig mitt i stormen igen. Konsumentbojkotter är numera en risk som Arla Foods tycks tvingat att kalkylera med, och upprepningen gör sannolikt att den långsiktiga effekten blir avsevärt större. Nu väljer Arla att förstärka närvaron i regionen. Med nya krafter och erfarna personer, ledda av Finn S. Hansen, ska Arla närma sig marknaden och ta ett samlat grepp om fem dotterbolag och joint ventures. ”Vi tror på en lönsam framtid i Mellanöstern”, säger Finn S. Hansen, och fortsätter: ”Våra varumärken är starka och står för kvalitet som konsumenterna är beredda att betala ett merpris för. Men vi kan också konstatera att marknaden inte längre är lika stabil, och därför anpassar vi vår affärsmodell så att vi klarar oss igenom eventuella svängningar.” Stellan Löfving

Lantmännen säljer Hedegaard-aktier köper upp sig tyska HaGe Kiel Lantmännens koncernstyrelse har beslutat sälja sina 26 procent av aktierna i danska Hedegaard. Efter ett budkrig med dansk-norska konsortiet Dan Agro Holding, landade priset för Hedegaard på en nivå som Lantmännen ansåg vara alltför hög. Nu släpper man aktierna, och gör istället en rejäl reavinst på försäljningen. Samtidigt köper Lantmännen på sig ytterligare tio procent av tyska HaGe Kiel och hamnar därmed på ett 35-procentigt innehav i det bolaget.

”Eldorado-bilar nästa fall för rätten” Konfektyrbranschen börjar bli en riktig härva av juridiska tvister. Antalet fejder har ökat, skriver Affärsvärlden som tagit del av en studie från advokatﬁrman Delphi. Studiens slutsats är att framtiden kommer att bjuda på mer intensiva skyddsåtgärder och ﬂer rättsprocesser. Som nästa fall för rätten pekar studien ut Axfoods Eldorado-godisbilar.

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

McDonald’s hoppas på barnfamiljerna

FAZER ÖKAR I SFAB Fazer Amica ökar sin ägarandel i Svenska Försvarsrestauranger, SFAB, till 25 procent. Det uppger Fri Köpenskap. SFAB sysslar med restaurangdrift, bland annat åt försvaret.

NÄTKAMPANJ GAV BINGO FÖR FREIA Kraft Foods har alla anledning att vara nöjt med sin Internetkampanj för norska mjölkchokladen Freia. Enligt Dagens Næringsliv ökade försäljningen med 18,4 procent under kampanjperioden, mellan februari och december. Den norska totalmarknaden för choklad ökade med 6,2 procent under 2007. Freias kampanj gick på temat norska folkäventyr.

Men McDonald’s tror sig kunna ge en hjälpande hand. Kedjan ser redan att antalet besökare ökar, och barnfamiljerna är en viktig förklaring, menar man. Enligt undersökningen tycker tre av fyra tillfrågade att vore mysigt att äta ute oftare med familjen. Fler fakta från undersökningen framgår i graﬁken nedan.

Fyra av tio föräldrar hinner inte ordna vardagsmiddagen

www.salt.se

KOMMUNER SLÅSS OM NORTURAS NYA SLAKTERI Fem kommuner i norska Trøndelag tampas om vem som ska få lokaliseringen av Norturas nya slakteri. Enligt Dagens Næringsliv kräver Nortura att avståndet till Trondheim ska vara max fem mil, samt att marken för lokaliseringen inte får vara odlad.

Fyra av tio föräldrar uppger på en direkt fråga att det är omöjligt att få vardagspusslet att gå ihop. Och för många är familjemiddagen den enskilda händelse då stressen blir som svårast att hantera. Därför vill nu fler och fler barnfamiljer äta vardagsmat ute på restaurang. Det visar en ny undersökning från McDonald’s.

Klockan 17 är den vanligaste middagstiden i Sverige, då äter 46 % av barnfamiljerna.

En av fyra hinner eller orkar inte laga nyttig mat. Hälften håller sig till enbart fem till sju rätter vecka för vecka. Sex av tio föräldrar tycker att middagssituationen skapar stress. Tre av fyra tycker att det vore mysigt att gå ut och äta med barnen lite oftare.

85 % tycker att det är viktigt att hela familjen äter tillsammans. Det som stör den fasta mattiden är främst föräldrarnas jobb och barnens aktiviteter.

”Att äta tillsammans är fortfarande heligt för familjen. Oavsett om man gör det hemma eller på restaurang. Många föräldrar har helt enkelt upptäckt att McDonald’s är ett bra alternativ som kan minska vardagsstressen då och då. Många uppskattar också att vi satsar på mjölk som måltidsdryck. Sedan lanseringen av Nya Happy Meal för ett år sedan har vår försäljning av ekologisk lättmjölk till barnen ökat med 20 procent, säger Raymond Mankowitz, kommunikationsdirektör på svenska McDonald’s. Stellan Löfving

Allt tyngre för handelns egna märken Färre hypermarkets, ﬂer kvartersbutiker och marknadsledarnas revansch. Så kan man sammanfatta de senaste trenderna från private label-mässan PLMA i Amsterdam, skriver Fri Köpenskap. Ny statistik talar om att de starka varumärkena nu vinner terräng på besoitnad av kedjornas EMV. Denna trend syns både i USA och Europa, men kan komma att vägas upp av stigande priser till följd av den starka jordbrukskonjuntkuren. Stigande bränslepriser gynnar samtidigt utvecklingen med mindre butiker i mer centrala lägen. PLMA anordnas av organisationen med samma namn, och betraktas som Europas största mässa med fokus på egna märkesvaror. Stellan Löfving

LIVSMEDELSKRISEN: FN:S GENERALSEKRETERARE VARNAR FÖR ”KASKAD AV KRISER” ”Om den inte hanteras korrekt, kan den här frågan utlösa en kaskad av andra kriser - som påverkar ekonomisk tillväxt, sociala framsteg, och till och med politisk säkerhet runtom i världen”. Det sade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon inför det toppmöte om livsmedelskrisen som FN-organet FAO anordnar i Rom idag och imorgon. ”Vi betalar bostavligt talat priset” för att inte ha investerat tillräckligt i jordbruket, sade han enligt BBC, och uppmanar världens länder att minimera exportrestriktioner och importtullar, för att möta krisen. En arbetsgrupp som Ban Ki-moon tillsatt för att arbeta med frågan väntas lägga fram en omfattande rapport med förslag på åtgärder som kan komma att kosta uppemot 15 miljarder USD att genomföra. BLOCKAD MOT FRIESLAND Arga bönder spärrade i fredags av leveransvägarna till mejeriföretaget Friesland Foods anläggning i nederländska Nijkerk i protest mot låga avräkningspriser på mjölk. Nu har dock vägspärrarna tagits bort efter att en domstol beordrat bönderna att göra det, men ett av Campinas mejerier i Heiloo förblir dock blockerat av bönderna. Jordbrukarorganisationen LTO Nederland har tidigare uppmanat till stopp för blockaden, rapporterar VMT.

4 FRIHANDEL GER FONTERRA GIGANTAFFÄR Nyzeeländska mejerikoncernen Fonterra har sytt ihop en affär som är värd cirka 235 miljoner USD fram till 2012, med en kund i Kina. Kunden är ett multinationellt företag, men utan Nya Zeelands nya frihandelsavtal med Kina hade affären inte varit möjlig, skriver Flexnews. Avtalet gäller leveranser av mjölkpulver. ALDI MISSTÄNKS FÖR PRESS AV ANSTÄLLDA I HOLLAND Dagligvarukedjan Aldi måste inom fyra veckor undersöka om arbetsbördan är för hög för dess anställda på två platser i Nederländerna. Det har en domstol i Zwolle beordrat sedan fackförbundet CNV Dienstenbond krävt det, efter att det kommit en rad klagomål.

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

”InBev bjuder på Anheuser-Busch” Bryggerihistoriens största affär är i görningen, enligt envisa rykten på marknaden: den belgiska titanen InBev planerar att lägga ett köpbud på kolossen Anheuser-Busch. Enligt envisa rykten som främst kommit upp till ytan i Financial Times är belgiska InBev, världens nästan största bryggeriföretag, verkligen på väg att lägga ett uppköpsbud om 46 miljarder USD på Anheuser-Busch. Inget av företagen har bekräftat, men tidningen uppger att InBevs styrelse diskuterade saken så sent som i torsdags. Då hade man redan haft en lång diskussion den 28 april, och fått en provisorisk bankgaranti från JPMorgan och Santander, skriver tidningen, som publicerar namn på de inblandade från både InBevs och bankernas sida. FAMILJEN KAN INTE STOPPA

UGGLARPS HOTAS AV VITE EFTER SLAKTARSTRESS Slaktarna på Ugglarps har för få pauser och riskerar att drabbas av bleastningsskador. Det säger Arbetsmiljöverket, som nu hotar företaget med vite på en halv miljon SEK om inte arbetsförhållandena förbättras senast i slutet av nästa år, skriver Norra Skåne. NYTT FRÅN SEMPER: SMOOTHIES, FRUKT OCH EKO Semper lanserar flera nya produkter, varav de flesta listats hos alla blocken. Det handlar om smoothies i två smaker, fruktbägare i tre nya smaker samt tre nya ekologiska produkter som företaget dessutom beskriver som närproducerade: pasta med köttfärssås, pasta med ostsås/broccoli/gräslök samt päronpuré med banan och apelsin. MJÖLKSTREJKEN: MJÖLKBRIST HOTAR PÅ KONTINENTEN Mjölkböndernas vägran att leverera mjölk i protest mot det låga priset hotar nu att leda till brist på mjölk på flera håll på kontinenten. I Schweiz gapar exempelvis mjölkdiskarna tomma på flera håll, efter att mjölkbönder i Schweiz och i Österrike gått i sympatistrejk med sina tyska kolleger i ett försök att få extra uppmärksamhet för sina krav genom att skapa mjölkbrist under fotbolls-EM i de båda länderna. Flera mejeriföretag i Tyskland och Nederländerna har fått slå av på produktionstakten på grund av strejken, som sprider sig snabbt, och i Frankrike kör mjölkproducenterna fram sina traktorer och blockerar de företag som ämnar leverera mjölk till Tyskland som kompensation för leveransbortfallen.

Strategin uppges vara att rikta in sig på August Busch IV, den femte generationen i bryggarfamiljen Busch, som leder koncernen sedan 2006. Redan i höstas ska InBev ha varit i kontakt med honom, men då ville den relativt nyutnämnde Busch IV visa att han kunde leda företaget. Nu anses den 44-årige Busch IV vara mer redo att fundera på att sälja, och om det verkligen kommer ett formellt bud, är det tjänstefel av honom att inte göra en ordentlig genomgång av det, i aktieägarnas intresse. Familjen Busch äger nämligen inte någon majoritet i bolaget, så den budgivare som vill lägga ett så kallat ﬁentligt bud med ett sockrat pris som man riktar direkt till aktieägarna, har alla chanser att lyckas tvinga sig till koncernen: allt handlar kort och gott om att kunna slanta upp tillräckligt med pengar. Tills för bara några år sedan var alla andra konkurrenter för små, men nu har kartan ritats om i grunden. Amerikanska Anheuser-Busch var i cirka femtio år världens absolut största bryggeriföretag - till för bara för några år sedan lika stort som tvåan och trean tillsammans - tack vare sitt utomordentliga stöd på hemmamarknaden med paradprodukten Budweiser och dess olika spin-offs. Men när dåvarande Interbrew gick ihop med brasilianska AmBev och började tugga i sig ordentliga munsbitar av världsmarknaden, dröjde det bara ett par år för dem att klättra upp till samma division som Anheuser-Busch. Idag är de båda företagen jämnstarka, och det beror i allmänhet på hur man räknar vilken av de båda som ska anses vara störst i världen. STYRKAN BLEV SVAGHETEN

Men Anheuser-Buschs styrka är också dess svaghet, för Budweiser-ölen har ett grundmurat rykte om att vara vattnigaste vägen till fylla men inte mycket mer, och påfallande många amerikaner som vuxit upp med det börjar i vuxen ålder se sig omkring efter mer soﬁstikerade smaker. Det är som med den amerikanska bilindustrin - folk överger de alltför välkända produkterna hemifrån för mer intressanta utländska alternativ, sammanfattade nyhetsbyrån Bloomberg situationen för omkring ett år sedan. Det var i samma veva som just Anheuser-Busch börjat importera Stella Artois och andra premiumöl från just InBev. Detta är också orsaken varför Anheuser-Busch fått svårt att växa mer, för i till exempel Europa kan man knappast konkurrera med Budweiser-blask, för att uttrycka sig brutalt. Med andra ord sitter Anheuser-Busch på en mättad hemmamarknad som krymper, utan att kunna kompensera någon annanstans, under tiden som exempelvis SABMiller nafsar InBev i hälarna - räknat på omsättning har SABMiller redan kört om InBev - och köpet av Scottish and Newcastle har gjort Heineken och Carlsberg till konkurrenter som på nytt är att räkna med. Därmed är det egentligen bara en tidsfråga innan någon konkurrent blir stor och stark nog att lägga ett köpbud, något som också hjälpts av den snabba konsolidering av bryggerivärlden som pågått under hela 2000-talet. ”Det ﬁnns klara skäl för ett uppköp, och vi har väntat på att det här skulle hända”, artikeln fortsätter på nästa sida ->

Arla sänker avräkningspriset Det är många faktorer som påverkar mjölkpriserna, och just nu är det valutaeffekter som gör att Europas mjölkbönder inte kan slåss om den växande asiatiska marknaden. Arlas koncernchef Peder Tuborgh säger till ATL att man knappast kommer kunna hålla avräkningspriset på den nuvarande nivån. Euron är stark, dollarn är svag. Då blir det billigare för asiatiska aktörer att köpa mjölkpulver, smör och ost från USA än från EU. Det skapar överskott på den europeiska marknaden, ett överskott som eskalerat ytterligare tack vare EU:s slopande av stödet till skummjölkspulver. Detta beslut tycks nämligen ha tagit Tyskland på sängen, och med 150 ton pulver i ladorna. Pulver som nu i stort sett är osäljbart och som bidrar till det ökade trycket. Arla Foods håller styrelsemöte i juni, och allt tyder på att man då tar ett beslut om sänkta avräkningspriser. ”Det blir knappast möjligt att hålla fast vid dagens notering”, säger vd Peder Tuborgh till ATL. Stellan Löfving

Lokalbefolkningen i Norra Vram rasar över Dalsjöfors slakteriplaner Lokalbefolkningen i byn Norra Vram utanför skånska Bjuv är chockade över nyheten om att Dalsöfors slakteri tänker bygga ett nytt slakteri i närheten. En nyhet som varit känd i minst ett halvår, men som byborna ignorerat i tron att det bara var ett rykte. Enligt Helsingborgs Dagblad har kommunens annons i tidningen om samråd kring bygget fått människor att reagera, och nu planeras överklagande och protester. Dalsjöfors vd Peter Johansson säegr dock till tidningen att han inte är oroad: ”Jag tror nog att när vi väl når ut och kan förklara vad vi gör kommer folk att förstå.” Stellan Löfving

forts: InBev bjuder på Anheuser-Busch säger exempelvis analytikern Jan Meijer på Theodoor Gilissen i Amsterdam till The Times, och pekar på det redan existerande samarbetet mellan företagen i USA och hur de arbetar med tillväxtmarknader. SABMILLER SOM RESERVPLAN?

En sammanslagning av de båda skulle bilda en koloss med en omsättning om drygt trettio miljarder USD och en produktion om runt 350 miljoner hektoliter öl per år, vilket skulle få ett Anheuser-Busch-InBev att ta steget över till listan över världens fem-tio största konsumentproduktföretag, alla kategorier. Trots det överlappar de inte varandra särskilt mycket: Anheuser-Busch är stort på den ena sidan av Atlanten, InBev på den andra. Om köpet skulle falla igenom umgås InBev med planer på någon sorts samarbete med SABMiller, enligt Financial Times, men SABMiller sitter just nu fast i myndigheternas kvarnar för sitt planerade samgående i USA med Molson Coors, och först när man rett ut det kan man ge sig in i nya samarbetsdiskussioner med andra företag. Jonathan Newton

LIVSMEDELSKRISEN: VÄRLDSBANKEN SATSAR MILJARDER Världsbanken ska anslå 1,2 miljarder USD till ekonomisk hjälp till de länder som drabbats av de snabbt stigande livsmedelspriserna, bland annat Haiti, Djibouti och Liberia. Nästa år ska man dessutom öka utlåningen med två miljarder USD till sex miljarder USD till jordbruk i fattiga länder, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion.

www.salt.se

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

NYTT LÖSVIKTSKONCEPT FRÅN PRIVAB Grossistbolaget Privab lanserar Gottmix, ett eget koncept för lösviktskonfektyr. I Gottmix kommer man bara att sälja märkesvaror ledande leverantörer, och man berömmer sig också av att ha marknadens mest hygieniska burk. UPPÅT FÖR HEINZ Heinz ökade vinsten före skatt för helåret till 1,22 miljarder USD (1,12), efter att omsättningen stigit till 10,07 miljarder USD (9,00). VIN & SPRIT SÄLJER POPULÄR KONJAK Saturnus har köpt Vin & Sprits populära päronkonjak Xanté. Företaget planerar nu att investera i en ny fyllningslinje med kapacitet om 4 000 ﬂaskor i timmen, så att man ska kunna satsa på konjaken, skriver Packnyheter. MJÖLKSTREJKERNA SPRIDER SIG I EUROPA Efter att nederländska mjölkbönder hotat stoppa leveranserna i protest mot fallande priser, gör nu tyska och belgiska mjölkbönder samma sak. I Tyskland har omkring 90 procent av medlemmarna i branschorganisationen BDM gått i leveransstrejk, och i Belgien vägrar omkring 400 bönder att leverera, rapporterar Just-food och ANP. SVERIGE VILL ÖKA MJÖLKPRODUKTIONEN I EU Sverige vill tillsammans med Danmark, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Spanien och Storbritannien öka mjölkkvoterna inom EU mycket mer än förslaget om en procent om året. ”Jag ser en chans för Europa att ta en liten del av de nya marknaderna i världen. Ekonomierna i Indien och Kina växer. Mjölkproducerande länder går miste om de nya möjligheterna för export utanför Europa om de inte tillåts producera så mycket mjölk som behövs. Andra nationer som USA hinner före”, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson till ATL. En överenskommelse väntas i november.

6 PRISKRIG PÅ MJÖLK I DANMARK Danska konsumenter får nu en liter mjölk upp till en dansk krona billigare i butikerna på grund av priskrig i dagligvarubranschen. Men de danska mjölkbönderna hotar med att stoppa sina leveranser till mejerierna, om prisfallet slår igenom på avräkningspriset, rapporterar Ritzau. Aldi, Lidl och Dansk Supermarked har sänkt priserna, vilket oroar Mejeriforeningen. ”Räkningen sänds förmodligen vidare till mjölkproducenterna och mejerierna”, säger ordföranden Michael Stevns. HÖJDA PRISER GER INTE BÄTTRE MATVANOR Kraftiga styrinstrument eller långvarig information. Det är enda sättet att verkligen påverka konsumenternas matvanor. Det slås fast i en avhandling i nationalekonomi, som läggs fram vid Umeå Universitet en 4 juni. Enligt Dagens Nyheter har forskarna bakom rapporten, Linda Thunström och Jonas Nordström, kommit fram till att konsumenterna är okänsliga för höjda priser på ohälsosam mat, bland annat genom att följa försök med skatter som gjorts i amerikanska delstater. SMOOTHIES FRÅN TROPICANA Tropicana hänger på den senaste trenden och lanserar tre smoothies inför sommarsäsongen. Inledningsvis säljs produkterna i Pressbyrån och 7-Eleven, men till hösten dyker de upp även i dagligvaruhandeln. FAMILJERUTA FRÅN FAZER Fazer Bageri lanserar Fazer Familjeruta, ett bröd med 35 procent fullkorn, lingon, solroskärnor, linfrö och havrekärnor. NORSK DAGLIGVARUKEDJA TILL SALU Norska stormarknadskedjan Smart Club kämpar med ekonomiska problem och grundaren Atle Brynestad söker nu en ny ägare, skriver norska medier. Bland spekulationerna dyker Ica upp som en stark kandidat. Smart Club har en lite annorlunda affärsmodell mot många andra kedjor: hela idén bygger på att kunden ska vara medlem i kedjan, men på senare år har man tvingats mjuka upp medlemskravet. SKROTAR NY MJÖLKKARTONG INNAN LANSERINGEN Norska Tines tester av en ny mjölkkartong med skruvkork och platt tak har givit dåliga omdömen från kunderna, och Tine kommer inte att fortsätta med förpackningen. Även svenska Arla testar samma typ av förpackning på den svenska marknaden.

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

Nordisk mat - en dålig idé?

SIK:S SENSORIKWORKSHOP

Är det verkligen bra att sträva efter att bygga upp begreppet ”nordisk mat” som ett varumärke? Är det ens eftersträvansvärt? Inte om man frågar Klaus Grunert, professor i marknadsföring, med livsmedel som specialområde. Det krävs en viss integritet för att ställa sig upp mitt under ett seminarium där Nordens ledande forskare inom sitt område samlats, och avfyra något som mest liknar ett grundskott mot hela idén med seminariet ifråga. Men Klaus Grunert, professor vid handelshögskolan i Århus och mannen bakom forskningscentret MAPP, är inte rädd för att sticka ut nacken. Hans föredrag har titeln Marketing the Nordic Indentity - a Brand Management Perspective, och slutar i en lika överraskande som klarsynt slutsats: ”Det kanske är bättre att uppmuntra nordisk diversitet istället för ett nordiskt varumärke?” Temat för SIK:s workshop lyder The Nordic Sensory Identity. Föredragen handlar om många olika saker, men som en gemensam röd tråd löper ändå tanken på att etablera det nordiska köket och den nordiska maten som ett begrepp, även utanför vår region. Mellan raderna ﬁnns tankar om samarbete och drömmar om gemensamma segertåg över en värld som upptäcker det nordiska kökets välsignelser. ÖNSKVÄRT?

Men det, menar Klaus Grunert, är svårt, kostsamt och kanske inte ens önskvärt. ”Det kan bli ett hinder. För innovationens skull kanske det är bättre att uppmuntra diversitet? Vi har stor variation, dynamik och innovation redan idag”, konstaterar han. Han jämför med institutioner som det franska, italienska eller thailändska köket, som tagit många generationer att bygga upp, och som idag bär med sig starka konventioner som man inte struntar i hursomhelst. Visst ﬁnns det goda exempel redan. Norsk lax och danskt bacon och smör är globala exportvaror som byggt sin framgång på uthållig och hög kvalitet. Det nordiska köket, eller den nordiska maten, är däremot en ganska diffus idé. För att exempliﬁera sitt resonemang, berättar den danske professorn om hur han försökt skapa sig en bild av vad det nordiska köket egentligen är, genom att plöja kokbokssamlingen därhemma. Det enda receptet var från norra Finland, och hämtat från en gammal kokbok. Det innehöll två ingredienser: fyra kg lax och tre matskedar salt. Men trots detta var receptet ganska komplicerat, eftersom det beskrev i detalj hur man skulle gå ut i skogen och leta reda på en tre meter lång björk som var lika tjock som en mans underarm. Av denna björk skulle det sedan byggas en ställning över öppen eld, där laxen skulle grillas. Ett annat recept, som också byggde på lax, hämtades från en modern norsk kokbok: Lax med skaldjurspuré, pak choi och kaffesås. Komplicerat, men på ett annat sätt. Och ställer man de två recepten intill varann, utgör de förstås en utmärkt demonstration av den stora bredd som begreppet ”det nordiska köket” innebär. GODT NORSK

Klaus Grunert motiverade också sin inställning genom att peka på det norska märket Godt Norsk, som funnits en tid, och som man undersökt konsumenternas attityd till. ”Det ger ingen association alls. Förutom att det är norskt.” Associationer får man däremot om någon pratar om italiensk mat, mexikansk mat eller thaimat. Finns det då liknande begrepp som innefattar en grupp av länder – som Norden? ”Jag ﬁck tänka länge på detta, men det jag kunde komma på var i så fall Medelhavsmat”, säger Klaus Grunert. Det ger visserligen associationer, men är ett ganska vitt begrepp. Det nordiska begreppet är alltså, enligt Klaus Grunert, inte rätt väg att gå. Såvida man inte talar om nordisk diversitet, och marknadsför det nordiska köket som ett crossoverkök, en smältdegel där tre meter långa björkar samsas med pak choi och kaffesås. Stellan Löfving

Ikeas livsmedelsstrategi

SIK:S SENSORIKWORKSHOP

Mätta kunder köper mer möbler. Den principen ligger bakom Ikeas satsning på mat i olika former, och så har det varit ända sedan Ingvar Kamprad öppnade den första restaurangen i varuhuset i Älmhult för många år sedan. Idag säljer Ikea mat för 870 miljoner EUR per år, och i den siffran ingår allt från femkronors varmkorv till köttbullar med jordgubbssylt på det amerikanska varuhuset där ingen visste vad lingonberries var. Ikeas strategi med matförsäljningen är alltså inte i första hand att göra stora pengar. Inte på maten, i alla fall. De stora pengarna ska göras på försäljning av möbler och heminrdening, och dessa affärer görs bäste med kunder utan knorrande magar. Därför har alla varuhus en restaurang. ”Det ska vara en återhämtnings-oas”, förklarar Anders Lennartsson från Ikea Food Services när han beskriver Ikeas strategi under SIK:s sensorikworkshop i Göteborg. Tanken med restaurangen är att det ska vara en avkopplande paus, men även Anders Lennartsson själv kan sätta ett litet frågetecken för hur avkopplande det egentligen är - åtminstone om man besöker restaurangen en lördag efter att Svensson fått sin lön. Ikeas restauranger har idag i genomsnitt 450 sittplatser, men skalan ökar hela tiden. Idag tittar man på restauranger med över 900 sittplatser. Utanför Sverige är åtminstone hälften av rätterna typiskt svenska. Lax är en av storsäljarna, och bäst av allt går köttbullarna. Med lingonsylt och gräddsås, och i muslimska länder är blandfärsen bytt mot kyckling. Och hur var det med jordgubbsylten? Anders Lennartsson förklarar: ”Det var på ett varuhus i USA. Man hade ingen lingonsylt till köttbullarna, och det var ingen som visste vad det var heller. Lingonberries? De visste ju att det var rött, så de tog jordgubbssylt istället. Men jag tror det upptäcktes rätt snabbt.” Utöver de typiskt svenska rätterna har man också lokala rätter, och här handlar det om att visa konsumenterna att man ger valuta för pengarna. En kund i USA eller Frankrike vet inte vad ett rimligt pris för en portion köttbullar är, men om man ger dem ett pangpris på en produkt som de vet priset på, så förstår de att det är prisvärt. Som exempel nämner Anders Lennartsson varuhusen i Storbritannien, som serverar ”Full English Breakfast” för 95 pence.

DANISCO BLIR TYSKT ELLER FRANSKT Försäljningen av Danisco ligger runt hörnet, och bara tyska Nordzucker och franska Tereos är kvar i budgivningsstriden, skriver Børsen. Enligt tidningens uppgifter har båda bolagen nu kommit till så kallat due diligence-förfarande, där man får titta i Daniscos räkenskaper innan det blir aktuellt med att lägga bud. Men andra tänkbara köpare, som brittiska British Sugar och nederländska Cosun har inte getts samma möjlighet, heter det.

www.salt.se

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

TORKA HOTAR SYDÖSTRA SVERIGE Kommer inget regn i sydöstra Götaland kan läget för grödorna där bli akut, skriver ATL. Just nu är det ovanligt torrt i delar av Götaland, och det börjar närma sig den punkt där det kan bli skador på skördarna. FINLAND FRITT FRÅN BSE Finland har förklarats fritt från galna ko-sjukan av den internationella djursjukdomsorganisationen OIE, rapporterar YLE. BSE har bara hittats en enda gång i landet, 2001, varför risken för sjukdomen nu anses obeﬁntlig. KOPPARBERGS MINSKAR FÖRLUSTERNA Kopparbergs Bryggeri minskade förlusten för årets första kvartal till -6,2 miljoner SEK (-8,2). Omsättningen exklusive dryckesskatter steg med 11,5 procent till 188 miljoner SEK, vilket berodde på höjda priser till följd av ökade råvarukostnader.

SKYLTFÖNSTER

Utöver restaurangerna har Ikea byggt upp ett fantastiskt skyltfönster för svensk mat genom sina Swedish Food Markets, som ﬁnns i alla varuhus utanför Sverige och Danmark. Även här säljs köttbullar och, men också sylt av lingon, hjorton, krusbär och annat exotiskt. Det säljs godis, choklad, pepparkakor, vodka och annat typiskt svenskt. Amerikanerna älskar Kopparbergs päroncider, och i många länder köps det stora kvantiteter havrekakor, men också gräddmunkar - eller Schwedenbombe, som de kallas i Österrike. På senare år har Ikea implementerat en EMV-strategi för de här butikerna. 50 produkter säljs numera under Ikeas eget märke, något som vållat viss kritik bland svenska livsmedelsföretag. Anders Lennartsson försvarar dock strategin: ”Om man tänker efter: hur många utanför Sverige känner till Abba Seafood, eller Gillebagarn? Ikea står för något mer för dessa kunder.” Som ett sista moment i shoppingupplevelsen erbjuder Ikea sin bistro. Här säljer man den berömda femkronorskorven, och tanken bakom den är enkel: det handlar om att förstärka känslan av ett riktigt kap. Anders Lennartsson använder termer som incredible bargain och impossible impression för att beskriva. Varmkorv säljs i många länder, men i vissa länder är det andra produkter i bistron, och tanken är densamma som i restaurangen: kunden måste förstå att det är billigt. I Frankrike säljer man kycklingbaguetter, i Italien är det panzerotti, en slags variant av inbakt, friterad pizza. Framtiden för Ikea handlar om en varsam modernisering och utveckling. Köttbullar och lax i all ära, det behövs lite variation också. Men isternabd och kåldolmar fungerar inte, och därför har man nu testat att försvenska välkända rätter som exempelvis paellan. Den svenska paellan innehåller ingen saffran, och kycklingköttet byts mot lax. Laxpytt kommer också framöver, och en del olika pastarätter, men alla måste ha den svenska prägeln. Ikea skäms inte för sitt ursprung. Istället har man gjort det till ett säljargument. Stellan Löfving

SVENSKA JORDGUBBAR SKA GRANSKAS Jordbruksverket ska kontrollera att jordgubbar som säljs som svenska verkligen är det, rapporterar Sveriges Radio Malmö. Kontrollerna ska ske både i butik och vid tillfälliga försäljningsplatser som på torg eller utefter vägarna, och om det ﬁnns tvivel om ursprunget kan jordgubbarna skickas till Tyskland på isotop-analys. NORSK LAX BLIR BILLIGARE I SVERIGE EU:s antidumpingskommitté har röstat för att ta bort strafftullarna på norsk lax, vilka infördes 2006 efter klagomål från Skottland och Irland. Nu har EU-kommissionen funnit att tullarna inte längre behövs. ” Jag välkomnar det glädjande beskedet om att strafftullarna på norsk lax avskaffas, något som borgar för billigare lax till eller strax efter midsommar. Vi har från svenskt håll hela tiden starkt motsatt oss de nuvarande strafftullarna som drabbat svenska konsumenter och svensk beredningsindustri, samtidigt som de gynnat mindre konkurrenskraftiga länders ﬁskerinäringar”, säger handelsminister Ewa Björling.

8 SLUT MED SVENSKT FISKE I NORSKA NORDSJÖVATTEN Svenskt fiske i norska vatten i Nordsjön söder om den 62:a breddgraden stoppas från och med fredag, eftersom årets svenska kvot i området är uppfiskad, meddelar Fiskeriverket. BELGISK BLÅ PÅ MCDONALD’S HEMSIDA Svenska McDonald’s tvingas ta bort en bild på en ko från sin hemsida efter att det uppdagats att djuret är en korsning mellan limousin och ”monsterrasen” belgisk blå. Bilden kommer dessutom från en av kedjans köttleverantörer på Irland, men kedjan försäkrar att det inte förekommer något belgiskt blå-kött i dess hamburgare, skriver Dagens Media. SVÅRT MÖTA KRAFTIGT ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ RÄTTVISEMÄRKT Efterfrågan på rättvisemärkta produkter ökar så till den grad att producenterna börjar få svårt att leverera i samma takt, skriver Just-food. Sverige var det land där efterfrågan ökade snabbast, med en stigning om hela 166 procent, medan efterfrågan i hela världen steg med 47 procent till ett värde av 2,3 miljarder EUR. CARLSBERG PÅ VÄG SÄLJA TÜRK TUBORG Carlsberg arbetar med att sälja sitt turkiska bolag Türk Tuborg till CBC Group. Just nu pågår så kallad due diligence, och förhandlingar pågår, skriver Just-drinks. Türk Tuborg startade som ett joint venture mellan Tuborg och turkiska Yasar Holding 1967, och Carlsberg köpte majoriteten 2001. MJÖLKBÖNDER STOPPAR LEVERANSER I PROTEST MOT PRISRAS Medlemmarna i nederländska Dutch Dairymen Board (DDB) stoppar leveranserna i protest mot det dalande avräkningspriset, skriver Agrarisch Dagblad. DDB har 4 000 medlemmar, men det är oklart hur många av dem som verkligen kommer att delta. Beslutet togs i samband med en demonstration vid en av mejeriföretaget Friesland Foods anläggningar, där 1 200 DDB-medlemmar deltog. LIVSMEDELSKRISEN: JAPAN SKA HJÄLPA AFRIKANSKA LÄNDER ODLA RIS Japan planerar att hjälpa flera afrikanska länder att fördubbla sin risproduktion den närmaste tio åren. Det säger premiärminister Yasuo Fukuda enligt ANP. Japan ska bland annat hjälpa till med moderna konstbetvattningssystem, nya rissorter, och utbildning av jordbrukare.

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

Rent, fräscht och enkelt

SIK:S SENSORIKWORKSHOP

Rent, fräscht och enkelt. Det är ledstjärnorna för den nya nordiska maten, såsom den presenteras i Nordiska Rådets projekt med samma namn. Allt understryks med eftertryck av den pinfärska studien Important Factors for Culinary Success, som på onsdagen presenterades vid SIK:s sensorik-workshop i Göteborg.

Forskarna har intervjuat fem kockar i respektive land. Bland annat återfinns flera av Nordens Michelin-stjärnor bland intervjuoffren. Svaren är tämligen samstämmiga, när kockarna ombeds förklara vilka som är de kulinariska framgångsfaktorerna och de utmärkande dragen för den nya nordiska maten: man pratar om säsongerna och råvarorna. Tiden och platsen ska reflekteras i maten, och man talar sig gärna varm för älgen som grannen skjutit, eller grönsakerna man köpt av bonden några kilometer bort, eller till och med - som en av de svenska kockarna från en stjärnmärkt krog i Stockholm - stensötan och tallbarren som man själv plockat i skogen. Gemensamt är också att man gärna vill ha ekologiska råvaror, motivationen för detta är att det smakar bättre. Dessutom får det gärna vara mycket lokal prägel, men det är ett begrepp som varierar en aning, beroende på kocken ifråga. Vissa plockar som sagt sina råvaror själva i skogen, medan andra kan tycka att det är ok att köpa lamm från Gotland till en krog i Danmark. Föga förvånande är det fisk som dominerar i Norge. När det gäller köttet, hamnar lamm mycket högt på listorna, och när det gäller vilt pratar man mycket om älg, bland annat i form av älgsoppa. Något förvånande pratar de finska kockarna dessutom sig varma för potatisen som råvara, och i Sverige och Finland är grönsakerna mer dominerande som råvara. Mjölken kommer också igen, bland annat i desserter. ”Inget är mer danskt än mjölk”, menar en av de intervjuade kockarna, som serverar en hel dessert uppbyggd av mjölk som bearbetats på olika sätt. Stellan Löfving

Så får hälsopåståendet bäst effekt SIK:S SENSORIKWORKSHOP En studie kring hälsopåståenden på livsmedel avslutas i dagarna, och resultaten har presenterats på SIK:s sensorik-workshop i Göteborg. Den mest påtagliga konklusionen är att välkända ingredienser fungerar bäst, och gärna i kombination med produkter som har en functional foods-tradition. I förlängningen leder detta till slutledningen att den här typen av arbete måste bedrivas långsiktigt, då det tar tid att ändra konsumentbeteenden. Projektet går under namnet Acclaim, och avslutas den 31 maj 2008. Det är alltså i sin absoluta slutfas, och kan i princip beskrivas som färdigt. De resultat som framkommer i studien pekar egentligen alla åt samma håll: konsumenterna måste vänjas och tränas för att ta till sig hälsoargumenten. Det kan man utläsa av det faktum att Danmark - där hälsoargument för livsmedel i praktiken varit förbjudna - uppvisar en högre skepsis än de andra nordiska länderna. Sverige och Finland, däremot, där functional foods har funnits på marknaden under längre tid, är acceptansen större. Man kan också dra samma slutledning av det faktum att de två hälsoargument som framfördes gav väldigt olika resultat. När konsumenten ställdes inför en produkt med omega 3, som får anses vara en välkänd ingrediens med dokumenterade och kända egenskaper, så är acceptansen stor. När man ställs inför en produkt med en annan mer okänd ingrediens, bioaktiva peptider, har hälsoargumentet ingen effekt alls. Även när man jämför olika produkter, blir den grundläggande slutledningen densamma: acceptansen är stor för produkter som yoghurt och bröd med hälsopåståenden, medan acceptansen är påtagligt mindre när man talar om en ﬂäskkotlett som försetts med ett hälsopåstående. Även här avspeglas samma fenomen: yoghurt och bröd är produkter där det ﬁnns en tradition med hälsobringande ingredienser, och där konsumenten är van vid denna typ av argument. För kött, däremot, är det något nytt och obekant, vilket visar sig i konsumenternas skepsis. Stellan Löfving

Ingen vill köpa norska Smart Club Norska kedjan Smart Club befinner sig i finansiell kris, och ägaren Atle Brynestad har sedan en tid fört förhandlingar med Coop, Rema 1000 och Norgesgruppen om en försäljning. Alla tre har tackat nej, och enligt Verdens Gang pågår nu inga förhandlingar. Brynestad har hittills indikerat att han vill hitta en norsk köpare, men frågan är om han nu måste öppna dörren för Axfood, Ica, Dagrofa och andra utländska aktörer. Samtidigt säger en spekulant som VG talat med att butikslokalerna är attraktiva, och att man kan överväga saken igen om priset går att diskutera. ”Att de tre stora inte är intresserade vid en eventuell försäljning av Smart Club, rimmar illa med de hänvändelser vi fått genom åren”, säger finansdirektören Christian Butenschøn till VG. ”Brynestad har gkort saker och ting rätt och drivit fram en jättetillväxt i bolaget. Problemet är att när du går från ett par butiker till många, måste du industrialisera driften. Då måste du nå tio gånger så stor omsättning, och det har han inte klarat”, säger en central källa i en av de koncernern räknat på en affär. Han pekar bland annat på att man hittat inte mindre än 52.000 artikelnummer, och att man med så många produkter får ett alltför stort varulager. Ica har funnits med i spekulationerna, men den svenska koncernen har kämpat i motvind i princip ända sedan man övertog Rimi från Stein Erik Hagen. Presschefen Staffan Ekengren vill dock inte kommentera om Ica är spekulant på Smart Club. Längre bort vid horisonten skymtar andra tänkbara spekulanter, som exempelvis svenska Axfood, vars nordiska visioner varit på tapeten under flera år. Nu har dock koncernchefen Mats Jansson lämnat skutan, och hans efterträdare har inte samma förkärlek för yviga penseldrag. Samtidigt har det storstilade projektet Coop Norden kapsejsat, vilket givit en tydlig vink om svårigheten att förverkliga den pan-nordiska visionen.

HEINZ SKA BLI MILJÖVÄNLIGARE Livsmedelskoncernen Heinz planerar att minska utsläppen med koldioxid med 20 procent till 2015. Det ska ske bland annat genom mer energieffektivitet, alternativa förpackningsmaterial, samt förbättringar av logistiken i syfte att minska utsläppen från transporter, skriver VMT.

www.salt.se

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

SÄLJER SISTA DELEN AV BURGER KING TPG Capital, Bain Capital och Goldman Sachs Funds planerar att sälja ut sina återstående 31,6 procent i Burger King, vilket beräknas inbringa 1,2 miljarder USD. Därmed har de tre investeringsföretagen genom aktieförsäljningar och aktieutdelningar fått över 400 procent tillbaka av vad de köpte kedjan för 2002, skriver The Times. ICA SÄTTER KRAV PÅ TORSKEN Ica blir först på den svenska marknaden med Krav-märkt torsk. Torsken är vildfångad med lina och krok i ett hållbart bestånd utanför Lofoten, och kommer att säljas under varumärket I love eco. CARREFOUR SIKTAR PÅ IRAN Dagligvarugiganten Carrefour planerar att öppna sin första hypermarknad i Iran senare i år i samarbete med sin franchisepartner för Mellanöstern, Majid Al Furraim, skriver Just-food.

Stellan Löfving

Vin & Sprit-affären granskas av EU EU-kommissionen ska nu undersöka Pernod Ricards köp av Vin & Sprit ur konkurrenssynpunkt. Senast den 3 juli ska kommissionen ha bestämt sig för att antingen godkänna affären, eller genomföra en fördjupad konkurrensgranskning. Om det blir det senare alternativet, har kommissionen ytterligare 90 dagar på sig att undersöka affärens konsekvenser för konsumenternas valfrihet och för prissättning i olika länder. Det innebär att ett godkännande av affären kan komma först till hösten.

EFSA-chef vill slopa BSE-regler för att få ned spannmålspriser EU:s förbud mot att använda animaliskt protein i gris- och kycklingfoder borde skrotas, menar Patrick Wall, ordförande i EU:S livsmedelssäkerhetsorgan EFSA (bilden). Wall menar att det inte ﬁnns några vetenskapliga tveksamheter mot att exempelvis ge kycklingar protein från griskött och tvärtom. Enda invändningen är rädsla för konsumentreaktioner, säger Wall till BBC. Bakgrunden till utspelet är galopperande priser på bland annat soja och spannmål, som ofta används till foder.

SVENSKAR OROAS ÖVER MATPRISERNA Två av tre svenskar befarar att matpriserna kommer att öka snabbare i år, visar en undersökning som SKOP gjort. Däremot är det bara 21 procent som tror sig komma att lägga mer pengar på mat, skriver TT. FULLKORNSTEMPE NÄSTA HÄLSOSUCCÉ En doktorsavhandling från Chalmers kan ge upphov till en ny och lovande hälsoprodukt. Forskaren Charlotte EklundJonsson visar i avhandlingen på en metod för fermentering av spannmål, vilken kan förbättra järnupptaget, dämpa blodsockersvängningarna och ökat intaget av folat. Avhandlingen disputeras den 5 juni. CARLSBERG KAN STÄNGA SJU BRYGGERIER Carlsberg kan komma att lägga ned sju bryggerier i Europa under de kommande tre åren, utöver de nedläggningar som redan är planerade. Det skriver Berlingske Tidende, som talat med ﬂera välrenommerade analytiker. De länder som pekas ut är Schweiz, Norge och Tyskland, där Carlsberg borde kunna stänga två bryggerier i vardera landet, samt Storbritannien där ett borde kunna läggas ned.

10 LIVSMEDELSKRISEN: ”PRISÖKNINGARNA HÄR FÖR ATT STANNA”, SÄGER TOPPCHEF Livsmedelspriserna kommer att fortsätta att stiga, i takt med att det ökande råvarukostnaderna späs på av kraftigt ökade bränslekostnader. Det varnar Stefan Barden, vd för ett av Storbritanniens största livsmedelsföretag, Northern Foods. ”Bränsleinflationen är mycket, mycket hög och kommer att slå hårt mot industrin över de närmaste sex till tolv månaderna... Vi har haft en deflationsmiljö i ett decennium, men inflationen är här för att stanna”, säger han till brittiska dagstidningen The Times.

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

Priserna går ner, men inte till gamla nivåer De kraftigt ökande livsmedelspriserna kommer att minska, eftersom dagens nivåer är extrema. Men inte till nivåerna som gällt under tidigare år, enligt en ny gemensam rapport från OECD och FAO. Nöt- och ﬂäskköttspriserna kommer att stabiliseras runt 20 procent över snittet de senaste tio åren, och veta, majs och skummjölkspulver kommer att lägga sig på runt 40 till 60 procent högre pris de närmaste tio åren. Därför måste genmodiﬁerade grödor användas i högre utsträckning, anser organisationerna, och biobränslesatsningarna måste omvärderas. Jonathan Newton

LIVSMEDELSKRISEN: KRISMÖTE I ROM FN:s livsmedelsorgan FAO har bjudit in till toppmöte i Rom i nästa vecka, för att diskutera den globala livsmedelskrisen. Fokus ligger främst på at hjälpa de fattiga länder som drabbats, men också på att kartlägga vilka långsiktiga strategier det finns för att öka livsmedelsproduktionen, skriver The Guardian. Man kommer bland annat att diskutera behovet av internationella riktlinjer för biobränsleproduktion, för att undvika att den konkurrerar med matproduktionen, och det finns också tankar på en global livsmedelsfond. FINLÄNDARNA LITAR PÅ INHEMSK MAT Över 60 procent av finländarna anser att inhemsk mat är säkrare än utländsk. 70 procent litar på livsmedelsindustrin, men bara 37 procent litar på handeln. Det visar en undersökning som TNS Gallup gjort, skriver YLE. PRV AVFÄRDAR LIDLS TALAN MOT SPENDRUPS Lidls försök att får PRV att stoppa Spendrups Vin från att använda varumärket Spring Village har avfärdats av PRV. PRV menar att det inte finns någon risk för förväxling, särskilt inte då produkterna säljs på olika ställen. FINDUS SLÅR TILLBAKA MOT DAFGÅRDS Nu kommenterar Findus gårdagens uppgifter om att företaget hotat stämma konkurrenten Dafgårds för att man kopierat Findus förpackningar. Findus håller fast vid att Dafgårds gått över gränsen, samt att man valt ut fyra av Findus bästsäljande rätter i serien Wärdshus och kopierat dessa. Dafgårds säger å sin sida att man ser fram emot att höra Marknadsdomstolens syn på saken.

Färre smaker på Absolut i framtiden Det kommer förmodligen att bli färre smakvarianter på Absolut Vodka i framtiden. Det säger varumärkets och Vin & Sprits nye ägare Pernod Ricard, som anser att Absolut-varumärket spätts ut av alla nya varianter. ”Min känsla är att det har varit för många smaker som lanserats den ena efter den andra - något i stil med två om året, på sistone. Å ena sidan är detta användbart för att öka Absoluts exponering i en bar, men jag känner att det är fortfarande för många”, säger Pernod Ricards vd Pierre Pringuet till Just-drinks. Vilka smaker som skulle stå i farozonen är dock inte beslutat, och även om nya smaker kommer också i framtiden, blir det mycket mer sällan än idag. Jonathan Newton

Extrastor läsk på tillfälligt besök i Danmark Reaktionerna mot danska Unibrews beslut att starta priskrig på läsk, genom att sälja 60 cl flaskor till samma pris som halvliters, har givit resultat. De stora danska kedjorna har gemensamt beslutat att läsken ska finnas i butikerna till och med den första augusti, skriver Jyllands-Posten. Då plockas flaskorna bort från hyllorna, och anledningen är att handeln inte vill hamna i konflikt med den aktionsplan mot fetma som man precis skrivit under på.

Mills säljer till Vaasan & Vaasan Vaasan & Vaasan har genom dotterbolaget Culinor AS köpt norska Mills verksamhet inom bake off för servicehandel och storhushåll. Verksamheten omsätter cirka 11,5 miljoner NOK. Tillsammans med Culinor omsätter nu Vaasans verksamhet i Norge totalt 26,6 miljoner EUR på årsbasis. Affären måste först godkännas av norska konkurrensmyndigheter innan den kan träda i kraft.

Utskälld klorkyckling knackar på dörren igen Trots att EU-ländernas jordbruksministrar förra veckan sade nej till klordoppad kyckling från USA, föreslår nu EU-kommissionen - efter påstötning från USA - tvärtom att den ska godkännas i alla fall. Bara den märkts upp tydligt, så kan kunderna välja själva, hävdar EU-kommissionen. Men kritikerstormen rasar redan, en klassisk maktkamp mellan EU:s olika organ. EU:s jordbruksministrar uttalade sig så sent som förra måndagen klart emot alla tankar på att tillåta klordoppad kyckling i EU. Ministerrådet är EU:s viktigaste beslutande organ, så där trodde förmodligen en och annan att saken var överstökad. Men inte. USA har gjort en ny framställan om att den klortvättade kycklingen ska tilllåtas, efter att EU:s livsmedelsorgan EFSA kommit fram till att behandlingen inte utgör någon fara för konsumenterna. Därför föreslår EU-kommissionen att klorkycklingen ska tillåtas trots allt, bara den märks upp så att det syns vilken metod som använts. LIVSMEDELSVERKET: ”STEG I FEL RIKTNING”

”Då blir det i slutändan upp till konsumenten att bestämma på ett välinformerat sätt vilken sorts kycklingkött och vilken sorts behandling av kycklingkött som är acceptabelt för honom eller henne”, förklarade EU-kommissionens talesman Johannes Laitenberger efter att kommissionen behandlat frågan på onsdagseftermiddagen. Men det hjälper inte den som äter kyckling som ingår i färdigmat eller som serveras på restaurang eller via andra storkök: då får man inte del av någon information. Och svenska Livsmedelsverket avfärdar hela idén. ”Bakterierna försvinner inte helt. Det här är ingen ersättning för god hygien och kontroll av djuren. Ett steg i fel riktning”, säger Lars Plym-Forshell, veterinärinspektör på Livsmedelsverket enligt TT. Från EU-parlamentet hörs ännu ursinnigare protester. Det skulle vara ”totalt absurt” att tillåta klorkycklingen, säger franska EU-parlamentarikern Anne Ferreira, medan britten John Bowis dundrar att det skulle degradera EU-medborgarna till samma nivå som försökskaniner. Resultaten av klorbehandling av kyckling har varit ”förskräckliga”, säger den belgiska EU-parlamentsledamoten Bart Staes, medan cyprioten Dimitrios Papadimoulis framhåller att EU-kommissionen inte kan ignorera de europeiska konsumenterna. Det blir nu upp till hela EU-maskineriet att behandla frågan ett varv till, och i slutändan hamnar frågan återigen på jordbruksministrarnas och EU-parlamentets bord. Detta trots alltså att jordbruksministrarna redan sagt nej till hela idén så sent som för en vecka sedan.

www.salt.se

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

SVENSKARNA DIGGAR PARMASKINKAN Konsumtionen av Parmaskinka faller på stora marknader som Tyskland och Grekland. Trots detta ökar exporten stadigt, och under 2007 exporterades för första gången över två miljoner skinkor. Exporten till Skandinavioen ökade med 19 procent, och i Sverige konsumerades det 600.000 kg under 2007. HÖJDA PRISER GER INTE BÄTTRE MATVANOR Kraftiga styrinstrument eller långvarig information. Det är enda sättet att verkligen påverka konsumenternas matvanor. Det slås fast i en avhandling i nationalekonomi, som läggs fram vid Umeå Universitet en 4 juni. Enligt Dagens Nyheter har forskarna bakom rapporten, Linda Thunström och Jonas Nordström, kommit fram till att konsumenterna är okänsliga för höjda priser på ohälsosam mat, bland annat genom att följa försök med skatter som gjorts i amerikanska delstater. HUGGSEXAN OM VIS BUTIKER FORTSÄTTER KF och Coop köper två Vi-butiker i västra Storstockholm. Köpmannen Björn Hagberg, som en gång i tiden var med och grundade Vivo, kommer att fortsätta som chef för de två butikerna, och får även ansvar för Coop Forum i Vinsta. DANONE SER SIG OM EFTER UTGÅNGEN Franska Danone har nu tröttnat på det gnisslande samarbetet med kinesiska Wahaha. Enligt franska affärstidningen Les Echos undersöker Danone nu hur man ska kunna ta sig ur det kinesiska samarbetet med äran i behåll.

MAKTKAMP

”Man kan inte ignorera en officiell framställan. Det är en officiell framställan under europeisk lagstiftning”, förklarar talespersonen Nina Papadoulaki på EU-kommissionen. Foodwire: Så man kan inte ignorera amerikanerna, men man kan ignorera ministrarna i EU:s medlemsstater? ”Nej, vi ignorerar inte ministrarna”, säger Nina Papadoulaki, som anser att EU-kommissionen bara handlat efter regelboken. I bakgrunden muttras det dock från kommissionshåll om att det minsann alltid är lätt att slänga ur sig ett kategoriskt uttalande på ministerrådet, men att det är en annan sak att ta ställning till konkreta förslag - särskilt om inget vetenskapligt stöd finns för motståndet. Och rykten finns om att en av EU-kommissionärerna redan på egen bevåg gett egna besked till amerikanerna om att ’saken nog ska kunna lösas’. En klassisk maktkamp mellan kommissionen, ministrarna och parlamentet, kan tyckas med andra ord, men EU-kommissionen säger att det trots allt är medlemsländernas ord som väger tyngst. ”Medlemsstaterna, om de nu är så emot, kommer att få tillfälle att rösta emot det. Det är en del av demokratin”, säger Nina Papadoulaki. Jonathan Newton. Bryssel

WHOLE FOODS FÅR HUDEN FULL Amerikanska kedjan Whole Foods, känd som världens enda ekologiska supermarketkedja, har all anledning att bäva inför en ﬁlm som är på ingående, skriver danska affärstidningen Børsen. Filmen, som gjorts av regissören Shelley Rogers, menar att Whole Foods marknadsföring är vilseledande, och att de varor som säljs inte alls är så naturliga, ekologiska och närproducerade som Whole Foods vill göra gällande. Som exempel nämns det faktum att termen ”locally produced” enligt amerikansk lag får användas när en vara inte transporterats mer än sju timmar. Transporten kan även ske med ﬂyg, och därmed blir beteckningen tämligen vilseledande.

Returadress: Foodwire AB Box 1011 444 26 Stenungsund

Bananerna slut om 30 år?

…DET ÄR KALKONKRIS FÖR KILLARNA PÅ KUMLA Kalkonrulle har man ju hört talas om. man har förmodligen sett en eller ett par också. Nån gång. Kanske har man till och med ätit en kalkonrulle, även om ordet är minst sagt belastat som epitet för usla filmer. Och egentligen var det ju inte alls det vi skulle prata om nu, utan ett helt annat kolkonord, nämligen kalkonuppror. Det låter nytt och fräscht, faktiskt. Ännu ett av alla dessa härliga ord som kvällstidningarnas rubriksättare förgyller den verbala floran med. Nästan i klass med nakenchock, pensionsångest och de andra klassikerna. Kalkonupproret äger rum i Kumla, till råga på allt. På den välkända kriminalvårdsanstalten finns ett antal intagna som inte äter fläskkött av religiösa skäl, och de protesterar nu mot att den enda smörgåsmat som finns är skinka och bratwurst. Fångarna har nu JO-anmält anstalten, och de muslimska fångarna har även övriga intagna på sin sida. Klart killarna ska ha kalkon, typ. Kökschefen säger dock till Expressen att alltihop är bluff och båg, det skickas ut kalkon från köket varje dag. Där blir det ju mysko. Vart tar kalkonen vägen? Är det Leif GW Persson som käkar upp den?

Nej, jag skämtar inte. Tvärtom - det här är en rätt allvarlig historia. Egentligen är den både tragisk och komplicerad, men jag ska ge den korta versionen. Världens bananplantager plågas av en svampsjukdom som kallas Panama-sjukan. Den gör att bananerna blir tegelröda och helt oätliga. Sjukdomen sprider sig snabbt och de plantor som får den, dör. Bakgrunden är en historia av kapitalistisk fruktkolonialism. Uttrycket bananrepublik har sitt ursprung i den utveckling som ägde rum när amerikanska fruktimperiet United Fruit byggdes upp. En viktig del av företagets affärsidé var nämligen att bygga plantager i länder med “samarbetsvilliga” regeringar som tillät att man brände ned regnskogen för att plantera bananer. BANANER ÖVERALLT

Men nu går jag lite för snabbt fram. Först måste vi nämligen tillbaka till tiden före United Fruit. Då växte det bananer lite

överallt i regnskogen. De var gula, gröna och lila. Vissa smakade surt, andra sött. United Fruit plockade ut en sort som var godare och behändigare än andra, och började förädla den och odla den i sina stora plantager.

sist i salt

10.2008 • TORSDAG 5 JUNI

Psst! Har du hört att...

färdigt igen. Panama-sjukan började sprida sig, och idag är forskarna överens: förr eller senare kommer alla Cavendishplantor att dö. ALLA. ANDRA SORTER

MONOKULTUR

Det man gjorde var att skapa en monokultur. En kultur av identiska plantor, och när det plötsligt dök upp en sjukdom som dessa plantor var känsliga för, så spred den sig med vindens hastighet. Jag säger spred, för detta insåg United Fruits botaniker redan på 60-talet. Den banansort man då använde, Michel Gros, byttes då ut mot en annan, mer motståndskraftig sort: Cavendish. Den var inte lika god men tycktes i det närmaste immun mot Panamasvampen. Phew. Nära ögat där, men det gick vägen. Ända tills 80-talet, då det var

Det ﬁnns såklart andra sorter. Men nu börjar man komma rätt långt från det vi är vana vid. Bananen, as we know it, kommer att försvinna. FN-organet FAO har försökt tona ned oron för bananens framtid med olika uttalanden. Men när man samtidigt går ut och uppmanar bananodlarna att diversiﬁera, så blir effekten snarast den motsatta. Finns det inget vi kan göra? Nej, troligen inte. Det skulle i så fall vara att njuta av bananen så länge vi kan. Snart kan den vara ett minne blott. Stellan Löfving