Sjörapporten nr 1, 2021

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 1 2021

rapporten

Miljardsatsningar i norrländska hamnar Fototävlingen för sjöfolk avgjord Artificiell intelligens urskiljer nödrop

TEMA

Digitalisering

Säkrare signaler

VINJETT vinjettrubrik

AVGÅNG

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten? sjorapporten@ sjofartsverket.se

18

Sverige behöver tre nya isbrytare

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Sjöfartsverket är ett tjänste­ producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partner­ skap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping

Tre nya isbrytare som börjar byggas 2023. Och som finansieras via nationell plan som all annan stat­ lig infrastruktur. Det är vårt tydliga besked.

En vinter som denna står det klart för alla. Utan isbrytare skulle sjöfarten till och från vår basindustri i norr stanna av. Inte bara en dag eller någon vecka, utan i drygt fyra månader. En helt orimlig tanke.

Våra tre stora isbrytare i den tunga Atleklassen, byggda för Östersjön, börjar närma sig pensionen.

De är snart 50 år gamla, och även om de är väl un­ derhållna genom åren börjar det nu bli svårt att hitta reservdelar. Visst finns det fortfarande en och an­ nan Volvo Amazon som rullar på vägarna som ve­ teranfordon, men håll med om att det skiljer en del mot dagens bilar. Detsamma gäller båtar.

Vilka funktioner de nya isbrytarna ska ha och hur de ska se ut designas just nu i Finland. Inom någ­ ra veckor kommer de första utkasten och mot slu­ tet av året kan vi ha färdiga ritningar. I beställning­ en ligger att de ska kunna bryta bredare rännor än idag för att släppa fram dagens stora fartyg, och så ska de förstås vara mer klimatvänliga än den gam­ la motor­tekniken.

När designen är klar får vi också en tydligare pris­ lapp. Billigast blir att beställa och bygga alla tre sam­ tidigt, och mest rättvist ur konkurrenssynpunkt jäm­ fört med andra trafikslag är att finansieringen sker via nationell plan precis som plogning av våra vägar.

Sverige behöver en konkurrenskraftig sjöfart.

Och då krävs nya isbrytare.

Nu är den avgjord, Nordiska fototävlingen för sjöfolk 2020.

Frilansfotografen Niclas Fasth och Sjöfartsverkets Emma Brask utgjorde juryn i den svenska deltävlingen. Se vinnarbilderna här.

Telefon 0771-63 00 00

INNEHÅLL

Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se

04

Ansvarig utgivare Niclas Härenstam Redaktör Emma Brask, emma.brask@sjofartsverket.se Redaktion Niklas Broweus, Jimmy ­Eriksson, Jonas Franzen, Agne Hörnestig, Maria W Kjellgren, Emelie Tingström, ­ Value Not Noise

ENMÄRK

Trycksak 1234 5678

26

ALTERNATIV TILL GPS TESTAS I ÖSTERSJÖN För att fartyg inte ska vara helt utlämnade till GPS vid navigering utvecklar Sverige i samarbete med flera andra länder runt Östersjön ett alternativt positioneringssystem som ska kunna vara i bruk över hela världen om tio år.

28

FÖRST UT MED 3D-PRINTAD BÅT Svenska forskare blev först i Europa med att skriva ut en fullt fungerande båt i ett stycke med hjälp av en 3D-printer.

Metoden öppnar för att specialdesigna båtar åt exempelvis polisen och Försvarsmakten.

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 1 2021 Omslagsbild: Mikkel Örstedholm EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 1 2021

rapporten

Miljardsatsningar i norrländska hamnar Fototävlingen för sjöfolk avgjord Artificiell intelligens urskiljer nödrop

TEMA

Digitalisering

Säkrare signaler 2 SJÖRAPPORTEN 1/2021

KATARINA NORÉN

Generaldirektör Sjöfartsverket

E

DESSUTOM 6 AVGÅNG Detta hoppas vi på 2021 // 16 AKTUELLT Hållbarhetssatsningar // 24 YRKET Sjömansservice // 29 OMBORD Boktips, filmtips och motion // 32 Johanna Boijer-Svahnström

FOTO: NICLAS FAST

Tryck DanagårdLITHO ISSN-1402-2028

N VA

TEMA: DIGITALISERING Digitaliseringen av sjöfarten märks i hela branschen men tar sig olika uttryck . I Köpenhamn har digitalisering av container­ hanteringen inneburit att tiden halverats för chaufförernas ­inoch ­utcheckning. I Göteborg ­används en digital plattform för smidigare samordning av godsflöden. Flera forskningsprojekt pågår för att hitta nya, smarta sätt att jobba – inte sällan tas artificiell intelligens till hjälp.

T

S

Formgivning vnn.se

08

UTBYGGNAD PÅGÅR Trafiken till de norrländska hamnarna ökar efterhand som nya företag etableras och gamla expanderar. Följ med till Sveriges nya tillväxtregion, där satsningar på ännu mer infrastruktur är ett hett önskemål.

Sjöfartsverket släpper överflyttningsrapport

Minst 82 000 lastbilstran­ sporter skulle idag kunna ersättas med sjöfart. En sådan överflyttning från väg till sjö beräknas halvera koldioxidutsläp­ pen, vilket är en stor klimatvinst.

Det visar Sjöfarts­ verkets rapport ”Överflyttningsanalys – väg till sjö”.

TEXT JONAS FRANZEN FOTO EMMA BRASK

I

ntresset för sjöfart som trans­ portmedel har vunnit mer mark i den politiska debat­ ten den senaste tiden. Att sjö­ transporterna bör öka blir extra tydligt i och med den godstrans­ portstrategi som regeringen har antagit. Sjöfartsverkets nylan­ serade rapport visar dock att det finns flera hinder för att detta ska bli verklighet.

– Sjöfarten behöver bli attrak­

tivare för varuägarna och kän­ nas som ett naturligt val för trans­ portköparna, så är det inte idag. Det saknas också en del kun­ skap om hur en sjötransport går till, säger Johan Wahlström, en­ hetschef för Ma­ ritim Samverkan och Utveckling vid Sjöfartsverket.

Han har skrivit rapporten till­ sammans med Mats Jäderland, infrastruktursamordnare vid samma enhet.

Men anlöpsprocessen behöver bli mer automatiserad och digitalise­ rad. Då blir det enklare att beräk­ na exakt ankomst och på så sätt få en mer effektiviserad logistik, från avsändare till mottagare.

– Tomma fartyg i ena riktning­ en och tomma lastbilar i den and­ ra riktningen är ineffektivt. Kan vi samordna det kan vi nå stora vinster. Det kräver bland annat en större kon­ kurrensneutralitet mellan trafiksla­ gen, säger Mats Jäderland.

Den kustnära

Rapporten analyserar statistik,

regelverk och ser närmare på hur konkurrenssituationen mellan transportslagen ser ut. Den inne­ håller också flera konkreta för­ slag till hur överflyttningen ska bli verklighet.

Klimatvinster och möjligheten att frakta stora mängder gods på sjön gör sjötransporter attraktiva.

trafiken, och in­ landssjöfarten, är en del i omställningen. Av de inri­ kes transporterna står den tunga lastbilstrafiken idag för 89 pro­ cent och sjöfarten för tre procent.

Här finns det stora möjligheter att frakta en del av det godset på far­ tyg som går längs kusten.

Redan idag transporteras stora

mängder gods på lastbil från ham­ nar i södra Sverige till en annan hamnstad.

– Vi räknar med att cirka 5-18 procent av vägtransporterna har en potential att flyttas över till sjötransporter. Realistiskt så lig­ ger vi närmare fem procent, vil­ ket ändå är en stor mängd gods – ­närmare 1,8 miljoner ton gods varje år, säger Johan Wahlström.

1,8 miljoner ton gods

fraktas på 82 000 last­ bilar per år, som kan ersättas med cirka 470 normalstora fartyg i Öster­sjötrafik. Det skulle inte enbart innebära posi­ tiva effekter på klimatet utan även leda till en lägre belastning och slitage på vägnätet.

Rapporten går att läsa i sin helhet på sjofartsverket.se.

Läs om delrapporten och förfat­ tarnas kommentarer i Sjörapporten nr 4, 2020.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 3

AVGÅNG

Växtvärk i Norrland Miljardinvesteringarna avlöser varandra i Norrland där tillgång till grön el lockar nya företag att etablera sig.

Trots att både hamnar och järnvägsnät byggs ut har infrastruktursatsningarna svårt att hålla jämna steg med ökande godsvolymer.

TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST

Fram till 2035 väntas näringslivsinvesteringar i Norrbotten på totalt 700 miljarder kronor och en femtioprocentig ökning av godsflödet. För att möta behoven av en effektiv infrastruktur måste även infrastrukturinvesteringarna öka, annars uppstår en kapacitetsbrist.

– 65 procent av Sveriges råvaru­ export går från norra Sverige och hamnarna i Skellefteå, Piteå, Kalix och Luleå, säger Linda Nilsson.

Hon menar att satsningarna på den norrländska infrastruk­ turen och intermodala transport­ lösningar också är en förutsättning för att Sverige ska nå klimatmålen.

– Hållbarhetsfrågan är akut. Ska vi bli kli­ matneutrala till 2045 så måste våra folkvalda politiker öka investeringstakten.

Regeringens nationella godstransportstra­ tegi innebär att växthusgasutsläppen från in­ rikes transporter ska minska med 70 procent senast 2030.

Med bygget av Norrbotniabanan, som är en 27 mil lång kustnära järnväg mel­ lan Umeå och Luleå, vill man göra järn­ vägstransporter till ett realistiskt alter­ nativ till vägtrafik. Samtidigt som det blir det lättare och snabbare att resa mel­ lan orterna i regionen vilket underlättar FOTO

:P E

R

PE

ER

SS

ON

Turbinerna transporteras med fartyg till Haraholmen och Piteå Port & Hub. Där han­ teras också husmoduler från Lindbäcks bygg, biobränsle från SunPine och skogsprodukter från SmurfitKappa, SCA och Stenvalls trä, för att nämna några exempel.

– Den positiva utvecklingen i re­ gionen märks i hamnarna, säger Ulrika Nilsson, DV/Managing ­Director Piteå Port.

De senaste åren har de sett gods­ volymer på cirka två miljoner ton per år. Sjöfarten och möjligheten till intermodala transporter via ham­ narna stödjer utvecklingen mot ökade godsflöden i regionen. En insikt av detta är att ökad trafik ställer krav på att funk­ tioner som lotsning och isbrytning funge­ rar för att minska väntetiderna i hamnarna.

– Infrastrukturägarna ­måste ha en god dialog för att få god flöde­seffektivitet i hela transportsystemet, säger Ulrika Nilsson. Hon får medhåll av Linda Nilsson, VD för Handelskammaren i Norrbotten: – Järnväg, sjöfart, bil och

flyg måste fungera som ett blodomlopp, men just nu har vi infarkter på flera ställen.

4 SJÖRAPPORTEN 1/2021

När vindkraftparken i Markbygden står klar 2026 kommer den att kunna producera 12 twh årligen, vilket motsvarar 8 procent av Sveriges elproduktion.

TT

F

yrtio platser var med och tävlade om etableringen av batterifabriken Northvolt Ett. Med fler än 3 000 nya jobb i potten och investeringar i före­ taget på över 30 miljarder räknas det som en av de största industrisatsningarna i Sverige i modern tid.

Vann gjorde Skellefteå i Västerbotten. Och Northvolt är inte ensamma om att se fördelar­ na med att flytta verksamheten norrut.

Hamnen, tillgången till grön el och ett gott samarbete med kommunen var avgörande för etableringen.

– De var på tårna och förstod potentia­ len, säger Fredrik Bergsten Wrede, Logistics Purchasing Manager på North­ volt.

Batterifabriken ligger elva kilometer från ham­ nen. Än så länge skep­ pas framförallt maskiner men inom fem år väntas volymer på 70 000 trans­ porter till en nybyggd ter­ minal.

– Vi startar produktionen 2021 och bygger ut successivt till 2025, säger Fredrik Bergsten Wrede.

Med fem produktionslinor kommer fab­ riken att producera upp till 200 000 ton li­ tiumjonbatterier per år. För att nå målet om världens grönaste batterier drar de nytta av tillgången till både vatten- och vindkraft.

Luleå hamn omsätter åtta miljoner ton gods årligen och är Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Farled och ny djuphamn muddras och fördjupas med cirka sex meter till ett maximalt djupgående på 15 meter. Investeringar i Projekt Malmporten uppgår till 2,7 miljarder kronor, där staten och Luleå Hamn står för 1,3 miljarder vardera.

FOTO: KASPER DUDZIK

FOTO: KASPER DUDZIK

Utbyggnad av hamnarna

Umeå hamn byggs ut för 1,4 miljarder fram till 2026 för att kunna bli en nod för intermodala transporter – sjö, väg och järnväg. Projekt avser tillskapande av nya markytor, nybyggnader av kajanläggningar, uppförande av ytterligare lager och magasins­byggnader samt förbättringar av farleden för att motsvara ökande djupgående för fler och större fartyg.

:F R

ED

RI

C

AL

M

re flöde i järnvägstrafiken på del­ sträckan mellan Boden och Luleå.

Järnvägen är störningskänslig och istället för att hinna två vän­ dor per dygn till hamnen får de ofta ställa in.

– Det är en utmaning för att öka le­ veranserna över Luleå, menar Jan Lund­ FOTO

LKAB är ett av de företag i regi­

onen som varit med och tryckt på för att bygget ska prioriteras.

– Vi ökade utskeppningen av järnmalm med 20 procent under 2020, säger Jan Lundgren, logistikchef på LKAB, och berättar att redan nu ser det ut som att ök­ ningen fortsätter med ytterligare 20 procent under 2021.

Ett problem de brottas med är att få bätt­

Skellefteå hamn fördubblar sin kapacitet genom att bygga en ny kaj för att klara trycket från ökade godstransporter.

Med den nya kajen kan man ta emot fler och större fartyg.

Kapaciteten ökar från en miljon gods till två miljoner när kajen står klar 2024. Totalt investeras en halv miljard fram till 2030.

kompetensförsörjningen. Sats­ ningen väntas vara klar 2029.

FOTO: WILLIAM STEEL

FOTO: KVARKEN PORTS

Piteå Port & Hub har investerat cirka en kvarts miljard kronor under det senaste 5 åren i en ny hamndel, elektrifierad inkommande järnväg och lagringsytor för att vässa utbudet av intermodala transporter och möta behoven från näringslivet i regionen. Hamnen har stor betydelse redan idag vad gäller export från skogsindustrin och logistik relaterat till förnyelsebar energiproduktion från regionen.

gren.

Kapaciteten i hamnen är den andra utma­ ningen för att öka transportvolymerna. Just nu är det för grunt vid kajen vilket leder till svå­ righeter att skapa effektiva transporter till an­

dra regioner, men en lösning finns inom räck­ håll.

Projekt Malmporten, som innebär en bredd­ ning och fördjupning av farleden till i Luleå hamn, ska vara klart till 2027. Det öppnar för större båtar, effektivare transporter och bättre ekonomi. Jan Lundgren är trots allt optimistisk: – Jag hoppas på en samlad kraft i regionen.

Det finns alla förutsättningar för framtids­ satsningar, men utan kapacitet i infrastruktu­ ren blir det inga affärer.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 5

AVGÅNG 2020 var ett tufft år för många inom sjöfarten. Så hur ser förväntningarna ut på 2021? Vad är viktigast för sjöfarten i år?

Vi hörde oss för med fem personer i branschen.

Detta vi p å s a pp o h

TEXT FRIDA ROIJER

Berit Blomqvist vd för Sveriges Skeppsmäklar­ förening Vad är dina förväntningar

på 2021?

ners hit för vår export. De ojämna flödena stäl­ ler till det.

– För kryssningstrafiken däremot var 2020 en fullständig katastrof och många är väldigt oroliga för hur resan­ det kommer att se ut framöver.

Vad skulle hjälpa kryssningstrafi­ ken, utöver vaccin mot covid-19?

– Jag hoppas på en ordentlig dis­ kussion om sjöfartens samhällsnyt­ ta. Om regeringen menar allvar med att föra över gods från land till sjö måste staten skju­ ta till mer pengar. Sjöfarten förväntas bära en mycket större andel av sina kostnader än väg och tåg.

– Sjöfartsverket borde slippa kostnaderna för isbrytningen, på samma sätt som järnvägen slipper betala för snöröjning av spåren. Då kan farledsavgifterna sänkas för fartyg som gjort miljöinvesteringar. Dessutom borde staten ta halva lotskostnaden i Vänern och Mälaren, ef­ tersom inlandssjöfarten idag har svårt att kon­ kurrera med vägtransporterna. Då kan vi kan­ ske på allvar få fart på överflyttningen.

– Jag hade gärna sett att Sjöfartsverket väntade med att ta bort rabatten på farledsav­ giften för turnaround-anlöp, där 90 procent el­ ler fler av passagerarna byts ut. Rabatten håller på att fasas ut och den sista delen ska försvin­ na i vår. Jag förstår att man behöver ta bort den, men kanske inte just 2021. Inget segment har drabbats lika hårt som kryssningsrederierna.

Hur ser framtiden ut för era medlemmar?

Vad har du för förväntning­

– Vi har mest godstrafik bland våra medlem­ mar och de har inte drabbats så mycket av pan­ demin. Att produktionen i Sverige hölls uppe och att oljan föll i pris räddade sjöfarten. Det finns stora bergrum i Sverige och billig olja har körts hit för att lagras. Vore det inte för ol­ jan skulle sjöfartens volymer i svenska hamnar minskat betydligt mer.

– Just nu är problemet att Kinas exportmark­ nad går för fullt och att vi i Sverige har brist på containers att lasta i. Hur man än vänder och vrider så ligger Sverige ganska avsides från de stora europeiska marknaderna och USA, och vi har svårt att få tillräckligt med contai­ 6 SJÖRAPPORTEN 1/2021

Stefan Scheja marknadsansvarig kryssning och färjor, Stockholms Hamnar ar på 2021 för den hårt drabbade kryssnings­ trafiken?

– Vi har positiva indikatio­ ner på att den kommer igång.

Vi hoppas på upp till 150 anlöp i år, det är ungefär hälften jäm­ fört med normalt. Trots pandemin lyck­ ades vi få 28 anlöp under förra året och det var vi i ensamma om i Östersjön. De flesta rese­ närerna har bokat om istället för avbokat och Carnival Group, som står för cirka 40 procent av marknaden, har till och med fler bokningar för 2022 än för 2019. Så reslusten finns!

– Kryssningsrederierna har dessutom gjort ett otroligt arbete med hälsoprotokoll och ru­ tiner som visar alla insatser för att säkerställa säkerheten ombord, med hälsokontroller, coro­ natester och isoleringsmöjligheter för eventu­ ella sjukdomsfall bland annat. Ingen turistnä­ ring är så kontrollerad som den här.

När räknar ni med att resandet är tillbaka

fullt ut?

– Det är en utveckling i flera steg. Under sen­ våren hoppas vi på fler scenic cruises, som vi sett lite av under pandemin, där fartyg krys­ sar i skärgården och vänder inne på Strömmen framför Gamla Stan, men utan att några passa­ gerare går i land.

– I sommar tror vi att passagerarna kan bör­ ja komma i land i slutna sällskap och bussas till olika sevärdheter, så kallade bubble cruises.

Vi förlitar oss på de europeiska resenärerna, framför allt de tyska. Vi räknar inte med några större passagerarmängder från USA eller an­ dra långväga resenärer i år.

– Steg tre är normal verksamhet. I den bästa av världar kan man gå i land som vanligt sent 2021. 2023 räknar vi med att vara tillba­ ka i samma volym som innan pandemin.

Men det beror på hur den andra vågen av smittspridning utvecklar sig. Den blev värre än vi trodde och är fortfa­ rande ett stort orosmoment.

Finns det något, utöver vaccin, som kan stötta kryssningsnäringen?

– När det gäller Östersjökryssningarna är det att länderna sinsemellan – Sverige, Fin­ land, Estland, Tyskland, Danmark och i viss mån Ryssland – enas om ett förhållningssätt kring karantän och stängning av gränser. Det har varit väldigt olika och dessutom skiftat snabbt. Det har rederierna lidit mycket av.

FOTO: ADOBE STOCK

Katarina Norén generaldirektör för Sjöfartsverket Vad är viktigast för sjöfarten i år?

Jens Holm ordförande i trafikutskottet (V)

Rikard Engström vd för Svensk Sjöfart

– För passagerartrafiken handlar det om få tillbaka resenärerna för att överleva, medan godssidan som klarat sig bättre kan ta sig an de större frå­ gorna för den svenska sjö­ fartens framtid: digitali­ sering och hållbarhet.

– Hållbarhet hand­ lar förstås om miljö och klimat, men också om likabehandling och jäm­ ställdhet. Vi vet att de företag i innovativa branscher som klarar sig bäst är duktiga på mångfald och jämställdhet. Vi be­ höver arbeta mer med kompetensförsörjning­ en och rekrytera bredare.

Hur arbetar Sjöfartsverket med frågorna?

Vad är viktigaste frågor­

na för sjöfarten i år?

– Att få en återstart så fort som möjligt på de områden som drabbats mest av pandemin. Där vi kan gå in politiskt ska vi styra åt hållbara lösningar, både socialt och klimatmässigt.

– Än så länge tycker jag inte att regering­ en har levt upp till godsstrategin, att flytta över mer till sjöfart. Jag skulle gärna se en kli­ matskatt som gör det dyrare att transporte­ ra på väg. Då skulle man få in pengar som kan användas till investeringar för räls och sjöfart, och lots- och farledsavgifterna skulle kunna sänkas.

Vad ligger på trafikutskottets bord i år?

– Vi har många motioner om sjöfart som ska behandlas, med över hundra yrkanden. Om Gotlandsfärjan bland annat, där regeringen har tagit initiativ till att den ska drivas i egen regi. En annan fråga är hur vi får till bättre transporter till hamnarna, där ett dubbelspår till Norvik vore bättre än en utbyggd motor­ väg.

Uppmaning till regeringen Trafikutskottet och riksdagen beslutade 2020 om ett så kallat tillkännagivande, en uppmaning till regeringen att utreda Sjöfartsverkets verk­ samhet och finansiering för att hitta en bättre organisation än den nuvarande.

Regeringen uppmanades också att se över mil­ jödifferentieringen av farledsavgifterna, så att utformningen skapar incitament för ytterligare klimatåtgärder. I vår ska regeringen presentera vilka åtgärder som vidtagits.

Vad är dina förväntningar på 2021?

– Ur ett AB Sverige-perspektiv handlar det mycket om att tillgodose näringslivets och besöksnäringens behov av transpor­ ter. Sverige måste verka mer kraftfullt för att använda sjöfartens ful­ la potential i byggandet av det hållbara samhället. Det finns gott om ledig kapaci­ tet både på fartyg, i ham­ nar och i farleder. Det är en resurs vi inte får slar­ va bort!

– När vi tittar på vad som ligger bakom val av trafikslag är priset av avgörande betydelse. Kostnaderna för sjöfart måste minskas, både genom att re­ ducera det offentliga avgiftsuttaget och mins­ ka kostnaderna på rederisidan, exempelvis ge­ nom energieffektivisering.

Hur ser framtiden ut för era medlemmar?

– Om vi ser bortom pandemin ser det ljust ut.

45 fartyg ligger i beställning hos mina med­ lemmar, till ett värde av 25 miljarder kronor.

Det byggs nytt och det byggs hållbart både i klimathänseende och ur ett ekonomiskt kon­ kurrenskraftigt perspektiv, men också med tanke på säkerhet och arbetsmiljö.

– Men för färjetrafiken är det bekymmer­ samt. Östersjötrafiken har drabbats hårt och det behövs en kristallkula för att veta om re­ sandet blir som det har varit. Men trenden med hemester, att semestra i det nordiska närom­ rådet, skulle också kunna spela färjetrafiken i händerna, med ett ökat intresse för weekend­ resor exempelvis.

– Framför allt inom branschsamarbetet Våg­ rätt och vårt interna projekt LIST, där vi just har beslutat om en strategi och handlingsplan för mångfald och likabehandling. Det hand­ lar mycket om att få en dialog i organisationen, att alla ska känna sig välkomna och vilja vara kvar. Och att agera när något händer, natur­ ligtvis.

– När det gäller digitalisering är det stora jobbet just nu digitalt anlöp. Till ex­ empel ska ett framgångsrikt testprojekt i Gävle hamn rullas ut brett och det gäller att ge alla hamnar möjlighet att jobba li­ kadant. Det ska vara smidigt, enkelt och bil­ ligt i hamnen för att vi ska få mer gods på sjön.

Och med mer gods blir det billigare – det är en god cirkel som behöver hjälpas igång. Just nu är kostnaderna för transporter till sjöss för höga jämfört med lastbilar och tåg.

Vad är viktigast för att få mer gods på sjön?

– Dels måste branschen själv jobba hårt med frågorna, med digitalisering och automatise­ ring. Staten kan också ställa motkrav när in­ vesteringar görs i exempelvis hamnar.

– För det andra behövs bättre ekonomiska styrmedel, de funkar inte tillräckligt bra idag.

Sjöfartsverket har föreslagit att regeringen hö­ jer våra anslag, så att vi i vår tur kan sänka av­ gifterna. I synnerhet lotsavgifterna slår hårt mot inlandssjöfarten.

– För det tredje måste transportköparna och konsumenterna börja ställa krav på hållbara transporter. Miljövinsterna behöver bli stör­ re. Jag skulle gärna se att ekobonusen höjdes så att det blir billigare för transportköpare att ställa om till nya transportlösningar.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 7

TEMA Digitalisering Digitalisering av sjöfarten är en av de stora framtidsfrågorna. De nya verktygen används till allt från automatiserade anlöp och containerhantering till räddningsarbete med hjälp av artificiell intelligens.

Anlöp i framkant Göteborgs hamn satsar på smart teknik för att öka effektiviteten i hamnen.

Med digitali­serade anlöp kan flera olika aktörer följa ankommande gods i realtid när de planerar sina flöden.

TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST FOTO GÖTEBORGS HAMN

A

tt bygga en smart och hållbar hamn är målet när Göteborgs Hamn AB satsar digitalt.

Med ökat samarbete mellan olika parter ska man effektivisera an­ löp och värdekedja från lager till butik och kontinent.

– Det största initiativet är det 8 SJÖRAPPORTEN 1/2021

projekt vi kallar viAvi, sä­ ger ­Malin Collin, vice VD för Göteborgs Hamn AB. ViAvi syftar till att etablera en digital plattform som med hjälp av data från många olika aktörer ska visualisera godsflöden och skapa förutsättningar för en bätt­ re helhetsbild, planering och möj­ ligheter med ny teknik såsom ar­ tificiell intelligens.

– Det är ett viktigt verktyg för att underlätta samarbetet mellan olika aktörer, säger Malin Collin.

Kunderna kommer kunna nytt­ ja tjänsten via webben eller inte­ grera den i sina egna system med hjälp av en API-lösning för att följa om någon transport blir för­ senad eller rapporterar av­vikelser under leveranskedjan. Rederier,

speditörer, varuägare och terminaloperatörer, är några hamnaktörer som väntas få nytta av satsningen.

I arbetet med plattformen har en

prioritet varit att göra det enkelt och sänka tröskeln för att alla ska kunna vara med.

– Alla aktörer är inte jätte­ stora och har inte samma för­ utsättningar när det gäller ­digitalisering. Men de mindre är ofta mer snabbfotade när det gäl­ ler att kunna­bidra och att vara med, säger Malin Collin.

Göteborgs hamn 772 000 TEU containrar 551 000 roro-enheter 276 000 bilar 1,8 miljoner passagerare 22,2 miljoner ton energi 38,9 miljoner ton gods (2019)

prioritera logistiken. I kontakt med kunderna märker Malin Collin av att ökade krav på hållbar­ het driver på u­ tvecklingen: – Slutkunderna kräver håll­ bara transporter och är man inte ­aktivt med på den r­ esan hamnar man efter.

All effektivisering Göteborgs

Syste­ met byg­ ger på att plattformen hämtar in infor­ mation från oli­ ka kontaktpunkter.

Genom att nyttja ar­ tificiell intelligens och automation skapas säk­ rare förutsägelser som gör att aktörerna får bättre un­ derlag för att planera och att

hamn kan bidra med innebär att färre resurser går till spillo.

Ett exempel på hur bättre pla­ nering kan bidra till mer hållbara transporter är just-in-time-arri­ val (JIT).

Grundprincipen för detta är att ju bättre förutsägbarhet man kan ha kring ett anlöp desto mindre bränsle förbrukas på vägen och desto bättre förberedda kan aktö­ rerna kring anlöpet vara.

Med bättre planering behöver färre fartyg ligga för ankar i vän­ tan på att få gå in i hamnen och omlastningarna till både tåg och

lastbil går snabbare så att färre be­ höver stå i kö.

Under 2021 ska Göteborgs hamn successivt fasa in det nya systemet.

– Vi kommer att ta ett godsflöde i taget, säger Malin Collin.

Planen är att sedan addera mer information efter hand.

– Nästa steg blir att koppla ihop fler hamnar för att få ett globalt perspektiv.

Hittills har intresset för att an­ sluta sig varit över förväntan.

– Det finns en stor vilja inom branschen att ta till sig det digita­ la, säger Malin Collin.

Den tekniska lösningen Göte­

borgs hamn valt att använda sig av kommer från det amerikanska företaget Wabtec. En anledning till att man valde just dem är att de är väletablerade inom logistik och frakt och redan har kontakt med flera av de stora rederierna. Den tekniska grundplattformen är klar men anpassas nu efter de unika förutsättningarna i Göteborgs hamn. Enligt projektplanen ska lanseringen ske 2021.

– Coronaviruset har ställt till det lite så att leverantören inte kan vara på plats i Göteborg, men ett par godsflöden kommer att vara live under hösten, säger Malin Collin.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 9

TEMA Digitalisering

Räddingsledare Tobias Nicander fick idén att ta tekniken till hjälp för att lättare kunna urskilja ord som Mayday, SOS eller sjönöd.

Lättare att uppfatta FOTO: PETER GUSTAFSSON, BLUR.SE

Räddningsledare vid Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral kan i framtiden få teknisk assistans för att lättare kunna uppfatta nödanrop från nödställda till sjöss.

Räddningsledare Tobias Nicander fick idén redan 2009 – först nu har tekni­ ken hunnit i kapp och arbetet konkretiseras i forsknings- och innova­ tionsprojekt Heimdall.

TEXT EMMA BRASK, EMELIE TINGSTRÖM

S

jöfartsverkets Sjö- och flygräddningscen­ tral JRCC arbetar året om med att bistå nöd­ ställda och leda räddningsinsat­ ser till sjöss och i luften. Dygnet runt bedrivs manuell avlyssning av nödfrekvenser inom Sveriges ansvarsområde. Avlyssningen är helt beroende av operatörens för­ måga att uppfatta det enskilda an­ ropet.

Räddningsledaren Tobias ­Nicander fick 2009 en idé om hur

10 SJÖRAPPORTEN 1/2021

tekniskt lyssnarstöd skulle kunna hjälpa räddningsledare med av­ lyssning av nödanrop.

– Idéen uppstod när jag hade jobbat på räddningscentralen ett antal år och upplevde stress och frustration över att det ibland är så mycket ljud. I det ljudet ska jag som människa uppfatta ett ”May­ day”, säger Tobias Nicander.

Utifrån utmaningen att uppfat­ ta nödrop i den ljudbilden, tänkte Tobias Nicander att det borde fin­ nas ett tekniskt stöd för att h­ jälpa det mänskliga örat. Idéen kom sig av att SJ då hade en tjänst där du kunde ringa och beställa tåg­ biljetter.

– Kan man lyssna efter ”Näs­ sjö” kan man lyssna efter ”May­ day”, tänkte jag lite raljerat.

Riktigt så enkelt var det inte vid den tiden, men i fjol kontaktades Tobias om idéen. Tekniken har hunnit mogna och AI är mer i ro­ pet än någonsin.

– Det är ju roligt att vara före sin tid!

Projektet Heimdall finansieras av Trafikverkets Sjöfartsportfölj och drivs av Sjöfartsverket i sam­ arbete med företagen Tenfifty AB

och Maranics AB. Syftet är att ta fram fungerande AI-teknologi som stöd för avlyssning och tolk­ ning av inkommande nödanrop samt presentera dessa i ett opera­ törsvänligt gränssnitt.

Artificiell Intelligens

Tenfifty är ett AI-företag som inom olika branscher utveck­ lar och driftsätter skräddarsydda kundlösningar baserat på AI uti­ från all typ av data och informa­ tion. I projekt Heimdall utvecklar de algoritmer som ligger bakom ett tal-till-text-system för att kun­ na analysera talad kommunika­ tion på Kanal 16 – VHF-­kanalen där nödanropen kommer in.

– Systemet vi bygger lyssnar på det talade ljudet, och hör vad det säger. Vi lär systemet känna igen vissa ord, som ”Mayday”, ”SOS”, ”sjönöd”, ”hjälp”, ”på grund”.

När de utvalda orden identifieras skickas en varning till räddnings­ ledaren om vad som fångats upp, förklarar Anders Bjurström, VD på Tenfifty och ansvarig för pro­ jektet från deras håll.

Tenfifty har levererat liknande AI-tillämpningar i flera år, och att

kunna sin AI väl är viktigt för att kunna skapa pålitliga system.

– Utmaningen med Kanal 16 är just ljudkvalitén. Därför mås­ te systemet vi bygger vara extra skickligt på att känna igen de ut­ valda orden. Det får inte bli så att systemet signalerar felaktigt, utan det måste gå att lita på, säger An­ ders Bjurström.

Projektet tar Sjöfartsverket ett steg längre in i kunskapsdomä­ nen AI. – Ingen har tidigare försökt sig på att applicera AI-teknologi på VHF-nödanrop, vi är först ut och det känns både kittlande och spännande, säger Ulf Svedberg, projektledare på Forskning och innovation, Sjöfartsverket.

Digitalisering som stöd

Företaget Maranics är experter på digitalisering av informations­ flöden där människan är en del av flödet. I Heimdall skapar de an­ vändargränssnitt utifrån tal-tilltext identifiering av nödanropen som Tenfifty tar fram.

– Lösningen ska fungera som ett stöd för att du som operatör inte ska missa något nödanrop. Vi

JRCC lyssnar på nöd­ frekvenser dygnet runt – nu tar man AI till hjälp.

nödrop till sjöss FOTO: LINA BUURSTRA

är också ute efter att skapa möj­ ligheten till att du ska kunna åter­ använda data som kommer in, be­ rättar Nils Mårtensson, COO på Maranics.

Projektet har flera syften och för JRCCs del handlar det om en kvalitetsökning på nödpassning­ en där AI kan fylla en funktion som komplement till det mänsk­ liga örat.

– Vi har inte råd att missa ett nödanrop. Om vi kan få ett tek­ niskt stöd i det, så är det en stor vinning, säger Tobias Nicander.

om något missats kan operatören gå in och lyssna på det. Ärendet ska framöver kunna byggas på med information, som till exempel position och fartygs­ namn.

– Information om nödsitua­ tionen skulle då enklare kunna skickas ut digitalt till alla berör­ da aktörer som nu oftast kopplas in genom telefonsamtal. Struktur skapas och information riskeras inte att tappas bort i informations­ flödena som uppstår när det redan finns lagrat, förklarar Nils Mår­ tensson på Maranics.

Spårbarhet

Tobias Nicander beskriver avlyss­ ningsarbetet som en ”ordsallad” – ord som far runt i luften där du ska snappa upp ett riktat ”May­ day”. Om du har ett tekniskt sys­ tem som fångar upp anropet inn­ an det går ut i luften så försvinner det inte.

När ett ”Mayday” på Kanal 16 fångas upp av programvaran ska­ pas ett så kallat event; anropet blir ett digitalt ärende och blir då både spårbart och återanvändnings­ bart. Operatören får då en lista med identifierade nödanrop och

Samhällsnyttan

Maranics har även själva ett stort intresse för projektet, och företa­ get består av personer som jobbat i sjöfartsbranschen i olika roller till sjöss och iland.

– Att ropa ”Mayday” på Ka­ nal 16 och inte få svar skulle vara fruktansvärt, säger Nils Mårtens­ son.

Samhällsnyttan med att delta i ett projekt som syftar till att stöt­ ta räddningsledare på JRCC, var även en stor faktor till att Tenfifty hoppade på projektet. Framöver

Heimdall en nordisk asagud Projektet Heimdall är upp­ kallat efter en av asarna i nordisk mytologi. Heimdall lever i utkanten av Asgård och övervakar därifrån värl­ den. ”Han vakar ständigt, och med sin skarpa syn och otroliga hörsel kan han se flera mil och höra hur gräset växer på marken och ullen på fåren. Han behöver min­ dre sömn än en fågel och han ser lika bra på natten som på dagen.” Över axeln bär han Gjallarhornet – ett larmhorn.

Heimdall är ett AI-projekt som har en otrolig hörsel som aldrig sover och stän­ digt vakar, ett projekt som kan blåsa i sitt larmhorn precis som i den nordiska mytologin men med dagens AI-teknik som tekniskt stöd till räddningsledarens dag­ liga arbete.

Källa: https://historiska.se/ nordisk-mytologi/heimdall/

ser de också en stor utvecklings­ potential.

– Utvecklingen inom AI går idag i en rasande fart, och det finns väldigt många tekniker, al­ goritmer och ansatser inom AI som redan idag är mogna och fär­ diga att användas. Inom en inte alltför lång framtid så kommer systemet klara av fler ord och de­ taljer. Sjöfartsverkets förhopp­ ning är ju att det ska kunna ge an­ vändaren mer information som ligger till grund för beslut om vi­ dare hantering, säger Anders Bjurström, Tenfifty.

Provköra i sommar

Projektet jobbar på under vin­ ter och vår, och hoppas i sommar kunna provköra lösningen skarpt på räddningscentralen.

– Om det lyckas får vi förhopp­ ningsvis med oss idéer för att kunna fortsätta vidareutveckla och jobba med detta. Vi är bara i det första nafsandet i en stor burk med AI-godis. Det är en helt ny värld för Sjöfartsverket, och det kan leda till massor av nya lös­ ningar i framtiden, summerar Ulf Svedberg, Sjöfartsverket.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 11

TEMA Digitalisering Copenhagen Malmö Port Under 2019 tog hamnarna i Malmö och Köpenhamn emot: 1 000 000 passagerare 5 3014 inkommande fartyg 292 000 RoRo-enheter 14,8 miljoner ton gods

Halverad omloppstid i hamnen Sedan drygt ett år ­tillbaka använder ­containerterminalen i Köpenhamn OCR-­ teknologi för att scanna av containrar vid ­ in- ­och utcheckning. ­Digitaliseringen har fört med sig stora tidsvinster för chaufförerna som inte längre behöver vänta på manuell hantering.

TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST FOTO COPENHAGEN MALMÖ PORT

I

nnan Copenhagen Malmö Port (CMP) digitaliserade sin containerhanteringen tog det mellan 15 och 20 minuter för en lastbil att köra igenom in- och utcheckningen. I dag har den ti­ den sjunkit till mellan fyra och åtta minuter.

– Det innebär att vi mer än halv­ erat turn around-tiden för chauf­ förerna, säger Anja Fie Pedersen, som är projektledare för OCRprojektet CMP.

12 SJÖRAPPORTEN 1/2021

Digitaliseringen innebär inte bara högre effektivitet i hamnen utan också miljövinster i form av lägre bränsleförbrukning och ut­ släpp från lastbilarna när vänteti­ derna sjunker.

– Vi har nu ett 100 procent ­optimerat flöde för chaufförer från att de kommer till terminalen tills att de lämnar, säger Anja Fie Pedersen.

Praktiskt går det till så att chauffören registrerar sina upp­

gifter i en app, anmäler sig i tullen och kör igenom en OCR-portal innan de får komma in till säker­ hetsklassat område och termina­ lens lastzoner.

”När chaufförerna kommer snabbare ut ur hamnen kan de ofta göra fler turer på en dag.”

OCR står för Optical Character

Anja Fie Pedersen, projektledare.

Recognition. Tekniken innebär att containrarna scannas och fo­ tograferas från flera olika vink­ lar. Systemet läser då av contai­ nerns ID-nummer samt ISO-kod och kontrollerar information mot

hamnens system för att säkerstäl­ la att godset ska komma in i eller lämna området.

Tekniken ger möjlighet att sty­ ra trafikflödet på terminalen på ett

Chauffören kör igenom OCR-portalen för att komma till säkerhets­ klassat område.

Webbplatsen viktig för kundkontakten TEXT NIKLAS BROWEUS

bättre sätt utan onödiga stopp.

OCR-registreringen har använts skarpt sedan sommaren 2019.

– Vi har fått många positi­ va reaktioner. När chaufförer­ na kommer snabbare ut ur ham­ nen kan de ofta göra fler turer på en dag, säger Anja Pie Pedersen.

och att de har bättre dokumen­ tation när frågorna uppstår.

– Erfarenheterna från sats­ ningen i Köpenhamn tar vi med oss till Malmö. Vi är ett bolag, så det vi lär oss på ena stället tar vi med oss till det andra, Anja Pie Pedersen.

Fotograferingen av containrar

CMP tittar nu på vilka andra

har också inneburit att CMP be­ hövt hantera färre försäkrings­ ärenden gällande skadat gods

processer i hamnen som kan optimeras genom ytterligare digitalisering.

Sjöfartsverket lanserar i mars en ny webbplats. Den ska vara lättare att hitta på, stabilare och snyggare än den gamla som har funnits se­ dan 2012.

Utgångspunkten är att utveckla en kundorienterad och nyttobase­ rad webbplats. Det betyder att an­ vändarnas behov ska vara i fokus, oavsett om det gäller fritidsbåtsä­ gare eller handelssjöfarten.

– Webben är en viktig och na­ turlig komponent i vår kontakt med kunder, näringsliv, potentiel­ la arbetstagare och myndigheter.

Hur vi upplevs på webben bidrar till hur kontakten med Sjöfartsverket upplevs. Vi vill vara en kund­ orienterad organisation med hög servicegrad.

Då behöver webbplat­ sen spegla det, säger Fredrik Nordanslätt som är kommunikationschef.

Karin Thalinsson är projekt­ledare för arbetet med den nya webbplatsen. Hon säger att den nya webben också ska vara sta­ bilare och mer driftsä­ ker än den gamla.

– Den gam­ la webbplatsen hade omodern tek­ nik som var tvungen att bytas ut.

Vi har lyft den tekniska delen för att öka bland annat driftsäkerhe­ ten för att göra webbplatsen ännu mer tillgänglig, säger hon och näm­ ner dessutom tillgänglighetsdirek­ tivet som betyder att tjänster och

information som en offentlig aktör tillhandahåller genom en webb­ plats ska vara tillgänglig.

I arbetet med att ta fram den nya webbplatsen har Sjöfartsverket undersökt vilka behov användar­ na har. Det har bland annat fram­ kommit att de vill att det ska vara lättare att hitta information, tjäns­ ter och nyheter.

– Vi har genom våra kundunder­ sökningar fått återkopplingen att den nuvarande webbplatsen är svårnavigerad och att mycket infor­ mation är svår att hitta. Därför vill vi med den nya webbplatsen minska antalet undersidor för att underlät­ ta att hitta rätt information och kontaktytor, me­ nar Fredrik Nord­ anslätt.

Han fortsätter: – Som vida­ reutveckling vill vi skapa tjänster som är användba­ ra för våra kunder i de­ ras yrke och som kan hjälpa dem i deras kommunikation med sina kunder.

Sjöfartsverkets nya webbplats ska också bli lättare att använda i till exempel mobiltelefoner och surfplattor.

– Den är anpassad för olika plattformar. Vi ser en utveckling där allt fler av besökarna använ­ der en mobiltelefon, säger Karin Thalinsson.

Förutom innehållsmässiga och tekniska förbättringar så blir det även en ny, modern design. Du kan själv surfa in på www.sjofarts­ verket.se och se resultatet!

1/2021 SJÖRAPPORTEN 13

VINJETT TEMA Digitalisering vinjettrubrik

Färre olyckor med smart trafikledning Sjöfartsverket har tillsammans med Linköpings universitet inlett en stor satsning på forskning kring digitalisering och effektivisering. Ett av målen är att automatisera delar av fartygsanlöpen med hjälp av artificiell intelligens.

TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST FOTO THOR BALKHED

G

enom att addera artificiell intelli­ gens och automatisering till trafik­ övervakningen är Sjöfartsverket på väg att ta ett stort steg fram­ åt; effektivare arbetsmetoder, ökad säkerhet och minskade utsläpp är några av vinsterna man ser inom de fyra forskningsprojekten: VASA, RESKILL, F-AUTO och AutoMon som pågår i samarbete med Linköpings universitet.

VASA är inriktat på de cirka 70 000 rap­

porteringspliktiga anlöp som svenska hamnar tar emot årligen. Till 2027 är målet att om­ loppstid och kostnad för ett generellt svenskt anlöp ska minska med 15 procent genom 14 SJÖRAPPORTEN 1/2021

minskad administration och ökad synkronise­ ring av hamnaktörernas arbete.

Magnus Bång är biträdande professor på in­ stitutionen för data­vetenskap och en av forskningsprojektets nyckelper­ soner: – Det går att automatisera de­ lar av anlöpsprocessen som till exempel hantering av far­ tygsanmälan, lotsbe­ ställning och farleds­ deklaration.

Samtidigt kan de olika hamnaktörerna få en bättre bild av när fartygen beräknas komma fram och hur lång tid de olika mo­ menten bör ta, som är till nytta när

man synkroniserar arbetet i hamnen.

– Med machine learning kan vi skapa algo­ ritmer utifrån historiska data. Ju mer informa­ tion som finns att tillgå desto smartare blir de.

Vi har flera års datapunkter med fartygsrörel­ ser som kan användas.

Systemet analyserar fartygsrörelser i real­ tid. Ju närmare fartyget kommer hamn desto säkrare blir prediktionen.

– Algoritmen är relativt bra. Om tre år kan den vara ute och fungerande. Vi är relativt nära nu, säger Magnus Bång.

Fördelen för en statlig myndighet som Sjö­ fartsverket är att man har möjlighet att koppla samman flera olika system för att skapa syner­ gier. Till exempel lotsningsdata, fartygsin­ formation, positionering, tider och vä­ derdata.

Anders Johannesson arbetar som senior rådgivare på Sjöfarts­ verket. Han ser stora möjligheter när man kopplar samman artifi­ ciell intelligens med olyckspre­ vention.

– Automatiserad övervakning

Även i Nederländerna var man tidiga med radar­övervakning, bilden är tagen i Rotterdam 1948.

Ut ur dimman

”Professor Jonas Lundberg, ansvarig för forskningsprojektet RESKILL, navigerar en lasttanker i ett av de två simulator­labben på Linköpings universitet. ”

Sjöfartsverkets trafikcentraler (VTS) Sjöfartsverkets trafikcentraler eller VTScentraler (Vessel Traffic Service) som de egentligen heter används som ett samlande begrepp för bland annat sjötrafikinformation och service till sjötrafiken i hårt trafikerade eller miljökänsliga områden.

har fördelen att den inte blir trött som en mänsklig operatör och att den klarar att övervaka större områden.

I dag arbetar ett femtiotal VTS-operatörer

på Sjöfartsverket med att övervaka trafiken i svenska farvatten. De ser till att rapporte­ ringssystem följs och ger råd och trafik­ information till fartygen i sina områden – totalt finns det nio VTS-områden uppde­ lade på fyra trafikledningscentraler. Kom­ munikationen sker med VHF-radio och AIS-transpondrar.

Hela kuststräckan har inte tillgång till trafikövervakning idag utan den är begrän­

sad till områden med särskilda utmaning­ ar, som det tätt trafikerade Öresund, Stock­ holms skärgård och de isiga farlederna i norr.

– Om man skulle utöka trafik­ övervakningen till allt svenskt vatten hade man behövt gå från dagens 50 operatö­ rer till kanske 150 med ytterligare centra­ ler. Det är fruktansvärt stora investeringar, men med AI är det annorlunda, säger An­ ders Johannesson.

Artificiell intelligens kan användas för

att hela tiden scanna av områden och kal­ kylera utfall. Vid farliga situationer kan den också komma med förslag på lösning­ ar. Projektet Automatiserad Monitorering (AutoMon) ska förebygga olyckor till sjöss över stora områden genom att identifiera avvikelser från ett normalt trafikflöde.

– Operatören kan då agera proaktivt om ett fartyg ser ut att göra något som inte är lämpligt, eller avviker från den vanliga tra­ fikbilden. Man kan då misstänka att något inte är som det ska.

Första gången man använde trafikledning till sjöss var i efterkrigstidens England. Dimman ställde till be­ svär för den ökade sjötrafiken och två stationer för landbaserad radar byggdes utmed kusten, en i Li­ verpool och en på ön Isle of man.

Initiativet föll väl ut och spred sig över Europa de kommande årtiondena.

– Studier visade att inte bara effektiviteten ökade i hamnar med radarassistans utan också att olyck­ orna minskade, berättar Anders Johannesson, se­ nior rådgivare på Sjöfartsverket.

Säkerhet blev ett prioriterat område när man såg att antalet kollisioner och grundstötningar minskade.

På 1970-talet fick trafikövervakningen ytterligare en dimension efter att flera stora tankbåtsolyckor in­ träffat. Både miljörörelsen och allmänheten ställde krav på ökade åtgärder för att skydda miljön.

Detta ledde tillsammans till VTS-centralernas tre ledord: Effektivitet, Säkerhet och Miljöskydd.

Mer forskning Ytterligare två forskningsprojekt inom sam­arbetet pågår på Linköpings universitet: F-AUTO. Projektet Följsam Automation utvecklar artificiell intelligens för att underlätta och stödja ope­ ratörernas arbete. Det sker genom att systemet ana­ lyserar trafiksituationer i realtid och uppmärksammar operatören på potentiella risker. F-AUTO har också den unika egenskapen att den känner av vad VTSoperatören gör och hur hen mår. Har VTS-operatö­ ren fullt fokus på en farlig situation stör inte F Auto med övrig information.

RESKILL. Projektet ökar operatörernas kompetens genom ett träningssystem som stärker deras förmå­ ga att förstå och känna igen situationer där automa­ tion inte fungerar optimalt.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 15

Sjöfart för en mer hållbar trafik

V

ästtrafik fortsätter sin satsning på elek­ trifiering och köper in ännu en elhybrid­ färja. Med den nya färjan som kommer börja trafikera Göta älv under 2022 tar Väst­trafik ytter­ ligare kliv för att ställa om till en mer hållbar trafik.

Sedan tidigare trafikerar tre

båtar av samma modell Göta älv, där den som heter Elvy även har elhybriddrift.

– Vi har haft väldigt goda

16 SJÖRAPPORTEN 1/2021

e­ rfarenheter av vår tidigare ­elhybridfärja så det känns helt rätt att nu skaffa en till. Då allt fler kommer att bo och arbe­ ta vid älven är det viktigt att vi redan nu stärker trafiken inför framtiden. Att då välja ett mer hållbart alternativ för båttrafi­ ken i centrala Göteborg känns helt självklart, säger Lars Back­ ström, vd på Västtrafik, i ett pressmeddelande.

Den nya färjan kommer att le­

vereras med ett förbättrat bat­

teripaket. Det innebär att båten kommer att kunna köra med eldrift en timme längre jämfört med Elvy, vilket ger större mil­ jövinster. När batteriet tar slut laddas det med hjälp av dieselge­ neratorer ­under gång eller med el vid kaj.

Med sin eldrift minskar den nya

älvskytteln utsläppen av koldi­ oxid, kväve­oxider och partiklar med två tredjedelar. Batterierna kan laddas med förnybar el från vindkraft och vattenkraft.

FOTO: EDDIE LÖTHMAN, VÄSTTRAFIK

AKTUELLT

Klimatutmaningarna är något samtliga transportslag jobbar med.

Det blir extra tydligt i samarbetet och initiativet Tranzero Initiative, som har sin utgångspunkt i Göteborgs Hamn. Tillsammans med Volvokon­ cernen, Scania och Stena Line ökar de takten i arbetet att minska koldi­ oxidutsläppen i hamnen.

– Ingen enskild aktör har alla svar.

Det krävs samverkan och vi är väl­ digt glada att ha kunnat samla två av världens största lastbilstillverkare och världens största färjerederi kring det här initiativet. Med vår samlade kompetens, bredd och tyngd kan vi göra stor skillnad, säger Elvir Dzanic, vd på Göteborgs Hamn AB, i ett press­ meddelande.

Målet är att minska klimatpå­ verkan med 70 pro­ cent till år 2030, genom att ställa om till fossilfria alternativ. Arbe­ tet inbegriper både de landbasera­ de transporterna som går till och från Göteborgs hamn, liksom en elektri­ fiering av sjötransporter.

Behovsanalyser och kartlägg­ ningar av godsflöden har genom­ förts som ett första steg, för att kunna erbjuda marknaden rätt pro­ dukter och skapa en infrastruktur för drivmedel som stöttar omställningen till fossilfria alternativ.

FO

TO

:

G

Ö

TE

BO

RGS HAMN

Klimatsmarta Viking Glory

Muddermassor lyfts upp i Hargs hamn.

Muddrar fram en kunskapsbank I samband med muddrings­

arbete i farleden till Hargs hamn var ett franskt team på plats för att mäta undervattensbuller vid sprängningarna. Det behövs mer kunskap om vad som hän­ der i undervattensmiljön vid sprängningar under ytan, kon­ staterar Sjöfartsverket.

– Vi vill lära oss mer om hur ljudet sprider sig och hur struk­ turen på botten och öar påverkar i det här sammanhanget, förkla­ rar Melica Cliffoord, miljöspe­ cialist vid Sjöfartsverket, som följde arbetet på plats.

FOTO: VIKING LINE

Så ska Nordens största hamn bli fossilfri

FOTO: AGNE HÖRNESTIG

TEXT EMMA BRASK

Undersökningen är unik i sitt slag och Sjöfartsverket känner inte till att någon liknande stu­ die har gjorts i Sverige.

Inspirationen kommer från två undersökningar som utförts av Sjöfartsverkets norska mot­ svarighet Kustverket.

– Vi vill ligga i framkant och med dessa resultat bygger vi upp en kunskapsbank på områ­ det, som våra farledsprojekt får glädje av i framtiden, fortsätter Melica Cliffoord.

Kunskapsbanken ger värde­ full information om hur pro­

jekten kan genomföras utan oacceptabla störningar för om­ givningen. Det gäller såväl för människors hälsa som för mil­ jön, växt- och djurliv.

I slutet av januari i år sjösattes Vi­ king Lines nytillskott Viking Glory, på XSI:s varv i Xiamen, Kina. Hon följer Viking Lines resa mot allt kli­ matsmartare fartyg, och även om hon är större än Viking Grace, be­ räknas hon förbruka tio procent mindre bränsle. Det ska göra hen­ ne till världens mest energieffek­ tiva fartyg.

– Viking Glory för­ kroppsligar Viking Lines tro på en ljus framtid för re­ sandet på Östersjön. Nyckel­ orden är hållbarhet, energieffek­ tivitet och en nyskapande

nordisk design. Viking Glory är resultatet av ett gediget samar­ bete med svenska och nordiska partners som genom sin expertis och sitt kunnande bidragit till att vi snart kan fira sjösättningen av ett helt unikt fartyg, säger Jan Hanses, vd för Viking Line, i ett pressmed­ delande.

Fartyget uppnår en längd på 222,6 meter och har en bruttodräk­ tighet på 63 813 ton. Hon kommer i daglig trafik i början av nästa år på linjen Stockholm–Mariehamn– Åbo, och tar ombord 2 800 pas­ sagerare.

Farleden till Hargs hamn

muddras för att möta framti­ dens krav på djup, bredd och säkerhet för effektivare trans­ porter med större fartyg. Bak­ grunden är att regeringen vill minska transporterna på väg och flytta över dem till järnväg och sjöfart. Målet är ett klimat­ neutralt Sverige senast 2045.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 17

FOTOTÄVLING FÖR SJÖFOLK Sverige

1

Jörgen Språng Kockstuert, Bit Okland, ”Signing off year 2020”, Här finns allt som behövs i en bild – en stark komposition, spännande motiv och en stark berättelse (eller egentligen fyra berättelser). Bilden har också teknisk kompetens och väcker vår nyfikenhet. Munskydden ger en bra spegling av året som gått och tack vare att munskydden matchar bra i färg, blir de även ett kompositionselement. Fotografen har verkligen lyckas väva ihop komposition och berättelse på ett fint sätt.

Hög nivå på bilderna TEXT JIMMY ERIKSSON

D

en 26 januari avgjordes den svens­ ka deltävlingen, av Nordiska foto­ tävlingen för sjöfolk 2020, på Sjöfarts­ verkets kontor i Norrköping. Juryn för året bestod av Niclas Fasth, frilansfotograf i Norr­ köping och Sjöfartsverkets Emma Brask, som bland annat är redaktör för Sjörapporten. Antalet inskickade bilder som uppfyllde tävlingskraven var 45 stycken – ungefär hälften mot ett normalår. Ändå tog det juryn ungefär samma tid som van­ ligt att gå igenom alla bilder och utföra sitt upp­ drag.

18 SJÖRAPPORTEN 1/2020 1/2021

– Ja, det var svårare än vi förväntat oss att gall­ ra ur de 15 bilderna som ska till nordisk final, för nivån överlag är väldigt hög, sade Emma Brask medan Niclas Fasth nickade instämmande.

Efter två visningar av alla bidrag kunde gall­ ringsarbetet börja. Det tog sin tid och krävde ­ytterligare ett antal visningar och jämförelser ­bilderna emellan. När det endast fanns fem bilder kvar på skärmen ansåg juryn att det var dags att rangordna bilderna. Efter att ha diskuterat fram och tillbaka kunde de enas om vilka bilder som skulle premieras och vilka som skulle få heders­ omnämnande. Se bildernas placering och juryns motiveringar vid respektive bild.

– Mot slutet hade vi lärt känna bilderna så då blev det enklare. Ska vi säga något om helheten så är det bra spridning på motiv, stilistiska grepp och berättande, sade Niclas Fasth.

– Många bilder visar människor, men det är bara några få där vi får ögonkontakt med motivet.

Det saknar vi, fyllde Emma Brask i.

Fotografens bästa tips

!

Ett stort problem som fotograf kan vara att man blir hemmablind i den miljö man vistas mycket i. Det är bra att försöka titta på det utifrån.

Det som är vardag för dig, kan vara ex­ otiskt för en annan betraktare. Sedan spelar människorna stor roll. Att ta med det mänskliga elementet är absolut inget krav, men det kan göra ganska mycket för att se skala och förstå en berättelse.

Det är också viktigt att våga stå för att man fotar. Att våga ta den platsen. Att vara bland dem man fotar gör att man får ett öppnare bildspråk. En vägledning brukar vara att om bilden inte är så spän­ nande som du tycker att den borde vara, så är du för långt bort. Oftast är det bätt­ re att zooma med fötterna än med ob­ jektivet.

Mikael Söderholm Teknisk chef, Wisby Pacific, ”Grey wall”

Hedersomnämnande

2

En starkt visuell bild med intres­ sant och spän­ nande komposition.

Blicken vandrar runt i bilden och vill inte studsa ur den.

Vad är det vi ser?

Vilket håll är den tagen ifrån? Till en början syns inte sjömännen. Det är effektfullt att vi, vid en första anblick, inte förstår bilden.

Vi vill förstå, men gör det inte riktigt.

Det skapar intresse.

Spännande också att perspektiven skiftar beroende på vart ögats fokus ligger. Bilden ger nästan samma känsla som en gatumålning med en optisk illusion, där det känns som om man kan ramla ned, ifall den betraktas från rätt vinkel.

Jörgen Språng Kockstuert, Bit Okland, ”Spacious” En berättande bild som skapar någon form av historia. Effektfullt att personen befinner sig i centrum, mellan de två trapporna och att den skildrar en annorlunda plats, som vi har svårt att förstå. En verkligt spän­ nande miljö som skapar nyfikenhet.

Snyggt att personen går upp mot en mörk himmel och en lucka upp i ljuset. Bilden skulle fungera bra som tavla eller poster eller som bokom­ slag för en grisig sci-fi historia.

Staffan Ahlstrand Teknisk chef, isbrytaren Atle, ”Ankare”

Effektfull kompo­ sition med sina linjer och former, samtidigt som den berättar något.

Bilden vinner på att ha en diagonal i förgrunden som se­ dan möter blocken, som leder ut åt vänster. Det bildar en triangel som har en symmetrisk motpart, i repet som personerna drar.

Det ser ut som om de försöker tämja ankaret. Texturen på marken och färgerna fungerar bra tillsammans. Vi tror att bilden hade blivit ännu starkare med lite mer luft i överkant. Helheten är en bild där det finns mycket att titta på och där fågelperspek­ tivet ger oss en ovanlig insyn i sjöfolkets värld.

3

Jörgen Språng Kockstuert, Bit Okland, ”Tankshower” Fångar vår uppmärksamhet direkt.

Svår att förstå, vilket skapar nyfiken­ het. Slagblixten mot vattendrop­ parna gör att man får ännu mindre kontext, vilket faktiskt förstärker bilden. Oavsett om blixten är medve­ ten eller inte så ger det en väldigt bra effekt. Bilden består av flera delar och har en effektiv komposition som gör att ögat vill titta mer. Hade någon del plockats bort hade den troligen inte varit lika intressant.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 19 1/2020

FOTOTÄVLING FÖR SJÖFOLK Norden Jörgen Språng Kockstuert, Bit Okland, Sverige ”Resting”

1

Den vinnande bilden innehål­ ler alla de delar vi sökt. Sjömannens ansikte och tomma blick återspeglar en mänsklig berät­ telse. Ett stilla ögonblick på sjön, där han förlorat sig i sina tankar.

Bilden får oss att fundera – är han ut­ mattad, tänker han på sin familj eller stirrar han bara på en fläck på skon?

Kontrasten mellan den röda färgen och den dammigt fläckiga blå, och kombinationen av de raka och svängda linjerna skapar en perfekt fond för historien i mannens ansikts­ uttryck.

FOTOUTRUSTNING FÖR 5 000 DKK SPONSRAD AV ULYKKESFORSIKRINGS­ FORBUNDET FOR DANSK SØFART.

Prisregn över svenska fotografer TEXT JIMMY ERIKSSON

E

fter ett år där inget varit sig likt, hade det varit konstigt om nordiska foto­ tävlingsfinalen varit det. Danska väl­ färdsorganisationen Sea Health & Welfare, SHW, stod för årets arrangemang i den rundvandrande tävlingen, till vilken 116 fotografer sänt in totalt 689 bilder. Från dessa

20 SJÖRAPPORTEN 1/2021

hade nationella juryer sållat ut 15 bidrag från varje land. Dessa 75 bidrag stod nu för tävlan i den nordiska finalen.

Irene Olsen från SHW bjöd in juryn till kon­ toret i Rødovre och bildbedömningen kunde avhållas på ett säkert sätt. Efter drygt tre tim­ mar , den 12 februari, hade juryn enats om vil­ ka bilder som skulle premieras. När det var dags att tillkännage utfallet, fick det ske via

video­länk i ett Teams-möte. Juryn bestod av Liselotte Rasmussen, fotograf och konsthis­ toriker, samt Morten Tinning, museiinspek­ tör och forskarstuderande på Museet for Søfart i Helsingör.

De båda domarna berättade att deras fokus låg på att välja ut bilder som både hade tillta­ lande mänskliga berättelser och teknisk kvali­ tet – ljus, färgsättning, komposition och inram­

2

Mikael Söderholm Teknisk Chef, Wisby Pacific, Sverige, ”Hanging out on deck” Bilden betonar den kontinuerliga historien om människor på sjön. Även om b ­ ilden är modern, går hängmattan tillbaka genom historien och de oräkneliga sjömän som upplevt samma sak tidigare. Färgschemat och kompositionen hjälper till att lyfta upp sjömannen ovanför däck, i ett flytande och drömlikt tillstånd.

FOTOUTRUSTNING FÖR 5 000 NOK SPONSRAD AV SJØFARTSDIREKTORATET, NORGE.

Den danska juryn Liselotte Rasmus­ sen och Morten Tinning (längst upp till vänster) redo att förkunna vilka bidrag som vunnit i Nordiska fototävlingen för sjöfolk 2020.

ning. De var eniga om att bilderna måste fånga ögat, röra hjärtat och uppmuntra re­ flektion.

Juryn berättade också att de njöt av alla fina bilder och att det finns många bra foto­ grafier som inte kommer att nämnas. Dä­ remot förmedlar de ett hedervärt omnäm­ nande till samtliga fotografer som deltagit i tävlingen.

När det kom till prisutdelningen stod det snart klart att Sverige var den stora vinna­ ren med hela fyra vinster på fem prisplat­ ser. Tre av dessa stod den fotograferande

kocken Jörgen Språng för, vilket förstås är en otrolig bedrift! Det är kanske på sin plats att nämna att samtliga bilder var helt avidentifierade vid visningen för juryn.

Tekniske chefen Mikael Söderholm har tidigare prisats i den svenska deltävlingen, men slog på ”full ahead” och tog hem det nordiska andrapriset. Staffan Ahlstrand, från isbrytaren Atle fick också fina vitsord för den grafiska bilden ”Åmning” och till­ delades ett hedersomnämnande.

Stort grattis till er alla och välkomna att delta igen!

1/2021 SJÖRAPPORTEN 21

FOTOTÄVLING FÖR SJÖFOLK Norden Jörgen Språng

3

Jörgen Språng

Kockstuert, Bit Okland, Sverige, ”Cramped”

Kockstuert, Bit Okland, Sverige, ”Spacious”

Arbete, svårigheter och samarbete.

Hopbitna tänder.

En hjälpande hand.

Essensen av att arbeta till sjöss är att samarbeta för att alla ska gynnas och överleva. En hand för dig själv och en för fartyget. Det svart­ vita fotot förstärker alla nämnda delar.

Ett fantastiskt foto med höga konst­ närliga kvalitéer.

Fotografen gör det mesta möjliga av det sparsamma ljuset, medan den stående inramningen för­ stärker de vertikala linjerna. Ensamhet till sjöss. Det be­ gränsade utrymmet.

Trappklättrande och ensamhet gör sig bra tillsammans. Vi tycker att ”ensam­ het” hade varit en mer passande titel.

FOTOUTRUSTNING FÖR 5000 SEK SPONSRAD AV SJÖFARTS­ TIDNINGEN, SVERIGE.

FOTOUTRUSTNING FÖR 450 EUR SPONSRAD AV SAMTÖK FYRIRTÆKJA Í SJÁVARÚTVEGI, ISLAND.

5

Harri Manninen

Teknisk chef, M/V Aura, Finland, ”Anchor Chain” Ännu ett fantastiskt fotografi. Utmärkt i färg- och bildkomposition. Ett nästan kompletterande färgschema. Den rostiga kedjan symboliserar för oss hur sjöfartsbranschen länkar samman människor, kontinenter och kulturer. En stark länk kontrasterad av förfall.

FOTOUTRUSTNING FÖR 300 EUR SPONSRAD AV FINNLINES, FINLAND.

22 SJÖRAPPORTEN 1/2021

4

Hedersomnämnande Staffan Ahlstrand Teknisk chef, Isbrytaren Atle, Sverige, ”Åmning” Linjerna och kompositionen är perfekta och kon­ trasten mellan det stora fartyget och den lilla målarpen­ seln är fantastisk. ­ I bilden finns i stort sett bara svart och vitt.

Kristján Birgisson Matros, Aktertrå­ laren Breki, Island, ”Farligt arbeid” Fångar essensen i att arbeta tillsam­ mans på sjön. Du kan nästan känna krafterna i bilden.

Det här är tufft ar­ bete. Mycket sker samtidigt i bilden men den svartvita skalan lugnar ned den lite.

Guðmundur St Valdimarsson Båtman, Kustvaktsfartyget Tyr, Island, ”Rett diagonalt” Ett traditionellt motiv – bryggan i hårt väder. Lutningen är rätt och du ser kontrasten mellan den moderna teknologin, den kontrollerade innemiljön och det kaosartade och okontrollerbara vädret utanför. Bilden är den bästa i sin kategori, tagen med en mobiltelefon.

Laura Pytytövaara Kock, M/T Neste, Finland, ”Morning routine” Kanske inte det bästa fotot rent tekniskt, men det sprider ljus över situationen. ­Bilden är troligen tagen med en mobil­ telefon och du kan känna att du också står i kön. Det är väldigt mycket år 2020 över bilden, och den fångar corona-situationen på ett bra sätt.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 23

YRKET ”Sjömansservice står för livskvalitet” Sedan slutet av 1940-­talet har Sjömansservice varit en viktig del i sjöfarten för om­ bordanställda. De har tidigare varit en egen myndighet, men är sedan 2007 en del av Sjö­ fartsverket och ­erbjuder idag sin service i elva hamnstäder i Sverige, och har även verk­ samhet i Antwerpen, Bel­ gien. Sjömans­service verkar i enlighet med ILO-kon­ ventionen MLC 2006 (Maritime ­Labour Convention 2006), som underteck­ nats av den svens­ ka ­staten, och jobbar för att ge om­ bordanställda en me­ ningsfull fritid.

– Vi står för livskvalitet, beskriver Christian Kronqvist Sjömans­ service.

Han är chef för verk­ samheten och be­ rättar vidare att Sjömans­ service vilar på tre ben.

Hamnservicen, med om­ bordbesök, sjömansklub­ bar och övriga aktiviteter är en stor del. Mediedelen, där bland annat böcker, film och fototävlingar erbjuds är en annan. Och en aktiv fritid, ge­ nom till exempel motion om­ bord och i land.

säger Christian Kronqvist.

Har besättningen inte tid att ta sig i land kan Sjömans­ service erbjuda viss service i hamnen och ombord.

– Mobilsurf är mycket efter­traktat, eftersom många saknar internetuppkoppling.

Våra boklådor, som svensk­ flaggade fartyg kan ta del av, är ett annat exempel. En an­ nan populär del är motionsportalen Sea­Sportal som vi har för att upp­ muntra till en aktiv vardag ombord på fartyget, berät­ tar Jimmy Eriksson, operativ samordnare och medieansvarig på Sjö­ mansservice.

Miljöombytet är också viktigt och uppskattat. Det märks inte minst när sjö­ mansklubbarna får återbe­ sök av besättningsmedlem­ mar.

– Många minns besöken, och där och då inser vi vad vårt arbete betyder. Det ger oss en tankeställare om hur världen ser ut, och det blir tydligt hur värdefullt det är att få möjlighet att bryta mönst­ ret av jobba-sova-äta-jobba,

I ett jobb där det personliga mötet är viktigt har Sjömans­ service fått tänka nytt för att kunna nå fram med sin ser­ vice på bästa sätt under pan­ demin. Mycket har blivit di­ gitalt, men trots distans är Christian Kronqvist positiv till hur verksamheten kommit närmare varandra i arbetet.

Han förklarar att en tillit till kol­ legorna på sjömansklubbar­ na har varit en grundbult i ar­ betet, nu mer än någonsin.

24 SJÖRAPPORTEN 1/2021

SeaSportal är en webbplats där sjö­ män kan registrera sina träningspass i en träningsdagbok. Resul­ taten genererar poäng i en fartygstävling och det finns också möjlighet att tävla indi­ viduellt i olika grenar.

– Det skapar ett välbe­ finnande i att få fysisk var­ dag även ombord. A healt­ hy ship is a safe ship, brukar man säga och vi ser att våra tävlingar motiverar en del att vara aktiva, fortsätter Jimmy Eriksson.

Sjömansservice

Här finns våra sjömansklubbar Göteborg, Stockholm, Malmö och Norrköping, och vi har även en representant i Antwerpen, Belgien.

Viss service finns även i hamnarna Halmstad, Falkenberg, Varberg, Helsingborg, Landskrona, Oxelösund och Gävle, genom samverkan.

”Jag älskar att lära filippinska besättningar åka skidor” En dräglig vistelse ombord och möjlighet till rekreation och aktiviteter under de långa perioder sjömän är till sjöss. Det jobbar Jesper Ek, platschef på Sjömansservice i Norrköping, med.

– Det är kul att göra deras vardag lite bättre, säger Jesper.

TEXT MARIA W KJELLGREN FOTO PETER HOLGERSSON

En del sjömän är ombord på fartyg så länge som 10–12 månader. Sjöfartsver­ kets Sjömansservice ger dem möjlig­ het att komma i land och besöka sjö­ mansklubben där de kan ringa hem eller delta i olika aktiviteter som att idrotta, spela pingis, basta. Eller be­ söka sjömanskyrkan, som Sjömans­ service har ett nära samarbete med. Även besök på museum, idrottsmat­ cher och egna idrottsturneringar an­ ordnas.

– Vi försöker skapa en så normal var­ dag hemifrån som möjligt. Det är väl­ digt tacksamt att få hjälpa de här per­ sonerna med olika fritidsaktiviteter, det ger mycket tillbaka och är det bäs­ ta med jobbet, berättar Jesper Ek. På Sjömansservice är alla välkomna.

Just nu, under pågående pandemi, ser dock verksamheten lite annorlunda ut.

I vanliga fall åker Jesper och hans kol­ legor i Norrköping ut och besöker alla fartyg som kommer in i hamnen för att

berätta vad de kan göra för besättning­ en. Nu sker en stor del av kontakten via mail, och Jesper åker ut på besök när det finns behov.

– Just nu hjälper vi till mycket med olika inköp. Besättningen kan ha res­ triktioner från rederiets håll och kan kanske inte gå iland på samma sätt som tidigare. Jag har hjälpt till att handla allt från Pan pizza, tvål och schampo till 20 Big Mac, 120 donuts och till och med ett löpband, berättar Jesper. I dessa tider får vi gå lite utan­ för boxen, men givetvis inom ramen för vår myndighetsservice.

Att vara flexibel och ha fingertopps­ känsla i jobbet är något Jesper åter­ kommer till.

– Jobbet svänger hela tiden och vi an­ passar oss efter sjömännens behov. Vi måste lyssna in och känna av. Dessut­ om är fartyget både deras hem och de­ ras arbetsplats, då gäller det att inte ta för mycket plats. En del kanske bara vill

prata med någon utanför besättning­ en, det är jätteviktigt för många, och då finns vi där och lyssnar, säger Jesper.

Jesper trivs på jobbet. Nu är det över tio år sedan han blev anställd, först som sommarvikarie och så småningom på ett vikariat i Stockholm. Det tog honom vidare till en fast tjänst i Antwerpen i Belgien.

– När jag sökte tjänsten i Antwerpen blev jag erbjuden jobbet direkt på in­ tervjun. Först blev jag helt ställd, men så tänkte jag att hur många såna här chanser får man?

Det som skulle bli ett år i Antwerpen blev fem och ett halvt. Sedan 2017 job­ bar han i Norrköping.

– Det är så många olika roliga dagar på jobbet! Jag älskar till exempel att få lära filippinska besättningar att åka skidor. Då får de prova på en skandina­ visk dag här hos oss, med skidåkning och bastu. Jag trivs verkligen jättebra här, avslutar Jesper.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 25

FORSKNING & INNOVATION

Signaler för säkrare navigering

DGPS Står för Differential Global Positioning System.

Beräknar avståndsfelet till varje satellit och ger en noggran­ nare satellitposi­ tionering än GPS, med upp till cirka en meter.

Sjöfartsverket har i samarbete med våra grann­ länder etablerat ett referens­ stationsnät för GPS, som även kan användas för R-modesändarna.

R-mode Står för Ranging mode.

Landbaserat positionerings­ metod som kan komma att komplettera GPS. Beräknar antalet frekvenser mellan sändare och mot­ tagare.

Signalen når 250 kilometer och kan bedömas med 10 meters noggrann­ het.

26 SJÖRAPPORTEN 1/2021

FOTO: JESPER BÄCKSTEDT

FOTO: JESPER BÄCKSTEDT

R-mode testades skarpt med hjälp av Fyrbyggaren i somras.

Mottagaren installerades i Fyrbyggarens mast.

Idag förlitar sig sjöfarten i stor utsträckning på GPS. Men satellit­ tekniken är känslig för störningar – både avsiktliga och oavsiktliga – och därför har ett alternativt positio­ neringssystem testats i Östersjön: R-mode. Förhoppningen är att det kan användas över hela världen om tio år.

TEXT FRIDA ROIJER FOTO MIKKEL ÖRSTEDHOLM

P

å en femtio meter hög radiofyr i Nynäshamn har Jesper Bäckstedt från Sjöfartsverket just installerat en R-mode-­sändare, som skickar ut signaler över Öster­sjön. I Blekinge och på Gotland sitter två sändare till, och i Tyskland ytterligare tre.

De ingår i R-Mode for the Baltic Sea, ett EU-projekt som sedan 2016 undersöker möj­ ligheterna för fartyg att navigera med hjälp av ett nytt positioneringssystem.

R-mode-sändarna skickar ut signaler till Rmode-mottagare ombord. Fartygens position bestäms genom att avståndet till ett antal sta­ tioner mäts. Tekniken är beprövad och har en stor fördel i och med att befintlig infrastruk­ tur – radiofyrar – kan användas. Stationer­ na är landbaserade istället för satellitbasera­ de, vilket gör R-mode till ett bra komplement till GPS. – Vi har blivit vana vid GPS och förlitar oss kanske lite väl mycket på de satellitbaserade ­­systemen. Men det finns tillfällen när de inte är pålitliga, och då kan det uppstå problem om man inte är beredd, sä­ ger Jesper Bäckstedt, system­ingenjör och projektledare för Sjö­ fartsverkets del i R-­ mode Baltic.

Satellittekniken är känslig för exempel­ vis solstormar, men kan även påverkas av störnings­ utrustning. Ofta är flera av fartygens olika na­ vigationsverktyg, som elektroniska sjökort

och AIS-transponder, kopplade till GPS. Vid en störning kan allt slås ut.

– Då kan väldigt många system larma på bryggan, förklarar Jesper Bäckstedt. Då be­ höver man säkra upp med ett stödsystem och där ligger R-mode väldigt långt fram i utveck­ lingen. Östersjön är ett av de mest trafikerade vatt­

nen i Europa och passar bra som testområde.

EU-projektet är ett samarbete mellan Sverige, Norge, Tyskland och Polen. Svenska partners är Sjöfartsverket, Gutec AB, Saab och forsk­ ningsinstitutet RISE. Sverige ansvarar för själva testningen, vilket bland annat innebar en fem dygn lång resa i södra Östersjön i au­ gusti förra året.

– Då testade vi utrustningen i verklighe­ ten och fick de första verkliga resultaten, säger Jesper Bäckstedt. Det blev ett kvitto på allt ar­ bete vi lagt ner under fyra års tid, när vi såg att det funkade.

Fyra personer var med ombord på Sjöfarts­ verkets fartyg Fyrbyggaren. Förutom Jes­ per Bäckstedt var det två representanter från ­huvudprojektledaren DLR (tyska myndighe­ ten för rymdfart) och en utvecklare från Gu­ tec, som tagit fram en prototyp för mottaga­ ren. Resan startade i Oxelösund, gick runt Bornholm, vidare längs Polens kust och så till­ baka igen.

– Vi kunde börja mäta direkt utanför Oxelö­ sund. Vi hade räknat med att få en noggrann­ het på tio meter jämfört med GPS, och det fick vi stundtals – även med den här ganska rudi­ mentära ­utrustningen.

I och med testningen – och de fina resultaten –

tog projektet ett stort kliv framåt. Den 31 mars går man i mål. Då tar ett nytt R-mode-projekt vid, fast i mindre skala. För det finns fortfa­ rande mer att utveckla. Den stora utmaning­ en handlar om hur R-mode fungerar nattetid.

Då är nämligen de elektriska fälten i atmos­ fären annorlunda, vilket gör att signalerna studsar på andra sätt och mätresultaten blir annorlunda.

Jesper Bäckstedt kontrollerar sändaren i radiofyren i Nynäshamn.

Jesper Bäckstedt har goda förhoppningar om att R-mode kommer att bli det där globala backup-systemet som bland and­ra internatio­ nella sjöfartsorganisationen IMO ser framför sig, som skulle göra sjöfarten mer motstånds­ kraftig mot störningar. Men det dröjer nog minst fem år innan man kan börja tala om en standard och upp till tio år innan det är på plats, tippar han.

Det brådskar dock lite med att få fram tek­ niken, så att den befintliga infrastrukturen kan användas och kostnaderna därmed hållas nere. Idag finns 350 DGPS-master i världen, men i takt med att GPS-avläsningen blir bättre och inte längre behöver korrigeras med hjälp av differentiell GPS (se faktaruta) monteras många master ner.

– Inom tio år kommer DGPS att försvinna, säger Jesper Bäckstedt. Det är en tydlig trend.

De flesta DGPS-stationerna finns i Europa och Asien. Sjöfartsverket äger de elva master som står längs Sveriges kuster och de används fortfarande. USA har däremot redan lagt ner sina stationer, liksom Australien och Japan.

Storbritannien stänger av sina nästa år. Men branchorganisationen IALA, The Internatio­ nal Association of Marine Aids to Navigation and Lighthouse Authorities, har uppmanat län­ derna att ändå behålla masterna, för att de i en nära framtid ska kunna förses med ny teknik.

Arbete pågår inom IMO för att integrera en

framtida R-mode-mottagare med andra posi­ tioneringsmottagare i en så kallad multimo­ de receiver, som ska förenkla för rederierna.

Sannolikt blir det ett utrustningskrav åtmins­ tone för vissa fartygsstorlekar. En del av EUprojektet handlar om att titta på investerings­ kostnaderna, där dock det mesta kommer att hamna på infrastruktursidan snarare än på fartygssidan, berättar Jesper Bäckstedt.

– Men visst kommer det att kosta, och skeppsnäringen är känslig för kostnader. Där­ för är det viktigt att få en acceptans för tek­ niken, helst innan IMO beslutar om det. Jag hoppas att det kommer att finnas en vilja från rederierna att det här är bra att ha.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 27

FORSKNING & INNOVATION RISE Research Insti­ tute of Sweden är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder exper­ tis och ett hundratal test- och demon­ strationsmiljöer för att framtidssäkra teknologier, produk­ ter och tjänster.

Institutet har som uppdrag att samverka med företag, akademi och offentlig sektor för att bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle.

Projektet stöds av Vinnova, Energi­ myndigheten och Formas genom Produktion 2030.

Svenska forskare blev först i Europa med att 3D-printa en fullt fungerande båt i ett stycke.

Premiär för 3D-print-båt Strax före jul sjösattes Europas första 3D-printa­ de och sjödugliga båt i Göteborg. Tekniken öppnar för möjligheter att specialdesigna båtar till exempelvis offentlig verksamhet som Polisen och brandförsvaret.

TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST

Med hjälp av industriella robot­

armar från ABB som byggts om till 3D-skrivare har forskare vid det statliga institutet RISE hittat en ny metod för att tillverka bå­ tar. Materialet de använder är en blandning av plast och glasfiber.

Metoden innebär att de kan bygga en cirka 200 kilo tung båt med dubbelskrov utan att använda mer än 11 kilo stödstruktur.

Att kombinera additiv tillverk­ 28 SJÖRAPPORTEN 1/2021

ning med industriella robotar och nya material på det här sättet öpp­ nar möjligheter för resurseffektiv produktion av innovativa storska­ liga produkter.

– Vi vill gärna utmana och ­pusha utvecklingen inom storska­ lig 3D-print, säger Lenny Tönn­ äng, laboratorieingenjör på RISE. Projektet är resultatet av samar­

betet mellan RISE och Cipax som äger båtmodellen Pioner.

– Vi hade sett videor med andra som 3D-printat båtar, men inte så som vi tyckte att man skulle göra det, säger Lenny Tönnäng.

De blev först i Europa med att skriva ut en fullt fungerande båt i ett stycke.

Vid konventionell rotations­ gjutning står formen för en stor del av kostnaden. Fördelen med

3D-print är att det relativt snabbt går att göra små serier utan att uppstartskostnaden blir så hög.

– På tre dygn kan du få en fär­ dig båt anpassad efter dina behov.

Det går enkelt att göra juste­ ringar och tillägg i designfilen innan båten printas.

Tekniken kan också användas för att tillverka prototyper innan man startar en konventionell pro­ duktion.

Möjligheterna är många, inte

bara inom den marina sektorn. In­ tresset för projektet har varit stort både i Sverige och internationellt.

Aktörer från offentlig verksam­ het har redan inlett en dialog med forskarna vilket kommunicera­ des via ett pressmeddelande från ­Eirik R Thomassen, vd på Pioner: – Vi har bland annat Polisen, brandförsvaret och Försvarsmak­ ten som kunder. Där ser vi hur vi kommer att kunna formanpassa båtar för deras individuella behov som exempelvis brandsläcknings­ installationer, spaningsutrust­ ning, gasmasker och dykutrust­ ning. Än så länge är tekniken inte färdigutvecklad. Sjösättningen

som skedde med vanlig båtkär­ ra var första gången båten befann sig i vatten.

– Vi hade gjort materialprov­ ningar innan och printat olika geometrier för att testa hållfasthe­ ten, berättar Lenny Tönnäng.

Premiärturen i Göteborg följdes

av publik på plats och via live­ sändning på Facebook. Forskarna kunde dra en lättnadens suck när allt gick som det skulle.

– Det var tur för det var bara var sex grader i vattnet, berättar Lenny Tönnäng.

– Det är en sjövärdig båt men vi måste jobba vidare. Testkörning­ en var oerhört lärorik. Jag var jät­ tenöjd hela kvällen, men nästa dag funderade jag på detaljer vi ska ändra till nästa båt.

Det ursprungliga projektet

är nu slut. Men en fortsättning diskuteras.

– Det är en metod att räkna med för små båtar, säger Lenny Tönn­ äng.

Privat har han en 6,5 meter lång planande motorbåt med ruff.

– Men om fem år hoppas jag att jag har en 3D-printad båt istället.

OMBORD

SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfarts­ verket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

Så gick Sjöfolksidrotten 2020 TEXT SIMON EGLER FOTO: MÅNS LARSSON

Det cyklades nästan lika långt som det sprangs under året, fast på drygt halva tiden.

Några som spenderade mycket av sin tid på sadeln var Klas Utbult från Bunkerfrakts Dana och Robin Albertsson från Furetanks Sigrid.

Grenen Multi var nästan lika populär som Running, med över 10 000 genomförda pass!

Den som enskilt gjort flest multipass under perioden var Tommy Andersson på Ölands­ linjens Solsund följt av Victor Nordholm på Sjöfartsverkets Atle.

en Swimming kom deltagarna med gemen­ samma krafter nästan 2000 kilometer! Tit­ tar vi i listorna ser vi att topplaceringarna Vivi Nord från Stena Scandinavica och Natalie Rec från Silja Symphony sim­ made drygt halva distansen själva.

Mycket imponerande!

Stort grattis till alla fartyg som fått poäng och till alla del­ tagare som investerat i sin egen hälsa.

Trots att många simhallar varit stängda, har det simmats en hel del. I den enskilda tävling­

SPORT

Motionsåret 2020 är avklarat och trots både pandemi och omställningen till den nya platt­ formen Sea­Sportal lyckades deltagarna till­ sammans producera imponerande resultat.

De 329 aktiva deltagarna har registrerat totalt 34 740 träningspass!

I de individuella tävlingarna Running, Bi­ king, Multi och Swimming rådde febril aktivi­ tet. Som exempel kan nämnas att i Running motsvarar den avverkade sträckan mer än 23 700 maratonvarv.

En person som tagit fler varv än de fles­ ta, och vunnit medaljen Running Master fem gånger om, är Mattias Karlsson från Sjöfarts­

verkets Scandica, som själv bidragit med 5 314 km.

Besättningen på färjan Solsund har arbetat hårt under året – inte bara under juni-augusti, då de trafikerar sträckan Oskarshamn-Byxel­ krok. Det intensiva tränandet ledde dels till förstaplatsen i lagtävlingen Sports League och dels tog fartyget, som under perioden september-maj också agerar skolfartyg för Sjöfartsprogrammet på Praktiska Gymnasiet i Kalmar, tredjeplatsen i friidrottstävlingen Sjöpokalen. Bilden visar eleverna Edwin Hildingsson, Jakob Johansson, Melwin Dahlin och Benjamin Petersen.

Resultat Sports League 2020 Lag

Poäng

1

Solsund

514,16

2

Svitzer Skuld

498,80

3

Atle

366,50

Swim Cup 2020 Lag

Besättningen på Sofia har under flera tillfällen gjort resultat i friidrottstävlingen Sjöpokalen under det gångna året. De startade tidigt, redan i januari, vid ett varvsbesök i Falkenberg. I juni gjorde den avlösande besättningen sin plikt, vid ett anlöp i Norrköping. En sak är säker – ihärdig­ het lönar sig och år 2020 gav den Sofia segern i Sjöpokalen.

Km

1

Stena Scandinavica 453

2

Silja Symphony

426

3

Svitzer Skuld

185

Sjöpokalen 2020 Lag 1

Sofia

Snittpoäng 2408,3

2 Svea

2280,8

3

1785,0

Solsund

Herrarna Robert Sörling, Fredrik Hultgren och Björn Samuelsson är tre av de fem deltagarna från bogserbåten Svitzer Skuld. Deras insatser under 2020 gav dem andrapriset i Sports League och dessutom tredjepriset i Swim Cup. Bilden togs på Johannisborg Seamen’s Club, i samband med prisutdelningen för SeaSportals Sommar­ tävling.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 29

OMBORD

Historien om Zack och den sanna fiktionen

TEXT JOAKIM MALMBERG

FILM

D

et kommer väl inte som någon di­ rekt nyhet att verklighetsbase­ rade filmer ständigt är aktuella i Hollywoodland. Vi har tidigare skrivit om fenomenet och hur tydligt det har yttrat sig i Sjömansservice filmpaket. Bara i år har det funnits filmer inspirerade av san­ na händelser i näst intill varje utskick. Vissa månader har till och med majoriteten av tit­ larna haft verklighetsbakgrund.

Att som filmskapare använda verklighe­

ten som fond till sina historier kan yttra sig på en rad olika sätt. Filmen True History of The Kelly Gang bygger på den australien­ siske bushrangern Ned Kelly och de uppror han gjorde mot staten under 1800-talet. Per­ sonen Ned Kelly fanns på riktigt och visst gjorde han uppror, men historien i sig är i mycket hög grad fiktionaliserad. Filmerna Min pappa Marianne, Richard Jewell, och Bombshell är exempel på verklighetsbase­ rade historier som följer en mer traditionell

30 SJÖRAPPORTEN 1/2021

modell. En annan film vi skickat ut under 2020 är The Peanut Butter Falcon och just den historien visar prov på ett alldeles nytt sätt att skapa verklighetsförankrad film på.

Vi tar det från början.

Filmen handlar om Zac, en kille med

Downs syndrom, som rymmer från en vård­ inrättning i hopp om att förverkliga sin dröm om en professionell wrestling-kar­ riär. Det som sker i filmen har egentligen ingen förankring i verkligheten. Däremot hade den aldrig funnits om det inte varit för hudrollsinnehavaren. Zac spelas av Zack Gottsagen. När han föddes i Florida i mitten av 80-talet blev hans mamma uppmanad att lämna över honom till en institution, för att läkare bedömt att han aldrig skulle kunna gå eller tala. Zacks mamma vägrade och det visade sig senare att läkarnas utlåtande var felaktigt.

Sedan barnsben har Zacks livsdröm varit att få bli skådepelare – ett intresse som han från tre års ålder, på olika sätt underhållit.

För några år sedan befann sig Zack på ett lä­

ger där han träffade regissörerna Tyler Nil­ son och Michael Schwartz. Zack berättade för dem om sin livsdröm och de båda film­ makarna försökte försiktigt berätta för ho­ nom att hans utsikter inom branschen såg ganska begränsade ut; det kryllar inte av rol­ ler för folk med Downs syndrom. Zack före­ slog för dem båda att helt enkelt skriva och göra en film där Zack kan vara stjärna. Nil­ son och Schwartz tog orden på allvar och började skrida till verket. Filmbolagen vil­ le helst se en mer namnkunnig skådespelare i rollen, men efter att ha sett provfilmning­ ar på Zack förstod de vilken kapabel aktör han var.

Manuset är i grunden byggt runt Zack som

person. Regissörerna tog reda på hans in­ tressen och sedan konstruerade de histori­ en kring dem, samt hur han var som person.

Under filmens gång stiftar Zacks karaktär bekantskap med Tyler som spelas av Shia LaBeouf. De båda aktörerna blev goda vänner även utanför inspelningen och La­ Beouf har berättat att vänskapen med Zack

Zack Gottsagen och Shia LaBeouf spelar ett udda par på flykt i filmen The Peanut Butter Falcon.

FOTO: NOBLE ENTERTAINMENT

BÖCKER

Boktips från sjömansbiblioteket Jonas Dahm, Carl Douglas: GHOST SHIPS: ÖSTERSJÖNS OKÄNDA HISTORIA (Max Ström)

I denna magnifika foto­ bok får vi följa med dykarna Jonas Dahm och Carl Douglas till de mest spektakulära vraken i Östersjön. Detta unika hav rymmer närmare 100 000 vrak – det kalla vattnet och avsakna­ den av skeppsmask har skapat en skattkis­ ta för vrakletare. Det är regalskepp från stor­ maktstiden, ståtliga träskepp från 1700-talet, lastfartyg från 1800-talet och ubåtar från andra världskriget. Ombord på dessa sjunkna skepp har tiden stått stilla – ofta känns det som om besättningen nyss lämnat fartyget. Vraken blir en slags tidsmaskiner, en märklig blandning av brutal dramatik och det mjukt insomnade.

Dessa fantastiska bilder av vrak har väckt uppmärksamhet över hela världen och de vi­ sas här för första gången i riktigt stort format.

Katarina Gospic: DIGITAL TSUNAMI: REVOLUTIO­ NEN SOM KAN RASERA ELLER RÄDDA VÄRLDEN (Bonnier fakta)

bland annat hjälpte honom tillbaka efter ett missbruks­återfall och enligt uppgifter är de fortfarande goda vänner.

The Peanut Butter Falcon är på många sätt

ren fiktion men om det inte varit för Zack Gottsagen, och den resa han gjort genom livet, hade det aldrig blivit någon film. Skå­ despelaren Dakota Johnson gör rollen som sköterskan Eleanor i filmen och hon beskri­ ver Zack som en helt ren individ. Att hans villkorslösa sätt att acceptera människor är det kraftfullaste hon någonsin sett i en människa.

Det verkar varar just de egenskaperna hos Zack som gjorde att så många filmarbetare ville jobba med honom och att han under ar­ betets gång knöt vänskapsband för livet. The Peanut Butter Falcon blev hans långfilms­ debut men det verkar, av allt att döma, inte vara sista gången Zack kommer att synas på vita duken.

Texten bygger på artiklar från Los Angeles Times och screenrant.com

Tänk dig att kunna förutse cancer innan ens tumören uppstått, förutspå en epide­ mi innan det blir en pandemi, se till att val blir rakt igenom demokratiska eller varför inte göra oss koldioxidneutrala? Den här boken är för dig som vill surfa på den digitala tsunamin som sköljer över vårt samhälle. För dig som vill för­ stå hur digitalisering och teknologiska landvin­ ningar faktiskt kan vara det som – på många plan – räddar dig, mig och mänskligheten.

Om de används rätt, i rätt händer, då kan vi inte bara lyfta människor ur fattigdom och få bättre hälsa, utan till och med rädda vår planet.

John Ajvide Lindqvist:

VÄNLIGHETEN (Ordfront Förlag) En klargul låst container. En höstmorgon 2018 står den bara där i Norrtäljes hamn.

Ingen vet hur den har kom­ mit dit. När den så småning­ om öppnas kommer dess innehåll att förvand­ la Norrtälje. Den vardagliga vänligheten börjar vittra bort.

Under denna förändringens tid får vi följa sex personer runt 30 år som även de är stadda i omvandling. Max och Johan spelar minigolf och Pokémon Go och undrar när det verkliga livet ska börja. Siw och Anna går på gym för att bli av med sin övervikt. Marko och Maria flydde från Bosnien som små och har till synes lyckats väl i livet, men något gnager.

De är en omaka grupp vars inbördes rela­ tioner utvecklas och invecklas under berättel­ sens gång.

Vänligheten är John Ajvide Lindqvists hit­ tills mest ambitiösa genomskärning av sam­ tiden, i det mikrokosmos som heter Norrtäl­ je. Och i slutändan handlar det om vänligheten kontra fasan.

Gunnika Isaksson-­ Lutteman: 52 SMÅ

ÄVENTYR MED STORA UPPLEVELSER: EN VÄGVISARE TILL MER TID I NATUREN (52adventures) Plussa ihop många små upp­ levelser och du får summan av något större. Den här boken ger dig 52 tips på äventyr anpassade för att upplevas över en helg, och där nyfikenhet, rörelseglädje och upptäckarlust står bakom urvalet. Det behö­ ver inte vara svårt eller dyrt att äventyra, det går att göra det enkelt och nära. Turerna är tänkta att inspirera dig att hitta ut i naturen och låta dig finna dina egna äventyr.

MARINMÅLARNA: HAVET, SKEPPET OCH

SJÖMANNEN I KONSTEN – FRÅN JACOB HÄGG TILL LARS LERIN (Historiska Media) Havet har alltid fascinerat oss människor och utgjort en central del av våra liv och vår historia.

Det har varit en viktig transportväg och en nä­ ringsgren – samtidigt som det har represente­ rat något farligt och mystiskt. Livet till sjöss har också inspirerat många konstnärer.

I detta rikt illustrerade verk ger en rad skri­ benter och konstkännare olika infallsvinklar på den marina konsten. Genom personligt fär­ gade texter och noga utvalda konstverk växer en fördjupad bild fram av villkoren till sjöss, det dagliga slitet för brödfödan och det självutläm­ nande konstnärliga uttrycket.

1/2021 SJÖRAPPORTEN 31

POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN Johanna Boijer-Svahnström

1

Trettio år på Viking Line

Med sina trettio år på Viking Line och med flera styrelse­uppdrag inom både svensk och finsk sjöfart är Johanna Boijer-Svahnström ett välkänt namn i sjöfart­ sammanhang. Som ansvarig för den externa kommunikationen och del av koncern­ ledningen är hon Viking Lines ansikte utåt.

– Jag gör intervjuer nästan dagligen. Jag kommer nyss från tingsrätten där sjöförklaringen hölls efter Amorellas grundstötning i Ålands skärgård i höstas.

2

Tungt år

2020 var tufft på många sätt, främst för passagerarrederierna. Viking Line tappade fyra miljoner passagerare när tre av företagets fyra ben försvann i och med pandemin: kryssnings-, rutt- och personbilsresenärer. Bara frakten blev kvar.

Tre av sju fartyg togs ur trafik, merparten av medarbetarna permitterades, 300 av totalt 3000 har fått lämna företaget.

– Att säga upp medarbetare har varit det tyngsta i min

karriär, säger Johanna BoijerSvahnström, som även är ansvarig för landpersonalen och för hållbarhet.

3

Stödåtgärder

Hon har genom sina styrelseuppdrag i svenska och finska sjöfartsorganisationer – bland annat Svensk Sjöfart, Ålands sjöfart och Rederierna i Finland – på nära håll kunnat följa och jämföra stödåtgärderna under coronapandemin.

– Både Estland och Finland har beviljat lättnader i farledsavgifterna för att upprätthålla frakten. Att Sverige inte gjort likadant har fått en del att höja på ögonbrynen.

KORT OM // JOHANNA BOIJER-SVAHNSTRÖM Yrke: Informationsdirektör på Viking Line sedan 2015. Ansvarig för samhällsrelationer och extern kommunikation, landpersonal samt hållbarhet. Bakgrund: Ekonomie magister vid handelshögskolan vid Åbo Akademi. Bor: Mariehamn, Åland. Familj: Man och tre barn, varav två utflugna. Fritidsintressen: Resa (gärna till Sydfrankrike), träna (började träna en timme om dagen under coronapandemin), sköta dotterns häst och odla i trädgården (bland annat flera sorters chili).

Viking Lines ansikte utåt

TEXT FRIDA ROIJER FOTO MARCUS BOMAN

4

Informativa uppdrag

5

Hållbarhets­ arbete

Johanna BoijerSvahnström har fått flera erbjudanden om olika styrelseposter och valt dem som gynnar arbetet på Viking Line.

I synnerhet miljöfrågor intresserar henne.

– Genom styrelsearbetet får jag kontakt med politiker och expertkunskap och jag håller mig uppdaterad när regelverken ändras inom exempelvis EU, som utsläppsregler och miljökrav kring nya fartyg.

Jag menar att miljöregler bör vara globala eftersom näringen är global – annars blir det konkurrensmissvisande.

Hon berättar om hållbarhetsarbetet med nya ­Viking Glory, som sätts i drift nästa år. Det är Viking Lines första nya fartyg på åtta år och ett ljus i pandemimörkret.

Förra nybygget, Viking G ­ race, var det första kryssnings­ fartyget i sin storlek att drivas med naturgas, LNG. På nya Glory har flera av de tekniska lösningarna från Grace utvecklats ytterligare, bland annat återanvändningen av spillkyla och spillvärme.

– Glory är tio procent mer ­energieffektiv än Grace, trots att hon är större.