EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 1 2017
rapporten
+
VINNARBILDERNA i nordisk fototävling
Provar farled med simulering
Navigering med lysdioder i Brofjorden Innovativt slussbygge i Södertälje
Tar kurs mot
Nautiskt nytänk
AVGÅNG Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fyra nummer per år.
Bilder från de sju haven. Finalisterna i nordisk fototävling för sjöfolk.
INNEHÅLL 06
TEMA: INNOVATION Med modellering och simulering finns möjlighet att experimentera för att ge beslutsfattarna en säkrare bild och minska osäkerheterna i stora infrastrukturprojekt.
10
RESURSER TILL SJÖFARTSFORSKNING Regeringen har beslutat att fram till och med år 2020 ska minst 50 miljoner årligen avsättas till forskning och innovation inom sjöfartsområdet. Sjöfartsverket har pekat ut sju prioriterade områden.
12
BROFJORDENS STARKASTE LJUS En av Sveriges viktigaste farleder har delvis försetts med nytt fyrljus. Utmaningen är att installera ny teknik som är lika enkel att använda och som ger lika bra ljus.
TR
Sjörapporten nr 1 2017 Omslagsfoto: Tim Ruttledge EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 1 2017
rapporten
+
VINNARBILDERNA i nordisk fototävling
14
INGENJÖRSKONST Slussen i Södertälje byggs om. För att trafik till sjöss och till land inte ska störas byggs den först vid sidan om. Ta del av den moderna tekniska lösningen.
Provar farled med simulering Navigering med lysdioder i Brofjorden Innovativt slussbygge i Södertälje
Tar kurs mot
Nautiskt nytänk 2 SJÖRAPPORTEN 1/2017
Innovativ sjöfart VI LEVER I EN snabbt föränderlig
19 6
Adress: Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon: 0771-63 00 00 Webbplats: www.sjofartsverket.se Prenumeration: För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se Adressändring: sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Ulrika Ekström Redaktör: Emma Edström emma.edstrom@ sjofartsverket.se Redaktion: Jimmy Eriksson, Tobias Fälth, Daniel Lindblad, Sara Loftås Formgivning: Rubrik AB Tryck: Danagård LITHO YC KSA 3 041 0 K ISSN-1402-2028 Redaktionen ansvarar bara för beställt material.
19
TIPSA! Tipsa Sjörapporten om vad du vill läsa: sjorapporten@ sjofartsverket.se
DESSUTOM
tid. Det gäller även för sjöfarten och Sjöfartsverket. Framtiden kräver nya anpassningar, mer uppfinningsrikedom och innovationer. För Sjöfartsverket är utveckling och innovation viktigt. Ett av Sjöfartsverkets mål är att stärka sjöfartens konkurrenskraft genom forsknings- och innovationsinsatser för en hållbar, säker och effektiv sjöfart. I det här numret djupdyker vi i några forsknings- och innovationsprojekt som pågår just nu. Redan i dag kan vi uppleva hur det är att segla i den framtida föreslagna slussleden i Trollhätte kanal, för att ge de politiska beslutsfattarna en bra bild av projektets omfattning. I inloppet till Brofjorden utanför Lysekil pågår just nu ett försök med att byta ut gammal fyrljusteknik från 70-talet till lysdioder (led). Och i Södertälje testas ny banbrytande slussbyggnadsteknik bland annat för att minska störningarna i trafik och sjöfart, i detta nummer får du reda på hur det går till. Dessutom berättar vi om den nya fritidsbåtsleden i Göteborg och om Daniel Stjernström på centralen Sweden Traffic som bland annat sänder ut trafik- och navigationsvarningar till sjöfarten. Trevlig läsning! EMMA EDSTRÖM Redaktör, Sjörapporten emma.edstrom@ sjofartsverket.se
FOTO ANDERS RISTENSTRAND
04 AVGÅNG Nytt fartyg för forskning // 16 UPPSLAGET Inblick i isbrytaren Atle // 19 RESULTAT Nordisk fototävling // 24 TÄVLA Vad kan du om fyrar? // 26 AKTUELLT Ny fritidsbåtsled i Göteborg // 27 FRÅGOR & SVAR Digitala sjökort? // 28 YRKET Daniel Stjernström, Sweden traffic // 29 OMBORD Gömda krigsfartyg // 32 PROFILEN Nu lämnar han rodret
SJÖFARTSVERKET
32 668
SHUTTERSTOCK
Antalet lotsningar 2016. Genom lotsens kunskap om farleden och erfarenhet av att manövrera många olika typer av fartyg, bidrar hen till att sjö- och miljösäkerheten samt tillgängligheten kan upprätthållas då fartyg trafikerar svenskt inre vatten.
I takt med att järnvägs- och lastbilstrafiken utveckling så har sjöfarten fått allt svårare att konkurrera om det gods som transporteras inom Sverige.
Inget driv för inrikes sjöfart Det finns förutsättningar för att transportera mer gods med sjöfart i Sverige. Men sjöfarten har svårt att hävda sig i konkurrensen med vägoch järnvägstrafiken. Det konstaterar Sjöfartsverket som analyserat utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart. REGERINGSUPPDRAG. Sjöfartsverket fick i början av 2016 i uppdrag av regeringen att i nära samarbete med Trafikverket se över förutsättningarna för inlands- och kustsjöfart och att föreslå åtgärder för att öka sjöfartens gods- och persontransporter inom Sverige. Uppdraget har nu redovisats i form av rapporten ”Analys av utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart i Sverige”. – Sjöfarten kan på många håll i Sverige hantera mer gods utan att det behövs några
investeringar i farlederna. Men det saknas drivkrafter för att transportköparna ska använda sjöfarten för inrikestransporter och redarna ser inte affärsmöjligheterna med att bedriva sjöfart mellan svenska hamnar, säger Sjöfartsverkets utredare Björn Garberg. En av de övergripande slutsatserna i rapporten är att det behövs omfattande strukturella åtgärder för att göra inlands-, kust- och närsjöfart konkurrenskraftig. Att utreda vilka styrmedel som kan minska trösklarna vid etablering av nya transportupplägg och att hamnarna ser över sina prismodeller är några av de förslag som presenteras i rapporten. – För att öka andelen gods som transporteras med sjöfart behöver både offentliga och privata aktörer visa ett stort engagemang och jobba mot samma mål, säger Björn Garberg. l ‹ TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO JIM PETTERSSON
STM vinner innovationspris UTMÄRKELSE. De Sjöfartsverks-
ledda projekten Monalisa 2.0 och uppföljaren STM Validation Project vann Smart4Sea Innovation Award i Aten tidigare i år. Projektet belönas för att ha presenterat smarta lösningar för att dela data, vilket i sig kan leda till en effektiv, säker och miljövänlig sjöfart inom EU. Samtidigt som den administrativa belastningen minskar. Genom att bedöma styrkor och svagheter med nuvarande transportsystem, verksamheter och interaktioner däremellan har de lyckats definiera ett tydligt koncept och nyckeltal för ett strategiskt genomförande. – Jag är oerhört stolt över att vårt samlade engagemang för morgondagens sjöfart vann publikens uppskattning, säger Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör för Sjöfartsverket. Jag tolkar det som ett erkännande för en innovation som branschen verkligen tror kommer att förändra och förbättra sjöfarten. l ‹ TEXT EMMA EDSTRÖM
1/2017 SJÖRAPPORTEN 3
Sjö- och flygräddningscentralen – en del av larmkedjan På Sjöfartsverkets officiella facebook-sida kan du se filmen som förklarar hur sjö- och flygräddning fungerar och vem som ansvarar för de olika stegen.
I Holland är pråmtrafiken nödvändig för att avlasta väg- och järnvägsnätet.
Testkörning med pråm på Göta älv Företaget Avatar Logistics AB tror på de inre vattenvägarna. I vår provkör de en pråm från Göteborg till Vänersborg för att visa vilka möjligheter som finns. LOGISTIK. – Vi vill visa hela logistikkedjan, från lastning i Göteborg, sjötransporten, omlastning till lastbil i Vänersborg och sen ut till kund, säger Johan Lantz, vd, Avatar Logistics. Testkörningen görs för att kunna utvärdera Göta älv som transportled. En pråm kan ta 50 – 60 containrar vilket motsvarar 30 – 40 lastbilar som därmed kan lyftas från vägen. Förhoppningen är en reguljär pråmtrafik någon gång i framtiden. Johan Lantz ser Vänersborg som en framtida knutpunkt för transporter. Sjöfartsverket och Trafikverket delfinansierar projektet genom sjöfartsportföljen för forskning och utveckling. Målet är att undersöka sjötransporten och hantering i hamnar samt inventera eventuella hinder. Testkörningen förväntas bidra med att synliggöra, möjliggöra och utvärdera potentialen för inlandssjöfart på Göta älv. Älven går parallellt med motorväg och dubbelspårig järnväg där staten investerat mycket, men i de inre delarna av Vänern är infrastrukturen sämre. Sjöfarten antas därför kunna vara en del av lösningen. Avatar Logistics ägs av rederierna Thunbolagen, Ahlmarks och VT Group. l ‹ TEXT SARA LOFTÅS FOTO JOHAN LANTZ
4 SJÖRAPPORTEN 1/2017
Nytt fartyg för forskning Det spanska varvet Armon får uppdraget att bygga Sveriges nya oceangående forskningsfartyg som ska ägas av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Fartyget blir ett kvalificerat forskningsfartyg och beräknas tas i drift 2019. Sjöfartsverket ska ansvara för fartygets drift och underhåll. TEXT SARA LOFTÅS ILLUSTRATION SKIPSTEKNISK AS
FORSKNING. Sverige har inte haft något eget oceangående forskningsfartyg sedan Argos togs ur drift 2011. För två år sedan fick SLU regeringsuppdraget att ansvara för upphandlingen av ett nytt fartyg. Enligt SLU kommer fartyget bli ett kvalificerat, modernt och flexibelt fartyg som kan användas för alla typer av marin forskning. Det nya forskningsfartyget kommer främst användas för SLU:s och SMHI:s miljöövervakning i Östersjön och Nordsjön. – Sveriges miljöarbete kommer att ha stor nytta av detta efterlängtade fartyg, och vi är väldigt glada att bygget nu kan komma igång, säger professor Magnus Appelberg från SLU. Det nya fartyget blir 69 meter långt och utrustat för fiske, bottenprovtagningar samt fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar.
Det speciella med den här typen av fartyg är att de är extremt tystgående och har minimal bubbelbildning vid framfart för att inte skrämma fisken vid provfiske och ekolodsundersökningar. De högt ställda miljökraven innebär att generatorerna ska kunna köras med förnyelsebara bränslen. Skrovet ska också målas med giftfria bottenfärger. SLU genomför varje år fem internationellt samordande undersökningar med trålning och ekolodning efter fisk i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Datainsamlingen använda bland annat för att kunna göra beräkningar av fiskbestånd. SMHI utför fem utsjöexpeditioner varje år för att samla in data om bland annat övergödning, syrebrist samt för att kontinuerligt mäta strömmar och studera algsituationen. l ‹
RIKARD HIETASAARI
Nya båtsportkort, sjöatlas och ny farled i Göteborg
AGNE HÖRNESTIGI
Nyheter Sjöfartsverket presenterade på båtmässan i Göteborg i början av februari. Tobias Nicander, räddningsledare på JRCC, höll i programpunkten ”Inblick i JRCC:s räddningsarbete”.
Fler stationer i ViVa Nu kan användare av vind- och vattenapplikationen ViVa få ännu mer information på fler geografiska platser. MOBILT. Tillsammans med SMHI har Sjöfartsverket inkluderat Hoburg på Gotlands sydspets och Ölands södra udde. Vid dessa stationer finns information om vindförhållanden, lufttemperatur, luftfuktighet, lufttryck och sikt. Och utanför Lysekil vid Brofjordens angöring installerades en så kallad vågboj, en boj med en sensor som mäter vågornas höjd och vågperiod. Den mäter även havstemperaturen på cirka en halvmeters djup. Inom kort kommer även viva-stationerna Marviken och Landsort att ha vattentemperaturmätningar. ViVa finns gratis på Sjöfartsverkets webbplats men också som en applikation för mobiltelefonen. l ‹
Träffa Sjöfartsverket EVENEMANG. Vill du träffa Sjöfarts-
verket? Detta är aktiviteter som verket deltar i under våren och försommaren.
2017 29 – 30 MAR
Sjötrafikservice 2016 Sjötrafikservice är insatser med syfte att förenkla säkra fartygsanlöp och förhindra grundstötning, kollision eller annan fara. Tjänsten finns dygnet runt och sker genom övervakning, utsändningar av varningar och väderinformation men också genom direkt informationsassistans, VTS, i trånga farleder eller på trafikintensiva platser.
Kartdagarna, Gävle
5 – 6 APR
Career Event, Sjöfartshögskolan i Kalmar
8 JUN
Hamndag i Luleå
30 JUN
Tall ships races i Halmstad
Åklagaren lägger ned ärende mot Sjöfartsverket
Insatser som förebyggt eller förhindrat allvarliga konsekvenser 25 20
UTREDNING. Under ett och ett
15 10 5 0 Grundstötning
Kollision
Ej manöverfärdigt fartyg
Nära miss
På väg Överträdelse Draggning mot grund av rapporteringskrav
Förorening
Övriga
halvt år har polisen gjort en grundlig utredning av påståendena om att det förekommit oegentligheter i samband med köpet av sju nya räddningshelikoptrar. – Polisen har inte hittat något och åklagarmyndigheten har nu lagt ner fallet, säger Ulrika Ekström, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket. 1/2017 SJÖRAPPORTEN 5
TEMA Innovation Mycket ska klaffa i stora farledsprojekt – genom modellering och simulationer är det möjligt att kontrollera och testköra långt innan bygget drar igång. TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO EMMA EDSTRÖM VISUALISERINGAR: SJÖFARTSVERKET
Med den
virtuella världen i sin hand
6 SJÖRAPPORTEN 1/2017
n
Vi glider in sjövägen till Göteborg i Sjöfartsverkets simulator. Här kan lotsar träna på nya farleder innan de är klara, sjöräddningspersonal kan öva på samordning vid stora olyckor och Sjöfartsverket kan räkna på följdinvestering till stora infrastrukturprojekt.
är halvmånen av skärmar tänds förlängs rummet ut i horisonten och vi står på en fartygsbrygga. Sakta glider vi in i inloppet till Göteborgs hamn. Vi ser en virtuell version av verkligheten – men framför oss i rummet finns en fysisk kontrollpanel. Här finns de flesta av de reglage och navigationsinstrument som behövs för ett fartygs framförande. I VERKLIGHETEN BEFINNER vi oss en bit längre upp längs Göta älv, närmare bestämt på Lindholmen i Göteborg i det stora kluster av verksamheter som kretsar kring forskning och innovation inom sjöfart på Lindholmen Science Park. Tillsammans finns här tio bryggsimulatorer och fem maskinrumssimulatorer i det simulatorkluster som Sjöfartsverket är samlokaliserat med tillsammans med bland annat Chalmers. – Detta ger Sjöfartsverkets olika enheter och avdelningar möjligheten att proaktivt hitta lösningar som både ökar sjösäkerheten och effektiviteten i våra hamnar och
farleder på ett mycket kostnadseffektivt sätt, säger föreståndaren Fredrik Karlsson. Här övar Sjöfartsverkets personal som lotsar, Fredrik Karlsson, båtmän och VTS personal föreståndare på tillsammans med frivilliga Lindholmen Science och personal från andra Park. myndigheter som arbetar med till exempel sjöräddning och haveriutredning. Även forskare och studenter kan testa, träna och utbildas. De övar på situationer som de kanske inte Jonas Alexandersson, kommer stöta på under fle- lots och instruktör. ra år. Instruktörerna kontrollerar varenda detalj. Allt från väder, till storleken på fartygen, till djupen på farleden. Det drar de som är i upplärning till lots nytta av. – Här kan vi träna i tjocka och andra väderförhållanden som du kanske aldrig stöter på under din upplärning. Vi vinner jättemycket 1/2017 SJÖRAPPORTEN 7
i säkerhet på att träna här, säger Jonas Alexandersson, lots och instruktör vid simulatorn. Men det är inte bara de som lär upp sig till lots som kan dra nytta av att träna i simulatorn, även de med lång erfarenhet av navigering kan behöva öva, till exempel när det sker förändringar i farleder. – Det är bättre att du gör misstagen här, säger han. DANIEL BOSTRÖM ÄR 3Dgrafiker och hämtar data och skapar grafik från olika källor för att simulatorn ska vara realistisk och skalenlig. Landdata kommer från Lant- Daniel Boström, mäteriet, djupdata från Sjö- 3D-grafiker. fartsverkets djupdatabas. Simulatorn består av en matematisk del och en synlig del. Daniel har hela den virtuella världen i sin hand. Den matematiska delen går hela tiden att finjustera. Han kan ta bort berg
8 SJÖRAPPORTEN 1/2017
i ett musklick och ändra ”För mig är det enkelt att förfarledsdjup på några sek- ändra. Jag kan ändra djupet under. 6,6 meter till 7 meter och – Vi skickar in manipuvips så är det så. Vi kan flytlerad data i systemet. Till ta och testa hur mycket som exempel hur det kan se ut helst och det kostar inte en efter en muddring, säger krona att gå på grund.” han. – Om jag tar bort ett Daniel Broström, 3D-grafiker. berg till exempel, kan det bli en helt annan gir för fartygen än tidigare. Här finns möjlighet att fritt experimentera utan att det är förenat med stora kostnader. – För mig är det enkelt att förändra. Jag kan ändra djupet 6.6 meter till 7 meter och vips så är det så. Vi kan flytta och testa hur mycket som helst och det kostar inte en krona att gå på grund, berättar han. EN HÖGAKTUELL FRÅGA just nu är vad som kommer hända med sjöfarten i Göta älv och slussleden i Trollhätte kanal upp till Vänern.
Innovation TEMA
Farleden, med Älvsborgsbron i förgrunden, in mot Göteborgs stad sedd genom simulatorn.
Simulatorn gör att vi proaktivt hitta lösningar som både ökar sjösäkerheten och effektiviteten i våra hamnar och farleder, säger Fredrik Karlsson.
I höstas presenterade Trafikverket en åtgärdsvalsstudie för Göta älv. Bygg nya eller avveckla till 2030 var domen för nuvarande slussar. Dagens slussar överlever helt enkelt inte längre än så. Och när riksdagen tar beslut om infrastrukturplanen 2018, finns detta med i beräkningen. Men även om det ännu inte finns ett beslut kan Daniel redan nu skissa upp en virtuell slussled i simulatormiljön. – I dag är det slussarnas storlek som begränsar storleken på fartygen som går längs med Göta älv. Enligt det förslag, där vi bygger större slussar, skulle begränsningarna snarare finnas i själva farleden. Och då kan simulering vara lämplig, säger Johan Eriksson, infrastruktursamordnare på Sjöfartsverket. GENOM ATT TESTKÖRA FARTYG i olika storlekar i simula-
Ska man gå upp i storlek vad gäller fartygen finns det bara ett sätt att ta reda på om det verkligen fungerar – genom simulator, säger Jonas Alexandersson, instruktör i simulatorn.
torn kan de se om det kräver eventuella följdinvesteringar. – Vi gör detta för att beslutsfattarna ska få en klar bild. Vi vill identifiera eventuella följdinvesteringar. Om vi inte hade den här möjligheten, skulle det kunna bli så att man till och med gör för stora satsningar. Nu minimerar vi sådana osäkerheter. Det kan påverka de totala kostnaderna, säger Johan. – Simuleringen kan ju också visa att det inte behövs några följdinvesteringar. Minska osäkerheterna i ett projekt. Både finansiellt men också säkerhetsmässigt, säger Johan. Och han får medhåll här bland de som arbetar med simulatorn. – Ska man gå upp i storlek vad gäller fartygen finns det bara ett sätt att ta reda på om det verkligen fungerar – med simulator. Mycket kommer ju inte förändras, vattendjupet i Vänern eller i Karls grav i Vänersborg till exempel. Vänern har ju redan begränsat djupgående, säger ‹ Jonas Alexandersson. l
Johan Eriksson, infrastruktursamordnare på Sjöfartsverket.
”Vi gör detta för att beslutsfattarna ska få en klar bild. Vi vill identifiera möjliga följdinvesteringar.” Johan Eriksson, infrastruktursamordnare.
1/2017 SJÖRAPPORTEN 9
forskning om sjöfart
1,5 miljoner
Pengar till
Budget kronor under 2015.
TEMA Innovation
Regeringen har beslutat att till och med år 2020 ska minst 50 miljoner årligen avsättas till forskning och innovation inom sjöfartsområdet. Syftet är att bidra Uthålliga till sjöfartens utveckling och maritima transporter och miljö att stärka dess roll i transportsystemet.
Infrastruktur och teknik
Innovation och utveckling inom fartygsteknik och godshantering ombord, farleder, tekniska sjögeografiska utmaningar.
Miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet för maritima transporter, såväl nationellt som internationellt.
TEXT SARA LOFTÅS GRAFIK HANNA FINNSTRÖM FOTO JOAKIM BOMANSON/SCANDINAOS (GREEN PILOT) & JONAS LUNDBERG (RESKILL)
S
jöfartsverket samverkar med Trafikverket kring beslut om finansiering av projekt genom sjöfartens nationella medel för forskning och innovation. Utmaningen för sjöfarten är att möta en stor efterfrågan på transporter samtidigt som sjötransporterna behöver bli långsiktigt hållbara.
ENLIGT INTERNATIONAL MARITIME Organization, IMO, förväntas sjöfraktens transportarbete öka med 30 – 46 procent till 2020 och med 150 – 300 procent till 2050. Sjöfartsverket har därför prioriterat sju forskningsoch utvecklingsområden som ska bidra till en effektivare, säkrare och miljömässigt mer ‹ hållbar sjöfart. l 10 SJÖRAPPORTEN 1/2017
15,4 miljoner
Budget kronor under 2015.
EXEMPELPROJEKT
inom uthålliga maritima transporter
Green Pilot – Lotsbåt konverteras för metanol Sjöfartsverket har donerat en lotsbåt för konvertering till metanoldrift. – Vårt övergripande mål var att minska utsläppen från vår verksamhet och valet föll slutligen på att försöka skapa en klimatneutral båt, säger Andreas Bach, chef för Sjöfartsverkets affärsområde Transport- och farledsservice. Ett av syftena är att få efterföljare, att gå i bräschen som en så kallad first mover. Metanolkonver-
tering har gjorts på större fartyg men när det gäller den här typen av båt är projektet ett av de första i världen. Budget: 14 907 500 under 2016 – 2018 varav offentliga medel för FoI inom sjöfartsområdet 8 580 000 kr och övrig finansiering från Sjöfartsverket 1 650 000 kr.
7,2 miljoner
EXEMPELPROJEKT
Budget kronor under 2015.
Kompetensoch kapacitetsfrågor
inom sjösäkerhet
RESKILL – Människan är sista linjens försvar
0,5 miljoner
Budget kronor under 2015.
Nationell försörjning och utveckling av sjöfartssektorns kompetens.
RESKILL är ett fyraårigt forskningsprojekt som ska bidra till bättre och mer effektiva utbildningar av lotsar och flygledare. – Människan kommer alltid stå för sista linjens försvar i automatiserade system, säger forskningsledaren och biträdande professorn Jonas Lundberg, avdelningen för medie- och informationsteknik, Linköpings universitet. När tekniken inte fungerar måste lotsen eller flygledaren kunna träda in och ta över kommandot, men det kräver också djupa kunskaper om hur automatiken fungerar. Forskningsmässigt handlar projektet om en kombination av flera discipliner, som beteendeforskning, visualisering, interaktionsdesign och datamining.
Sjöfartens externa förutsättningar Aktiv bevakning av och förbättrad beredskap för förändringar i sjöfartens förutsättningar.
8,6 miljoner
Budget kronor under 2015.
Sjösäkerhet Förändringsarbete mot en nollvision vad gäller sjösäkerhet där människan står i centrum.
Budget: 9 857 000 under 2016 – 2018 varav Offentliga medel för FoI inom sjöfartsområdet 5 837 000
e-Maritime Digitala och elektroniska stöd för sjöfart och sjötransport av gods och information.
50 miljoner
Pengar som årligen ska avsättas till forskning och innovation inom sjöfartsområdet.
13,8 miljoner
Budget kronor under 2015.
3,8 miljoner
Budget kronor under 2015.
Vintersjöfart och arktiska frågor Teknik, modeller och processer för effektivisering och säkring av sjöfart under vinterförhållanden.
1/2017 SJÖRAPPORTEN 11
TEMA Innovation
Nytt ljus
över Brofjorden En av Sveriges viktigaste farleder har delvis försetts med nytt fyrljus. Sedan i december 2016 är det led-ljus som leder tankfartygen in i Brofjorden. TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO AGNE HÖRNESTIG & SIGGE GUSTAFSSON
B
rofjorden strax norr om Lysekil är Sveriges största oljehamn. Raffina deriet, beläget mitt i den bohuslänska graniten, har kapacitet att raffinera 11,4 miljoner ton råolja per år. Det betyder att Brofjorden anlöps av en fullastad aframax-tanker på cirka 100 000 dödviktston i genomsnitt var tredje dag året om. En mycket stor andel av de raffinerade produkterna går dessutom på export, vilket innebär dagliga anlöp av en mängd produkttankers. Farleden till Brofjorden är därmed en av de viktigaste farlederna i Sverige. Den är djup, väl utmärkt. Även om alla handelsfartyg som trafikerar leden har teknik som visar det egna och andra fartygs position på några meter när, så spelar även fyrljus en viktig roll.
FARLEDEN ÄR UTMÄRKT med flera ensfyrar och de anses så betydelsefulla att fartyg över 200 000 dödviktston bara tas in om enslinjerna är synliga vid passage av Brofjordens angöringsboj. Ensfyrarna kan fjärrstyras från VTS-centralen i Marstrand och vid nedsatt sikt kan Sjöfartsverkets lotsar enkelt be VTS-centralen att kraftigt öka ljusstyrkan. Tekniken i ensfyrarna i Brofjorden är dock jämngammal med raffinaderiet som anlades på 1970-talet. Som med all teknik har den stötts och nötts med tiden. – Vi har sett behovet av att göra något åt ens-
12 SJÖRAPPORTEN 1/2017
”Om webben skulle gå ner fungerar det faktiskt att sms:a till fyren för att öka ljusstyrkan.”
fyrarna i Brofjorden under en tid. Tekniken i både fyrar och styranläggning är gammal. Det har Sigge Gustafsson, fyringenjör börjat bli svårt att hitta reservdepå Sjöfartsverket. lar och kompetens som kan åtgärda anläggningen om något fallerar, säger Sigge Gustafsson, fyringenjör på Sjöfartsverket. Den gamla tekniken till trots så har lotsarna varit nöjda med den befintliga lösningen. UtmanFAKTA ingen är att installera ny teknik som är lika enkel att använda och som ger lika bra ljus. Och Candela på fronten för ljus i fyrar har det hänt en hel del Candela är en enhet sedan 1970-talet. Den största förändringen på för att mäta ljusstyrka. senare år är led-ljus. Sjöfartsverket har installe- Namnet härstammar rat led-armaturer i fyrar sedan 2002, men tekni- från ljusstyrkan från ett stearinljus och är ken är fortfarande under utveckling. ett mått på hur mycket – Det är framför allt marknaderna för inom- ljus som strålar i en husbelysning och bilstrålkastare som driver viss riktning. En stearinljuslåga med en utvecklingen av led-ljus. Marknaden för fyrbediameter på 25 mm lysning är inte så stor. I princip är det markna- har en ljusstyrka på den för utebelysning som drar lasset åt oss, ungefär en candela.
Led-armaturernas sammanlagda maximala effekt är 50 watt. I normalläget är led-armaturerna tända på fem procents effekt och ökas upp till 100 procent vid behov. Lorenz Broman från Sjöfartsverket vid installationen i december 2016.
säger Lorenz Broman, förvaltningsledare vid Sjöfartsverkets farledsförvaltning. LED-LJUSETS EGENSKAPER, både i våglängd och färgtemperatur, har hittills inneburit begränsningar i hur det kan användas i fyrar. – Led-ljus har inte samma egenskaper som traditionellt glödljus. Det finns till exempel inte så mycket rött ljus i det. Sätter man en vit led-lampa bakom en röd skärm för att få till en röd sektor från en fyr så syns det knappt något. Däremot finns det gott om blått ljus i led-ljuset, vilket gör att det uppfattas som skarpare än ljuset från glödlampor, säger Sigge Gustafsson. En annan begränsning för i vilken utsträckning ledljuset hittills har kunnat användas i fyrar är lysvidden. – Vi byter till led-armaturer i de fyrar där vi har möjlighet men på sina håll, bland annat i de sektorfyrar som har stora lysvidder, är det fortfarande glödlampor som används. Led-armaturerna har hittills inneburit begränsningar i lysvidden till cirka åtta nautiska mil, säger Sigge Gustafsson. I fallet Brofjorden behövs dock mer ljusstyrka än så. Möjligheten att testa en mer omfattande led-ljuslösning än de tidigare dök upp då en finsk tillverkare utvecklat dels kraftiga led-armaturer för just fyrar, dels ett tillhörande mjukvarusystem för styrning av ljuset. Ett antal led-armaturer köptes in och testades under förra året och befanns vara dugliga. I DECEMBER 2016 installerades de nya led-ljusen i ensfyren Stretudden övre som är belägen mitt inne på raffinaderiets område. Den nedre fyren kommer att förses med ledljus under våren 2017. Led-armaturerna ger en ljusstyrka på 50 000 candela i normalläget och på begäran från lotsarna kan ljusstyrkan ökas upp till 1,2 miljoner candela. Styrningen av fyrljuset sker på samma sätt som tidigare, genom att lotsarna tar kontakt med VTS-centralen i Marstrand och ber dem öka ljuset. – Skillnaden i den nya styrningen är att VTS-operatörerna reglerar ljusstyrkan via ett webbgränssnitt i stället för via det äldre styrsystemet från 1970-talet som var
”Men något nytt måste till, den gamla tekniken är föråldrad och börjar bli osäker.”
monterat i ett separat rack i centralen. Kommunikationen med det nya styrsystemet går via Ingemar Johansson, en av GSM-nätet. Om webben skulle gå Sjöfartsverkets lotsar ner fungerar det faktiskt att sms:a i Brofjorden. till fyren för att öka ljusstyrkan, säger Sigge Gustafsson som varit projektledare för arbetet med provljuset i Brofjorden. Ingemar Johansson, en av Sjöfartsverkets lotsar i Brofjorden, har varit med i arbetet att byta ut armaturerna i ensfyren Stretudden övre. Han berättar att led-ljuset uppfattas som skarpare, men att det ännu är för tidigt att säkert slå fast att den nya lösningen kan ersätta den gamla fullt ut. – I och med att det hittills bara är en av ensfyrarna som har den nya led-armaturen installerad är det för tidigt att säga säkert om led-ljuset fullgott kan ersätta det gamla ljuset eller ej. Vi behöver minst en hel enslinje med samma ljuskälla för att kunna säga något om det, vilket vi hoppas få på plats innan hösten 2017. Men något nytt måste till, den gamla tekniken är föråldrad och börjar bli osäker, säger Ingemar ‹ Johansson. l
1/2017 SJÖRAPPORTEN 13
TEMA Innovation
Mälarprojektet Slussen i Södertälje är närmare 100 år gammal och behöver byggas om. De allmänna farlederna genom Södertälje kanal och Mälaren behöver förbättras för att öka säkerheten och framkomligheten för större fartyg. För att minimera risker och förseningar för sjöfarten, som ska kunna gå under hela ombyggnationen, byggs slussen vid sidan om.
Ett slussbygge i framkant
TEXT NINA BRUNDIN ILLUSTRATIONER SWECO & ZÜBLIN
D
en nya slussen byggs utanför den befintliga slussen och på så sätt kan slussen vara igång under byggtiden. När den nya slussen är färdigbyggd och på plats, rivs den gamla slussen. Den nya slusskonstruktionen kommer att byggas vid sidan av kanalen i två stora gropar, som är ungefär 30 x 50 meter stora och 16 meter djupa. När slusskonstruktionen är färdigbyggd lanseras den ut i kanalen till mottagningsgropar, som schaktats ur på andra sidan kanalen. Genom att använda det här tillvägagångssättet kommer inte sjötrafiken påverkas i lika stor utsträckning som om slusskonstruktionen skulle byggas direkt i vattnet. För vissa arbetsmoment kommer det att krävas kortare avbrott i fartygstrafiken. – Framför allt blir det en betydligt säkrare arbetsmiljö att utföra bygget vid sidan om kanalen i stället för i vattnet. Det innebär också att funktionstester och kvalitetssäkring av konstruktionen kan utföras i torrhet och tidplanen blir därmed lättare att hålla, säger Peter Jonsson, projektledare för Mälarprojektet. Arbetet längs Södertälje kanal och sluss omfattar nya slusshuvuden, slussportar, slusskammare, teknikhus, ny
Södertälje sluss, som redan i dag är Nordens största sluss, är cirka 135 meter lång och 19,6 meter bred och 7,8 meter djup. När arbetet är klart kommer slussen att vara strax över 200 meter lång och 25 meter bred.
klaffbro över kanalen, ny spont längs kanalen inklusive krönbalk, ledverk, dykdalber, stödkonstruktioner för schakter, väntelägen, gångbroar, gång- och cykelvägar med mera. FÖRUTOM ARBETENA I Södertälje kommer farlederna i Mälaren breddas och girar ska rätas ut och muddras. Sjöfartsverket gör även förbättringsåtgärder för att höja säkerheten vid passager vid Hjulstabron och Kvicksundsbron. Muddringen kommer preliminärt att ske under hösten 2019 och Mälarprojektet beräknas vara klart årskiftet 2019/2020. Följ Mälar-
projektet
www.sjofartsverket.se /malarprojektet
FAKTA
Slussen i Södertälje
› Den nuvarande kanalen och slussen invigdes 1924. › Målet med Mälarprojektet är att förbättra framkom- › Projektet leds av Sjöfartsverket och beräknas kosta ›
Maskineriet i slussen är idag princip detsamma som vid invigningen, endast mindre kugghjul och vajrar har bytts ut. Elkraften har förnyats till växelström. Årligen passerar cirka 2 500 lastfartyg, 8 000 fritidsbåtar och ett mindre antal passagerar- och skärgårdsbåtar slussen.
14 SJÖRAPPORTEN 1/2017
›
ligheten och öka säkerheten i Södertälje kanal samt farlederna i Mälaren mot Västerås och Köpings hamnar. När arbetet är klart kommer större och modernare fartyg kunna trafikera sträckan. En besöksplattform håller på att byggas intill slussen, där intresserade besökare kan följa slussbygget.
cirka 1,45 miljarder kronor (prisnivå 2009). Finansieringen kommer från Trafikverket (1,089 miljarder varav 22 miljoner är EU-anslag), Sjöfartsverket (200 miljoner), Västmanlands län (100 miljoner), Västerås stad (70 miljoner), Köpings kommun (20 miljoner) och Mälarenergi (2 miljoner).
1 1. Spont installeras för provisoriska byggropar.
5 5. Gaveln av byggropen ut mot kanalen öppnas för att kunna lansera ut slusskonstruktionen till mottagningsgropen på andra sidan kanalen. Under vatten.
2 2. På botten av byggropen installeras lanseringsbalkar och en bottenplatta gjuts.
3 3. Slusskonstruktionen byggs i torrhet.
4 4. Slussporten installeras i torrhet. Porten testkörs och byggropen fylls sedan med vatten.
6 6. Lanseringsbalkar installeras.
Under vatten.
7
7. Slussporten lanseras över kanalen med hjälp av hydraulkolvar.
8 8. Marken återställs och maskinhusen för slussen byggs.
1/2017 SJÖRAPPORTEN 15
Vinjett EN TITT PÅ Isbrytaren Atle
Håller Sverige öppet 2
1
12 11
ATLE
3
8
10
1. Akter 2. Man överbord-båt 3. Hytter 4. Brygga 5. Mäss 6. Framåtriktad propeller 7. Främre propellerrum 8. Motorkontrollrum 9. Generatorrum 10. Dieselmotorrum 11. Bakre propellerrum 12. Bakåtriktad propeller
16 SJÖRAPPORTEN 1/2017
9 7
TEXT EMMA EDSTRÖM ILLUSTRATION FREDRIK SAARKOPPEL
TLE ÄR UTFORMAD SOM en is-
brytare som ska hantera alla möjliga sorters isförhållanden i Östersjön, Bottenhavet och Bottniska viken. De senaste åren har isbrytarens livslängd förlängts genom ny bogseringsutrustning och uppgraderad säkerhetsutrustning och en omfattande rekonditionering av motorutrymmena. Atle kom i drift 1974 nästan samtidigt som systerfartygen Frej och Ymer. Sedan början på 1970-talet har Sverige kunnat bedriva handels-
4
sjöfart året om till alla hamnar. Innan dess var det kölden och isarna som satte agendan. Det fanns isbrytare innan, men de var inte lika starka. Många hamnar stängde och sjöfarten låg nere. Handeln stod på stand by och människorna kunde bara vänta på islossning. I Luleå stängde till exempel hamnen i genomsnitt från den 1 januari till den 1 maj, varje år. FÖRUTOM ATLE, FREJ och Ymer ingår isbrytarna ‹ Oden och Ale i de svenska statsisbrytarna. l
FAKTA
Kort om Atle
› Totallängd: 104,7 meter › Bredd: 23,80 meter › Djupgående: 8,30 meter › Hästkrafter: 25 000 › Deplacement*: 7 800 ton › Isklass: 1A Superfartyg
5
› › ›
6
vars konstruktion, maskineffekt och övriga egenskaper är sådana att de kan ta sig fram under svåra isförhållanden, i regel utan isbrytarassistans. Hastighet i öppet vatten: 18 knop Hytter: 27 enkelrum, 17 dubbelrum. Navigationsutrustning: GMDSS (Global Maritime Distress and Safety System), ARPA (Automatic Radar Plotting Aid), ECDIS (Electronic chart display and information system), ekolod, Gyrokompass, Väderstation, AIS (automatic identification system) och GPS (global positioning system).
* Vikten av den mängd vatten fartyget tränger undan, identisk med vikten av själva fartyget.
1/2017 SJÖRAPPORTEN 17
AKTUELLT
Säkert anlöp vid hård vind En praktisk rutin att hålla i handen när det blåser. Det är resultatet av fyra göteborgslotsars ingående studie av olika vindstyrkors påverkan på stora containerfartyg som anlöper Göteborgs hamn. Den nya rutinen förväntas ge bättre resursplanering inför anlöpet. TEXT SARA LOFTÅS FOTO TOBIAS FÄLTH
H
Gränsvärdena för vindstyrka är lägre i London, Rotterdam och Harald Roos, Hamburg vilket bland annat beror på lots i Göteborg, har att både farleden och hamnen är bättre tillsammans med tre kollegor utvecklat en ny rutin i Göteborg. med checklista för säkrare – Vi kan konstatera att vid en vindstyrka anlöp av de största conpå 18 m/s eller mer kan vi inte ta fartyget in tainerfartygen vid till hamn, och vid en vindstyrka på 15 – 17 m/s stark vind. är det risky business som kräver omfattande planering vid varje enskilt tillfälle. För dessa tillfällen finns en särskild upprättad rutin med tillhörande checklista, säger Harald Roos. Grunden för planeringen är SMHI:s väderprognos för Trubadurens fyr som ligger sydost om Vinga. Harald Roos säger att prognosen ger fartygsagenten och linjeoperatören möjlighet att exempelvis omdisponera och senarelägga ankomster för att undvika anlöp i kraftig vind.
ur tar man in ett 400 meter långt fartyg till hamnen när det blåser och man måste köra i hög fart för att ta sig genom vinden, för att sedan göra en handbromssladd i hamnen för att snabbt få stopp på fartyget? Den frågan har göteborgslotsarna Henrik Sjöberg, Andreas Edvall, Frederik Hallbjörner och Harald ORSAKEN TILL BEHOVET av en översyn av vindrestriktioRoos svaret på sedan de på uppdrag av nautiska rådet ner är de allt större fartygen som anlöper hamnen. För gjort en översyn av vindrestriktioner för stora container- 15 år sedan var de största fartygen 365 meter långa, i dag fartyg. är de 400 meter, mycket tyngre och med större djupgående, och sammantaget är detta faktorer som i hög grad påTROTS ATT DET är ett välkänt faktum att ju större ett far- verkar manöverförmågan i stark vind. tyg är, desto större yta får vinden att hugga tag i har det Problemet är den allt större segelytan, alltså den samfram till nyligen varit lite oklart vilka vindrestriktioner mantagna arean på en fartygssida som vinden träffar som är lämpliga när det gäller att ta in de största farty- och därmed påverkar. Harald Roos förklarar med exemgen i Göteborgs hamn. plet att ett fartyg med en segelyta på 14 000 kvadratme– Vi har tagit fram nya gränsvärden som gäller sedan ter i en vindstyrka på 15 m/s utsätts för ett tryck på cirden 1 december 2016, och vi har verkligen testat att kö- ka 170 ton. ra de här båtarna i olika vindstyrkor. Gränsvärdena är – Man använder generellt begreppet medelvind och alltså inte baserade på godtyckliga antaganden, säger ökar vindstyrkan till 20 m/s så blir också trycket mot Harald Roos. fartyget nästan dubbelt så stort, alltså drygt 300 ton. I Sjöfartsverkets simulator satte de ihop ett 50-tal kör- I vindbyarna ökar vinden ofta temporärt med ytterligare ningar för att verifiera sina beräkningar och de har även 4 – 5 m/s och man närmar sig då ett vindtryck på 500 ton. testat skarpt med två bogserbåtar kopplade på akterspe– Vi gör självklart allt vi kan för fartygen och vill inte geln. Samtliga lotsar i Göteborg har kört simulatorn och säga nej till redare som står med fartyg som kostar 100 000 kronor i timmen, men samtidigt kan vi inte tumtränat och verifierat resultaten i simulatorn. – Bogserbåtarna har en kapacitet på 50 – 80 ton och vi ma på säkerheten. För ett säkert anlöp i hård vind är det många olika faktorer att ta hänsyn till, men med den använder dem som bromshjälp. nya rutinen för säker hantering av stora containerfartyg LOTSARNA SOM ARBETAT med projektet tog också kon- som anlöper Göteborgs hamn i stark vind får lotsen det ‹´ takt med andra hamnar i Europa för att få veta hur de gör. beslutsstöd som krävs. l
18 SJÖRAPPORTEN 1/2017
FOTOTÄVLING Fototävlingen för sjöfolk 2016 – Norden
Norge och Sverige delade på priserna Med sin kraft och tidlöshet tog Vidar Strønstads fotografi av en fågel i Guanabara bay hem den nordiska fototävlingen för sjöfolk 2016. Tävlingen är för aktivt seglande nordiskt sjöfolk oberoende av flagg, oberoende av nationalitet och besättningsmän på nordiskflaggade fartyg. TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO PEKKA KARPPANEN
Maija Joro och Hanna Weselius var jury i årets Nordiska fototävling för sjöfolk. Här visar de upp tredje-, andra- och förstapristagarbilderna.
EFTER ATT HA vridit och vänt, flyttat och lagt tillbaka bilderna hade juryn bestående av Maija Joro, museilektor på sjöfartsmuseet Forum Marinum i Åbo och Hanna Weselius, universitetslektor i fotografi vid Aalto-universitetet enats om vilka åtta bilder som skulle premieras eller få hedersomnämnande. – Det var ett väldigt svårt uppdrag eftersom det fanns många riktigt bra bilder, inledde Maija Joro. Ett glädjetjut gick genom rummet när vinnarbilden presenterades. Det var Sjøfartsdirektoratets Trine Carin Tynes sätt att deklarera att bilden kom från Norge och befälhavaren Vidar Strønstad. Att tredje- och fjärdepristagarna ock-
så var norska, spädde på Trines glädje ytterligare. För Sveriges del blev det två priser och båda tillföll Bit Oklands kock Jörgen Språng, som vid det här laget är välkänd inom fototävlingen. Jörgen kommenterar själv sitt fotograferande på följande sätt: – Min stora hobby, framför allt ombord, är att fotografera. Ingen ombord blir förvånad om jag dyker upp i en ballasttank, eller med en utsträckt arm in i ett cylinderfoder. Jag brukar försöka föreviga de mer ”rejäla” jobben ombord. Kolvhalning, rostknackning, tankrengöring eller annat trevligt. Sedan kan man naturligtvis inte motstå miljöerna ombord eller på varv, där vi var nu i december. Där finns
människor, stilleben, skit och fantastiska miljöer i en salig blandning, säger han. Jörgen Språng har köpt en ny kamera under hösten och därför har det blivit en hel del fotograferande i svartvitt. – Jag tycker att det svartvita formatet återger många av sjöfartsmiljöerna och dess arbetsuppgifter på rätt sätt, säger han. ÅRETS NORDISKA FINAL hölls i Åbo, Fin-
land den 10 februari. Finska Sjömansservicebyrån arrangerade sammankomsten, där representanter från de nordiska ländernas välfärdsorganisationer fanns med. Varje land hade med sig 15 bilder från de nationella deltävlingarna. l ‹ 1/2017 SJÖRAPPORTEN 19
FOTOTÄVLING Fototävlingen för sjöfolk 2016 – Norden
1
2
1
3
VIDAR STRØNSTAD – ”BIRD IN BLACK AND WHITE ON A CALM DAY AT GUANABARA BAY RIO DE JANEIRO” Befälhavare Geoholm – Norge (Fotoutrustning för 5 000 DKR sponsrat av Ulykkesforsikringsforbundet for Dansk Søfart) Juryns motivering: Ett vackert foto av ”Östersjöns sjörövare”, skarven. I detta kraftfulla och tidlösa foto skapar ljus och skuggor en balanserad komposition och fågeln blir till en symbolisk figur, jämförbar med albatrossen. Tid och rum lämnas åt betraktarens öga.
20 SJÖRAPPORTEN 1/2017
2
JÖRGEN SPRÅNG – ”CROSSOVER” Kock Bit Okland – Sverige (Fotoutrustning för 5 000 NKR sponsrat av Sjøfartsdirektoratet) Juryns motivering: Detta svartvita foto har ett djärvt grepp. Vattenstänket avtecknas skickligt med hjälp av blixtljuset. Fotografen har vågat gå nära objektet.
3
HÅKON KJØLLMOEN Navigatör/helikopterkontrollör KV Svalbard – Norge (Fotoutrustning för 5 000 SEK sponsrat av Sjöfartstidningen) Juryns motivering: Ett välbalanserat fotografi av ett kustbevakningsfartyg på fruset hav. Snön och isen i förgrunden och himlavalvet ovan sätter fartyget i ett natursammanhang.
FOTOTÄVLING Fototävlingen för sjöfolk 2016 – Norden
4
5
H
H
4
BJARNE HOVLAND Befälhavare KL Sandefjord – Norge (Fotoutrustning för 450 EUR sponsrat av Síldarvinnslan i Neskaupstadur)
5
Juryns motivering: Ett stämningsfullt foto av vardagligt sjömansarbete. Eldgnistorna och himlen som speglar sig i vattnet utgör ett fint motsatspar.
JÖRGEN SPRÅNG – ”HANDRAST” Kock Bit Okland – Sverige (Fotoutrustning för 300 EUR sponsrat av Finnlines) Juryns motivering: Denna svartvita detaljbild återger tygets och hudens struktur och materialet i skyddskläderna på ett vackert sätt. Ljuset framhäver händerna från det svarta och väcker tankar om historien bakom personen.
HEDERSOMNÄMNANDEN
H
VIDAR STRØNSTAD Befälhavare Geoholm – Norge Juryns motivering: Ett foto i arbetsanda. Det har en harmonisk komposition och refererar underfundigt till det klassiska fotografiet av byggnadsarbetare som har lunchrast uppe i Rockefeller-centret.
H
MARIKA WEST Överstyrman Wasa – Finland Juryns motivering: I detta klassiskt komponerade foto används gråskalan skickligt. Motivet hänför sig till sjöfartstraditionen och för tankarna till många klassiska fotografier av arbete.
1/2017 SJÖRAPPORTEN 21
FOTOTÄVLING Fototävlingen för sjöfolk 2016 – Sverige
Kättingbox svensk vinnarbild Med sin tekniska kvalité och nyfikenhetslockande motiv tog kocken Jörgen Språng hem den svenska deltävlingen i nordiska fototävlingen för sjöfolk. TEXT JIMMY ERIKSSON
UNDER FÖRRA ÅRET var det sjutton
svenska sjöfarare som dokumenterat livet ombord och skickade in sammanlagt 91 bilder till den svenska deltävlingen. Den svenska juryn fotografen Fredrik Schlyter och Sjöfartsverkets kommunikatör Tobias Fälth valde ut femton för vidare tävlan i den nordiska finalen. De korade också tre vinnarbilder i den svenska tävlingen. NÄR JURYN PRESENTERADE vilka fotografer som låg bakom varje finalbild stod det klart att årets tävling mer eller mindre var en tvåmansshow – kocken Jörgen Språng fick med hela åtta (av tio inskickade bilder) till den nordiska finalen och befälhavaren Tim Ruttledge tog fem platser med sina tio inskickade bidrag. Det var också de som tog prisplatserna. Sophie Galvagnon och Staffan Ahlstrand tog sig också vidare till den nordiska finalen. l ‹
22 SJÖRAPPORTEN 1/2017
1
FOTOTÄVLING Fototävlingen för sjöfolk 2016 – Sverige
2
H
3
1
JÖRGEN SPRÅNG – ”KÄTTINGBOX” Kock Bit Okland Juryns motivering: En actionbild med hög teknisk kvalitet trots att kättingboxen sannolikt bjuder på svagt ljus. Med det kommer svårigheter att få en skarp bild, men det har fotografen också lyckats med. Perspektivet gör att man nästan sugs ned i utrymmet. Bilden väcker frågor hos oss. Hur kommer man ned och upp ur hålet?
2
TIM RUTTLEDGE – ”STEAM ON DECK” Befälhavare Fure West Juryns motivering: Bilden har häftigt ljus och bra bildkvalitet. Fotografen har fångat ett ögonblick precis innan dimman eller ångan skymmer kommandobryggan. Dokumenterar sjömannens arbete i extrema miljöer på ett bra sätt.
3
TIM RUTTLEDGE – ”FIRE DRILL” Befälhavare Fure West Juryns motivering: En ögonblicksbild med fint ljus och bra svärta. Det finns ett spänningsmoment i bilden och det känns som om vi som betraktare snart kommer att bli genomblöta.
HEDERSOMNÄMNANDEN
H
JÖRGEN SPRÅNG – ”AXEL KÄTTING” Kock Bit Okland Juryns motivering: Bilden ger en känsla av hur stort fartyget faktiskt är. Arbetaren ser väldigt liten ut i förhållande till fartyget och fungerar som referens. Snygg gråskala som kunde ha svärtats lite mer. Vi blir nyfikna på vad som sker.
1/2017 SJÖRAPPORTEN 23
QUIZ Fyrkunskap
Vad kan du om fyrar? Sedan urminnes tider har fyren guidat sjöfarare genom mörka farvatten och det är än idag en av de starkaste symbolerna för sjöfart. Nu kan du testa dina kunskaper om det lysande sjömärket. Vi lottar ut fem exemplar av boken ”Och fyrarna fick lysa” bland dem som skickar in rätt lösning. Vill du delta i utlottningen? Fyll i dina svar på nästa sida, klipp ut talongen och skicka till oss!
1 Långe Jan är den fyr som har den högsta byggnaden i Sverige. Men vilken fyr sträcker sig högst över havet?
2 Vad heter världens och Europas högsta fyr?
Krossades
Konsttyp
Penga intresse For ikull Glöm aldrig henne!
Vi gratulerar Rolf Olkerud från Ösmo, Helén Samnegård i Åby och Anders Andersson i Nyköping. Ni har vunnit varsitt båtsportkort. 24 SJÖRAPPORTEN 1/2017
Kval
Sänder från Rom
Livstid
Blir virre
Höjden
Smula
Gjorde man en dora
Mållösa
Kan fyras av
Utspelades i Kairo Underkänd
Gör Billy Dubbelt blir gott ! Bakom Peer Gynt
Investerar
Vinnare i vinterkrysset
Nydanare
Schaman
G R I E G
Sitta uppe Entrébiljett
P H A Ångan i London S S Strö på
Ibland strömming
N A N T I
Utslag
Snäll
Parveln
Ser hav
Missljud
Lugn
Färdig
K P L A A R M A I D N O H
Nederst
Typ
Fullfjädrad
Gudom
Syror
Företag
V I G R T A L J O A B A B
Snabb spridning
Har 12 punkter
Blir Riktning långsam
Har planen i Washington
Djupgående Knyckte
Bara
Sväres Grottflickan
Oliv
Skiftning
1/4
B R I L A T L E I M K A A N
Kan pannor
Med beröm G Asgarva i datorn
Äldre svenskt rederis fartyg
S E N Ville ju bara hem Bombad stad
E H T R O L A M A N S i S Går lås Åsikt Uppåt K A väggarna A B L Hetsa L U R O A O Y D
Inne nu
H E T T A Sno
Våt gud
Träskarv
H A N T V E R K A
Nitens lön
D.Trump
N U M I S M A R A T T A D E L A D A R A I N Å J D Byxor för en U N S E E general L R Ä V S P E L M Öl Ränker bilder Blek- A L E G Spegelmedel Sken MissG L A N S V I tanken Läser A N I N G E N osäker A I I K E A N A M D I D N
G E N E T R I K T I K R O E E D A L U U B Å T P L A T Å T A L T L E E N D L S N A 1/100 A hektar K A D A N Y Danskö A L E R Bromstyp Option A T T V A N E R A D F U L L E A M Hetsa O L L L L
Till öga
Är den som saknar Hängig
Den oövervinneliga Röd i jul
Dansade Telebalett vinkade
BMW Genom eller lärandet Lotus träffar
Ålamat
OD
H V A N D P
En Halen
E D D A N
Gjorde lok
Oxå en pentekostalism
N A R A D E
Driver
vinn Grattis till ävlingen st rd o rs i ko ret av m nu a i förr rten. o p p Sjöra
Överens
golv
A N A T O M
Sv U e lf 20 db 16 erg
E! VINNARar na
2 verk
Kan väl doktorn? Pliggade
Lotsad
O H E M U L A A N O R D A Icke rimliga
Anar tok Galären
O R Å D
R O D D A Ö R R E
Slant
ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK
3 I vilken enhet brukar man traditionellt ange en fyrs ljusstyrka?
4 Ljusskenet från en fyr blinkar i ett visst intervall. Vad kallas de perioderna?
5 Vad kallas det sjömärke som liknar en fyr till arkitekturen men saknar ljus?
6 Ett fyrskepp är ett fartyg försett med belysning som ligger till ankar på fasta platser till havs. I svenska farvatten användes fyrskepp tidigare bland annat vid Falsterborev. Det sattes ut 1831 men när drogs det in?
7 Sveriges äldsta lins som fortfarande är i drift är från 1842. Var hittar man den?
8 AGA-fyren är en typ av automatisk gas-
driven fyr som uppfanns av uppfinnaren och företagsledaren Gustaf Dalén. Han belönades med nobelpriset i fysik för sina insatser inom fyrutveckling. När fick han det?
Var med och tävla! Skicka in dina svar till Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping. Märk brevet med ”fyr”. Lösningen måste vara oss tillhanda senast torsdagen 19 april.
9 Den nu aktuella Hollywoodfilmen ”Fyren mellan haven” handlar om en fyrvaktare och hans hustru som tar hand om ett barn som spolats i land. Vilken svensk skådespelerska spelar den kvinnliga huvudrollen?
10 Tove Jansson placerar en av sina berättelser om Muminfamiljen på just en fyr – Vad heter boken där Muminpappan tar jobb som fyrmästare?
KLIPP UT OCH SKICKA IN !
Fyll i svaren här: 1. 2. 3.
Namn:
4. 5.
Adress:
6. 7. 8. 9.
Telefon:
10. 1/2017 SJÖRAPPORTEN 25
AKTUELLT Den streckade linjen visar sträckningen för den nya farleden som ska göra det säkrare och mer behagligt för fritidsbåtar och handelsfartygen att mötas utanför Göteborg.
Ny farled för fritidsbåtar i Göteborg Hamninloppet till Göteborg är ett av Sveriges mest trafikerade farvatten. Sommartid delar oceangående fartyg – vissa av dem 400 meter långa – utrymmet i farlederna med en stor mängd fritidsbåtar. TEXT DANIEL LINDBLAD BILD SJÖFARTSVERKET
derna dit handelssjöfarten är hänvisad har Sjöfartsverket i samarbete med Svenska Kryssarklubben och Göteborgs hamn tagit fram en helt ny farled. Den sträcker sig från älvmynningen och sydväst ut till Böttö och går parallellt med den större södra farleden. Fritidsbåtleden är nyligen sjömätt och har ett minsta djup på tre meter. Under våren kommer leden att märkas ut med nya sjösäkerhetsanordningar.
ftersom handelsfartygen har mycket små möjligheter att göra undanmanövrar i farlederna uppstår emellanåt närsituationer mellan handelsfartyg och fritidsbåtar. – Förutom säkerhetsriskerna innebär närsituationerna också obehagliga upplevelser för de inblandade besättningarna på både handelsfartygen och fritidsbåtarna, säger Björn Garberg på – DET FINNS PLATS för alla på sjön, men det är gott Sjöfartsverket i Göteborg och en av initiativtagar- sjömanskap att ge utrymme åt handelssjöfarten. na till den nya leden. Vår förhoppning är att den nya farleden underlätFör att höja säkerheten och underlätta för fri- tar för fritidsbåtarna att på ett säkert sätt njuta av ‹ tidsbåtarna att navigera utanför de stora farle- Göteborgs skärgård, säger Björn Garberg. l
FAKTA
Handelsfartygen som trafikerar Göteborgs farleder...
› kan ha ett djupgående upp till 18,9 meter. › kan göra upp till 20 knops fart. › kan lasta 18 000 containers.
26 SJÖRAPPORTEN 1/2017
Fyra tips för fritidsskeppare om att dela farled med tyngre trafik
› kan ha en dödvikt över › Håll alltid utkik. Allt syns › Var tydlig, visa dina 300 000 ton. inte på en radarskärm eller avsikter i tid. › kan ha en skymd sektor för- en plotter – det du ser med › Tänk på att större fartyg över på över 400 meter. blotta ögat är alltid det mest ofta håller högre fart än avgörande. du tror. › kan ha en stoppsträcka på flera kilometer. › Ha tända lanternor när du
är ute i mörker. Saknar du möjlighet att tända lanternorna så tänk på att någon typ av ljus, till exempel från en ficklampa, är bättre än inget ljus.
FRÅGOR & SVAR Har du frågor och funderingar som rör sjöfarten i Sverige? Ställ dem till Sjöfartsverkets experter. Mejla dina frågor till sjorapporten@sjofartsverket.se
I det här numret har vi två frågor om sjökort.
Jag funderar på att köpa ett digitalt sjökort till min båt, kan jag köpa det av er? /GUNILLA JONSSON
Hej Gunilla och tack för din fråga. Sjöfartsverket säljer själv inga digitala sjökort för slutanvändare, till exempel yrkessjöfarten och fritidsseglare. Däremot levererar vi sjökortsdata till i princip samtliga tillverkare av navigationshjälpmedel som navigationsappar och sjökortsplottrar.
RIKARD HIETASAARI Karttekniker och leveransansvarig på säljenheten
Höjdkurvor i sjökortet På sjökortet hittar man prickar, fyrsektorer och annat bra. Men på en vanlig karta hittar man bland annat höjdkurvor. Jag vill ha både sjökortets prickar och kartans höjdkurvor på mitt navigeringspapper. Finns detta på en karta? Någon pratade om att militären hade ”all” information på sina sjökort/kartor. Kan man köpa sådana? / FREDRIK
Den lösningen finns faktiskt redan i vissa av våra produkter. Sjökort 114 över Hjälmaren och båtsportkorten över Göta- samt Dalslandskanal. Det finns dock inga planer på att utöka användingen av landdata då det skapar ”brus” i sjökortet vars huvudsyfte är navigation. RIKARD HIETASAARI Karttekniker och leveransansvarig på säljenheten
1/2017 SJÖRAPPORTEN 27
YRKET Sweden Traffic-operatör
FÖRNAMN EFTERNAMN Ales tande: Nici publiciem Qua oc: Me nendestem milicitussa omnequam, Catanum te porsuam mo vest. Igilium sum: Mulis stantrae, nium inihica Seris, nocuperdi sciam nosti, nostia nos resicupionem ingulat quius, sulla re nos catarei cor labus egit. Habunum o tem: Huitid intin temquid publicaeli iptis horum fac rebatatina, qui capereis consules viverum urei conteme.
Han upplyser sjöfarten Daniel Stjernström arbetar som operatör hos Sjöfartsverkets nationella central Sweden Traffic. Det innebär bland annat att han sänder ut säkerhetsinformation till sjöfarten, tar hand om felrapporteringar av fyrar och prickar och håller ett öga på att fartygen håller kursen på sjöfartens motorvägar. TEXT & BILD EMMA EDSTRÖM
– SWEDEN TRAFFIC, DET är Daniel.
En inspektör från kommunen ringer och meddelar att en fyr är trasig och Daniel Stjernström navigerar över sin arsenal av skärmar med översikt över de svenska farvattnen. I botten har han en sjökaptensutbildning och under ett år arbetade Daniel som styrman på konfirmationsbåten Elida innan han bestämde sig för att gå i land för kärlekens skull. Nu sedan fyra år arbetar han som Sweden Trafficoperatör i Södertälje. 28 SJÖRAPPORTEN 1/2017
– Jag sökte mig till tjänsten för att det är ett landjobb som fortfarande handlar om sjöfart. Jag gillar att jobba skift och variationen i jobbet, säger han. Inget fall är det andra likt. SWEDEN TRAFFIC HAR sin bas i Söd-
ertälje och med en bemanning på sju personer är den tillgänglig dygnet runt. Ansvarsområdet är brett. Om det är fel på en fyr eller någon annan sjösäkerhetsanordning så är det Sweden Traffic som tar emot felrapporteringarna.
DANIEL STJERNSTRÖM Bor: Värmdö Yrke: Operatör vid Sweden Traffic. Utbildning: Sjökapten och personlig tränare. Bakgrund: Uppväxt på Orust. Styrman och konfirmationsledare på Elida. Gick gymnasiet på en seglande gymnasieskola. Tid på Sjöfartsverket: Fyra år.
Maritime Safety Information, MSI, är en säkerhetsinformationstjänst som innebär att Sweden Traffic sänder ut säkerhetsinformation som väder, navigationsvarningar och fel på fyrar och prickar till fartyg. Den informationen sänder Daniel och hans kolleger via Navtex och VHF-radio. EFTER INFÖRANDET AV Maritime Single Window, den gemensamma rapporteringsportalen för sjöfart, är det till Sweden Traffic de som behöver hjälp med rapporteringen ringer. Här bevakar Daniel också sjöfartens motorvägar, de på engelska kallade Traffic Separation Scheme, där det är extra viktigt att fartygen håller sig på rätt kurs. – Här agerar vi reaktivt, jag sitter inte och tittar hela tiden. Men om ett fartyg hamnar ur kurs kontaktar jag dem och frågar om orsaken, ‹ säger Daniel. l
SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.
OMBORD
BÖCKER
Försvunna och återfunna
BOKTIPS! Läs om månadens boktips på www.seatime.se
Gömda krigsfartyg – andra världskrigets övergivna, sänkta och bevarade krigsfartyg.
Nytt på sjömansbibliotekets hyllor
TEXT ANNA SELME
DEN AMERIKANSKE marinhis-
torikern Nicholas A. Veronico har skrivit flera böcker om försvunna krigsflygplan och krigsfartyg. I inledningen till sin senaste bok om krigsfartyg, utgiven på förlaget Fischer & Co 2016, berättar han att det byggdes 120 000 fartyg av olika storlekar under andra världskriget, flera av dem hamnade av olika anledningar på havets botten. Många ligger fortfarande kvar, men hur många vet ingen. Den digitala utvecklingen med moderna ekolod och kameror har gjort det möjligt att lokalisera fartyg som tidigare ansågs försvunna. I boken berättar Veronico
om ett stort antal vrak som hittats, identifierats och nu bevarats. 1989 upptäckte oceanografen Robert Ballard vraket av det tyska slagskeppet Bismarck som sjönk i maj 1941. Skeppet låg på 4 790 meters djup och var efter omständigheterna mycket välbevarat. Efter denna upptäckt fortsatte Ballard att söka efter vrak kring Salomonöarna i Stilla havet och fann ytterligare fartyg
En lysande historia Och fyrarna fick lysa – Svenska fyrsällskapets jubileumsbok 2016. TEXT ANNA SELME
SVENSKA FYRSÄLLSKAPET firade sitt 20-årsjubileum
med att ge ut Och fyrarna fick lysa, som innehåller en grundlig historik om fyrsällskapet och de svenska fyrarnas historia. Sällskapet har 3 600 medlemmar och räknas som världens största nationella fyrsällskap i förhållande till folkmängden. I jubileumsboken finns bland annat följande kapitel: Lysande idéer – hur fyrar kom till och hur de fungerar, Fyrar och fyrplatser – ovärderliga kulturskatter, Livet på en fyrplats och Geniet Gustaf Dalén och bubblan som inte sprack. Ett fint bildmaterial med såväl historiska ritningar som nya fotografier som kompletterar texten, i boken som gavs ut på ‹ Balkong Förlag 2016. l
som sänkts där under strider. Ett 50-tal amerikanska ubåtar försvann också under kriget. Flera av dem har återfunnits, bland annat USS R-12 som förliste i juni 1943 med 40 mans besättning. USS R-12 hittades hösten 2010 på 185 m djup. VILL DU LÄSA mer om krigsfar-
tyg som försvunnit och återfunnits är Veronicos bok något att ‹ fördjupa sig i. l
DEKIUS LACK: Springa med vingar
Lund – Aten på 80 dagar – Dekius Lacks inspirationsbok för långlöpning.
TOMAS GUNNARSSON: Träna din inre kondition
Nya färdigheter att öva på.
RENATA CHLUMSKA: När bergen kallar
Boken för alla som vill uppfylla en dröm.
EMANUEL LITVINOFF: Tillbaka till Berlin
En roman om exil och identitet.
KARIN SLAUGHTER: De fångade
Spännande psykologisk deckare.
1/2017 SJÖRAPPORTEN 29
OMBORD
Malin Levanon gör en högst trovärdig insats som langaren Minna, som försöker reda upp sitt liv men hamnar allt längre ned i skiten. Filmen heter ”Tjuvheder” och är en av de svenska titlarna som ingick i Sjöfartsverkets hyrfilmstjänst för handelsflottan under förra året.
Vi lämnar starkt filmår Livet rusar på och jag tror att det är många med mig som känner att vi alltmer sällan tar oss tid att reflektera över tid som gått. För egen del försöker jag bli bättre på att då och då stanna upp och tänka över vad som var bra igår eller i förra veckan. Nu tänkte jag kika tillbaka på förra året för att se vilka filmer från hyrfilmstjänsten 2016 som fortfarande lever kvar i mig. I FÖRRA ÅRETS filmlista hittar jag direkt ett tiotal titlar som lyser starkare än de andra. Anledningen är att de berört eller överraskat mig på något sätt. Estniska filmen ”Mandarinodlaren” är ett bra exempel. Det är en liten film som långsamt berättar om människans ondska och godhet på samma gång. Dessutom är åldringen Lembit Ulfsak fantastisk i huvudrollen. ”Sicario” handlar om knarkkrig vid gränsen Mexiko-USA. Det har vi sett förr. Grejen är att när Denis Villeneuve ligger bakom regin så
30 SJÖRAPPORTEN 1/2017
blir det något helt annat. Han lyckas, precis som i ”Nawals hemlighet” och ”Prisoners”, på något genialiskt sätt att skapa en dålig känsla i magen – alltså en nagelbitare på riktigt. Svenska ”Tjuvheder” väckte frågor. Den kändes så dokumentär att jag hade svårt att förstå att det var fiktion. Vilka var skådisarna? Ja, Malin Levanon och några till känner jag ju igen, men de andra som ser riktigt ärrade ut, är de skådisar? Jasså, inte? Men de är ju skitbra!
Peter Grönlund har verkligen lyckats. ”En man som heter Ove” har väl knappast undgått någon. Jag gillade verkligen boken och något år senare gick jag till biografen inställd på besvikelse. När visningen var slut hade jag både skrattat och gråtit ljudligt och insåg då att filmen fått med alla delar jag uppskattade med boken. Och det händer inte ofta. DE UTLÄNDSKA (läs ickesvenska eller amerikanska) pärlorna
FLER HYRFILMER PÅ GÅNG
› Kärleken är störst › Don’t breathe › Deepwater Horizon › Star Wars: Rogue one › Jätten › Doctor Strange
”Mustang” och ”Sauls son” har jag redan skrivit om under förra året. Detsamma gäller Hollywoodproduktionerna, som fått betydligt mer ljus på sig – ”The Revenant” och ”Spotlight” – men jag kan inte låta bli att nämna dem igen. Dramat ”Room”, där Brie Larsons rollfigur kidnappas, blir utsatt för övergrepp, föder och uppfostrar sin son innanför fyra väggar i ett skyddsrum berörde mig starkt. ”Deadpool” står också med på listan. Anledningen är kanske inte att den berörde utan i stället att jag trodde att det skulle vara ännu en superhjältefilm, men blev glatt överraskad över när det snarare var motsatsen och att den berättades på ett kul, rått och annorlunda sätt. SÅDÄR JA,
det var tillbakablicken. Nu ser vi framåt ett tag, innan det är Jimmy Eriksson, dags att reflek- medieansvarig, ‹ tera igen. l Sjömansservice.
ANDREAS SKOGH
TRIART FILM
FILM
MOTION
Finsk seger i nordisk innebandyturnering Den 28 januari spelades innebandyturneringen Nordic Open i Mariehamn. Den årliga turneringen arrangeras av Sjöfartsverket Sjömansservice och Finska Sjömansservicebyrån. Att de 16 platserna sedan länge varit fullbokade visar att det finns ett stort intresse för landskamper av det här slaget.
Silja Symphony försöker hålla anfallarna från Birka Stockholm på behörigt avstånd.
på Åland spelade om bronset. Ålänningarna visade sig starkare och vann med 5 – 1. Den helfinska finalen bjöd på väldigt bra spel, både från Silja Serenade och från Meriturva. När slutsignalen ljöd visade resultattavlan 0 – 3 till Silja Serenades favör. Segern blev Serenades fjärde i turneringens sexåriga historia. ARRANGEMANGET sponsrades
av PAF, ME Group, Alandia och ‹ TallinkSilja. l
Sternös första Sjöpokalsseger KAMPEN OM ATT att vinna friidrotts-
TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO PEKKA KARPPANEN & SAMPSA SIHVOLA
I ÅRETS TURNERING fanns sex svenska lag – Dicksons IF, Polfors, Birka Stockholm, Silja Symphony, Silja Galaxy och Stockholms hamn. På morgonen transporterades de nära 200 spelarna från hotellen till Baltichallen och gruppspelen drog igång. Efter det väntade slutspel innan det var dags för medaljmatcher. Lagen som tagit sig dit var Silja Serenade, Meriturva, Högskolan på Åland och Dickson IF. Dickson IF och Högskolan
Besättningen på Sternö gjorde sitt yttersta för att ta hem och säkra segern i 2016 års Sjöpokalen. Jimmy Lundberg, Johan Gustavsson, Fredrik Eriksson och befälselev David Blomqvist.
Finska Silja Serenade vann Innebandy Nordic Open för fjärde gången på sex år.
tävlingen Sjöpokalen 2016 blev verkligen spännande. Fem – sex fartygsbesättningar gick verkligen in för att hamna i toppen av tävlingen. De fem främsta var Jacob Hägg, Scandica, Envik, Ida H och Sternö och det var kamp ”ända in i kaklet”. Ida H var ute på kajen under årets sista dag för att försöka komma förbi ledarna på Sternö, men den här gången räckte det inte hela vägen och Sternö tog sin första seger i Sjöpokalen. När vi sammanfattar sjöfolkets friidrottstävling för 2016 kan vi se att 451 sjömän/sjökvinnor från 41 olika fartyg deltagit. En del har varit aktiva på sjömansservice-anläggningar i Göteborg, Norrköping, Stockholm och Malmö. Många har sportat på kajen eller på en gräsplätt i närheten av hamnen. Sjöpokalen är verkligen unik – dels pågår tävlingen under hela året, dels innehåller den fem åldersklasser, vilket innebär att en vältränad klass 1:a (under 31 år) inte får ihop mer poäng än en klass 5:a (61 år eller äldre). Systemet bygger alltså på principen om att det viktigaste inte är att vara väldigt duktig, utan att delta. Dessutom ser vi att sportaktiviteterna höjer kamratskapet ombord. Idrottsåret som gick var verkligen bra på alla sätt. Nu är det nytt år och nya utmaningar. Stort tack för att jag fick hjälpa ‹ till med sportandet och grattis Sternö! l TEXT & FOTO LASSE HULT
1/2017 SJÖRAPPORTEN 31
POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping
PROFILEN Rolf Westerström
Mr Sjöräddning lämnar över rodret TEXT SARA LOFTÅS FOTO SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET
1
Känns rätt med pension
– Jag har jobbat nonstop i 52 år så det känns bra med pension, säger Rolf Westerström, vd för Sjöräddningssällskapet som han styrt sedan drygt 20 år. I början på sommaren tar Cia Sjöstedt över rodret och Rolf Westerström ska njuta livet som pensionär. – Jag har inga stora planer utan ska känna mig för, säger han.
KORT OM// ROLF WESTERSTRÖM Ålder: Född 1950. Gör: Avgående vd för Svenska Sjöräddningssällskapet. Bor: Villa i Kullavik. Intressen: Fotboll och hummerfiske. Båt: Rapid, skärgårdskryssare och kanadensare Familj: Gift med Betsy sedan 1975, tre pojkar och en prinsessa. Motto: Prestige = livsfarligt.
2
Sjöräddare sen barnsben
– Jag växte upp på en sjöräddningsstation på Rörö i Göteborgs norra skärgård och fick rycka in som frivillig redan som väldigt ung. Efter att ha varit till sjöss som befälselev läste jag till sjökapten och seglade
i många år innan jag startade ett litet rederi som jag drev i 14 år. Sjöräddningssällskapet kom jag till 1993.
3
150 nya båtar
– När vi tittade över flottan under tidigt 90-tal insåg vi att båtarna var i snitt 39 år gamla och kunde gå i nio knop. Vi har bytt ut hela flottan och lyckats med det tack vare ett enormt stöd. Vi har tagit emot en miljard i donationspengar under de här åren och fått 150 nya och betalda båtar för pengarna. Allt till stort gagn för svensk sjöräddning.
4
Donatorerna bara försvann
– En av de svåraste utmaningarna under
de här åren var ITkraschen då alla våra donatorer försvann över en natt. Då var det tufft ett tag. Periodvis har det även varit kort om folk. Vi har 18 procent kvinnor i dag och vi kämpar på för att öka andelen kvinnor och nysvenskar i besättningarna eftersom deras kompetens behövs.
5
Effektiv sjöräddning
– Det var väldigt speciellt när vi åkte ner till Turkiet och Grekland med de gula båtarna och plockade upp nästan 2 000 människor ur vattnet. Det visade att organisationen är stark och att båtar och besättningar fungerar. De grekiska sjöräddarna var väldigt nöjda med vår insats.