Stenkoll #161

INNEHÅLL

September 2022

12 Energikrisen

Höga energipriser påverkar Sveriges företag på både kort och lång sikt.

14 Översyn av Bergmaterialindex

Utmaning för medlemmarna att få täckning för ökade kostnader.

24 Politiska planer

Valet är avgjort. Hur resone rade partierna om bergma terialindustrins frågor före valdagen?

32 Hållbar hantering?

Naturvårdsverkets regerings uppdrag om schaktmassor är redovisat.

40 Lång väntan

Statistik över handläggnings tider för tillståndsprövningar.

Miljöprövningsutredningen

Goda anslag och bra utgångspunkter men utredningen går inte tillräckligt långt. Det anser branschen om slutbetänkandet.

42 Cirkulärt

Martina Strand Nyhlin har tillsammans med Johanna Åfreds skrivit en bok om åter bruk i byggbranschen.

44 Unik dumper

Anläggningsmaskin i fos silfritt stål gör sin första ar betsdag.

48 Elektrifiering

Hur ansluta eldrivna krossar till svaga nät?

50 På nätet

SBMIs Handbok Säker Täkt innehåller dokument, mallar och checklistor för en trygg och säker arbetsmiljö.

ALLTID

I STENKOLL

5 Ledaren

6 Kurser och branschdagar

7 Nyhetsflödet

10 Gästkrönika

Samverkan i kristider

Krigsekonomi, cementkris, pandemi, energikris, råvarubrist, inflations rekord. Vi lever i en helt ny situation jämfört med alldeles nyss. En ex trem situation. Mitt i allt detta ska Sverige genomgå ett regeringsskif te. Och när den nya regeringen precis landat tillträder Sverige som ord förandeland i EU, och vill visa upp ett modernt och välfungerande föregångsland.

Utifrån ett SBMI-perspektiv så finns det några frågor som möjligen kan vinna mer gehör i en M-ledd regering än i den tidigare S-ledda. Men den tydligaste slutsatsen är att vi efter två mandatperioder med historiskt svaga minoritetsregeringar får yt terligare en period som riskerar att präglas av svag politisk makt, med en regering i ständigt behov av att söka allianser, i olika kombinationer, i varje fråga.

Sverige har i internationell jämförelse ett tungt maskineri av tjänstemän, både på departementen och expertmyndigheterna. Varje regering med en otydlig eller obe fintlig majoritet drunknar i en maktprocess där tjänstemän och myndighetshandläggare ges stort inflytande. Detta har visat sig ge effekter som långa komplexa remisser, med svåröverblickbar effekt.

Samtidigt finns en stor kraft i företagens gemensamma mål, och företagens vilja och förmåga till utveckling. Företagen är en viktig del av lösningen på de pågåen de kriserna. Genom effektiv samverkan kan vi möjligen till viss del kompensera för det starka politiska ledarskap som ly ser med sin frånvaro.

Under sommaren har SBMI svarat på remisser om materialförsörjningen i landets storstadsregioner. I flera av planerna anges kvantitativa mål. Exempelvis anges i Göteborgs plan att 2030 ska 50 % av inköpta ballastprodukter utgöras av återvun net material. För att ett sådant mål överhuvudtaget ska vara möjligt krävs krafttag i alla led. Och en monumentalt ökad förståelse för vad som krävs av samhället för att åstadkomma denna ökade cirkulära försörjning.

För att inte tappa marknadsandelar till aktörer som tra ditionellt inte säljer och producerar ballastprodukter så behöver vi öka hanteringen av cirkulära material i våra be fintliga verksamheter.

Detta behöver vi prata om under de kommande åren!

Samhället behöver bergmaterial!

STENKOLL

Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm    www.sbmi.se

Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se

Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se

Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se

Form

The Factory of Design

Layout & repro Karin Sundin

Fotografer Se byline, övriga iStockphoto

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se

Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se

Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen? Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

Företagen är en viktig del av lösningen på de pågående kriserna."

KURSER OCH BRANSCHDAGAR

6 oktober Branschdag

Jönköping

18 oktober Branschdag

Umeå

8–9 november

Grundkurs för bergmaterialindustrin

Kurs för nyanställda och admi nistrativ personal, samt perso ner verksamma i anläggnings verksamhet och myndigheter med anknytning till bergmate rialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användnings områden, produktion samt an vändarnas och samhällets krav.

23–24 november

Produktkunskap, kvalitets säkring & EN standarder Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, för säljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren för mågan att definiera produkt egenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt han tera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Innehåll: Bergmaterialprodukter och produktkrav Kvalitets- och miljöbegrepp EN-standarder

Produktcertifiering

Provningsfrekvenser

Provtagning, provning och ka librering i laboratorium

Dokumentation och avvikel sehantering

• Begreppet trovärdighet Försäljning och leverans

10–13 januari 2023

Produktion

Kursen vänder sig till arbets ledare och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter samt krossanläggningar. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller an gränsande verksamhet. Kursen ger grundläggande kunskaper i maskinkännedom och pro duktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna liksom ökad förståelse om arbetsmil jöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö. Innehåll:

Användarens krav på berg material

Produktionsteknik Borrning, sprängning, dol hantering

Praktisk maskinhantering

Maskinkännedom Reparation och underhåll Vägningsteknik

Miljökrav

Kursen avslutas med ett skrift ligt prov.

Fler datum under 2023: 17–18/1 Grundkurs för berg materialindustrin 7–9/2 Ansvarig driftledare –produktion, kvalitet och miljö, del 1

21–23/2 Ansvarig driftledare, del 2 14–15/3 Grundkurs för berg materialindustrin

30/3 Årsstämma och bransch dag, Stockholm 7–8/11 Grundkurs för bergma terialindustrin

Läs mer om kurserna och anmäl dig på sbmi.se

Maria

UEPG besökte

SBMI

Den 19 september besökte UEPGs pre sident Antonis Latouros och generalse kreteraren Dirk Fincke Sverige och SBMI. Besöket skedde som en del i planen att någon UEPG-representant under en två årsperiod ska besöka samtliga medlems länder. I samband med besöket träffade SBMI och UEPG Svante Axelsson på Fos silfritt Sverige liksom Chalmers forskar grupp som arbetar med EPD-Berg. Ett studiebesök vid NCC:s anläggning för hantering av entreprenadberg i Rotebro hanns dessutom med.

I samband med mötet erbjöds SBMI att agera värd för 2023 års UEPG Delega tes Assembly, och den tillhörande konfe rensen Entrepreneurs Forum.

Om SBMI väljer att vara värdar för som marens Delegates Assembly krävs upp slutning och engagemang! Mer information om detta kommer.

Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Antonis Latouros och Dirk Fincke, UEPG samt Mårten Sohlman, SBMI.

FÖLJ SBMI

De senaste nyheterna från din branschorganisation hittar du på SBMIs LinkedIn-sida.

HÖSTMÖTEN I JÖNKÖPING

Nu stundar oktober månad och därmed branschdagar för bergmaterialindustrin. SBMIs branschdagar arrang eras på Kulturhuset Spira i Jönköping torsdagen den 6 oktober och i Umeå, på Kulturhuset Väven, tisdagen den 18 oktober. Ta del av de senaste branschnyheterna och träffa kollegor på SBMIs branschdagar!

QR­länken för att följa SBMI på LinkedIn

SÄKRA RESULTAT MED DRÖNARBASERAD VOLYMMÄTNING

Swescan erbjuder ett flertal mättjänster med hjälp av drönare, laserscanning eller den teknik som passar bäst för era behov.

Vi är alltid uppdaterade med modern drönar teknik som är testad. Allt för att ni ska få en proffesionellt utförd tjänst med hög kvalitet på mätdatan. Ett exempel på leverans från inventering och volymberäkning av en berg täkt kan vara enlig nedan:

• Ortofoto

• Områdesgränser, brytgränser, upplagsytor som visar en tydlig översikt över hela området.

• Höjdmodeller där det är lätt att både se höjdkurvor eller kunna ta ut en höjd på önskad punkt.

• Volymberäkningar i olika former. Vi inventerar existerande volymer men det är också enkelt att beräkna återstående volym för en deponi.

• 3D-modell över hela området baserat på ett högupplöst punktmoln.

kunder som anlitar Swescan för våra tjänster:

mtab,

Samgräv, Peab Asfalt

MILJÖPRÖVNINGSUTREDNINGEN

– ett litet steg i rätt riktning

I augusti 2020 fick Miljöprövningsutredningen i uppdrag att se över systemet för miljöprövning och lämna förslag på ändringar för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Behovet av att effektivisera det svenska miljöprövningssystemet har diskuterats i många olika sammanhang och flera aktörer har tagit fram olika förslag genom åren. Jag har själv varit delaktig i det arbetet under cirka 20 år och hoppades att utredningen skulle leverera skarpa förbättringsförslag.

tredningen avgränsades dock ti digt till processuella frågor. Det innebär att viktiga frågor om prövningsunderlaget, gränsdrag ningen mellan tillståndsprövning, tillsyn och ökad användning av generella föreskrifter för att av lasta tillståndsprövningen m.m. inte behandlas alls i utredningen. Det är synd. Vi som har funderat över olika sätt att effektivisera miljöprövningen har för flera år sedan konstaterat att det inte är tillräckligt att effektivisera förfarandet.

Den stora förbättringspotentia len finns i prövningsunderlaget. Om det är tydligt vad en ansökan ska innehålla och man inte belas tar prövningen med frågor som hanteras bättre i annan ordning (t.ex. tillsyn eller generella före skrifter), kommer det att gå fortare.

Utredningen bortser dock inte helt från frågan utan föreslår att Naturvårdsverket

ska utreda hur en ökad användning av generella föreskrifter kan effektivisera tillståndsprocessen.

Även om det hade varit önskvärt med en bredare tolkning av utredningens uppdrag, är flera av de förslag som lämnas bra. Det är t. ex. bra att änd ringstillstånd görs till huvudregel så att man slipper belasta prövningen med delar av en verksamhet som inte ska ändras. Det är också bra att det före slås bli enklare att ändra eller upphäva tillstånds villkor.

I andra delar är försla gen präglade av goda av sikter med tveksam effekt.

Det gäller t. ex. reglerna om anmälningspliktiga ändringar av verksamheter som omfattas av till stånd. Här görs en koppling till MKB-reglerna som riskerar att skapa onödig byråkrati i anmälningspro cessen och möjligen att utrymmet för anmälan (i stället för tillstånd) faktiskt blir mindre än i dag. Ett annat exempel är förslaget om förändringar i samrådsprocessen, i syfte att skapa ett system där man reder ut vilket prövningsunderlag som behövs

"De

redan innan ansökan ges in till tillståndsmyndig heten. Det kan förstås ge kortare handläggningstid hos tillståndsmyndigheten men i praktiken kan det bli så att den s.k. kompletteringsrundan flyttas till samrådet så att samrådsprocessen blir en ny stopp kloss i systemet. Samrådsprocessen hanteras också av en av parterna i miljöprövningen – länsstyrelsen – vilket inger vissa betänkligheter. Grundproblemet är att det är oklart vad en tillståndsansökan ska om fatta. Det löser man inte genom att låta en av par terna styra prövningsunderlagets omfattning. Det behövs tydligare anvisningar och gränsdragningar från lagstiftarens sida.

Under utredningens gång kom det också in en gök unge i utredningsdirektiven. Utredningen fick i till läggsuppdrag att bl. a. utreda frågor om omprövning och tidsbegränsning av tillstånd för att åstadkom ma moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Den delen av uppdraget står i direkt strid med de ursprungliga direktiven. Miljöpröv ningen blir inte mer effektiv av att tillstånd tidsbe gränsas eller genom obligatoriska omprövningar, tvärtom belastar man prövningssystemet mer – ofta helt i onödan. Utredningen hanterar frågan på ett ganska bra sätt genom att inte föreslå obligatorisk tidsbegränsning av tillstånd utan en regel enligt vil ken villkoren i ett tillstånd inte får bli äldre än 40 år innan de ska omprövas. Givet hur tilläggsdirektivet är utformat är det acceptabelt men direktivet skulle aldrig ha beslutats.

De tydliga förbättringar som föreslås i utredningen bör förstås genomföras, men förbättringarna är lite för få för att man ska kunna påstå att utredningen har infriat de förhoppningar som fanns när den till sattes.

GÄSTKRÖNIKÖR

Mikael Hägglöf, advokat och delägare, Fröberg & Lundholm

Advokatbyrå AB

Vinschar för lyft och drag upp till 100 ton

För mer information kontakta Jan Arvidsson på 0730-676143 eller jan.arvidsson@jjgruppen.se

Nödvändiga åtgärder

– PÅ BÅDE KORT OCH LÅNG SIKT

Elkrisen är akut, konstaterar arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Därför behöver politiken agera på ett sätt som både gynnar den lång siktiga utvecklingen av det svenska elsystemet, samtidigt som man tar hänsyn till den akuta situationen för många av landets företag.

TEXT: Niclas Kindvall

De höga energipriserna gör att många företag befinner sig i en akut situation där man ser sig tvingade att dra ner sin produktion eller avsluta verksamheten. Risken för sjunkande tillväxt och förlora de jobb är stor, enligt Svenskt Näringsliv. På längre sikt ökar också risken för mins kade investeringar.

Svenskt Näringsliv föreslår en rad oli ka åtgärder, på såväl kort som lång sikt. Några exempel:

För att öka elproduktionen bör

– möjliga effekthöjningar i befintlig kärnkraft säkerställas.

– skatter, exempelvis avfallsskatten, minskas.

– miljöbalken revideras.

– regeringen skapa bättre förut sättningar för investeringar i ny planerbar elproduktion.

– existerande kärnkraft livstidsförlängas från sextio till åttio år.

För att stärka transmissionssystemen bör:

– möjliga investeringar i tekniska lös ningar i stamnätet snabbas på.

– nätinvesteringarna öka.

För en mer flexibel och effektiv elanvänd ning bör:

– det möjliggöras för större användare att bistå med förbrukningsreduktion/pro duktion/flexibilitet genom mer flexibla avtal med Svenska kraftnät.

– ett investeringsbidrag för åtgärder som ökar hushållens flexibilitet i elanvänd ning införas.

– investeringar i energieffektiviseringar och ökad flexibilitet öka.

SBMI är en av Svenskt Närings livs medlemmar. VD Mårten Sohl man kommenterar kommunikatio nen från Svenskt Näringsliv:

– Det är tydligt att många före tag är pressade, framför allt i de

södra elprisområdena. Därför är det vik tigt att den akuta situationen inte stres sar fram politiska beslut som är skadliga på lång sikt. Vi behöver naturligtvis hantera den akuta situationen, men det är viktigt att se att energikrisen inte en bart är ett svenskt problem, utan drabbar hela Europa. Därför behövs långsiktiga lösningar som verkar internationellt. Situationen kräver kraftfulla åtgärder på EU-nivå, och jag tror vi kan förvänta oss det. Bland annat har den svenska re geringen föreslagit åtgärder som syftar till att frikoppla de europeiska elpriserna från gaspriset.

"Situationen kräver kraftfulla åtgärder på EU-nivå."

Mårten Sohlman

133,8 133,8 133,8 133,8 133,8 133,9 133,9 133,9 133,9 136,9 136,9 136,9 0,0 2,4 134,2 134,8 135,7 137,3 139,6 138,8 140,0 142,5 143,4 144,9 146,9 147,0 0,1 8,4 120,0 121,4 128,6 134,9 134,9 134,9 140,6 4,2 13,9 135,0 135,6 149,4 150,1 150,4 0,2 9,6 117,0 125,4 206,1 229,0 229,0 0,0 76,1 139,5 145,6 239,2 243,2 227,5 -6,5 44,0 113,9 119,4 155,3 155,3 154,7 -0,4 21,2 6,9 6,8 8,8 10,4 10,3 -1,0 50,9 117,1 117,6 126,5 128,2 128,3 0,1 8,4 114,2 116,2 137,7 139,2 138,8 -0,3 16,4

KOM MED INPUT

Processen för översyn av sammansättningen av Bergmaterialindex har just inletts, och kommer att pågå under hösten 2022. Har du viktig input till detta arbete tveka inte att kontakta SBMIs kansli.

ÖVERSYN AV BERGMATERIALINDEX

De snabba och dramatiska prisökningarna på el, drivmedel och råvaror har tydliggjort att kostnadsfördelningen i SBMIs Bergmaterialindex inte återspeglar den verkliga kostnadsför delningen hos många av branschens producenter. Därför ser SBMI nu över sammansättningen av Bergmaterialindex.

TEXT: Niclas Kindvall

Vid förra årsskiftet beslutade SBMI att uppdatera Berg materialindex månatligen i stället för som tidigare varje kvartal. Den ökade frekvensen bedöm des då möta behoven men det har blivit tydligt att inte heller en månatlig upp datering är tillräcklig för att täcka in de snabba och dramatiska prisökningar på drivmedel och råvaror som vi nu upp lever.

– Det är en utmaning för SBMIs med lemsföretag att löpande få täckning för de ökade kostnader som de snabba

prisökningarna på bland annat diesel, el och vissa råvaror orsakat under det senaste året, säger SBMIs vd Mårten Sohlman. När vi nu ser över samman sättningen av Bergmaterialindex är det viktigt att det går att använda oav sett hur man producerar.

Sida 4

öka viktningen av dessa komponen ter, men det kräver en nära dialog med kunden.

Att döma av inspel till SBMI från med lemmarna kan Bergmaterialindex i nuläget någorlunda spegla kostnads fördelningen för en stationär diesel driven produktion, men används mo bilkrossar så behöver bränslet ges en högre viktning, och om produktionen sker med eldrift behöver elkraft ges en betydligt högre viktning. Dessutom är det mycket stora skillnader i elpriser mellan olika regioner. Detta medför att det krävs nära dialog mellan med lem och kund i de fall man har långa kontrakt och produktionskostnader som ändras på ett sätt som tydligt av viker från Bergmaterialindex. Det går att bryta ut vissa kostnadsslag och

– I många fall kan en producent välja mellan att producera med el eller die selelektriskt, och någonstans går ju gränsen för när det ena eller det andra är billigast, fortsätter Mårten Sohlman. Om man ska välja att producera med el trots att detta är det dyrare alternati vet krävs att man är överens med kun den om detta, eller att man är beredd att betala mellanskillnaden själv.

Det är givetvis lättare att vinna förstå else för ökade priser om det finns ett önskemål eller krav från kunden om att produktionen ska ske fossilfritt.

– Det är viktigt att vi i hela värde kedjan kan bygga incitament för kli matomställningen för att detta ska fungera, säger Mårten Sohlman. Det ska inte behöva vara så att någon ak tör hamnar emellan och tvingas betala på ett oskäligt sätt.

En utredning med goda anslag och bra utgångspunkter, men som inte går tillräckligt långt. Det är ovisst vilken effekt de olika förslagen får och om de leder till att miljöprövningar går snabbare. Så kan man sammanfatta synpunkter från branschen på miljöprövningsutredningens slutbetänkande.

TEXT: Hans Lundgren

FÖRSLAG FÖR SNABBARE OCH TYDLIGARE MILJÖPRÖVNING

Iaugusti 2020 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att se över hur systemet för miljöprövning kan bli mer effektivt. I juni var det dags för reger ingens särskilda utredare, Peter Ardö, chefs rådman vid mark- och miljödomstolen i Växjö tingsrätt, att presentera sina förslag.

Slutbetänkandet mynnar ut i trettio föreslagna ändringar i la gar och förordningar. Utredningen vill se en kombination av änd rade lagar och en bättre dialog mellan länsstyrelser, myndig heter och verksamhetsutövare i ett tidigt skede.

– Vår generella slutsats är att prövningstiden kan kortas och de riktigt långa tillståndsproces serna ska kunna fasas ut. Det är många små delar inom ramen för systemet som kan trimmas, menade Peter Ardö, när utred ningen presenterades.

Peter Ardö

Utredningen tillsattes för att det kan vara svårt att förutse utgången av tillståndsprövningar av mil jötillstånd och prövningarna kan ta lång tid. Detta har också setts som hinder för klimatomställning en. Utredningen skulle föreslå åtgärder för att kor

"Prövningstiden kan kortas och de riktigt långa tillstånds processerna ska kunna fasas ut."

NICKLAS SKÅR: ”Flera kloka förslag men otillräcklig utredning”

Nicklas Skår, jurist och Svenskt Näringslivs expert på miljölag stiftning, tycker att miljöprövningsut redningens huvud uppdrag; att försöka förenkla systemet för tillståndsprövning, är en klok ansats. Men utredningen är otillräcklig.

– Utredaren har tagit tag i relevanta problemområden, men går inte så långt som man hade behövt göra. Upp draget har ju också i viss mån varit begränsat, säger han.

Nicklas Skår anser att utred ningen presenterar flera kloka förslag, till exempel att änd ringsprövning ska vara huvud regel för den som ansöker om att ändra en miljöfarlig verk samhet. Det har tidigare varit en kamp för att kunna få det, men nu slipper man pröva allt.

– Det sägs samtidigt i utred ningen att det kan vara svårt att hitta avgränsningar, vilket öppnar upp för myndigheten att inte ge ändringstillstånd. Här finns en försiktighet i ut redningen.

Att öka utrymmet för att anmäla is tället för att söka nytt tillstånd är ett annat posi tivt förslag, anser Nicklas Skår. Det samma gäller att mer vikt bör läggas vid samråd mellan myndigheter och verksamhetsutövare för att undvika onödiga komplet teringar. Men det blir en för process som det är sagt att länsstyrelsen ska hålla i – som är en part i målet. Här borde domstolen ansvara för sam rådsprocessen.

– Risken är att det blir en tidsutdräkt och vi får ett kom pletteringsträsk innan rätts processen kommer i gång. Ut redningen flyttar frågor från en del av processen, till en annan.

Nicklas Skår anser, liksom Mårten Sohlman, att det är för många inblandade myndighe ter som är parter i prövningen av miljötillstånd. Han tycker att det borde räcka med Natur vårdsverket, för att hålla ihop den statliga synen på tillstån

det, och sedan länsstyrelsen på regional nivå.

– Utredningen nöjer sig med att plocka bort enbart Kam markollegiet, det räcker inte. Det blir ett slag i luften. Propo sitionsskrivandet på regerings nivå måste gå längre än vad utredningen föreslår, annars blir det bara ett slag i luften.

Utredningens slutsats att säga nej till ett snabbspår för verk samheter med stor klimatnytta tycker Nicklas Skår är bra, men han är inte säker på att den tanken är helt död.

– Gräddfiler för klimatnyttiga investeringar är lite av en po litisk älsklingsfråga. Ett sätt för politikerna att visa handlings kraft på klimatområdet och en fråga som kan återkomma efter valet. Men var drar man gränsen, det blir ett väldigt komplicerat och krångligt sys tem.

Den som söker ett tillstånd är intresserad av att veta när man kan börja producera, det vill säga hela processen från investeringsbeslut till pågå ende verksamhet. Det utred

ningen fokuserar på är bara en liten del av processen, enligt Nicklas Skår.

– Att ha en fast tidsgräns för hur lång tid en tillstånds prövning ska ta är orealistiskt, det är så stora skillnader mel lan verksamheter. Däremot vore det bra med en gräns för myndigheters svarstider och att säga nej till att låta det gå för lång tid om man vill ha uppskov med sitt svar.

Hur politikerna kommer att ar beta vidare med utredningens idéer är svårt att veta, kon staterar han. Det beror bland annat på hur en kommande regering ser ut. Det som är säkert är att det finns polarise ring och målkonflikter mellan intressenterna. Naturskydds föreningen är exempelvis kri tisk till flera av förslagen.

Utredningen vill att lagänd ringarna ska införas 1 januari 2024. Det är nog realistiskt och knappast möjligt att ge nomföra tidigare, även om förändringarna egentligen borde införas snabbare, tycker Nicklas Skår.

ta processen men utan att rucka på miljökraven.

Några punkter i den digra förslagsskörd som ut redningen presenterat är att ett ändringstillstånd ska vara huvudregeln om företaget ansöker om det. Hela verksamheten ska inte behöva omprövas. Ibland ska det till och med räcka med anmälan om en ändring av verksamheten, vilket kan förkorta handläggningstiden till sex veckor.

Utredaren vill också att länsstyrelser och myn digheter ändrar sitt arbetssätt så att verksamhe ter tidigt kan få ökad vägledning kring processen. Tanken är att upptäcka de väsentliga miljökraven

redan i samrådsskedet. Det ska redan från början klargöras om ansökan kan gå vidare eller ej. Det ska inte vara en tvist som följer med in i ansökningspro cessen.

Frågan ifall dagens miljökrav i lagstiftningen är för hårda behandlas inte av utredningen, utan det är en politisk fråga. Något snabbspår för projekt som kan få en positiv klimatpåverkan ser utredningen inte som en väg mot en snabbare prövning.

Utredningen föreslår också att domstolarna i större utsträckning ska använda sig av tidsplaner, så

Nicklas Skår

att alla inblandade vet vilka tidsramar som gäller för synpunkter och remissvar i ett ärende.

Mårten Sohlman, vd för SBMI, tycker att flera av utredningens förslag är positiva för bergmaterial branschen.

– Det är mycket bra att utredningen vill göra änd ringstillstånd till huvudregel, säger han.

Övriga delar han vill lyfta fram är förslaget om att sätta en tydligare gräns för när det räcker med en anmälan istället för tillstånd, att samrådet ska förstärkas för att minska kompletteringsträsket, att kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla förtydligas, att stärka processledningen genom ökad användning av tidsplaner och att sam ordna riksintressen så att målkonflikter kan hante ras på nationell nivå.

Ytterligare en positiv slutsats från utredningen är att den tydligt avråder från att införa ett snabbspår i prövningen för projekt som bedöms ha stor klimat nytta. En sådan ”grön gräddfil” skulle motverka en effektivare prövning, och kan till och med bli kon traproduktiv genom att tillföra en prövning i pröv ningen i en redan alltför komplicerad process, enligt SBMI.

Tummen upp för många förslag alltså, men Mår

”Myndigheter och domstolar måste förstå sina roller”

Maria Werner, specialist legal counsel på NCC Industry AB, hade också önskat lite mer av utredningen.

– Utredaren har förstått proble matiken och uppmärksammat att vi behöver en snabbare och effektivare process för tillståndsprövning. Men ut redningen går inte tillräckligt långt i sina förslag. Och jag hade önskat att den va rit tydligare. Nu tror jag att den ger liten effekt. Jag är skeptisk till hur mycket av utredningens förslag som går igenom. Miljöprövningar är en kompli cerad process, men det har blivit en populistisk fråga.

Ökat samråd och att göra ändringstillstånd till hu vudregel är positiva delar, tycker Maria Werner.

– Det krävs att parterna förstår sitt uppdrag. Samråd i ett tidigt skede är viktigt, men här skulle utredningen behövt vara tydligare, med tydligare processregler i miljöbalken. När ansökan kommer in ska allt vara för ankrat. Vi har varit med om processer där prövnings myndigheten knappt ens läst vår ansökan.

För att få en smidig process gäller det att samarbeta – inte motarbeta varandra, menar hon.

– Myndigheter och domstolar måste förstå sina rol ler. Det gäller att få med sig alla parter tidigt i proces sen. Vi behöver en mer aktiv prövningsmyndighet. Remissinstanserna måste tidigt förklara vad de tycker är viktigt och måste finnas med i prövningen. Det gäller att ha fokus på rätt ställe: det är bara det som är nöd vändigt som ska prövas.

MARIA WERNER:

Maria Werner

MILJÖPRÖVNINGSUTREDNINGEN

TOVE ANDERSSON:

”Förslaget om att göra ändringstillstånd till huvudregel är bra!”

Tove Andersson, ad vokat på Setterwalls advokatbyrå med inriktning på mil jörätt och medlem i SBMIs styrelse, tycker mycket är po sitivt i utredningen.

Det hon framför allt pekar på är förslaget om att göra ändringstillstånd till huvudregel och att samråds förfarandet tydliggörs. Läns styrelsen ska komma med syn punkter i ett tidigt skede för att förkorta processen. Syftet är nu att få ett komplett an sökningsförfarande och undvi ka flera kompletteringsrundor innan allt är komplett.

– Lyckas man läg ga större krut på samråd är mycket vunnet. En riktigt bra ansökan be höver då inte ens några större kom pletteringar innan den kan kungöras. Snabbare processer och mer tryck på samråd bygger på att de som håller i procedurerna bidrar till att det fungerar. Det måste tillämpas från myndighets håll och det krävs att de an stränger sig för att få en smi dig prövning och inte fastnar i gamla hjulspår.

Hon ser inte någon större risk att själva samrådsförfaran

det tar längre tid, inte så länge man arbetar aktivt för att få ett gott samråd och tillämpar ut redningens nya regler.

– Jag tror att förslagen kring processer och procedurer kan bli verktyg för att underlätta tillståndsprövningen. Ardös ut redning är genomarbetad och av god juridisk kvalitet. Den kan göra processen tydligare och effektivare. Med fler änd ringstillstånd kan det bli min dre komplicerat för de som söker tillstånd, Man stramar åt processen. Jag bedömer inte heller att utredningsförslagen är särskilt politiskt kontrover siella.

Då är det mer osäkerhet

kring det materiella innehål let. Vilken nivå den faktiska miljöprövningen ska ha. Där är det fortfarande mycket som är flytande.

– Det som lite tappats bort i debatten är att utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder kring procedurer och processer för miljötillstånd, inte nivån för miljöskyd det och vilka miljökrav som ska ingå i prövningen. Till det behövs egentligen en ny utredning: vad kan fälla en miljöprövning, vad är tillåtet? När är man färdig med en an sökan? Innehållet i miljöpröv ningen gör att det fortfarande kan ta lång tid.

ten Sohlman vill ändå lägga in en brasklapp.

– Det kan se bra ut på papperet, men för slagen ska genomföras också. Det krävs en politisk vilja för det. Det låter jättebra att prövningarna av miljötillstånd kan kortas till ett år. Det låter också utmärkt med att öka samrådet innan en ansökan – om det blir av. Jag hurrar för utredningen – men med viss skepsis.

Går de mest konstruktiva förslagen igenom kan det bli en förbättring och branschen får en snabbare och tydligare miljöprövning. Det är viktigt att regeringen nu går vidare och genomför de positiva förändringar som utredningen föreslår. Det finns en polarise ring mellan olika intressenter som har skilda syn punkter om åtgärderna, enligt Mårten Sohlman.

– Genom hela utredningen har diskussionen varit mycket polariserad, och utredningen har fått kritik från olika håll. Men jag tycker det är viktigt att se på förslagen konstruktivt. Det finns mycket som är

vettigt i den och som bör accepteras och genom föras

Mårten Sohlman saknar bland annat ett förtydli gande av myndigheternas roller i utredningens för slag. Det är flera statliga myndigheter som är parter i tillståndsprocessen med möjlighet att framföra synpunkter, vilket kan komplicera prövningen. Det har funnits önskemål om att staten ska tala med en röst. Utredaren nöjer sig med att ta bort Kammar kollegiet, i övrigt kvarstår aktörerna. Det blir Läns styrelsens uppgift att bevaka det statliga intresset.

– Här är utredningen för försiktig, det är för lite att bara stryka Kammarkollegiet, anser han.

MILJÖPRÖVNINGSUTREDNINGEN

Utredningens namn: Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Remissvaren ska lämnas in senast i slutet av oktober i år. Lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Tove Andersson

"Det är viktigt att se konstruktivt på förslagen."

Mårten Sohlman

INOM SIKTMEDIA

SLITSKYDD

Vår siktduksproduktion har rötter sedan 1950-talet och den långa historiken och viljan att alltid utvecklas gör att vi ständigt förnyar och förbättrar våra metoder och produkter.

Vare sig det gäller Stål-, Gummi-, Hardox- eller Polyuretansiktduk har vi en egen produktion och lång erfarenhet som borgar för bästa kvalité och service.

Har du frågor eller önskemål, kontakta någon av våra säljare.

106 00

Rösterna ÄR RÄKNADE

Resultatet av det svenska riksdagsvalet den andra söndagen i september pekar mot ett maktskifte. Stenkoll redovisar hur de politiska partierna resonerar i branschens frågor.

Valresultatet betyder att det höger block med M, L, KD och SD tillsam mans har 176 mandat i riksdagen med an vänsterblocket med V, S, MP och C samlar 173 mandat. Även om förhand lingar och regeringsbildning återstår tyder mycket på ett maktskifte och att Ulf Kristersson (M) ges uppdraget att bilda regering.

SBMI har under månaderna före va

let intervjuat företrädare för samt liga riksdagspartier (dessa finns att

SBMIs

bett partierna

frågor

Fotnot: Samtliga

svar på

Frågorna

1

Vilka åtgärder föreslår ert parti för att effektivisera miljötill ståndsprocesserna?

Nyligen presenterades Miljöprövningsutredningen som till sattes i syfte att effektivisera miljö prövningen. Kommer ert parti verka för att utredningens förslag genom förs?

2

3

I samband med utbyggnaden av Stockholms tunnelbana har det blivit tydligt att det är mycket svårt att få tillstånd för platser att lagra och bearbeta entreprenadberg, och att det finns regelhinder som gör det svårt och krångligt att återanvända/ återvinna bergmaterialet. Vilka åt gärder föreslår ert parti för att för bättra förutsättningarna för cirkulärt samhällsbyggande och hanteringen av entreprenadberg i synnerhet?

4

Bergmaterial är en regional pro dukt. Om transporterna blir för långa så blir utsläppen och kostna derna orimliga i relation till produk tens pris och egenskaper. I många regioner är tillgången till bergtäkter mycket begränsad, och det är svårt att få tillstånd till nya täkter. Hur ser ert parti på ansvaret för regional för sörjning av bergmaterial?

I Sverige finns ca 1 200 berg täkter spridda över hela landet. En viktig åtgärd för klimatomställning är att elektrifiera produktions processen. Tillgång till tillräcklig ef fekt i elnätet är en flaskhals för att elektrifiera. Vilka åtgärder föreslår ert parti för att öka kapaciteten i el nätet?

5

SOCIALDEMOKRATERNA

Socialdemokraterna: Vi behöver effektivisera och korta ned ledtiderna för miljöprövningarna så att vi minskar de regionala skillnaderna.

Fråga 1:

Tillståndsprocesser ska ef fektiviseras för både befintliga och nya verksamheter för att Sveriges konkurrenskraft ska stärkas. Till exempel ska nya gruvor kunna öppnas för att säkra tillgång till nödvändiga och innovationskritiska me taller och mineraler. Miljö tillståndsprocesserna måste bättre klara av att göra dessa avvägningar i rimlig tid. Idag väger ofta skyddsintressen betydligt tyngre än exploate ringsintressen när krav på olika markanvändning ställs mot varandra. Myndigheter måste få lagstöd och styrning för att våga fatta beslut, även om de innebär en lokal miljöpåverkan. Särskilt eftersom alternativbe lastningen ur klimatsynpunkt många gånger kan vara betyd ligt större om verksamheten inte ges tillstånd.

Fråga 2:

Miljöprövningsutredningens förslag om effektivare till ståndsprocesser är ett viktigt bidrag i arbetet för att säkra att klimatinvesteringar och framtidens jobb hamnar i Sve rige och inte i andra länder. Utredningen har tagit ett brett grepp för att effektivisera mil jöprövningen och lämnar ett stort antal förslag som täcker

stora delar av prövningskedjan. Förslagen rör också olika ty per av åtgärder som förändrad lagstiftning, förslag på vidare regeringsuppdrag och utred ningar, myndighetssamordning och vägledning. Vi ser att ut redningens förslag kommer att vara viktiga bidrag i det fort satta arbetet.

Fråga 3:

Vi tror på att förändrade upp handlingsregler för kommuner är en stark förändringsfaktor i att göra det lönsammare för kommuner och företag att övergå till en cirkulär ekonomi. Vi vill exempelvis ha föränd rade upphandlingsregler för byggindustrier så att vi kan få till ökad materialåtervinning av byggnadsmaterial och få till stånd snabbare miljötillstånds processer.

Fråga 4:

Det finns idag allt för stora regionala skillnader i ledtider för hur snabbt miljöprövnings ansökningarna hanteras. Det leder till att företag i vissa re gioner missgynnas. Därför be höver vi effektivisera och korta ned ledtiderna för miljöpröv ningarna så att vi minskar de regionala skillnaderna.

Fråga 5:

Vi är beredda att göra vad som krävs för att säkra svensk elförsörjning. Vi behöver bygga ut elproduktionen i hela lan det. Vindkraften, särskilt den havsbaserade vindkraften har en enorm potential. Men också andra energi slag kommer att behöva byggas ut. Vi vill förstärka elnätet i hela landet och se till att takten i el nätsutbyggnaden minst fördubblas. Planeringen av nya nät, på nationell, regional och lokal nivå måste utvecklas och samord nas, så att de går i samma takt och möter framtidens behov. Vi måste göra allt vi kan för att korta ledtiderna och förenkla processerna. Vi kommer att vända på alla stenar för att gö ra processen från identifierat behov till en ledning på plats så kort som möjlig.

"Myndigheter måste få lagstöd och styrning för att våga fatta beslut."

1 Vilka åtgärder föreslår ert parti för att effekti visera miljötillståndsproces serna?

2 Nyligen presenterades Miljöprövningsutred ningen som tillsattes i syfte att effektivisera miljöpröv ningen. Kommer ert parti verka för att utredningens förslag genomförs?

3 I samband med utbyggnaden av Stockholms tunnelbana har det blivit tydligt att det är mycket svårt att få tillstånd för platser att lagra och be arbeta entreprenadberg, och att det finns regelhin der som gör det svårt och krångligt att återanvända/ återvinna bergmaterialet.

Vilka åtgärder föreslår ert parti för att förbättra för utsättningarna för cirkulärt samhällsbyggande och han teringen av entreprenad berg i synnerhet?

MODERATERNA

Moderaterna: Vi vill att det ska finnas goda förutsättningar för olika aktörer att ta ansvar för sitt avfall och sina biprodukter, och att få ut de stora värden som finns i dessa.

Fråga 1:

Vi vill göra miljötillståndspro cesserna snabbare och mer förutsebara så att företag som utveckla och ställa om sina verksamheter får bättre förut sättningar. Vi vill bland annat begränsa antalet verksamheter som kräver tillståndsprövning och öka förutsägbarheten i tillståndsprocessen genom att tillse att staten talar med en röst genom hela prövnings processen.

Fråga 2:

konstruktionsarbeten. Sådant material ska inte klassas som avfall.

Fråga 4:

Vi menar att processen för att få tillstånd måste förenklas och kortas avsevärt. Idag tar det alldeles för lång tid – sex år i vissa fall – vilket kraftigt mins kar intresset att ansöka om nya täkter.

Fråga 5:

4

Bergmaterial är en regional produkt. Om transporterna blir för långa så blir utsläppen och kost naderna orimliga i relation till produktens pris och egenskaper. I många regio ner är tillgången till bergtäkter mycket begränsad, och det är svårt att få till stånd till nya täkter. Hur ser ert parti på ansvaret för re gional försörjning av berg material?

Det finns förslag i miljö prövningsutredningen som vi tycker är bra och som vi därför kommer att genomföra om vi får regeringsmakten. Till ex empel att ändringstillstånd ska vara huvudregel vid ändring av befintlig verksamhet.

Fråga 3:

5

I Sverige finns ca 1 200 bergtäkter spridda över hela landet. En viktig åtgärd för klimatomställning är att elektrifiera produktions processen. Tillgång till till räcklig effekt i elnätet är en flaskhals för att elektrifiera. Vilka åtgärder föreslår ert parti för att öka kapaciteten i elnätet?

Vi vill att det ska finnas goda förutsättningar för olika aktö rer att ta ansvar för sitt avfall och sina biprodukter, och att få ut de stora värden som finns i dessa. Det måste bli be tydligt enklare att återanvända icke förorenat berg, bergkross och grus som uppstår vid

Vi vill att Svenska kraftnät, som ansvarar för utbygganden av stamnätet, ska agera mer proaktivt genom att bygga ut elnätet på välgrundade prog noser om framtidens elbe hov. I dag bygger man bara ut stamnätet på formella beställ ningar. Vi vill också bygga ut den planerbara elproduktionen i framförallt södra Sverige. Vid till exempel Ringhals är nätet redan utbyggt för att kunna överföra mer el än i dag. Mer planerbar elproduktion i södra Sverige ökar också överförings kapacitet i det befintliga nätet.

"Det måste bli betydligt enklare att återanvända icke förorenat berg, berg kross och grus."

SVERIGEDEMOKRATERNA

Fråga 1:

Det centrala är att regering en ska verka för att tillstånds processerna vid miljöprövning ska förenklas och förkortas och vi har en lång rad förslag på förbättringar av tillstånds processerna. Exempelvis före slår vi att företagen endast ska ha en myndighet som motpart som sköter statens samlade talan. Denne ska inhämta och sammanställa respektive ex pertmyndighets utlåtanden. Dessa ska endast yttra sig över de delar i tillståndsansökan som rör berörd myndighets kompetensområde. Tillstånds prövningarna ska anpassas och avgränsas till verksam heternas förutsättningar på ett tydligt sätt utifrån i vilket skede verksamheten befinner sig. Vi förespråkar också en uppdelad prövning i flera steg som ska syfta till att minska investeringsrisken för verk samhetsutövaren och inte som en dubbelprövning.

Fråga 2:

Ja men vi ser behov av yt terligare effektivisering än utredningen kom fram till. Till exempel ska de olika till ståndsprövningar som en verksamhet genomgår vara tydligt avgränsade och spegla

det skede verksamheten befin ner sig i. Praxis bör också vara att Sverige, om det inte åter finns synnerligen goda skäl, lägger sig på en miniminivå vid implementering av EU-direktiv.

Fråga 3:

Regelverk och byråkrati för svårar ibland för företag som vill skapa nya värden av uttjän ta produkter och bergmaterial. Det är därför viktigt att effekti visera tillståndsprocesser. Sys temet behöver förenklas i syfte att uppnå billigare, snabbare och ef fektivare tillstånds processer. Uttrycket cirkulär ekonomi och samhällsbyg gande är positivt i den mån det avser ekonomiskt försvar bar återanvändning och återvinning. Allt entreprenadberg kan på grund av kontamination inte återanvändas utan föregående tvätt vilket av miljöhänsyn inte kan ske överallt. Cirkulär ekonomi får inte upphöjas till en dogm som trumfar ekonomisk hän syn och sunt förnuft.

Fråga 4:

Det är självklart önskvärt med kortade transporter. Särskilt för en produkt som bergmaterial som vi inte lider underskott av i Sverige. Därför behöver till ståndsprocesser effektiviseras (se ovanstående svar).

Fråga 5:

Hela Sverige behöver el un der årets alla timmar – till rim liga priser. För detta behövs mer planerbar elproduktion och i praktiken innebär det mer kärnkraft. Energipolitiken ska vara inriktad på att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörj ning för såväl hushåll som nä ringsliv. Vid tillståndsprocesser behöver också ledtider kortas för att bygga ut överföringska paciteten i elnäten.

Sverigedemokraterna: Systemet behöver förenklas i syfte att uppnå billigare, snabbare och effektivare tillståndsprocesser.

"Praxis bör vara att Sverige, om det inte återfinns synnerligen goda skäl, lägger sig på en miniminivå vid implementering av EUdirektiv."

CENTERPARTIET

Fråga 1:

Vi vill se omfattande re former av miljöbalken och tillståndsprövningen. Särskilt prioriterat är att väga in ett projekts klimatnytta i lagstift ningen så det inte endast är närmiljön som bedöms. Ex empelvis har bergtäkter lokal miljöpåverkan men måste ba lanseras mot att transportera bergmaterial långa distanser från städerna. Vi vill också skapa en samlad tydlig och enkel väg in för kommunika tion med myndigheter, stärka domstolarnas kapacitet och kompetens samt ge längre till stånd än idag. Ändringstillstånd ska också vara huvudregel när det gäller täkter. Därtill vill vi se över hur Sverige implemen terar EU-direktiv, inte minst avfalls- och vattendirektiven samt de som berör MKB.

Fråga 2:

Ja. Detta är frågor som Cen terpartiet har verkat för under en lång tid och det är positivt att steg har tagits för att få till en mer effektiv, rättssäker och förutsebar tillståndsprocess. Vi hade gärna sett att klimatnyt tan av ett projekt eller verk samhet vägs men välkomnar de övriga huvudförslagen, till exempel att ändringstillstånd

blir huvudregel och att myn digheter ska samordna sig mer och arbeta mer effektivt i handläggningsprocessen. Vi vill se en proposition tidigt i nästa mandatperiod men kommer samtidigt verka för ytterligare effektiviseringar i framtiden. Miljöbalken ska inte få vara en bromskloss i klimatomställ ningen.

Fråga 3:

Entreprenadberg ska i regel alltid klassas som en produkt snarare än avfall, varför vi vill se att Naturvårdsverket ändrar sin tolkning av avfallsdirektivet och därmed sin egen vägledning. Vi vill också göra det lättare att utnyttja befintliga bergtäk ter för lagring och bearbet ning av entreprenadberg och schaktmassor då de ofta ligger i närhet till städer och har en infrastruktur för behandling. Det behövs också tydligare na tionella end-of-waste kriterier för bergma terial då dagens defi nitioner av avfall är för strikta och motverkar cirkularitet. Vi vill också lagstifta om att kvaliteten på en råvara alltid ska fö regå dess ursprung som styrande prin

cip vilket innebär att tidigare brutet bergmaterial som legat på deponi som avfall kan åter användas före det att nya täk ter öppnas upp.

Fråga 4:

Vår grundansats är att bergmaterial till bygget av bostäder, infrastruktur, till fyllnadsmaterial och till asfalt stillverkning ska följa en strikt närhetsprincip så långt det är möjligt, dvs. nära den plats där det ska användas i nästa steg. Det är den mest klimatsmarta lösningen. Regioner och kom muner behöver samarbeta mer med varandra, med den na tionella nivån, och med bygg industrin för att bedöma det framtida och långsiktiga beho vet av jungfruligt bergmaterial men också väga in saker som lagringsplatser och kapaciteten för att bearbeta, sanera och återvinna gammalt bergmate rial. Vi menar att ma terialförsörjningspla ner behöver tas fram och bli tydligare, mer förutseende och mer långsiktiga, och att i första hand regioner måste väga in det i sina långtidsutveck lingsplaner.

Fråga 5: För att energisystemet fort satt ska vara en nyckel i om ställningen till ett hållbart sam hälle behöver vi både öka pro duktionen för att möta ett ökat elenergibehov i kombination med åtgärder för bättre dist ribution så att elen finns där den behövs, när den behövs. Liksom en mer effektiv och flexibel användning. Det be hövs ett nationellt mål om en ökad elproduktion om minst 50 terawattimmar under nästa mandatperiod för att säkra till räcklig hållbar och billig el. Vi vill att nästa regering tillsätter en kriskommission som sam lar myndigheter, kommuner och andra aktörer från bland annat näringslivet för att ta fram konkreta förslag på åt gärder för nå målen om minst 50 TWh extra till 2026 och minst 165 TWh extra till 2030. Kriskommissionen ska också arbeta med att korta tillstånds processerna kraftigt. Därtill behöver Svenska Kraftnät få i uppdrag att ansvara för den långsiktiga leveranssäkerheten i elsystemet samt få i uppdrag att bygga ut näten proaktivt, redan innan brist uppstått.

Centerpartiet: Vi vill göra det lättare att utnyttja befintliga bergtäkter för lagring och bearbetning av entreprenadberg och schaktmassor.

"Miljöbalken ska inte få vara en bromskloss i klimatomställningen."

KRISTDEMOKRATERNA

Kristdemokraterna: Tolkningen av avfallsdirektivet behöver ses över så att entreprenadberg kan få komma till sin rätt.

Fråga 1:

Långa tillståndsprocesser försenar klimatinvesteringar. Miljöbalken behöver föränd ras så klimatmålen ges en starkare roll. Vid prövning ut går idag Miljöbalken från be greppet bästa möjliga teknik, EU:s regelverk talar om bästa tillgängliga teknik. Sveriges tolkning skapar ökade kost nader, oförutsägbarhet och konkurrensnackdelar. Många företag som önskar investera tvekar eftersom de kan behöva pröva hela sin verksamhet. För förändringar i specifik del av en verksamhet bör pröv ningen koncentreras till den berörda delen och motsvara ett ändringstillstånd. Idag är sakägarkretsen för vid och bör begränsas till de som är direkt berörda av prövningen. Hand läggningen i samband med tillståndsprocesser måste ges tidsramar och gränser för när i processen olika aktörer kan kräva- och ge uppgifter.

Fråga 2:

Vi ser flera bra saker i utred ningen. Ett förslag vi ogillar är obligatoriska omprövningar, det kan skapa mer problem än regeringen verkar inse. Omprövning ska, om det blir verklighet, inte innebära en helt ny process. Istället ska en översiktlig koll göras hur verksamheten har förändrats

och vilka negativa och positiva miljöeffekter det har inneburit. Positiva effekter måste räknas till företagets fördel. Större helhetssyn bör vara utgångs punkt vid alla miljöprövningar. Förslaget om ändringstillstånd är i stort sett positivt. Att införa mer tidsbegränsade tillstånd ser vi däremot negativt på. Nä ringslivet har i många stycken sprungit förbi politiken i om ställningsarbetet, nu gäller det att politiken slutar komma med kontraproduktiva förslag som hämmar både klimatomställ ning och ekonomi.

Fråga 3:

Detta är en fråga som vi har uppmärksammat under den gångna mandatperioden och det är mycket bekymmersamt att entreprenadberg numera klassas som avfall istället för som biprodukt. I botten ligger en olycklig tolkning av avfalls direktivet. Frågan har debat terats med dåvarande miljö minister Per Bolund den 18 juni 2021: https://riksdagen.se/ sv/webb-tv/video/interpella tionsdebatt/entreprenadbergoch-tunnelbanans-utbyggnad_ H810745

Det är inte en fråga egentli gen om att lagen behöver skri vas om utan det handlar mer om hur myndigheterna väljer att tolka den. Här vilar det ett

ansvar på regeringen att genom reglerings brev, eller på annat sätt, styra arbetet så att entreprenadberg blir en del av den cir kulära ekonomin och klassas som bi produkt.

Fråga 4: Om vi tar projek tet med tunnel banans utbyggnad finns det beräk ningar som säger att kostnaden skulle öka med över 20 miljarder kronor om entreprenadberg klassas som avfall istället för biprodukt i en recirkulations process. Miljökostnaden är även den stor. Beräkningar har gjorts som visar att utsläppen skulle kunna öka med ca 500 000 ton koldioxid. En mycket viktig juridisk skillnad mellan biprodukt respektive avfall är att i det första fallet räcker det med en anmälan medan i det andra fallet krävs ett tillstånd. Detta påverkar möjligheten att få regional självförsörjning väldigt tydligt. Tolkningen av avfallsdirektivet behöver därför ses över så att entreprenad berg kan få komma till sin rätt.

Fråga 5: Sikta på att dubblera elproduktionen till 300 TWh. Den planerbara baskraften måste sä kerställas. Lagstiftning en behöver ses över i lju set av detta, särskilt viktigt att moder nisera kärn kraftslagen. Svenska kraftnät bör göras om från ett stat ligt affärsverk till en myndig het för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning. Bygg bort flaskhalsar så att priserna i olika elområden harmoniseras. Öka kapaciteten i befintliga nät genom att ta tillvara teknik för smarta elnät. Tillståndspro cesserna för elnätsutbyggnad måste kortas - sikta på halv erade ledtider. Miljöbalken måste tydligare väga in klimat nytta när miljötillstånd ska be slutas. Stamnätet bör göras till riksintresse. Samtidigt bör det säkerställas att fastighets- och markägare får rimlig ersättning för intrång.

"Omprövning ska inte innebära en helt ny process."

1 Vilka åtgärder föreslår ert parti för att effekti visera miljötillståndsproces serna?

2 Nyligen presenterades Miljöprövningsutred ningen som tillsattes i syfte att effektivisera miljöpröv ningen. Kommer ert parti verka för att utredningens förslag genomförs?

3 I samband med utbyggnaden av Stockholms tunnelbana har det blivit tydligt att det är mycket svårt att få tillstånd för platser att lagra och be arbeta entreprenadberg, och att det finns regelhin der som gör det svårt och krångligt att återanvända/ återvinna bergmaterialet. Vilka åtgärder föreslår ert parti för att förbättra för utsättningarna för cirkulärt samhällsbyggande och han teringen av entreprenad berg i synnerhet?

LIBERALERNA

Liberalerna: Elektrifieringen av transportsektorn och industrin är nyckeln till att få bort koldioxidutsläppen från olja, kol och gas.

Fråga 1:

Processerna behöver bli mer effektiva, rättssäkra och förut sägbara. Det behövs en avgift för att överklaga. Godkännan det av miljökonsekvensbeskriv ningen behöver tidigareläggas. Det bör införas tidsfrister för när myndigheter ska lämna svar. De bör kopplas till ska destånd till den sökande. Möj ligheterna att ändra gällande tillstånd i en förenklad process bör förbättras.

Miljöorganisationernas tale rätt behöver förtydligas i mil jöbalken, då den idag styrs av praxis. Den ska förtydligas, inte försvagas.

föreslagit. På några punkter kompletterar våra förslag ut redningen.

Sammantaget finns i ut redningen och i de förslag Liberalerna presenterat ett bra underlag för en liberal bor gerlig regering att efter valet lägga fram en proposition som leder till att vi får ordning på de utdragna och osäkra tillstånds processerna.

Fråga 3:

sorna kommer till användning.

Fråga 4:

Bergmaterialförsörjningen är i grunden en fråga för mark nadskrafterna att lösa. Men det finns sådant lagstiftaren kan göra för att underlätta. Till exempel behöver det bli möj ligt att lagra entreprenadberg betydligt längre än idag.

Fråga 5:

4

Bergmaterial är en regional produkt. Om transporterna blir för långa så blir utsläppen och kost naderna orimliga i relation till produktens pris och egenskaper. I många regio ner är tillgången till bergtäkter mycket begränsad, och det är svårt att få till stånd till nya täkter. Hur ser ert parti på ansvaret för re gional försörjning av berg material?

Liberalerna vill återinföra ett modernt ämbetsmannaansvar. Tjänstemän vid myndigheter har ett ansvar för att myndig hetsutövningen sköts korrekt. Men ett ämbetsmannaansvar skulle också stärka tjänstemän nens ställning gentemot poli tiker som eventuellt önskar sig att tänja på regler.

Fråga 2:

Det vore rimligt att icke-för orenat berg hanterades enligt miljöbalkens regler för avfall (15 kap.) snarare än enligt avfalls förordningens, oavsett behö ver det beskrivas i regelverken för avfall vad som gäller för entreprenadberg och hur det får hanteras. Myndigheterna behöver också stötta aktörerna med vägledning om hur berget ska hanteras och hur tillsynen ska gå till.

5

I Sverige finns ca 1 200 bergtäkter spridda över hela landet. En viktig åtgärd för klimatomställning är att elektrifiera produktions processen. Tillgång till till räcklig effekt i elnätet är en flaskhals för att elektrifiera. Vilka åtgärder föreslår ert parti för att öka kapaciteten i elnätet?

Utredningen har gjort ett gediget arbete och har en lång rad förslag för att korta processer na och göra dessa mer förutsägbara.

Mycket av det ut redningen föreslår sammanfaller med vad Liberalerna har

Det behövs lagändringar för att möjliggöra att entreprenad berg när det är praktiskt möj ligt och inte orsakar olägenhet ska kunna lagras betydligt längre än tre år. Det behövs en flexibilitet för att undvika onödiga transpor ter och underlätta att mas

Elektrifieringen av trans portsektorn och industrin är nyckeln till att få bort koldiox idutsläppen från olja, kol och gas. För att elektrifieringen ska lyckas krävs minst en för dubbling av produktionen och distributionen av el. Det räcker inte att bygga elnät, det be hövs också ny elproduktion, framförallt planerbar sådan, och helst nära elanvändarna. Fördubblingen av elsystemet kräver en fullständig omlägg ning av energipolitiken. Fokus blir att skapa förutsättningar för klimatarbetet och att alla ska ha tillgång till energi när och där den behövs. Kärn kraftsavvecklingen (som varit den nuvarande regeringens fokus) är inställd.

På kort sikt kan elnätets ka pacitet ökas genom förbätt rade mätningar och analyser samt genom investeringar för att förbättra spänningsstabili teten och feltåligheten.

"Processerna behöver vara effektiva, rättssäkra och förutsägbara."

MILJÖPARTIET

Miljöpartiet: Genom starka miljökrav premierar vi också de företag som ligger i framkant och driver klimatomställningen.

Fråga 1:

Vi vill förbättra miljötill ståndsprocessen. Vi vill se starka miljö- och klimatkrav och ett livskraftigt näringsliv. Genom starka miljökrav pre mierar vi också de företag som ligger i framkant och driver kli matomställningen.

Det är jätteviktigt att miljö tillstånden är förutsägbara, att processerna är transparenta och att processerna inte tar för lång tid.

Vi tror att tidiga samråd är en nyckel och vill skjuta till pengar för detta till länssty relserna. Vi vill också skjuta till mer pengar till prövningsmyn digheterna för att öka kompe tensen och för att kunna beta av ärenden.

Fråga 2:

Miljöpartiet är positiva till flera av förslagen från utred ningen. Men inte till allt. Vi kommer verka för att delar av utredningen genomförs.

Fråga 3:

Övergången till ett cirkulärt samhälle är en hjärtefråga för oss. En förutsättning är att vi får till ett giftfritt cirkulärt sam hälle. Vi behöver hitta ett sätt där det blir praktiskt möjligt att kunna garantera det giftfria. Miljöpartiet tog fram en stra tegi för cirkulär ekonomi när vi

satt i regeringsställning. Vi tog också fram ett uppdrag till Na turvårdsverket för att förbättra hanteringen av entreprenad berg. En bra åtgärd som de kom fram till var att jordmassor och naturliga material som inte är förorenade inte ska klassas som avfall om det används i närheten. Möjliggöra lagring längre än tre år är också en bra åtgärd. Men det finns ytterli gare flera bra åtgärder i deras rapport som vi vill genomföra.

Fråga 4:

Miljöpartiet vill bidra till en god försörjning av material som är avgörande för att sam hället fortsatt ska fungera väl. Vi vill också att Sverige tar sitt ansvar i detta avseende. Men i den mån utvinning av bergma terial står i konflikt med andra värden - såsom människors hälsa och miljö - är det viktigt att också se över möjligheterna till återvinning och utveckling av alternativa material.

Fråga 5:

Miljöpartiet har flera förslag på hur vi ska kunna öka kapaci teten i elnätet. Vi vill halvera ti den för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom de regelförändringar som föreslås i den statliga utredningen om moderna tillståndsprocesser

för elnät. Vi vill också ta fram en nationell strategi för fram tidens kraftvärme- och värme produktion för att underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster. Vi vill också underlätta för Energimyndigheten och Na turvårdsverket att i sitt arbete med vindkraftsetableringar samarbeta med kommuner för att hitta de mest strategiska placeringarna. Vi vill göra det möjligt att överföra egenpro ducerad el mellan olika bygg nader inom samma fastighet eller närliggande fastigheter. Dessutom vill vi utreda en för ändring av elnätsregleringen i syfte att styra företagens investeringar till lösningar för smarta elnät.

"Vi behöver hitta ett sätt där det blir praktiskt möjligt att kunna garantera det giftfria."

IDÉER FÖR

CIRKULÄR HANTERING AV SCHAKTMASSOR

Naturvårdsverket har redovisat sin översyn av en hållbar hantering av schaktmassor. Rapporten som har lämnats till regeringen innehåller både förslag till lagändringar, ökad vägledning och stöd för att förenkla avgränsningar för vad som är avfall respektive produkt.

NYA

TEXT: Hans Lundgren

Naturvårdsverket har haft regering ens uppdrag att göra en bred över syn av hanteringen av schakt massor som kan användas för anläggningsändamål.

Naturvårdsverket presenterade sin rapport den 31 maj i år.

Enligt Naturvårdsverket finns det stora luck or i statistiken för hur mycket avfall som fak tiskt uppkommer inom bygg- och anläggnings branschen. Men bedömningen är att det årligen uppstår massor från 60–80 miljoner ton upp till 150–200 miljoner ton. En större andel beräknas vara entreprenadberg. Naturvårdsverkets mål sättning har varit att den resurs som idag finns tillgänglig som en följd av samhällsbyggande ska kunna användas på ett hållbart och ända målsenligt sätt.

Men hanteringen av massor är idag ofta ineffek tiv, enligt Naturvårdsverket, som pekar på flera orsaker till detta.

• Det är svårt att avgöra om massor är avfall eller produkt, en bedömning som ska avgöra vilka regler som är tillämpliga. Det gör det oförutsägbart för verksamhetsutövare och innebär svåra avvägning ar för tillstånds- och tillsynsmyndigheter.

• Det brister i matchningen mellan uppkomst av massor och efterfrågan, vilket gör det svårt att hitta lämplig avsättning för dessa, mycket bero ende på bristande kunskap och information om hur massor kan användas utan att oacceptabla risker uppstår.

• Det finns brister i planering och samordning. Det saknas verktyg för att planera hantering av massor vilket innebär att det blir svårt att sörja för beho vet av platser för att lagra massor över en längre tid.

• Lagstiftningen är komplex vilket försvårar för fö retagen att ta fram underlag som tillsynsmyndig heterna ska granska. Myndigheterna ställs inför svåra beslut.

I rapporten föreslår Naturvårdsverket en rad åtgär der för en mer effektiv hantering av schaktmassor.

En viktig punkt är förbättrad information för att förtydliga när massor kan ses som produkt och inte avfall. Naturvårdsverket har redan, parallellt med regeringsuppdraget, publicerat en sådan vägledning och vad som då krävs av verksamhetsutövaren.

Naturvårdsverket föreslår vidare att det ska införas särskilda prövningsbestämmelser i miljö prövningsförordningen för lagring, sortering och mekanisk bearbetning av massor som inte är avfall, och som uppstår i bygg- och anläggningsverksam het. Undantaget för användning av ”icke förorenad jord eller annat naturligt material som grävts ut i samband med en byggverksamhet” bör lyftas från avfallsförordningen till miljöbalken. Det skulle möj liggöra en mer resurseffektiv hantering av sådana massor om bedömningen är att massorna lämpli gast används på den plats där de uppstår.

Bristerna i planering och samordning vill Natur vårdsverket lösa genom ändringar i reglerna om lagring i miljöbalken och deponeringsförord ningen. Inert och icke-farligt avfall ska kunna lagras längre tid än tre år innan det återvinns, om det finns särskilda skäl och om lagringen

"Det saknas verktyg för att planera hantering av massor vilket innebär att det blir svårt att sörja för behovet av platser för att lagra massor över en längre tid."

NYA REGLER FÖR SCHAKTMASSOR

inte orsakar skada eller olägenhet för männis kors hälsa eller miljön. Det blir tillsynsmyn digheternas sak att bedöma lämpligheten.

Naturvårdsverket föreslår också att Bo verket och SGU får i uppdrag att se över hur befintliga verktyg för att planera hantering av massor kan utvecklas och om ytterligare verktyg behöver skapas för att uppkomna massor ska kunna användas så långt som möjligt.

Naturvårdsverket vill också se en allmän kunskapshöjning om massornas innehåll och egenskaper. Tillsynen har en viktig och ofta svår roll när det gäller masshantering. Lagändringar tillsammans med ökad kun skap och förbättrad vägledning kommer att underlätta arbetet med att se till att användningen av massor sker på ett miljöoch hälsomässigt lämpligt sätt. Myndighe terna får bättre möjligheter att pröva och granska verksamheter som hanterar massor om förslagen blir verklighet, bedömer Naturvårdsverket. Det finns ett stort intresse från flera olika håll att få till en mer ändamålsenlig hantering av massor.

Kristina Widenberg

Ett förslag som han välkomnar är att avfall ska kunna lagras längre tid än tre år, om det finns särskil da skäl och om lagringen inte or sakar skada för hälsa eller miljö. Ökad vägledning, information och kunskapsspridning är också nödvändigt.

– Det är avgörande för att produkter och avfall ska tolkas på rätt sätt av tillsynsmyndig heterna. Materialet ska inte avfallsklassas i onödan, det är viktigt att det återanvänds i så kvalificerade tillämpningar som möjligt för att uppnå ett cirkulärt och mer resurseffektivt samhällsbyggande.

Men det krävs att utred ningen mynnar ut i kon kreta åtgärder, enligt Mårten Sohlman.

– Det är mycket kvar att göra, men jag tror att om förslagen i rapporten genom förs kan återvinningen och återanvänd ningen av massor komma att öka.

– Det är en viktig signal att vi fick uppdraget från första början, där utgångspunkten var att se över hur schaktmassor kan hanteras på ett effektivt sätt.

Vi har också haft en givande dialog och förankrat våra förslag hos tillsynsmyndigheter men även med SBMI och andra aktörer inom branschen, säger Kris tina Widenberg, handläggare på Naturvårdsverket.

Mårten Sohlman, vd för SBMI, tycker Naturvårds verkets rapport är ett litet steg på vägen för att underlätta hanteringen av massor för anläggnings ändamål.

– Naturvårdsverket har tidigare haft en sämre förståelse för branschens förutsättningar. Den här översynen visar på en bättre problembeskrivning.

Det finns en betydligt högre grad av insikt om bran schens förhållanden från verkets sida.

Martin Tengsved, SBMIs konsult, är också positiv till mycket som sägs i rapporten.

– Den innehåller flera förslag som i grunden är bra och underlättar hantering en av material som kan användas som en ersättning för jungfruligt material. Det är bra att utgångspunkten är att hanteringen av schaktmassor ska främja cirkulära flö den.

– Det är också positivt att SGU och Bo verket föreslås få i uppdrag att samordna planering för regional hantering. Man be höver arbeta vidare med vägledning, och här kan branschen hjälpa till och ta fram kriterier för hanteringen av produkter och cirkulärt material, sä ger Martin Tengsved.

Martin Tengsved

"Branschen kan hjälpa till att ta fram kriterier för hanteringen av produkter och cirkulärt material."

"Utgångspunkten var att se över hur schaktmassor kan hanteras på ett effektivt sätt."

– Sedan är det också vissa förslag som medför stora kostnader och där vi inte ser hur de bidrar till utredningens syfte.

Är det något du saknar i rapporten?

– En avvägning mellan när verksamheten är till ståndspliktig och när det räcker med anmälan som är mer baserad på faktisk miljörisk. Samt att man har dålig koll på hur mycket schaktmassor som uppstår och vart de tar vägen, det har inte kartlagts utförligt. Det krävs en vidare utredning för kartlägg ning av flöden, det saknas information och datain samling.

Naturvårdsverkets förslag ger bättre förutsätt ningar för branschen, enligt Martin Tengsved.

– Nu är det upp till oss att arbeta vidare med att

öka det cirkulära flödet. Det är positivt att verket lyfter våra behov och underlättar arbetet. Det be hövs mer samexistens för att få en hållbar materi alförsörjning och värna om miljön. Jag hoppas att branschen kan få inflytande. Hur säkerställs att materialet är miljömässigt rätt och inte är farligt för hälsa och miljö? Vi har fått bra gehör och haft en bra dialog med Naturvårdsverket för att få fram våra synpunkter. Båda har förståelse och respekt för varandra.

Naturvårdsverkets förslag om ändringar av lagstift ning och miljöprövningsförordningen ska nu proces sas politiskt.

– EU driver frågan om cirkulär ekonomi, så vi kom mer inte undan, det krävs att det hanteras av politi kerna i Sverige, säger Martin Tengsved.

REMISS

Naturvårdsverkets rapport är ute på remiss. Svaren ska skickas till Miljö departementet senast den 27 ok tober i år.

Utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm är ett av flera pågående infrastrukturprojekt som resulterar i uppkomsten av schaktmassor, företrädesvis entreprenadberg.

PROFILEN

LENA BJÖRKLUND

"Kärleken ledde migtill branschen"

SBMIs nyblivna styrelseledamot Lena Björklund gifte in sig i bergmaterialindustrin. Nu är hon en viktig representant för de mellanstora medlemmarna i branschföreningen samtidigt som hon brinner för att vara med och utveckla familjeföretaget.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Br. Björklunds Grus

är Lena Björklund träffade sin blivande man Peter strax före millenieskiftet ar betade hon som tandsköterska sedan nästan tjugo år. Det sa förstås "klick" och några år senare, efter giftermål och första barnet, tog hon klivet in i familje företaget.

– Är man bergsäker så är man, skrattar hon och fortsätter:

– Faktum är att jag haft en förkärlek för stenar i hela mitt liv. Min morfar reste mycket och hade alltid med sig en sten hem till mig, från nå gon av de exotiska platser han besökte. Den allra finaste i min stensamling är från Marocko.

Lena Björklund trivdes från första dagen i det drygt hundra åriga familjeföretaget Bröderna

Björklunds Grus, som ägs av Peter Björklund, Lenas make, och brodern Thomas.

– Jag är uppväxt med företagande och entreprenör skap, min finurlige pappa drev ett eget åkeri. Däremot visste jag väl kanske inte så mycket om bergmaterial, även om jag hade verksamheten runt hörnet, i norra Skåne, där jag växte upp. Som blockstensbrytningen vid Vångaberget, där vi tar hand om och förädlar restpro dukterna.

Hon beskriver hur hon mötte en utmanande och spän nande ny värld. Och med det kom insikten om hur viktigt bergmaterial är för sam hällsbyggandet.

– Vi använder varje år över tio ton bergmaterial per svensk, det blev en tankeställare när jag förstod det. Hur väldigt nödvändig den här verk samheten, som jag visste så lite om, faktiskt är.

BRANSCH PROFILEN

Lena Björklund lärde sig snabbt och satte sig in i alla små och stora frågor, såväl inom det egna företaget som i branschen.

– Jag gillar att utveckla och förbättra, att se resultatet av de förändringar vi gör.

Redan tidigt intresserade hon sig för arbetsmiljöfrågorna.

– Personalen är superviktig. Är det något jag lärde mig som anställd tand sköterska så är det hur jag själv vill bli behandlad på min arbetsplats. Dessutom vill jag ha ordning och reda och att vi alltid arbetar för högsta möjliga kvalitet i alla delar av verksamheten. Det gäl ler förstås de produkter vi levererar men också vår arbetsmiljö, hur vi arbetar med säkerheten och vår miljöpåverkan.

Hon skrattar och säger:

– Från början var SBMI för mig mest produktionsrapporterna och att Stenkoll damp ner i brevlådan med jämna mellan rum. Nu vet jag att vi alla drar stor nytta av varandra, särskilt inom områden där vi kan samverka för att stärka branschen som helhet.

Hon menar att just samverkan är ett nyckelord för att alla medlemmar, stora som små, ska kunna fortsätta verka och utveckla industrin.

– Tillsammans är vi starkare i de frågor som vi måste fortsätta driva. Som arbetet för klokare och längre tillstånd, så att vi kan fortsätta investera i miljövänlig tek nik. Vi måste tänka långsiktigt och vara rädda om det vi har.

LENA BJÖRKLUND

Familj: Gift med Peter, fyra barn - Hanna 30 år, Viktor 28 år, Albin 20 år och Erik 18 år. Två barnbarn.

Bor: Näsum, en liten by i det nordöstra hörnet av Skåne.

Karriär: Arbetade som tand sköterska i nästan tjugo år. Började hos Bröderna Björk lunds Grus AB 2003. Arbetar med ekonomi, personal och ISO. Invald i SBMIs styrelse i april 2022.

Gillar: Drivna, engagerade, omtänksamma och glada människor. Samt kaffe och lakrits.

Ogillar: Handlingskraftig okunnighet.

Gör helst på fritiden: Sjunger i kör, rör på mig och tränar, arbetar i trädgården.

Läser just nu: Mest arbetsoch branschlitteratur.

Ser helst på TV: Ganska lite faktiskt, möjligen "Så mycket bättre" och deckare.

Förebilder: Ingvar Kamprad, Jan Carlzon och PG Gyllen hammar.

Favoritplatser i världen: Hemma är bäst, Sverige är fantastiskt och London besö ker jag gärna.

Alltid med på resan: Tand borste och pass när det be hövs.

Vad som fascinerar mig med bergmaterialindu strin: Den är en förutsätt ning för tillväxt, sysselsätt ning och välfärd. Så sträck på er, alla ni i branschen och ge er själva en klapp på axeln – Ni är viktiga i er yrkesutöv ning i denna samhällsnyttiga bransch!

Lena Björklund

"SBMI handlar om medlemsnytta, för både stora och små medlemmar."

Med ONE POWER håller du högt tempo i produktion och utlastning, samtidigt som du får noggranna vägningsresultat med direkt och korrekt information.

Vikten av det viktigaste

Få ett helt kunskapsnätverk på köpet.

Våra auktoriserade återförsäljare inom ABUS Sverige Gruppen erbjuder helhetslösningar med lyftutrustning, leasing, montage, service och utbildning av din personal. Låt oss ta hand om det viktigaste – att personal och produktion är i trygga händer – så att du kan lägga energi på annat.

Vänd dig till ABUS Sverige Gruppen när du vill ha en komplett lyftlösning, läs mer på abus-kransystem.se eller kontakta oss på 054-55 56 50 eller info@abus-kransystem.se

-

LÅNGA HANDLÄGGNINGSTIDER ENLIGT

Det är stor spännvidd och variation i hur lång tid en tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet tar. Medianen är 501 dagar innan beslut i markoch miljödomstol. Ett mål som överklagas till högre instans tar 916 dagar innan det slutligen avgörs. Det framgår av Naturvårdsverkets redovisning av handläggningstider för prövningar av miljötillstånd.

TEXT: Hans Lundgren

Naturvårdsverket har, på uppdrag av re geringen, tagit fram statistik över mil jötillståndsprövningar: hur lång tid det tar från ansökan till beslut, hur många tillstånd som behandlats och handläggningstiden för överklagningar. Det är andra gången som Na turvårdsverket gör en sådan uppföljning av statistik från Domstolsverket och länsstyrelserna. Statisti ken omfattar både miljöfarlig verksamhet och till ståndspliktig vattenverksamhet.

– Den statistik vi har utgörs i huvudsak av de ärenden som fick beslut 2020 samt 2021. Det be hövs en längre mätserie som sträcker sig över fler år för att kunna urskilja ett mönster eller en trend, säger Emma Hundertmark, handläggare på Naturvårdsverket.

Det som kan sägas utifrån årets redovisning är att för mark- och miljödomstolarna var handlägg ningstiden för miljöfarlig verksam het lite längre 2021 än 2020.

I fjol avgjorde mark- och miljö domstolarna 44 mål om tillstånd för miljöfarlig verksamhet i första instans, jämfört med 46 avgjorda mål 2020. Medianen för de 44 må len var 501 dagar. Under 2020 var den siffran lägre: 421 dagar. Tiden anges från att ansökan lämnats in, så tiderna som redovisas omfattar inte samrådsfasen.

Utöver målen om miljöfarlig verksamhet avgjorde mark- och miljödomstolarna 169 mål om

vattenverksamhet i första instans under 2021. För vattenverksamhet var medianen för handläggnings tiden 331 dagar.

Miljöprövningsdelegationerna prövar mindre om fattande miljöfarliga verksamheter. De har under 2021 beslutat i 236 tillståndsprövningar av miljöfarlig verksamhet som första instans, där handläggnings tiden hade en median om 299 dagar.

Handläggningstiden för överklagade mål avser tiden från ansökan i första instans till dess ett slutligt av görande i överinstans får laga kraft. För miljöfarlig verksamhet som prövats i mark- och miljödomstol i första instans och mark- och miljööverdomstolen i andra instans var handläggningstiden i median 916 dagar och för vattenverksamhet 1 097 dagar. För mål som inletts i miljöprövningsdelegation och fått slut ligt avgörande i mark- och miljödomstol eller högsta instans under 2021 var medianen för handläggnings tiden 730 dagar.

Vad gäller täktärenden har 116 sådana prövats i miljöprövningsdelegation under 2021. Detta utgör ungefär hälften av samtliga ärenden som prövades i MPD. Medianen för handläggningstiden för täkt ärenden var 216 dagar. För tre fjärdedelar av ärendena

Emma Hundertmark

"Statistiken bygger på automatiserade och sammanslagna uppgifter, så vi vet därför inte vad som skett i enskilda prövningar."

NY STATISTIK

hade ett beslut fattats efter som mest 363 dagar – i princip ett år alltså. Av 116 ärenden gällde sju stora bergtäkter, omfattande mer än 25 hektar. Medianen för handläggningstiden för dessa sju var 237 dagar.

Många täktärenden utgör vattenverksamhet och prövas därför av mark- och miljödomstol i första in stans. 11 täkter prövades i mark- och miljödomstol under 2021. Medianen för handläggningstiden för dessa mål var 489 dagar. Fem av dessa elva mål gäll de större bergtäkter. Här tog handläggningen längre tid, i median 621 dagar.

Det är tydligt att spännvidden mellan olika ären dens handläggningstider är stor. Målen är olika både sett till verksamhetstyper, omfattning, lokalisering och typ av prövning så viss variation i handläggningstiderna är att förvänta, enligt Naturvårdsverket.

– Statistiken byg ger på automatiserade och sammanslagna uppgifter så vi vet därför inte vad som skett i enskilda pröv ningar, säger Emma Hundertmark.

Tanken med Naturvårdsverkets analys är att ge en ökad kunskap om processen för tillståndspröv ning. Aktörerna – både myndigheter och företag – ska få besked om hur lång tid olika ärenden i hand läggningen tagit tidigare. Det kan förbättra förut sägbarheten om hur lång tid en kommande prövning kan ta.

Statistiken för handläggningstider har använts som en del av underlaget till miljöprövningsutredningen (SOU 2022:33).

– Utredningen har redovisat flera förslag för hur tillståndsprocessen skulle kunna effektiviseras, genom att exempelvis arbeta med samrådsskedet, förbättra underlagen och utveckla en fastare pro cessledning. Vi anser att dessa förslag är bra, säger Emma Hundertmark.

"Täktärenden utgjorde ungefär hälften av samtliga ärenden som prövades i MPD."

"Begränsade resurser

! ÅTERBRUK AV

BYGGMATERIAL

Martina Strand Nyhlins och Johanna Åfreds bok är utgiven av Svensk Bygg tjänst. Författarna driver dessutom tillsammans instagramkontot @aterbruk_av_byggmaterial

Det finns alltid en an ledning att återbruka. Det hävdar journalisten Martina Strand Nyhlin som tillsammans med kollegan Johanna Åfreds skrivit boken Återbruk av byggmaterial.

TEXT: Niclas Kindvall

I Köpenhamnsstadsdelen Örestad färdig ställdes 2019 bostadsprojektet Resource Rows, bestående av 29 radhus och 63 lägenheter. Vid byggandet användes till stora delar återbrukat material, bland annat tegel från Carlsbergs historiska bryggerier i den danska huvudstaden. Resource Rows är ett av många exem pel på nyskapande återbrukslösningar som Martina Strandh Nylin och Johanna Åfreds berättar om i sin bok.

– Om jag vore arkitekt skulle jag också

Johanna Åfreds och Martina Strand Nyhlin.

föder kreativitet"

tycka att det är spännande att arbeta med återbruk, säger Martina Strand Nyhlin. Genom att begränsa re surserna, det material som du ska använda, är du tvungen att tänka kreativt.

Den tidigare lokaltidningsjournalisten Martina Strand Nyhlin har på frilans basis skrivit om byggindustrin och dess processer sedan 2015.

– Hållbarhetsfrågorna, som givet vis var aktuella redan när jag började skriva om branschen, har fått mer och mer utrymme. Samtidigt har jag själv också blivit mer engagerad och lärt mig mer.

Hon lärde känna sin författarkollega Johanna Åfreds, till vardags reporter på tidningen Byggindustrin, då de bevakade samma ämnen och ibland konkurrerade om artikeluppslagen. I den ge mensamma boken ges många exempel på lyckade återbruksprojekt liksom goda råd och tips från många olika aktörer i skilda delar av värdekedjan.

– Det som är tydligt är att många aktörer förstår vikten av att ta vara på material men lika tydligt är att de beaktar den begränsning som återbruk fak tiskt innebär. Inte bara arkitekter som tvingas tänka gestaltning utifrån vilket material som finns till gängligt utan också hos entreprenörerna. Dessa får

Simulera din anläggning

ta större ansvar för själva designprocessen och deras arbete blir mer hantverksmässigt på köpet.

Martina Strand Nyhlin berättar att återbruks projekt också i många fall leder till ett ökat engage mang.

– Hållbarhetsfrågorna, där återbruk förstås ingår, har förmågan att kunna engagera alla i ett företag, från receptionisten till VD:n.

Trots att återbruk av byggmaterial praktiserats un der många år menar Martina Strand Nyhlin att ut vecklingen accelererat. En av förklaringarna är den ökade digitaliseringen av samhället.

– Förutsättningarna för att skapa bra marknads platser för olika material blir bättre och bättre. Det gäller inte minst tunga material, som schakt- och jordmassor, där miljövinsterna potentiellt är väldigt stora.

Hon avslutar:

– Det bästa är naturligtvis att återbruka upp komna massor, som exempelvis entreprenadberg, i det projekt där de uppkommer. Det kan vara svårare att använda dessa i andra projekt och där måste vi alla bli bättre. I boken finns exempel på hur Swerock jobbar med återbruk av schaktmassor, Det skulle kunna göra stor skillnad för klimatet om fler företag kunde jobba på det här sättet. Men det krävs vissa regeländringar och mer kunskap för att fler ska kunna nyttja denna stora resurs. Återbruk är helt enkelt smart, faktiskt mycket smartare än vi ibland förstår.

Martina Strand Nyhlin

"Hållbarhets frågorna har förmågan att kunna engagera alla i ett företag."

I mitten av augusti gjorde världens första anläggningsmaskin tillverkad av fossilfritt stål sitt första arbetspass. NCC:s bergtäkt i Södra Sandby utanför Lund i Skåne fick äran att bidra med material att lasta.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Andreas Hillergren

edan i juni hade dock den unika dumpern, tillverkad av Volvo CE i Braås några mil norr om Växjö och med stål från SSAB, presenterats i finaste tänkbara sam manhang. Nämligen i samband med FN:s klimatkonferens Stockholm 50+ och i närvaro av USA:s klimatsän debud John Kerry. Konferensen på Stockholmsmässan bjöd dock inte på något bergmaterial att arbeta med och det var således i Södra Sandby som den ramstyrda dumpern, av mo dellen A30G, sattes på prov i skarpt läge.

NCC:s affärsområdeschef Ylva Lages son var både glad och stolt över att se dumpern, som dessutom är bränsle snål och drivs av HVO, arbeta.

– Det är en ynnest att få vara med vid ett så här viktigt tillfälle, säger hon. Som samhälle är vi beroende av bergma terial under överskådlig tid framöver, för att kunna bygga den infrastruktur som vi vill ha.

Då är det helt nödvändigt att vi bedriver vår

verksamhet på ett hållbart sätt.

Hon menar att i en tid när alla aktörer strävar ef ter att minska sin klimatpå verkan kan modern teknik och hur maskiner byggs bidra med sin del i hållbar hetspusslet.

– Vi ser att våra kunder både förväntar sig och ställer krav på att vi ge mensamt skapar en håll bar affär. Därför behöver vi som bolag göra vårt och bidra med sådana värden till våra kunder.

Även i ett större perspektiv är utvecklingen nöd vändig, fortsätter Ylva Lagesson:

– Som bransch har vi stor påverkan men ock så stor potential att förändra och förbättra. Den här dumpern är ett exempel på det samtidigt som vi alla i branschen förstås arbetar med alla aspekter av hållbarhet.

Ylva Lagesson

Stolta företrädare för NCC och Volvo när den nya dumpern äntligen kommit på plats.

"Vi ser att våra kunder både förväntar sig och ställer krav på att vi gemensamt skapar en hållbar affär."

Även Volvo CE:s vd Melker Jernberg framhåller hållbarhetsfrågorna:

– Självklart är vi stolta över att kunna presentera världens första kundsålda maskin byggd med fossilfrittstål, men främst är vi stolta över att vara en del av ett företag som är handlingskraftigt och tar täten i omställningen. Vi vill leda denna förändring och känna att vi gör skillnad för vårt samhälle och planeten. Vi kan inte bara sitta och se på, vi måste agera för att bygga den värld vi vill leva i.

Redan 2021 startade Volvo och SSAB en gemensam arbetsgrupp för implemen tering av fossilfritt stål. Att den första

produkten blev just en dumper beror mycket på att Volvos dumpertillverkning har stor andel intern tillverkning, vilket gjorde det lämpligt att börja där.

– Så fort det finns större tillgång av fossilfritt stål kommer vi stegvis imple mentera detta i fler produkter, säger Mel ker Jernberg.

– Vår ambition är att Volvos hela vär dekedja ska vara fossilfri till 2040. Då är det absolut viktigaste att vi agerar! Att vi ständigt jobbar med att utforska och testa nya, hållbara lösningar och att vi samarbetar med partners som har sam ma inställning som vi.

STÅL UTAN KOL?

• Järnmalm består av järn och syre. Traditionell ståltillverkning använ der kol för att separera järnet från syret. För att tillverka ett ton stål krävs ungefär ett halvt ton kol. Kolet i processen omvandlas till växthusgasen koldioxid.

• SSAB, Vattenfall och LKAB har i det gemensamma projektet Hy brit utvecklat en teknik för fos silfri ståltillverkning. Istället för kol används vätgas som i sin tur framställs av vatten med hjälp av fossilfri energi. Till skillnad från traditionell ståltillverkning blir pro cessens restprodukt vatten. Må let med Hybrit är att 2026 kunna producera en miljon ton fossilfritt stål per år.

4 NUMMER STENKOLL PER ÅR

Nästa Stenkoll kommer ut i december.

Vad vill du läsa om i tidningen? Mejla till kansliet@sbmi.se

"Vi kan inte bara sitta och se på, vi måste agera för att bygga den värld vi vill leva i."

Melker Jernberg

NCC:s Ylva Lagesson vid pressträffen i augusti.

Utvecklingsprojekt för av bergtäkter till svaga

SBMI har under de senaste fyra åren tagit fram nya koncept och modeller för elektrifiering av dieseldrivna berg täkter. Ett problem är att näten i gles bygd är eller kommer att bli så klena att man inte klarar stora variationer i belastning.

I samband med att allt fler går över till el blir elnäten dock alltmer belastade. Näten har på många håll dessvärre inte den kapacitet som krävs för att kunna leverera tillräckligt med ström till nya kunder.

Krossbranschen, som fortfarande driver många täkter på diesel, upplever redan idag problem med att få tillstånd att ansluta vissa täkter till elnätet. Detta är speciellt accentuerat vid start av krossen, då strömbehovet kan öka till närmare 1 500 A eller mer. I ett svagt nät kan det vara oacceptabelt med en sådan strömpeak.

Som en följd av mätningar på befintliga kross anläggningar har SBMI under det senaste året gått vidare med ett nytt utvecklingsprojekt för att kunna underlätta för energiomställningen. Kärnan i projek tet är att minska maximala strömmar, så att täkter blir acceptabla i svaga nät – elnät som alltså har be gränsad förmåga att leverera effekt vissa tider.

Moderna, snabba och kraftfulla batterilager och lokal elproduktion med solceller är nyckeln till att med modern teknik underlätta anslutning av berg täkter till svaga elnät.

Starten av krossmotorn drar mycket ström En krossmotor kan dra 1 500 A under starten, men detta sker endast under 5–6 sekunder. Vid normal drift uppgår strömmen till samma motor bara till 400 A, alltså en fjärdedel av den maximala startströmmen.

Idag används olika metoder för strömbegräns

ning, till exempel ”mjukstartare”. Dessa sänker in ledningsvis spänningen till krossmotorerna. Då driv momentet är kvadratiskt beroende av spänningen, kan startströmmarna därför begränsas, men krossen tar längre tid att starta. Andra beprövade metoder är att använda motorernas egna växelriktare. Här justeras fas-strömmarna så att den maximala ström men hålls nere.

I båda fallen kan topp-strömmarna sänkas, men i vissa elnät är det inte tillräckligt.

Nya metoder att kapa effekttoppar I projektet Energilager för nätanpassad krossning med stöd av solceller ska SBMI studera nya metoder för att kapa effekttopparna vid start av krossen. Här kommer moderna stora Litium-jon batterier in i bil den. Att använda ett större batteri, med effektkapacitet om säg 250 kW, innebär till exempel att maxströmmen kan sänkas med upp mot 300 A, om batteriet kan komplet tera nätströmmen när kros sen startas.

Mätningar i ett flertal berg täkter har visat hur krossför loppen påverkar strömbeho vet. Även om krossmotorerna är stämplade för märkeffekt på 200 kW, vilket svarar mot en driftström om cirka 300 A, så visar mätning ar att detta bara gäller medeleffekten.

I verkligheten drar motorerna minst det dubbla, men bara under korta perioder. Krossningen är cy klisk och sker 3–4 ggr per sekund, där effekten alltså är dubblerad under en del av tiden och närmare noll under en annan del. Medeleffekten blir det som mo torn är märkt för, men den faktiska variationen är alltså betydligt högre.

Även denna pulserande elförbrukning påverkar

"Moderna, snabba och kraftfulla batterilager och lokal elproduktion med solceller är nyckeln."

anslutning elnät

elnäten genom att strömmen kommer att variera. Konsekvenserna i svaga nät blir att spänningsva riationerna är märkbara och elkvaliteten påverkas negativt. Störningarna går i regel under benäm ningen flimmer. Det finns gränsvärden för flimmer som måste uppfyllas och i vissa elnät blir flimmer ett problem.

Projektet Energilager för nätanpassad krossning med stöd av solceller har som ambition att även stu dera om batterier kan användas för att kompensera den fluktuerande lasten och lokalt ta hand om över skottet/underskottet av el. Vi talar då om energile verans under cirka 100 millisekunder och energiupp lagring under lika lång tid. Proven som avses är för att ta reda på om detta går att göra med de batterier som nu finns på marknaden och de styrsystem dessa använder. Är de tillräckligt snabba och kraftfulla?

Vad kan konsekvenserna av detta bli? Skulle användningen av större batterier innebära att täktägarna får tillstånd att ansluta till även svaga elnät kan detta få stora konsekvenser både för mil jön och täktens driftskostnad.

Anta att en täkt krossar 200 000 ton per år med diesel. Kostnaden för dieseldriften uppgår numera i grova drag till närmare 2,5 miljoner kronor. Hade krossen körts på el från elnätet, skulle kostnaden kunnat bli runt 1–1,5 miljoner i elområde 4 (om man inte har bundet avtal) men hade i elområde 1 och 2 legat under halva den kostnaden. Med delvis egen producerad el kan kostnaden bli så låg som 300 000 kr.

Med större energilager i bergtäkter öppnas också möjligheter för ytterligare besparingar och inkomst förstärkningar. Ökande elpriser och risk för kraftiga prisfluktuationer talar för egenproduktion av el. Med solceller i anslutning till bergtäkten kan elkostna derna hållas nere.

En större solcellsanläggning kostar i investering runt 10–15 kr/W. En sådan kan exempelvis ge el kostnader ner mot 40 öre/kWh. Detta skall jämföras med elpriser, som idag kan rusa upp mot 8 kr/kWh under vissa tider, kanske mer i vinter!

Ett batterilager kan även användas för att sälja frekvensreglerkraft till Svenska Kraftnät. Idag beta las bra för relativt kortvariga eltillskott. Om kross anläggningen kan sälja sådana reglertjänster, kan investeringen för batteriet återbetalas snabbare.

Antag att täkten kan sälja kraft under dagtid fredag, lördag, söndag, samt under sommar- och vinterup pehåll plus nattetid hela året. Det kan betala en väsentlig del av batteriets inköpskostnad. Produk tionen i täkten är sällan igång mer än 20 procent av årets timmar.

När krossen inte används kan batteriet laddas med solenergi för egen användning och under semes trar och helger kan överskottet säljas tillbaka till el nätet. Det finns många olika affärsmodeller att tillgå.

Sammantaget finns flera affärsnyttor med ett lokalt batterilager, förutom att det möjliggör att överhuvudtaget få tillstånd för anslutning av krossen. Lägger vi till miljönyttan, så blir eldrivna krossar en ”win-win”-situation för både täkten och samhället.

Sten Bergman, StonePower AB

Björn Strokirk, SBMI

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för SBMIs medlemmar medan andra delar är åtkomliga för alla.

Fokus på arbetsmiljö och säkerhet

SBMIs Handbok Säker Täkt är en sammanställning av kunskapsläget inom de flesta aspekter av branschens arbete för trygga och säkra arbetsplatser. Handboken består i skrivande stund av 25 sektioner som behandlar olika delar av säkerhetsarbetet. Här finns bland annat viktiga dokument, mallar och checklistor som SBMIs medlemmar kan ha stor nytta av i det vardagliga arbetet. Handbok Säker Täkt upp dateras kontinuerligt.

Inloggade medlemmar kan ta del av dokumenten på SBMIs webbplats.