EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 3 2018
rapporten
TEMA HÅLLB : ART
Plan för framtidens sjöfart Sjöräddning med drönare Ny sjömätningsutbildning
Maskin i trim
AVGÅNG FOTO: EMMA EDSTRÖM
Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjöfartsverket är ett tjänste producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fyra nummer per år.
Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Sjörapporten nr 3 2018 Omslagsfoto: Geir Harang
Hållbar infrastruktur ÅRETS SOMMAR KOMMER vi nog
21
ETT NYTT PERSPEKTIV Med drönare kan frivilliga bidra med sjöräddning från luften.
INNEHÅLL 03
REKORDSOMMAR Den härliga varma sommaren har medfört att allt fler vistas på sjön och vid stränder. Baksidan av myntet är fler olyckor.
06
TEMA: HÅLLBART Under sommaren, när isen lyser med sin frånvaro, pågår förberedelserna för fullt inför nästa vinter. Isbrytarna ska hålla en hel issäsong annars kan konsekvenserna bli förödande.
16
FRAMTIDENS SJÖFART Nu har regeringen presenterat den nationella planen för infrastruktur.
20
NU FLYTER SVEA Svea ska bli Sveriges största och modernaste forskningsfartyg. I juni sjösattes hon i Vigo i Spanien.
19 6
TR
Adress: Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon: 0771-63 00 00 Webbplats: www.sjofartsverket.se Prenumeration: För att prenumerera, adressändra eller säga upp din prenumeration på Sjörapporten maila sjorapporten@ sjofartsverket.se Adressändring: sjorapporten@ sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Niclas Härenstam Redaktör: Emma Edström emma.edstrom@ sjofartsverket.se Redaktion: Jimmy Eriksson, Tobias Fälth, Daniel Lindblad, Sara Loftås. Formgivning: Rubrik AB Tryck: Danagård LITHO ISSN-1402-2028 YCKSAK 3041 0
TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten? sjorapporten@ sjofartsverket.se
DESSUTOM
att minnas länge. Det varma ihållande vädret påverkade hela Sverige, och här på Sjöfartsverket märkte vi av att många använde våra hav till både transport och bad: vi hade rekordmånga sjöräddningsfall mellan maj och juli. Samtidigt härjade bränder på flera platser i Sverige och vi fick bistå Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med sakkunniga. Vårt arbete pågår dygnet runt alla årets dagar oavsett väder, om du så arbetar med lotsning, isbrytning (läs mer på sidan 6), sjömätningsfartyg, VTS-kommunikation eller sjö- och flygräddning. Alla behövs för att vi ska kunna leverera smarta lösningar nu och i framtiden. Temat i det här numret är hållbart. Det låter kanske vardagligt men tar vi inte hand om våra fartyg, sjösäkerhetsanordningar och oss själva kontinuerligt kan det bli kostsamt både nu och i framtiden. Att ta hand om det vi har är också en del i att vara ekonomiskt hållbara och parallellt med vår ordinarie verksamhet har vi påbörjat ett stort effektiviserings- och affärsutvecklingsprogram med målet att genom affärer, besparingar och förbättringar spara en miljard till 2027 och utveckla våra tjänster så att de är relevanta och efterfrågade även om 10 år. KATARINA NORÉN Generaldirektör FOTO NICLAS FASTH
04 AVGÅNG Sjömätningsutbildning till Sverige // 18 AKTUELLT Ny strategi för godstrafik // 23 FORSKNING OCH INNOVATION 29 simulatorcenter i stor virtuellt test av digital navigation // 24 YRKET Bastekniker // 25 OMBORD Säsongens nya filmer // 28 PROFILEN Rutinerad redaktör
2 SJÖRAPPORTEN 3/2018
Världens tuffaste jobb? Tv-tittarna fick insyn i Sjöfartsverkets helikopterbesättnings vardag i programmet Världens tuffaste jobb med Adam Alsing på Kanal 5. Adam testade jobbet som vinschoperatör under sjöräddningsövning på västkusten.
Räddningshelikoptrar har larmats i 22,4 procent av alla sjöräddningsfall, 150 gånger. Det är en stor ökning från samma period förra året då motsvarande antal larm var 114 gånger.
Rekordmånga fall av sjöräddning i sommar Antalet sjöräddningsfall från maj till juli har uppgått till 651. Det är de högsta siffrorna sedan 2000 då våra mätningar börjar. Juni månads 214 fall är också det högsta den månaden sedan 2000. Juli har dessutom varit årets hittills mest intensiva månad, med 350 sjöräddningsfall.
der säsongen maj – juli fortsätter att öka för tredje året i rad, det är 27,8 procent mer än medelvärdet för de föregående fem åren. Likt tidigare år är de flesta insatserna riktade mot nödställda i fritidsbåtar, men det är bland personer utan farkost vi ser ökningen. – Antalet ärenden som rör personer utan farkost, till exempel simmare, har nästan fördubblats sedan motsvarande period förra året. I år har vi gjort insatser i 95 ärenden varav 44 har varit drunkningstillbud. Vädret kan ha varit en påverkande faktor till ökning-
607
651
424
2015
2016
2017
2018
Det totala antalet sjöräddningsfall under säsongen maj–juli fortsätter att öka för tredje året i rad.
TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO LLOYD HORGAN
DET TOTALA ANTALET sjöräddningsfall un-
565
arna men kan inte med säkerhet beläggas, säger Mattias Hyllert, direktör sjö- och flygräddning vid Sjöfartsverket. Även antalet fall med båtbränder har ökat i år. Från 17 för två år sedan, 27 i fjol till 35 i år. Siffran gäller endast den statliga räddningstjänsten, ytterligare fall finns inom den kommunala räddningstjänsten. Sjöräddningssällskapet bekräftar bilden av en ökning i antalet båtbränder och drunkningstillbud och tillägger att larmen från Norrlandskusten ökat i år jämfört med tidigare. Förutom en ökning i antalet sjörädd-
ningsfall har även insatserna i mindre akuta situationer blivit fler. Fler fritidsbåtsägare än någonsin tidigare har bett Sjöräddningssällskapet om hjälp vid incidenter som motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst. – Våra räddningsstationer har märkt av en ökning av förebyggande insatser under sommaren. Det har inte varit dåligt väder någonstans i landet, vilket gör att det är fler personer i rörelse även på vattnet, säger Lars Samuelsson, maritim ledare på Sjöräddningssällskapet. l ‹ 3/2018 SJÖRAPPORTEN 3
Arctic Ocean 2018… … så heter årets sommarexpedition med isbrytaren Oden till Arktis. Det övergripande temat för forskningen handlar om molnens roll för klimatet och hur det mikrobiologiska livet i havet och isen är kopplat till hur moln bildas i Arktis.
Universitet startar sjömätarutbildning
Sjömätningsfartyget Jacob Hägg – en framtida arbetsplats?
Nu får Skandinavien en egen sjömätarutbildning. I november startar den sedan länge efterlängtade utbildningen på Göteborgs Universitet. – Det finns ett stort behov av utbildade sjömätare, säger Ulf Olsson, chef för Sjöfartsverkets sjömätningsverksamhet.
en kanadensisk sjömätningsexpert, professor David Dodd, som anses vara en av de bästa på området. David Dodd, – Det är fantassjömätningsexpert, tiskt bra att de lyck- Göteborgs Universitet. ades värva honom, säger Ulf Olsson som själv utbildats av David Dodd i USA för 15 år sedan. David Dodd säger själv att det är väldigt viktigt att den här utbildningen kommer till stånd då behovet av färdigutbildade sjömätare är stort i alla östersjöländer. Han tror att en av utbildningens största utmaningar blir att nå ut med kunskapen om att sjömätning är en möjlig karriärväg. – De flesta vet inte ens att det går att göra karriär inom den här delen av den marina vetenskapen säger han. Av utbildningen 20 platser går hälften till studenter inom den marina vetenskapen, hälften går till industrin, alltså exempelvis till Marin mätteknik och Sjöfartsverket. Kursen startar i november. l ‹
TEXT SARA LOFTÅS
UTBILDNING. Det finns jobb och karriär-
möjligheter inom sjömätningen men hittills ingen utbildning att söka. Sjöfartsverkets sjömätare har exempelvis skickats till Holland och USA för utbildning, men nu har flera års arbete slutligen nått fram till en färdig utbildning, Practical Hydrography. Kursen omfattar 30 högskolepoäng och ska ges på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs Universitet. Utbildningen sker i samarbete mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Stockholms Universitet, Sjöfartsverket och det privata bolaget Marin Mätteknik, MMT. – De här universiteten är de som har den kunskap som behövs eftersom de redan har utbildningar inom de marina 4 SJÖRAPPORTEN 3/2018
disciplinerna, säger Ulf Olsson. Sjöfartsverket ställer upp med viss utbildning i form av föreläsare, men också med sjömätningsbåten Petter Gedda som ställs till förfogande under en del av utbildningstiden. – Det behövs även en praktisk del i utbildningen för att verkligen förstå hur sjömätning går till, säger Ulf Olsson. Inom sjömätningen är kraven på noggrannhet extremt stor och arbetet ställer också höga krav på förmåga att hantera och förstå avancerad teknologi. Enligt Ulf Olsson är det också en försvårande faktor att allting rör på sig hela tiden när man jobbar. Göteborgs Universitet har anställt
SUFI NAWAZ
Utreder brandbekämpning Sjöfartsverket har tagit emot ett utredningsuppdrag av regeringen som består av två delar. Uppdragen går i korthet ut på hur Sjöfartsverket kan bidra med brandbekämpning kortsiktigt och långsiktigt.
Christer Ekeroth är till vardags flygräddningsledare.
Rätt korsordslösning VI GRATULERAR Reine Len-
nartsson i Huskvarna, Bengt Dahlberg i Stockholm och Margita Björklund i Göteborg. Ni har skickat in rätt korsordslösning och kommer att belönas med varsitt exemplar av boken ”Och fyrar fick lysa”.
Tynger A I A A Elgh S Ritade Berså B KUN SK A P E NS A T L E T H J U L KÖ De bor Instämde D O A N Värmer B O E R ju där! O R Ledde Beatles E P S TE I N R ON D Yngve DomesAktuell Grabbticerad F rörelse arna B Ä M I T E L L A N tvåmedO S T O T A M P O L I S A N Punkt D A E T TOR L E V A S T E K Sullivan T S Frukt N O D EL T E JP E N E D E L Snofsiga Tändare R O N S O N Frön P A R A N T A Svetsar L E O N A R D O I D Y I G Målade Salvator P G R E ID E R L AS T Mundi Havre och korn S P A N N M Å L MAS K Speciell Mosebok T O R A karaktär E G E N A R T C/2 Lunch U Spanar Härk R E N Axlas Umeå S NOK A R E L D F A ST A L D O Rörig O R T N A M N A L R O T YP P A KOR R O N J A Önska G A B L E Tecken för R O M B O R D A R B E T E backen Dagens N R E A D E E U Vigt E N A T tidning? Badplats Håller Var väl Vatten- Körs på of Lärd D R U I D balansen målboll hål Isle Man S Skuggad S P A Eken NUngt par E S B O sjukhus O TA G B AR P A T R I A R K A T medSågsorm R Ö D E om V Å R D A D U G R O S S Pyssla Bonobo dam
Meningar
Ledde doktorn
Drag i Istanbul
Har jägare
Stödjer
Kodex hos snuten
Kom först
Är fuling
Slott i Uppland
Existera Isolerar sladden
So Gla 20 mma d 18 r
Rodriguez pronomen
Oanvända
Atmosfär
1/10 $
Är gegga
Dalademokrat Skrev rysligt bra
För fartyg
Döljer dragen
Rids och springs
Stenar för smörgåsar
över hela Sverige. När det exempelvis brann som värst i Kårböle och Trängslet fick de flygande enheterna uppdrag från oss vad de skulle fokusera på, säger Christer Ekeroth som till vardags är flygräddningsledare på Sjöfartsverkets flygräddningscentral JRCC i Göteborg. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har ledningscentral i Karlstad och i Stockholm. Christer tillhörde insatsorganisationen och den enhet på fem personer som kallas för flygcellen. Arbetet innebar väldigt långa arbetspass, under en veckas tid jobbade han från klockan sju på morgonen till 23 på kvällen och hann ändå inte äta lunch. Christer och de andra i flygcellen såg till att öppna flygplatser och fixade att det fanns platser att tanka på. – Det var jobbigt men också roligt. Det känns som om MSB uppskattade vår kompetens, som jag inte tror finns någon annanstans i Sverige. Vi är vana att dagligen samverka
Vinyl
med alla typer av räddningstjänster och kan dessutom både helikoptrar och flyg samt att vi känner till alla flygplatser. – Egentligen var det inte så stor skillnad på det jag gör normalt vid flygräddning, men här var så många enheter inblandade. Jag gjorde mitt bästa för att skicka grejer och resurser åt rätt håll, säger han. Något som Christer Ekeroth tror har betytt mycket är att de som jobbade på MSB ringde upp räddningsledarna och erbjöd helikopterstöd redan på ett tidigt stadium. – Så gick det till på Björkö också och det var nog det som gjorde att det gick att få kontroll på den branden. Christer Ekeroth säger att han lärt sig mycket om MSB:s organisation. Han tycker att arbetet fungerat väldigt bra när det väl kom igång. Att Kustbevakningens flygplan hjälpte till från luften med flygsamordning bedömer han ha varit av stor betydelse då det medförde att helikoptrarna kunde ligga på låg höjd hela tiden. l ‹
Mårddjur Pannkakans antipod
Missljud
Ryssja
Möbelträ
Lovisbarn
Vajor
Har dojjor Säga
Fat i ugn
Var Rhett Butler
Trollkonstnär
Rådig
Dumpade
Halkig
Gubbvälde
Linje för sjöman
Från
Samlande
SAMVERK AN. – Vi arbetade med bränder
Ibland ädla
Miljardddel
Förhärskande
TEXT SARA LOFTÅS FOTO SJÖFARTSVERKET
Får hjul Administrativ bas
Runda ju! Föll förr
Afrikaresenär
Finns även rostiga ?
Har biff
När Sverige brann som värst brann det på minst ett 30-tal platser samtidigt. En av sjö- och flygräddningscentralen, JRCC:s flygräddningsledare, Christer Ekeroth gjorde några tuffa dygn i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB:s, flygcell för att stötta de flygande enheterna.
Snabb
Händelse
Laddat
Overklig
Atlas
Radda
Aktuella snillen
Sv U e lf 20 dbe 18 rg
Långa pass i flygcellen
Område
Nokia ort
Handlare förr
hördhet petens, ly Med kom göra i v l il v e och servic nder. r våra ku skillnad fö Sverige. ela Och för h
3/2018 SJÖRAPPORTEN 5
TEMA Hållbart En av de 60 kolvarna i huvudmaskineriet vittnar om att dimensionerna är rejält tilltagna på allt som rör Atle. Glenn Carlsson från Orusts Fartygsservice inspekterar i samspråk med förstemaskinist Fredrik Bengtsson (skymd).
Underhållet som får Sverige att rulla
6 SJÖRAPPORTEN 3/2018
Utan isbrytarna skulle industrin i den norra halvan av Sverige stanna under vintersäsongen. Därför är isbrytarnas förberedelser inför kommande vintrar en angelägenhet för långt många fler människor än de som arbetar ombord. – När isen kommer ska vi ha underhållit fartyget så att det håller för en hel issäsong, annars kan konsekvenserna bli ödesdigra för industrin i norra Sverige, säger Stefan Söderholm, befälhavare på isbrytaren Atle. TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO DANIEL HOLMGREN ILLUSTRATION FREDRIK SAARKOPPEL
S
olen som skiner över Luleå har redan varit över horisonten i åtskilliga timmar och den stilla julimorgonen är på väg att övergå i ännu en ljummen sommardag. Vid den gamla malmkajen, där Sjöfartsverkets isbrytare Atle, Ymer och Frej har sitt sommarkvarter, syns inga spår som påminner om att årets isbrytarsäsong avslutades så sent som för en och en halv månad sedan. Trots sommarvärmen är förberedelserna ombord för nästa isbrytarsäsong redan i full gång. Just denna dag består Atles besättning av 22 personer. En grundbesättning finns alltid ombord, men besättningens storlek varierar från åtta personer och uppåt. – Fram till för några år sedan hände det att fartyget var obemannat under några veckor på sommaren, men numera pågår underhållsarbete under hela säsongen när vi ligger till kaj. Underhållsbehovet ökar med åldern på fartyget och i december i år är det 44 år sedan Atle inledde sin första isexpedition, säger Stefan Söderholm, en av Atles två befälhavare.
Atle vid gamla malmkajen i Luleå.
FRAM TILL VINTERN 1974–75, då nybyggda Atle gjorde sin första isbrytarsäsong, saknade Sverige isbrytarkapacitet för att klara alla typer av isförhållanden i Bottenviken. Under vintrar med mycket is fick hamnarna längs norra Norrlandskusten helt
enkelt stänga, med stora störningar för den exportberoende industrin i norra Sverige som följd. Hamnarna längs Norrlandskusten tjänar som utskeppningshamnar för stommen i den svenska basindustrin; härifrån skeppas malm, virke, trä och 3/2018 SJÖRAPPORTEN 7
TEMA Hållbart Mycket av interiören i Atles maskinrum är original från 1974. Interntelefonsystemet, komplett med vevdriven generator, fungerar fortfarande men används inte längre.
pappersprodukter till övriga världen i så stora godsvolymer att sjöfart är det enda realistiska transportalternativet. Det är handelssjöfarten till och från dessa hamnar som Atle och de övriga isbrytarna i första hand servar. Under de 44 år som förflutit sedan Atle för första gången gick i tjänst har stora delar av gruv-, skogs-, trä- och pappersindustrin utmed Norrlandskusten formats efter förutsättningen att sjöfarten fungerar året om, även under besvärliga vinterförhållanden. – När isen kommer ska vi vara igång. Innan dess ska vi ha underhållit och förberett fartyget så att det håller för en hel issäsong, annars kan konsekvenserna bli ödesdigra för industrin i norra Sverige, säger Stefan Söderholm.
ATLE
8 SJÖRAPPORTEN 3/2018
ISBRY TARSÄSONGEN BRUK AR inledas med provkörningar i oktober–novem”När isen ber. Innan dess är det full fart på unkommer ska vi vara derhållsarbetet, i princip från det igång. Innan dess ska vi att föregående issäsong avslutats ha underhållit och på vårkanten. Mycket av underhållsarbetet sköts av besättningen förberett fartygen.” själv, men till vissa moment tar man Stefan Söderholm, in extern experthjälp. befälhavare på Atle. Mattias Christensen är montör från Orust Fartygsservice som anlitats för överhalning av Atles huvudmaskineri. Han har vana från underhållsarbeten på betydligt nyare fartyg än Atle, men prisar Atles motorer från tidigt 1970-tal.
FAKTA
Detta är Atle-klassen Atle (1974), Frej (1975) och Ymer (1977) samt de finska isbrytarna Urho och Sisu ingår i Atleklassens isbrytare som är byggda för att assistera handelssjöfarten i alla förekommande isar i Östersjön
och i Bottniska viken. Övriga svenska statsisbrytare är Ale (specialbyggd för Vänern 1973) och Oden (specialbyggd för forskningsexpeditioner i polarmiljöer 1988).
› Längd ö.a: › Deplacement: › Maskineri: 5 st. 109,5 meter 7 800 ton Wärtsilä S.E.M.T › Bredd: 23,8 meter › Isbrytningskapaci- Pielstick 12 PC tet: 1,2 meter jämn 2–2V, total effekt › Djupgående: 8,30 meter
is i tre knops fart
25 000 hk
SÅ KAN ISBRYTAR- FLOTTAN FÖRYNGRAS SÅVÄL ATLEISBRYTARNA SOM Ale och Oden är väl underhållna och uppgraderade vid flera tillfällen, men börjar bli ålderstigna. På sikt måste den svenska isbrytarflottan föryngras, om förmågan att assistera vintersjöfarten ska kvarstå. Sjöfartsverket har genomfört en förstudie för val av omsättningsalternativ för de nuvarande stora isbrytarna och motsvarande studie för omsättning av den mindre isbrytaren Ale genomförs under 2019. Förstudien har resulterat i att inriktningen bör vara att samtliga isbrytare ska vara omsatta senast år 2030. Förstudien slår fast att omsättningen bör påbörjas genom anskaffning av en ny isbrytare som kan vara operativ tidigast från vintern 2021/22. Av ekonomiska motiv bör man också överväga att beställa isbrytarna seriellt. ISBRYTARNA SOM FÖRESLÅS byggas bör kunna bryta en ränna som är minst 32 meter bred, jämfört med den nuvarande kapaciteten på 24 meter för Atle-klassens tre fartyg. Det behövs fler isbrytare som kan bryta breda rännor för att skapa en redundans längs Sveriges långa kust och möta behoven från den framtida sjöfarten. Den främsta orsaken till den utökade kapaciteten är att större fartyg förväntas trafikera bland annat Luleå i framtiden. Projektet rekommenderar också att utreda vidare om eventuellt nybyggda isbrytare också ska kunna utnyttjas av Försvarsmakten och Kustbevakningen. Anskaffningskostnaden per nybyggd isbrytare bedöms hamna i intervallet 1,1 – 1,3 miljoner kronor. Förstudien är överlämnad till regeringen och ett beslut väntas under slutet av 2018. l ‹ 3/2018 SJÖRAPPORTEN 9
TEMA Hållbart Att blästra och måla tillhör vardagen för många matroser, så även för Johan Rudolfsson och Arvid Stenfelt ombord på Atle.
Mattias Christensen, montör från Orust Fartygsservice, utför service på ett av Atles 60 topplock. Urgängning, rengöring och packningsbyten står på listan över åtgärder.
”Man märker skillnaden direkt när man tar i de lite äldre maskinerna, det är kvalitet i grejorna.”
– Man märker skillnaden direkt nat sätt. På ett handelsfartyg när man tar i de lite äldre maskikan belastningen på maskinerMattias Christensen, nerna, det är kvalitet i grejorna. Som na ligga jämnt på 75–80 procent montör Orust ventilerna i Atles huvudmaskineri. Det flera veckor i sträck. När man kör isFartygsservice. är bara att montera loss dem, provbrytare är belastningen på maskinertrycka och montera tillbaka, säger na betydligt mer ojämn. Det är vanligt att Mattias Christensen. belastningen går från låg till maximal och tillbaka till låg igen i cykler på bara några minuter när man DE FEM V12:ORNA som utgör Atles huvud- ska igenom isen. Det körsättet kräver andra hänsyn maskineri sparkar ur sig 5 000 hästkrafter i underhållsarbetet än om man ligger på konstant vardera och har suttit i fartyget sedan det belastning veckor i sträck, säger Roger Pettersson. byggdes. Sedan 1974 har de varit i drift 35 000 timmar. Knappt någonting, tycker maskinchefen EN AV SOMMARENS åtgärder är att undersöka hur ett antal av de föregående säsongernas användning av Roger Pettersson. – Många handelsfartyg går 50 000–60 000 timmar bränsle har påverkat maskineriet. innan de riktigt stora servicearbetena genomförs på Under dessa föregående säsonger har Atle körts på maskinerna. Däremot körs isbrytarna på helt an- Ultra LS, en lågsvavlig tjockolja. De övriga isbrytar10 SJÖRAPPORTEN 3/2018
”För vissa komponenter som sitter i fartyget finns varken tillverkare eller reservdelar kvar.”
na har körts på marindiesel. MaHur väl en isbrytare än underskineriet är ursprungligen byggt hålls och servas så kommer ändå Roger Pettersson, för diesel men konverterades under den sista issäsongen någon gång. Sjömaskinchef 1980-talet till att kunna köras även fartsverket har genomfört en förstudie på Atle. på tjockolja. Ett bränslebyte innebär att om hur den svenska isbrytarflottan kan även smörjningen av maskineriet förändras. förnyas (se separat text på föregående uppÄven om Atleklassens isbrytare har passerat 40- slag), men innan någon nybyggd isbrytare är på plats årsstrecket – vilket anses vara en hög ålder för ett är det Atleklassens tre isbrytare och Ale och Oden som ska hålla ställningarna. fartyg – så är de väl underhållna och uppgraderade genom åren. Många av komponenterna som sitter i fartygen är i fullt fungerande originalskick, medan annat – ATLEKLASSEN SKA VARA funktionell till åtminstone 2025, för att därefter avvecklas succesivt förutsatt att är utbytt. – I vissa fall börjar det bli ett problem att få tag i re- det finns beslut om hur Sveriges behov av isbrytarservdelar. För vissa komponenter som sitter i fartyget kapacitet ska lösas. Därför är det mycket viktigt att fortsätta med underhållsarbetet för att hålla dem i gott finns varken tillverkare eller reservdelar kvar. I de fallen får man byta hela komponenten istället, säger skick även framöver, säger Tomas Årnell, områdeschef för affärsområde isbrytning på Sjöfartsverket. l Roger Pettersson. ‹ 3/2018 SJÖRAPPORTEN 11
TEMA Hållbart
Längs med Sveriges kust och insjöar finns det 833 farleder och närmare 15 000 sjösäkerhetsanordningar, SSA, som är till för att vi ska kunna navigera säkert i våra farvatten. Sjösäkerhetsanordningar finns i främst två olika kategorier, fasta och flytande. Till de fasta hör båk, kummel, tavla, stångmärke, fläck och fyrar. Fyrarna kan i sin tur benämnas såsom kustfyrar, ledfyrar, ensfyrar eller varningsfyrar beroende på deras placering och funktion. KÄLLOR SJÖFARTSVERKET OCH TRANSPORTSTYRELSEN FOTO GUNNAR STENBERG/MOSTPHOTOS
1
2
Alla sjömärken ägs inte av Sjöfartsverket
Tillsynsansvaret
SJÖFARTSVERKET ÄGER ungefär
I SVERIGE ÄR det Transportstyrelsen som är tillsynsmyndighet för Sjösäkerhetsanordningar. Detta innebär att för att få etablera en sjösäkerhetsanordning inom svenskt sjöterritorium krävs det enligt sjötrafikordningen att ägaren fått ett etableringstillstånd av Transportstyrelsen. Etableringstillståndet anger bland annat position, ägare, driftansvarig, vilken typ av sjösäkerhetsanordning som skall användas med mera. När den är etablerad utfärdar Transportstyrelsen ett drifttillstånd. Genom att alla sjösäkerhetsanordningar har en unik position och individuellt nummer i Sjöfartsverkets underhållssystem säkerställs att sjökorten och verkligheten stämmer överens.
hälften av de närmare 15 000 sjösäkerhetsanordningar som finns i svenska vatten och ansvarar bara för de sjösäkerhetsanordningar som de äger. De övriga ägs av andra aktörer som till exempel kommuner, hamnar, föreningar och marinor som har tillstånd att ha och etablera sjösäkerhetsanordningar. Arbetet med att underhålla våra sjösäkerhetsanordningar utförs av Sjöfartsverkets personal på farledsbå-
tar och arbetsfartyg och men även i vissa områden från våra lotsbåtar. PÅ GRUND AV att Sjöfartsverket är ett
statligt affärsverk så finns möjlighet att under vissa omständigheter sälja tjänster. Runt 130 andra ägare till sjösäkerhetsanordningar har tecknat underhållsavtal med verket. Emellanåt kontaktas Sjöfartsverket också av andra ägare till sjösäkerhetsanordningar för att hjälpa dem med underhållsåtgärder.
3
Digitala möjligheter SJÖFARTSVERKET HAR UNDER senare år börjat använda så kallade virtuella
sjösäkerhetsanordningar. Med virtuell menas att det inte finns en fysisk sjösäkerhetsanordning ute i havet utan den etableras digitalt och syns i digitala sjökortsystem samt ritas in i vanliga papperssjökort. De används på platser där det är problem att få en fysisk sjösäkerhetsanordning att stå kvar på sin position, vilket exempelvis kan bero på svåra isförhållanden, men också snabbt kunna varna sjöfarare om ett nytt hinder.
12 SJÖRAPPORTEN 3/2018
Vem tar hand om sjömärkena?
4
Sjöfartsverket tar emot felanmälan FÖR ATT SJÖFARTSVERKET SK ALL
kunna åtgärda de brister och fel som emellanåt uppstår på sjösäkerhetsanordningar är det viktigt att de blir kända. Den som upptäcker fel och brister på sjösäkerhetsanordningar ska
genast rapportera det till Sjöfartsverket. Det kan exempelvis vara en slocknad fyr eller en fyr som visar fel sektor, bojar eller prickar som har flyttat på sig eller saknas helt, eller andra iakttagelser som kan utgöra en fara för sjöfarten.
Telefon: 0771-63 06 85 VHF: Anropa MSI SWEDEN på aktuell trafikkanal. E-post: swedentraffic@ sjofartsverket.se
3/2018 SJÖRAPPORTEN 13
TEMA Hållbart FRISKVÅRD PÅ SCHEMAT // Att träna och underhålla kroppen är särskilt viktigt för en god hälsa på sjön. Sjöfartsverkets sjömansservice sporrar till motionsträning och arrangerar Motionsligan, som är en fartygstävling där individuella träningspass i Motionscentralen genererar poäng till fartyget.
Goda exempel inspirerar andra Åren 2013 – 2016 vann M/T Evinco sjöfolkstävlingen Motions ligan. 2017 var det rederikollegerna på M/T Baltico som petade ned dem från förstaplatsen. Nu är Evincos besättning fast beslutna att återigen ta tillbaka pokalen. Rederiet Donsötank har lyckats särskilt bra med att skapa aktiva besättningar. TEXT JIMMY ERIKSSON FOTO JESPER EK & PRIVAT ILLUSTRATIONER JOHAN HEDBERG
– DONSÖREDERIERNA ÄR överlag
Donsötank har vid några tillfälmåna om personalens hälsa och len ordnat en intern steg- och aktipå Donsötank är de generösa med vitetstävling för personalen. Senatt hålla gymmen välutrustade och ast för något år sedan. Tävlingen hela och alla medarbetare har möjgällde både kontorspersonalen och lighet att få ett friskvårdsbidrag Lars Backlund, besättningarna och fick många om man köpt gymkort iland. Dess- kapten, Donsötank. att aktivera sig. Även de som anutom investerar rederiet i svenska nars inte gör det. Det gav en klart kockar som lagar nyttig och bra positiv effekt och blev säkert startmat. Det spelar ju också in på hur vi mår och skottet för några, precis som Motionsligan är vad vi orkar, säger kapten Lars Backlund. för andra. – För att dra igång någonting kan det hänga När en ny person mönstrar på ser Lars till att hen direkt får ett konto i Motionscentralen, på en individ men fler behöver haka på för att Sjöfartsverkets motionsrapporteringssystem det ska hålla i. Att de nya blir invigda i Moför sjöanställda, för att kunna vara med och tionsligan fungerar som bränsle ett tag men tävla i Motionsligan. Lars har själv alltid sedan behövs ett grupptryck. Många av elevvarit en glad motionär och har blandat löp- erna som kommer ut till oss är ganska aktiva ning, cykling och gymbesök. På fartygen har och kan direkt vara med och bidra i tävlingen, berättar Lars. han alltid nyttjat gymmet. – Jag vill föregå med gott exempel och är i gymmet varje dag. Det som håller mig igång OMBORD PÅ EVINCO deltar de flesta i moär att jag känner mig pigg och kry och vill tionstävlingarna, men inte alla. Manskapet inte ”få mage”. Vi äter tre mål lagad mat om arbetar oftast lite hårdare med kroppen och dagen. Rör vi oss inte så ökar vikten snabbt. har därför inte samma behov av gymträning. Jag får ofta höra att jag ser yngre ut än min ål- Befälen har ett mer stillasittande arbete der. Jag tror det beror på träningen och att det så där behöver Lars tjata lite för att få dem ‹ till gymmet. l kan inspirera andra, säger Lars.
14 SJÖRAPPORTEN 3/2018
Andrestyrman Romeo Abellana på motionscykeln.
Del av besättningen på M/T Evinco i samband med prisutdelningen i Motionsligan 2017.
Överstyrman André Svensson har utsikt från löpbandet.
TRE SMARTA ÖVNINGAR TILL HYTTEN Övning 1: Plankan 1. Lägg dig på marken, gärna med naveln. Pressa upp skulder en matta under överkroppen. bladen. 2. Placera armbågarna rakt under 5. Andas lugnt och håll kvar i så och låt underarmarna vila mot länge som du orkar bibehålla marken. rätt hållning. Ett tips är att börja 3. Gå upp på tå, lyft höften och med 3 x 10 sekunder och utöka spänn hela kroppen för att få när du känner att du orkar. en rak linje. 4. Tänk på att tippa bäckenet För tungt? Gå ner på knä istället något bakåt genom att dra in för att stå på tårna.
FILIP ROSENBERGS TIPS FÖR ATT KOMMA IGÅNG OCH HÅLLA I TRÄNINGEN:
› Motivation: Hitta en
Övning 2 : Armhävningar böj armarna i kontrollerat tempo 1. Placera händerna på golvet, tills armbågarna står i minst något bredare än din axelbredd 90 graders vinkel (eller bröstet och i 90 graders vinkel. 2. Räta ut kroppen enligt bilden och nuddar marken). Försök att hålla armbågarna ganska nära krop- sätt fötterna där det känns mest bekvämt, ihop eller axelbrett eller pen så att de inte flyger ut. 6. Väl nere, håll kvar ett ögonblick mittemellan. och tryck sedan explosivt tillbaka 3. Fokusera på att hålla hela kroppen i en rak linje. kroppen till utgångsläget sam tidigt som du andas ut. 4. När du ska påbörja en arm hävning ska armarna vara raka 7. Repetera så många gånger som du orkar utan att tappa och bära kroppens tyngd. hållningen. 5. Håll kroppen stadig, andas in,
eller flera träningskompisar. Ni blir draghjälp till varandra olika dagar. Anmäl dig till ett lopp. Blir mer pressad till att genomföra om du bokat och dessutom betalat för det.
› Mål: Sätt upp någon
form av mål. Undvik ”jag ska gå ned i vikt”-mål utan bestäm istället att du vill kunna springa t ex två–tre km i sträck. Under träningen underlättar det att bryta ned det stora målet i delmål.
› Skapa rutin: Låt trä-
Övning 3: Knäböj – squats 1. Stå höftbrett och låt fötterna peka utåt något (5–15 grader). 2. Håll armarna rakt ut, svanka något med rumpan, lyft bröstet och titta på en punkt rakt fram- för dig. 3. Håll bålen spänd och lägg vikten på fotens bakre halva. 4. Andas in och böj benen tills höftleden är parallell med knäet. Gå djupare om du kan och orkar, det ger mer.
VÄRLDENS NORDLIGASTE IDROTTSHÄNDELSE 2018? Position: N89°35,9’ E022°36,1 Amundsenbassängen, Arktiska oceanen.
5. Fokusera på att hela tiden hålla knäna i linje med fötterna. 6. Andas ut medan du trycker ifrån för att återgå till utgångs positionen. 7. Repetera så många gånger du orkar, utan att tappa hållningen. Svårt att hålla bröstet spänt? Att hålla en boll eller liknande mot bröstet och hakan under övningen kan hjälpa dig.
ningen bli daglig rutin, anpassad efter schemat ombord. Exempelvis: före frukost tränar jag, det är lika självklart som att borsta tänderna. .
› Rätt teknik: Gå med
i en klubb eller hitta en kompis som kan hjälpa till med tekniken – det gör både träningen roligare och minskar skaderisken. Oavsett om du löptränar, cyklar eller lyfter skrot.
KVÄLLEN DEN 20 AUGUSTI samlades stora delar av
besättningen på isbrytaren Oden för att på den över 2 meter tjocka isen utföra friidrott inom ramen för Sjöpokalen. Runt 50 personer deltog i grenarna 60 m, kulstötning, stående höjd- och längdhopp. – Det var uppskattat av alla deltagare. Det är ganska hårt arbete med forskning under dagarna och detta lilla avbräck under en timme på kvällen gav mycket skratt och avkoppling från det vardagliga arbetet, berättar kapten Mattias Petersson. l ‹ 3/2018 SJÖRAPPORTEN 15
AKTUELLT Nationella planen
Många sjöfartssa i infrastrukturplan Regeringen har fattat beslut om nationell plan för transportsystemet 2018–2028. Aldrig tidigare har så många sjöfartsobjekt ingått och det sammanlagda värdet uppgår till cirka 5,1 miljarder kronor. – Det är en tydlig markering av sjöfartens betydelse nu och i framtiden, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket. TEXT TOBIAS FÄLTH & AGNE HÖRNESTIG GRAFIK HANNA FINNSTRÖM FOTO NICLAS FASTH & NINNI ANDERSSON/REGERINGSKANSLIET
D
en nationella planen är en satsning på totalt 700 miljarder kronor och omfattar stora satsningar på såväl nybyggnation som upprustning och modernisering av befintlig infrastruktur. Regeringen flerdubblar satsningarna på investeringar i farleder och slussar jämfört med föregående plan. – Investeringarna kommer att medföra sänkta transportkostnader, ökad sjösäkerhet och minskade utsläpp då de främjar en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth. EN FÖLJDEFFEKT AV planen är att utrikeshan-
deln stärks och att det europeiska transportnätverket för infrastruktur vidgas. Säkerhetshöjande åtgärder genom breddning och fördjupning återkommer i sjöfartsprojekten samtidigt som farledsutmärkningen graderas upp. l ‹ 16 SJÖRAPPORTEN 3/2018
Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.
Tomas Eneroth, infrastrukturminister.
FAKTA
Nationell plan för transportsystemet för perioden 2018–2029 Totalt satsas 622,5 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar. De 622,5 miljarderna fördelas på följande sätt:
› 125 miljarder
kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar
› 164 miljarder
kronor till drift och underhåll av statliga vägar
› 333,5 miljar-
der kronor till utveckling av transportsystemet
atsningar nen Malmporten i Luleå: En breddning och fördjupning av farleden in till Luleå skulle göra det möjligt att exportera mer järnmalm därifrån. I dag sker majoriteten av malmexporten via Narvik, men Malmbanan till Narvik är mycket hårt belastad. Luleå hamn är ett logistiskt nav inom EU:s kärnnätverk och 90 procent av EU:s inhemska järnmalmsproduktion kommer från de svenska malmfälten. I och med projektet kan fartygens lastkapacitet närmast tredubblas från dagens 55 000 ton till cirka 160 000 ton sommartid.
Landsortfarleden: En delvis ny dragning av farleden Landsort–Södertälje skulle öka kapaciteten samt höja säkerheten och minska risken för framtida olyckor. I dag är vissa avsnitt bland de mest olycksdrabbade i landet. Var tredje bil som importeras till Sverige kommer via Södertälje hamn och det blir minst två bilfartyg i veckan. Transporterna med tankfartyg till Södertälje väntas öka i och med att Stockholms bränsledepåer planeras att stänga 2019. Hösten 2017 klassades Södertälje hamn som IVV-hamn av EU, det vill säga omlastningshamn för havsgående fartyg till pråmar och mindre fartyg anpassade för inlandssjöfart, som i sin tur kan ersätta järnväg och lastbilstrafik.
3/2018 SJÖRAPPORTEN 17
Trollhätte kanal: Slussarna i Trollhättan bedöms vara tekniskt uttjänta år 2030 och behöver ersättas. De nuvarande slussarna är över 100 år gamla och byggda med teknik som är lika gammal. Slussarna har underhållits och reparerats vid flera tillfällen under de gångna hundra åren. Att bygga ny slussled skulle kunna innebära att Vänersjöfarten får möjlighet att utvecklas, genom att eventuella nya slussar dimensioneras för större fartyg än i dag.
Mälarprojektet:
Göteborgs hamn: Kapacitetshöjande åtgärder till Skandia hamnen ska öka djupgåendet från dagens 13,5 till cirka 16 meter, vilket innebär att containerfartygen kan lasta fler containrar. Kostnaden för arbeten i farled ännu ej klarlagda, men farledsfördjupningen har tidigare beräknats kosta fyra miljarder kronor.
18 SJÖRAPPORTEN 1/2018
Södertälje kanal och slussar moderniseras samtidigt som mälarfarlederna muddras. Projektet förbättrar sjösäkerhet, kapacitet och tillgänglighet till hamnarna i Västerås och Köping via Södertälje kanal. Transportkostnaderna sänks genom att fartygen kan ta mera last. Det innebär också miljö mässiga fördelar eftersom färre fartyg kan frakta samma mängd gods som tidigare krävde fler fartyg. Regeringen har även beslutat att Trafikverket bör fortsätta utreda Hjulstabron, passage för större fartyg till Mälarhamnarna.
Godsstrategi AKTUELLT Totala flöden per år med sjöfart, järnväg och på väg. Källa: Trafikanalys 2016
Järnväg Transport på väg Sjöfart 10 000 000 ton 20 000 000 ton 30 000 000 ton
Ny strategi lyfter fram sjöfarten Regeringen har presenterat en nationell godstransportstrategi. Strategin, som är det första i sitt slag, visar på sjöfartens kapacitet och nyttor i ett framtida transportsystem. TEXT TOBIAS FÄLTH
V
äl fungerande godstransporter är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera och för att svenska företag ska kunna exportera sina varor. Regeringen vill med godstransportstrategin tydliggöra hur godstransportsystemet bör utvecklas. – Regeringen vill att alla trafikslag inom gods tranportsystemet ska användas mer effektivt tillsammans. I strategin pekar vi ut riktningen och vidtar konkreta åtgärder för att modernisera godstransportsystemet i Sverige. Konkurrenskraft, klimat och kunskap står i fokus, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
TRANSPORTSYSTEMET BEFINNER sig enligt
regeringen mitt i ett skifte. Innovativa forskare och företag utvecklar och förändrar transpor-
terna i hög takt. För att möta framtidens utmaningar inrättas FAKTA ett nationellt godstransport råd med uppgift att bidra till att genomföra godstransportstrategin. – Genom att prioritera investeringar i viktig transportinfrastruktur, utveckla regelverk och styrmedel, samt satsa på kunskap kan förutsättningarna för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter kraftigt förbättras, skriver regeringen i ett pressmeddelande. NÅGRA AV INSATSERNA i strategin som syftar till att stärka sjöfarten innebär att en nationell samordnare för ökad inrikes sjöfart och närsjöfart ska inrättas, en gemensam inflaggningsportal för sjöfarten ska skapas och förhandsbesked ska ges om sjöfartsstöd. Dessutom kommer lotspliktregelverket att ses över. l ‹
FAKTA
Godstransporterna i dag
› 700 miljoner ton gods/år › › ›
transporteras inom, eller till och från, Sverige Värdet av varuexporten 1 430 miljarder kronor 2017 Godstransportbranschen sysselsätter i sig 75 000 personer i Sverige Fler än 15 000 företag omsätter mer än 166 miljarder kronor/år.
3/2018 SJÖRAPPORTEN 19
AKTUELLT
Drönare:
Sjöräddning från luften Sökpådraget efter en fyraårig pojke hade pågått under stor aktivitet i 20 minuter utan resultat vid stranden vid Tylebäck när räddningshelikoptern kom. För besättningen tog det 19 sekunder att hitta honom.
H
elikoptern klarade att göra det som skallgångskedjorna och båtarna inte klarade av – att se uppifrån. – Tiden är en avgörande faktor vid drunkningstillbud. Vid fall där vi är på plats innan räddningshelikoptern skulle drönaren kunna innebära livsviktiga sekunder, säger Magnus Odin, frivillig sjöräddare vid Sjöräddningssällskapet Grötvik. Händelsen vid Tylebäck fick en olycklig utgång och pojkens liv gick inte att rädda. Men när problematiken blev känd
Tylösand är en sex kilometer långgrund sandstrand med många tusen besökare varje år. Det gör det extra intressant att använda drönare om någon skulle saknas i vattnet. 20 SJÖRAPPORTEN 3/2018
fick sjöräddningssällskapet en drönare till skänks. Nu är den en del av deras livräddningsverktyg. Stefan Westman, som också är frivillig vid sjöräddningsstationen i Grötvik visar en liten svart prick på skärmen. Knappt synbar men som skarpt avviker från det omgivande havet. Med precision går han närmare objektet och vi kan inom några sekunder se att det är en boj. DET FINNS STORA idéer och visioner kring hur drönare skulle kunna användas i framtiden. Sjöräddningssällskapet och forskare från Chalmers studerar hur drönare skulle användas som självsökande objekt. Andra tittar på om de kan användas till att släppa livbojar till nödställda. Men något sådant är det inte tal om här.
Magnus Odin, frivillig sjöräddare vid Sjöräddningssällskapet.
Sophia Arslan, kommunikationsansvarig för Livräddarna Tylösand.
TEXT & FOTO EMMA EDSTRÖM Johan Hansson, frivillig i sjöräddningssällskapet, har handskar, skyddsglasögon och hjälm, vilket är särskilt viktigt när drönaren ska landa. Drönarens rotorblad kan lätt snitta oskyddad hud och ögon.
Frivillige Stefan Westman styr drönaren över marinan i Grötvik. Vid ett eftersök skulle kameran vara riktad nedåt och ge dem ett fågelperspektiv de annars saknar. Genom att testa har de identifierat vilka höjder som är optimala att söka på.
– Vi har den enklaste, relativt billiga LIVRÄDDoch mest tillgängliga typen som finns ARNAS 5 kommersiellt. Flyger man ett par timBADTIPS mar börjar det sätta sig, de är dessutom ganska lätta att operera och det gör inte › Bada aldrig ensam. så mycket om vi råkar krascha den, sä› Testa din simkunger Magnus Odin. nighet – du bör Han berättar att utöver det faktum klara 200 meter i öppet vatten att de själva skulle kunna lokalisera (simborgarmärket). nödställda, så spelas allt in. Med några Dyk inte på › skärmklick skulle de kunna skicka filen okänt vatten. i 4K-format till sjö- och flygräddnings- › Lägg märke till var du hittar centralen i Göteborg. Där på land kan de närmsta säkernoggrannare studera eventuella fynd. hetsutrustning. De har också möjlighet att med koor- › Använd den dinater förbestämma hur ett område förlängda armen – använd ett ska sökas av. föremål mellan Det är ingen slump att detta testas dig och den i Halmstad just nu. Med sina långgrunda nödställde. stränder passar det särskilt bra med eftersök med drönare. Men den skulle även kunna användas i skärgården för eftersök över öar och skär.
Och det är inte bara att lyfta och köra. De måsta ta hänsyn till nationella och internationella regelverk. Dessutom krävs det att en person har möjlighet att styra och en annan att studera skärmen. – Vi vet ju aldrig om den hjälper. Men tiden är en så livsviktig faktor i dessa situationer och utifrån vårt perspektiv är det ett fantastiskt komplement.
T YLÖSAND ÄR EN av Sveriges mest besökta stränder. Här
finns de frivilliga Livräddarna Tylösand som håller uppsikt över den sex kilometer långa stranden. – Vår utmaning är att vissa badgäster inte är vana vid öppet vatten med starka strömmar. I en pool hittar du varken strömmar eller sandbankar, säger Sophia Arslan, kommunikationsansvarig för Livräddarna Tylösand. De har också börjat använda drönare som en del av sitt arbete med att säkerställa säkerheten för badgästerna. – Det är en fördom att vi bara vill ha mycket teknik, men det här handlar om att spara tid. Med vår mission att ingen ska drunkna tar vi till alla verktyg vi har. Men, understryker hon, detta kräver en testperiod. De har en larmkedja. När en händelse inträffat fyller de på med så mycket utrustning och personal som möjligt. Jeepar, hybridbåtar, den närmsta livräddaren och de som arbetar i närliggande zoner. – Vi lägger stor vikt vid utbildning. I framtiden hoppas vi att det känns lika naturligt att köra drönare som att köra båt.
I ÅR HAR drönarna använts två gånger. En gång gällde inte livräddning, men vid det andra tillfället hade en liten flicka gått ned till vattnet och inte kommit tillbaka. Tack och lov återfann de henne en stund senare på stranden. l ‹
FAKTA
Sjöräddning bygger på samverkan I Sverige är det Sjöfartsverket som ansvarar för statlig sjö- och flygräddningstjänst I svenskt sjöterritorium (kust och hav) samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden. Den svenska sjö- och flygräddningen är en samverkansorganisation där stat, kommun och andra aktörer arbetar tillsammans för att rädda liv. Samverkan är en förutsättning för en effektiv räddningsverksamhet, men leds från
Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral, JRCC, som ligger i Göteborg. Utöver Sjöfartsverkets egna resurser så som lotsbåtar och räddningshelikoptrar deltar i första hand båtar och flygande enheter från Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Polisen, Försvarsmakten, Frivilliga flygkåren och kommunernas räddningstjänster i räddningsinsatserna. 3/2018 SJÖRAPPORTEN 21
FORSKNING & INNOVATION
SVERIGES FORSKNINGSFARTYG SVEA SJÖSATT I mitten av juli sjösattes Sveriges nya forskningsfartyg Svea vid Armonvarvet i Vigo i nordvästra Spanien. Men än dröjer det flera månaders arbete vid kaj innan fartyget är helt klart. TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO ARMONVARVET
R/V SVEA SKA BLI Sveriges största i uppdrag att ansvara för dess drift. och modernaste forskningsfartyg. Just nu pågår rekrytering till besättFörutom att det är extremt tystgående ningen. Teknisk chef och förste fartygskommer Svea bland annat att ha två ingenjör finns redan på varvet under sänkkölar för mätutrustning såsom byggnationen och ska delta i tester ekolod, sidopropellrar för att kunna på allt som levereras. Även de två hålla en exakt position, strömmätare som kommer tjänstgöra som befäloch en ferrybox som kontinuerligt havare är klara. mäter till exempel vattentemperatur och salthalt. Ombord kommer det – DET VI GÖR nu fram till att fartyget finnas laboratorier för fiskhantering, levereras är att rekrytera två hela bevattenanalyser och datahantering. sättningar på arton personer, ta fram Fartyget ägs av Sveriges lantbruks- ett utbildningsprogram, säkerhetsuniversitet och Sjöfartsverket har ledningssystem och arbetsordning, 22 SJÖRAPPORTEN 3/2018
säger Tomas Årnell vid Sjöfartsverket som är ansvarig för managementuppdraget från SLU. Samtidigt fortsätter bygget av Svea vid kaj. – Nu i början av augusti kommer styrhytten att lyftas ombord och sättas på plats, berättar Anders Englund från konsultföretaget Saltech, projektledare för bygget av Svea. Då kommer fartyget att se ut som det ska utifrån. En hel del arbete återstår men som arbetet har gått hittills är jag trygg med att vi kommer att kunna följa tidplanen även framöver. Innan Svea överlämnas till SLU i den kommande hemmahamnen Lysekil i början av maj 2019 ska det färdiga fartyget testas utförligt. Bland annat kommer ljudmätningar att utföras i Norge. l ‹
God respons när STM testas i sju länder
29 fartygsbryggor på simulatorcenter i sju länder har med gott resultat gemensamt kört navigationsscenarion i realtid för att testa de nya navigationstjänsterna som utvecklats inom EU-projektet STM Validation Project. TEXT EMELIE PERSSON TINGSTRÖM
V
i har kört ett flertal simuleringar med det befintliga simulatornätverket tidigare under projektet och fått mycket positiv respons från deltagarna. Att vara med i simuleringar där de andra fartygen bemannas av riktiga befäl i andra länder ger en helt annan upplevelse än när det är förprogrammerade simulatorstyrda fartyg en utsätts för, säger Fredrik Karlsson, ansvarig för Sjöfartsverkets simulatorer och en av grundarna till simulatorsnätverket. Vid de senaste simuleringarna körde de samma scenarion som tidigare men nu med nya tjänster. Bland annat scenarion i Östersjön med nattnavigering och begränsad sikt för att utröna ifall STM-funktionalitet, det vill säga ett automatiskt och digitalt informationsutbyte, bidrar till ökad säkerhet även i mörker.
DET ÄR TRÅNGT i Kadettrännan mellan Rödby och Puttgarden och mycket fartygstrafik. Plötsligt meddelar Baltic VTS över VHF-radion att det skett ett oljespill i Fehmarn Belt och samtliga fartyg ombeds att justera sin kurs för att inte komma in i det drabbade området. Traditionellt har man ropat ut koordinaterna som markerar hörnen på oljespillet över radio men med de nya STM-tjänsterna är det nu möjligt
att dela området med berörda fartyg så att detta dyker upp direkt i fartygens elektroniska sjökort ombord (ECDIS). – Det blev lite stressigt en stund men jag tycker de nya tjänsterna underlättar. STMs tjänster kan spara tid och möjliggör ökad uppmärksamhet. Med ”Navigational Warnings” slipper vi moment såsom att plotta områden manuellt vilket vi gör idag, säger Carl Henrik Wersäll som till vardags arbetar på en kemikalietanker. Idag är han på kommandobryggan till SMA Elvira. ALLA FART YG UTOM ett som fått begränsad
manöverförmåga lyckas undvika oljespillet och på debriefingen med de svenska fartygen efter dagens övningar råder en uppsluppen och positiv stämning. – Jag har aldrig förut sett så många fartyg undvika ett oljespill med sådan precision, summerar deltagaren Oskar Lyckegård. l ‹
I STM VALIDATIONPROJEKTET INGÅR:
› Sju länder › Ett trettiotal › ›
simulatorbryggor beroende på scenario 6–10 simulatorcenter beroende på scenario Tre system: Transas, Kongsberg & Rheinmetall
FAKTA
Om EMSN Genom European Maritime Simulator Network (EMSN) kan center i olika delar av Europa kopplas ihop och köra gemensamma simuleringar där de likt i dataspelens värld kör olika fartyg i ett och samma sund i realtid och kan se och
interagerar med varandra. För tillfället ingår ett flertal länder med ett antal simulatorcentra över hela Europa, EMSN är dock föremål för utvidgning och nya länder, lärosäten och aktörer är intresserade av att ansluta sig. 3/2018 SJÖRAPPORTEN 23
YRKET Helikoptertekniker
TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO GEIR HARANG
Säkerheten främst när Nicklas mekar Underhållet av Sjöfartsverkets sju räddningshelikoptrar sköts av helikoptertekniker och -mekaniker anställda i bolaget SMA Maintenance som är helägt av Sjöfartsverket. Nicklas Hellqvist Danielsson är en av helikopterteknikerna som ser till att räddnings helikoptrarna kan utföra sina uppdrag.
D
et är inte tillåtet att vem som helst sätter igång och skruvar på en helikopter, och att använda bultar och muttrar från den vanliga järnaffären går då rakt inte för sig. Allt helikopterunderhåll följer ett omfattande regelverk på både internationell och nationell nivå, och till det kommer operatörens egna regler. För att komma på fråga för att få göra ens de enklaste underhållsarbeten på en helikopter krävs certifikat från Transportstyrelsen, och för att kunna certifieras krävs både utbildning och praktisk erfarenhet. För Nicklas Hellqvist Danielsson var vägen in i yrket en kombination av stort intresse för flyg och ett lika stort intresse för att meka och skruva. – Jag gick en yrkeshögskoleutbildning till helikoptertekniker i Linköping i 1,5 år och jobbade därefter som helikoptermekaniker i några år. Därefter gick jag typkursen för helikoptertypen AW 139 hos
24 SJÖRAPPORTEN 3/2018
helikoptertillverkaren Agusta Westland, vilket ledde till att jag kunde ansöka om ett typcertifikat hos Transportstyrelsen och bli certifierad helikoptertekniker. SOM HELIKOPTERTEKNIKER har Nicklas Hellqvist Danielsson större befogenheter än mekaniker genom att han bland annat får klarmarkera och godkänna flera av de underhållsmoment som regelverket kräver. – Jag jobbar på Sjöfartsverkets helikopterbas i Kristianstad och är i tjänst en vecka i taget. Därefter blir jag avlöst av en annan tekniker och är ledig en vecka. Jag jobbar själv i stor utsträckning men känner mig inte ensam, jag har bra kontakt med besättningarna som flyger. Med jämna mellanrum genomförs lite större underhållsarbeten på helikoptrarna som kräver två tekniker på plats. Då är det kul att få meka tillsammans med någon kollega. De allra största underhållsarbetena genomförs dock på basen i Göteborg.
Det dagliga arbetet består till stor del av pappersarbete, men en hel del inspektion och daglig tillsyn blir det också. All flygtid loggas noggrant, vilket är en naturlig del av säkerhetskulturen inom flygbranschen. – Säkerhetstänkandet genomsyrar allt vi gör. Det finns manualer och checklistor för alla underhållsmoment och man ska aldrig frångå dem genom att ta genvägar. Om man trots allt blir osäker på hur något moment ska genomföras så är det bara att ringa och ta hjälp av andra kolleger. Alla våra verktyg är numrerade och ska vara tillbaka och kontrollerade innan ett underhållsmoment är helt avslutat, för att säkerställa att inget blir kvarglömt i helikoptern. Jobbet känns både stimulerande och viktigt och jag ser fram emot att gå till jobbet inför varje arbetspass. l ‹
SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.
OMBORD
FILM 24-åriga Saoirse Ronan har redan hunnit få tre Oscarsnomineringar. Den senaste fick hon genom huvudrollen som Christine ”Lady Bird” McPherson i Greta Gerwigs film Lady Bird.
FLER HYRFILMER PÅ GÅNG
FOTO: UNITED INTERNATIONAL PICTURES
Vi planerar följande titlar till Sjömansservice hyrfilmstjänst, under de kommande månaderna:
› Saknaden › Ready player one › You were never really here › First reformed › Deadpool 2 › Isle of dogs
Allt ljus på filmens kvinnor SOMMAREN BRUK AR vara en tid då
många efterlängtade filmer får sin DVDoch VOD*-release. Så var det även i år. Med titlar som ”Three billboards outside Ebbing, Missouri”, ”Darkest hour”, ”Phantom thread” och ”The shape of water” och ”Tårtgeneralen” kan vi inte säga annat. Nu är sommaren sannolikt förbi för den här gången, men filmerna består. När vi går mot hösten kan vi se fram emot ett gäng verk där kvinnorna välförtjänt tillåts ta plats, både framför och bakom kameran. I Sjömansservice filmprogram för augusti kunde vi hitta Gabriela Pichlers andra långfilm ”Amatörer”. Med debuten ”Äta, sova, dö” från 2012 blev hon prisbelönt och av recensionerna att döma kan det bli fler utnämningar för Gabriela Pichler. I programmet finns också Lisa Lang-
seths (”Till det som är vackert”, ”Hotell”) första engelskspråkiga film ”Euphoria”, i vilken storheter som Eva Green, Charlotte Rampling och vår egen Oscars vinnare Alicia Vikander gör avtryck. Vikanders största huvudroll hittills – ”Tomb raider” – finns också med och är en omstart på historien om Lara Croft, där vi får följa med på hennes första äventyr. Ett stort äventyr som tar oss från England till Japan, via Hongkong i sann Indiana Jones-anda, men med en stark kvinna i fokus. Australiensiska Margot Robbie (”Legenden om Tarzan”, ”Suicide Squad”) fick sin största roll i dramakomedin ”I, Tonya” om konståkningsmästarinnan Tonya Hardings uppgång och fall. Även den hade köpfilmspremiär i augusti. I september kommer Emily Blunt (”Kvinnan på tåget”, Sicario”) tillba-
ka i rysaren ”A quiet place”. Filmen har hyllats av både kritiker och biopublik för att den tillför något nytt till skräckthrillergenren. För den som är ute efter något mer lättsamt kan Greta Gerwigs ”Lady Bird” passa. Här spelar Ronan (”Brooklyn”, ”Försoning”) rollen som Christine, eller Lady Bird, som hon valt att kalla sig. Filmen visar skickligt, med rapp dialog och humor hur det kan vara att gå från tonår till vuxenhet och gav både Gerwig och Ronan Oscarsnomineringar. Ja, det var en liten försmak av vad som väntar er som abonnerar på Sjömansservice Jimmy Eriksson, hyrfilmstjänst. medieansvarig, Mycket nöje! l ‹ Sjömansservice.
*VOD – Video on demand 3/2018 SJÖRAPPORTEN 25
OMBORD Deltagar- och värmerekord på Sjöslaget Väst TEXT NILS EDOFF OCH GLENN HJELLE FOTO ANTON OCAMPO
GOLFTÄVLINGEN Sjöslaget Väst 2018 spe-
Hans-Erik Emanuelsson, F.D Gotlandia, Niklas Nygren, Svitzer, Håkan Bramstad, Stena Nautica, och vinnaren i A-klassen – Stefan Kleen från Stena Jutlandica.
BOKTIPS! Läs om månadens boktips på www.seatime.se
Hälsotips från sjömansbiblioteket MONIKA BJÖRN: Yoga för dig som tränar: starkare, smidigare, snabbare
Idag utövar många konditionsformerna löpning, cykling, simning, längdskidåkning, liksom styrketräning i gym eller crossfit. För dessa vardagsatleter kan yoga bli ett viktigt redskap för att utvecklas i sin träning och för att minimera skaderisken. Den här boken vänder sig till utövare av konditionssport och styrketräning som vill bli smidigare, snabbare, starkare och samtidigt förbättra sina träningsresultat. 26 SJÖRAPPORTEN 3/2018
lades den 30 maj – Göteborgs varmaste dag i maj månad. Det var riktigt varmt redan på morgonen när 61 glada golfare samlades för en gemensam genomgång av Forsgården GK:s marknadschef. Ute på banan bjöds vi på några extratävlingar i form av två stycken Närmast hål och en Längsta drive-tävling. Närmast hål på hål nummer 5 vanns av Sven Muchardt från Svitzer på 104 cm, närmast hål på hål 10 vanns av Martin Hultén på 296 cm. Längsta drive spelades på hål 17 och där tävlade herrar och damer för sig. I herrklassen segrade Patrik Nyman och i damklassen vann
CATHARINA ROLFSDOTTER-JANSSON: Handbok för en hållbar människa: ta hand om dig själv och planeten samtidigt
Vi möts dagligen av rubriker om klimatförändringar, miljöförstöring, plast i haven och rester av bekämpningsmedel i maten. Samtidigt brottas vi med att få vår vardag med arbete, familj och träning att gå ihop. Då är det lätt hänt att vi väljer att blunda för både problem och möjligheter. Catarina Rolfsdotter-Jansson berättar på ett inspirerande och lustfyllt sätt hur vi kan ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och hitta kraften att göra skillnad. Om vi försöker hitta lugnet och tillförsikten i oss själva, med tekniker främst från yogans värld, minskar glappet mellan våra värderingar och handlingar. Det ger oss energi att göra skillnad, i allt från hur vi agerar, äter, shoppar till hur vi bor och reser.
Marie Abrahamsson från Color Fantasy. Vinnare i A-klassen blev Stefan Kleen från Stena Jutlandica på 69 slag netto, två slag före tvåan Ragnar Davidsson från Undine som slutade på 71 slag. På tredjeplats kom Sven Muchardt på 72 slag. I B-klassen vann Håkan Boman som är lots på 70 slag, tvåa blev Gunnar Tholander med sina 71 slag och trea blev Olle Melin på 74 slag. Det delades även ut priser på placeringarna 4–6 i både A- och B-klass. Bästa dam blev Marie Abrahamsson. Vi riktar ett stort tack till alla sponsorer, som bidragit till det fina prisbordet men också till deltagare och Forsgården GK för visat intresse och engagemang! l ‹
INGO FROBÖSE: Styrketräning med kroppen som redskap
Över 100 supereffektiva övningar du kan göra helt utan redskap. Styrketräna utan redskap var och när som helst. Kom i toppform och bli smal på kuppen. Det bästa träningsredskapet har du alltid med dig: din egen kroppsvikt. ANDERS HANSEN: Hjärnstark
Vill du bli mer stresstålig, må bättre, förbättra ditt minne och bli mer kreativ och intelligent? Se då till att röra på dig! Regelbunden träning har nämligen visat sig vara den bästa hjärngympan som finns, bättre än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans.
TOPP 3 I FARTYGSTÄVLINGARNA
SJÖPOKALEN
1. Ida H 2. Envik 3. Fram
Se www.seatime.se för fler resultat.
SNITTPOÄNG
1973,8 1626,3 1560,6
MOTIONSLIGAN POÄNG
SIMCUPEN
1. Ramona 2. Solero 3. Jacob Hägg
1. Stena Scandinavica 2. Aurora af Helsingborg 3. Solero
100,64 67,38 53,43
LÄNGD (KM)
375 284 147
FOTO: JIMMY ERIKSSON
Maritim samlingsplats på bokmässan
Kanslichefen Christer Nordling och ordföranden Christer Themnér för Stiftelsen Sveriges Sjömanshus i Sjöfartsmontern 2017, vid utdelningen av stiftelsens litteraturpris.
BOKMÄSSAN i Göteborg säger sig själva vara Nordens största kulturevenemang. I år hålls mässan 27 – 30 september. Sjöfartens Kultursällskap har sedan 2002 skött arrangemanget för Sjöfartsmontern, i vilken all tänkbar maritim litteratur presenteras och saluförs. Idag består kultursällskapets styrelse av representanter från ett tiotal organisationer inom sjöfartsnäringen. Sjöfartsverket är en av dessa. I Sjöfartsmontern finns i år, förutom intressanta föredrag, böcker och tidskrifter, även vackra bilder från den Nordiska fototävlingen och en mindre utställning av Anders Djerfs konst. Dessutom kan du komma över ett eget exemplar av kult rullen S/S Martha på dvd. Varmt välkommen till Jimmy Eriksson, Sjöfartsmontern på plats medieansvarig, Sjömansservice. B05:02! l ‹
PROGRAMPUNKTER
Sjöfartsmontern FREDAG 28 SEPTEMBER
› 12.00 SMB pennan och svärdet › 13.00 På ljugarbänken – Jörn Hammarstrand
› 14.00 SMB pennan och svärdet › 15.00 Titanic, myten och mammon – Claes-Göran Wetterholm
› 16.00 Född slav, död fri?
– Arvid Bergman, Karin Bojs
› 17.00 Rederiaktiebolaget trans-
atlantic i krig & fred, 1904–2004 Arrangör: Breakwater Publishing
› 18.00 Stiftelsen Sveriges
Sjömanshus litteraturpris
VÄLKOMMEN TILL SJÖFARTSMONTERN PÅ PLATS:
LÖRDAG 29 SEPTEMBER Temapass om sjöfolkets store författare Ove Allansson. Ett samarrangemang mellan Sjöfartens Kultursällskap och Ove Allanssonsällskapet.
› 11.00 Musikgruppen Kal och Mellis
om att samarbeta med Ove Allansson
SÖNDAG 30 SEPTEMBER
B05:02
› 10.00 Längs kusten i Bohuslän
Arrangör: Breakwater Publishing
› 11.00 Svenskt Maritimt Index 40 år Arrangör: Breakwater Publishing
› 12.00 Hundvakten – Catherine
Se ett mer utförligt program på www.sjofartskultur.org
Sandberg, Berit Blomqvist
› 12.00 Nio författare – Gudrun Nyberg › 13.00 Med ångbåt från land till stad – Lennart Rydberg › 13.00 Jenny Wrangborg och David Ericsson – två nutida arbetarförfattare › 14.00 M/S Kinnekulle – Jan Sjöberg › 13.30 Konstnären Anders Djerf › 15.00 Min sjöfartsbok – Marie Byström Jansheden › 14.00 Boken om ektank, 50 år Arrangör: breakwater publishing › 16.00 Mitt namn är sjömansvisan – Bo Andersson från › 15.00 Bokanjärerna – Krister Lumme musikgruppen KAL › 16.00 Offshore och ytspänning – Aino Trosell
3/2018 SJÖRAPPORTEN 27
POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping
PROFILEN Krister Bång
TEXT EMMA EDSTRÖM FOTO ANETTE ÅBERG
Koll på svensk sjöfart sedan 40 år
1
Redaktör sedan fyrtio år
Belönades 2018 av Sveriges sjömanshus med en hedersbelöning för sina mångåriga insatser att sprida kunskap om sjöfarten genom den årliga publikationen Sveriges maritima index – en uppslagsbok om svenskflaggade fartyg, svenskopererade fartyg, statsfartyg, offshoreenheter, fiskefartyg och traditionsfartyg. – Det känns väldigt hedrande och på alla sätt trevligt. Vilka tidigare bara belönat skönlitterära författare så jag hade inte en tanke på att jag skulle bli belönad.
2
KORT OM // KRISTER SPÅNG Gör: Redaktör för Sveriges maritima index (svensk illustrerad skeppslista) sedan 1979. Bildredaktör för aktuella boken om Rederi AB Transatlantic. Bor: Sävedalen i Göteborg. Familj: Maka, gift sedan 52 år, två barn och ett barnbarn. Utbildning: 1-årig utbildning i företagsekonomi. Intressen: Resor, sjöfart och familj. Motto: ”Lev i nuet och var nyfiken.”
Tidigt sjöfartsintresse
Intresset väcktes redan i tidiga tonåren. – Jag ville se världen, men hade inga pengar. Jag läste i handelstidningen om fartygens positioner och åkte ned till hamnen i Göteborg, där jag fick se fartygen i verkligheten. Allteftersom fartygen anlöpte nya hamnar läste jag om städerna i min uppslagsbok.
3
Från åkare till redaktör
Sedan dess har Krister både hun-
nit skrubba kastruller till sjöss och driva ett eget åkeri. Men alltjämt arbetat med Sveriges maritima index sedan 1979. För drygt 15 år sedan började han som redaktör för Sjöfartstidningen och Breakwater publishing. – Tänk att få jobba med det med man är intresserad av. Jag fick arbeta med böcker. Det var den bästa tiden i mitt liv.
4
Håller igång
Med 75 år bakom sig ger han inget sken av att trappa ned. – Ju mera man håller på, desto mer håller du dig ung. Men numera gör jag bara det jag tycker är roligt. – Nu har det varit förskräckligt mycket och jag har inte dragit ned på takten. Jag har letat bilder på rederiet Transatlantic till en bok som just nu är under tryckning.
5
Drivs av nyfikenheten
– Allt var annorlunda förr, skulle jag ha tag i bilderna fick vi åka runt och fotografera. Jag passade på att åka på helger och semester. Jag åker fortfarande ut och fotograferar. l ‹