Sjörapporten 5, 2021

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET

NR 5 2021

rapporten

m Tekniksprånget

lyfter Sjöfartsverket m Sjöfarten är REDO

för likabehandling m En dag på Sjö-

och flygräddnings centralen

Lotta håller Norrland öppet

TEMA

Norr

AVGÅNG

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping

Webbplats www.sjofartsverket.se

Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare Niclas Härenstam Redaktör Emma Brask, emma.brask@sjofartsverket.se Redaktion Niklas Broweus, Jimmy Eriksson, Agne Hörnestig, Maria Kjellgren, Consid

S

Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

ENMÄRK

Trycksak 1234 5678

Sjörapporten nr 5 2021 Omslagsbild: Simon Eliasson

E

T

N VA

08 22

Formgivning Consid

FOTO: EMELIE ASPLUND

Isbrytarna behövs. Utan dem skulle norrländska hamnar behöva stänga upp till 130 dagar om året.

Just nu gör näringslivet stora satsningar i Norrland med nya fabriker som ger fler och tyngre transporter. Vi på Sjöfartsverket muddrar farleden in till Luleå för att kunna ta emot de större fartygen och de nya isbrytarna ska kunna bryta en hela 32 meter bred ränna.

30

Du kan läsa mer om det som pågår i Norrland i det här numret av Sjörapporten.

AVGÅNG: SIMULATORN Så nära verkligheten man kan komma – på Sjöfartsverkets simulatoranläggning i Göteborg utvecklas och utprovas morgondagens sjöfartslösningar.

Efter snart två år av olika reserestriktioner är det glädjande att se att resandet tar fart igen. Färjetrafiken till, från och inom Sverige ökar och bokningarna inför nästa års kryssningssäsong ser lovande ut. Rederierna har varit kreativa och hittat nya marknader och destinationer. Inte minst har Visby, Höga Kusten och Ystad blivit nya resmål för inrikes kryssningar. Det är som alltid, även ur det som är svårt och dystert kommer kreativitet som kan leda till något bra.

TEMA: PULSEN I NORR Den industriella tillväxten i norr gör att norrländska hamnar står inför en historiskt stor utveckling. Hela samhället påverkas och isbrytningen är en nyckelfråga.

PORTRÄTT: TEKNIKSPRÅNGARNA Tekniksprånget är ett initiativ för att fånga upp teknikintresserade ungdomar och inspirera fler att söka sig till Sjöfartsverket. Möt Matilda, Kajsa och enhetschef Magnus.

Sjöfarten har alltid haft en viktig roll för Sverige med vår långa kust. Så kommer det vara även i framtiden. Därför behöver vi locka fler ungdomar till vår bransch. Och då behöver vi också skapa en attraktiv arbetsmiljö där alla kan trivas. Det är jag fast besluten att medverka till, förhoppningsvis tillsammans med alla er övriga. För visst vill du vara med?

FORSKNING OCH INNOVATION: REDO 2.0 Forskningsprojekt inom sjöfarten rör ofta ämnen som digitalisering eller teknik. Syftet med REDO 2.0 är istället att stärka psykologisk trygghet och social hållbarhet till sjöss.

God Jul och Gott Nytt År!

K ATARINA NORÉN GENERALDIREKTÖR SJÖFARTSVERKE T

NR 5 2021

m Tekniksprånget

lyfter Sjöfartsverket

m Sjöfarten är REDO

för likabehandling

m En dag på Sjö-

och flygräddningscentralen

Lotta håller Norrland öppet

TEMA

Norr

SJÖRAPPORTEN 5/2021

DESSUTOM 03 AVGÅNG Avgifter // 04 AVGÅNG Resande // 24 AKTUELLT Finnlines tredje hybridroro // 28 AVGÅNG Issäkerhet // 29 YRKET Farledstekniker // 32 OMBORD Boktips, filmtips och motion // 36 SVERIGES VACKRASTE ARBETSPLATS

FOTO: NICLAS FAST

rapporten

2

Vi står inför vintern och våra isbrytare är redo att ge sig ut och göra tjänst i Bottenviken och på Vänern. Vi har förstås ingen aning om hur mycket is som väntar oss, eller hur länge. Vi gör allt för att våra kraftfulla fartyg ska hålla för ännu en säsong.

Som ni vet vid det här laget är isbrytarna snart 50 år gamla och behöver bytas ut. Designen är färdig och när finansieringen är klar kan vi ha den första nya isbrytaren i drift tidigast 2027.

De är i ständig beredskap för att undsätta sjöfarare som behöver hjälp. Följ med biträdande räddningsledare Lina Buursta genom ett hektiskt arbetspass på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC.

06

Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET

I kriser uppstår kreativitet

INNEHÅLL

Telefon 0771-63 00 00

Tryck DanagårdLITHO ISSN-1402-2028

sjorapporten@ sjofartsverket.se

26

Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Sjörapporten utkommer med fem nummer per år.

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten?

Ökade anslag och avgifter ger stabilare ekonomi Avgiftshöjningar tillsammans med regeringens förslag på höjda anslag till Sjöfartsverket med 220 miljoner kronor för 2022 ger verket en mer stabil ekonomi. Pengar som går till framtida investeringar i farleder och den egna fartygsflottan.

Vad är farledsavgift?

Farledsavgiften används för att Sjöfartsverket ska kunna hålla Sveriges farleder säkra, öppna och tillgängliga.

Avgiften används också till att förbättra, utveckla och förnya farlederna, och för arbetet med sjötrafikinformation och sjö- och flygräddning.

Farledsavgifter gäller både gods- och passagerartrafik

TEXT: EMMA BRASK ILLUSTRATION: JÖRGEN WOSS

I snitt kostar ett ton gods 48 öre i farledsavgift

I snitt kostar en passagerare 57 öre i farledsavgift

öre

LA

S

H

i ökat statligt anslag nästa år till fritidsbåtsfarleder, kanaler och slussar samt sjö- och flygräddning föreslår regeringen även 45 miljoner kronor till arbetet med att gå mot en fossilfri fartygsflotta. Kommande

57

öre

NIC

Förutom de 220 miljoner kronorna

48

FOTO:

avgiften så att miljöincitamentet finansieras och blir ett rent bonus-malus-system.

Det som betalas in i systemet för mindre miljövänliga fartyg, betalas ut till de mer miljövänliga fartygen.

Detta motsvarar en höjning av avgiften med åtta procent.

ST

Samtidigt förändras farleds-

tre år föreslår regeringen ett tillskott med 300 miljoner kronor för klimatkompensation.

– Sjöfartsverket har under flera decennier haft en svag ekonomi och inte klarat större investeringar.

Vår fartygsflotta är gammal och behöver moderniseras samtidigt som vi behöver öka underhållet i våra farleder. Regeringens tillskott är därför välkommet då det skapar en ekonomisk buffert för oss, säger generaldirektör Katarina Norén .

FA

L

otsavgiften höjs successivt till full kostnadstäckning och farledsavgiften höjs med inflationen, vilket motsvarar drygt en procent.

Hon konstaterar att anslagshöjningen måste vara permanent samt att finansieringen av nya isbrytare återstår att lösa. Parallellt gör Sjöfartsverket egna effektiviseringsåtgärder motsvarande 1,5 miljarder kronor över en tioårsperiod i syfte att hålla nere avgifterna från sjöfarten.

Vad är lotsavgift?

Lotsavgiften är en avgift för den lotstjänst som utförs av Sjöfartsverket, när ett fartyg anlöper eller avgår hamn.

I Sverige har vi lotsplikt för alla större fartyg. Det innebär att en lots måste anlitas på svenskt inre vatten. Plikten regleras av Transportstyrelsen. Det går att få lotsdispens om befälhavaren har utbildats för ett specifikt anlöp.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

3

AVGÅNG Resandet 2022 En bransch som upplevt tydliga konsekvenser av coronapandemin är kryssningen. Men det är också en bransch som utvecklats mycket under månaderna då resandet varit begränsat. Nya idéer ha blivit lyckade satsningar. Vad är nycklarna till framgången i en tuff tid, och hur kommer resandet på sjön se ut under 2022?

TEXT: EMMA BRASK FOTO: JAMO IMAGES/SHUTTERSTOCK

Nu väcks reslusten på nytt FOTO:

ST OC K

H

OL

MS

HAM

NAR

FOTO:

VIK IN

G LI

NE

4

Stefan Scheja , marknadsansvarig för kryssning och färjor på Stockholms Hamnar

Stockholms Hamnar hade en relativt sett bra sommar 2021, sett till antalet kryssningsanlöp. Vad gjorde att ni klarade pandemitiden så som ni gjorde?

Finns det någonting speciellt ni tror lockat just till kryssningar till en stad som Stockholm?

– En viktig nyckel är att Sverige har haft samma förhållningsätt under hela pandemin. Stockholms Hamnar har hela tiden varit öppen och haft möjlighet att ta emot kryssningsfartyg när möjlighet har funnits för rederierna att erbjuda kryssningar.

– Förutom att Stockholms Hamnar har varit en öppen hamn har vi två mycket värdefulla och unika tillgångar – dels den fantastiska inseglingen genom den bedårade skärgården, dels möjligheten för fartygen kunnat segla hela vägen in till strömmen. Där kan de vända precis framför Gamla Stan och därmed visa upp Stockholm.

Kenneth Gustavsson , försäljningschef på Viking Line

Viking Line har haft en väldig succé med Östersjökryssningarna till Höga Kusten, Visby och Bornholm. Vad gjorde att det blev en framgång?

nation Sverige. I och med att vi redan var i gång med den typen av kryssningar var det enkelt för oss att med kort varsel växla upp och utöka antalet.

SJÖRAPPORTEN 5/2021

– Redan inför sommarsäsongen 2019 hade vi planer på att utöka och komplettera Viking Cinderellas kryssningsprogram med nya svenska destinationer, vilket vi också gjorde i mindre skala. Inför sommaren 2020 och sommaren 2021 fanns det med anledning av pandemin och länders olika förbud och restriktioner ett enormt intresse på kryssningar med desti-

Hur tror ni intresset kommer se ut säsongen 2022 för inrikeskryssningar?

– I och med det stora intresset har vi utökat antalet avgångar under 2022, från 22 till 27 stycken. Vi kör dem också under en längre tidsperiod denna säsong – från april till september.

För framtiden ser vi att kortare resor till när-

M/S Amorella på väg från Åbo till Stockholm en vintrig februarimorgon.

Antal anlöp Stockholms hamnar Antal passagerare Stockholms hamnar Inrikeskryssningar Viking Line

2019

2020

2021

279

28

95

656 000 40 000 225 000 3

5

22

2022 ca

290 27

Ni har haft ett gott samarbete med andra destinationer också, som gynnat både er och resenärerna, eller hur?

Hur ser kryssningssäsongen 2022 ut för er?

Hur många fartyg spår ni att ni kommer ta emot nästa säsong?

liggande destinationer som Åland och Finland, och svenska resmål som Ystad, Visby och Härnösand/Höga Kusten, kommer att vara högintressanta, inte minst av trygghets- och hållbarhetsskäl.

passagerarnivåer som vi hade innan pandemin, men vi hoppas och tror på en långsam och stadig återhämtning under 2022 och generellt kan man säga att kortare kryssningar över dagen eller med en övernattning återhämtar sig snabbare än kryssningar med två nätter och flerdagarsresor med hotell på destinationen.

vi inga problem att ta hand om dem som vill ut att resa, oavsett om det är en nöjesresa eller om man ska transportera sig mellan Sverige, Finland, Åland och Estland.

– Ja, vi har haft ett viktigt och fruktsamt samarbete mellan våra svenska kryssningshamnar, framför allt med Göteborg och Visby. Där har vi tillsammans gjort det möjligt för rederierna att göra veckokryssningar till svenska hamnar på ett smidigt sätt, då övriga hamnar i Östersjön varit stängda för kryssningsanlöp.

Kommer resenärerna också tillbaka till de mer klassiska kryssningarna under 2022?

– Vi ser en stadig återhämtning som den här hösten till och med gått något snabbare än vad vi räknat med. Vi är fortfarande en bit från de

– Den ser ut att ha goda förutsättningar till ett mer normalt år, likt innan pandemin. Bokningsläget för kryssningsrederierna är mycket bra, och till och med bättre än bokningsläget var innan pandemin. Vi räknar dock med att de inledningsvis kan begränsa antalet passagerare ombord för att fortsatt möta eventuella effekter i pandemins spår.

Finns det en möjlighet/risk att det blir någon typ av ”ketchupeffekt” där alla helt plötsligt vill ut och kryssa igen?

– Vi räknar inte med det, men om det sker så har

– Vi rustar för att välkomna över 290 kryssningsfartyg som är mer eller mindre är fullbokade med entusiastiska kryssningspassagerare som ska få chansen att njuta av vårt vackra, välkomnande och unika Stockholm.

Det här visar tydligt att reslusten finns där, och det är en mycket trevlig och viktig indikator på att vi är på god väg tillbaka.

Vad hoppas ni på för 2022?

– Att 2022 blir det år som vi kan lägga den här förfärliga pandemin bakom oss. I mars introducerar vi också Viking Glory, som är ett av världens klimatsmartaste fartyg i trafik på linjen Stockholm – Åbo. Det ser vi verkligen fram emot.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

5

AVGÅNG Simulatorn

Ett unikt kompetensce

FOTO:

AG NE

DS

TR

ÖM

Den ena instruktörstationen, där instruktören övervakar alla bryggorna samt styr hela körningarna.

Här kan de ändra väder och vind helt efter önskemål.

6

SJÖRAPPORTEN 5/2021

H

Bertil Skoog är farledsexpert och projektledare på Sjöfartsverket.

TIG

E

bygga upp digitala farleder som kan användas i utvecklingsarbete.

Genom att farledens yta, sträckning och utmärkning kan testas i flera steg, med olika typer av fartygsmodeller, last och under olika förhållanden kan både tid och pengar sparas.

ES

A

En vy av simulatorn, här syns Luleå hamn i horisonten på skärmen.

samma, består av ett tiotal simulatorer. Här kan man bygga upp olika miljöer i 3D med flera användningsområden. Simulatorn är ett kostnadseffektivt sätt att testa, utveckla och träna på olika scenarier. Den har ett brett användningsområde inom, lotsutbildning, farledsutveckling, byggprojekt, produkt- och

En viktig nytta är möjligheten att

RN

M

Centret, där flera aktörer är verk-

tjänsteutveckling, och kommunikations- och samarbetsövningar.

– Många kommer hit när de ska bygga ut eller ta emot en ny typ av anlöp. Våra egna lotsar kan komma hit och träna på ett specifikt anlöp med en viss typ av tonnage eller komplicerade situationer, berättar Fredrik Karlsson.

Ö

simulatoranläggning har exploderat de senaste åren, och den används inom flera områden, både av oss själva, i samverkan med andra och av externa parter som hyr in sig här, berättar Fredrik Karlsson , innovationskoordinator och ansvarig för simuleringar på Sjöfartsverkets enhet för forskning och innovation.

EM

TEXT: MARIA KJELLGREN FOTO: AGNE HÖRNESTIG

– Nyttan med vår FOTO:

Sjöfartsverket simulatoranläggning på Lindholmen i Göteborg bidrar till morgondagens lösningar inom sjöfart och maritim verksamhet. Här finns ett unikt kompetenscentrum för forskning, utveckling, innovation och utbildning.

Det är ett brett spektrum i utbildningen. Från de första kurserna för att lära känna sitt lokala område, till att använda simulatorn som ett instrument för att lösa speciella uppdrag.

I simulatorn finns i stort sett alla Sveriges farleder tillgängliga att träna på. Det är mycket värt när lotsar vill träna på farleder de sällan jobbar i.

– Det är lite unikt för oss, att vi faktiskt har den stora spridningen på farleder.

Fyra bryggor I simulatorn finns det fyra fartygsbryggor vilket innebär att det går

A

POI

X

Speciallotsningar När lotsarna väl känner till sina lokala områden kan de träna på att lotsa större fartyg. Det är också möjligt att jobba med lokal vidareutbildning som kan innefatta övningar i att köra andra typer av fartyg än man är van vid. Det kan också handla om speciallotsningar, som inte sker så ofta.

att köra fyra parallella scenarion där fyra grupper tränar på samma sak. På så sätt kan de lära sig av varandra genom att jämföra körningar och lösningar.

KL

år på nacken, men Fredrik Karlsson menar att människorna som jobbar med simulatorn är dess största styrka.

Här finns spjutspetskompetens inom flera områden, och alla aktiva inom sina respektive nautiska områden.

– Simulatorn blir en naturlig mötesplats där vi kan skapa förståelse för flera delar i en process.

Vi äger hela kedjan av kompetenser själva, vilket är unikt. Jag skulle säga att ingen slår oss på fingrarna, och det beror helt på människorna som jobbar med det här och som är experter inom sina områden.

När lotsarna är klara med grundutbildningen fortsätter de att träna i sina lotsområden. Lotsarna behöver kunna sina öar, kurser, girmärken och radarbilder. I simulatorn har de möjlighet att träna på önskade moment. Till exempel svåra girar eller specifika vädersituationer.

– Ett moment i den första utbildningsdelen är till exempel att köra i dålig sikt. Vi kan ställa in hur många sekundmeter det ska blåsa, och även fartygets storlek går att bestämma, förklarar Andreas Edvall.

Den stora fördelen med simulatorn är alltså att man kan styra över förutsättningarna.

– Ett exempel är guldbron som vi lotsade in till Stockholm förra året.

Där gjorde vi en specialsimulering av fartyget som skulle ta in bron, berättar Andreas Edvall.

NIC

Tekniken i simulatorn har några

– Vi tränar på fartygsmanövrering och kontrollerad navigering i grundutbildningen. Alla som jobbar med simulatorutbildningen i SGFL är aktiva lotsar från olika delar av landet. Det är en av de stora styrkorna, säger Andreas Edvall .

FOTO:

projekt använder simulatorn, bland annat STM Baltsafe och ESMN – European Maritime Simulator Network. Man har också ett nära samarbete med sjöbefälsutbildningen på Chalmers tekniska högskola, som har sin simulatoranläggning i samma lokaler. Något Fredrik Karlsson ser som en stor fördel.

– Vi kan vid behov koppla ihop oss med varandras anläggningar för att genomföra större övningar eller simuleringar. Vi driver projekt tillsammans, och kan enkelt ta del av resultat från Chalmers forskning som vi kan dra nytta av i vårt arbete.

Just nu jobbar vi till exempel med eye tracking, ögonspaning. Ett område inom följsam automation som är nytt för oss.

TEXT: NIKLAS BROWEUS

AU

Flera forsknings- och innovations-

Andreas Edvall arbetar som lots, men är också instruktör i Sjöfartsverkets simulatoranläggning. Den är ett viktigt verktyg i grundutbildningen för lotsar (SGFL). Dessutom är körning i simulatorn en del i rekryteringsprocessen av nya lotsar.

M

Han har haft stor användning av simulatorn i arbetet med bland annat farledsprojektet i Malmporten, Luleå.

– Med simulatorns hjälp kan vi optimera hur vi ska bygga farleden och vi kan spara pengar genom att digitalt titta på hur mycket vi behöver muddra och vilken utmärkning i form av fyrar, prickar och bojar som behövs och var den ska finnas.

I projekt Malmporten kunde vi till exempel i sista steget rationalisera bland fyrar och därmed göra en stor besparing, säger Bertil Skoog.

Ett mångsidigt verktyg för lotsarna

S

entrum

” Ett exempel är guldbron som vi lotsade in till Stockholm förra året. Där gjorde vi en specialsimulering av fartyget som skulle ta in bron.”

Andreas Edvall, lots och instruktör i Sjöfartsverkets simulatoranläggning

Men det är inte bara riktiga farleder som kan visas i simulatorn.

Det går även att visualisera framtida farleder vilket är relevant i till exempel Sjöfartsverkets infrastrukturprojekt.

– Där handlar det om att få in önskad fartygsstorlek med rätt muddring, och så mycket last som möjligt i förhållande till investeringen.

Nyligen invigdes den nya farleden in till Hargs hamn utanför Norrtälje. Utmärkningen av farleden togs fram i simulatorn.

– Vi var en stor grupp inblandade i det arbetet vilket visar på Sjöfartsverkets unika bredd i kunskap spritt över avdelningarna som sammanstrålar en i ny farled med högre kapacitet, tillgänglighet och säkerhet, avslutar Andreas Edvall.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

7

FOTO: AMUND LINDBERG

8

SJÖRAPPORTEN 5/2021

Pulsen i norr Isbrytaren stävar genom natten och banar väg för utvecklingen i norr.

Det rör på sig här. Ordentligt. Investeringar i hållbar tillverkningsindustri, innovativ grön teknik och miljövänlig energi gör att Norrland är mitt uppe i en tillväxtperiod utan motstycke. Antalet fartyg som anlöper norrländska hamnar kommer att flerdubblas och nu mobiliserar man för att klara de ökade godsvolymerna. Här är isbrytningskapaciteten en nyckelfråga.

En annan springande punkt är kompetensförsörjningen. Nya industrier och utökad sjöfart skapar mer jobb. Det kräver att fler människor flyttar hit. De ska också bo någonstans, barnen ska gå i skolan, det ska finnas service, vård och omsorg. Läs om hur utvecklingen påverkar hela regionen, både på bredden och djupet.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

9

Pulsen i norr

Grön revolution förbereds i norr Sjöfartsverket ska muddra farlederna till Luleå Hamn och hamnbassängen med början 2024. Anlöpen beräknas öka från 600 till nästan 2 500 på tio års sikt, enligt hamnens egen prognos. Farledsprojekt Malmporten rycker allt närmare med fossilfri stålproduktion i centrum.

FOTO: DANIEL HOLMGREN

TEXT OCH FOTO: AGNE HÖRNESTIG

På kurs mot fossilfritt stål – Stål har byggt Sverige starkt, sa en nöjd Stefan Löfven vid invigningen av HYBRITs pilotanläggning i Luleå.

10

SJÖRAPPORTEN 5/2021

Stålindustrin står för 7 procent av världens koldioxidutsläpp. I Norrland genomförs just nu stora satsningar där flera aktörer samarbetar för att kunna gå från kol- och koksbaserad stålproduktion till moderna, fossilfria lösningar baserade på järnskrot, koldioxidfri järnsvamp, el och vätgas.

Februari 2018 HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) i Luleå presenteras, ett pilotprojekt som ägs av LKAB, SSAB och Vattenfall.

CO

B

N

IL

SS

ON

LKAB beslutar att investera 400 miljarder under tio år för att ersätta järnmalmspellets med koldioxidfri järnsvamp.

full bemanning med sex lotsar i Luleå. 2024 går två stycken i pension och rekryteringen efter dem inleds till sommaren. Det tar minst ett halvår att få en nyanställd på plats. Därefter väntar cirka 1,5 års utbildning för att kunna lotsa på farlederna inom Luleå Hamn och Karlsborg i Kalix. Styrsedeln, ett slags körkort, gäller bara för en specifik farled/hamn.

Rekryteringarna måste börja i tid och arbetspassen behöver ha attraktiva arbetstider som i sin tur är pendlingsvänliga.

TIG

JA

November 2020

Mikael Rönnbäck, chef för bogserbåtarna i Luleå Hamn, provkör Malmportens uppdaterade farledsutmärkning i simulatorn.

Behov av ytterligare bogserbåt

För att möta behoven i Malmporten har Luleå Hamn sedan något år tillbaka världens mest moderna bogserbåt Vilja med isbrytande egenskaper och hybriddrift. Med största sannolikhet behövs ytterligare en bogserbåt, men med något mindre kapacitet än Viljas cirka 100 ton i dragkraft.

– Troligen blir det med mer batterikapacitet än vad Vilja har. Ett vätebaserat bränsle kan bli aktuell eftersom vi då kan använda oss av den planerade vätgasfabriken i hamnen. Men detta förutsätter ett styrelsebeslut, säger Mikael Rönnbäck, chef för bogserbåtarna i Luleå Hamn.

H

FOTO:

Vid sidan av de fossilfria satsningarna har ett spanskt företag visat intresse för start av konstgödselproduktion i Luleå eller Boden. 400 500 arbetstillfällen beräknas vid anläggningen och årsproduktionen uppskattas till ”många hundratusen ton”, enligt Henrik Vuorinen , VD för Luleå Hamn AB, som är landets största hamn för gods i lös vikt, bulk.

– Det är ingenting att sticka under stol med att

I dagsläget har hon

NE

Produktion av konstgödsel

Långtifrån alla fartygsanlöp till Luleå Hamn har lots. Det innebär att befälhavaren har lotsdispens och tillräckliga kunskaper på området i fallet. Frågan är om lotsdispensen får behållas eller ej när muddringen i farledsprojektet startar 2024.

– Om dispenserna dras in blir det per automatik mer jobb för oss och det är något vi i så fall behöver börja ta höjd för redan nu, säger Emma Hellström , lotsområdeschef i Luleå.

AG

Bygget av allvädersterminalen respektive det fossilfria stålverket behöver sedan synkroniseras tidsmässigt med varandra. Transporterna till och från H2 Green Steels kommande anläggning i Boden, fyra mil bort från Luleå, kan lösas på olika sätt. Transporterna planeras fraktas med tåg, men blir det trångt på järnvägen går det att frigöra järnvägskapacitet på flera sätt. En idé är biogasbussar för persontransporter av arbetskraft mellan städerna. På så sätt finns mer plats för industriproduktionen.

Viktigt börja rekrytering i tid

FOTO:

Biogasbussar för persontrafik

lastkapacitet kan tredubblas sommartid från dagens 50 000 ton till 160 000 ton. Fartygslängden ökar från cirka 230 meter till drygt 300 meter.

ES

och den tål inte fukt. Därför har stålindustrin behov av en så kallad allvädersterminal i Luleå Hamn. Terminalen kan beskrivas som en stor lada där fartyget kör in från kortändan i en kanal med vatten. Utlastningsdelen bedöms till 200 gånger 55 meter med ett påkopplat och automatiserat lager bredvid på cirka 260 gånger 65 meter. Ishanteringen blir en mycket viktig fråga i sammanhanget.

Med projekt Malmporten följer att fartygens

RN

Stålprodukten levereras på rulle till hamnen

läget pendlar mellan eurofori och en viss ångest hos mig. Men om någon ska fixa dessa enorma utmaningar så är det Luleå Hamn med dess fantastiska medarbetare och kompetenta styrelse, säger han rättframt.

I dag är det ungefär 600 fartyg som årligen anlöper hamnen. I framtiden uppskattas de till nästan 2 500, och därför lär det finnas behov av fler lotsar, bedömer Henrik Vuorinen.

Ö

D

en främsta anledningen till volymökningen är kommande produktionsboom av ”grönt” fossilfritt stål.

Godsvolymerna beräknas öka med uppemot 300 procent kommande tioårsperiod, enligt Luleå Hamns prognos.

Hon önskar att det skulle finnas en större flexi-

bilitet mellan lotsstationerna där den enskilde kunde få möjlighet till fler styrsedlar och på så sätt kunde lotsa i fler leder och hamnar. I alla lotsutbildningar sker först en grundutbildning som ser likadan ut överallt. Därefter väntar den unika utbildningen för respektive lotsområde.

– Om detta kunde förhandlas, beslutas och genomföras i ett större perspektiv skulle det trygga kontinuiteten och behovsbilden på sikt, bedömer Emma Hellström.

Februari 2021

Mars 2021

Juli 2026

H2 Green Steel startar en industripark för grön, skrotbaserad stålproduktion. Luleå Hamn blir logistiknav och produktionen ska starta 2024.

HYBRITs demonstrationsanläggning för industriellt bruk placeras i Gällivare. LKAB påbörjar bygget av järnsvampsverk i Gällivare och Kiruna.

Volvokoncernen blir första mottagare av HYBRITs fossilfria stål.

Källor: SVT Norrbotten, Dagens Industri, Fastighetstidningen, Tidningen Sveriges Natur, Northvolt, Skellefteå, Boden, respektive Gällivare kommun samt Affärer i Norr.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

11

Pulsen i norr

Större, smartare och mer mångsidiga De är drygt 120 meter långa och utöver isbrytning även redo för andra uppdrag – de nya, större och modernare isbrytarna är nästan klara på ritbordet. Fortsätter processen som förväntat sätts det första fartyget i operativ drift i början av 2027.

H

RN

ES

TIG

SJÖRAPPORTEN 5/2021

NE

12

AG

Längd: ca 120 m Bredd: 28 m Totalvikt: ca 15 400 ton Polarklass: 4 Motorkraft: Dieselelektriskt maskineri för fossilfritt bränsle, totalt ca 30 MW. Energilagringssystem: En batterihybridlösning som säkerställer energieffektivitet, överskottsvärmelagring och låga utsläpp.

Framdrivning: Tre thrustrar på totalt 22 MW. Besättning: 18 personer, men kapacitet för 54. Övrigt: El- eller hydrauldriven bogseringsvajer, däckkran på 18 m, helikopterplatta med tankningsmöjligheter m.m.

S

Ö

De nya isbrytarna

om projektledare och tekniskt kunnig i Projekt Nya isbrytare är Dan Broström mycket väl insatt i hur lång tid kravspecifikationer, designprocesser, tillståndsfrågor och inte minst finansiering kan ta.

– Helst hade jag förstås velat haft de nya isbrytarna på plats igår.

Moderna fartyg är visserligen större än tidigare, men på grund av miljökrav är de samtidigt motorsvagare och behöver mer assistans för att ta sig fram i svåra isförhållanden.

F OTO:

ILLUSTRATION: SJÖFARTSVERKET

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: SHUTTERSTOCK

I framtagandet av de nya isbryt-

arna samarbetar Sjöfartsverket med finska Trafikledsverket FTIA (Finnish Transport Infrastructure Agency) och har upphandlat företaget Aker Arctic för designen.

– Även om hela processen varit utdragen vill jag gärna påpeka att all fördröjning inte varit av ondo.

I Finland finns värdefull kunskap och sedan de kom in i bilden har vi lärt oss oerhört mycket.

Nuläge

Nu har processen nått det sista designsteget, så kallad Tender design. Här ingår tester med verifierande modellförsök, det vill säga skalanpassade fartygsmodeller i isfyllda bassänger samt tester för att analysera kapacitet i öppet vatten.

Därefter testas aerodynamik, dels för att förstå påverkan av vind och fukt, dels för ventilation, nedisning samt helikoptrars start och landning. Rapporten av Tender designfasen ska vara klar i mars 2022.

– Inför själva byggnationen har vi publicerat en RFI (Request for information) för att få mer kunskap om marknaden, för det är inte vem som helst som kan bygga isbrytare av den här kalibern, säger Dan Broström. Och de som har kapaciteten, måste också kunna ta sig an projektet under rätt tidsperiod.

Vid färdig leverans kommer tre

nya fartyg kunna ersätta trotjänarna Atle, Ymer och Frej och bistå svensk och finsk sjöfart i åtminstone 50 år framåt i tiden. Men den som tror att den nya isbrytaren går direkt från varv till tjänstgöring har fel, menar Dan Broström.

– Med nya motorer, ny framdrivningsteknik och många nya system tar det minst ett år för besättningen att lära sig operera

fartyget och få ut maximal effekt med minimal energi.

Faktorer som påverkar kostnaden

Den totala kostnaden för isbrytarna är svår att beräkna, eftersom det finns flera faktorer Sjöfartsverket inte kan ha kontroll över.

– Bränslekostnader och priset på stål är två stora frågetecken, säger Dan Broström. Vi vet att isbrytarna kommer att kunna drivas med fos-

” Helst hade jag förstås velat haft de nya isbrytarna på plats igår.”

Dan Broström, projektledare Projekt Nya isbrytare.

silfritt bränsle, men vilken sort är inte bestämt ännu. Stålpriserna tenderar också nu att rusa i höjden.

Allt påverkas ju också av valutakurser, skattebeslut och annat.

Kapacitet för olika uppdrag

Dan Broström vill till sist särskilt lyfta fram att de nya isbrytarna är mångsidiga och kan fungera som kraftfulla resurser i flera sammanhang.

– De kommer också kunna bistå exempelvis MSB, Kustbevakningen och Försvarsmakten för att utföra räddningsuppdrag, leverera färskvatten, bistå vid fartygsbränder och på olika sätt vara en stark resurs för det nya svenska totalförsvaret.

Nu är det snart dags för trotjänarna Ymer, Atle och Frej att gå i pension.

En mycket viktig länk i logistikkedjan De har tjänat sitt syfte väl under många år, men nu är epoken för landets stora isbrytare Ymer, Atle och Frej snart över. En av alla som otåligt väntar på ett positivt beslut gällande startskottet för nya isbrytare är Anders Dahl, chef för Sjöfartsverkets isbrytarenheten sedan två år.

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: AGNE HÖRNESTIG

E

nligt Anders Dahl behövs nya isbrytare främst av två skäl: det ena är att det börjar bli svårt och dyrt att reparera de gamla, det finns helt enkelt inte reservdelar att få tag på. Det andra handlar om att kravbilden ändrats.

– Idag är fartygen större, vilket kräver bredare isrännor än våra

befintliga isbrytare kan klara av.

Två isbrytare får nu arbeta i bredd med de största fartygen och det kostar tid, pengar och utsläpp.

LKABs expansion, fossilfritt stål

genom HYBRIT och H2 Green Steel, Northvolt, nya pappers- och massafabriker – investeringarna i norr är beroende av frekventa, pålitliga sjötransporter året runt.

– Vi kommer se en tredubbling av fartygstrafiken i Östersjön och Bottenviken innan 2030, säger Anders Dahl. Att fartygen blir större är ingen nyhet, men att godsvolymerna ökar så snabbt är en överraskning. Utan tillräcklig isbrytningskapacitet blir det svårt att tillgodose behoven från industrierna.

Milda vintrar underlättar inte

De senaste årens vintrar har varit relativt milda, något man kan tro medför ett minskat behov av is-

brytning. Men faktum är att kallt och lugnt väder är att föredra framför milt och blåsigt utifrån ett isbildningsperspektiv.

– Milda vintrar är mer oförutsägbara, förklarar Anders Dahl. När det blåser rör isen på sig och packas ihop i stora isvallar som kan bli tio meter höga – eller djupa för den delen, som ett isberg under vattnet.

Blåsigt väder ökar risken för att fartygen ska fastna i isvallarna och i värsta fall pressas in mot land. Här måste vi vara snabba och flexibla för att framför allt undvika miljöoch personskador.

Svenska och finska isbrytare

samarbetar och assisterar varandra beroende på om det blåser från öst eller väst.

– Men samarbetet har förstås inte bara med vindförhållanden att göra, förklarar Anders Dahl. Enligt vårt statsavtal ska isbrytningen i Bottenhavet och Bottenviken skötas gemensamt av Sverige och Finland.

Vi försöker arbeta effektivt och

resurssmart, så om ett fartyg till exempel ska till Luleå och ett annat till Kemi leds de av samma isbrytare.

Stabilt inför kommande vinter

Efter två tuffa vintrar med pandemi, karantänprocedurer och rädsla för att få in smitta på fartygen, känns det allmänna läget relativt lugnt och stabilt, menar Anders Dahl.

– När det var som värst fick fartygen inte ens komma in till kaj och det var enbart besättningarnas hjälteinsatser som gjorde att vi klarade verksamheten utan störningar.

Nu är det förstås bättre, men vi har fortfarande garden uppe. Även kapacitetsmässigt är det

positivt – även om de nya isbrytarna är hett efterlängtade.

– Det känns ändå bra, konstaterar Anders Dahl. Vi har ett nära samarbete med hamnarna, alla jobbar på hand i hand. Isbrytningen är viktig för logistikkedjan och det känns fint att vårt arbete bidrar till att Sverige AB snurrar.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

13

Pulsen i norr

Isbrytningen en livsnerv i Kalix TEXT: KARIN TORESAND FOTO: ELISABETH GUSTAFSSON

B

illerud Korsnäs produktionsenhet i Karlsborg utanför Kalix använder sig av alla transportslag, varav sjöfarten är en dominerande del. Peter Löfgren , brukets logistikchef sedan 20 år, betonar betydelsen av isbrytningen.

– Vi är den nordligaste fabriken som nyttjar isbrytare i Sverige, och vi är beroende av effektiv isbrytning minst fyra månader om året.

Bruket i Karlsborg tillverkar

olika typer av papper och massa och har en total produktionskapacitet på 350 000 ton per år. Här finns också enheten Product Development Center (PDC) med framstående forskningslaboratorier och ledande produktutveckling.

– Effektiva logistikflöden är en ständig utmaning för oss, säger

”Isbrytningen är lika viktig som plogade vägar för bilarna.”

Peter Löfgren, logistikchef Billerud Korsnäs

14

SJÖRAPPORTEN 5/2021

Peter Löfgren. Väg, järnväg och sjöfart behöver utvecklas kontinuerligt för att klara de tuffa förhållandena här.

I Kalix används stats-

isbrytarna i farleden, medan de mindre hamnisbrytarna tar över med direkt anlöp till fabriken i Karlsborg. Isbrytningen är lika viktig som plogade vägar för bilarna, menar Peter Löfgren.

– Servicen från statsisbrytarna fungerar oftast väldigt bra, men visst kan det bli lite väntetider ibland. Särskilt om det blir en vinter som för ett par år sedan, när det låg is ända ner till Stockholm.

Då kan det bli resursproblem.

Ett gott samarbete med Finlands isbrytarkapacitet är förstås fortsatt viktigt, men vi ser verkligen fram emot en förnyad svensk isbrytarflotta.

Produkter för vindkraft utgör en allt större del avgodsvolymerna i Piteå Port and Hub.

Positiv position i Piteå TEXT: KARIN TORESAND FOTO: MARIA FÄLDT

M

ed en farled som är som en travbana och där fartygen inte behöver vända för att komma ut ur hamnen, har Piteå Port and Hub goda förutsättningar för att klara ökad sjötrafik. Ulrika Nilsson är vd för bolaget Piteå Hamn som äger all infrastruktur inom verksamhetsområdet för Piteå Port and Hub. – Medan andra behöver bygga ut, är vi redan redo. Vi har kapacitet att kunna ta emot fler fartyg och större godsvolymer, och kan klara regionens transportbehov tillsammans med vår operatör ShoreLink samt Skellefteå och Luleå hamnar.

G

och kompetensförsörjning. Men nyckeln till hamnarnas fortsatta positiva utveckling är samarbete.

– Expansionen här gör att alla hamnar kommer att behövas. Vi har påbörjat olika former av samarbeten och måste fortsätta samverka för att klara av de kommande ökade kraven, avslutar Ulrika Nilsson.

H

Andra utmaningar är långdragna tillståndsprocesser

NE

gänglighet för godstransporter. För sjöfartens del är de viktigaste funktionerna en förnyad statlig isbrytarflotta och en effektiv lotsverksamhet, menar Ulrika Nilsson.

– Isbrytarna gör att transporterna kan fungera 24/7, vilket är helt avgörande för att vi ska kunna möta det ökade behovet. Kommer inget klartecken för finansiering av nya isbrytare snart, kan läget bli bekymmersamt.

RU

Tillväxten i norr kräver fokus på infrastruktur och till-

F OTO:

heten i Piteå mycket av skogsindustrin, men Piteå Port and Hub har hittat sin nisch inom förnyelsebar energi.

Största delen av dagens godsvolymer vid energihamnen utgörs av biodiesel framställd av tallolja, och ett växande godssegment är olika produkter för vindkraft. I området anläggs nu vindkraftsparker som ska kunna producera 12-13 TWh hållbar energi.

– Multiplicera den siffran med fem, och vi täcker energibehovet relaterat till omställningen av befintlig industri och etableringen av de nya hållbara industrierna i norr där elektrifiering är en förutsättning, säger Ulrika Nilsson.

KO

Som i många andra norrlandshamnar präglas verksam-

B

ulkgodset koncentrerat för den nya hamnen, så vi vet hur till en enda hamn, en ny vi vill att den ska se ut. järnvägsterminal och – Projektering pågår också för containertrafik ner till en ny anläggning för e-metanol, Europa – så ser planerna ut för som bland annat kan användas i nya Örnsköldsviks hamn inom de närfartyg, säger Mikael Johansson. maste åren. Mikael Johansson är hamnchef sedan 10 år Mikael Johansson är och beskriver hur verkisbrytarombud för ett samheten i hög grad område som sträcker påverkas av den allsig från Järnäs männa tillväxten i Nordmaling ner till norr.

Högbonden.

– Skogsindustrin är – Jag samlar in förstås central för oss, behoven från inmed många växande dustrierna och för”Vi behöver aktörer i regionen. medlar dessa till För att möta de ökamer kapacitet i Sjöfartsverket så att de godsvolymerna Bottenhavet, vi tillsammans kan behöver vi framför se till att isbrytarna så de nya allt större kajer med används på bästa isbrytarna är nya kranar. På så sätt sätt. Vi behöver mer kan vi säkerställa efterlängtade.” kapacitet i Bottenkapaciteten för hanhavet, så vi ser verkteringen av bulkMikael Johansson, hamnchef ligen fram emot de Örnsköldsviks hamn varor, som i dagsnya isbrytarna. läget i huvudsak består av sågverksvaror, specialÖrnsköldsviks hamn har som cellulosa, lignosulfonat* och etanol. mål att vara hållbara, modiga och nytänkande, något som Mikael Farleden är nyligen sjömätt och Johansson tycker väl speglar verkhamnen har de dimensioner och samheten idag. utrymmen som krävs.

– Visst har vi stora utmaningar – Men idag är vår bulkgodshanframöver, både finansiellt och tidstering utspridd, och vi behöver en mässigt. Men det finns en positiv ny och större kaj för att få en mer och lösningsorienterad anda här koncentrerad verksamhet, säger som jag verkligen uppskattar.

Mikael Johansson. 2019 gjorde vi * En restprodukt från skogsindustrin som en större simulering i Göteborg bland annat används för betongtillverkning.

ES

Ulrika Nilsson, vd Piteå Port and Hub

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: JENNIE SUNDBERG

ÄR

”Isbrytarna gör att transporterna kan fungera 24/7, vilket är helt avgörande för att vi ska kunna möta det ökade behovet.”

Nytänkande i Örnsköldsvik

5/2021 SJÖRAPPORTEN

15

Pulsen i norr

En tillväxt som sa Som flera andra orter och hamnar i Norra Bottenviksområdet, genomgår nu Port of Skellefteå en av de större expansionerna i hamnens historia.

Längd, bredd, djup – hamnen ska bli större i alla dimensioner för att kunna ta emot både RoRo- och containerfartyg på drygt 240 meter.

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: ELISABETH LINDSTRÖM

16

SJÖRAPPORTEN 5/2021

L

ars Widelund , hamnchef sedan 2007, menar att Port of Skellefteå inte gått igenom något liknande utvecklingsperiod på mycket länge, om ens någonsin. Hamnen har ett nära samarbete med olika kunder i hamnområdet; ShoreLink Terminal för stuveriverksamheten, Kuusakoski och Skellefte Kraft med flera, där flertalet räknar med en utökad verksamhet i närtid. Planer på en utbyggnad av Port of Skellefteå fanns sedan tidigare, men i och med Northvolts etablering har processen accelererat.

– Det ska anställas minst 3 000 personer till 2025, vilket ger en potential för 10 000 nya jobb inom de närmaste åren. För vår del innebär

satsningarna att vi kommer gå från 1,3 miljoner ton godsvolym per år, till 2,3 miljoner ton till 2026.

Northvolt och andra industri-

etableringar i regionen gör att inflödet av gods än så länge är större än utflödet. Lars Widlund förklarar hur man försöker balansera detta för en mer effektiv transportkedja.

– Vi försöker bland annat omställa bulk till container, så att sågade trävaror från våra lokala sågverk kan gå som containertransport istället för bulkvara.

Vinsten med det är att vi kan skicka godset mer löpande och få ett bättre cashflow. Det gäller att hitta innovativa vägar, för allt vi gör nu

aknar motstycke kommer att påverka hamnens verksamhet 100 år framöver.

Port of Skellefteå 2030 – hållbara lösningar F OTO:

EL

IS AB

ET

H

LIN

DST

RÖM

”Allt vi gör nu kommer att påverka hamnens verksamhet 100 år framöver.”

Lars Widelund, hamnchef Port of Skellefteå

Större fartyg innebär att allt annat också måste bli större – kranar, farleder, bogserbåtar, magasin och upplagsytor. Planeringen av hamnens utbyggnad drog igång 2012 då ett beslut togs om att bygga en ny kaj med ett idealiskt läge på norra sidan. Första etappen, Skellefteå hamn 2020, håller nu på att slutföras med bland annat åtta hektar nytt land i vatten. Vid den södra sidan av hamnen, där största delen av verksamheten finns idag, ska farleden muddras för att bli 25 procent bredare med bättre insegling.

– Etapp två döptes till Port of Skellefteå 2030 och här gäller de största förändringarna den norra sidan, säger Lars Widelund. Framför allt den nya 230 meter långa kajen med ett farledsdjup på 11,3 meter samt hamnplanen med kranar, bogserbåt med mera. Northvolts beslut påskyndade processen och nu ska kajen vara klar till 2024. Totalt handlar det om investeringar på 750 miljoner kronor inom en femårsperiod.

När den nya kajen tas i bruk kom-

mer den ha två linkranar och två vikarmskranar. Dagens teknik gör det möjligt att installera kraftfulla kranar som drivs med enbart el och batterikapacitet.

– Det innebär att kranen kan göra förflyttningar upp till två kilometer i hamnen utan att generera några utsläpp. Sådana här förbättringar går helt i linje med vår målsättning att bli en lokalt utsläppsfri hamn 2024.

Mot en ljus framtid

Lars Widelund menar att dagens samhällsomvandling, med inflyttning, nya infrastrukturlösningar och en enorm tillväxt i stort, saknar motstycke. Och han är nöjd över att få vara med om utvecklingen.

– Det handlar om att antingen utveckla eller avveckla. Att inte göra något är en långsam avveckling. Även om vi i Skellefteå kanske inte är allra längst fram i ledet, så har vi i alla fall en bra plats i tätklungan.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

17

Pulsen i norr

Skellefteå har landets lägsta arbetslöshet Genom de senaste årens utveckling har Skellefteå fått en rejäl självförtroendeboost. Idag är Skellefteå den stad i Sverige som man flyttar minst ifrån, människor trivs här. Men det behövs många fler – nu är arbetsförmedlingschef Anders Erikssons största utmaning att hitta mer arbetskraft, inte fler arbetstillfällen.

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: PETER TANNEBO

men har arbetat på Arbetsförmedlingen i många år och sett hur tiderna förändrats.På bara fyra år har Skellefteå

I DA RÖ N

BL

OM

SJÖRAPPORTEN 5/2021

Han är chef sedan 2016,

F OTO:

18

– Vi hade inga byggkranar här före 2017, nu är de överallt, säger Anders Eriksson .

N

S

kellefteå hade tidigare antagit en kommunal strategi om att satsa och bygga nya skolor, omsorg, bostäder och kulturhus. Northvolt blev injektionen som gasade på utvecklingstakten.

gått från ett läge med tomma bostäder, stor utflyttning och hög arbetslöshet till byggboom, ökade huspriser och brist på arbetskraft.

– Vi på Arbetsförmedlingen möter alltid olika utmaningar, oavsett konjunktur. Men de ser förstås olika ut. Idag handlar vårt jobb mycket om matchning, där matchning till utbildning blivit mer centralt. Det handlar inte alltid om att den formella kompetensen måste finnas där från början, snarare om personliga egenskaper och vilja till utbildning.

Mångfald och samarbete

De industriella satsningarna drar med sig ett ökat behov av chaufförer, elektriker, barnmorskor, sjuksköterskor, personliga assistenter – i princip allt, enligt Anders Eriksson.

– Vi behöver så mycket mer än processledare och automationskunniga civilingenjörer. I vårt

uppdrag ingår att hitta vägar till sysselsättning för långtidsarbetslösa och andra som står långt ifrån arbetsmarknaden, som exempelvis personer med olika funktionsvariationer. I och med alla nyetableringar skapas nya öppningar och vi ser också ett ökat intresse hos företagen att jobba med mångfald.

Anders Eriksson menar att det nu

är ett bra läge för att få in dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Genom bra dialoger, samarbeten och nya utbildningsvägar ska vi kunna rusta alla för ett jobb.

Just samarbetet mellan olika

aktörer är centralt och något som ständigt måste underhållas och utvecklas. Arbetsförmedlingen upphandlar matchningstjänster från fristående aktörer som jobbar aktivt med matchning till de lediga jobben. Dessutom har man ett nära samarbete med kommunen,

Största byggboomen på 20 år 60- och 70-talen präglades till stor del av blomstrande tider och en positiv anda i samhället – så också i Skellefteå. När Lars Hedqvist flyttade tillbaka på 90-talet var det lågkonjunktur, staden var i kris, befolkningen minskade och bostäder fick rivas.

Nu är bilden en helt annan igen.

TEXT: KARIN TORESAND FOTO: PATRIK DEGERMAN

liksom med utbildningsväsenden som Komvux, universitet och folkhögskolor. Alla inblandade är viktiga tårtbitar och jobbar åt samma håll. Men är människor öppna för att utbilda sig?

– Ja, generellt sett, säger Anders Eriksson, och fler nu än tidigare.

Det finns en framtidstro; man utbildar sig inte bara för att ha något att göra, utan för att det verkligen leder till jobb. Det gör att även de som har tidigare negativa erfarenheter av skolan, kan bli sporrade att ta ett nytt steg.

De som väljer att flytta till Skel-

lefteå möter en stad full av tillförsikt, aktivitet och positiv anda.

– Vi kan erbjuda en tillvaro med service, stadspuls och vacker natur i kombination. Det är lätt att bli hemmablind, men nu får även vi som redan bor här en ny bild genom andras ögon, avslutar Anders Eriksson.

L

ars Hedqvist , planeringschef på Skellefteå kommun, beskriver den tuffa perioden för närmare 30 år sedan.

– 3 000 personer flyttade härifrån, hamnverksamheten minskade kraftigt, staten lade ner järnvägstrafiken och sålde flygplatsen till kommunen.

Här stod vi med stora lokaler som var tomma på industrier, arbetstillfällen och människor.

Northvolts beslut 2018 gav utvecklingen ytterligare en rejäl skjuts framåt.

– Jag deltog vid Northvolts miljösamråd och det var som en rockkonsert, folk klappade i händerna.

Vi är definitivt i samma positiva läge som på 60-talet.

Infrastruktur och intermodalitet Lars Hedqvist arbetar tillsammans med Trafikverket gällande Norrbotniabanan som ska gå genom Skellefteå. Projektet inkluderar bland annat ett nytt resecentrum och en ny kombiterminal.

– Kombinerat med hamnens expansion gör detta att vi kan erbjuda intermodala transportlösningar, med järnhjul, gummihjul och sjöfart på samma plats. Att vi är landets största stad utan persontrafik för tåg hoppas vi också kunna ändra på framöver.

Vad gäller utförsel av råvaror har Skellefteå levt högt på skog och trä, men man har inte kunnat transportera in varor i samma utsträckning. Tack vare Northvolts etablering kommer det nu att skapas en trad från Europa med fartyg upp till Skellefteå.

– Det är en spännande resa vi gör, men visst finns många utmaningar, konstaterar Lars Hedqvist.

Energiförsörjningen är en av dem; enbart Northvolt behöver en effekt på över 300 MW grön el. Vattenkraften är i princip fullt utbyggd, så det behövs andra lösningar som vind och sol.

Lars Hedqvist förklarar att stora delar av de satsningar som gjordes på infrastruktur i norr placerades i Luleå och Umeå, Dessutom behöver infrastrukturen Skellefteå hamnade i ett tomrum mitt moderniseras, samtidigt som nya emellan. Men på senare år har stadens bostäder, skolor och andra inrättningutveckling varit en solskenshistoria. ar ska byggas för att tillfredsställa en – 2015 tog vi fram en egen utveckväxande befolkning. lingsstrategi, som bland annat innebar – Det handlar om så mycket mer än en målsättning att bli 80 000 jobb. Människor måste trivas, invånare i kommunen år 2030. ”Vi är definitivt vilja stanna kvar och bygga sin Här fanns bra etableringsmöjligheter, stora utrymmen, lokalt protillbaka i samma framtid här. Därför är det roligt att ducerade hållbara råvaror som positiva läge som kunna erbjuda något extra som exempelvis Sara kulturhus, ett trävaror och biomassa, och ett på 60-talet.” spektakulärt landmärke i trä som samhälle som var med på noterna invigdes i september.

– mycket positiv energi, helt enkelt.

Lars Hedqvist, planeringschef Skellefteå kommun

5/2021 SJÖRAPPORTEN

19

2

1

65.79 22 45 N 23.29 08 28 E

Max djupgående (m)

Bulk 10,5

Huvudsakligt gods

Luleå hamn består av sex hamndelar. De fem statliga isbrytarna utgår från Luleå

65.55 18 90 N 22.23 95 43 E

8,5

Pappersmassa

Luleå

Max djupgående (m)

Huvudsakligt gods

80

Anlöp per år (st)

Kalix - Karlsborg

TEXT: EMMA BRASK ILLUSTRATION: JÖRGEN WOSS

Den norrländska kusten är tät av hamnar. Skogsprodukter dominerar som gods men här hanteras även malm, olja och vindkraftverk.

Från Östersjöns nordligaste hamn till Sveriges tredje största containerterminal – här är ett urval av portarna in och ut från Sverige.

Kugghjulen längs kusten

Pulsen i norr

9

8

7

6

5

4

3

2

1

9

5

3

Anlöp per år (st)

62.41 38 48 N 17.39 59 34 E

Wasalines färja Aurora Botnia trafikerar Umeå – Vasa

Max djupgående (m)

7-12

Godsvolym per år (ton)

2,4 miljoner

Skogsprodukter, bulk, petroleum och fossilfria bränslen

Huvudsakligt gods

Sundsvall

2,4 miljoner

Godsvolym per år (ton)

700

Umeå

10,5

Skogsprodukter

63.70 14 32 N 20.34 90 75 E

Max djupgående (m)

Huvudsakligt gods

miljoner

Godsvolym per år (ton)

1,6

Piteå

65.23 91 76 N 21.62 99 68 E

10

6

4 64.68 47 66 N 21.25 33 56 E

miljoner

61.62 28 29 N 17.12 58 62 E

Huvudsakligt gods

Skogsprodukter

Godsvolym per år (ton)

1 miljon

250

Anlöp per år (st)

Iggesund

450

Anlöp per år (st)

2,1

Godsvolym per år (ton)

Husum

8,5

1,6 miljoner 63.32 27 19 N 19.15 49 88 E

Max djupgående (m)

Godsvolym per år (ton)

300

Anlöp per år (st)

Skellefteå

11

7 63.29 20 85 N 18.71 73 87 E

10

Anlöp per år (st)

10,9

Max djupgående (m)

Söderhamn består av tre hamnar; Orrskär, Långrör och Stugsund. En av Sveriges största omlastningshamnar för sågade trävaror.

61.26 96 32 N 17.18 33 66 E

Örnsköldsvik hamn innefattar åtta olika hamnar

Söderhamn – Orrskär hamn

Träprodukter, vindkraftverk och bulk

Huvudsakligt gods

Cirka 1,35 miljoner ton gods transporteras in till Örnsköldsvik via båt per år

Örnsköldsvik

12

11

10

12

8

Skogsprodukter, RoRo och olja

900

Anlöp per år (st)

5/2021 SJÖRAPPORTEN 20–21

Sveriges tredje största containerterminal

6 miljoner

Godsvolym per år (ton)

60.69 14 78 N 17.23 28 39 E

10,5

Max djupgående (m)

45

Huvudsakligt gods

Gävle

62.64 90 92 N 17.93 23 21 E

Anlöp per år (st)

Härnösand

PORTRÄTT Tekniksprånget Tekniksprånget är ett praktikprogram där mer än 180 arbetsgivare på över 100 orter tillsammans med regeringen satsar för att säkra landets framtida kompetensförsörjning inom

ingenjörsyrket genom att locka fler ungdomar till högre tekniska utbildningar.

Praktikprogrammet riktar sig till de som har gått naturvetenskapliga eller tekniska utbildningar på gymnasiet och är under 21 år.

Nya ögon på sjöfarten 22

SJÖRAPPORTEN 5/2021

Tekniksprånget ger en möjlighet att utforska ifall en framtid som ingenjör kan passa. Studenten får en egen mentor, värdefulla kontakter och betald praktik under fyra månader.

Källa: Tekniksprånget.se

Under hösten är Sjöfartsverkets avdelning för forskning och innovation kanske ännu mer innovativ och nyfiken än vanligt. Praktikanterna Matilda Spårman och Kajsa Lindstedt bidrar med sina idéer och kunskaper – samtidigt som de får lära sig mer om sjöfarten.

TEXT: NIKLAS BROWEUS FOTO: AGNE HÖRNESTIG

” Vill ta ett samhälls ansvar och ge en insikt i vad sjöfarten kan erbjuda” Det var ett stort intresse hos teknikhungriga ungdomar att göra praktik på Sjöfartsverket. Över 70 ansökningar inkom.

TEXT: NIKLAS BROWEUS FOTO: THOR BALKHED

F OTO:

– Tekniksprånget är ett lovvärt initiativ, och det är roligt att vara en del av det, säger Magnus Sundström som är enhetschef för forskning och innovation på Sjöfartsverket.

TH

OR

B

Myndigheten tar emot två ”tekniksprångare”, Matilda Spårman och Kajsa Lindstedt, den här hösten och praktikplatsen utgår ifrån Sjöfartsverkets simulator i Göteborg.

– Det händer många saker där och det finns mycket praktiskt att göra. Dessutom ligger simulatorn nära vårt kontor i Lindholmen där tekniksprångarna även kan hjälpa till i många olika projekt, förklarar Magnus Sundström.

AL

KH

ED

D

e båda 19-åringarna gör utvecklingsområden, säger Kajsa sin praktik inom ramen och får medhåll av Matilda. för Tekniksprånget. Det – Jag tänker likadant om miljöär ett praktikprogram för frågan. Det är roligt att det händer de som har läst naturvetenskap eller saker och att utvecklingen går framåt. teknik på gymnasiet och är under 21 år. Syftet är att inspirera fler att Praktiken pågår fram till årsskiftet läsa en högre teknisk utbildning och det är mycket att hinna med. De genom att ge en tydlig bild av vad har sin stationering vid simulatorn i som väntar efter studierna.

Göteborg, och kommer att ha fått se – Jag har varit inne på sjöfart många delar av verksamheten i hela tidigare och det var ganska självlandet. Så här långt verkar de nöjda. klart för mig att söka till Sjöfarts– Jag är positivt överraskad. Vi har verket, säger Matilda Spårman blivit inblandade i mycket och fått göra som har segling som ett av sina saker själva, inte bara titta på. Jag stora intressen. har lärt mig av att få vara delakÄven Kajsa Lindstedt tig, säger Matilda. har ett stort intresse för – Jag trodde kanhavet och båtar och ske att man skulle käntycker därför att det na sig i vägen. Men vi känns har varit mer prioriteraextra roligt och givande de än jag trodde, säger att göra sin praktik här.

Kajsa och fortsätter: – Jag vill bli ingenjör – Medarbetarna har Namn: Kajsa Lindstedt eller jobba inom ett tekinte varit skeptiska, Ålder: 19 år niskt yrke, tillsammans utan öppensinnade.

Bor: Öjersjö med människor. På Jag har aldrig varit rädd Läste på gymnasiet: Sjöfartsverket har jag att säga fel eller så.

Naturvetenskap hittills fått jobba med Fritidsintresse: många olika personer De har bland annat Ridning, dykning och och samtidigt fått göra fått jobba med slutskidåkning. min röst hörd. simuleringar och att skicka rutter från SjöDe båda hade en viss fartsverkets trafikcenkännedom om Sjöfartstraler (VTS:er) så att verket innan de sökte det ska underlätta för praktik.

VTS-operatörerna. De – Jag ville se hur det har även fått instruera är i organisationen och besökare i simulatorn. hur man jobbar med oli– Vårt ansvar i det ka frågor. Jag är även Namn: Matilda Spårman arbetet har varit att intresserad av Sjöfartsagera fartyg och skicka Ålder: 19 år verkets andra verksamrutterna. Det är proceBor: Marstrand heter, som till exempel Läste på gymnasiet: duren med att skicka helikopterenheten, rutter som vi har fått Teknikprogrammet säger Matilda. lära ut till de personer Fritidsintresse: som har varit med och Segling Kajsa lockades till genomfört simuleringsjöfarten då hon tänkte att den har arna, förklarar Kajsa. stora utvecklingsområden.

– Till exempel gällande miljö och Men om det blir ett yrke inom sjöhållbarhet. Dessa frågor ligger mig farten för de båda praktikanterna i varmt om hjärtat och jag vill gärna framtiden återstår att se. bidra med mitt perspektiv på det.

– Jag har ett intresse för sjökaptensyrket, säger Matilda, men lägger till Och det har de båda praktikantatt tankarna går lite fram och tillbaka erna redan fått göra. kring vad hon ska studera.

– Vi har blivit involverade i projektet – Men sjöfarten lockar absolut. om fossilfria helikopterflygningar. Det – Och mitt intresse har ökat sedan är roligt att vara med och förbättra jag började här. Det tyder ju på något saker, det finns så många potentiella gott, avslutar Kajsa.

Det är viktigt för Sjöfartsverket att erbjuda en varierad och intressant praktik så att det känns angeläget och meningsfullt för praktikanterna.

– Får de ett bra bemötande kan det i sin tur leda till att de sprider det vidare i sina nätverk, vilket i ett långsiktigt perspektiv kan öka möjligheten att få fler intresserade av att arbeta hos Sjöfartsverket.

För att praktiken ska bli så bra som möjligt krävs det ett handledarskap från arbetsgivaren. Visst tar det lite tid från verksamheten, men det får man verkligen igen.

– Ungdomar som söker till den här typen av praktik är mycket drivna. Vi är väldigt positiva till Tekniksprånget. Vi har bara bra saker att säga om Matildas och Kajsas kapacitet och bidrag, säger Magnus Sundström.

Han lyfter även vikten av att det är två praktikanter på samma gång.

– Det är en stor fördel att de inte är ensamma. De kan bolla saker och får stöttning av varandra samtidigt som de blir mer självgående. Det är bra både för dem och oss som arbetsgivare.

Det är en positiv sak att ha i åtanke.

Magnus Sundström hoppas att fler verksamheter inom Sjöfartsverket ska ta emot tekniksprångare i framtiden. Att myndigheten varje termin har några praktikanter i olika delar av verksamheten.

– Vi vill ta ett samhällsansvar och bidra till att ge teknikintresserade ungdomar en insikt i vad sjöfarten och Sjöfartsverket kan erbjuda.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

23

AKTUELLT

Finnlines tredje hybridroro TEXT: EMMA BRASK FOTO: FINNLINES

U

nder november sjösattes Finnlines tredje RoRo-fartyg med hybridteknik, på varvet i Kina. Fartyget är ett i Finneco-serien med hybridfartyg som Finnlines tar fram i sitt nybyggnadsprogram. Förutom de tre hybridrorofartygen ingår också två ropaxfartyg. Hybridfartygen i Finneco-serien kommer trafikera rederiets sträckor på Östersjön, Nordsjön och över Biscaya.

– Vi förbättrar vår prestanda samtidigt som vi minskar miljöpåverkan från vår flotta.

Finalist i Seatrade Awards 2021 TEXT: EMMA BRASK FOTO: CONSID

P

ort Activity App, utvecklad mellan hamnarna i Gävle och Rauma, Finland, tog en finalplats i kategorin Hamn- och Terminalsystem på Seatrade Awards 2021. När vinnaren i kategorin skulle meddelas blev den STM-födda appen omsprungen av Wärtsiläs NaviPort, men tog en hedersam andraplats.

Seatrade Awards hyllar enastående

prestationer, innovativa lösningar och idéer. Nomineringarna av olika projekt kommer in från hela världen. Port Activity App hyllades för att på ett lättanvänt sätt bidra med praktisk nytta för många olika aktörer.

24

SJÖRAPPORTEN 5/2021

Fakta om Finneco III Fartygstyp: Ro-ro Isklass: 1 A Super Längd: 238 meter Bredd: 34 meter Bruttotonnage: 60 515 Lastkapacitet: 5 800 filmeter Maxhastighet: 20,7 knop Motoreffekt: 2 x 12,780 kW

Hybridfartygen kommer att vara bland de mest innovativa och effektiva fartygen i världen och är en del av de investeringar vi gör i en ansvarsfull och hållbar drift av vår flotta, säger Emanuele Grimaldi , vd för Finnlines, i ett pressmeddelande.

Finneco-serien är också byggd för den

högsta isklassen, 1 A Super, som innebär att den ska kunna ta sig fram genom en meter tjock is. De tre fartygen planeras börja trafikera sträckorna under 2022.

Representanter från Sjöfartsverket, Region Uppsala, Östhammars kommun, Trafikverket Öst och Lantmännen vid invigningen av Hargs Hamn.

Fördubblad lastkapacitet

T

ack vare Sjöfartsverkets muddring av farleden till Hargs Hamn kan fartygens lastkapacitet fördubblas.

– Sjöfarten är redo att ta emot mer gods, sa Katarina Norén , Sjöfartsverkets gd, under invigningen i början av november.

Läs mer om arbetet i Sjörapporten nr 5 2020

Sjöfarten är avgörande för Sverige. 90 procent av all import och export fraktats någon gång på sjön. Östersjötrafiken står för 15 procent av världens sjöfart. Arbetet har gett en ökad kapacitet för fartyg upp till 11 meters djupgående, 33 meters bredd och 200 meter i längd.

TEXT: EMMA BRASK FOTO: AGNE HÖRNESTIG

Förutom muddringsarbetet har också säkerhetsförbättringar gjorts i farleden med till exempel solcellsdrivna fyrar. Teknikutvecklingen märks också inom sjöfartens digitalisering som på sikt leder till realtidsuppdaterade sjökort och uppdaterade farleder med minskade utsläpp som följd.

Publikrekord för IALAwebinar TEXT: EMMA BRASK FOTO: ADOBE STOCK

U

nder hösten höll Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Kanadensiska Kustbevakningen ett webinar om samarbetet kring virtuell AISutmärkning. Publikrekordet på 120 personer, mot omkring 80 tidigare år, vittnar om ett stort intresse för ämnet, och för de två ledande länderna inom ämnet – Sverige och Kanada.

IALA samlar expertis inom det maritima klust-

ret över hela världen, och skapar därmed ett forum för utbyte av kunskaper och erfarenheter gällande navigationshjälpmedel för sjöfarare.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

25

AKTUELLT Sjö- och flygräddning

Det är grått väder i stora delar av landet den första lördagen i oktober, men det är fortfarande en del fritidsseglare som tar vara på helgen innan det är dags att plocka upp båten för säsongen. Den här lördagen mottar Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral JRCC omkring 17 larm under elva timmar. När räddningsledarna hinner pratar om larmen kan de konstatera att många handlar om personer som hamnat i vattnet.

TEXT: LINA BUURSTRA, EMMA BRASK

F OTO:

E

EM

IE AS

PL

UN

D

Vi bad Lina Buurstra ta oss igenom dagen från sitt perspektiv som biträdande räddningsledare.

26

SJÖRAPPORTEN 5/2021

Barn i kantrad båt 12:48 får vi ett SOS-samtal från en person i Värnamo som skriker i panik. Han står på strandkanten och ser sin dotter och svärson, som inte är simkunniga och inte har flytväst, hänga på utkanten av båten som har vält.

Eftersom det är en kommunal sjö tar JRCC inte över samtalet utan är bara med och lyssnar. SOS-operatören har svårt att få information eftersom mannen är så panikslagen, men får fram en mobilpositionering.

Räddningstjänst och ambulans skickas till platsen. Sjöfartsverkets SAR-helikopter från Kristianstad skickas också.

13:20 får vi information om att räddningstjänsten säkrat situationen.

EL

n av de som jobbar är Lina Buurstra .

– Det var många händelser samtidigt, och då gäller det att hålla tungan rätt i mun så att allt klaffar. Den här dagen fungerade metodiken som ett väloljat maskineri, säger hon.

11:00 – 12:38 När jag går på min vakt är läget lugnt med en pågående sjöräddning vid Rivö. Lotsbåt 745 har just dragit ut en haverist nära ett grund. Den följande en och en halv timme kommer det in tre samtal, som vi kan vidarebefordra till polis och räddningstjänst.

”Sweden Rescue, vi behöver hjälp!”

13:25 skär ett anrop på kanal 16 igenom alla andra ljud. ”Man överbord! Sweden Rescue, vi behöver hjälp!”. Det är en segelskuta i Stockholms skärgård.

Personen är mycket stressad och vi får inte ut exakt position. Men det är fler som hör anropet. I närheten hålls en stor övning. Kustbevakningen, SSRS Dalarö och även vår SARhelikopter från Norrtälje finns inom minuters räckhåll.

13:30 har de visuell kontakt med en person i vattnet. Sjöräddningssällskapet fokuserar på att assistera skutan, då deras skeppare är personen i vattnet.

13:34 är skepparen upplockad av Kustbevakningen och får torra kläder och varm dricka.

Jag kommer aldrig att glömma när Sjöräddningssällskapet frågar Kustbevakningen hur det är med skepparen, eftersom besättningen är orolig. ”Du kan lugna besättningen, skepparen är ISKALL!” Ett uttryck som vi reagerade på med ett leende och förstod att de syftade på skepparens mentala reaktion.

13:35 – 14:37 Under följande timme tar vi emot två samtal. Ett om en haverist som haft rökutveckling ombord, och en segelbåt som behöver kollas till. Båda avslutas väl.

Barn larmar om pappa i vattnet 14:38 kommer ett SOS-samtal, från Mälarområdet. Det är en ung tonåring

FOTO: HELIKOPTERBESÄTTNINGEN

FOTO: EMELIE ASPLUND

Följ med på en intensiv dag hos JRCC

14:46 kommer båtarna fram. De ser en mindre segelbåt med rigghaveri. Ingen verkar vara i vattnet.

Några minuter senare bekräftar Sjöräddningssällskapet att de har tagit hand om både den havererade jollen och pappan. Han är inte skadad, och tonåringen seglar in för egen maskin.

Simmande personen syns inte till 16:16 får vi ett samtal där inringare står på land och har sett en båt som

”Personen är mycket stressad och vi får inte ut exakt position. Men det är fler som hör anropet.”

drivit, och en person som simmat från båten, men inte längre syns.

Vi klassar detta som Nöd och larmar SSRS Värmdö och Dalarö och vår SAR-helikopter. En ambulanshelikopter skickas också.

FOTO: ANTON STENRO

som ringt in, vars pappas båt har kapsejsat. Tonåringen sitter i sin egen båt. Pappan ska ha hamnat i vattnet men verkar vara uppe igen.

En SSRS-båt och en båt från Sjöassistans ligger några minuter bort och skickas till platsen.

16:30 bekräftas att personen tagit sig upp på en holme, och fått hjälp att komma ombord sin egen båt igen. I land möter ambulansen upp för att kontrollera personens hälsa.

Vi får då veta att han hoppat överbord då det varit brand i bensintanken. Det var en otrolig tur att någon såg detta och larmade direkt.

”De frågar med rädsla i rösten vad de ska göra om de går på grund och får rådet av oss att stanna i båten så länge det går.”

Många personer i vattnet Nu börjar vi i centralen reflektera över att vi haft många fall av personer i vattnet under dagen. Vi pratar om att få ut förebyggande information, men hinner inte klart innan det blir pådrag igen.

16:49 – 17:38 Vi får under de här 50 minuterna in flera larm, bland annat om personer i vattnet. En kvinna med brutet ben i vattenkanten, som får hjälp av ambulans. En inringare har sett en segelbåt på grund, där två personer sitter på däck och vinkar efter hjälp.

SSRS Barsebäck larmas ut och är framme hos segelbåten klockan 17:38.

Larmaren ber mig stanna kvar i telefon 17:25 ringer SSRS Hovås om ett medlemsuppdrag som kan vara akut. Sjöräddningssällskapet har bett dem ringa 112.

17:29 ringer haveristen via 112.

De är två unga män ombord, som driver mot grund. De har flytvästar och bra kläder. De frågar med rädsla i rösten vad de ska göra om de går på grund och får rådet av oss att stanna i båten så länge det går.

SSRS Hovås och Lotsbåt 745 larmas. Vi kommer överens om att de ska ringa 112 igen om situationen blir värre.

17:42 ringer personerna igen. Det är svårt att höra vad de säger, men vi förstår att båten sjunkit och att de är i vattnet. Vår SAR-helikopter från

Säve larmas. Under samtalet tar sig personerna upp på klippor, oskadda men kalla och rädda. Larmaren ber mig stanna i telefonen tills hjälpen anländer. Han frågar hur länge det kommer dröja och när jag svarar ”Tio minuter” får jag ett darrande ”Det är långa minuter” till svar.

Då klipporna är för svåra att nå riskfritt med båt inväntar de helikoptern.

Även om jag här reflekterade över att jag sitter lyckligt lottad inne i värmen så kändes det som en evighet, dels för att jag levde mig in i de nödställdas huttrande tillvaro men även för att det är svårt att komma på vad man ska säga under tiden de väntar.

Parallella larm från 17:38

17:54 får lotsbåten och Sjöräddningssällskapet visuell kontakt med personerna. Jag kan nu lägga på, och en lättad röst tackar så mycket.

18:14 meddelar helikoptern att de två nödställda är ombord och flyger till Vrångö där Lotsbåt 745 möter upp.

18:45 rapporterar lotsbåten att de är på väg iland till väntande föräldrar.

Under tiden insatsen med de två unga männen sker, hanterar vi också en del andra larm. Lyckligtvis slutar det väl i alla fallen.

Oslagbar känsla efteråt 19:00 börjar samtalen långsamt att ebba ut och lugnet lägger sig åter igen på Sjö- och flygräddningscentralen. Kvällen ägnar vi åt ett inlägg på sociala medier där vi informerar allmänheten om avkylningsrisken redan så här tidigt på hösten.

22:00 är det dags för mig att åka hemåt. Känslan efter en vakt, då allt slutat väl, är oslagbar. /Lina Buurstra, räddningsledare, Sjö- och flygräddningscentralen 5/2021 SJÖRAPPORTEN

27

AKTUELLT Issäkerhet

Vad tar du med dig ut på isen?

Av de svenskar som någon gång vistas ute på isen under vintern har en stor majoritet med sig både mobiltelefon och sällskap. Det visar en undersökning som Sjöfartsverket genomfört tillsammans med Kantar Sifo. Men utrustning och kunskap är också viktigt.

TEXT: EMMA BRASK FOTO: PATRICK SÖDERMARK/MOSTPHOTOS

dölja svag is, och att isen även kan påverkas av strömmar i vattnet.

Sällskap

Sällskap är viktigt ur flera perspektiv. Om det händer dig något, har du någon med dig som kan hjälpa dig upp ur vattnet och som kan larma. Är ni flera kan ni också stötta upp om något annat sällskap råkar ut för en olycka. Ger du dig ändå ut själv, se till att någon vet var du tänkt vara och hur länge du tänkt vara borta.

Bra utrustning Isdubbar Ispik Räddningslina Flytväst/flythjälp Ombyte Vattentätt mobilfodral

Larma snabbt Lär dig förstå isen

Det är viktigt att du vet om hur isar kan te sig, vart du inte bör gå och hur isar kan förändras rätt snabbt. Över sund, grund och runt broar, bryggor och klippor kan isen vara svagare.

Nära isrännor kan isen också vara opålitlig.

Isar av saltvatten är generellt sett svagare än isar av sötvatten.

Tänk också på att snötäckt is kan

Sker en olycka ute på isen ska du larma 112 så fort du kan. Ju snabbare du gör det, desto snabbare når hjälpen fram. Ett bra tips är att använda 112-appen från SOS Alarm, som skickar med din position i larmsamtalet.

Läs mer på Issäkerhetsrådets webbplats issakerhet.se

I vilken utsträckning har du med dig följande när du vistas på isen*?

60 procent av de tillfrågade vistas någon gång på isen under vinterhalvåret. Men bara 23 procent av de har alltid med sig isdubbar, och 26 procent har med sig det ibland. Mobiltelefon och sällskap är desto vanligare. * Med isen menar vi natur-is på sjöar eller andra vattendrag.

87%

64%

23%

Mobiltelefon

Sällskap

Isdubbar

11%

6%

4%

Ispik

Räddningslina

Flytväst/flythjälp

Källa: Sifo. Antal intervjuer: De som uppgett att de brukar vistas på isen vid enstaka tillfällen eller oftare än så under vintern.

28

SJÖRAPPORTEN 5/2021

YRKET Farledstekniker TEXT: NIKLAS BROWEUS FOTO: SIMON ELIASSON

Hantverkare på sjön Arbetet med de svenska farlederna är en av Sjöfartsverkets huvudverksamheter. Robert och Lotta utvecklar och ser till att farlederna är öppna, säkra och i bra skick.

A

rbetsuppgifterna handlar om att underhålla flytande sjösäkerhetsanordningar som bojar, prickar och fyrar. En farledstekniker behöver ha många strängar på sin lyra. Elarbeten, snickeri, målning, köra båt och svävare. Lite som en hantverkare på sjön.

Lotta Kenttämaa och Robert Sandberg är farledstekniker och stationerade i Luleå. Deras geografiska område sträcker sig från Örnsköldsvik till Haparanda.

- Det blir mycket åkande, både med båt och bil, säger Lotta och berättar att de längsta resorna kan vara uppemot 80 mil.

För att undvika onödiga resor försöker de att planera sina arbeten så mycket som möjligt. Men det går inte alltid att förutse vad som behöver göras.

– Är det något som är fel så måste vi åka dit, även om det är punkten som är längst norrut eller söderut.

Resandet gör det svårt att planera vecka för vecka. Vi får anpassa oss efter väder och de fel som uppstår, säger Robert.

De har hand om 776 prickar, bojar och fyrar och alla ska ha minst ett besök per år. Även om det mesta fungerar, så händer det ju att saker går sönder.

– Oftast är det lysbojar som slocknat och batteribyten i prickar. Det är väldigt viktigt för lotsar och båtmän att lederna lyser. Det händer också att prickar släpper från bottenförankring och rymmer, berättar Lotta.

Resorna kan som sagt vara långa och man vill inte gärna glömma något verktyg och göra en ”bomkörning”.

– När vi packar för en felavhjälpning försöker vi gardera oss och ta med allt som vi tror behövs. Men det är klart att någon grej kan missas och då får vi beställa den från lagret i Norrköping, om det handlar om en lykta till exempel, säger Robert.

Den ökade digitaliseringen i samhället påverkar även yrket som farledstekniker. Exempelvis finns det redan idag möjligheter att sätta ut virtuella objekt i sjökorten.

– Om en stor stålboj är borta kan vi lägga ut en virtuell boj som då syns i sjökortet. Vi ser också en möjlighet att framöver kunna programmera vissa fyrar från land, eller att sitta på

en lotsstation och se batteristatusen på en fyr.

Sådant kan underlätta i planeringen och göra farledsteknikerna mer förberedda inför en resa. Och det finns idag några fyrar där det är möjligt att via en app läsa av fyrens status och programmera lyktorna direkt i mobilen.

– Vi kanske blir lata farledstekniker till slut, säger Lotta skämtsamt.

Men att den digitala utvecklingen ska ta över för mycket tror varken hon eller Robert. Det pågår många stora projekt, muddringar och utbyggnader av hamnar. Det kommer snarare bli så att antalet objekt att ha hand om kommer att öka, tror de.

– Byten av prickar behöver göras fysiskt på plats. Det är samma sak med kättingar och bottenförankringar av sjösäkerhetsanordningar, säger Robert och Lotta fyller i: – Det är kul att vara fysiskt på plats, att klättra i en mast och fixa till det som behövs!

5/2021 SJÖRAPPORTEN

29

FORSKNING OCH INNOVATION Redo 2.0

Sjöfarten är REDO REDO 2.0 sticker ut bland projekten som får finansiering via Trafikverkets Sjöfartsportfölj. Vanligtvis handlar det om satsningar som är kopplade till digitalisering och teknik. REDO 2.0 handlar om social hållbarhet till sjöss.

ska vi anpassa materialet så att det blir relevant för oss i branschen, säger Cajsa Jersler Fransson, som själv jobbat till sjöss.

Det tredje paketet handlar om olika verktyg

för att kunna jobba systematiskt och förebyggande med den sociala arbetsmiljön på det sätt som Arbetsmiljölagen fastställer. En utmaning, men där REDO 2.0 planerar att ta hjälp av ny teknik och spelifiering som hjälpmedel.

– Det fjärde paketet är det enda som specifikt riktar sig till kvinnor. Här ska vi titta på olika sätt att stötta kvinnor till sjöss, till exempel genom ett mentorsprogram, berättar Eva Nordström.

TEXT OCH FOTO: EMMA BRASK

C

.ajsa Jersler Fransson och Eva Nordström på Sjöfartsverket var både med och koordinerade det första REDOprojektet, som avslutades våren 2021, och är fortsatt delaktiga i den andra etappen.

– I det första REDO-projektet fokuserade vi på kvinnor till sjöss. Vi undersökte drivkrafter och hinder för att öka andelen kvinnor inom sjöfarten. I det arbetet syntes ett stort behov av att lyfta det systematiska arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö, oavsett kön. Det bottnar REDO 2.0 i, ett mer förebyggande arbete, säger Cajsa Jersler Fransson, koordinator i projektet.

– Vi är vana vid att det mest är kvinnor som hörs och syns när det gäller jämställdhet. Men eftersom sjöfarten i huvudsak består av män har vi valt ett strategiskt partnerskap med en organisation som har erfarenhet av att engagera män, säger Eva Nordström, som är en av projektledarna.

Organisationen MÄN

Materialet som tas fram genom projektet kommer att bli olika arbetspaket. Det första ska handla om hur man kan jobba med psykologisk trygghet för att förebygga psykisk ohälsa och främja att människor mår bra och känner sig fria att lyfta fel och brister kopplat till säkerheten ombord.

– Det andra handlar om att bryta tystnadskultur och förebygga alla uttryck för våld. Här

Projektet ska pågå i tre år och har precis startat upp med att stämma av förväntningar och sätta en första planering tillsammans med de andra projektpartnerna. RISE (Research Institutes of Sweden), Chalmers och Svensk sjöfart är alla delaktiga, tillsammans med sex rederier. Även Organisationen MÄN ingår i projektet.

Fem arbetspaket

E

EN

RIS

SV

SK

SJ

ÖF

ART

Varför är det viktigt för er att delta?

För Svensk Sjöfart är alla hållbarhetsfrågor mycket viktiga, och det handlar inte bara om klimat och ekonomi, utan även om social hållbarhet. Vårt mål är att skapa och utveckla material som kan användas ombord. Det är viktigt för våra medlemmar att vi säkerställer att det finns tillräckligt med personal i branschen. En förutsättning för det är att man trivs och vill stanna inom sjöfarten.

RISE Research Institutes of Sweden leder hela projektet.

De är också de som säkrar upp att arbetet håller god forskningshöjd.

F OTO:

F OTO:

Carolina Kihlström, projektledare och kommunikationsansvarig på Svensk Sjöfart, vad är din roll i REDO 2.0?

Jag kommer leda ett arbetspaket som handlar om att stödja rederier i deras arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

SJÖRAPPORTEN 5/2021

att många slutar jobba till sjöss relativt tidigt.

Här vill REDO 2.0 undersöka hur lagar, föreskrifter och förordningar skulle kunna utvecklas så att sjöfolk kan fortsätta att vara en del av sjöfarten, även när de får barn, och oavsett kön.

– Det känns som ett stort erkännande att vi fått finansiering via Sjöfartsportföljen. Det säger någonting om hur viktiga även dessa frågor är.

Ombordanställdas mående och säkerhet är en förutsättning för en hållbar och tryggad sjöfart framöver, säger Eva Nordström.

– Det är också glädjande att så många rederier visat intresse. Det innebär att vi kan bli praktiska snabbt, vilket känns inspirerande och väldigt viktigt, avslutar Cajsa Jersler Fransson.

uppstår och har under många år utvecklat metoder och verktyg för skolungdomar och kommuner.

Tillsammans ska de nu utforma ett material anpassat för vuxna med en arbetsplats inom sjöfart.

Svensk sjöfart driver utvecklingen av metoder och verktyg för ett systematiskt arbete med social och organisatorisk arbetsmiljö ombord.

30

Det sista paketet ska fokusera på problematiken

MÄN arbetar för att bekämpa våld* innan det

Sara Fallahi, forskningsledare på RISE, vad är din roll i REDO 2.0?

Jag är projektledare, och tillsammans med mina kollegor på RISE kommer vi att utforska och utveckla normkreativa metoder och verktyg för social hållbarhet till sjöss.

Varför är det viktigt för er att delta?

Vi är så stolta över att vara en del av REDO-projektet, som tar ett stort grepp kring preventivt arbete för social hållbarhet till sjöss. Psykologisk trygghet och inkluderande och stöttande arbetsmiljö borde vara ett krav på varje arbetsplats för att skapa ett starkt samhälle. Vi hoppas att kunna bidra med vår vetenskapliga och tekniska kompetens.

*Vad är våld?

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill.

– av författaren och psykologen Per Isdals ur boken ”Meningen med våld”

F OTO:

Organisationen MÄN har lång erfarenhet att av arbeta förebyggande mot diskriminering, trakasserier och våld.

Sjöfartsverket koordinerar projektet, och finns med i alla delar. Tillsammans med rederierna är Sjöfartsverket behovsägare och står för kunskapen om sjöfarten.

MÄ

Eva Nordström, vad är din roll i REDO? Utöver att leda arbetspaketet med våldsprevention kommer jag att ansvara för kommunikation i projektet.

Cajsa Jersler Fransson, vad är din roll i REDO? I projektet kommer jag vara koordinator och hålla reda på alla, men också arbeta i flera av arbetspaketen.

Varför är det viktigt för er att delta?

Vi har lång erfarenhet av att engagera män och förebygga våld.

För vår del var det självklart att vara med i projektet, för att själva lära oss om de villkor som män lever i när det kommer till sjöfarten. Och för att vi har verktyg och metoder som vi tror kan vara hjälpsamma i att skapa förändring.

Varför är det viktigt för er att delta?

Nu går vi från ett reaktivt förhållningssätt till att förse sjöfarten med konkreta verktyg och metoder. Det kommer att göra skillnad.

Rederierna har på ledningsnivå förstått att den sociala arbetsmiljön är en essentiell fråga för att få behålla bra folk ombord. På många håll har sjöfolket inte arbetat systematiskt med den sociala arbetsmiljön.

Detta beror till viss del på att man saknar verktyg anpassade för det sätt man arbetar på till sjöss. Det vill vi ändra på!

N

Dennis Nyström, verksamhetsansvarig inom MÄN, vad är din roll i REDO? Min roll i REDO 2.0 är att anpassa organisationen MÄNs metoder och arbetssätt så att de passar sjöfarten, för att förebygga sexuella trakasserier och våld.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

31

SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

OMBORD

Boktips från sjömansbiblioteket

Ljudbok ombord TEXT: JOAKIM MALMBERG FOTO: AXIELL MEDIA

Colson Whitehead: Harlem Shuffle (Albert Bonniers Förlag) För kunderna och grannarna på 125:e gatan är Carney en hederlig möbelförsäljare, som gör sitt bästa för att försörja sig själv och sin familj. Han och hans fru Elizabeth väntar sitt andra barn, och även om hennes uppåtsträvande föräldrar inte gillar honom eller deras trånga lägenhet bredvid tunnelbanespåren, känns det ändå hemma. Men få människor känner till Carneys släktband till det skumma övre Manhattan, och att hans normala fasad har mer än ett fåtal sprickor.

Sprickor som blir hela tiden blir större.

Harlem Shuffle är en genialt konstruerad berättelse som utspelar sig i det tidiga 1960-talets Harlem. Det är en familjehistoria maskerad som deckare, men också en samhällsroman om rasism och makt, och i sista hand ett kärleksbrev till Harlem.

BOKTIPS

Anna-Lena Lodenius: En värmländsk Hitler: Birger Furugård och de första svenska nazisterna (Historiska Media) Han föddes i Sillbodal i västra Värmland och var under många år verksam som distriktsveterinär. Men för eftervärlden är Birger Furugård känd som ledaren för det första svenska nazistpartiet.

För första gången berättas nu hela historien om hur det gick till när nazismen kom till Sverige. I centrum står en vältalig men ytterst problematisk politisk ledare som hölls om ryggen av Nazitysklands höjdare.

Det första svenska nazistpartiet bildades inte långt efter det tyska, och det var därtill det första utanför den tyskspråkiga världen. I boken tecknas en bild av hur det gick till i den svenska naziströrelsen under de år då nazismen kunde ha blivit en faktor att räkna med även i Sverige. Det handlar om hemliga beväpnade skyddskårer, oförtäckt judehat, falska attentat och umgänge med det tyska nazistpartiets höjdare. Här skildras hur Birger Furugård tar sig från de värmländska skogarna till möten med Hitler, Goebbels och andra tyska nazistledare.

Claire Keegan: Det tredje ljuset/Små ting som dessa (Wahlström & Widstrand) En liten flicka skickas till fosterföräldrar utan att veta när hon kommer att återvända. I främlingarnas hus får hon för första gången uppleva vad trygghet och kärlek är. Det tredje ljuset räknas i dag som en modern klassiker på Irland.

Bill Furlong beger sig en tidig morgon, strax innan jul, till klostret utanför staden för att leverera kol, men innan dagen är slut har han konfronterat mörkret och tystnaden i en stad som kontrolleras av kyrkan. ”Små ting som dessa” är den fristående uppföljare vi väntat på i elva år.

32

SJÖRAPPORTEN 5/2021

S

jömansservice vill tipsa om ljudboksappen Biblio , som gör det enkelt för dig att välja vad du vill lyssna på och ger dig snabb tillgång till nyutgivna böcker. Du kan söka direkt i appen och välja att ladda ner ljudböcker som du kan lyssna på offline.

Precis som tidigare kan du även strömma ljudböcker via appen.

Biblio hittar du i AppStore och på Google Play.

© AB SVENSK FILMINDUSTRI (1971). FOTO: OVE ALSTRÖM

© SF STUDIOS

FILM

Jan Troell håller i både kameran och regin under inspelningen av Nybyggarna. Liv Ullmann i rollen som Kristina försöker göra sig förstådd hos handlaren i det nya landet.

I nya Utvandrarna kan vi se Lisa Carlehed och Gustaf Skarsgård som Kristina och Karl Oskar. Filmen ska fokusera mer på Kristina och tydligare berätta historien från hennes perspektiv.

Troell och historierna som går igen År 1971 hade Jan Troells filmatisering av Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna premiär. Filmen var enormt framemotsedd och förväntningarna på Troell var skyhöga.

Filmen kom sedan att bli en av svensk films största framgångar. Under den kommande juldagen, 50 år efter premiären, går nyinspelningen upp på bio .

TEXT: JOAKIM MALMBERG

B

öckerna om Kristina och Karl-Oskar har beskrivits som de mest betydelsefulla litterära verken med svenska som originalspråk och är dessutom en av de mest sålda svenska romanerna genom alla tider.

Många filmskapare och producenter hade

genom åren försökt få till en filmatisering men Moberg vägrade. Men så såg Moberg filmatiseringen av Eyvind Johnsons romansvit med filmtiteln Här har du ditt liv – i regi av Jan Troell.

Efter titten vände Moberg i filmatiseringsfrågan men krävde att jobbet skulle utföras av just Troell. Så blev det och det visade sig strax att Moberg hade känsla för regissörsval. Eller filmskapare snarare eftersom Troell är en av få som på den nivån skriver, filmar, regisserar och klipper.

Utvandrarna och uppföljaren Nybyggarna spelades in samtidigt och var vid tillfället Sverige dyraste filmprojekt, med en budget på omkring sju miljoner kronor. Efter premiären gav sig omkring 1,6 miljoner svenskar ut för att se filmen och efter fyra månader var det den mest inkomstbringande filmen i vår inhemska historia. Utomlands fick filmen ett varmt mottagande och kom senare att nomineras till fem Oscars.

Den legendariske filmregissören Stanley

Kubrick var så imponerad av filmen att han ringde upp Troell. Enligt uppgifter ska Jan då ha slängt luren i örat på Kubrick, i tron att det hela rörde sig om en busringning. Uppgiften förtäljer dock inte huruvida Kubrick försökte ringa upp igen. En aspekt som verkade ha imponerat särskilt på Stanley var kostymen,

för till sin nästa film –Barry Lyndon – anlitade han nämligen Utvandrarnas kostymör UllaBritt Söderlund. Ulla-Britt blev sedan belönad med en Oscar för sitt arbete på Kubrickproduktionen.

Under sommaren fyllde Jan Troell 90 år vilket

bland annat uppmärksammades av SVT, som visade både ett dokumentärt porträtt och en lång rad av filmskaparens produktioner. Bland titlarna fanns hans 80-talsfilm Ingenjör Andrées luftfärd . Filmen bygger på boken med samma namn och kretsar kring det där stolleprovet i slutet av 1800-talet där tre män försökte åka till Nordpolen med en ostyrbar luftballong som de aldrig hade flugit innan. De tre männen kom varken till Nordpolen eller hem igen och cirka 30 år senare hittade man deras kvarlevor på Vitön vid Svalbard. Ingenjör Andrées luftfärd fick inte samma genomslag som Utvandrarna men blev ändå varmt mottagen av både kritiker och publik. Inhemskt som internationellt. Just nu pågår förberedelserna kring en ny filmatisering av händelsen som den här gången bygger på Bea Uusmas bok Expeditionen: Min kärlekshistoria.

Troells historier går igen vilket rimligen borde

innebära att han förutom manus, regi, foto och klippning också hade en alldeles särskilt god känsla för historier som berörde då och som uppenbarligen fortfarande kan engagera. Och så är det väl med de största.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

33

OMBORD

Turneringsvinnarna Stena Scandinavica (i rött) i en drabbning mot kollegerna på Stena Jutlandica, som slutade på tredjeplats i årets tolvtimmarsversion av 24-timmars.

Lagbilder och resultatlista finns på seatime.se.

MOTION

Stena Scandinavica vann 24-timmars Göteborg bjöd på strålande sol och bekväm temperatur på runt 20 grader när 24-timmars åter kunde arrangeras. Efter pandemiuppehållet år 2020 var spelglädjen, om möjligt, ännu mer påtaglig än vanligt. Goda förutsättningar för en lyckad turnering, med andra ord.

TEXT: JIMMY ERIKSSON, GLENN HJELLE FOTO: AGNETA SWENSON

L

ördagen den 25 september var det äntligen dags för den 38:e upplagan av Sjömansservice fotbollsturnering 24-timmars, på Rosenhill Seamen’s Center i Göteborg. Inför årets turnering var ett tak om åtta lag satt och arrangemanget 34

SJÖRAPPORTEN 5/2021

nedkortat till en dag. Bland de deltagande lagen fanns inte bara fartygslag; även lag från sjöbefälsskolorna på Chalmers och i Kalmar var på plats. Funktionärer, domare och förväntansfulla deltagare samlades inför avspark och de första två matcherna i gruppspelet blåstes igång kl. 10.

I gruppspelets två grupper, fick alla lag

spela tre matcher. Därifrån gick alla vidare till kvartsfinal. När dagen närmade sig sitt slut stod Stena Scandinavica uppställda mot OljOla, redo att spela final. Stena-gänget hade många duktiga spelare – bland annat turneringens främste målskytt, Ramin, som totalt gjorde 13 mål under dagen. När slutsignalen ljöd visade poängtavlan 6-0 till Stena Scandinavicas favör. Att segern var efterlängtad gick inte att ta miste på.

Matchen om tredje- och fjärdeplats spelades

mellan Stena Jutlandica och Chalmeristernas Dickson 2. Stenaiterna fick bära hem bronspokalen, efter slutresultatet 4-2.

Även Stena Nauticas lag fick ta emot priser.

Laget förärades Fairplay-statyetten och målvakten Amanda Svensson fick priset Bästa målvakt. Ramin, från Stena Scandinavica fick, förutom det nämnda priset Bästa målskytt, även Bästa spelare.

Traditionsenligt skapades ett ”All star

team”, som bestod av Ramin, Stena Scandinavica - Amanda Svensson, Stena Nautica - Kenneth Sastre, OljOla - Nils Johansson, Stena Jutlandica - Joel Larsson, Stena Jutlandica - Erik Gustafsson, Dickson 2 och Jesper Kareby, Calmare Nyckel.

Kvartalsvinnare – ihärdighet ska löna sig TEXT: JIMMY ERIKSSON FOTO: PRIVAT

I

motionsportalen SeaSportal pågår aktivitet dagligen. Vid månadsskiftet oktobernovember hade runt 26 500 träningspass registrerats från deltagare som representerar 100 fartyg i lagtävlingen Sports League. Det ska bli spännande att se vad siffrorna visar vid årsskiftet, när tävlingen stängs!

kvartalsslut premierat de tre nya deltagare som haft flest aktiva dagar under kvartalet och lottat ut priser bland övriga deltagare som presterat minst 10 aktiva dagar under perioden.

Det är minst lika lätt att skapa ett konto i Sea-

”Jag tränar ombord på Terntanks fartyg Ternholm dels för att hålla mig i form så jag ska orka springa upp och ner kolla i våra lasttankar, och för att orka med ett aktivt liv på ledigheten med min sambo och min son.

Jag gillar att använda SeaSportal, då jag kan hålla koll på hur andra i mitt rederi tränar samt hur det går med träning för mina kollegor och vänner på andra fartyg/rederier.”

Sportal som det är att börja träna. Det svåra är att få rutin i både träning och rapportering.

För att förenkla kan deltagarna använda vissa befintliga träningsappar, som sedan synkroniseras med motionsportalen.

Ibland behövs också en liten klapp på axeln.

Under året har tävlingsledningen efter varje

Skaffa SeaSportal

D

en långa traditionen med sjöfolksidrott har genom åren sammansvetsat många fartygsbesättningar och har bidragit till ökat fokus på hälsa ombord. I Sjömansservice kostnadsfria motionsportal får du en egen träningsdagbok, för motivation och utveckling, och kan tävla tillsammans med kollegerna i den årliga lagtävlingen Sports League.

Registrera dig på www.seatime.se/ seasportal

Filip Lancing, som var en av de lottade vinnarna

för Q3, skriver så här om sin träning:

Envik TEXT: NILS EDOFF, JIMMY ERIKSSON FOTO: JOAKIM MALMBERG, SJÖFARTSVERKET

E

n härlig höstdag i början av oktober aviserade besättningen på cementfartyget Envik att de ville komma till Johannisborg Seamen’s Club för att friidrotta. Sjömansservice personal i Norrköping var inte sena att nappa på besättningens förfrågan.

I strålande sol gjorde de resultat i grenarna

kulstötning, 60 meter samt stillastående längd- och höjdhopp, som alla genererar poäng till fartyget i sjöfolkets friidrottstävling Sjöpokalen . Med det blev Envik det 20:e fartyget att delta i årets upplaga av Sjöpokalen.

5/2021 SJÖRAPPORTEN

35

POSTTIDNING B

STE N FO TO : DAV ID

FOTO: MIKAEL ANDER SSON

FOT O: BJÖ RN ERIK SSO N

RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

Proffsiga kollegor är en bra vy!

D FOTO : JAN- ÅKE SKÖL

FOT O: SJÖ FAR TSV ERK

ET

FOTO: DAVID STEN

ika platser i till så många ol Att få komma annars aldrig kanske g Sverige som ja eva är bland det bästa! skulle fått uppl

Få har lyxen att mö på sin arbetsplats ta pingviner !

Det känns ju lyxigt att få jobba i en sån här miljö

Det bästa att jobba med sjögeografi är att de vi skapar kommer till direkt nytta.

Ett annorlunda jobbmöte

Sveriges S vackraste arbetsplats

jöfartsverket har en arbetsmiljö få förunnat.

Här vistas du i vackra skärgårdsmiljöer, på jobbtid. Men vi har också annat som gör oss till Sveriges vackraste arbetsplats.Arbetsuppgifter som syftar till att skapa säkra sjövägar, ett gemensamt ansvar för hållbara lösningar, en värdegrund som välkomnar alla människor, och såklart kollegorna.

Hur ser din vackra arbetsplats ut? Är det en vy över havet, en nybryggd kaffekopp på morgonen eller dina närmaste kollegor? Skicka in en bild och motivering på din vackra arbetsplats till sjorapporten@sjofartsverket.se så kanske den syns här i nästa nummer.

36

SJÖRAPPORTEN 5/2021