Sjörapporten nr 4, 2018

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 4 2018

rapporten

tema

Möt Sveas befälhavare Tiden efter #lättaankar Norén: ”Vi framtidssäkrar sjöfarten”

Skeppsbrott Anders är ute på lotsuppdrag när ett annat fartyg driver okontrollerat mot land

AVGÅNG FOTO: EMMA EDSTRÖM

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Sjöfartsverket är ett tjänste­ producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fyra nummer per år.

19 6

TR

Adress: Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon: 0771-63 00 00 Webbplats: www.sjofartsverket.se Prenumeration: För att prenumerera, adressändra eller säga upp din prenumeration på Sjörapporten maila sjorapporten@ sjofartsverket.se Adressändring: sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Niclas Härenstam Redaktör: Emma Edström emma.edstrom@ sjofartsverket.se Redaktion: Jimmy Eriksson, Tobias Fälth, Daniel Lindblad, Sara Loftås.

Formgivning: Rubrik AB Tryck: Danagård LITHO ISSN-1402-2028 YCKSAK 3041 0 Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 4 2018 Omslagsfoto: Emelie Asplund

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten? sjorapporten@ sjofartsverket.se

22

SVEAS BEFÄLHAVARE: ”Jag ser framemot att vara en del av den maritima forskningen”

INNEHÅLL 04

NYA FARLEDSAVGIFTER FÖR SJÖFARTEN Vid årsskiftet höjs farledsavgiften i enlighet med netto­­prisindex för att bibehålla den servicenivå som handels­sjöfarten efterfrågar. Samtidigt utvecklar Sjöfartsverket sin verksamhet för att passa kundernas behov.

06

TEMA: SKEPPSBROTT Att göra fel till sjöss får stora konsekvenser. Det här hände när lastfartyget BBC Lagos saknade personal på bryggan och gick på grund utanför Helsingborg.

16

TIDEN EFTER #LÄTTAANKAR Först kom #metoo, sen #lättaankar – vittnesmålen om mäns privilegier och maktmissbruk till sjöss. Nu vill sjöfarten komma på rätt köl med initiativet Vågrätt.

18

KONKURRENSKRAFTIG SJÖFART I FRAMTIDEN Sjöfartsverket gör just nu en förändringsresa där framtiden står i fokus. Katarina Norén berättar om hur Framtidsprogrammet ska stärka sjöfarten i svenska farvatten. Idag och i framtiden.

Säker och effektiv sjöväg MÅNGA AV DE TJÄNSTER som vi på Sjöfartsverket levererar handlar om att skapa en säker sjöfart. Lotsning, sjömätning och sjöräddning är tyd­liga tjänster för att hålla sjövägen säker.

Tyvärr sker det ändå olyckor och inci­ denter. Ibland beroende på teknik som fallerar och ibland den så kallade mänskliga faktorn.

Dessbättre är många beredda att rycka in för att förhindra olyckor och rycka ut om olyckan ändå sker. Förutom Sjöfartsverket arbetar en rad myndigheter och andra organisationer för en säker sjöfart. I det här numret av Sjörapporten kan du läsa mer om vårt gemensamma arbete.

Sjöfarten är effektiv och miljövänlig.

Därför kommer den att öka i betydelse i framtiden, även för kortare resor och transporter. Nyligen presenterade vi Sea Traffic Management, STM, på en världskonferens. Med hjälp av digitalisering kan rutterna bli säkrare, kortare och logistiken runt en transport blir mer exakt. Det är roligt att vi från svenskt håll fått leda utvecklingen av framtidens sjöfart som förhoppningsvis blir världsstandard.

Det är så vi i Sjöfartsverket tänker.

Vi vill bidra till säker och effektiv sjöfart. Både nu och i framtiden.

KATARINA NORÉN Generaldirektör

FOTO NICLAS FASTH

DESSUTOM 03 AVGÅNG Ny teknik ska fånga sjösprång // 14 SKEPPSBROTT Svaveldirektivet SECA // 20 FORSKNING OCH INNOVATION Mänsklig data styr datorerna i framtiden // 24 YRKET Kundansvariga handläggare // 25 OMBORD Aktuellt i sjömansbiblioteket // 28 PROFILEN Historierna skakade sjöfarten 2 SJÖRAPPORTEN 4/2018

Nära ögat

SHUTTERSTOCK

HUNNEBOSTRAND (SJÖFARTSVERKET)

Två personer hamnade i vattnet när plastbåt kapsejsade utanför Hunnebostrand på västkusten i slutet av oktober. Efter cirka 30 minuter var Sjöfartsverkets räddningshelikopter på plats och kunde vinscha upp de nödställda ur vattnet och vidare till sjukhus. Båda var lätt nedkylda, men vid god vigör.

FAKTA

Sjösprång

Gemensamt nät

›

›SMHI och Sjöfartsverket är nu

I sällsynta fall kan havets vattenstånd vid kusten helt plötsligt öka väldigt fort, ja nästan likt en tsunami. Observationer berättar om att havet stigit med någon meter på 5–60 minuter. Detta fenomen kallas sjösprång.

KÄLLA: SMHI

mitt uppe i sammanslagningen av sina vattenståndsnät. Det innebär att de tidigare separata näten förenas i ett gemensamt observationsnät för mätningar av havsvattenstånd. SMHI har hittills uppgraderat 19 av 24 stationer, och även Sjöfartsverkets havsvattensståndsstationer uppgraderas.

Ny teknik fångar sjösprång Havet, som vanligtvis upplevs som trögt och svårt att påverka, kan agera förvånansvärt livligt om förutsättningarna är de rätta. Nu kan till exempel sjösprång, då vattennivån hastigt stiger och sedan sjunker, fångas bättre tack vare att SMHI och Sjöfartsverket installerar mätteknik med minutupplösning.

TEXT EMMA EDSTRÖM

SJÖVÄDER. Framför lågtrycket som ut-

vecklade sig till stormen Knud den 21 sep­tember fanns en mycket aktiv kallfront med åska. När fronten passerade landets östra delar kunde man se en snabb påverkan på vattenståndet i Östersjön.

– Störst utslag observerades i Visby där

vattenståndet steg med 44 centimeter på 7 minuter för att sedan sjunka undan lika snabbt, berättar Fredrik Waldh, oceanograf vid SMHI. – Sjöfarten kan påverkas av sjösprång, speciellt inne i hamnar med begränsat djupgående. Sjösprången är oftast kort-

livade och svåra att förutsäga även om vissa platser verkar mer utsatta än andra.

Att mäta vattenstånd är en förutsättning för att snabbt kunna varna sjöfarten för ett pågående sjösprång, säger Thomas Hammarklint, vattenståndsexpert på Sjöfartsverket.

När Sjöfartsverket och SMHI slår samman sina havsvattenståndsnät och samtliga stationer kan ge minutuppdateringar får vi noggrannare mätningar.

– Vi kan nå ut med noggrannare information till sjöfarten vid avvikande väder och förbipasserande vädersystem genom VIVa, vind och vattenståndsinformation, säger Christian Kark systemingenjör. l ‹ 4/2018 SJÖRAPPORTEN 3

Stolt symbol Sedan 1777 har båken på Spårö väglett sjöfarande till och från Västervik. Med tiden har båken blivit en stolt symbol för Västervik och nu tas nästa steg i dess historia. Från och med onsdagen den 31 oktober tillhör båken Västerviks kommun, som köpt den av Sjöfartsverket.

Handelssjöfarten bekostar i mycket hög grad sin egen infrastruktur genom lotsoch farledsavgifter till Sjöfartsverket.

”Vi har effektiviserat för en miljard”

Under lång tid avstod Sjöfartsverket från avgiftshöjningar, men för att bibehålla den servicenivå som handelssjöfarten efterfrågar höjs nu farledsavgiften i enlighet med nettoprisindex. För att uppnå full kostnadstäckning för lotsningsverksamheten höjs även lotsningsavgifterna.

TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO DANIEL LINDBLAD & PERNILLA ANDERSSON

SERVICE. – Samtidigt som vi höjer avgifter-

na arbetar vi med att effektivisera och utveckla verksamheten efter kundernas och samhällets behov. De senaste tio åren har vi effektiviserat för en miljard kronor och de kommande tio åren ska vi genom effektiviseringar och nya affärer hämta hem ytterligare en miljard kronor, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket har relativt sätt en hög servicegrad och kan med endast fem timmars varsel tillhandahålla lots till fartyg som anlöper till eller avgår från svensk hamn, även till mindre hamnar utmed Norrlandskusten.

Samtidigt arbetar Sjöfartsverket i samråd med andra myndigheter för att på sikt ut4 SJÖRAPPORTEN 4/2018

veckla och effektivisera navitar sig mot allmänheten, båtlivet och samhället i stort. Anslagen för gationsstödet och övrig service dessa uppdrag har urholkats över kopplat till fartygsanlöp. tid och är i dag underfinansiera– Att hålla Sveriges sjövägar framkomliga, tillgängliga och säkde med över 200 miljoner kronor per år. ra är viktigt för att stärka Sveriges Katarina Norén, – Vi har förslagit en förstärkning konkurrenskraft och ekonomi. För generaldirektör för av anslagen på 216 miljoner kroatt vi ska kunna leverera bra serSjöfartsverket. vice och samtidigt utveckla våra nor, vilket innebär att vi utan att tjänster krävs att avgifterna ligger höja avgifterna skulle kunna finani nivå med kostnadsutvecklingen efter effeksiera en ny generation av isbrytare. När det är ekonomiskt försvarbart vill vi dessutom tivisering, säger Katarina Norén. förstärka de miljöincitament som möjliggör Sjöfartsverket är ett av tre affärsverk och lägre avgifter för de redare som genomför finansieras till 70 procent av de avgifter som miljöförbättrande åtgärder på sina fartyg, handelssjöfarten betalar, men verket har säger Katarina Norén. l även anslagsfinansierade uppdrag som rik‹

Framtidens anlöp Hur ser framtidens anlöp ut och vilka förändringar behövs i så fall? Det var temat när Sjöfartsverket bjöd in sina kunder till dialog i form av en workshop. Resultat presenteras senare i höst.

Fyren gick av på mitten Lastfartyget Regal Star kolliderade med fyren Remmargrund i slutet av oktober. Tillsvidare kommer fyren att ersättas med en provisorisk fyrlykta och en ny ViVa-station har inrättats.

TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO JOHAN FÄRNSTRAND

FYROLYCK A . Lastfartyget

Regal Star som går mellan Estland och Sverige drabbades av stopp i maskin och drev på fyren Remmargrund utanför Kapellskär. Ingen av de 38 personerna ombord skadades

och inget läckage från fartyget identifierades.

Tills vidare kommer fyren att ersättas med en provisorisk fyrlykta som placeras på det befintliga fundamentet. Den trasiga fyren har märkts ut på

de elektroniska sjökorten och en navigationsvarning har utfärdats. Fyren är viktig för sjöfarten men det finns fler sjömärken i närheten så trafiken fungerar utan begränsningar. l ‹

Ny ViVastation ersätter Remmargrundet Som en konsekvens av olyckan skadades Remmargrundets ViVa-station. Sjöfartsverket har därför, i samarbete med SMHI, skapat stationen Söderarm.

Stationen finns tillgänglig i ViVaappen, kartan på Sjöfartsverkets webbplats och via AIS.

Sjöfartsverket på turné I sommar arrangeras Sjöfartskonvojen, en flytande rekryteringskampanj för att locka fler till sjöfarten. Sjöfartsverket ställer upp med en isbrytare till arrangören Sjöfartens arbetsgivareförbund. TEXT MARIE HALLERFELT FOTO SJÖFARTSVERKET REKRY TERINGSK AMPANJ. – Förra gång-

en rekryteringskampanjen ägde rum hade den bra effekt på söktrycket till sjö­ befälsutbildningarna, säger Per Barkman, projektledare för Sjö­fartskonvojen. Syftet med Sjöfarts­konvojen är att locka ungdomar att söka sig till sjöfartsutbildningarna och senare fortsätta sin karriär inom sjöfarten. Vi är många organisationer som tillsammans kommer samarbeta i Sjöfartskonvojen för att sätta fokus på utbildning och rekrytering.

– Vi tycker att det här är en bra grej och vi ser vikten av att bredda kompetensen, inte bara hos de ombordanställda utan vi vill se till hela sjöfartsklustrets behov. Sjöfarten behöver rekrytera mycket folk framöver och dessutom måste det bli ett större fokus på sjöfartsklustret, säger Ove Eriksson.

Rutten blir Lysekil till Luleå med ett antal stopp i olika hamnar. Vid varje hamn kommer det erbjudas möjlighet att besöka isbrytaren och delta i många olika aktiviteter allt för att visa det fantastiska med sjöfarten. l ‹ 4/2018 SJÖRAPPORTEN 5

TEMA Skeppsbrott

NÅGRA GRADER FRÅN EN

katastrof En besynnerlig körning i trafiksepareringsstråket i Öresund visar sig vara något mycket allvarligare.

Bryggan är helt tom, och snart inser alla att fartyget kommer att gå på grund. Inom loppet av 25 minuter står BBC Lagos på en sandbank utanför Råå.

TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO EMELIE ASPLUND, ANNA WAHLGREN, SANDRA HENNINGSSON/BILDER I SYD. ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

6 SJÖRAPPORTEN 4/2018

Sjöfartsverkets lots Anders Jannesson menar att det är en skyldighet att agera om du kan.

D

et är en ljummen natt på Sjöfartsverkets trafikcentral Sound VTS i Malmö i början av augusti. Sound VTS är en dansk/svensk sjötrafikcentral med ständig uppsyn över fartygstrafiken i Öresund. Och det behövs, Öresund är porten till Östersjön och här passerar årligen 35–40 000 fartyg. Det betyder närmare hundra fartyg varje dag. Kommunikation är särskilt viktigt för sjösäkerheten.

3 augusti 23:00: Ett anrop från sjön DEN SVENSK A V TS-OPERATÖREN Mats Braun studerar sektor ett, det norra VTSområdet i Öresund och hans danska kollega Sonja Grove det södra när de hör ett anrop på VHF-radion.

Det är lotsen Anders Jannesson som försöker anropa lastfartyget BBC Lagos via VHF-radio.

– Jag såg att hon var på felaktig kurs. I stället för att gå in i trafiksepareringen var det på väg in mot land, berättar han.

Själv befinner han sig på ett lotsuppdrag på fartyget Sulphur Genesis och gör sig en bild av trafiken i området. Sulphur Genesis är på väg i sydgående separering och fartyget han möter byter inte kurs där det förväntas göra. Trafiksepareringsstråk (TSS) är enkelriktade filer för båttrafiken, för att förhindra olyckor.

– Vi visste att hon var på väg till Las Palmas och inget mer. Det kunde ju hänt något på bryggan eller så kunde hon gått in mot hamn för att ankra. Men i mitt huvud var det något som var väldigt fel, berättar Mats Braun.

BBC Lagos är ett drygt 120 meter långt fartyg och har precis legat och lastat i Litauen i fem dagar. Nu är hon med en last på 5 000 ton vete på väg till Las Palmas i Spanien. Till en början går hon som hon ska i stråket, med en stadig kurs och fart på 10 knop går hon rakt mot land. Mats försöker alltjämt anropa fartyget. Men ingenting. Ingen är på bryggan visar det sig senare.

– Jag inser att det här fartyget är på väg att gå på grund, säger Mats.

I havet utanför Helsingborg gör lotsen Anders det han kan.

– Jag har en bogserbåt som ska hjälpa oss in, så jag ber dem att se vad de kan göra om de kan sticka ifatt BBC Lagos, säger Anders Jannesson.

PÅ V TS-CENTRALEN ÄR de förbryllade när de gång på gång själva försöker kontakta fartygets brygga genom att kalla både på VHF och direkt via DSC.

BOGSERBÅTEN SVITZERS BJÖRN gör nu allt i sin makt att påkalla uppmärksamhet från fartyget. Under elva minuter tutar och blinkar bogserbåten med kraftigt sken.

– Det är min skyldighet att agera om jag kan. Så vad kun4/2018 SJÖRAPPORTEN 7

TEMA Skeppsbrott Dagen efter står BBC Lagos på grund i sandbotten.

Trønnehave

Helsingborg

02

03

Helsingør

Sydhamnen

102 E4

Bulkhamnen

Småbåtshamn

Olycksplats

Pålstorp

de jag göra i den här situationen? Jag hade en bogserbåt och de var villiga att ställa upp, säger Anders.

3 augusti 23:30: Grundstötningen är ett faktum PÅ SOUND V TS HAR larmkedjan nu gått igång.

Kustbevakningen, Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) och Transportstyrelsen är underrättade.

8 SJÖRAPPORTEN 4/2018

Sonja och Mats kan efter åtskilliga försök att ta kontakt, bara torrt konstatera att hon kommer att gå på grund.

– Jag vet att det är bara är sandbotten, hade hon gått med samma kurs 200 meter västerut hade det varit värre, säger Mats Braun.

Alldeles norröver ligger oljehamnen i Helsingborg.

– Adrenalinet pumpade när allt var över. Först blir man arg. Sen frågar man sig kunde jag gjort på något annat sätt? tillägger han.

KUSTBEVAKNINGENS BÅT KBV 314 är alldeles i närheten

och när de bordar BBC Lagos omhändertar de kaptenen som är märkbart berusad. Resten av BBC Lagos tiomannabesättning samlas på bryggan, de mår bra men måste nu undersöka om fartyget tar in vatten.

Två grundstötningar på tio dagar När det ringer till Tommy Andersson mitt i natten den 3 augusti väcks han. Han är chef i beredskap och tidigare under dagen har ett annat grundstött fartyg lotsats in till Oskarshamn: Makassar Highway som gick på grund den 23 juli. Äntligen är hon i hamn.

Anders Jannesson befinner sig fortfarande på Sulphur Genesis och behöver försäkra sig om han kan passera. Dessutom uppmanar JRCC bogserbåten att stanna kvar hos haveristen.

Trots ansträngningar från utomstående som lotsen Anders Johannesson och bogserbåten Svitzers Björn gick en grundstötning inte att undvika.

Efter 30 till 45 minuter har en ny bogserbåt kommit och svavelfartyget kan fortsätta sin resa, förbi det grundstötta fartyget. Det dröjer ända till söndagen innan BBC Lagos kan tas in i Helsingborg hamn med hjälp av lots.

23 augusti: Tingsrättens dom faller Den 23 augusti kom tingsrättsdomen, befälhavaren döms till fyra månaders fängelse för grovt sjöfylleri. Enligt egen utsago i förhör ska han ha stängt av det larm som går på med jämna mellanrum i syfte att undvika att man somnar på sin post. ”Trots ansträngningar från utomstående har en grundstötning inte gått att undvika. Endast tillfälliga omständigheter har gjort att denne medförde begränsade skador.” Utdrag ur tingsrättens bedömning.

– DET ÄR KLART att åka in i en sandbank är

inte det värsta som kan hända. Men hade han lagt en annan kurs där han rundat Ven – bara ett par grader västerut hade han gått rakt in i sydhamnen i Helsingborg och då hade konsekvenserna blivit betydligt större, säger Tommy ‹ Andersson. l

FAKTA

Om befälhavaren är berusad när lotsen bordar?

Lotsens kunskap och er”Då avbryter farenhet bidrar till sjö- och vi lotsningen miljösäkerhet och tillgängligheten i svenskt inre vatten. på lämpligt ställe De är en försäkring för att och begär ut fartyget ska ta sig tryggt till land. Så vad gör man om kustbevakning befälhavaren är berusad och polis” när lotsen kommer ombord?

Anders Jannesson

Brott mot sjölagen

› 2017 anmäldes 189 brott mot sjölagen. › 148 av dem gällde sjöfylleri › Andra brott kan till exempel vara försummelse av fartygets sjövärdighet, oaktsamhet till sjöss, befälhavare som avvikit vid fara och försummelse av skyldigheter vid sjönöd.

Källa: Brottsförebyggande rådet

”I statistiken kan du inte se om det gäller yrkessjöfart eller fritidsbåtstrafik. Rent kvantitativt dominerar fritidsbåtstrafiken.”

James van Reis, sjöåklagare.

4/2018 SJÖRAPPORTEN 9

TEMA Skeppsbrott

Lagens långa arm till sjöss

10 SJÖRAPPORTEN 4/2018

Det är många som arbetar med att hålla sjövägen säker ur ett rättsligt perspektiv, vi har träffat några som dagligen arbetar med att hålla farvattnen trygga.

TEXT EMMA EDSTRÖM ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK FOTO PRIVATA

Kustbevakare:

BEVAKAR HELA SVERIGES KUST Kustbevakningen är en myndighet som finns längs med hela Sveriges kust. Miljöräddning är ett av huvuduppdragen men att vara kustbevakare innebär så mycket mer. Patrik Lindén är biträdande stationschef i Malmö.

Hur bidrar ni till en säker sjöväg?

– Miljöövervakning och miljöräddning är vårt huvuduppdrag. Kustbevakningen är till exempel ansvarig för att hantera oljeutsläpp på statligt vatten. I de fallen ansvarar vi både för räddningstjänst och utredning.

– Utöver det deltar vi i gränskontroller, sjötrafikövervakning, fiskeövervakning, tillsyn av fartyg, tullkontroll och sjöräddning. I vissa fall arbetar vi självständigt, i andra bistår vi andra myndigheter.

Minns du någon händelse där ni verkligen gjorde skillnad?

– Vi arbetade med grundstötningarna BBC Lagos och Makassar Highway och förhindrade oljespill och tog upp läckande olja. Men det kan också vara när vi i samverkan med Tullverket gör narkotika- och cigarettbeslag. Varje gång vi kan göra en insats och se till att

en lastbil är ordentligt surrad så gör vi en skillnad.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

– Vi arbetar i skift på mellan tre till fem dagar. En patrull kan gå på sitt pass en måndag och då börjar vi med det praktiska som att förbereda båten och planera schemat för veckan, innan vi lämnar kaj och patrullerar. Vi kan ha planerat in övningar och underhåll på tisdagen. På onsdagen kanske vi övervakar TSS (trafiksepareringsstråken) i Öresund och gör fiskekontroller och torsdagen kan handla om naturvård eller bemanningskontroll av yrkessjöfarten. På fredagen går vi tillbaka till ‹ kaj och gör efterkontroll. l

”Miljöövervakning och miljöräddning är vårt huvuduppdrag. ” Patrik Lindén, stationschef på Kustbevakningen.

FAKTA

Kustbevakningen Kustbevakningen arbetar för liv, miljö och säkerhet till sjöss längs hela Sveriges kust.

De är Sveriges miljöräddningstjänst på statligt vatten. Även sjöövervakning och brottsbekämpning ingår i grunduppdraget.

Kustbevakningen genomför kontroller inom fiske, tull, gräns, farligt gods, lastsäkring, sjötrafik och bemanning. Och utreder utsläpp från fartyg samt brott som rör rattoch sjöfylleri.

4/2018 SJÖRAPPORTEN 11

TEMA Skeppsbrott

”Främst hanterar jag mål om brott som regleras i sjölagen och fartygssäkerhetslagen.”

James von Reis, sjöåklagare.

Sjöåklagare:

SJÖFARTENS ÅKLAGARE Med mer än trettio år i branschen är Göteborgstationerade James von Reis Sveriges mest erfarna sjöåklagare.

Hur bidrar du till att hålla sjövägen säker?

– Någon måste ta hand om de brottsliga gärningar som uppkommer inom sjöfarten. Det finns ett regelverk – då måste det finnas åklagare med intresse och fallenhet att driva dessa mål. I sjörättsmål gäller specifika begrepp och situationer, du måste vara någorlunda bekväm att tala om knop och grader, styrbord och babord.

Vilka sorts rättsmål arbetar du med?

– Främst hanterar jag mål om brott som regleras i sjölagen och fartygssäkerhetslagen. Det kan vara sjöfylleribrott, vårdslöshet eller smitning.

Fotnot: Eftersom som James ibland arbetar som åklagare med grövre brottslighet vill han inte förekomma på bild.

12 SJÖRAPPORTEN 4/2018

Det kan även handla om till exempel bristfällig bemanning eller saknade certifikat. Om jag anser att någon slarvat med navigering till sjöss kan jag också åtala. Polisen eller Kustbevakningen utreder under min ledning och jag tar beslut om brottet kan bevisas och vi ska utkräva ett straff.

– Det är främst Kustbevakningen och Transportstyrelsen som uppdagar och anmäler att fartyg har bristande

bemanning eller bristande certifikat.

Många anmälningar kommer också från utlandet.

– Svenskflaggade fartyg anmäls av andra nationers myndigheter för att inte följa trafiksepareringsregler. Enligt internationella regler lagförs sjöbrott som inte är jätteallvarliga i flaggstaten. Svenska fartygs öden och äventyr i utländska vatten är därför ‹ inte ovanligt för en sjöåklagare. l

FAKTA

Sjöåklagare Sjöåklagare är en sakkunnig åklagare som har arbetsuppgiften att vara åklagare i sjödomstolsmål.

Det finns sjödomstolar vid Luleå, Sundsvalls, Stockholms, Kalmar, Malmö, Göteborgs och Värmlands

tingsrätt. Alla åklagare är anställda av åklagarmyndigheten och James von Reis är knuten till Göteborgs åklagarkammare.

Det finns sju sjödomstolar i Sverige som är dedikerade att avgöra rättsmål till

sjöss och som har med yrkessjöfarten att göra, det regleras i sjölagen. Vid sjörättsdomstolen finns det vanligtvis en åklagare, som är sakkunnig i sjörätt. De handlägger även sjöbrottmålen som rör fritidsbåtar.

Sjöpolis:

”MYCKET KAN GÖRA SJÖVÄGEN OSÄKER” I Stockholms och Göteborgs skärgård är polisen båtburen. Mikael Olofsson arbetar som sjöpolis i Stockholms skärgård.

Varför en sjöpolis?

– Det finns ett stort behov att ha polis i Stockholms och Göteborgs skärgård. Här finns en intensiv sjöfart och många boende, framförallt sommartid.

De problem vi behöver radiobilar till på land, finns också i skärgården.

Vi jobbar i skift och hanterar vanligtvis ärenden om stulna båtar och båtmotorer, sjöfylleri, misshandel, olyckor, sjöräddningsinsatser och försvunna personer.

Hur bidrar sjöpolisen till att hålla sjövägen säker?

– Det är mycket som kan göra sjövägen osäker. Vi gör fart- och nykterhetskontroller, både till sjöss, på öarna och i hamnarna. Vi besöker sjökrogar och marinor i mån av tid. Vi samverkar också på olika sätt med både rederier/ hamnarna och försvarsmakten. Vi informerar också om brottsförebyggande verksamhet och säkerhet till sjöss i både media och på båtmässor.

”Problemen vi behöver radiobilar till på land, finns också i skärgården.”

Hur samarbetar ni med andra sjömyndigheter?

– Om sjö- och flygräddningscentralen, JRCC, gör ett utrop Mikael Olofsson, sjöpolis så deltar vi som sjöräddningsi Stockholms skärgård. enhet. Vi har också samarbete med kustbevakningen rörande olika lokala problem. Ett nytt samarbete är att personal från sjöpolisen utbildar de större hamnarnas sjöfartsskyddskontrollanter som skall förhindra bland annat terrordåd mot yrkessjöfart och turisttrafik. Detta enligt hamnarnas skyddsplaner som ska godkännas av Transportstyrelsen.

Sjöpolisen i Stockholm har också en dykgrupp som samarbetar över hela landet med både kustbevakning och försvarsmakt, förutom alla olika lokala räddningsenheter.

Vad krävs för att bli sjöpolis?

– Det krävs att man arbetat som polis några år, då kan du efter en första intervju göra en provtjänstgöring några veckor där du ständigt utvärderas. Blir du godkänd har du möjlighet att söka till sjöpolisutbildningen. Ungefär vart tredje år utbildas cirka femton personer ‹ till sjöpolis. l

4/2018 SJÖRAPPORTEN 13

TEMA Skeppsbrott En sniffer, en landbaserad mätstation som kan ”sniffa” till sig avgaserna från fartyg, hjälper Transportstyrelsen att hitta fartyg som har för mycket svavel i bränslet. Sniffern som är installerad vid Öresundsbron har redan bidragit till riktade insatser mot fartyg som brutit mot reglerna.

TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO CHALMERS/JÖRG BEECKEN & TRANSPORTSTYRELSEN

Transportstyrelsen sniffar efter regelbrott

L

uftkvaliteten i kustnära miljöer Transportstyrelsen har inte dragit några har förbättrats påtagligt sedan slutsatser om det finns mönster kopplat till vilde skärpta kraven för svavelka fartyg som inte följer lagstiftningen, men innehåll i fartygsbränsle trädde i Chalmers har tidigare konstaterat att det kraft den 1 januari 2015, men det finns skillnader beroende på vem som äger är fortfarande många fartyg som Simon Posluk, fartygen och att fartyg som kommer mer sällan inte följer regelverket. oftare bryter mot reglerna. för vid Sjö- och – Det europeiska sjöfartsorganet EMSA job– Våra kontroller och de mätningar som Chal- luftfart, Transportmers utfört visar att 5–10 procent av fartygen styrelsen. bar på att ta fram ett riskbaserat tillsynssysfuskar. Det kommer att vara svårare att brytem där sådana faktorer kan spela roll, säger ta mot reglerna nu, säger Simon Posluk, enhetschef vid Simon Posluk.

Transportstyrelsens avdelning sjö- och luftfart.

SEDAN DEN 3 SEPTEMBER gäller en ny sanktionsavgift CHALMERS, SOM UT VECKLAT sniffern, levererar mät- för svavelöverträdelser. Fartyg som bryter mot reglerdata till Transportstyrelsen. Tekniken gör det lättare na får betala en miljösanktionsavgift. Beloppet kan att upptäcka misstänkta fartyg på avstånd och därige- uppgå till 500 000 kronor och fördubblas vid upprepade nom få mer träffsäkra kontroller, jämfört med när prov- överträdelser. tagning sker ombord på fartygen i hamn.

–Hur stort bötesbeloppet blir beror på hur stor del – Metoden gör att vi enklare och snabbare kan hitta svavel som släppts ut samt fartygets sammanlagda och vidta åtgärder mot den som bryter mot reglerna. Det motorstyrka. Avgiften tas ut även om överträdelsen ingör också att färre oljeprover behöver tas ombord på far- te skett med uppsåt eller av oaktsamhet, säger Simon ‹ tygen, säger Simon Posluk.

Posluk. l

14 SJÖRAPPORTEN 4/2018

Transportstyrelsen ska utvärdera den Sniffer som installerats vid Öresund innan det blir aktuellt att installera utrustningen på fler platser.

FAKTA

Svavelutsläpp från sjöfarten Svavelutsläpp är i första hand en hälsofråga, men i Norden bidrar utsläppen även till försurning av sjöar och vattendrag, på grund av den kalkfattiga berggrunden. Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Engelska kanalen utgör ett svavelkontrollområde (SECA, Sulphur Emission Control Area).

Sedan 2015 tillåts där max 0,1 viktprocent svavel i fartygsbränsle.

4/2018 SJÖRAPPORTEN 15

E HÖRNI AN-

AKTUELLT I början av nästa år ska en enad sjöfartsbransch presentera avsiktsförklaringen mot kränkande särbehandling. Mikael Lindmark, SEKO, säger att arbetet måsta få ta tid för att bli bra.

NESTIG GRAFIK HANNA FINNSTRÖM – Ingen är betjänt av ett hafsverk när det gäller arbetet mot trakasserier.

DERSSON/REGERINGSKANSLIET TEXT SARA LOFTÅS FOTO SEKO SJÖFOLK & DICK GILLBERG

i arbetet mot trakasserier ågrätt är namnet på sjöfartens eget arbete mot kränkande särbehandling, och en direkt följd av #Lättaankar och den internationella rörelsen Metoo.

– För den svenska sjöfartens del började det redan för tre år sedan då ett antal sjöbefälsstudenter på Linnéuniversitetet i Kalmar vittnade om sexuella trakasserier under sina praktikperioder ombord.

– Då togs ett initiativ till en handlingsplan som idag kan betraktas som lite tafatt men ändå som ett första uppvaknande, säger Mikael Lindmark, ombudsman Seko Sjöfolk.

I kölvattnet av #Metoo kom sjöfartens eget upprop #Lättaankar med omskakande vittnesmål från kvinnor om sexuella trakasserier och övergrepp till sjöss.

– Då bildades Vågrätt, en arbetsgrupp mot kränkande särbehandling. Gruppen och styrgruppen involverar hela branschen.

– Vi håller på att ta fram en verktygslåda för att komma till rätta med trakasserierna till sjöss, säger Mikael Lindmark.

EN GRUPP ARBETAR med att ta fram ett branschöver16 SJÖRAPPORTEN 4/2018

skridande dokument, en avsiktsförklaring. Andra fokusområden är exempelvis kommunikation och vad forskningen säger om hur man bäst utreder misstanke om sexuella trakasserier.

Mikael Lindmark, – Det är viktigt att alla i branombudsman Seko schen utreder enligt samma moSjöfolk. dell, säger Mikael Lindmark som inte tror att verktygslådan är klar förrän en bra bit in på år 2020.

– Det är klart att jag som jobbar fackligt vill att detta ska lösa sig på 20 minuter men så ser inte verkligheten ut. Olika representanter och organisationer måste få tid att förankra det i sina respektive organisationer.

Det måste få ta tid, helt enkelt.

Ni har jobbat i snart ett år, vad har förvånat dig mest?

– Att det finns aktörer som tycker att de redan gjort allt de kan göra. Det är ju snarare uppenbart att ingen har gjort allt de kan göra, säger Mikael Lindmark som också vill poängtera att det här arbetet aldrig hade kommit till stånd utan kvinnorna som ligger bakom #lättaankar.

– Det är dem vi behöver tacka en dag för att de drog igång det här mycket viktiga arbetet. l ‹

#lättaankar Linda Svenson, Cajsa Jersler Fransson och Frida Wigur prisas för sitt engagemang.

#Lätta ankar prisbelönas Årets SAN-prisvinnare är Cajsa Jersler Fransson, Frida Wigur och Linda Svenson för sitt arbete med #Lättaankar, svensk sjöfarts del av #Metoouppropet som startade förra hösten. Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, SAN, arbetar för en bättre arbetsmiljö till sjöss.

Grattis Cajsa Jersler Fransson, hur känns det?

– Vi är överlyckliga för det här priset och ser det som ett fantastiskt erkännande av vårt arbete. Vi har jobbat hårt för förbättringar, och att det uppmärksammas på det här sättet är förstås väldigt kul. Vi ser det också som ett kvitto på att vi är på rätt väg, att det har kommit ut något bra av det arbete vi lagt ner.

Vad består priset av?

– Det är äran förstås, en flagga och en prissumma på 15 000 kronor. Pengarna ska användas till vårt fortsatta arbete, exempelvis till tågbiljetter så att vi kan fortsätta träffas och hålla möten.

Det har snart gått ett år sedan ni släppte filmen #Lättaankar, en film med kvinnors hårresande vittnesmål om sexuella trakasserier till sjöss. Vad har hänt sedan dess?

– Det finns en ökad förståelse och en ökad tro på kvinnorna vilket gör att fler kvinnor vågar anmäla. Direkt efter filmen fick SEKO sjöfolk ta emot sex nya anmälningar, men det fortsätter också att komma in nya anmälningar. Det finns också rederier som satt hårt mot hårt och tycker att sexuella trakasserier är saklig grund att avskeda, och det är bra.

Vad jobbar ni med just nu?

– Oj, det är många olika saker. Det första

vi gjorde var att samla branschen i ett projekt som kallas Vågrätt. Här bedrivs ett gemensamt arbete kring diskriminering och trakasserier till sjöss. Vi ser det som ett säkerhetsarbete. Den främsta orsaken till dödsfall till sjöss är självmord, så det är livsviktigt att vi tar tag i den här frågan.

Det har blivit ringar på vattnet internationellt och The International Seafarers’ Welfare and Assistance Network, ISWAN, är intresserade av vårt arbete. I Vågrättgruppen arbetar vi också för att få in jämställdhetsarbete i Basic Safety Training, vilket skulle göra att alla sjöman får del av det. För egen del har jag fått chansen att föreläsa på sjöfartshögskolorna i Ålesund och Malmö.

Hur ser det ut om fem år om du får önska?

– Då har alla rederier i hela världen skrivit in rutinerna för att hantera trakasserier i ISM-koden (International Safety Management). l ‹ 4/2018 SJÖRAPPORTEN 17

AKTUELLT Framtidsprogrammet

”Vi ska göra sjöfarten konkurrenskraftig även i framtiden” Just nu pågår ett förändringsarbete på Sjöfartsverket, i det arbetet blickar man framåt mot år 2027 och vidare.

Katarina Norén, Sjöfartsverkets generaldirektör, berättar varför Framtidsprogrammet ska framtidssäkra Sjöfartsverket och dess kunder.

TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO NICLAS FASTH ILLUSTRATION LINDA HOLMQVIST

”V

år verksamhet levererar bra idag. Men om inte vi jobbar med förändring, har dialog med våra kunder och utvecklar verksamheten efter de behov som kunderna har, så är risken stor att Sjöfartsverket inte är relevant i framtiden och vi kommer inte kunna leverera det kunderna behöver.

Omvärlden står under stora förändringar, säger Katarina Norén, vi måste hänga med.

– Vi vill att det ska gå bra för våra kunder. Att vi hjälper handelssjöfarten är ett medel för svenska företag att bli konkurrenskraftiga i världen. Om inte sjöfarten i svenska vatten fungerar bra – då går det inte bra för Sverige. Vi jobbar inte bara för de svenska redarna – vi jobbar för sjöfarten i Sverige.

18 SJÖRAPPORTEN 4/2018

Det finns ett antal trender som driver den här utvecklingen. Katarina Norén säger att det rör sig om digitalisering, urbanisering och individualisering, det att människor vill ha sina egna individuella behov tillfredsställda.

–Men samtidigt finns krav på hållbarhet, automatisering och sammankoppling.

Vad är den största kundnyttan med framtidsprogrammet?

– Varuägarnas leveranser kommer att vara något annat, och på ett annat sätt i framtiden. Transportnäringen och handelssjöfarten måste anpassa sig efter det. Vi måste bli mer hållbara, digitaliserade och arbeta mer tillsammans.

Våra tjänster måste anpassas efter kundernas behov.

Katarina Norén säger att det är viktigt att Sjöfartsverket är i framkant.

– Vi vill ta initiativet, bland myndigheterna är det vi som är experter på sjöfart. Det ger oss möjlighet att bidra på ett vettigt sätt och den möjligheten ska vi ta.

SJÖFARTSVERKETS UPPDRAG ÄR att serva sjöfarten så den kan bedrivas på ett säkert, miljövänligt och effektivt sätt.

– Så ska vi göra även i framtiden men då kommer det finnas andra behov och andra möjligheter och vi kommer behöva lära oss nya saker för att hjälpa sjöfarten.

– Vissa saker får inte hända inom sjöfar– Jag vill att de redare och varuägare som ställer höga krav och själva jobbar med ten, man får inte gå på grund med ett far”Vi gör det hållbarhet, säkerhet och god arbetsmiljö tyg. Idag är lotsarna en försäkring för här för att det ska få ännu bättre service och bättre pris. samhället, miljön och säkerheten. Men i ska gå bra för De hjälper oss att driva utvecklingen av framtiden kan det finnas olika sätt att gövåra kunder.” våra tjänster. Idag ska alla fartyg över ra det som lotsarna gör idag. Stödnavige90 meter ha lots oavsett om kaptenen är ring från land, redaren kanske kan göra Katarina Norén, Sjöfartsverkets en större del själv? Den vanliga lotsningen jätteerfaren och fartyget är modernt eller generaldirektör. kommer säkert också behövas. om fartyget är en gammal skrutt där kaptenen inte sovit på länge. De som driver på När kommer vi se förändringarna i verkligheten? utvecklingen måste kunna få credit för det.

– Det kommer att märkas direkt. Just nu anställer Här sitter inte vi på allt mandat. Tillsammans med de andra myndigheterna Transportstyrelsen och Trafik- vi fler lotsar för att kunna erbjuda öppensjölotsning till exverket kan vi driva på den här utvecklingen. empel. Men helt nya tjänster och service tar nog några år att få fram. Att använda digitaliseringen och automatiseringDu pratar mycket om vikten av kunddialog. Vilken roll kom- en till effektivare och differentierade tjänster tar nog också några år. Men vi fördjupar dialogen med kunderna hela timer kunden att ha?

– Det är viktigt att vi utvecklar våra tjänster efter kunder- den och gör en långsiktig utvecklingsplan för det digitala annas behov, inte efter vad vi tror att kunderna vill ha. Därför löpet. l ‹ är dialogen så viktig. När utvecklingen går snabbt är det inte säkert att kunderna vet vad de vill ha, utan de måste också diskutera för att förstå. Vilka möjligheter ger ny teknik och digitalisering, till exempel? Oftast är det inte en aktör som FAKTA kan förändra, utan vi måste jobba ihop, hamnar och olika Framtidsmyndigheter, redarna och varuägarna för att det ska hända.

Hur gynnar det Sverige och samhället?

– Vi får vårt uppdrag från samhället via regeringen. Det är genom det vi kan bidra till kundernas välgång. Men det uppdraget kan ju också ändras, det kan vi påverka tillsammans med våra kunder och deras kunder i dialog.

Vad är det för uppdrag som Sjöfartsverket behöver få för att kunna ge en bra service, till exempel?

programmets mål

Inom framtidsprogrammet finns det fyra övergripande mål som ska framtidssäkra sjöfartsverkets roll i sjöfarten:

› Sjöfartsverkets ska ha en tydlig långsiktig inriktning – mål och strategier som visar vägen. › Sjöfartsverket ska utveckla framtida tjänster som stärker sjöfartens konkurrenskraft. › Sjöfartsverket ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi › Och vara Ett Sjöfartsverk med samlad värdegrund.

4/2018 SJÖRAPPORTEN 19

FORSKNING & INNOVATION

När operatören blir en del av digitaliseringen Det kan låta som science fiction, men just nu pågår ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka hur artificiell intelligens och djupinlärning i självlärande datorprogram vid trafikövervakning kan använda mänsklig data som blick och puls för att operatörer ska kunna fatta så bra beslut som möjligt.

TEXT EMMA EDSTRÖM ILLUSTRATION MATTIAS KÄLL

D

et handlar om självlärande datorprogram. Med hjälp av till exempel skärm kan information analyseras i många lager och översättas till signaler som berättar hur operatören skall agera.

Genom att detta görs många gånger kan vi se inlärda mönster från lösningar med god utgång kan vi styra operatören att fatta goda beslut.

20 SJÖRAPPORTEN 4/2018

– I vanliga fall hämtas information från externa sensorer så som radar, AIS och kameror.

Programvaran bearbetar sedan informationen så att operatören ska kunna ta goda beslut. Här riktar vi även sensorerna inåt och bevakar operatören. Till exempel deras puls och blick med hjälp av eye-tracking. På så sätt gör vi mjukvaran uppmärksam på vad operatören håller på med och kan styra vad operatören ska vara uppmärksam på, på skärmen, säger Fredrik Karlsson deltagare i projekt från Sjöfartsverkets FOI-enhet.

PROBLEMATIKEN ÄR VÄLK ÄND. Operatörerna behöver rätt information vid rätt tidpunkt. Personer som studerar en skärm en längre tid blir mindre uppmärksamma. Idag är en lösning att till exempel korta arbetspassen. Nu ska man alltså studera att även låta mjukvaran stötta operatören på ett mer interaktivt sätt utifrån

Automatisk informations- delning för tanksjöfarten dennes arbetsbelastning och vad operatören för tillfället löser för uppgift.

– Den automatiserade miljön börjar snabbt bli så pass avancerad att användarna inte kan räkna ut hur mjukvaran kommit fram till ett beslut.

Mjukvaran måste därför förklara varför den gör på ett visst sätt. När det till exempel larmar på skärmen behöver den även kunna förklara varför den väljer att larma på ett utförligare men tydligt vis.

– Vi kan tänka oss att en operatör får ett larm om en kommande, potentiellt farlig, trafiksituation. Detta larm kanske operatören inte själv uppfattar som en kritisk trafiksituation men är resultatet av avancerade analysfunktioner i mjukvaran, analyser vilka en människa har svårt att utföra utifrån dess komplexitet. Då är det viktigt att den också kan förklara varför – med ett tydligt gränssnitt.

PROJEKTET SOM K ALLAS F-AUTO leds av Linköpings universitet och har deltagare från flera lärosäten och trafikmyndigheter. Sjöfartsverket bidrar med att studera det ut perspektiv från sjötrafikstjänsten VTS. Men de hoppas hitta synergier genom att jämföra trafikledning för både väg och järnväg. Än så länge är det inte helt klart vilken påverkan det kommer att få för sjöfarten, ett av målen med projekten är att visa på potentiella fördelar.

– Det är helt obruten mark i vår domän. Det här kan få en stor påverkan på hur dynamisk bemanning kan utnyttjas och på sättet hur man jobbar. Vi kan också tänka oss att denna teknik kan hjälpa oss att ha VTS-liknande tjänster över hela de svenska territorialvattnen utan att för den delen öka arbetsbelastningen för operatörer. Maskininlärning, artificiell intelligens och självlärande mjukvara är inte det första en tänker på inom vår domän men dessa områden är högst relevanta i andra delar av samhället.

Det krävs sådana här projekt för att driva utvecklingen. l ‹

Nu ska tanksjöfarten i Östersjön få testa digital informationsdelning. I projektet Balt Safe skall ett hundratal fartyg ansluta sig till Sea Traffic management, STM. TEXT EMMA EDSTRÖM

FAKTA

F-AUTO F-AUTO är ett samverkansprojekt mellan Linköpings universitet, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Trafikverket, Linnéuniversitet och Uppsala universitet. Projektet pågår mellan 2018 och 2022 och har en totalbudget på 25 miljoner kronor, varav Sjöfartsverket har 2 miljoner.

STM ÄR ETT system för digital och automatiska informationsdelning mellan olika aktörer till sjöss.

I Östersjön delar tät färjetrafik farleder med tanksjöfarten, och tanken med projektet är främst att öka sjösäkerheten.

– VTS-centralerna kommer att få en ökad förmåga att assistera och följa sjöfarten. Det kommer också att bli tydligare för fartygen att få kännedom om varandras intentioner, berättar Magnus Sundström, chef för Sjöfartsverkets forsknings- och innovationsenhet.

Inom projektet ska de också utveckla automatisk rapportering till sjöfartens gemensamma rapporteringsportal, Maritime Single Window.

PROJEKTET KOMMER ATT pågå

under 2019–2021 och har en budget om 4,8 miljoner euro. Balt Safe leds av svenska Sjöfartsverket och deltar gör finska Trafikverket, estniska Sjöfartsverket, norska Kystverket, DNV GL, RISE, IALA, Intertanko och ett stort antal industripartners. l ‹ 4/2018 SJÖRAPPORTEN 21

INTERVJUN

”Är man bara intresserad kan världen öppnas upp rejält” Hon är en ro-ro-nörd som älskar sjön, men som travelling supercargo följde hon fartygen med hjälp av flyget. Nu ser Malin Andersson fram emot jobbet som befälhavare på forskningsfartyget Svea. TEXT SARA LOFTÅS FOTO ARMONVARVET & EMMA EDSTRÖM

R

ätten att få vara den man är. Att sikta högt och ta ansvar för sig själv. Att älska horisonten men också utmaningen i att lasta så många bilar som möjligt på ett ro-rofartyg. Det är den kort-korta beskrivningen av Malin Andersson, sjökaptenen som en gång var en hånad flicka, en underdog som lärde sig att världen kan öppnas med ett öppet sinnelag. Nu är Malin Andersson Sjöfartsverkets första kvinnliga befälhavare på en större båt.

– Det ska bli jättekul att jobba på Svea, säger hon. Det blir någonting helt nytt eftersom det handlar om att bistå forskarna genom att köra dem dit de vill. Jag ser fram emot att på det sättet få vara en del av den maritima forskningen.

MALIN ANDERSSON FÖDDES i Perstorp 1964 och två år se-

nare köpte föräldrarna ett litet hus i fiskeläget Skillinge, mellan Simrishamn och Ystad.

Där var hon sedan på somrarna och på helgerna och där bor hon med sin familj idag.

Men vägen hem till barndomens Skillinge skulle bli lång och gå via flera världsdelar.

– Vi flyttade till Tunisien när jag var åtta och kom inte hem igen förrän jag skulle börja sexan. Då var jag så glad för att jag skulle få gå på en svensk högstadieskola, säger Malin.

Men lyckan blev kortvarig. Malins pappa fick jobb i USA och familjen flyttade till Toledo, Ohio. För 12-åriga Malin blev den amerikanska drömmen en mardröm.

– Det var vedervärdigt. Vi bodde i ett av distriktets rikaste område, men min familj bodde på en fattigmansgata så jag var en udda fågel på skolan redan av den orsaken.

22 SJÖRAPPORTEN 4/2018

Det blev inte bättre av att hon inte passade in, att hennes intressen gick på tvärs med den amerikanska normen för flickor. Men trots glåpord, påhopp och vuxnas ogillande fortsatte hon att spela amerikansk fotboll.

– Det gick så långt att en skolkamrats mamma gick hem till mina föräldrar och förklarade för dem att jag måste sluta spela fotboll och ägna mig åt cheerleading i stället.

Men Malin Andersson slutade inte. Hon sa: – Det är inte förbjudet för flickor att spela fotboll. Jag får göra det.

Alltså fortsatte hon.

– Tyvärr tror jag att jag fortfarande är den enda tjejen som spelat amerikansk fotboll på den skolan, säger hon.

EFTER FYRA ÅR i Ohio, när det var dags att börja gymnasiet, hade hon fått nog av USA. Hon skulle hem. Hem till Sverige och hem till Skillinge.

Så, hon flyttade hem, ensam. Hon skulle gå fyraårig teknisk linje i Simrishamn och siktade på en karriär som civilingenjör.

– Det gick bra, jag tog hand om mig själv, säger hon.

Bästa kompisens familj var sjöfolk och där fick hon höra många historier från sjön. Hon tog sommarjobb som jungman på en tankbåt.

– Trots att jag var fruktansvärt sjösjuk visste jag att detta var mitt kall. Att se horisonten på det sättet varje dag, och att vara på sjön, det var underbart.

Hon övergav sina ingenjörsplaner, hoppade av skolan och började på sjömansskolan i Malmö.

De var bara två tjejer på skolan, Malin var liten och två storvuxna killar var på henne hela tiden.

– Jag kunde aldrig gå i korridoren utan att bli tacklad in i väggen, och jag fick alltid höra att jag inte dög för sjön.

NÄR MALIN VAR 20 år gick hon till sjöss, men de hår-

”Gör inte som alla andra och tro inte att alla andra går den rätta vägen”

da åren hade satt sina spår.

– När jag var 23 år var jag ihop med en riktig gentleman. Han höll alltid upp dörren åt mig för att låta mig passera först. Men det gillade inte jag. Att gå in först i ett rum innebar fara för mig, jag var ständigt beredd på hårda ord och handlingar. Jag var närmare 30 år innan det där gick över, säger hon.

På ett sätt är det positivt att få kämpa för sin rätt att vara som man är. Hon säger att det inte är lätt att vara underdog, men att man ska gå efter sin dröm och sikta högt.

– Gör inte som alla andra och tro inte att alla andra går den rätta vägen, säger hon.

Efter sjöbefälsutbildningen i Kalmar har hon arbetat som befälhavare på stora oceangående bilbåtar, främst inom Wallenius.

Hennes intresse för ro-ro gav jobb som konsult, en supercargo.

– När det behövs någon som kan få in så mycket last som möjligt, då ska man fråga mig.

EN SUPERCARGO ANSVARAR för och planerar för lastning

och lossning och sköter alla kontakter med bland annat kontor och stuveri.

– Man har ansvar för en båt och följer den mellan olika hamnar via flyget, säger hon.

Malin har även arbetat utomlands, både i USA och i Australien.

Malin Andersson, ny befälhavare på Svea.

– Det var kul. Jag har fått se många olika typer av ro-ro fartyg, säger hon. Äldsta barnet föddes i USA och den andra i Australien.

– Min man jobbar också på sjön och vi har turats om att jobba och att vara hemma. Den som fått bäst betalt har fått segla, den andre har fått vara hemma.

– Jag ser verkligen fram emot det här jobbet och hoppas att vi blir två bra gäng som kan trimma in den här nya fina båten och i mångt och mycket få den som vi vill. Och sen ser jag fram emot att få lite insikter om hur haven mår och hur forskarna gör när de samlar in data. l ‹ 4/2018 SJÖRAPPORTEN 23

YRKET Kundansvariga handläggare

TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO AGNE HÖRNESTIG

De har framtidens anlöp i sikte En stor mängd aktörer på land är inblandade i att sjöfarten till och från Sverige ska fungera. En viktig kugge i det arbetet är enheten Anlöpstjänster på Sjöfartsverket där Ulrika Schleyer och Andreas Fastland är kundansvariga handläggare.

– Vår uppgift är att få formaliteterna i samband med fartygsanlöp att löpa så smidigt som möjligt, säger Ulrika Schleyer.

H

andelssjöfarten bekostar i myck- viktigt att tjänsten fungerar smidigt. Det gör et hög grad sin egen infrastruktur den för det mesta.

– Generellt får vi bra respons från kundergenom avgifter till Sjöfartsverket.

Den maritima infrastrukturen be- na som använder MSW. Vår support handlar står bland annat av lotsning, farledshållning, om att svara på frågor om avgifterna, till isbrytning och sjökortsproduktion. Modelexempel om vilka kriterier som gäller för att len är i det närmaste världsunik, bara Finland ett fartyg ska vara avgiftsbefriat eller inte.

Vissa delar av rapporteringen i MSW är lite har ett liknande system. Grundprincipen är att handels- och passagerarfartyg som tra- mer krävande för de användare som inte fikerar svenska hamnar betalar farleds- och är vana vid systemet vilket kräver mer stöd beredskapsavgift. Avgifterna varierar utifrån från vår sida, säger Ulrika Schleyer. flera parametrar, bland annat fartygets nettotonnage och dess last eller antal passageI OCH MED MSW:s tillkomst är delar av rare. Fartyg som anlitar lots betalar även administrationen för anlöpen digitaliserade. lotsavgift.

Målet på längre sikt är att hela anlöpsprocessen ska vara digitaliserad. En digitaliseAVGIFTERNA TILL SJÖFARTSVERKET är ring som sker tillsammans med kunderna. bara en del av administrationen som måste genomföras vid fartygsanlöp. Sedan 2016 har inrapporteringen av myndighetsinformation kopplad till anlöp samlats till självbetjäningstjänsten Maritime Single Window, MSW. – Genom MSW behöver skeppsmäklaren eller rederiet rapportera uppgifter om fartyget och lasten endast vid ett tillfälle och på ett ställe, till skillnad mot tidigare då samma uppgifter fick rapporteras separat till flera olika mottagare. MSW fördelar ut informationen till alla de myndigheter som är berörda av fartygsanlöp, huvudsakligen Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Tullverket, säger Andreas Fastland.

Uppgifterna som rapporteras in i MSW ligger bland annat till grund för beräkningen av avgifterna och det är därför

24 SJÖRAPPORTEN 4/2018

– Vi vill utveckla nya och digitala tjänster för anlöpsprocessen i samarbete med kunderna. För oss är det viktigt att veta vilka förenklingsbehov de ser, vilka behov har de framåt av smartare planeringsstöd etc. Det är mycket viktigt för det framtida arbetet att vi har goda och konstruktiva kontakter med branschen och andra myndigheter, säger Ulrika Schleyer.

– Att arbeta med kundrelationer handlar om de dagliga kontakterna där samtalen många gånger har sitt ursprung i att det har uppstått en fråga eller oklarhet hos kunden, men merparterna av kontakterna avslutas med att kunden har fått den hjälp de efterfrågar. Feedbacken från kunderna är mycket viktig för att kunna utveckla och förbättra anlöpsprocessen, säger Andreas Fastland.

EN ANNAN VIKTIG del av arbetet är efterkontroll av de uppgifter som ligger till grund för avgifterna. Ibland händer att till exempel ett fartygs lastförmåga har förändrats sedan dess förra anlöp utan att uppgifterna rapporterats i MSW, vilket kan resultera i att fartyget hamnar i fel avgiftsklass. Efterkontrollerna kan resultera i debet- eller kreditfakturor. l ‹

SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

OMBORD

MOTION

Basket på Kockum Fritid TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO MIKE JOSEFSSON

NÄR KRYSSNINGSFART YGET ZENITH , i början av september, besökte Malmö hade en del av besättningen möjlighet att åka till friskvårdsanläggningen Kockum Fritid, där Sjömansservice också har en klubblokal, för att spela basket. Aktiviteten blev mycket uppskattad av de gästande besättningsmedlemmarna. l ‹

På Djurön, utanför Norrköping, laddar ”Jappe” upp för ett höjdhopp som ska komma att bli nytt personbästa.

Ida H idrottar på Djurön TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO SIMON EGLER

OMBORD på Ida H är det trevlig stämning när hela

besättningen tar en paus i arbetet för att förstärka sin position i årets Sjöpokal. Av de 53 fartygs- och skollag som tävlat i år, ligger Ida H just nu i topp. Att tävla flera gånger per år lönar sig, inte bara i resultatlistan utan också för sammanhållningen ombord. l ‹

Utflykt till Brygge och bokbyte i Zeebrygge TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO ADAM NORDSTRÖM

DEN 5 NOVEMBER fick Walleniusfartyget Figaro besök av Sjömansservice platsombud Adam Nordström. Böcker och tidningar levererades ombord och en del av besättningen fick tillfälle att åka på en utflykt till den gamla hamnstaden och forna handelscentrat Brygge. Staden bjuder på en trevlig miljö med fina stadskanaler och många välbevarade hus. l ‹

4/2018 SJÖRAPPORTEN 25

OMBORD FILM

FOTO: © 2018 FOCUS FEATURES LLC. ALL RIGHTS RESERVED

FLER HYRFILMER PÅ GÅNG Adam Driver och John David Washington spelar rollerna som Flip Zimmerman och Ron Stallworth i filmen BlackKklansmen, som baseras på den verkliga historien om den färgade polisen Stallworth och hans kollega som infiltrerade Ku Klux Klan under 70-talet.

Verklighet och fiktion på samma gång SUGET EFTER verkliga historier och äkta livsöden är inte över. Åtminstone inte om filmproducenterna satsat sina pengar rätt. Det behövs ingen längre stunds analys av aktuella titlar för att se att biografiska filmer fortfarande är mode. Här kommer några exempel. ”Adrift” baseras på boken Red sky in mourning och berättar den verkliga historien om Tamie Oldham, som tillsammans med sin kärlek Richard Sharp skulle segla en 44-fots båt från Tahiti till San Diego. De visste inte då att de skulle hamna i en av de värsta orkanerna genom tiderna och när Tami vaknar i efterdyningarna av stormen är Richard svårt skadad. Tami blir tvungen att försöka rädda de båda på den trasiga båten. Regissören Baltasar Kormákur har en fäbless för otroliga historier och har tidigare gjort de sevärda verklighetsbaserade filmerna ”Djupet” (2012) och ”Everest” (2015).

Norska krigsskildringen ”Den 12:e mannen” lockade över 650 000 norrmän till biograferna. Filmen utspelar sig under 1943 och vi får följa motståndsmannen Jan Baalsrud på hans flykt undan Gestapo. Ryktet om honom sprids i Norge och han blir en symbol för motståndet mot nazisterna.

Under första kvartalet 2019 kommer också ett gäng spännande personporträtt ut på hyr- och köpfilmshyllorna. Bland annat, hittar vi där Damien Chazelles ”First man” – om astronauten Neil Armstrongs långa väg till månen. Låter regissörens namn bekant? Inte så konstigt, med tanke på att hans 26 SJÖRAPPORTEN 4/2018

båda tidigare filmer ”Whiplash” och ”La La Land” vunnit flera Oscars. Min gissning är att den här ger honom några till. ”Unga Astrid” är Pernille Fischer Christensens biografiska film om Astrid Lindgren. Genom Alba Augusts rolltolkning får vi lära känna Astrid lite bättre och det ger oss också en möjlighet att förstå vad det var som formade henne till att bli den älskade författarinna vi alla läst.

Spike Lee har gjort sig ett namn genom att belysa frågor som rasism och polisvåld. I sin senaste film, ”BlackKklansmen”, berättar han historien om Ron Stallworth, som i början av 70-talet blev den första afro-amerikanska polisen i Colorado Springs. Som om det inte var en tillräcklig utmaning, beslöt sig Stallworth dessutom att infiltrera och avslöja Ku Klux Klan, med livet som insats.

I ”Bohemian Rhapsody” skildras rockbandet Queens stora uppgång och sedermera fall. Skapandet av filmen visade sig bli ovanligt trassligt, med en avhoppande huvudrollsinnehavare och till och med regissör.

Trassligt var också Freddie Mercurys leverne, så det har kanske gett produktionen extra krydda.

FÖRHOPPNINGSVIS kommer vi kunna

erbjuda flera av titlarna ovan till de fartyg som abonnerar på Sjöfartsverkets hyrfilmstjänst. l ‹

Jimmy Eriksson, medieansvarig, Sjömansservice.

Vi planerar följande titlar till Sjömansservice hyrfilmstjänst, under de kommande månaderna:

› Hereditary › Goodbye Christopher Robin › Papillon › Goliat › Leave no trace

NORDIC

PHOTO CONTEST FOR SEAFARERS

Skynda att fota 2018 års upplaga av Nordens största fototävling för sjöfolk är nu nära sitt slut. Skicka in dina bidrag senast den 31 december för att delta. Läs mer på www.seatime.se/fototavling

BÖCKER

Boktips från Sjömansbiblioteket TEXT ANN-CHRISTIN WESTMAN

LEIF LUNDBERG: Bortom nya horisonter – med Malinda IV på de stora haven © Isaberg Förlag AB

Under flera års tid, planerar, ritar och bygger sig Eva och Leif en båt för en segling jorden runt.

Med öppna sinnen, självironi och en stor portion humor, beskrivs i målande ord deras många upplevelser. Åtta års spännande segeläventyr på jordens alla hav, intressanta möten med främmande kulturer och människor i 66 olika länder, finns samlade i 33 kapitel, tillsammans med talande bilder.

Boken visar på att mycket är möjligt och går att klara av, mer än man tror. Den visar också hur, under resans Läs om månadens gång, nya funderingar och boktips på det upplevda färgar av sig www.seatime.se på besättningen ombord.

Bortom nya horisonter handlar inte bara om en segelfärd på haven, utan också om en resa i det inre.

BOKTIPS!

YUVAL NOAH HARARI: 21 tankar om det 21:a århundradet © Natur & kultur

Vi har tämjt naturen, byggt samhällen och gjort enorma framsteg inom vetenskap och teknologi. Men vet vi verkligen vad vi ska göra av allt detta?

Mycket snart måste vi bestämma hur vi ska använda all vår makt – innan ridån går ned för vårt släkte.

I succéboken Sapiens utredde

Yuval Noah Harari mänsklighetens förflutna. Uppföljaren Homo deus profeterade om den avlägsna framtiden.

I denna bok intresserar han sig för vår samtids 21 mest omedelbara utmaningar, bland dem terrorism, miljö, övervakning, ojämlikhet, globalisering, arbetslöshet, desinformation och krig.

WILHELM AGRELL: Det dunkla pusslet: spionagets historia – från faraos ögon och öron till global nätspaning © Natur & Kultur

Det här är den första boken i sitt slag, skriven av vårt lands främsta expert i underrättelseanalys. Och det är en historia som vänder upp och ner på rådande spionmyter.

Vi associerar spioner med efterkrigstiden, högteknologisk avlyssningsteknik, Stasi och James Bond. Men i verkligheten har den största andelen spioner genom historien varit kvinnor, och det är inte främst från Ryssland och USA som spio-

nage har skett, utan lika gärna i Egypten, Mesopotamien, Asien för att inte tala om Europa och hela området runt Medelhavet.

Spionagets dunkla världshistoria bjuder på åtskilliga dråpliga och tragiska berättelser, hjältar och skurkar, överraskningar och paranoia, primitivt våld och sofistikerad apparatur – allt för att lägga ett okänt pussel snabbare än motståndare, konkurrenter och inte sällan också bundsförvanter.

CARIN GERHARDSEN: Det som göms i snö © Bookmark Förlag

Det som göms i snö är en oförutsägbar psykologisk thriller, där ingenting är vad det ger sig ut för att vara. Skuld, hat och

destruktivitet är det bränsle som driver berättelsen framåt, och i fjärran hägrar hämndens ljuva eufori.

4/2018 SJÖRAPPORTEN 27

POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN Frida Wigur

TEXT OCH FOTO EMMA EDSTRÖM

”Många klandrade sig själva”

1

I svallvågen av #meetoo

När sjömän på Facebook raljerade över #metoo-uppropen och skrev att de borde starta ett eget upprop för män fick Frida Wigur nog och startade uppropet #lättaankar för att uppmärksamma mäns privilegier och maktmissbruk till sjöss.

– Sjöfartsbranschen är inte förskonad och de här männen hade inte förstått innebörden av #metoo-rörelsen, säger hon.

2

Inte förvånad

Vittnesmålen från kvinnor med erfarenheter till sjöss rasade snart in i Facebook-gruppen. Frida blev inte förvånad.

– Men jag blev ledsen och upprörd över att så många lade klander på sig själva. Det här är en liten bransch och jag vet vilka de här tjejerna är. Det i sig var chockartat.

3

Spelar en roll

Kvinnorna vittnade om att de sätter på sig en mask ombord och låter andra bestämma vad som är ok.

– Det blev tydligt att du måste klä dig i en roll för att passa in ombord. Du vill inte vara den som opponerar dig och du måste tåla lite.

Men det är ingen annan som kan bestämma vad du blir kränkt eller obekväm av. Det måste du få bestämma själv.

4

Tas på allvar

Som en direkt följd av #metoo och #lättaankar har sjöfartssverige nu gått samman i det initiativ som går under namnet #vågrätt.

– Frågorna tas nu på allvar. Jag har deltagit på många möten och det känns som att alla drar åt samma håll. Jag anar en annan ton och branschen har börjat tänka till lite.

– Det är ju tack vare #metoo-vågen vi kunde få upp de här frågorna och makthavarna var tvungen att lyssna.

5

Gick till sjön vid arton

Frida tog jobb som mässjänta när hon var arton och blev sedan kock.

Hon vill inte skrämma tjejer från att ta jobb till sjöss.

– På sjön är jag mer trygg än i stan. Jag stannade fyra år på mitt sista fartyg – kanske just på grund av det goda arbetsklimatet. Du är troligen tryggare ombord, men du kanske måste ta på dig en roll för att vara där. l ‹

KORT OM // FRIDA WIGUR Gör: Studerar kriminologi Ålder: 29 år Bakgrund: Mässjänta och kock på fartyg. Aktuell: Får Sjöfartens arbetsmiljönämnds pris 2018 för initiativet #lättaankar och är nominerad till Wista Personality of the Year.