Sjörapporten nr 4, 2017

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 4 2 2017

rapporten

+

SAR-boj för effektivt sök

Över gränsen

TEMA

Internatione llt samarbete

Sjöfarten i infrastrukturplanen Avgifterna 2018

AVGÅNG

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 4 2017 Omslagsfoto: Anna Wahlgren

Bortom horisonten DEN DÄR HÖGTIDEN varje vinter då

INNEHÅLL 06

TEMA: ÖVER GRÄNSEN Sjöfarten binder samman hela världen och har betydelse både lokalt och globalt. På centralen Sound VTS spelar nationsgränsen ingen roll. Hälften av personalen är från Sverige och hälften från Danmark.

14

SJÖRÄDDNINGSDIMENSIONER Två stora oljetankerolyckor vid millennieskiftet utanför Frankrike lämnade stora ärr i både miljö och plån­ bok. EU:s politiker agerade och resultatet ett informationsutbyte mellan trettio länder.

16

SÅ FUNGERAR AVGIFTSMODELLEN Vid årsskiftet börjar Sjöfartsverkets avgiftsmodell att gälla. Men hur fungerar den egentligen?

24

OBEROENDE NAVIGERING Sjöfarten är idag till stor del beroende av satellitnavigering. Nu deltar Sjöfartsverket i att utveckla ett system som fungerar om satelliterna störs ut.

19 6

TR

Adress: Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon: 0771-63 00 00 Webbplats: www.sjofartsverket.se Prenumeration: För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se Adressändring: sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Ulrika Ekström Redaktör: Emma Edström emma.edstrom@ sjofartsverket.se Redaktion: Jimmy Eriksson, Fredrik Nordanslätt, Caroline Johansson, Daniel Lindblad, Sara Loftås Formgivning: Rubrik AB Tryck: Danagård LITHO Y 0 ISSN-1402-2028 CKSAK 3041

18

FOTO: SJÖFARTSVERKET

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dess­utom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Sjöfartsverket är ett tjänste­ producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partner­skap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fyra nummer per år.

En sjöräddningsboj som kan släppas från helikopter är ett medarbetarförslag som nu är en viktig del i sjöräddningen.

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten? sjorapporten@ sjofartsverket.se

en orakad farbror i röda kläder dyker upp i ditt hem och sprider dyra kapital­ varor omkring sig är i sanning en högtid även för sjöfarten. Stora delar av både konsumtions- och tillverkningsindustrin i världen är beroende av att lagerhåll­ ningen av råvaror, komponenter och varor till viss del sker under transport.

I praktiken innebär det att flera av de där prylarna som inom kort dyker upp under din julgran eller i farbrorns säck har lagerhållits ombord på ett fartyg på väg från Ostasien till Sverige tidigare i år. Ända sedan de första sjömännen vässade flintyxan, karvade ur en stock, tog sikte på horisonten och paddlade ut på sjön har sjöfarten varit global. Det ligger i sjöfartens natur att flytta människor, gods och råvaror från en del av världen till en annan. Vi kan rent av slå fast att sjöfarten inte bara haft ett finger, utan en hel arm med i spelet som resulterat i den globaliserade värld vi lever i. I detta nummer spanar vi åter mot horisonten och tit­ tar närmare på olika aspekter av inter­ nationellt sam­ arbete inom sjöfarten.

DANIEL LINDBLAD Skribent och presskontakt daniel.lindblad@ sjofartsverket.se FOTO ANDREAS SKOGH

DESSUTOM 04 AVGÅNG Svaveldirektivet ger resultat // 20 INFRASTRUKTUR Projektboom // 26 FRÅGA & SVAR Svensk lots i Öresund? // 27 KORSORD Julkryss // 28 YRKET Meteorolog vid isbrytarledningen // 29 OMBORD Ny app för ljud­ böcker // 32 PROFILEN Med hjärta för sjöfart 2 SJÖRAPPORTEN 4/2017

SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET

Sjöräddningssommaren Antalet sjöräddningsinsatser från maj till och med september i år uppgick till 900, vilket är marginellt högre än 2016. Årets fritidsbåtsäsong blev därmed den mest sjöräddningsintensiva sedan 2007.

Sjöfartsverket får fördela 3 miljoner kronor till vintersjöfartsforskning.

Sveriges bidrag säkrat till den svensk-finska vintersjöfartsforskningen Sjöfartsverkets ansökan om medel för årliga utlysningar 2018–2020 har beviljats av Trafikverket. Det handlar om drygt 3 miljoner kronor.

TEXT TOMAS ÅRNELL FOTO LARS LEHNERT

VINTERSJÖFART. – Samarbetet med

Finland om gemensamma utmaning­ ar och forskning kring vintersjöfart har pågått sedan 1972. Det handlar om att genom forskning, utveckling och innovation skapa samhällsnytta och säkerställa goda förutsättningarna för en sä­ ker och effektiv vintersjöfart, säger Tomas Årnell, affärsområdeschef för Isbrytning hos Sjöfartsverket.

Svenska Sjöfartsverket och Trans­ portstyrelsen samarbetar med syster-

myndigheterna i Finland, det finska Trafikverket (FTA) och Trafiksäkerhetsverket (TRAFI) och tillsammans utgör dessa Styrelsen för vintersjöfartsforskning.

DE UTLYSER VARJE år forsknings­

medel inom områden där man identi­ fierat behov av ytterligare kunskap hos de operatörer som driver ”vinterväg­ hållning till sjöss”, framför allt för den svenska och finska industrins vintersjö­

fartstransporter. Inom ramen för sam­ arbetet drivs även utvecklingen av de svensk-finska isklassreglerna och det internationella regelarbetet genom IMO. – DET ÄR EN UTMANING för isbryt­

ningsverksamheten att ta hand om det tonnage som genom de nya inter­ nationella miljöreglerna EEDI får allt svagare maskinstyrkor. Det innebär på sikt att assistansbehovet kommer att öka och detta är ett av flera prioriterade forsknings- och utvecklingsområden i samarbetet. Att denna forskning finan­ sieras genom offentliga medel i stället för genom sjöfartens avgifter är mycket positivt. l ‹ 4/2017 SJÖRAPPORTEN 3

Vintersjöfart 2017–2018 Publikationen är en regelsamling från Sjöfartsverket som är till för handelssjöfarten. Syftet är att i samverkan trygga den svenska handelssjöfartens framkomlighet.

Renare luft – men vart tionde fartyg bryter mot svavelreglerna Luftkvaliteten i kustnära miljöer har förbättrats påtagligt sedan de skärpta kraven för svavel­ innehåll i fartygsbränsle trädde i kraft den 1 januari 2015. Men vart tionde fartyg i svenska och danska farvatten följer inte regelverket. Det visar studier som Trafikanalys och Chalmers genomfört.

Utsläppen från fartygstrafiken övervakas bland annat genom fysikalisk/kemisk analys med hjälp av en så kallad sniffer på Öresundsbron.

TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO JÖRG BEECKEN & PETER WIDING

SVAVELDIREKTIVET. Nu märks de

positiva miljöeffekterna av det så kallade svaveldirektivet. Myndigheten Trafikanalys har genomfört en utvärdering av vilka effekter de skärpta kraven på svavelinnehåll i fartygsbränsle haft på bland annat luftkvalitet och transport­ mönster i Sverige. Luftkvaliteten vid mätstationerna vid Råö söder om Göteborg och Aspvreten utanför Nykö­ ping har förbättrats avsevärt sedan 1 januari 2015. Vid Råö minskade hal­ ten av svaveldioxid i luft med drygt 51 procent, halten av sulfat med cirka 31 procent, samt halten PM 2,5 (mik­ roskopiska partiklar, bland annat sot) med cirka 28 procent. Vid Aspvreten noterades liknande minskningar. Som jämförelse användes en mätstation i Jämtlands inland där inga påtagliga förändringar noterades under samma tidsperiod.

FÖR ATT MINSKA på svavelutsläppen 4 SJÖRAPPORTEN 4/2017

valde sjöfarten i regel att använda dyrare men renare bränsle. Inför 2015 befarades kraftiga höjningar på priset på marina destillat på grund av kraftigt ökad efterfrågan. Chockeffekterna har dock uteblivit, på grund av det generella prisfallet på råolja och fartygsbränslen.

Enligt Johan Mellqvist, professor i optisk analys vid Chalmers tekniska högskola, följer runt 90 procent av fartygen i de danska och svenska far­ vattnen regelverket. Resultatet kommer från fjärrmätningar via flygplan av ut­ släpp från fartyg runt Danmark och från de fasta mätstationerna i Göteborgs inlopp, på Öresundsbron och på Stora Bält-bron, skriver Chalmers i ett pressmeddelande.

– VI KAN SE tydliga skillnader i efterlev­

nad beroende på vem som äger farty­ gen. Vissa rederier verkar ha satt i sys­ tem att fuska. Andra mönster vi kan se är att fartyg som kommer sällan, in­

klusive kryssningsfartyg, oftare bryter mot reglerna. Och att det är vanligare att fartyg släpper ut för mycket svavel på väg ut ur SECA-området än på väg in när de riskerar en ombordbesiktning, säger Johan Mellqvist. l ‹

Johan Mellqvist, professor i optisk analys, Chalmers.

FAKTA

Svavelutsläpp från sjöfarten Svavelutsläpp är i första hand en hälsofråga, men i Norden bidrar utsläppen även till försurning av sjöar och vattendrag, på grund av den kalkfattiga berggrunden. Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Engelska kanalen utgör ett svavelkontrollområde (SECA, Sulphur Emission Control Area). Sedan 2015 tillåts där max 0,1 viktprocent svavel i fartygs­ bränsle. Övriga EU följer regelverket som beslutats av FN:s sjöfart­ sorgan IMO. Det innebär att den maximala tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle år 2020 sänks från nuvarande nivå 3,5 procent till 0,5 procent, för hela världen.

KUSTBEVAKNINGEN

Nödställd hittad efter två dygn

FOTO: JENNIFER FERCCAINE

Efter ett intensivt sökarbete undsattes en rysk ensamseglare av räddningshelikopter efter att ha varit saknad i över två dygn. Mannen tog i sig i land på en ö i den östgötska skärgården efter att hans segelbåt havererat. På en berghäll hade han skrivit HELP med hjälp av mossa. Insatsen leddes av Sjö- och flygräddningscentralen JRCC.

Släkforska om sjöfolk HISTORIA. För den som har sjöfolk

Fototävlingen

Sjöfartsskolan – nu och då VINNARBIDRAG. Året var 1995 och Jennifer Ferccaine plockade upp kameran och förevigade Catharina Letzén när hon gör sin första reseplanering som styrman ombord på M/S Gorthon. De gick i parallellklass på sjöbefälsutbildningen i Kalmar. Nu har bilden utsetts till bästa bild i fototävlingen ”Sjöfartshögskolan – nu och då” i samband med skolans 175-årsjubileum. Idag arbetar båda på Sjöfartsverket, Jennifer Ferccaine som infrastruktursamordnare och Catharina Letzén som VTS-operatör. l ‹

Temadag om GPS-beroende NAVIGERINGSSYSTEM. I det mo­

derna samhället är många system beroende av satellitnavigeringssys­ tem som GPS, något som Radiona­ vigeringsnämnden, RNN, behandla­ de under temadagen ”sårbarhet hos GPS/GNSS” i oktober.

– Tillförlitligheten har historiskt varit hög och vi tar det för givet att det ska vara så även i framtiden. Tillsammans visar vi en bild av läget i Sverige och vad som kan hända vid ett bortfall av satellitsignaler, säger Jesper Bäckstedt, sys­ temingenjör på Sjöfartsverket som var en av arrangörerna.

Både internationella och nationella föreläsare bidrog till dagen där ett 40-tal personer från olika myndigheter och företag deltog. Temadagen arrangerades av Sjöfartsverket tillsammans med Totalförsvarets forsknings institut, FOI. l ‹

i släkten finns goda men lite speciella omständigheter för släktforskning.

Sjömäns arbetsliv är ofta väl dokumenterade i olika arkiv. Nyligen kom boken Släktforska om sjöfolk som ger många tips på hur du ska gå tillväga.

Enligt författaren Eva Johansson är sjömän en väldokumenterad yrkes­ grupp och sjömanshusen fungerade länge som arbetsförmedlingar riktade mot sjömän. I sjömanshusen finns också historien bevarad och bokens syfte är att vara till hjälp för den som vill släktforska om en sjöman.

Boken presenterar bland annat en översikt över vad olika arkiv rymmer och hur olika handlingar kan tolkas.

Eva Johansson som själv varit an­ ställd vid handelsflottan vill också ge en introduktion till sjöfart och sjömansliv för den som bättre vill förstå äldre släktingars arbets- och livsvillkor. l ‹

Träffa Sjöfartsverket EVENEMANG. Vill du träffa Sjöfarts­

verket? Detta är aktiviteter som ver­ ket deltar i under vintern. l ‹

2018 10 – 11 JAN

Transportforum, Linköping

3 – 11 FEB

Båtmässan, Göteborg

TEXT EMMA EDSTRÖM 4/2017 SJÖRAPPORTEN 5

TEMA Internationellt samarbete Längst upp i Öresundshuset i Malmö, med en vidsträckt utsikt över Malmö hamn och Öresund finns VTS-centralen Sound VTS. Det är en sjötrafikscentral med ständig uppsyn över fartygstrafiken i Öresund. VTS-centraler världen över bidrar till en säkrare sjötrafik, men den här VTS-centralen med sin internationella karaktär är världsunik.

TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO ANNA WAHLGREN

Helt gränslöst 6 SJÖRAPPORTEN 4/2017

Öresund är indelat i två VTSsektorer. Sektor 1 i norr och sektor 2 i söder. Det är viktigt att sektorerna inte följer nationsgränsen, utan att vi tar ett gemensamt ansvar menar Marco Svantesson som är svensk chef för Sound VTS.

t 4/2017 SJÖRAPPORTEN 7

TEMA Internationellt samarbete

Vid två tillfällen per år stämmer ansvariga vid svenska Sjöfartsverket av samarbetet med de som har motsvarande ansvar vid Søværnets övervakningsenhet.

”V

i ligger i Malmö hamn och planerar att lämna” knastrar det på engelska i Sonja Groves VHF-radio Hon är en av de danska VTS-operatörer som arbetar på Sound VTS i Malmö. Nu meddelar ett holländskt örlogsfartyg att de snart ska ge sig av.

Trafiken övervakas dygnet runt av Sound VTS och alla fartyg över 300 bruttoton som avser att passera sundet ska göra anmälan med bland annat uppgifter om destination, fartygets djupgående, last och antal personer ombord.

– Tack för din rapport, svarar Sonja.

ÖRESUND ÄR EN av portarna till Östersjön och här passerar årligen 35–40 000 fartyg från hela världen, det betyder närmare 100 fartyg varje dag, så det kan bli trångt när handelsfartygen ska in och ut genom Öresund för att ta sig vidare till stora östersjöhamnar som Stockholm, Sankt Petersburg, Tallinn och Gdansk.

– Det är lite som att vara flygledare. Till exempel om ett fartyg kommer söderifrån kan de välja att gå 8 SJÖRAPPORTEN 4/2017

”Om ett fartyg kommer söderifrån kan de välja att gå åt väst eller öst. Men ibland kan de välja en tredje väg och då är vi på vår vakt.”

åt väst eller öst.

Men ibland kan de välja en tredje väg och då är vi Dirk Kihlberg, VTS-operapå vår vakt, säger tör på Sound VTS. Dirk Kihlström, Sonjas svenska kollega. Han pekar på sin skärm och visar att fartygen riskerar att åka in i Saltholm eller Öresundsbron om de inte håller sin kurs.

PÅ SOUND VTS arbetar tio svenskar och tio danskar, med en svensk och en dansk chef. Svenska Sjöfartsverket driver centralen tillsammans med det danska Søværnet, med närmast millimeterrättvisa. Alla kostnader delas rakt av. Sound VTS är den enda VTS-centralen i världen där två självständiga länder samsas på det här sättet.

– Vi ska komma överens om ekonomi, procedurer och drift. Vi har femtio procent var och därför kan jag inte bestämma över femtioen procent. Det är viktigt att vi kommer överens och det är vi väldigt bra på. Vi är kanske inte eniga till en början, men det blir vi, säger Per Baek Hansen, dansk chef för Sound VTS.

– Vi arbetar helt gränslöst med en fin samarbetsanda, säger Marco Svantesson, svensk chef för VTScentralen.

TRE OPERATÖRER ÄR ständigt i tjänst och arbetar

med modern teknik för att övervaka och ge information till fartyg om bland annat rådande trafikbild, eventuella fel i farledsutmärkningen och övriga hinder i farleden. Avviker någon från rutten kontaktar operatören fartyget om dess intention.

– Vi övervakar två sektorer och de är indelade horisontellt. Vi har medvetet inte delat in dem vertikalt. Vi jobbar helt gränslöst, i våra ögon finns det inte en dansk eller svensk sida utan vi arbetar helt tillsammans, säger Marco Svantesson.

Huvudsyftet med den gemensamma VTS-centralen är att minska risken för sjöolyckor i det hårt trafikerade eller miljökänsliga området. Och Dirk, Sonja och deras kollegor ger information och rekommendationer till fartygsbefälen för att förbättra sjösäkerheten och säkerställa en effektiv passage genom Öresund. Tidigare i höst fick Sound VTS samarbeta med den danska polisen angående ubåten Nautilus rörelser den ödesmättade natten 11 augusti, då en svensk journalist försvann och senare hittades mördad.

”Vi jobbar helt gränslöst, i våra ögon finns det inte en dansk eller svensk sida utan vi arbetar helt tillsammans.”

– Du kan stänga av din AIStransponder, men det går inte att gömma sig i Öresund, säger Marco Svantesson.

Marco Svantesson, Hela Öresund är en radartäkt och Sound VTS. genom att följa radarbilderna minut för minut, kunde VTS-operatörerna bistå den danska polisen i eftersökningen av den försvunna personen.

FAKTA

Sound VTS För att främja sjösäkerheten bevakas trafiken i Öresund varje dag och varje sekund av den dansk- svenska VTS centralen i Malmö, ett samarbete mellan svenska Sjöfartsverket och danska Søværnet.

I samband med bygget av Öresundsbron installerades VTScentraler på båda sidor av sundet. År 2007 startades på försök en gemensam VTS-central i Malmö. Fyra år senare beslutade den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, att det svensk-danska samarbetet Sound VTS i Malmö skulle bli bestående: under namnet Soundrep.

4/2017 SJÖRAPPORTEN 9

TEMA Internationellt samarbete Under flera år har Sjöfartsverket arbetat med att utveckla STMkonceptet. Nu testas konkreta förslag berättar Magnus Sundström, projektledare.

”STM är ett helt annat sätt för att utbyta information. I stället för att planera utifrån din egen information får du också ta del av andras i realtid och därigenom få förbättrade planeringsförutsättningar” Magnus Sundström, initiativtagare till Sjöfartsverkets innovationsprojekt STM Validation.

”Både svenska och danska staten har intresse av att det här flyter.”

Alla fartyg över 300 bruttoton som avser att passera sundet ska göra anmälan med bland annat uppgifter om destination, fartygets djupgående, last och antal personer ombord.

10 SJÖRAPPORTEN 4/2017

Idag är det koordineringsmöte. Två gånger varje år samlas de i Ove Eriksson, chef för respektive land som har det övergriaffärsavdelningen pande ansvaret för sjötrafikinformapå Sjöfartsverket. tion, för att gå igenom hur det gemensamma arbetet går. De pratar budget, statistik och redovisning. Men också om omvärlden, till exempel samarbetar de med flygplatsen Kastrup då sjöfart och luftfart behöver ta hänsyn till varandra.

– Sundet är speciellt, det är ett av världens mest trafikerade vatten. Både svenska och danska staten har intresse av att det här flyter, att vi inte får olyckor och miljöutsläpp. Vi har också ett gemensamt ansvar för en bro och den trafik som går mellan Sverige och Danmark, att den trafik som går här håller så hög kvalitet som möjligt – det är styrkan i det här, säger Ove Eriksson som är chef för affärsavdelningen på Sjöfartsverket.

– Vi har inte två separata system utan en samlad bild som bägge nationer kan bidra till och därmed har vi det mest optimala att ta beslut från. Med två system riskerar man att något faller mellan stolarna eller att det blir missförstånd, så det kan hända farliga situationer, säger Kristian Haumann, kommendör

TILL VÄNSTER: Dirk Kihlström är svensk VTS-operatör och hans arbetsuppgifter är desamma som sina danska kollegor. Att upprätthålla säkerheten i Öresund.

TILL HÖGER: Dirk arbetar för svenska Sjöfartsverket och Sonja för danska Søværnet.

Sound VTS är den enda VTS-centralen i världen där två självständiga länder samsas på det här sättet.

”Vi ska även etablera en VTS i Travemünde tillsammans med tyskarna, med samma modell som här.”

i Marinen och den som är högst – Vi delar farvatten och den ansvarig för den danska delen av största vinsten är att båda nationernas intressen blir tillvaraSound VTS. Morten Hune Gjerrid, tagna på ett likvärdigt sätt. Och Alla i sällskapet framhäver hur ansvarig för Danmarks två VTS-centraler att vi kan samarbeta om det utan friktionsfritt samarbetet är. Den problem. Vi delar hela tiden upplyssvenska delen drivs av Sjöfartsverket, ningar med varandra. en civil myndighet, och den danska delen – Den här centralen har fått väldigt mycket drivs av Søværnet under försvaret. Inte heller det är ett problem då VTS-verksamheten är en civil uppmärksamhet internationellt. Vi lär av varandra – tar ut de godbitar som vi kan gå vidare med även verksamhet. ‹l ‹ i Sjöfartsverket, säger Ove Eriksson. l FAKTUM ÄR ATT MODELLEN funkar så bra att i DanFAKTA mark tittar de just nu på ett liknande samarbete med Tyskland vid Fehrman Bält, inspirerat av Sound VTS. Historiskt VTS– Vi ska även etablera en VTS i Travemünde tillsamarbete centraler sammans med tyskarna, med samma modell som här.

Sjöfartsverket har sammanlagt Lika många tyska som danska operatörer. En dansk Redan 1857 slöts de så kal�­ fyra VTS-centraler, som beva­ och en tysk chef, säger Morten Hune Gjerrid som lade Öresundstraktaten, ett kar tio VTS-områden. VTS står avtal om att passage genom ansvarar för Danmarks två VTS-centraler, ett mari- Öresund ska vara tullbefriad. för Vessel Traffic Service och timt övervakningscenter, två marina utkiksstationer Traktaten innebär att alla far­ används som samlande be­ tyg får passera sundet fritt så grepp för sjötrafikinformation och fem kustutkikssationer.

Enligt Morten Hune Gjerrid är det säkrare att bara länge de inte beter sig fientligt och service till sjötrafiken i hårt eller hotfullt. Och än idag får trafikerade eller miljökänsliga ha en VTS-central när man ska förhindra kollision och alla fartyg med fredlig avsikt områden. grundstötningar. passera fritt genom sundet.

4/2017 SJÖRAPPORTEN 11

TEMA Internationellt samarbete

Internatione samarbete Säker, miljövänlig och effektiv sjöfart IMO (International Maritime Organisation) Säte: London, Storbritannien

Sjöfarten binder samman hela världen och har betydelse både lokalt och globalt. För en långsiktigt hållbar sjöfart är det viktigt att samarbeta över nationsgränserna. Detta är ett urval av de internationella sammanslutningar som rör sjöfarten. I vissa forum företräder Sjöfartsverket Sverige, på uppdrag av regeringen. Medan Sverige i andra sammanhang företräds av andra myndigheter.

TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO SHUTTERSTOCK GRAFIK HANNA FINNSTRÖM

12 SJÖRAPPORTEN 4/2017

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, är ett forum för internationellt samarbete kring regler och praxis för en säker, miljövänlig och effektiv sjöfart.

Det är Transportstyrelsen som samordnar Sveriges deltagande i IMO.

Havsmiljön i Nordatlanten OSPAR (Protection of the Marine Environment of the North-East Atlantic) Säte: London, Storbritannien OSPAR-kommissionen är en kommission som grundar sig på en regional konvention för Nordostatlanten, inklu­ sive Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt, om att skydda havets miljö från såväl land- som havsbaserade källor.

Sjösäkerhet i Europa EMSA (European Maritime Safety Agency) Säte: Lissabon, Portugal Den europeiska sjösäkerhetsbyrån bistår EU-kommis­ sionen och EU-länderna i ärenden som rör sjösäkerhet, sjöfartsskydd och förebyggande av utsläpp från fartyg till havs. I EMSA är Transportstyrelsen nationellt ansva­ rig för Sverige.

ellt

Marin miljö i Östersjön

Miljö- och klimatfrågor i Arktis

HELCOM (The Helsinki Commission/Baltic Marine Environment Protection Commission)

Arktiska Rådet (Arctic Council) Säte: Tromsø, Norge

Säte: Helsingfors, Finland

Arktiska rådet är ett forum för samråd och samarbete mellan regeringarna i de arktiska län­ derna (de fem nordiska länderna samt Kanada, Ryssland och USA), samt representanter för sex organisationer för ur­ sprungsfolk i Arktis. Samarbetet är inriktat dels på miljöskydd och klimatfrågor, dels på hållbar utveckling i regionen.

De nio Östersjöländerna: Dan­ mark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland samar­ betar med EU-kommissionen sedan 1974 för skyddet av den marina miljön inom Östersjö­ området. Detta inom ramen för Helsingforskonventionen.

Infrastruktur på vatten* PIANC (The World Association for Waterborne Transport Infrastructure) Säte: Bryssel, Belgien PIANC är en världomspännande organisation som hanterar infrastrukturfrågor som rör farleder och hamnar och tar fram standarder för byggande i vatten såsom farledsnormer.

Farleder* IALA (International Association of Marine Aids to Navigation and Lighthouse Authorities) Säte: Paris, Frankrike Internationella Fyrorganisationen, IALA, består av de myndigheter och branschorganisationer som svarar för respektive kuststats farleder. Organisationen har en viktig funktion när det gäller standardisering och rekom­ mendationer angående farledsutmärkning, sjötrafikinformation och e-navigation.

Sjöfolks villkor ILO (International Labour Organization) Säte: Genève, Schweiz Sverige deltar i ILO:s arbete genom den svenska ILO-kom­ mittén, som ligger under Arbetsmarknadsdepartementet.

Ett viktigt område för ILO är sjömäns villkor och välfärd, en fråga som starkt knyter an till dels mänskliga rättigheter, dels socialt rimliga villkor för sjöfolk.

Kartläggning av havet* IHO (International Hydrographical Organization) Säte: Monaco IHO arbetar för att förbättra navigationssäkerheten och skydda den marina miljön. IHO harmoni­ serar standarder för datafångst, kommunikation, presentation och elektroniska media för hydrografisk verksamhet. *Sjöfartsverket har kommittéansvar 4/2017 SJÖRAPPORTEN 13

TEMA Internationellt samarbete Beräknad ankomsttid, faktisk tid för ankomst.

Myndigheter

Farligt gods

Safe Sea Net Sweden

Safe Sea Net

Avfall, säkerhet och andra rapporteringskrav.

Katastroferna fick Europa att reagera

Resultatet blev Safe Sea Net E Den 12 december 1999 mötte det maltesiska tankfartyget Erika sitt öde när hon bröts mitt itu i hårt väder sjuttio sjömil utanför Frankrikes atlant-­ kust. Den ekologiska och ekonomiska katastrofen var ett faktum. Det fick EU att reagera och ett av resultaten är Safe Sea Net, ett internatio­nellt samarbete för att bättre kunna dimen­ sionera sjöräddningsinsatser.

TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO PRIVAT 14 SJÖRAPPORTEN 4/2017

rika var på väg mellan Dunkirk i Frankrike till Livorno, Italien med en oljelast bestående av 30 000 ton olja när hon slogs sönder i vågorna utanför franska Bretagne. Besättningen räddades med helikopter men en marin naturkatastrof längs med Frankrikes och Spaniens kustlinjer var ett faktum, med stora ekologiska och ekonomiska konsekvenser som följd.

Enligt en rapport från 2000, från den nu nedlagda myndigheten Räddningsverket, uppskattades kostnaderna för sanering och uteblivna intäkter till 181 miljoner amerikanska dollar.

Bretagnekusten med sitt fiske och skaldjursodlingar och sin turism drabbades särskilt svårt och 50 000 döda fåglar samlades in.

DEN EUROPEISKA ATLANTKUSTEN hade nätt och jämnt hämtat sig när olyckan var framme igen 2002. Oljetankern Prestige bröts itu och 50 000 ton olja läckte ut och förorenade stränder i Frankrike, Spanien och Portugal.

Sjöolyckorna blev en väckarklocka för Europas politiker och den europeiska sjösäkerhetsbyrån,

Safe Sea Net är ett verktyg för att vi ska veta hur många människor som kan behöva räddas, om det finns last som kan äventyra räddningspersonalens säkerhet eller om det finns något ombord som kan utgöra ett hot mot miljön.

RAPPORTERINGSPLIKT ✔ Fartygsanmälan ✔ Farligt gods ✔ Personer ombord ✔ Faktiska ankomstoch avgångstider ✔ Lots

FAKTA

Safe Sea Net Safe Sea Net är ett system för att sprida information och därigenom öka sjösäkerheten och förbättra myndigheternas insatser vid till­ bud, olyckor eller potentiellt farliga situationer till sjöss samt att bidra till att bättre kunna förhindra och upptäcka förorening från fartyg.

EMSA, bildades. Om oljeolyckor i Erikas och Prestiges storlek inträffar igen, ska länderna nu vara förberedda.

En av de konkreta åtgärderna är det internationella samarbetet Safe Sea Net. Ett internationellt IT-nätverk som binder samman trettio länder i Europa.

– Safe Sea Net är ett verktyg för att vi ska kunna dimensionera sjöräddningsinsatser. För att vi ska veta hur många människor som kan behöva räddas, om det finns last ombord som kan tänkas äventyra räddningspersonalens säkerhet, eller om det finns något ombord som kan utgöra ett hot mot miljön, säger Mats Kannerstål, operativt ansvarig för Safe Sea Net Sverige.

Idag är arbetet reglerat av ett EU-direktiv, det så kallade övervakningsdirektivet, som speglas i riksdagens instruktion till Sjöfartsverket. Sverige ska ha ett nationellt system för maritim information, Safe Sea Net Sweden, som svarar mot EUs system för informationsutbyte inom sjöfarten, Safe Sea Net. Genom samarbetet kan Europas länder till exempel dela passagerarlistor, information om far-

ligt gods, beräknade och faktiska ankomst- och avgångstider mellan staterna. Informationen kan sedan hämtas ut av sjöräddningscentralen, JRCC, i respektive land vid en räddningsaktion.

Detta för att räddningsledarna ska få möjlighet att uppskatta olyckans omfattning på ett mer detaljerat sätt.

SYSTEMET BYGGER PÅ de rapporteringsplikter

som befälhavare, rederi eller ombud för handelsfartygen har. Men ibland märker Mats Kannerstål att uppgifter inte stämmer.

– Vi får in tips. Och vi kan se om det finns avvikelser i vårt övervakningssystem. Det vanligaste är att rederierna glömmer bort det. Men det kan också bero på att man inte förstår bättre, säger han.

När det rör sig om misstänkt brott biträder Sjöfartsverket Åklagarmyndigheten.

– Det finns de som har oärliga avsikter. Fall där mäklare har tagit betalt för att sköta ett anlöp men som sedan inte betalat in avgiften till Sjöfartsverket. Och smuggelverksamhet: Fartyg som anger att de ska gå in i en hamn, men som smiter ‹ in i en annan på vägen. l 4/2017 SJÖRAPPORTEN 15

UPPSLAGET Avgiftsmodellen

Sjöfartsverkets avgiftsmodell Sjöfartsverket inför en ny avgiftsmodell som börjar gälla 1 januari 2018. Den nya avgiftsmodellen införs för att säkerställa en hållbar ekonomi för Sjöfartsverket.

TEXT FREDRIK NORDANSLÄTT FOTO SHUTTERSTOCK GRAFIK HANNA FINNSTRÖM

I

sbrytning, lotsning, farledsservice, sjökommunikation, sjögeografi, delar av flyg- och sjöräddning samt sjömans­ serv­ ice finansieras med hjälp av avgifter.

Målet med den nya avgiftsmodellen är att tydliggöra vad avgifterna relaterar till för kostnader hos Sjöfartsverket och att skapa en avgiftsmodell som är enk-

16 SJÖRAPPORTEN 4/2017

lare att förstå och härleda direkt till den service och de tjänster som Sjöfartsverket erbjuder.

Avgiftsmodellen utgår från fartygens nettodräktighet, det vill säga lastutrymmets volym och fartygets möjlighet att ta passagerare. Innan räknades avgiften på fartygets totala volym och storlek ‹ (bruttodräktighet). l

PAS SAGER AR AVGIF T Avgift baserad på antalet passagerare ett fartyg transporterar.

Passageraravgifterna är relaterade till fartygets förmåga att debitera sina kunder och räknas utifrån antalet passagerare

2018-01-01

GODSAVGIF T Avgift baserad på den godsvikt ett fartyg transporterar. På samma sätt som passageraravgiften beräknas godsavgiften på fartygets förmåga att debitera sina kunder för lossad last.

ANLÖPSAVGIF T Avgift för att göra ett anlöp till en svensk hamn. Anlöpsavgiften är indelad i fyra olika miljöklasser. Indelningen är baserad på fartygets verifierade poäng enligt Clean Shipping Index (CSI). Om det verifierade värdet är mindre än 75 (D) eller om fartyget inte har någon poäng (E) betalar de 100 %. Fartyg med CSI poäng mellan 75–99 (C) betalar 90 %, 100–124 (B) betalar 30 % och 125–150 (A) betalar 10 % av avgifterna.

Ditt fartyg Nettodräktighetsklass 3 Ditt fartyg Nettodräktighetsklass Miljöklass C

Passageraravgift Godsavgift Anlöpsavgift Beredskapsavgift Startavgift lotsning Rörlig lotsavgift

00:00:00 3

20.00 10.00 30.00 30.00 5.00 10.00

Totalt 100.00 T otalt 100.00

Tack för ditt köp!

BEREDSK APSAVGIF T

STARTAVGIF T LOTSNING

RÖRLIG LOTSAVGIF T

Avgift för att säkerställa att det finns tillgång till lotsar dygnet runt, året om, längs med hela Sveriges kust. Kostnaden har alltid varit en del av farledsavgiften men bryts nu ut och blir en egen del. Syftet är att göra avgiften mer transparent.

Avgift för att täcka de kostnader som finns vid uppstarten av en lotsning. En grundavgift för påbörjad lotsning. Startavgiften är baserad på nettodräktighet.

Tidsbaserad avgift för lotsning. Avgiften är baserad på fartygets nettodräktighet och räknas per halvtimme.

4/2017 SJÖRAPPORTEN 17

AKTUELLT

De tre vinnande förbättringsförslagen!

Varje kvartal utser Sjöfartsverkets ledning några vinnande förbättringsförslag. Den här gången blev det SAR-bojen och en analog vattenståndsmätare som ska förverkligas.

SAR-boj underlättar eftersökningar En boj som kan släppas från helikopter för att simulera strömmar och vind kan öka chansen att hitta nödställda vid en räddningsinsats till sjöss. Det ansåg sjöräddningsledaren Christer Haglund som nu fått pris för sitt förslag till verksamhetsförbättring.

TEXT CAROLINE JOHANSSON FOTO SJÖFARTSVERKET

D

e här SAR-bojarna kan bidra till ytterligare effektivisering vid eftersök och har under fyra års tid utvecklats och testats i verksamheten av Sebastian Wigmo, handläggare på SAR systemledning Arkö. Det är också han som ansvarar för anskaffning och implementering.

I EFTERSÖK AV NÖDSTÄLLDA är allt som kan effektivisera och påskynda söket av yttersta vikt. Ett tillförlitligt värde på avdrift, alltså ett fartygs rörelse i sidled på grund av påverkan från vind och strömmar kan bidra till att ytterligare och mer tillförlitligt ringa in den nödställdes position och därmed göra sökområdet mindre, vilket ökar chanserna att snabbt hitta den nödställde.

18 SJÖRAPPORTEN 4/2017

CHRISTER HAGLUND efter-

lyste ett verktyg som driver likt en person i vatten, utrustad med AIS (Automatic Identification System, ett fartygssystem för att skicka och ta emot information om exempelvis identitet och position). Detta för att kunna följa avdriften kontinuerligt och göra mer korrekta beräkningar av den.

På fartyg har man länge kunnat göra snabba beräkningar av avdrift genom att till exempel kasta ett objekt i vattnet, markera positionen i sjökortet och efter en bestämd tid markera en ny position i sjökortet till vilken objektet har rört sig. Värre är det för de luftburna enheterna, som oftast är först på en olycksplats.

Helikoptrar kan inte gå ned till vattenytan och släppa ett objekt utan att sam-

tidigt fläkta bort ”I eftersök det, men SAR-bojen av nödställgår att släppa från da är allt som 300 meters höjd. kan effektivi– SAR-bojen, vars sera och påkorrekta benämning skynda söket enligt IAMSAR är av yttersta Datum Marker Buoy, DMB, kan även anvikt.” vändas till att marSebastian Wigmo, handläggare på SAR kera en position, till systemledning Arkö. exempel centrumposition (datum) i ett sökområde. Det gör det mera lättnavigerat även för små enheter som kan ha problem att använda sjökort i hård sjögång, berättar Sebastian Wigmo.

BOJEN AKTIVERAS ANTINGEN manuellt eller i kontakt med vatten och sänder ut information om sin position, kurs och fart, till enheter med AIS ombord.

– Nio SAR-bojar har köpts in, testats och modifierats för att passa Sjöfartsverkets verksamhet. Nu finns 7 av bojarna på helikoptrar, en finns på Arkö som undervisningsmaterial och en finns i reserv. Bojarna är enkla att använda och ett viktigt komplement till andra arbetsverktyg och metoder inom eftersök. l ‹

Motorn i Sjöfartsverkets förbättringsarbete En viktig del av Sjöfartsverkets förbättringsarbete är de förslag på förbättringar som kommer från enskilda medarbetare ute i verksamheterna. Varje kvartal utser ledningen kvartalets förbättringsförslag, förslag som också förverkligas och inte bara hyllas som en god idé.

Backup för vattenståndskontroll

TEXT CAROLINE JOHANSSON FOTO NIKLAS FASTH

ALLA MEDARBETARE KAN lämna

förslag på förbättringar och det finns inga begränsningar för hur stort eller litet ett förslag ska vara för att kunna skickas in.

– Om du snabbt kan lösa proble­ met själv, så behöver du inte lämna in det som ett förbättringsförslag, men så snart andra personer behö­ ver kopplas in i förslaget eller om det är något problem eller lösning som du gärna vill ska komma andra till kännedom, då passar det utmärkt att skriva ett förbättringsförslag, säger Rebecca Odin, förvaltningsledare på Kvalitet- och Miljöledningsenheten.

SJÖFARTSVERKET ÄR KVALITET-

och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och 14001. Ett av kriterierna för att erhålla certifieringen är att kontinu­ erligt förbättringsarbete skall genom­ föras. Man har sedan 2002 jobbat med förbättringsförslag som ett led i förbättringsarbetet.

Ungefär 800 förslag kommer in per år, en siffra som Rebecca hoppas ska bli högre: – Du gör organisationen en stor tjänst när du orkar engagera dig och

”Du gör organisationen en stor tjänst när du orkar engagera dig och berättar om vad som kan bli bättre” Rebecca Odin, förvaltningsledare på Kvalitetsoch Miljöledningsenheten.

berättar om vad som kan bli bättre, säger hon.

Medarbetarnas förbättringsför­ slag är motorn i Sjöfartsverkets för­ bättringsarbete. Det är en möjlighet att ta hand om de verksamhetsnära observationerna och förslagen som annars kanske inte ens hade kommit till de centrala delarnas kännedom.

Personalen skapar möjligheter för att förbättra sitt arbete och mottagarna genom att ta del av medarbetarnas kompetens. l ‹

Om elektroniken fallerar behöver lotsarnas möjlighet till information om aktuellt vattenstånd säkerställas med analoga mätare. Det förbättringsförslaget kommer från lotsen Magnus Lindgren i Göteborg.

TEXT CAROLINE JOHANSSON FOTO PRIVAT, SJÖFARTSVERKET

I DAGSLÄGET använ­der lotsarna Sjöfartsver­ kets app ”ViVa” för att få information om vind­ styrka, vindriktning, vattenström, sikt och Magnus Lindgren, vattennivå. Magnus lots på Sjöfartsverket.

Lindgren gjorde en risk­ bedömning och insåg att det behövs en backup för avläsning av vattenstånd i det fall tekniken skul­ le fallera.

Två vattenståndsmätare, så kalla­d­e peglar har därför installerats vid Tånguddens lotsstation. En kan läsas av från lotsbåten, och en kan pejlas från kajen. En enkel installation som förbättrar möjligheterna för lotsar att ta del av information som är viktig i deras arbete. l ‹ 4/2017 SJÖRAPPORTEN 19

INFRASTRUKTUR

Historiskt stort utfall Aldrig tidigare har så många sjöfartsprojekt kommit med i Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet, uppger Marielle Svan, chef för Infrastrukturenheten vid Sjöfartsverket.

TEXT AGNE HÖRNESTIG FOTO AGNE HÖRNESTIG & NICKLAS LILJEGREN UNDERLAG PER-OLOF SEIRON, JOHAN WAHLSTRÖM

T

illsammans handlar det om statliga investeringar för cirka 4 miljarder kronor. Något som regeringen tar beslut om våren 2018.

DE STÖRSTA PROJEKTEN utgörs av:

›

Landsortsfarleden (8) mellan Landsort och Södertälje. Fram till idag är farleden i vissa avsnitt en av landets mest olycksdrabbade. För att minska olycksrisken har tiotalet olika delsträckor provkörts i simulator­ miljö och det har visat sig att det östliga förslaget med nya farledsavsnitt för Fifång-Regarn och Oaxen-Skanssundet är bäst. › Malmporten (1) i Luleå. Farleden in till hamnen föreslås breddas och muddras så fartyg med 15 meters djupgående kan anlöpa Luleå hamn. Parallellt har Luleå Hamn AB också ansökt om att få bygga en ny djuphamn för lika stort djup med tre permanenta kajer. › Trollhättekanal (14). Nya slussar behöver byggas eftersom de nuvarande håller på att tjäna ut på grund av åldersskäl.

I DEN TIDIGARE nationella planen utgjor-

des de enda sjöfartsobjekten av Mälarprojektet med åtgärder från Södertälje kanal och sluss in till kommunerna runt Mälaren, samt Gävle-projektet.

20 SJÖRAPPORTEN 4/2017

Marielle Svan, chef för Infrastrukturenheten vid Sjöfartsverket, som ansvarar för utredningar, analyser, beräkningar och förslag som behövs i sjöfartsprojekten.

– Regeringens ambition är att flytta över gods från väg- till sjötransport vilket dessutom bidrar till förbättrad miljö, förklarar Marielle Svan vid Infrastrukturenheten, som ansvarar för utredningar, analyser, beräkningar och förslag som behövs i sammanhanget.

– Förslagen är inte bara viktiga för Sverige utan bidrar även till att stärka utrikeshandeln och vidga det europeiska transportnätverket för infrastruktur.

En effekt som går igen i sjöfartsprojekten är att farledsutmärkningen förnyas utifrån ett miljöperspektiv genom energisnåla lösningar

1

2

3

4

PROJEKTBOOM FÖR SJÖFARTEN LULEÅ, MALMPORTEN. Breddning och fördjupning av farleden in till Luleå med ny djuphamn och tre permanenta lastkajer, orsaken är att Malmbanan till Narvik är hårt belastad.

1

5

Sökanden: Sjöfartsverket/ Luleå Hamn AB. Kostnad cirka 3 miljarder kronor, varav 1,3 miljarder för den statliga farleden.

Status: Mark- och miljödomstolen godkände med villkor de sökandes Miljökonsekvensbeskrivningar*. Överprövning i Mark- och miljööverdomstolen.

2

3

UMEÅ/HOLMSUND. Intresse för utredning.

4

SUNDSVALL. Intresse för utredning.

HARGS HAMN, ÖSTERÅKER, UPPLAND. Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder i farleden till Hargs Hamn så att större fartyg kan gå in.

5

Kostnad: cirka 75 miljoner kronor.

Status: Miljödom klar.

Avsiktsförklaring klar juli 2017. Åtgärdsvalsstudie är klar, avvaktar beslut om finansiering.

SKELLEFTEÅ.

Intresse för utredning.

4/2017 SJÖRAPPORTEN 21

INFRASTRUKTUR

6 17 SÖDERTÄLJE, MÄLARPROJEKTET. Södertälje kanal och slussar moderniseras och Mälarfarlederna muddras för förbättrad sjösäkerhet och tillgänglighet till hamnarna i Västerås och Köping.

7

8

6

16 15

14

13

Kostnad cirka 1,8 miljarder.

Status: Väntas klart 2020.

STOCKHOLMSFARLEDERNA.** Utbyggnad och ny dragning av Sandhamnsleden avlastar Furusundsleden. Furusundsleden har erosionsproblematik och utbyggd farled krävs för bättre säkerhet och tillgänglighet.

7

9

Kostnad cirka 350 miljoner kronor.

10

Status: Förberedande farledsutredning 2017–2018.

12

LANDSORT. Öka kapaciteten, tillgängligheten och säkerheten i farleden Landsort–Södertälje.

8

Kostnad: cirka 160 miljoner.

Fler tankfartyg till Södertälje väntas om Stockholms bränsledepåer stängs 2019.

Status: Tillåtlighetsprövning av regeringen.

9

KALMAR. Intresse för utredning.

10

KARLSKRONA. Säkerhetshöjandeåtgärder för färjetrafik, på grund av att färjetrafiken ökar till Polen/Östeuropa.

Kostnad cirka 48 miljoner.

Status: Åtgärdsvalsstudie avslutad. Farledsutredning förväntas starta 2018.

11

YSTAD. Hamnverksamheten flyttas för att ge plats åt bostadsbygge därför krävs åtgärder för att öka säkerhet och tillgänglighet för färjetrafiken.

Kostnad: cirka 15 miljoner.

Status: Åtgärdsvalsstudie inledd hösten 2017.

22 SJÖRAPPORTEN 4/2017

Fotnot: * Se liten ordlista för farledsprojekt. ** Förutsättningen är att regeringen utökar Nationella infrastrukturplanen med tio procent.

11 LANDSKRONA. Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder i farleden då industrin har anmält behov av kapacitetsökning.

12

Kostnad: cirka 90 miljoner kronor.

Status: Åtgärdsvalsstudie 2019–2020.

GÖTEBORG. Skandiahamnen uppges ha kapacitetsbrist för containerfartyg.

13

Kostnad: cirka 3,8–4,6 miljarder.

Status: Åtgärdsvalsstudie klar, avvaktar beslut om fortsatt utredning för att komma med i NP. Finansiering saknas för fortsatt utredning.

14

TROLLHÄTTAN. Nya slussar behöver byggas. Omfattande arbete väntas. Dagens slussar saknar kapacitet för

framtidens vänertrafik.

Kostnad: cirka 3,4 miljarder.

Status: Åtgärdsvalsstudie är klar. Avvaktar beslut om finansiering för fortsatt utredning.

15

TJÖRNBROPASSAGEN. Säkra passagen med ökad tillgänglighet genom minskade mörkerrestriktioner.

Tjörnbron rasade 1979, bron ersattes men bristerna i farleden kvarstår.

Status: Farledsutmärkningen har kompletterats från Hätteberget till Stenungsund med fokus på passagen runt Tjörnbron. Utvärdering hösten 2017. Eventuellt ytterligare åtgärder.

UDDEVALLA. Farleden har kraftiga restriktioner för bland annat mörker, vind och sikt. Bedöms behöva breddning och förstärkt farledsutmärkning.

16

Kostnad: cirka 50 miljoner.

Status: Åtgärdsvalsstudie klar i maj 2017.

17

STRÖMSTAD. Sprängning av grundet Bulthålan, översyn av farledsutmärkning. Passagerar- och godstrafiken till Norge ökar, säkerhetshöjande åtgärder behövs.

Kostnad: cirka 15 miljoner.

Status: Ansökan om vattenverksamhet, muddringstillstånd, kommer att ske till länsstyrelsen.

Landsortsfarleden är ett av många sjöfartsprojekt som finns med i förslaget till Nationell plan för transportsystemet.

med LED-teknik, energiförsörjning med solcell där man i möjligaste mån vill ersätta sjökabel­ anslutningar till elnätet.

Vidare pågår utveckling av ”light on demand,” där fyr- respektive bojbelysning tänds först vid behov, vilket minskar störande effekter av fyrljus för kringboende.

OM REGERINGEN BESLUTAR om planen enligt

förslag, och dessutom skjuter till tio procent ytterligare innebär det bland annat att Hjulstabron (6) anpassas för ny fartygsstorlek (Mälar-

projektet) och satsning på Horsstensleden (7)/ farleder till Stockholm.

Att planera, starta upp processer, söka och få tillstånd för att slutligen utveckla farled, är inte heller någonting som görs på kort tid.

– Från ax till limpa, för att uttrycka sig generellt, tar det cirka tio år. Exempelvis kan fiskinventering bara göras en viss tid på året. Det är många yrkesgrupper, konsulter och juridisk process med prövningar i domstol, som behövs för att resultatet ska bli så bra som möjligt, säger Marielle Svan. l ‹

ORDLISTA FÖR FARLEDSPROJEKT › Miljökonsekvensbeskrivning,

MKB: Upprättas av en verksamhet för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan innebära.

› Tillåtlighetsprövning: Vissa

projekt ska enligt Miljöbalken genomgå en tillåtlighetsprövning, det innebär att ärendet ska prövas av regeringen.

› Överprövning: Länsstyrelsen

ska först godkänna MKB:n som skickats in av den sökande. Re­ geringen fattar sedan beslut med eventuella villkor. Därefter skickar sökanden in en ny ansökan med MKB. Denna ansökan prövas av mark- och miljödomstolen. Domen innehåller ofta olika slags villkor och den kan överklagas till markoch miljööverdomstolen, men bara om prövningstillstånd ges. Det betyder att en överprövning kan bli vägledande i liknande fall eller att

nya uppgifter presenteras som inte kommit fram tidigare.

› Avsiktsförklaring: Handling

› Farledsdesign: Utformningen

av en bra farled skapas utifrån behov av säkerhet, kapacitet och tillgänglighet.

som undertecknats gemensamt av samtliga berörda parter och som redovisar varje parts ansvar.

Som exempel kan nämnas att i farledsprojekt Malmporten utgörs parterna av Trafikverket Region Nord, Sjöfartsverket, Luleå kom­ mun, Luleå Hamn AB och LKAB.

› Simulering: Görs i Sjöfartsverkets

NP: Trafikverket lägger fram förslag till regeringen på satsningar inom drift, underhåll och nyinves­ teringar för vägar, järnvägar, sjöfart och luftfart. Regeringen tar sedan slutgiltig ställning. Till våren 2018 beslutas planen för 2018–2029.

på frågor om vilken kapacitet och vilka fysiska åtgärder som behövs för att nå de uppsatta målen samt framtagande av till­ ståndsansökan med bland annat miljökonsekvensbeskrivning.

› Nationella infrastrukturplanen,

› Erosionsproblematik: Nednöt­ ning av berg, jord, eller annat material. Kan orsakas av vind, rinnande vatten och vågor.

och Chalmers gemensamma si­ mulatorcenter i Göteborg. Vid nya farledsförslag testkörs många olika fartyg under realistiska förhållan­ den av Sjöfartsverkets lotsar och båtmän.

› Farledsutredning: Ska svara

› Åtgärdsvalsstudie: Förstudie där

flera intressenter medverkar för att identifiera ett gemensamt problem och hitta en optimal lösning sett till transportbehovet.

4/2017 SJÖRAPPORTEN 23

FORSKNING & INNOVATION

R-mode – när satellitsystemen sviker Idag är sjöfarten nästan helt beroende av satellitnavigeringssystem som till exempel GPS och det kan göra sjöfarten sårbar.

Just nu deltar i Sjöfartsverket i ett försök att utveckla ett alternativt positioneringssystem, kallat R-mode.

TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO ANDERS RISTENSTRAND

24 SJÖRAPPORTEN 4/2017

– MEDVETENHETEN OM ATT vi har blivit

väldigt beroende av satellitnavigering har ökat. Samtidigt börjar vi förstå hur sårbart det är. Hur lätt det är att störa ut, säger Jesper Bäckstedt, systemingenjör och projektledare för Sjöfartsverkets del i Ranging Mode for the Baltic Sea, R-Mode Baltic.

Det är angeläget att hitta alternativa system som hjälper besättningen när satellitnavigeringssystemen går ner. Utvecklingen går också snabbt inom den autonoma, självkörande, sjöfarten – vilket gör det extra viktigt att navigationssystemen är tillförlitliga.

Under 2017–2020 kommer deltagarna i det nya EU-projektet R-mode Baltic att undersöka och testa om det går att använda befintliga signalsystem på ett nytt sätt.

– Det finns redan signaler som vi kan använda oss av, säger Jesper Bäckstedt.

FAKTA

Ranging Mode R-Mode eller Ranging Mode, är ett potentiellt positioneringssystem som inte är baserat på satellitteknik. Den hämtar positioneringsdata genom att mäta avstånd från andra stationer, till exempel Sjöfartsverkets DGPS-stationer och AIS-sändare. (Tid × hastighet = sträckan).

Ranging Mode for the Baltic Sea R-mode Baltic är ett EU-finansierat projekt med projektmedlemmar från Östersjöländerna.

Målet är att utveckla och demonstrera ett back­ up-system för positionering. Svenska partners är Sjöfartsverket, RISE, Gutec AB och SAAB.

”I framtiden kan man tänka att du använder fler olika navigationssystem och avviker systemen från varandra går ett larm och du blir uppmärksam på att något är fel.”

Jesper Bäckstedt, Sjöfartsverket.

Sjöfartsverkets del i projektet innebär att de kommer att ta fram en testbädd för att testa R-mode. Idag förvaltar Sjöfartsverket elva DGPS-stationer (differentiell GPS som räknar ut avvikelser från satellitsystem och sänder ut dem till fartygens navigationssystem) och äger och driver dessutom 41 landbaserade AISbasstationer som tar emot och skickar AIS-information till och från fartyg. Projektdeltagarna frågar sig om det är möjligt att använda dem vid navigering.

Med enkel matematik kan man säga att om du har uppgifter om tid och hastighet kan du räkna ut sträckan. Och har du uppgifter om sträcka från flera källor kan du räkna ut din position. Plockar du upp signaler från olika sändare kan du alltså räkna ut var du är.

Om du har rätt teknik vill säga.

– Det finns många som är intresserad av det här. Det finns leverantörer som vill utveckla mottagare. Detta ger dem möjlighet att arbeta med tekniken.

DGPS-STATIONERNA KAN sända till en radie på 20 mil

och Jesper Bäckstedt tror att vi kan komma ned till mindre än tio meters felmarginal.

– Det är ingen noggrann positionering, men kan vara en rudimentär navigeringsmetod när GPS-systemet inte fungerar, säger han.

Förutom potentiella riktade attacker som stör satellitsignalerna, kan även solstormar störa ut systemen.

– R-mode är en oberoende positioneringsmetod eftersom det är självständigt navigeringssystem. I framtiden kan man tänka att du använder fler olika navigationssystem och avviker systemen från varandra går ett larm och du blir uppmärksam på att något är fel. l ‹

Internationell workshop om framtidens sjökort Arbetet med nästa generations elektroniska sjökort pågår för fullt och nyligen arrangerade Sjöfartsverkets enhet för sjögeografi en workshop om den nya standarden för djupdataprodukter i framtidens ECDIS, Electronic Chart and Information System.

TEXT SARA LOFTÅS FOTO MAGNUS WALLHAGEN

SYFTET ÄR ATT SKAPA förbättringar

för nästa generations elektroniska sjö­ kort, det kan exempelvis handla om ökad användarvänlighet och noggran­ nare djupinformation.

På workshopen deltog kollegor från tyska Sjöfartsverket, finska Transport­ styrelsen, norska Kartverket samt från Primar/ECC. Det senare är en norsk distributionskanal som via prenumera­ tioner förmedlar digitala sjökort till fartyg och rederier.

UNDER WORKSHOPEN diskuterades

datakvalitet, koordinationssystem samt distribution och validering av djupdataprodukten.

Resultatet av workshopen ska nu sammanfattas i en rapport till projektteamet vid International Hydrografic Office, IHO. Rapporten ska utgöra underlag för en uppdatering av produktspecifikationen. l ‹ 4/2017 SJÖRAPPORTEN 25

FRÅGOR & SVAR Har du frågor och funderingar som rör sjöfarten i Sverige? Ställ dem till Sjöfartsverkets experter. Mejla dina frågor till sjorapporten@sjofartsverket.se Vilken nytta gör fyrar i dessa tider när de flesta båtar och fartyg använder elektroniska sjökort och positionerar sig med hjälp av GPS? Fyrar är ett nödvändigt stöd till navigering efter­ som de används till att bekräfta sin position. Ingen navigatör bör någonsin förlita sig enbart till elek­ troniska hjälpmedel, GPS kan till exempel störas ut eller visa fel vilket gör att positionen i det elek­ troniska sjökortet blir fel. Finns det då ingen verklig utmärkning i form av fyrar eller bojar att förhålla sig till blir det knepigt att hålla koll på var man är. Fyrar och andra fasta sjömärken är de säkraste naviga­ tionshjälpmedlen att förhålla sig till, eftersom bojar och prickar sitter förankrade med kätting i botten och kan flytta sig vid till exempel islossning.

JOHAN WESTERLUND Nautisk handläggare Farledsförvaltningen

Har fartyg svensk eller dansk lots ombord när de går genom Öresund?

Om fartygen går genom passagen ”Drogden” på danskt vatten, skall de ha dansk lots ombord. Om de väljer 26 SJÖRAPPORTEN 4/2017

Att passera Öresund kan innebära att fartyget anlitar svensk eller dansk lots, vi svarar vilka situationer som avgör.

att gå genom svenskt vatten i ”Flintrännan” har de svensk lots ombord. Danska lotsar får ta far­ tyg genom Flintrännan, men bara om de planerat föregående/vida­ re resa väster om Ven. De olika passagerna har olika fördelar. Om man har ett fartyg som kräver en större segelfri höjd än 55 meter och därmed inte kommer under Öresundsbron, kan man behöva anlita dansk lots för att gå genom Drogden, även om man exempel­ vis ska från en svensk hamn på östkusten till en svensk hamn på västkusten. Har man däremot ett fartyg som kan gå igenom Flint­ rännan är det en passage som er­ bjuder mindre trafikintensitet och något billigare lotsning.

ANDERS ALESTAM Lotsområdeschef Malmö

Om man äger en fyr eller ett sjömärke och vill göra någon ändring, till exempel flytta eller bygga om, hur går man tillväga?

De fyrar och sjömärken som är privatägda har Transportstyrelsen som tillsyns­ myndighet. Man ansöker alltså hos dem om att få ändra sjömärken som inte ägs av staten.

SIGGE GUSTAFSSON Fyringenjör Farledsförvaltningen

KORSORD

• Tre lyckliga korsordslösare kommer få två biobiljetter var. Vill du delta i utlottningen?

Skicka in din lösning till Sjörapporten, Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping. Lösningen måste vara Sjöfartsverket tillhanda senast torsdagen den 1 februari.

NAMN: ADRESS: 4/2017 SJÖRAPPORTEN 27

YRKET Driftoperatör

TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO ANDERS RISTENSTRAND

Emma har ett iskallt jobb Hon är meteorologen som blev gruppchef på SMHI. Nu har Emma Grönkvist landat på Sjöfartsverket för att planera isbrytning.

S

om många med liknande utbildning började Emma Grönkvist sin karriär på SMHI med att göra meteorologiska grundprognoser. Men efter åtta år, varav två år som gruppchef började hon som driftoperatör och systemförvaltare på Isbrytarledningen i våras.

– Det var ett ganska naturligt steg för mig som meteorolog.

Att börja allmänt för att sedan specialisera mig, och att specialisera mig mot just sjöfart är väldigt roligt, säger Emma.

REDAN SOM METEOROLOG på SMHI fick hon bekanta sig med Sjöfartsverket. Hon tog fram isprognoser till isbrytarledningen på Sjöfartsverket och annan sjöfart, och 2013 fick hon följa med isbrytaren Frej under isbrytningsexpedition.

– När du gör prognoser underlättar det att förstå verksamheten du gör prognoser till. Det kan vara svårt att förstå verkligheten i Bottenviken från ett kontor i Norrköping om du aldrig varit där.

Sjöfartsverkets isbrytarledning följer noggrant upp isläget och förändringar. Genom att utfärda trafikrestriktioner underlättar de isbrytarnas verksamhet: en säker och smidig trafik till och från de svenska hamnarna.

– Jag använder mina kunskaper från meteorologin mycket i min nya roll. Vi gör långtidsplanering för vilka hamnar som ska ha trafikrestriktioner minst sex dagar i förväg, och då underlättar det att vara väl insatt i väderprognosen.

JOBBET ÄR SÄSONGSBUNDET. Vin-

tertid koordinerar hon isbrytare. Varannan vecka under issäsongen är hon i beredskap då isbrytningens verksamhet pågår 24 timmar om dygnet. Ibland behöver hon ta snabba beslut då isläget kan förändras hastigt. Det kräver att hon tar beslut av omfördelning av isbrytande resurser, till exempel bogserbåtar och isbrytare.

– Jag kan bli uppringd mitt i natten.

Ett fartyg kan till exempel ha kört fast i isen på Mälaren och en bogserbåt behöver hyras in för att bryta loss den.

SOMMARHALVÅRET INNEBÄR mer administrativa uppgifter. Till exempel har hon varit med och nyutvecklat IBNext: ett planeringsverktyg där användaren får tillgång till bland annat hamnlistor, satellitbilder och väderprognoser.

– Alla kan egentligen ta del av en väderprognos, men som meteorolog kan jag lättare göra en bedömning om den är tillförlitlig. Det är min största styrka. l ‹ 28 SJÖRAPPORTEN 4/2017 3/2017

EMMA GRÖNKVIST Bor: Östra Husby Yrke: Driftoperatör och systemförvaltare för IBNext på Sjöfartsverkets isbrytarledning.

Utbildning: Magisterexamen i meteorologi från Stockholms universitet.

Bakgrund: Är uppvuxen i Stockholms skärgård och tillbringat de första 25 sommarsemestrarna på Kallskär. Har haft segelbåt och har varit mycket på sjön på fritiden. Meteorolog på SMHI 2009–2015.

2015–2017 Gruppchef på för oceanografiska prognosoch varningsverksamheten samt istjänsten.

Tid på Sjöfartsverket: Sedan april 2017 Kuriosa: Du kan ha hört Emma i Sjörapporten i P1.

SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

OMBORD

FILM Shia LaBeouf och Sverrir Gudnason får regi av Janus Metz. I filmen ”Borg” återskapar de tillsammans spänningen i 1980 års Wimbledonfinal mellan John McEnroe och Björn Borg.

FLER HYRFILMER PÅ GÅNG

FOTO: JULIE VRABELOVÁ

Vi planerar följande titlar till Sjömansservice hyrfilmstjänst, under de kommande månaderna:

En sportslig chans Otroliga berättelser om framstående personligheter och deras gärningar har alltid fascinerat oss. Sedan filmvärlden fick upp ögonen för filmatiseringar av riktiga livsöden verkar det som om strömmen aldrig sinar. Produkten biopics (biographical pictures) lockar varje år många besökare till biograferna. Häng med på en snabbdykning i sportens filmiska värld.

DE SENASTE ÅREN har genren fått ett upp- Schultz spelas mycket trovärdigt av Chan­ sving med ett gäng sevärda titlar. Ta till exning Tatum och Mark Ruffalo och Du Pont görs av Steve Carell, som faktiskt blev empel ”Rush” om 70-talets ärkerivaler inom Formel 1 – playboyen James Hunt och Oscarsnominerad för insatsen.

Andra nämnvärda titlar är ”The Fighter”, metodikern Niki Lauda. Filmen ger oss en ”Moneyball”, ”Invictus” och ”The Hurricainblick i deras vitt skilda liv och hjälper oss förstå drivkraften mellan dessa män som, ne”. Har du inte sett dem? Gör det. trots att hårda ord kastades sinsemellan, respekterade varandra innerligt. Historien I SEPTEMBER GICK ”Borg” upp på bio. om backhopparen Eddie Edwards som, 20 Att över 55 000 svenskar valde att se den månader efter att han gjort sitt första hopp, under öppningshelgen gjorde att det blev representerar Storbritannien vid vinter-OS i den största premiären för en svensk film Calgary 1988 är lika otrolig som sann. ”Edi år. Många är vi som suktar efter att få die the Eagle” hade lika gärna kunnat heta uppleva rivaliteten mellan en av svensk Mot alla odds och bjuder på en fantastisk idrotts största ikoner – Björn Borg – och berättelse i feel-good-anda.

John McEnroe ännu en gång medan en del En helt annan känsla förmedlar ”Foxav oss hört om historien och vill ta del av catcher”, om brottarbröderna Mark Schultz den på ett lättillgängligt och spännande and Dave Schultz, som efter att ha vunnit sätt.

OS-guld 1984, bjuds in att träna inför 1988 I rollistan ser vi nästan läskigt porträttlika års OS i Seoul för den excentriske och gal­ Sverrir Gudnason och Tuva Novotny som Björn och exfrun Mariana Simionescu. Shia ne miljardären John Du Pont. Bröderna

› Dunkirk › Vår tid ska komma › Baby driver › War for the Planet of the apes › It › Borg

LaBeouf som vi bland annat känner igen från ”Fury” och ”Lawless” spelar McEnroe och Stellan Skarsgård gestaltar tränaren Lennart Bergelin.

Danske regissören Janus Metz, som fram till nu varit mest känd som mannen bakom krigsdokumentären ”Armadillo”, har nu sett till att hans namn fått betydligt fler spotlights på sig. ”Borg” hade äran att öppna Toronto Filmfestival. Kritikern John DeFore från in­ flytelserika tidningen Hollywood Reporter sammanfattade upplevelsen så här: ”Fil­ men visar verkligen hur en enskild match kan få det att kännas som om hela världen står på spel.”

VI SOM GÅR igång på det här kan se

fram emot ”Battle of the sexes”, om den uppmärksammade tennismatchen mellan tidigare proffsspelaren Bobby Riggs (Steve Carell) och Billie Jean King (Emma Stone) 1973. Dessutom ”I, Tonya” som handlar om konståkningsskandalen där Tonya Hardings ex-man hyrt en man för att bryta benet av kon­ kurrenten Nancy Kerri­ gan. Det ryktas också om att vi längre fram vänta oss en spelfilm om Mike Tyson, och där Jimmy Eriksson, kan vi nog vänta oss fler medieansvarig, Sjömansservice. ‹ skandaler. l 4/2017 SJÖRAPPORTEN 29

OMBORD MOTION I kvartsfinalen åkte Team Älvtank ut, efter en 2–3 förlust mot Dickson.

Men insatserna gav dem titeln ”Bästa fraktfartyg”.

Besättningen från kryssningsfartyget m/s Koningsdam på väg tillbaka till fartyget efter ett besök på Sjöfartsklubben Kaknäs, där de spelade fotboll och basket mot m/s Fantasia.

Big thanks from M/S Koningsdam TRANSPORTEN MELLAN Nybroviken

24-timmars för 35:e gången KAMRATSKAP, KÄMPAGLÖD, bra fotbollsväder och friidrott är några ord som kan rama in årets stora fotbollsfest för sjöfolk.

Den 1–2 september spelades Sjömans­ service fotbollsturnering 24-timmars för 35:e gången. 18 lag spelade 45 matcher.

Enligt en av domarna var årets upplaga en av de lugnaste genom tiderna – få gula kort och en otroligt fin atmosfär mellan lagen.

För tredje året i rad möttes Klippans Båt­ män och Stena Jutlandica i final. Klippans Båtmän försvarade titeln från förra året. För Stena Jutlandicas målvakt, som genom hela turneringen hållit nollan, blev motstån­ det från Klippans Båtmän för mycket och ‹ resultatet blev 0-6 till Klippans Båtmän.l TEXT & FOTO: MIKE JOSEFSSON

och Stadsgårdskajen görs med en av Strömmas Kanalbolagets sightseeing­ båtar. Efter besöket fick sjömansklub­ ben följande respons: “Hi Jari, I would like to say big thank you to you and your team for today.

Our crew is very happy and enjoyed their day in Sjofartsverket. That’s very nice and coziest Seaman Center that I ever seen. I wish we can visit your pla­ ce for next year. Big thanks from m/s Koningsdam.”

TEXT OCH FOTO: JARI RAMINEN

Oden i Helsingborg BESÄTTNINGEN PÅ ISBRYTAREN Oden har

Platsombudet Adam Nordström kollar hur långt Odens stående längdhoppare ”flyger”. Tekniske chefen Mårten Thuresson håller i skrivplånet medan resten av kollegerna klappar igång hopparen.

några gånger i år tävlat inom ramen för friidrotts­ tävlingen Sjöpokalen. Nu ligger de i Helsingborg till i slutet på november, så det kan bli något mer besök innan de ger sig av.

Vi får ofta höra sjöfolket berätta om saker de varit med om tack vare Sjömansservice fartygs­ besök – allt från diverse idrott till utflykter. Efter­ som en hel del av besättningen tidigare arbetat på lastfartyg pratade vi gamla minnen vid det här be­ söket. Det är så härligt att höra hur mycket besö­ ‹ ken betytt, och fortfarande betyder. l TEXT & FOTO: LASSE HULT

30 SJÖRAPPORTEN 4/2017

NORDISKA FOTOTÄVLINGEN FÖR SJÖFOLK 2017 Har du ännu inte hunnit skicka in dina bästa bilder till fototävlingen för sjöfolk? Ingen fara. Tävlingen pågår året ut. På www.seatime.se/fototavling kan du läsa om hur du gör för att delta.

BÖCKER

Sjöbefälsstudenterna uppradade efter avslutad golftävling i Kalmar.

Sjöslaget Ost 41 GLADA GOLFARE kom till

starten på Kalmar GK. Vädret var med oss även denna gång och första bollen slog ut klockan 9. Extra roligt i år var att det kom många deltagare från fler delar av landet. Bland annat deltog fem spelare från Chalmers sjöbefälshögskola.

De utgjorde också det vinnande laget i årets skolmatch mellan de två sjöbefälsskolorna i Kalmar respektive Göteborg. Vinsten var den första på flera år och gladde chalmeristerna. Kalmarskolan representerades av Jonathan Hertin och Marcus Törnqvist.

Martin Nitschke och Nicholas Troedsson var de två spelarna från Chalmers som hade bäst score – sammanlagt 132 slag netto – mot Kalmarlagets 150 slag. Med de poängen tog Nitschke och Troedsson ock­ så hem första respektive andra plats i B-klassen.

Stort tack till alla deltagare, prissponsorer och huvud­ sponsorn Sjöbefälsförening­ en, som gör det möjligt att genomföra tävlingen.

På webbplatsen seatime.se hittar du resultat och bilder från våra turneringar.

TEXT: NILS EDOFF FOTO: GLENN HJELLE

Äntligen ny app för ljudböcker Till dig som lånar ljudböcker från Sjömansbiblioteket har vi nu en glädjande nyhet. I Elibs nya app Biblio finns möjlighet att både streama och ladda ned ljudböcker. En bra bok kan vara ett perfekt sällskap i hytten.

Om du inte redan har ett lånekonto, ansök redan idag på www.seatime.se

BOKTIPS! Läs om månadens boktips på www.seatime.se

Nytt på sjömansbibliotekets hyllor

BOKANJÄRERNAS Kasta loss – berättelser från de sju haven

Bokanjärernas fjärde antologi med fascine­ rande berättelser från exotiska platser och kända hemmavatten.

FREDRIK BACKMAN Vi mot er

BRITT-MARIE MATTSSON Projektet

EVA JOHANSSON Släktforska om sjöfolk

ANDERS DE LA MOTTE Höstdåd

Fristående uppföljare till Björnstad, Fredrik Backmans hyllade roman om en stad och ett hockeylag.

Underhållande och skrämmande roman, där författaren trovär­ digt beskriver det poli­ tiska spelet i maktens centrum.

Nyutkommen hand­ bok där du får veta allt om hur man hittar i Sjömanshusens arkiv.

Vad var det egentligen som hände den där sensommarkvällen för tjugosju år sedan?

4/2017 SJÖRAPPORTEN 31

POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN Berit Blomqvist

Ett yrkesliv ägnat åt sjöfarten TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO NIKLAS MAUPOIX

1

Förlorade sitt hjärta till sjöfarten

– Jag gick till sjöss 1976 och arbetade som mässjänta på Tor Lines englandsbåtar; utbildade mig senare till journalist men hade redan då förlorat mitt hjärta till sjöfarten. I princip skrev jag bara om sjöfart. 1996 var jag med och startade Sjöfartsforum och 2002 fick jag erbjudande om att bli vd för Sveriges Skeppsmäklareförening. Där har jag varit sedan dess.

2

Samlingsplats för hela branschen

– Jag startade Världssjöfartens dag i dess nuvarande form 1994, efter att Sjöfartsverket lagt ner den på grund av bristande intresse; jag ville göra dagen till en samlingsplats för hela sjöfartsklustret. Det första evenemanget hölls en vecka efter att Estonia förlist. Det var en otroligt märklig dag med så mycket nerv i.

Därefter blev Världssjöfartens dag som min baby, även om jag idag släppt ansvaret.

3

Stolt svensk sjöfart

– Den svenska rederibranschen har klarat sig bättre än den svenska flaggan när det gäller sjöfartens utveckling de senaste 40 åren. Världen har förändrats, Kina står till exempel inte som Japan gjorde förr och väntar

på att andra länders fartyg ska frakta deras gods. Men det finns mycket kraft i den svenska sjöfarten, inte minst i Stena, på Donsö och förhoppningsvis även i Wallenius.

4

Digitaliseringen inget hot – än

5

Isbrytning är vinterväghållning

– När jag började inom Skeppsmäklareföreningen pratades det om att digitalisering och effektivisering skulle innebära slutet för branschen.

15 år senare har mycket hänt, men ändå är antalet medlemmar nästan lika många. Maritime Single Window har inte inneburit mindre jobb för våra medlemmar än. Ju mer internationell sjöfarten blir, desto viktigare borde det väl också vara för samhället Sverige att det finns svenska parter som en länk till rederierna vars fartyg kommer hit?

– Jag skulle vilja att politiken, myndigheterna och branschen tar ett gemensamt omtag kring avgifterna för att få till de bästa förutsättningarna för sjöfarten. Det är vettigt att brukarna betalar för infrastrukturen, men det ska vara enligt konkurrensneutrala principer. Lika för alla. Jag tycker att Sverige ska jämställa isbrytningen med vinterväghållning på väg och järnvägsspår, det vill säga skattefinansiera isbrytningen. Då hade vi sluppit höjningen av farledsavgifterna.

KORT OM // BERIT BLOMQVIST Gör: VD för Sveriges Skepps­ mäklareförening. Bor: Göteborg.

Intressen: Förutom arbetet även teater, kultur och resor. Är ordförande i Sjöfartens Kultursällskap. Båt: Har haft en Iversenritad ketch. Sålde den och köpte vattensäng när första barnet föddes.

Familj: Två söner. Äldste sonen är andrestyrman på Stena Roro.

Drivkraft: Glädje, kreativitet och ansvar.