Sjörapporten nr 2, 2019

EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 2 2019

rapporten

TEMA Jobba med sjöfart

Därför arbetar vi i sjöfartsbranschen

Imola väljer sjövägen

Här rustar vi upp och utvecklar farleder Samverkan för effektivare transporter Minska risken för drunknings olyckor i sommar

AVGÅNG 08

sjorapporten@ sjofartsverket.se

Vi behöver bli fler

FOTO: JONAS WESTLING

Sjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. Dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare. Sjöfartsverket är ett tjänste­ producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjänster samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Sjörapporten utkommer med fyra nummer per år.

TIPSA! Vad vill du läsa i nästa nummer av Sjörapporten?

I tusentals år har vi använt sjön och havet för att transportera människor och varor. Sjöfarten har historiskt utvecklat vår handel, vår kunskap och vår kultur. Och fortfarande är det en framtidsbransch!

När jag träffar politiker är alla överens om att vi behöver mer sjöfart för att klara klimatutmaningen. Inget annat transportslag kan frakta så stora volymer med lika låga utsläpp. Infrastrukturen finns och den är väsentligt billigare att underhålla och bygga ut än vägar och järnvägar. Vi behöver därför hitta sätt att flytta över gods från främst vägarna till sjön.

Pråmtrafik med enklare regler och därmed lägre kostnader kan vara ett sätt att öka sjöfarten på de inre vattenvägarna och i kustsjöfart. Det är bra, men det får inte ske på bekostnad av redan befintlig sjöfart. Det gäller att hitta rätt styrmedel som verkligen ger effekt.

Som den framtidsbransch vi är behöver vi locka fler att jobba med oss och inte minst kvinnor, men så som det ser ut på utbildningarna idag så missar vi nästan halva befolkningen! Så kan vi inte ha det. Vi behöver visa att sjöfarten är en modern bransch med en bredd av yrken till sjöss och i land. De närmaste åren behöver vi på Sjöfartsverket rekrytera många nya lotsar. Det är bara ett exempel på ett sjöyrke som går utmärkt att kombinera med ett aktivt privatliv.

Du kan bidra till att locka fler till sjön och Sjöfartsverket – Sveriges vackraste arbetsplats.

Adress Sjörapporten 601 78 Norrköping Telefon 0771-63 00 00 Webbplats www.sjofartsverket.se Prenumeration För provex, skicka ett mejl till info@sjofartsverket.se

Rickard jobbar sedan ett år tillbaka som lots på Sjöfartsverket.

Adressändring sjorapporten@sjofartsverket.se

INNEHÅLL 08

Ansvarig utgivare Niclas Härenstam Redaktör Emma Brask, emma.brask@sjofartsverket.se Redaktion Lars Ahlqvist, Jimmy Eriksson, Tobias Fälth, Agne Hörnestig, Caroline Johansson, Daniel Lindblad, Sara Loftås, Value Not Noise Formgivning vnn.se Tryck DanagårdLITHO ISSN-1402-2028 Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 2 2019 Omslagsbild: Sara Winsnes EN TIDNING FRÅN SJÖFARTSVERKET NR 2 2019

TEMA: JOBBA MED SJÖFART

Att satsa på sjöfarten betyder att man även behöver satsa på människor som vill jobba inom branschen.

Hur är det att jobba som lots, ingenjör och med IT, eller att studera sjöfart?

16 22 26

VART GÅR DE FEM MILJARDERNA?

Runt om i Sverige rustar man upp och utvecklar hamnar, farleder och slussar för att optimera sjöfarten.

Få en överblick av vad som är på gång just nu i landet.

KATARINA NORÉN

Generaldirektör

SÄKERHET PÅ SJÖN FÖR DIN OCH ANDRAS SKULL

Se till att flytvästen sitter rätt och ha med dig någon i båten i sommar. Sjöräddningssällskapet tipsar om hur du seglar säkert.

REAL TIME FERRIES

Så kan flöden förbättras i hamnarna, och för passagerare på färjorna. Real Time Ferries-projektet ger värdefull realtidsinformation.

rapporten

DESSUTOM

Imola väljer sjövägen

Här rustar vi upp och utvecklar farleder Samverkan för effektivare transporter Minska risken för drunkningsolyckor i sommar

2 SJÖRAPPORTEN 2/2019

05 ISBRYTARE Årets isvinter och Sjöfartskonvojen // 24 LIKABEHANDLING Avsiktsförklaring skrivs under // 28 YRKET Trålare // 29 OMBORD Sommarens filmer // 32 PROFILEN Arbetsmiljöforskare inom sjöfart

FOTO: NICLAS FAST

TEMA Jobba

med Därför sjöfart arbetar vi i sjöfartsbranschen

”Vi ska fokusera på förtroende” Elvir Dzanic tillträder som ny vd för Göteborgs Hamn AB i juni.

Han är utbildad på Chalmers och kommer närmast från Ceva Logistics North America i Houston där han var Vice President Business Development.

TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO GÖTEBORGS HAMN

Elvir Dzanic, ny vd för Göteborgs Hamn.

Varför tog du jobbet som vd för Göteborgs Hamn?

– Det är en unik möjlighet att få bidra till en fortsatt stark utveckling av regionen och riket. Att ta plats som vd och få vara med att förvalta 400 års historia samt bygga för nästkommande 400 år är ett uppdrag som jag helt enkelt inte vill tacka nej till. Göteborgs Hamn är en otroligt viktig plats där olika intressen möts och samverkar. Det är också en arbetsplats där mina erfarenheter från logistikindustrin, både från Sverige men också internationellt, kommer komma väl till användning.

Vad är ditt förhållande till sjö-

fart?

– Jag gick Sjöfart och Logistik på

Chalmers, vilket i efterhand är den bästa utbildningen jag kunde ha valt. Den har gett mig privilegiet att få arbeta för globala företag inom en internationell miljö och att uppleva världen.

– Hela min karriär har varit knuten till sjön, främst containertransporter.

Jag har haft varierande uppdrag som har gett mig stor kunskap om drivkrafterna bakom globala sjötransporter, både sett ur redarnas och kundernas perspektiv.

Vilka är de viktigaste utmaning-

arna att ta tag i som vd för Göteborgs Hamn?

– Jag gläds åt att ta över ett bolag i medvind som har många investeringsprojekt på gång, ett etablerat

miljötänk och ett imponerande ekonomiskt resultat. Ett område som vi ska fokusera på är förtroende. Jag vill i första hand att vi stärker förtroendet mellan olika intressenter och på så vis skapa grund för bredare volymutveckling som i sin tur ger ett starkare näringsliv och ett konkurrenskraftigare Sverige.

Du har tidigare kallat Göteborgs Hamn för en stor bromskloss i svensk logistik. Hur ser du på Göteborgs Hamn idag?

– Göteborgs Hamn är själva hjärtat i svensk internationell handel. En väl fungerande, pålitlig och effektiv hamn är en förutsättning för att kapa den geografiska distans som svenska företag har till sina internationella

marknader och på så vis öka konkurrenskraften för svenskt näringsliv. Jag tror att alla intressenter jobbar mot ett mer konkurrenskraftigt Sverige och det har tagits kliv i rätt riktning.

Vad krävs för att stärka ham-

narnas roll som nav i transportsystemet?

– Hamnarna i Sverige med Göteborgs Hamn i spetsen ska fokusera på förtroende, innovativa IT-lösningar samt ett robust infrastrukturnätverk som stödjer ekonomisk effektiv förflyttning av gods på räls. Farledsfördjupningar är en nyckel i att attrahera större oceangående båtar och därmed sänka transportkostnader samtidigt som man förbättrar transporttiden till och från Sverige.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 3

AVGÅNG Framtidsfokus på Sjöfartsverkets branschråd TEXT OCH FOTO NICLAS HÄRENSTAM

L

everanser och utmaningar, SAR 2.0 och behovet av nya isbrytare var ämnena för det branschråd som hölls tisdagen den 7 maj i Rosenvik, Stockholm. På plats fanns representanter från de största kunderna, intresseorganisationer och infrastrukturdepartementet.

Sjöfartsverkets kunde redovisa flera fina resultat från det senaste året. Leveranserna fungerar väl, och representanter från branschen uttryckte också att de generellt sett är nöjda. Framtidens lotsning, Sjöfartsverkets infrastrukturprojekt och storleken och utformningen av farledsavgifterna väckte också intresse.

– Vi behöver ha en stabil ekonomi,

bland annat för att kunna investera för framtiden i till exempel nya isbrytare.

Samtidigt skulle vi också vilja kunna bidra mer till klimatomställningen, till exempel genom att betala ut mer i miljöincitament till rederier som har de renaste fartygen, sa Katarina Norén, Sjöfartsverkets generaldirektör.

Mattias Hyllert, direktör för Sjöoch flygräddningen hos Sjöfartsverket, berättade om SAR 2.0 som tar sikte på framtidens arbetssätt för sjö- och flygräddning. Deltagarna fick också en kort genomgång av statusen i projektet med nya isbrytare, som har en första planerad leverans till 2023. Under eftermiddagen fortsatte branschrådet med ett fördjupningsseminarium kring Sjöfartsverkets ekonomi.

Handelsflottans hundrade fartyg

Alla årets båtsportkort släppta TEXT EMMA BRASK FOTO SJÖFARTSVERKET

Nu är vårens sex uppdate-

rade båtsportkort här, med närmare 2 500 uppdateringar. Bottenhavet södra var sist på tur. Båtsportkortet för Bottenhavet södra kommer med ett flertal nya uppdateringar.

Nytt för serien är en bättre skala över området Gävle och österut.

Tidigare har det här området endast funnits som ett eget sjökort.

Den andra stora nyheten i kortet är uppdate-

TEXT LARS AHLQVIST FOTO OLOF SEGERBERG

Svenska handelsflottan har fått

sitt hundrade fartyg med svensk flagg. Färjan heter M/S Visborg och ägs av Gotlandsbolaget.

Mellan 2001 och 2017 minskade den svenska handelsflottan från 254 till 83 fartyg. Under 2018 vände trenden och fler fartyg har flaggats in till Sverige.

Anledningen till ökningen är att 4 SJÖRAPPORTEN 2/2019

förutsättningarna för den svenska sjöfarten har förbättrats.

Det hundrade fartyget firades med pompa och ståt i slutet av februari i år. Infrastrukturminister Tomas Eneroth var på plats för att överlämna en svensk flagga till Erik D Nilsson, hedersordförande i Gotlandsbolaget.

M/S Visborg trafikerar Nynäshamn–Visby och sattes i trafik den 28 mars.

Hon är en så kallad LNG-färja som enbart drivs med flytande naturgas. Naturgasen har inga svavelutsläpp och minskar koldioxidutsläppen med 20 procent jämfört med de oljedrivna färjorna.

ringen med den nationella strandlinjen, ett arbete som Sjöfartsverket har gjort tillsammans med Lantmäteriet.

Genom detta får vi bättre lägen än tidigare på strandlinjen, stenar och bränningar.

Bottenhavet södra är uppdaterat med all den information som samlats in i Sjöfartsverkets sjökortsdatabas sedan båtsportkortet senast trycktes 2013.

ISBRYTARSÄSONGEN 2018–2019 Totalt antal assisterade fartyg: 554 stycken Sammanlagd tid för assistering: 1 076 timmar Sammanlagd distans för assistering: 10 725 nautiska mil (19 863 km) Antal bogserade fartyg: 22 stycken Väntetid i medel för de fartyg som har behövt vänta på assistans: 2 timmar 36 minuter.

98 procent av fartygen har anlöpt hamn för egen maskin eller har fått assistans utan väntetid.

Ale avslutade årets isbrytarsäsong Just som våren hejdade sig ett slag avslutade statsisbrytaren Ale årets isbrytarsäsong. Fredagen den 3 maj avvecklades de sista trafikrestriktionerna för svenska hamnar i Bottenviken.

Det innebär att sjöfarten kan pågå till och från samtliga svenska hamnar utan behov av isbrytarassistans.

TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO SJÖFARTSVERKET 2/2019 SJÖRAPPORTEN 5

AVGÅNG Isbrytarsäsongen inleddes den 18 december i fjol, då restriktioner för sjöfarten till och från Karlsborg i Bottenviken infördes. Några dygn senare gick statsisbrytaren Ale i tjänst. Restriktionerna införs varje vinter för områden där is kan påverka sjöfarten och innebär att endast fartyg som är byggda för att trafikera isbelagda farvatten kan få isbrytarassistans.

Den varma sommaren 2018 märktes av långt in i vintermånaderna.

Vattnet i Bottniska viken höll en relativt hög temperatur för årstiden, vilket begränsade istillväxten. Under andra halvan av januari växte dock isarna till i snabb takt och den 21 januari anlände Ale till Vänern. I slutet av januari var samtliga av Sjöfartsverkets fem statsisbrytare samt den inhyrda resursen Thetis i drift.

Ett hastigt väderomslag i början av februari innebar dock att isläggningen i Bottniska viken kom av sig. Den maximala isutbredningen inträffade redan i slutet av januari, vilket är mycket tidigt i jämförelse med tidigare år.

- Ur isbrytningsperspektiv har det varit mycket lindriga förhållanden till och från svenska hamnar. Under senare delen av issäsongen har vindriktningen varit mestadels omkring väst vilket innebär att drivisen till havs har rört sig mot den finska sidan, säger Emma Grönkvist, driftoperatör vid isbrytarledningen på Sjöfartsverket.

Isbrytaren Atle kunde avsluta sin isexpedition redan den 22 mars.

Veckorna därefter togs övriga isbrytare ur tjänst tills endast Ale kvarstod, som fick gå på sommarledighet i början av maj.

FAKTA OM ISBRYTNING Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör isbrytarna en viktig funktion för att Sveriges infrastruktur ska stå sig stark.

Sjöfartsverket ser till att alla svenska hamnar kan ha öppet året runt genom att bryta is till havs och assistera, dirigera, leda och bogsera fartyg som har problem att komma fram.

Sjöfartsverket har fem egna isbrytare: Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer. Vid behov hyrs externa resurser i form av bland annat bogserbåtar in.

Nya sjövägmärken TEXT EMMA BRASK GRAFIK TRANSPORTSTYRELSEN

Den 1 april trädde Transportstyrelsens nya regler för sjövägmärken i kraft och tillsammans med reglerna följde sex nya märken.

– Det har tidigare saknats upplysningsmärken för exempelvis var man kan rengöra sin fritidsbåt och var det finns eluttag för landström.

6 SJÖRAPPORTEN 2/2019

Därför finns dessa med, säger Mats Hörström, nautisk handläggare på Transportstyrelsen.

Reglerna vänder sig till både fritidsseglare och branschen, och handlar om utformning och användning av sjövägmärken.

Du hittar dem och mer information på Transportstyrelsens hem­sida.

Båttvätt för fritidsbåtar

Eluttag för landström

Även om isbrytarsäsongen är över tar sig isbrytar­systrarna an några sommar­jobb. För Atle är det Sjöfartskonvojen som gäller – en kampanj för att inspirera fler till sjöfartsbranschen.

TEXT EMMA BRASK

Sommarjobb för Atle Under sommaren kommer Sjöfartsverkets isbrytare Atle välkomna allmänheten ombord när hon besöker hamnar runtom i hela landet under parollen Sjöfartskonvojen.

Det är en rekryteringssatsning som görs i samarbete mellan Sjöfartsverket, Sjöfartens Arbetsgivarförbund (SARF) och Transportföretagen. Utifrån utmaningen med att alltför få unga söker sig till sjöfartsutbildningarna vill man med Sjöfartskonvojen uppmärksamma sjöfartsyrkena som en potentiell framtid. En bransch där det finns ett stort anställningsbehov.

Isbrytaren Atle kommer under sommaren att ta sig från Göteborg, via Lysekil, upp till Luleå. På vägen stannar hon till i elva hamnar för att välkomna nyfikna besökare ombord.

Invigning sker i Göteborgs Hamn den 24 juni. På alla stopp kommer du att kunna ta del av en utställning ombord på Atle, möta kunnigt sjöfolk och delta i flera aktiviteter i hamnarna. På några av stoppen finns även andra fartyg att besöka.

Ett perfekt tillfälle att ställa alla de frågor du har om sjöfarten och ett jobb med oss.

Spolplatta för bottentvätt

HAMNSTOPPEN 24 juni Göteborg 26 juni Lysekil 28 juni Halmstad 29 juni Helsingborg 2 juli Karlskrona 6 juli Norrköping 9 juli Stockholm 12 juli Härnösand 14 juli Örnsköldsvik 16 juli Skellefteå 18 juli Luleå

Rekommendation om svallfri fart

Tömningsstation för toalettavfall från fritidsbåtar

Obligatorisk passning av anvisad VHF-kanal 2/2019 SJÖRAPPORTEN 7

IMOLA SZÁNTÓ har inte släktträdet fullt av sjömän.

Lite sommarfiske från ekan är hennes enda bekantskap med sjöliv under uppväxten. Möt juridikstudenten som varvar salstentor i civilrätt med isbrytarpraktik.

TEXT EMMA BRASK FOTO SARA WINSNES

8 SJÖRAPPORTEN 2/2019

TEMA Jobba med sjöfart

Från juridik till isbrytarpraktik ”Det är inte omöjligt att vara tjej till sjöss, men man måste vara beredd på att det finns män som har problem att jobba ihop med kvinnor.”

’’J

ag har aldrig tänkt att ett yrke är för en specifik person. Det går att lära sig det mesta, säger Imola Szántó som håller med om att det är ganska annorlunda studier på sjökaptensprogrammet jämfört med många andra utbildningar.

– Jag började läsa juridik direkt efter gymnasiet, sen hade jag en klassisk kris och tog en studiepaus. Då passade jag på att plugga något annat.

Med vänner som jobbar inom sjöfarten hade hon fått upp ögonen för de olika utbildningarna som finns och tyckte att det verkade spännande. Därför började hon läsa Fartygsbefäl klass VII i Kalmar, blev kvar och sökte sen sjökaptensprogrammet.

– Det är omväxlande och väldigt annorlunda mot juridikstudierna där man bara sitter i skolbänken och inte får se så mycket av det verkliga arbetslivet. Här är man aldrig speciellt länge i skolan förrän det är dags att gå ut på praktik igen.

Utbildningen är repeterande på ett sätt som hon uppskattar. De teoretiska momenten sätts i praktik under övningar i simulatorer eller ute på utbildningsfartyget M/S Calmare Nyckel.

Sedan upprepas de igen under praktiken ute på fartygen, i mer skarpt läge än innan.

I början av utbildningen handlar det mycket om säkerhet, sjövägsregler och navigation.

Här ingår att i en simulator köra vissa rutter med olika fartyg och tillämpa den kunskap man hittills lärt sig på de hinder som dyker upp längst vägen.

– Det är roligt och väldigt bra, ingenting kan ju hända på riktigt i simulatorn. Men det kan bli stressigt ibland och ge hög puls - det gäller att inte halvsova!

Utbildningen har också en kurs i stabilitet och lasthantering – hur ska olika fartyg lastas för att flyta på ett visst sätt?

– Det är pilligt och roligt med sådana frågor, jag gillar att räkna. Vi övar också på hur man går i och vänder livflottar och hur man överger fartyg med fritt fall-livbåtar. Det ger en bra bild av svåra situationer som faktiskt kan uppkomma.

Det är en stor bredd på kurserna, och några av de andra handlar om tidvattnet, astronomisk navigation, radiokommunikation, sjörätt, arbetsrätt, manövrering och bryggtjänst.

Sjöfartsbranschen behöver kvinnor och

mycket tyder på att hela branschens framtid är hotad om inte även kvinnor får en lika given plats som män. Imola pratar om att inte avskräckas, men att det är ännu viktigare att inte sticka under stolen med att det är tufft att vara kvinna i branschen.

– Det är inte omöjligt att vara tjej till sjöss, men man måste vara beredd på att det finns män som har problem att jobba ihop med kvinnor. Det har ingenting med nationalitet att göra. Det finns bara individer i den här frågan.

Oron som finns hos många kvinnor kring att gå till sjöss är befogad, trots den medvetenhet som bland annat #lättaankar bidragit till.

– Branschen måste jobba för att det ska förändras och bli bättre för kvinnor. Förhoppningsvis blir det så för varje ny person som går ombord, att de tjejer som kommer efter mig får ett bättre bemötande än vad jag ibland mötts av.

– Men jag har aldrig haft så roligt som till sjöss. Alla dem jag träffat som jag normalt sätt aldrig skulle ha umgåtts med, säger hon och berättar om en sjöman i 60-års åldern som hon tränat med ombord. Vi har sen suttit och pratat om allt från hjärtesorger till barndomsminnen. Det är annorlunda jämfört med ett kontor, det finns en möjlighet att komma nära människor på sjön när man inte går hem efter jobbet varje dag. Det märks att vi har mer gemensamt än vi först trott.

Med ungefär ett år kvar på båda utbildningar-

na håller Imola framtiden öppen med en lagom dos nervositet.

– Man ska vara lite nervös och ha respekt för sina arbetsuppgifter. Det handlar inte bara om stora ekonomiska värden inom sjöfarten, utan även om människoliv och om miljön. Men det ska bli väldigt skönt och roligt att bli klar, att få gå ut och visa vad jag kan.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 9

”Det blev en speciell stämning när lotsen klev ombord” Det var när Rickard Nilsson gjorde styrmanspraktik under sjöbefälsutbildningen som han insåg att han ville bli lots; den trygga gestalten som har en given plats ombord när fartyget börjar närma sig trängre vatten och som hjälper till att få fartyg säkert i hamn.

TEXT CAROLINE JOHANSSON FOTO JONAS WESTLING

10 SJÖRAPPORTEN 2/2019

TEMA Jobba med sjöfart

R

ickard jobbar sedan ett år tillbaka som lots på Sjöfartsverket. Han har sin placering i Skellefteå och pendlar till Stockholm för att få ihop pri-

vatlivet.

– Flickvännen är från London, så hon tycker redan att Stockholm är litet, så det är nog inget alternativ att vi bägge skulle bo här uppe, skrattar Rickard som ändå trivs med livet och inte har några planer på att jobbmässigt söka sig nedåt landet.

– Jag jobbar en vecka och är ledig en vecka, så om man jämför med att ligga ute på stora fartyg är det lyxigt. Jag har ju bara några timmars resa till Stockholm när jag går av. Och om något skulle hända är jag kontaktbar och har möjlighet att hantera situationer på ett annat sätt än om jag hade legat ute på Nordsjön, berättar Rickard som har ett förflutet inom offshorebranschen.

Arbetsveckorna kan vara intensiva med

långa dagar. Dessutom har lotsarna en och en halv timmes inställningstid till stationen, så Rickard berättar att han behöver hålla sig någorlunda i närheten, även om fartygen ska göra lotsbeställning minst fem timmar innan de ankommer till lotsens bordningspunkt.

Några löpturer, matlagning och bra serier är vad som hinns med under jobbveckornas fria timmar.

Många som väljer att bli lotsar gör det för att komma närmare hemmet; familjebildning eller andra angelägenheter som ställer högre krav på närvaro gör lotsyrket attraktivt. En har möjlighet att fortsätta segla, men kan samtidigt var tillgänglig i större grad. Detta var dock inte vad som lockade Rickard. Han insåg redan när han gjorde sina första praktiker under sjöbefälsutbildningen att det var lots han ville bli.

– Det blev alltid en så speciell stämning när lotsen kom ombord, förväntansfullt liksom. Att lotsen bordar är en milstolpe på en resa och då vet en att fartyget börjar närma sig hamn.

För att bli lots krävs examen från Sjökaptens-

programmet och därefter ett skepparbrev som erhålls efter ungefär sex års styrmanstjänstgöring. Därefter har en möjlighet att söka lotstjänster som läggs ut av Sjöfartsverket. Vid antagning internutbildar Sjöfartsverket lotskandidaterna teoretisk såväl som praktiskt.

Beroende på lotsområde kan det ta upp till fyra år innan full lotsbehörighet för alla typer av tonnage är uppnådd, men redan efter 6-12 månader kan de första egna lotsningarna utan handledare ske.

När lotsen kliver ombord tar hen över manövreringen av fartyget. I Sverige har lotsen egna navigationsprodukter som är speciellt framtagna för lotsning och har större detaljeringsgrad än de vanliga sjökorten. Med hjälp av besättningsmedlemmarna som sköter handhavandet av fartyget talar lotsen om hur många grader fartyget ska gira och hur mycket kraft hen vill ha på propellrarna. När det är dags att lägga till tar fartygets kapten ofta över de sista metrarna för att få fartyget till kaj, men även detta ingår ibland i lotsens uppgifter.

”Blir jag purrad och hör hur vinden viner kring knutarna och regnet piskar, då vet jag att det kommer bli en hård dag.

Allt från att klättra ombord på fartyget till att manövreringen blir tuffare vid hårt väder.”

Att jobba till sjöss innebär att vara väldigt

utsatt för väder. Det är också den faktor som Rickard beskriver som mest utmanande med jobbet.

– Blir jag purrad och hör hur vinden viner kring knutarna och regnet piskar, då vet jag att det kommer bli en hård dag. Allt från att klättra ombord på fartyget till att manövreringen blir tuffare vid hårt väder.

Det bästa med jobbet är att få hjälpa till, att få vara den där trygga punkten som skapar en förtroendefull stämning ombord. Att dessutom få träffa mängder av besättningar och utbyta erfarenheter är något Rickard värderar högt. Samt att få fortsätta att ”köra båt”. Mycket av ett fartygs resa går med hjälp av autopilot. När lotsen tar över är det handpålagd manövrering som gäller och trots att en förr eller senare börjar lära sig sin farled, måste en alltid vara på alerten och kontrollera varje gir och hur fartyget beter sig i de begränsade farvattnen.

Rickard lotsar många olika typer av tonna-

ge och det är också en av de roliga utmaningarna med jobbet; att få hålla sig ajour med olika bryggsystem och fartygskonfigurationer med olika skrovformer, roder och propelleruppsättningar.

– Men de gamla båtarna med de gamla besättningarna är favoriterna. Det finns alltid anledningar till varför en besättning håller ihop år efter år och det brukar vara en sammansvetsad stämning på de båtarna, samtidigt som de känner sitt fartyg väldigt väl.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 11

TEMA Jobba med sjöfart ”Här finns möjlighet att lära sig och att få prova på nya saker. Jag gör redan sådant som inte stod i min arbetsbeskrivning när jag blev anställd.”

Stor bredd i ingenjörsrollen D

Christine Walder och Rebecca Odin är båda ingenjörer på Sjöfartsverket.

Men yrket har tagit dem till helt olika delar av organisationen.

Christine arbetar som kartingenjör på Affärsområde Sjögeografi och Rebecca som kvalitetskoordinator.

TEXT CHARLOTTE LUNDQVIST FOTO AGNE HÖRNESTIG

et är lätt att tro att alla är nautiker på Sjöfartsverket, men ingenjörerna kan ha väldigt olika ingångar till yrket.

– Man behöver inte kunna allt om sjöfart från början. Olika bakgrund gör att vi kompletterar varandra och bidrar med olika perspektiv, säger Rebecca Odin. Det var intresse för matematik som för drygt tio år sedan ledde henne till ingenjörsutbildningen och ett jobb inom maskinteknik. Men efter några år i branschen kände hon inte att hon hamnat riktigt rätt. Istället drogs hon till frågor inom organisation och verksamhetsutveckling.

När hon såg att Sjöfartsverket sökte en kvali-

tetskoordinator bestämde hon sig för att ge det en chans. Hennes uppgift är att undersöka vilka förutsättningar verksamheterna på Sjöfartsverket behöver för att fungera optimalt, det kan gälla allt från bättre affärer till effektivare processer.

– Jag jobbar för att det ska finns en grund att stå på för den operativa personalen, förklarar hon.

Många med hennes befattning är ekonomer men Rebeccas ser sin tekniska bakgrund som en stor fördel. Den innebär att hon kan tala samma språk som personalen och att hon har lättare att se möjligheter till förbättringar.

Kartingenjören Christine Walder växte upp i en liten by vid Atlantkusten i Massachusetts.

12 SJÖRAPPORTEN 2/2019

Hon är en av de medarbetare som sökt sig till Sjöfartsverket för havets skull.

Efter studier i marinbiologi på Bowdoin College bestämde hon sig för att läsa master-utbildningen i Sverige och fick sedan jobb på Affärsområde Sjögeografi på Sjöfartsverket.

En av Sjöfartsverkets viktigaste uppgifter är att utföra sjömätningar av havsbotten. Med hjälp av bland annat fartyget R/V Anders Bure samlas data in från hela Sverige. Christine Walder är en av de personer som sedan tar emot mätningarna och validerar kvaliteten.

– Jag tittar i djupdatabasen för att se vad som finns där från början och vad som kan ersättas med ny information.

Mätningarna går vidare till sjökortsproduktio-

nen och ligger till grund för säkrare och effektivare rutter för sjötrafiken.

Efter ett år på Sjöfartsverket ser hon stora möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll.

– Här finns möjlighet att lära sig och att få prova på nya saker. Jag gör redan sådant som inte stod i min arbetsbeskrivning när jag blev anställd.

Som ingenjörer har Christine Walder och Rebecca Odin väldigt olika arbetsuppgifter, men båda nämner samhällsnyttan som en anledning till att jobbet känns meningsfullt.

– Det låter som en klyscha men vi gör skillnad på ett sätt som är konkret och på riktigt. Det är häftigt att kunna hjälpa till, säger Rebecca Odin.

”Finns det data kan man alltid göra något spännande” Att arbeta med IT är att arbeta med de system och funktioner som nästan alla vi andra behöver i våra jobb. Är vi bundna av tekniska lösningar i vardagen, är inte arbetsplatsen någon skillnad – varken för ekonomer eller för lotsar. Susanne Selander och Patric Kinnestrand jobbar som systemutvecklare på Sjöfartsverket och är två av de bärande brickorna i att få verksamheten att flyta som den ska.

TEXT LARS AHLQVIST FOTO AGNE HÖRNESTIG

D

et är allmänt känt att flyget och rymdfarten drivit på IT-utvecklingen, men att sjöfarten ligger i framkant är det kanske inte alla som vet. Ett exempel är företaget Rolls Royce, som har utvecklat teknik för autonoma fartyg i cirka tio års tid. Ett annat exempel är det arbete som sker på Sjöfartsverket just nu.

Här är kompetenserna breda och kunskaperna djupa på IT-avdelningen. Man expanderar och utvecklas, och det finns en ambition att förändra synen av IT – man har gått från att vara endast en enhet till att bli en egen avdelning.

– En av anledningarna till att jobba här är att man får samverka med hela verksamheten och

möta kollegorna. Att vi är på väg framåt rent tekniskt bidrar också, säger Susanne Selander som är systemutvecklare.

Susanne jobbar bland annat med Business Intelligence. Hennes lösningar leder till att man kan göra jämförelser mellan data i olika system, data som sedan kan utgöra beslutsunderlag för förbättringar. Oftast är det chefer och projektledare som använder Susannes lösningar, men hon har även uppdrag från andra delar av Sjöfartsverket, som Sjö- och flygräddningen och lotsning.

Kollegan Patric Kinnestrand, även han sys-

temutvecklare, jobbar bland annat mot Affärsområde Sjögeografi och systemen de använder

i arbetet med sjömätningsdatan som samlas in.

– En stor fördel här är att det på ett sätt är ganska litet, men man håller på med väldigt mycket. Och så länge det finns data att hämta, kan man alltid göra något spännande, säger Patric och ler.

Morgondagens teknik förändrar sjöyrkena i grunden. Men för att förändringen ska ske behövs människor som kan utveckla den och på Sjöfartsverket känner man av konkurrensen från konsult- och IT-bolag. Men det blåser varma vindar på IT-avdelningen. Synen på avdelningen som en bärande del istället för endast en stöttande ger dem möjlighet att komma nära kollegorna på andra avdelningar.

– Vi arbetar från ax till limpa med de produkter som vi tar fram. Man är med i hela kedjan, från kravspecifikation till färdiga produkter och att utbilda användarna, säger Susanne.

– Det är givande att få sitta så nära verksamheten. Att få reda på hur de använder systemen och att få snabb respons skapar bättre underlag för att kunna hjälpa dem när det behövs, säger Patric.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 13

TEMA Jobba med sjöfart Det ljusnar på arbetsmarknaden för sjöfolk.

Antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen Sjöfart sjunker inom i stort sett alla personalkategorier för yrken till sjöss.

– Generellt ser vi ett uppsving på sjöarbetsmarknaden där fler arbetstillfällen börjar dyka upp, säger Leila Huhmarniemi på Arbetsförmedlingen Sjöfart.

TEXT: DANIEL LINDBLAD FOTO: NIKLAS MAUPOIX

Lättare att få jobb till sjöss Antalet öppet arbetslösa sjömän, alltså per-

”Generellt har svenska sjömän med svensk utbildning ett mycket gott renommé internationellt och är kända för att vara ordningsamma och duktiga sjömän.”

14 SJÖRAPPORTEN 2/2019

soner inskrivna hos Arbetsförmedlingen och som kan ta arbete direkt, varierar säsongsbetonat där antalet ökar från och med sensommaren varje år. Kulmen nås under vintern och därefter minskar antalet arbetssökande kraftigt under vårmånaderna.

– Variationerna beror till stor del på att flera av de sjömän som är arbetssökande i mångt och mycket får anställning inom färje- och skärgårdstrafiken och att denna bransch är säsongsrelaterad. I regel påbörjas rekryteringarna under sen vinter och tidig vår, varpå de nästintill avstannar under sommaren. De som anställs erbjuds i regel anställning som längst till sensommaren runt augusti. Därefter kan de få ytterligare törnar under hösten tills det att det nästintill helt avtar under vintern, säger Leila Huhmarniemi.

För nautiska befäl (samtliga klasser inräknade) är trenden för antalet inskrivna klart nedåtgående. I februari i år var 65 personer öppet arbetslösa jämfört med 107 personer i november 2016.

– Generellt har svenska sjömän med svensk utbildning ett mycket gott renommé internationellt och är kända för att vara ordningsamma och duktiga sjömän. Det kan dock ta tid att hitta en varaktig anställning, även om möjligheterna till anställning under senare tid ökat för juniorbefälen. Troligen är det fortsatt så att flera nyutbildade befäl tar anställning som manskap, då efterfrågan inom de befattningarna är mycket stor, säger Leila Huhmarniemi.

Enligt Arbetsförmedlingen har det under

flera års tid utbildats mycket färre sjöfolk på både universitet/högskola och gymnasial nivå i kombination med att nyutbildade befäl haft svårt att under samma tidsperiod finna befälsjobb och därför tagit anställning som manskap, alternativt funnit landbaserade jobb.

I dag, när det råder högkonjunktur i bran-

schen, har befälen naturligt sökt sig till befälsjobb och lämnat efter sig flera vakanser som inte har varit eller är lätta att tillsätta.

– Häri finns ytterligare en riskfaktor för juniorbefäl, då dessa blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden ju längre tid de gått utan befälsjobb, dels på grund av att deras behörigheter och certifikat, som krävs för att arbete som befäl, har en tidsbegränsad giltighet och dels på grund av att det är mycket kostsamt att förnya dessa, speciellt för en enskild, säger Leila Huhmarniemi.

När branschorganisationen Transportföretagen undersökte rekryteringsbehovet bland Sjöfartens Arbetsgivareförbund hösten 2018 uppgav fyra av tio tillfrågade arbetsgivare att de haft svårigheter att rekrytera personal det senaste året. Inom yrket matros uppges som främsta orsaken att det är svårt att hitta personer med rätt yrkesutbildning medan det inom yrket motorman handlar om såväl rätt yrkesutbildning som rätt yrkeserfarenhet. För yrkena tekniskt befäl och nautiskt befäl har det handlat om svårigheten att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet.

Bilden av arbetsmarknaden bekräftas av Arbetsförmedlingen Sjöfart.

– Inom de segment och befattningar där vi

Lotsbåt på väg ut från Göteborgs hamn.

upplever viss personalbrist återfinns bland annat seniora nautiska- och maskinbefäl med olja- och kemikaliebehörigheter. Även juniora maskinbefäl upplever vi idag har en bättre position på arbetsmarknaden än tidigare. För juniora nautiska befäl upplever vi läget som aningen bättre, men mestadels avhängigt om de, likt sina seniora motsvarigheter, har specialbehörigheterna som avkrävs befäl vid tjänstgöring ombord på tankfartyg, säger Leila Huhmarniemi.

Vill man jobba till sjöss och komma till en till synes mycket god arbetsmarknad kan yrket som fartygselektriker vara värt att satsa på.

Senast någon fartygselektriker var inskriven som arbetslös hos Arbetsförmedlingen var i januari 2018.

ARBETSLÖSA PER YRKESGRUPP 2016–2019 ÅR

MARS 2016

MARS 2017

MARS 2018

MARS 2019

Nautiker

111 74 81 51

Tekniker

52 22 23 14

Motormän, kockar och matroser

59 25 37 18

2/2019 SJÖRAPPORTEN 15

AKTUELLT Nationella planen

Tydlig satsning på I nationella planen för transportinfrastruktur 2018–2029 finns 5,1 miljarder kronor avsatt för sjöfarts- och farledsprojekt.

Aldrig tidigare har det satsats så mycket på sjöfarten.

TEXT AGNE HÖRNESTIG ILLUSTRATION VALUE NOT NOISE

Satsningar på sjöfartsinfrastruktur är ett led i utveckling-

en för att fullfölja regeringens intentioner om överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart.

De olika projekten är många och utspridda över hela landet, och ska bidra till en bättre sjöfart för alla. På kartan presenteras ett urval. Samtliga projekt hittar du framöver på www.sjofartsverket.se.

Strömstad SYFTE: Säkerhetshöjande åtgärder genom breddning av farled och översyn av utmärkning.

OMFATTNING: Sprängning och muddring av ett mind­ re grund om cirka 7 000 m³, samt byggnation av ny farledsutmärkning.

BERÄKNAS KLART: Hösten 2020.

Brofjorden/ UddevallaGöteborg SYFTE: Förstudie för att undersöka om lederna inomskärs från Brofjorden till Göteborg går att använda för IVV-sjöfart.

NULÄGE: Sjömätning planeras för sommaren.

NULÄGE: Framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och planering av farledsutmärkning pågår.

SYFTE: Kapacitetshöjande åtgärder i farleden till Skandiahamnen för att ta emot de största containerfartygen.

BERÄKNAS KLART: 2026, för att sammanfalla med utbyggnaden av kajen.

TRIMNINGSÅTGÄRDER är mindre insatser.

Dessa tar Trafikverket beslut om på regional nivå.

ÅTGÄRDSVALSSTUDIE är en form av bristanalys som genom­ förs på ett mycket tidigt stadium i så gott som samtliga infrastruktursatsningar.

Berörda parter har en konstruktiv dialog om hur man ska komma fram till bästa möjliga helhetsbild.

IVVPROJEKT (inre vatten­ vägar) ut­reder för­ utsättningar för en svensk anpassning till EU-regler för godstransporter på pråm i skyddade vatten.

NULÄGE: Sjöfartsverket bygger projektorganisation.

Landskrona SYFTE: Kapacitets- och säker­hetshöjande åtgärder för trafiken till bland annat Landskronavarvet, Landskrona hamn och Enercon.

OMFATTNING: Muddring av allmän farled, cirka 1 miljon m³, samt farleds­ utmärkning.

NULÄGE: Åtgärdsvals­ studie pågår.

16 SJÖRAPPORTEN 2/2019

SYFTE: Samtliga sex slussar är gamla, med en maximal beräknad teknisk livslängd till 2030.

Ny slusstrappa byggs parallellt med den nuvarande.

BERÄKNAS KLART: Etappvis fram till tidigt 2030-tal.

NULÄGE: Sjöfartsverket och Trafikverket genomför projektet, projektorganisation formas.

Göteborgsfarleden

FARLEDSPROJEKTEN finansieras via den nationella planen som regeringen tar beslut om.

Trollhätte kanal

sjöfart

Malmporten, Luleå SYFTE: Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder i farled och hamn för att stärka framför allt gruv- och stålindustrin.

Malmtransporterna på Malmbanan närmar sig kapacitetstaket och Malmbanan till Narvik är hårt belastad. Fartygsstorleken ökar från cirka 50 000 ton last i dagsljus till cirka 160 000 ton med dygnetrunt-trafik.

OMFATTNING: Muddring av cirka 22 miljoner m³, samt ny farledsutmärkning.

BERÄKNAS KLART: 20282030.

NULÄGE: Projektering av farleden startad.

Hargs hamn, Östhammar SYFTE: Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder i farleden in till Hargs hamn.

Fartygsstorleken ökar från cirka 20 000 ton last/dag till cirka 40 000 ton last/dygn.

OMFATTNING: Muddring av cirka 120 000 m³ samt ny farledsutmärkning.

Umeå

Sundsvall

SYFTE: Projekt för att skeppa ut skogsprodukter i större containerfartyg. Hamnen ställer om lasthanteringssystemet till containerhantering.

SYFTE: Säkerhets- och kapacitetshöjande åtgärder.

Hamnen planerar för ny logistikpark som innebär en större förändring av logistikkedjan med bland annat större containerfartyg.

OMFATTNING: Muddring av cirka 150 000 m³, samt ny farledsutmärkning.

NULÄGE: Åtgärdsvalsstudie och en förberedande farledsutredning pågår.

Mälar­projektet, Södertälje

SYFTE: IVV-trafik med pråm från Norviks hamn, som håller på att byggas i Nynäshamn, via nord Öja till Södertälje och vidare in till hamnar i Mälaren.

pågår.

SYFTE: Kapacitets- och sä-

kerhetshöjande åtgärder.

Förbättrad sjösäkerhet och tillgänglighet in till hamnarna i Västerås och Köping.

OMFATTNING: Spontning av Södertälje kanal, första nya slussen i Sverige på 100 år byggs samt en bro.

Muddring och utmärkning av farlederna i Mälaren.

BERÄKNAS KLART: Andra

halvåret 2021.

NULÄGE: Två stora sluss-

gropar spontas, grävs ur och töms på vatten. I dessa byggs de nya slussportarna som sedan positioneras på plats.

Projekt Landsortsfarleden SYFTE: Kapacitets- och sä-

kerhetshöjande åtgärder.

Muddring för att bredda och fördjupa farleden, får delvis ny sträckning.

OMFATTNING: Muddring av cirka 1 miljon m³, samt ny farledsutmärkning.

BERÄKNAS KLART: 2021-

2022.

NULÄGE: Underlag för tillåt-

lighetsprövning av två nya farledsavsnitt har skickats in till Miljödepartementet.

Karlskrona SYFTE: Säkerhetshöjande åtgärder för ökande färjetrafiken till Polen och Östeuropa.

IVV-trafik NorvikSödertäljeMälaren

BERÄKNAS KLART: Beroende på tillståndsprocess, men om möjligt synkroniserat med ombyggnaden av hamnen.

NULÄGE: Farledsutredning

BERÄKNAS KLART: 2019–2020.

NULÄGE: Upphandling av muddring, beräknas starta höst 2019.

OMFATTNING: Muddring av mindre uppgrundningar om cirka 100 m³, samt ny farledsutmärkning.

OMFATTNING: Muddring av cirka 120 000 m³ samt ny farledsutmärkning.

BERÄKNAS KLART: 2021-

2022.

NULÄGE: Farledsutredning,

utredning av miljökonsekvenser samt tillståndsansökan för muddring och byggnation av nya fyrar är påbörjad.

Ystad SYFTE: Anpassa farleden till hamnens behov av ökad kapacitet, säkerhet och tillgänglighet.

OMFATTNING: Muddring av cirka 40 000 m³, nya fyrar samt byggnation av nya kajer och lagringsytor.

BERÄKNAS KLART: 2021.

NULÄGE: Sjöfartsverket muddrar farleden och bygger om farledsutmärkningen.

NULÄGE: Förberedande farledsutredning för att klarlägga förutsättningar.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 17

AKTUELLT På väg uppåt med nya möjligheter och bättre konkurrensläge.

Projektledare Andreas Malmström och Cecilia Ejlertsson, miljöansvarig, tar lätta steg mot framtiden.

Framtidsvind i Ystad Y TEXT OCH BILD AGNE HÖRNESTIG

stad hamn expanderar för att möta framtida miljö- och kapacitetsbehov medan Sjöfartsverket muddrar farleden in till hamnen och bidrar med sjösäkerhetshöjande åtgärder.

– Hamnen har ett spännande projekt och behovet är stort av Sjöfartsverkets åtgärder i farleden. Dessa är en förutsättning för att hamnen ska kunna öka sin kapacitet och ta emot större fartyg än i dag, förklarar Johan Wahlström, projektledare.

18 SJÖRAPPORTEN 2/2019

Hamnens kostnad i projektet beräknas till cirka 1 miljard kronor totalt.

EU bidrar genom delfinansiering med cirka 250 miljoner kronor. Byggstarten skedde den 7 januari 2019, och färdigställandet är planerat till slutet av 2020.

Dagligen sker elva färjeanlöp i Ystad hamn, femton anlöp dagligen sommartid. Färjorna trafikerar Ystad – Polen och Ystad–Bornholm. I fjol reste cirka 2,2 miljoner passagerare med färjetrafiken. Det var cirka 3 800 fartygsanlöp, varav 40 med bulkfartyg som lossade spannmål, pellets och koks.

”Statens andel av vår finansiering minskar successivt” Vår ekonomi har under lång tid försämrats på grund av anslag som inte räknats upp samtidigt som nya krav och regler tillkommit, säger Katarina Norén, general­direktör för Sjöfartsverket.

TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO NICLAS FASTH

S

jöfartsverkets ekonomiska läge är så pass allvarligt att finansieringen behöver förstärkas. Utan ökade anslag eller en kraftig avgiftshöjning kommer verket inte att kunna leverera enligt regeringens uppdrag.

– Vår ekonomi har under lång tid försämrats. Därför har vi startat ett program för att effektivisera verksamheten samtidigt som vi för en dialog med våra ägare om att återställa våra anslag som successivt minskat och om att anslagsfinansiera en ny isbrytarflotta, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket är ett av tre affärsverk och

finansieras till över 70 procent av de avgifter som handelssjöfarten betalar till verket.

Därtill kommer intäkter från försäljning av tjänster, avgifter från det civila flyget som delfinansierar sjö- och flygräddningsverksamheten samt skattefinansierade uppdrag som riktar sig mot allmänheten, båtlivet och till skydd för samhället. Intäkterna för de delar som finansieras via statsbudgeten utgör i dag cirka 10 procent av den totala finansieringen.

– Statens andel av vår finansiering minskar som en följd av att kraven ökar och av att anslagen inte räknas upp. Det är viktigt att det blir förutsägbart och tydligt vem som finan-

sierar vad, därför vill vi ha tydliga principer för vad som ska anslags- och avgiftsfinansieras, säger Katarina Norén.

Katarina Norén bedömer att anslagen behö-

ver återställas med cirka 190 miljoner kronor för att verksamheten ska kunna upprätthållas och att det behövs cirka 130 miljoner kronor i nya anslag för att finansiera uppdrag som inte ger direkta nyttor för handelssjöfarten.

– Kunder, medborgare och ägare är nöjda med vår service, men det räcker inte. Vår långsiktiga ekonomiska analys visar att egna ansträngningar inte kommer räcka för att upprätthålla servicenivåerna och för att modernisera våra tjänster, säger Katarina Norén.

”Det räcker inte att lappa och laga. Vi behöver utveckla verksamheten och har redan påbörjat arbetet med att modernisera våra tjänster efter kundernas behov.”

Sjöfartsverket har som affärsverk ett resul-

tatkrav på 3,5 procent räntabilitet och 25 procent soliditet. Idag är soliditeten knappt 9 procent och det innebär bland annat att verket tvingas skjuta på nödvändiga investeringar.

– Vi behöver bygga upp ett kapital för att kunna vidmakthålla och utveckla anläggningar och tjänster i enlighet med regeringens mål och internationella regelverk. Det räcker inte att lappa och laga. Vi behöver utveckla verksamheten och har redan påbörjat arbetet med att modernisera våra tjänster efter kundernas behov, säger Katarina Norén.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 19

AKTUELLT

”Sjöfartsverket har en nyckelroll i utvecklingen av svensk sjöfart” Sjöfarten har klivit ut ur skuggan och hamnat högt upp på den politiska agendan. Att flytta gods från land till sjö är numera en prioriterad politisk fråga och Sjöfartsverket har, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (s), en nyckelroll för att göra detta möjligt.

TEXT TOBIAS FÄLTH FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

Vilka är det viktigast åtgärderna för att få till en överflyttning av gods från väg till sjö?

– Dels är den nationella infrastrukturplanen väldigt viktig med flera sjöfartsprojekt och dels ska vi inom ramen för godstransportrådet göra en mängd insatser. Det handlar till exempel om omlastningspeng. Nu har vi även fått en nationell samordnare som kommer att ha en viktig nyckelfunktion för att stärka sjöfarten på de inre vattenvägarna och vi har dessutom frågan om eko-bonus samt andra ekonomiska incitament för att stärka sjöfarten. Jag ska också fortsätta att arbeta intensivt med hamnarnas modernisering och digitalisering.

ADAPT

Sjöfartsverket är ett affärsverk som finan-

sieras till över 70 procent av avgifter som handelssjöfarten betalar till verket och delar av branschen anser att det upplägget bromsar en överflyttning. Delar du den uppfattningen?

– Jag tycker att det är viktigt att sjöfartsbranschen inser att vi har skapat stabilare ekonomiska förutsättning för Sjöfartsverket.

Tidigare var verket beroende av tillfälliga anslag och nu har vi istället genomfört höjningar av farledsavgifterna som ger förutsättning för långsiktigt planering. Vi ser samtidigt att vi vänt utveckling för svensk sjöfart. Det finns en framtidstro inom branschen och då ska vi inte börja ändra i strukturer eller former för Sjöfartsverkets verksamhet. Det handlar snarare om att stärka samarbetet med branschen och hitta rätt insatser för att stärka sjöfarten.

Jag tycker inte minst att Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén har gjort ett mycket starkt arbete med att effektivisera och leda en modernisering av verksamheten.

20 SJÖRAPPORTEN 2/2019

– Ingen ska tveka på att jag ser att Sjöfartsverket har en central roll för att stärka svensk sjöfart, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (s).

Statens andel av Sjöfartsverkets finan-

siering har successivt minskat och det ekonomiska läget anses vara så pass allvarligt att det äventyrar Sjöfartsverkets långsiktiga förmåga att leverera enligt regeringens uppdrag. Hur ser du på det?

– Sjöfartsverket har en nyckelroll i utvecklingen av svensk sjöfart och gör ett starkt arbete i det. Det är klart att man också ska ha ekonomiska förutsättningar för att klara det uppdraget. Samtidigt ska verket genomlysa sin egen verksamhet och se på vilket sätt den kan utvecklas och effektiviseras framöver.

Där vet jag att ledningen gör ett fantastiskt starkt jobb.

TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO SJÖFARTSVERKET

Nu har stora delar av Stockholms

skärgård sjömätts för första gången sedan den handlodades i slutet av 1800-talet. Tack vare ekonomiskt stöd från EU har områden där den kollektiva sjötrafiken passerar sjömätts med hjälp av Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg Anders Bure. Sjömätningarna har resulterat i att över 100 risker blivit kända längs den sjöburna kollektivtrafikens rutter.

– Projektet ADAPT har gett stora resultat och visar varför det är viktigt att just mäta på grunda vatten. Det här gynnar inte bara kollektivtrafiken i de här områdena

Framtidens sjöoch flygräddning SAR 2.0 är ett strategiprojekt vars syfte är att undersöka förutsättningarna för framtidens sjöoch flygräddning. Vilka krav och förväntningar finns?

Och hur ska dessa mötas?

TEXT EMMA BRASK

Projektet SAR 2.0 (Search and Rescue) upp-

går på djupet utan även andra aktörer och fritidsbåtstrafiken, säger Magnus Wallhagen, produktionschef sjö­ geografi på Sjöfartsverket., För Waxholmsbolaget, som bedriver sjöburen kollektivtrafik i Stockholms skärgård, innebär sjömätningarna åtskilliga förbättringar.

– Vi har hittat tidsvinster och av-

värjt en massa säkerhetsrisker och därigenom också minskat miljöbelastningar i vår verksamhet. Vi åker hela tiden nära land och nu har vi hittat nya vägar. Främst gäller det justeringar och förkortningar i befintliga rutter, säger Richard Borgström, sektionschef på Sjötrafiksektionen på Trafikförvalt-

ningen, Region Stockholm, där Waxholmsbolagets trafik ingår.

Resultaten från projektet ADAPT är införda i djupdatabasen och finns med i kommande sjökortsprodukter. Resultaten har också kommunicerats som underrättelser för sjöfarande (Ufs), och även överlämnats till Waxholmsbolaget.

ADAPT (Assuring Depth of fair-

ways for Archipelago Public Transportation) är ett samarbetsprojekt mellan Sjöfartsverket, Ålands landskapsregering och Region Stockholm. Projektet går ut på att säkerställa data om havsdjupet där kollektivtrafiken trafikerar i skärgården.

kom ur Framtidsprogrammet, Sjöfartsverkets förändringsresa, och sker i ett samarbete mellan flera stora myndigheter och intressepartners inom sjö- och flygräddning, i Sverige och hos våra grannländer. Det är ett framtidsspanande projekt som ska ta sjö- och flygräddningen till nästa nivå.

För att undersöka vart vi ska och vad vi behöver för att komma i mål har ett stort antal intervjuer och workshops gjorts med interna och externa parter. Utifrån detta har man identifierat ett allt större krav hos samhället på att räddas snabbt när en olycka sker. Man har också spanat att vi allt mer kommer förlita oss på tekniken och mobilen, något vi måste ta avstamp i när vi utvecklar både system och arbetssätt.

– Det är även otroligt viktigt att vi är samsynkade i de system vi använder vid sjö- och flygräddningsfall. Ingen myndighet kan leva i sin egen kapsel längre, vi måste samverka för att fungera, säger Emilie Boyd, kommunikatör och handläggare i SAR 2.0.

I projektet har två centrala delar för framgång lyfts fram; samverkan över organisationsgränserna där kommunikation är A och O, och teknik. Det talas bland annat om Artificiell Intelligens (AI) och de möjligheter som detta kan öppna upp. Kan teknik larma av sig själv om några år, eller kanske till och med innan en olycka händer?

Emilie Boyd är dock noga med att påpeka hur viktigt det är att komma ihåg den mänskliga faktorn när man talar om AI. Det är våra medarbetares erfarenhet och magkänsla som kan vara avgörande för en god räddningsinsats.

Utifrån undersökningarna som gjorts har en rapport sammanställts där de strategiska behoven pekas ut och en framtida målbild för Sjöfartsverket. Strategier och målbild har sedan fått skapa den handlingsplan som ska integrera strategin i organisationen. Nu börjar arbetet med att nå ut med innehållet till alla som är delaktiga i sjö- och flygräddningssystemet så att resultatet blir omsatt i praktiken.

– Vi har redan tjuvstartat med fördjupade dialoger med våra samarbetspartners, berättar Emilie Boyd.

”Det är även otroligt viktigt att vi är samsynkade i de system vi använder vid sjöoch flygräddningsfall. Ingen myndighet kan leva i sin egen kapsel längre, vi måste samverka för att fungera.”

2/2019 SJÖRAPPORTEN 21

AKTUELLT En säker båtsommar är en bra båtsommar.

Och det är egentligen inte så svårt att se till att du och dina medpassagerare sitter säkert. Vi har pratat med Mikael Hinnerson på Sjöräddningssällskapet om förra sommarens många drunkningsolyckor, och hur vi bäst kan förbygga dem.

MINSKA RISKEN FÖR DRUNKNINGSOLYCKOR använda flytväst på rätt sätt inte vara ute ensam om du är ensam, se till att kunna larma själv ha med dig mobil med vattentätt fodral ha koll på vädret innan du ger dig ut köra båten så att alla i den känner sig trygga.

Sjösäkerhet först TEXT EMMA BRASK FOTO PATRIK NILSSON

Historiskt sett minskar antalet drunk-

ningsolyckor till sjöss stadigt, och kanske var det just därför förra sommarens antal kom att kännas så höga. Soltimmarna under sommaren 2018 var många och givetvis lockar sjön och havet ännu mer då.

– Värmen bidrog antagligen till att fler båtar var ute både oftare och i längre perioder än tidigare. Med antalet båttimmar ökar förstås risken för fler olyckor, säger Mikael Hinnerson, sjösäkerhetsledare på Sjöräddningssällskapet.

En förutsättning för att till exempel SSRS ska kunna hjälpa till vid en olycka är att personen eller personerna kan larma.

– Man utsätter sig för en högre risk om 22 SJÖRAPPORTEN 2/2019

man befinner sig själv i båten, och speciellt om man då inte kan larma själv. Mobiltelefonin har fått en jätte stor betydelse här. Ha med dig mobilen, och se till att ha ett vattentätt fodral.

En iakttagelse Mikael gjort de

senaste åren är att barn och hundar i väldigt stor utsträckning bär flytväst, hos den äldre generationen är det betydligt färre.

Men även om en flytväst förlänger dina chanser i vattnet om olyckan är framme, är det av minst lika stor vikt att du vet hur du ska bära den.

– Det ska kännas bekvämt, se till att den sitter bra och inte glider omkring. En flytväst som du bara slänger över axlarna ger dig ingen hjälp alls.

Så samsas du med yrkessjöfarten i farlederna

’’D Är du fritidsseglare och seglar i samma farvatten som yrkessjöfart? Tänk då på att vara tydlig med dina avsikter och att hålla undan i tid. Och kom ihåg att de flesta handelsfartyg ofta håller högre fart än du tror.

TEXT DANIEL LINDBLAD FOTO SJÖFARTSVERKET

et finns plats för alla på sjön, men det är gott sjömanskap att alltid väja för yrkessjöfart, säger Richard Svanström, en av Sjöfartsverkets lotsar.

Handels- och yrkessjöfarten i svenska farvatten pågår dygnet runt, året om. Under sommarhalvåret ökar även fritidsbåttrafiken, och med den ökar antalet situationer då yrkes- och fritidssjöfart ska samsas om utrymmet i samma farleder.

– Det vanligaste misstaget som fritidsseglare gör när de möter handelsfartyg är att missbedöma fartygens hastighet. Många tror att handelsfartyg per automatik håller låg fart, men det händer att handelsfartyg håller farter över 15 knop, även i farleder i anslutning till hamnområden, säger Richard Svanström som är en av Sjöfartsverkets drygt 200 lotsar.

Richard Svanström lotsar fartyg till och från hamnarna i Halland och i Öresund. Han upplever med jämna mellanrum situationer då handels- och fritidssjöfart kommer lite för nära varandra.

– Med en fritids- eller mindre fiskebåt kan man ta snabba beslut och göra kvicka manövrar. Alla handelsfartyg behöver betydligt mer tid och utrymme för att ändra kurs eller för att hålla undan för annan trafik, säger Richard Svanström.

Stråken in mot hamnarna räk-

nas som trånga farleder, vilket innebär att fritidsbåtar inte får hindra säker genomfart för de fartyg som är beroende av farlederna. Vad som är en trång farled är inte definierat genom mått

i meter eller sjömil. Den generella regeln är att alla farleder inomskärs räknas som trånga farleder, vilket betyder att fritidsbåtar därmed är skyldiga att väja för handels- och yrkestrafik. Även farleder längre ut från land kan räknas som trånga farleder, eftersom regelverket säger att segelfartyg och fartyg som är kortare än 20 meter inte får hindra ett annat fartygs passage om det fartyget endast kan framföras säkert i en trång farled.

– För en fritidsskeppare kan det vara svårt att bedöma vad som är en trång farled och vad som inte är det, även om man befinner sig på öppet hav. Därför är det gott sjömanskap att alltid hålla undan för handels- och yrkessjöfart, säger Richard Svanström.

För yrkessjöfarten är radarn det viktigaste hjälpmedlet efter den visuella utkiken, men som fritidsseglare är det viktigt att veta att radarn inte ser allt som rör sig på sjön.

– På de flesta större fartygen sitter radarantennen högt placerad vilket innebär att objekt väldigt nära det egna fartyget inte syns på radarskärmen, säger Richard Svanström.

VHF-radio, då? När är det

lämpligt att som fritidsseglare kommunicera med större fartyg direkt via radion?

– Det kan vara bra att ropa på radion om man har mycket goda skäl, till exempel om man ligger mitt i farleden och inte får igång motorn. Då kan man även ropa på VTS:en, om man är i ett sådant område. Men det allra bästa är att man är tydlig med sina avsikter och bara håller undan, säger Richard Svanström.

SÅ BLIR DU EN BÄTTRE FRITIDSSKEPPARE Håll alltid utkik. Allt syns inte på en radarskärm eller en plotter – det du ser med blotta ögat är alltid det mest avgörande.

Var tydlig, visa dina avsikter i tid.

Tänk på att större fartyg ofta håller högre fart än du tror.

Ha tända lanternor när du är ute i mörker. Saknar du möjlighet att tända lanternorna så tänk på att någon typ av ljus, till exempel från en ficklampa, är bättre än inget ljus.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 23

LIKABEHANDLING #vågrätt

Alla sjömän utbildas i likabehandling TEXT SARA LOFTÅS

L

FOTO LARS ANDERSSON

ikabehandling och jämställdhet blir en del av Basic Safety-utbildningen för sjömän. Johan Hartler, programansvarig sjökaptensprogrammet på Chalmers, har tagit initiativ till ett helt nytt utbildningspaket.

Det handlar om ett kursavsnitt som inleds med att sätta kartan för att få alla att hålla sig till rätt begrepp.

– Vad säger diskrimineringslagen och vad säger arbetsmiljölagen. Därefter kommer vi jobba med Bystander Intervention, alltså en metod som handlar om att ingripa när man ser eller vet att någon blir illa behandlad”, säger Johan Hartler.

Målet är att inom Basic Safety ta fram ett utbildningspaket,.

– Att alla känner sig trygga och mår bra ombord är också en viktig säkerhetsfråga, säger han.

I slutet av året är förhoppningen att det ska finnas ett första utbildningspaket inom Basic Safety och därefter att alla ombordanställda i Sverige ska utbildas inom en femårsperiod.

Utbildningen av sjömän var ett av de fokusområden som arbetats fram i Vågrätts arbetsgrupp.

– Det krävs givetvis mer än så här men man får ta det steg för steg och börja med att skapa medvetenhet.

En projektansökan ska lämnas till Sveriges sjömanshus för att finansiera utbildningspaketet.

24 SJÖRAPPORTEN 2/2019

Branschens avsikt är fler kvinnor på sjön Under våren togs en avsiktsförklaring för en arbetsmiljö i världsklass och nollvision gällande trakasserier och kränkande särbehandling fram.

Nu har några av de största aktörerna i sjöfartsbranschen har skrivit under.

TEXT SARA LOFTÅS FOTO NICLAS FASTH

’’O

m fem år ska minst 30 procent av studenterna på sjöbefälsutbildningarna vara kvinnor.

Branschen ska ha sett över sina arbetsvillkor och lyckats prestera en image som lockar en bredare grupp sökanden än idag”.

Orden är Katarina Noréns, Sjöfartsverkets general­direktör, när hon delar sin förhoppning om hur långt arbetet mot en jämställd och trygg sjöfart ska ha kommit om fem år. #lättaankar, sjöfartens eget metooupprop satte en stark lampa på allvarliga arbetsmiljöproblem inom sjöfarten, och det branschgemensamma uppvaknandet blev också ett gemensamt arbete mot sexuella trakasserier och kränkande särbehandling, och inte minst ett arbete för en inkluderande och trygg arbetsmiljö, för alla.

Det arbetet samlas under projektnamnet Vågrätt, och nyligen kom Vågrätts avsiktsförklaring som undertecknats gemensamt.

– Avsiktsförklaringen är ett viktigt steg för bran-

schen och en ledstjärna för hur vi tillsammans ska arbeta, säger Katarina Norén som menar att #lättaankar gjorde det helt tydligt att sjöfartsbranschen inte gjort tillräckligt för att skapa en inkluderande arbetsmiljö, särskilt inte för kvinnor.

– Det betyder också att vi inte tagit vara på möjligheten till en mer effektiv och innovativ verksamhet, säger hon och påpekar att forskningsresultaten är tydliga med att en arbetsmiljö som välkomnar och tar tillvara olikheter också är den mest effektiva och kreativa.

Avsiktsförklaringen är ett historiskt dokument om nolltolerans mot diskriminering och kränkningar, men det krävs också verkstad för att före-

bygga och agera på rätt sätt när någon blir utsatt på arbetet.

Vad ska vi göra med dem som inte lever upp till kravet på nolltolerans?

– Vi har rutiner att använda oss av om någon kränker eller diskriminerar, men för att rutinerna ska användas rätt och få effekt behöver vi utbilda och stödja våra chefer att agera snabbt när de ser tendenser till felaktiga beteenden. Det förebyggande arbetet på arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är minst lika viktiga för att få en gemensam förståelse för problemet, men också för att gjuta mod i var och en att säga ifrån när man själv eller någon annan blir utsatt.

En del tror lite felaktigt att det här arbetet enbart handlar om kvinnors rätt till rimliga villkor men i grund och botten handlar det om framtiden för en hel bransch. Katarina Norén säger att det hittills varit enkelt att få med branschen och att det redan sker förbättringar, exempelvis att säkerhetsutbildningen för sjömän ändras.

– I sommar genomför vi Sjöfartskonvojen, ett rekryteringsevent (se sidan 7) på en av våra isbrytare med stopp i tolv hamnar. Men när vi har gjort alla de här enkla sakerna och de inte räcker för att locka kvinnor till sjöfarten, det är då vi står inför de verkliga utmaningarna. Det här är ett långsiktigt arbete som det gäller att hålla i, säger hon.

En punkt på avsiktsförklaringen handlar om att dela med sig av goda exempel och erfarenheter. Än så länge finns inte något strukturerat erfarenhetsutbyte men Katarina Norén tar gärna emot tips.

– Jag har förstått att Kustbevakningen varit mer lyckosamma än vi när det gäller att rekrytera kvinnor och jag vill gärna veta mer om hur de har lyckats med det.

N Ä S TA VÅG R ÄT TS E M IN A R IU M Nästa Vågrätt-semina rium arrangeras av Chalmers, Göteborg någon gång tidig höst. Temat är hur ma n arbetar med tystnadskultur och va d som krävs för att få människor att ing ripa när de ser eller vet att någon utsätts för kränkande särbehandli ng på jobbet.

Diskrimineringslagen (2008:567) Gäller för arbetslivet. Definitioner: Sexuella trakasserier – ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det finns inget brott i brottsbalken som kal�las sexuella trakasserier men det kan ibland anses vara ett brott och faller då under sexuellt ofredande. Kan leda till böter eller fängelse högst två år.

Trakasserier – ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder.

Arbetsgivare har skyldighet att utreda trakasserier och i de fall de förekommer vidta skäliga åtgärder. Arbetsgivaren får inte heller bestraffa den som påtalat sexuella trakasserier.

Arbetsgivaren är också skyldig att arbeta med förebyggande åtgärder för att motverka diskriminering.

Kan medföra påföljder för arbetsgivaren i form av diskrimineringsersättning till den drabbade.

”Sjöfartsverket ska bli Best Practice” Hallå där Cajsa Jersler Fransson, som blivit Sjöfarts-

verkets likabehandlingssamordnare. Vad innebär det?

– Jag ska ha överblick så att likabehandlings-tanken genomsyrar alla Sjöfartsverkets verksamheter. Till att börja med ska det skrivas en uppdragsbeskrivning och det ska bildas en arbetsgrupp, referensgrupper och kontaktgrupper. Det handlar inledningsvis om att upparbeta samarbeten.

Vad är målet?

– Sjöfartsverket ska bli Best Practice när det gäller likabehandling, och därefter ska vi jobba för förbättringar inom hela sjöfarten.

Vad krävs för att ro det här arbetet i hamn?

– Det är två saker som måste sammanfalla: vi måste skapa arbetsplatser där alla kan trivas, och vi måste locka grupper som inte är så väl representerade in till sjöfarten. Vi måste ha arbetsplatser där kvinnor trivs. Och det finns problem med rasism, sexism och mobbning i branschen som måste arbetas bort. Vi kan också slå fast att om vi fortsätter hävda att normen är vit man som mår bra, då har vi väldigt många som inte kan leva upp till den normen.

– Det är viktigt att komma ihåg att problem kan se olika ut på olika arbetsplatser. Det kan också vara funktionsnedsättningar av olika slag som kan medföra hinder som kan byggas bort med rätt anpassningar. Det handlar om att människor har olika förutsättningar för att må bra och prestera bra.

Vad tänker du om framtiden?

– Jag tror inte att det ligger särskilt långt fram i tiden att vi tittar på individnivå, vad enskilda personer behöver för att prestera bra. Det blir mer kostnadseffektivt i längden att anställda trivs bra på jobbet och har de allra bästa förutsättningarna för att göra ett bra jobb.

– Om några år hoppas jag att varje ledare med sina medarbetare har en vision och en målsättning för sin avdelning hur de vill jobba med dem här frågorna.

TEXT SARA LOFTÅS FOTO SJÖFARTSVERKET

Arbetsmiljölagen (1977:1160) Syftar till att förebygga olycksfall och ohälsa samt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4) Definitioner: Kränkande särbehandling – Handlingar riktade mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsgemenskapen. Sexuella trakasserier kan vara en form av kränkande särbehandling.

Om arbetsgivare inte agerar mot kränkande särbehandling är det ett brott mot arbetsmiljölagen och arbetsgivaren kan bli skyldig att betala sanktionsavgifter.

Mobbning kan vara brottsligt och regleras i brottsbalken under ofredande eller förolämpning.

Förolämpning kan leda till böter eller fängelse i högst sex månader. Ofredande kan leda till böter eller fängelse i högst två år.

Ofredande kan exempelvis vara: knuffa någon, slita i någons kläder, utöva telefonterror, spotta på någon, fälla någon till marken, fönstertitta, mobba.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 25

Tillsammans för sjövägen Real Time Ferries (RTF) är ett projekt med syfte att optimera transportkedjan mellan land och sjö. Detta möjliggörs genom att samla in realtidsinformation för färjelinjer i Östersjöregionen, som sedan kan delas mellan flera parter.

Projektet arbetar även för ökad synlighet genom att lägga fokus på sjövägen som ett alternativ när du som privatperson planerar din resa.

Allting samlas in i den så kallade Real Time Ferries-plattformen.

Två av partnerna i projektet är Trelleborgs hamn och Viking Line, båda involverade med sina egna kunder i fokus.

TEXT EMMA BRASK FOTO KASPER DUDZIK

Punktlighet och passagerare i fokus hos Viking Line För Viking Line är punktlighet en viktig faktor, likaså för deras passagerare.

Större förseningar är relativt ovanligt i färjetrafiken, men med vetskapen om att deras resenärer sätter stort värde på att få information även om mindre tidsavvikelser har de givit sig in i Real Time Ferries-projektet.

På linjerna Stockholm–Åbo och Helsingfors–

Tallinn arbetar man nu med två olika case utifrån den information som går att hämta från RTF-plattformen.

– Det ena caset handlar om aviseringar i bland annat appar. Genom att skapa en helautomatiserad intern process för utskick om tidsförändringar vill vi kunna nå ut till våra bokade och ännu obokade kunder på fler sätt än vi gör idag, säger Jonas Onshagen, biträdande trafikchef på Viking Line.

Det andra caset går ut på att synliggöra realtid över fartyg och offentlig trafik i ankomsthamnarna för passagerare som kommit till fots eller med bil.

26 SJÖRAPPORTEN 2/2019

– Realtidsinformationen kommer då synas på skärmar i terminalerna och ombord på fartygen. På så sätt kan våra passagerare enklare planera sin resa mot slutmålet, om nu inte resan med oss är målet.

Genom att även involvera transferbussarna till och från hamnarna i Sverige hjälper man passagerarna se om bussen är i tid, och likaså om fartyget är det. Det gynnar även trafikledningen, berättar Jonas.

– Att ha förtroende hos våra passagerare är viktig för Viking Line, och det här arbetet är ännu ett led i det. Vi kommer kunna nå ut till fler passagerare snabbare, och med mer exakt information.

FORSKNING & INNOVATION SJÖFARTSVERKETS ROLL

ETA 20.40 Viking Line Gabriella

Real Time Ferries finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond inom Interreg Baltic Sea Region.

Sjöfartsverket ansvarar för kommunikation och spridning av projektet samt att i nära samarbete med bland annat Research Institute Sweden säkerställa att realtidsdata från de färjor som deltar i projektet kommer in. Sjöfartsverket jobbar även för att fler färje-

rederier ska kunna ansluta till projektet.

En annan del i projektet är att koppla ihop färjetrafiken med kollektivtrafiken i Europa, så att färjelinjer dyker upp som en alternativ resväg i olika reseplanerare. Idag gäller hänvisningarna i största del landvägen, något som i vissa fall förlänger färdsträckan i både avstånd och tid. Att resa med färja kan även ge en

välbehövlig paus i körandet.

Kort sagt jobbar man för att sjövägen ska bli mer synlig.

I projektet finns 22 partners och däröver 23 associated partners. Projektet pågår under tre år, från maj 2017 till september 2020.

Real Time Ferries är ett av projekten sprungna ur STM Validation Project. Andra är Efficient Flow och STM BaltSafe.

Läs mer realtimeferries.eu

Förbättrat flöde i Trelleborgs hamn I Trelleborgs hamn vet man när fartyg ska komma och gå, och såg därför ingen större nytta i Real Time Ferries-projektet när det först presenterades. Men när nyttorna för hamnens kunder och kunders kunder presenterades var de snabba att ta till sig den information som RTF-plattformen har att ge.

– Idag spenderar chaufförerna från åkerier väldigt mycket tid inne i hamnen med att bara vänta, säger Mikael Simonsson, IT Manager i Trelleborgs hamn. Man vet om att man ska hämta eller lämna någonting, men har idag ingen realtidsinformation som berättar om förseningar eller avvikelser. Vi såg ett tillfälle att använda den information som finns i RTF-plattformen till att förbättra flödet för våra kunder.

Man tog fram en app-lösning som kallas Föravisering i app som innebär att åkeriet, när de får ett uppdrag till sig, fyller i alla uppgifter om hämtningen eller lämningen i appen; vilken trailer det gäller, registreringsnumret på bilen, chaufförens namn och vilket rederi det berör. Detta skickas sedan ut till alla inblandade, anpassat efter det språk man själv för-

valt i appen. En fördel då svenska inte är förstaspråk för alla i kedjan.

– Chauffören får allting den behöver veta i sin mobil, istället för på ett handskrivet papper eller mejl. De får du också uppdateringar om förseningar eller avvikelser, och om exakt plats inne i hamnen. De kan nu planera sina uppdrag effektivare än innan.

I appen ändrar uppdraget status parallellt med att arbetet utförs – rött när fartyget ännu inte är i hamn, grönt när uppdraget kan påbörjats, blått när det är klart.

Det finns också en miljömässig vinst i projektet. Realtidsinformationen gör att man kan

skära bort alla onödiga mellanled och onödiga körvägar som nu finns. Och idéen har tagits emot bra, det finns en vilja i branschen att utvecklas.

– Åkerierna vill lämna de gamla systemen och rutinerna, där det är lätt att chaufförerna får bristfällig information idag. Saker kan försvinna när man ska förmedla det vidare i olika led, vilket kan bidra till att de ibland inte ens får betalt. Så vi förenklar det – vi digitaliserar och vi sätter det i system. Allt byggt på data från RTF-plattformen, säger Mikael.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 27

YRKET Trålare

TEXT LARS AHLQVIST FOTO MARTIN SAMUELSSON

Trålmästaren på Svea Det viktigaste verktyget för att undersöka maritima ekoförhållanden är havsfisket, och för att lyckas bra med det behövs en trålare i besättningen. På det nya forskningsfartyget Svea är det Micael Öst som fått trålmästartiteln i den ena av besättningarna.

E

tt jobb som trålmästare innebär att Micael ansvarar för själva fisket och tar hand om trålarna både innan, under och efter fisket. När de går sönder är det han som lagar dem. Sjöfartsyrkena håller på att bli bristyrken, men för Micael är det givet med ett jobb på sjön.

– Jag har fiskat i trettiofem år och är nöjd med det livet. Man blir ett sammansvetsat gäng som ligger ute på fiske i två, tre, ända upp till fem veckor ibland.

DÄREFTER HAR MAN har lika mycket ledig tid och det är skönt.

Jag gillar att jobba hårt och sedan ha en längre sammanhäng-

ande ledighet när jag går iland.

Då har man tid att göra något annat meningsfullt.

– Jag var ute och fiskade med ett danskt forskningsfartyg i tolv dagar i samband med att jag anställdes av Sjöfartsverket och det var jätteroligt. Dessförinnan har jag fiskat all typ av fisk, från Atlanten till Bottenviken.

I Botten­viken och i Östersjön är det mest strömming, väster­ över blir det skarpsill och annan havsfisk.

MICAEL HAR ÄVEN andra arbetsuppgifter utöver trålfisket och underhållet av redskapen.

Han tar vattenprover och assisterar forskarna. Svea utför också

en del farledsunderhåll i svenska farvatten, där besättningen hjälps åt.

– Det var fartyget som lockade mig till Sjöfartsverket, men en statlig anställning känns förstås trygg. Man kan förvänta sig ordning och reda, säger Micael Öst.

UNDER VÅREN HAR SVEA legat vid kaj i Vigo, Spanien. Besättningen har varit där och hjälpt företaget som byggt fartyget att färdigställa henne för leverans.

– Vi i besättningarna har varit här nere och hjälpt till, men det är företaget som byggt Svea som levererar henne till Sverige. Det ska bli hemskt roligt att jobba på en ny, fin båt.

Svea ägs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och att äga ett forskningsfartyg av Sveas storlek är nytt för dem.

Sjöfartsverket har både rekryterings- och personal­ ansvar för besättningen.

En regelbunden uppgift för Svea är att göra expeditioner i Västerhavet och Östersjön.

Undersökningarna genomförs på uppdrag av Havsoch vattenmyndigheten för att övervaka fiskbestånd och havsmiljön.

Sveas hemmahamn kommer vara i Lysekil.

SIDOR FÖR DIG SOM ARBETAR TILL SJÖSS, ALLTID SIST I SJÖRAPPORTEN Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

OMBORD Mikael Krysell: FLASKSKEPPET (Visto förlag)

Vi får följa forskningsfartyget Divona på en resa runt Sveriges kust, känna på det hårda arbetet ombord, det vresiga vintervädret och hur galghumor och galna upptåg blir ett sätt att härda ut. Författaren, forskare med lång erfarenhet av forskningsresor till havs, berättar en historia som till delar baseras på minnen från dessa färder, men kryddat med ett stort mått av fantasi och med mycket insprängd humor och livsfilosofi.

Jonas Karlsson: REGNMANNEN:

EN TRÄDGÅRDS­ BERÄTTELSE (Wahlström och Widstrand) Ingemar är en pensionerad regissör, änkeman sedan en tid, som lever lite desillusionerat, men nu har återfått glädjen i tillvaron på egen hand genom att ägna tiden åt sin frus rosenträdgård. Men sommaren är ovanligt het, det var väldigt länge sen det regnade och rosorna behöver vatten. På baksidan av huset, gömd bland sly och ogräs, hittar Ingmar en gammal rostig kran som visar sig ha oväntade egenskaper.

Boktips från sjömansbiblioteket Camilla Sten: STADEN (Norstedts)

Det har gått sextio år sedan hela befolkningen i den lilla gruvstaden Silvertjärn försvann. Niohundra människor spårlöst borta. Ingen vet hur det gick till. Kan stadens fanatiska väckelserörelse ha spelat en roll i försvinnandet? Staden är en klaustrofobisk nagelbitare om en ondska som inte borde finnas och en gåta som kanske aldrig borde lösas.

Niklas Kämpargård: SVEMESTER:

BOK TIPS? Läs om månadens boktips på ww w.seatime.se

SÅ RESER DU BÄST I SVERIGE (Mima förlag) Fördelen med att resa i Sverige är att det inte behöver kosta så mycket då både friluftsliv och naturupplevelser oftast är helt gratis och äventyret ligger hyfsat nära. Som att njuta av midnattssolen, spana efter varg, cykla dressin, paddla kajak eller besöka världsarvet i Karlskrona. Svemester ger dig råd och tips om hur du kan resa hållbart och klimatsmart.

Det är nu det är dags att uppleva Sverige.

Fredrik Backman: FOLK MED ÅNGEST (Forum förlag)

”En man som heter Ove”författaren Fredrik Backman är tillbaka med sin sannolikt bråkigaste roman hittills. ”Folk med ångest” är en orimligt stökig komedi om ett gisslandrama på en lägenhetsvisning, där en misslyckad bankrånare låser in sig med en överentusiastisk fastighetsmäklare, två bittra IKEA-missbrukare, en elak mångmiljonär, en sorgsen tant, en höggravid kvinna, en jobbig jävel och ett kaninhuvud.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 29

FOTO: GLENN HELJE

OMBORD

En av de starkast lysande stjärnorna heter Nicole Nicole Kidman och Lucas Hedges spelar mor och son i biografin “Boy erased”.

När de djupt troende föräldrarna får reda på att deras son är homosexuell blir de rädda att förlora allt om det kommer ut. De övertalar honom att delta i kyrkans konversionsterapi för att få bot. ©2018 UNERASED FILM, INC.

Nog om historiken. Låt oss is-

tället kika på vad som gör henne aktuell för den här krönikan. De senaste åren har Kidman setts i prisbelönade filmer som ”Lion” (2016), ”The Killing of a Sacred Deer” (2017) och ”De bedragna” (2017). I de två sistnämnda spelar hon mot Colin Farrell. 2017 agerade hon också i den amerikanska nyinspelningen av franska succéfilmen ”En oväntad 30 SJÖRAPPORTEN 2/2019

vänskap” (2011). Filmen, som heter ”The upside”, gick upp på bio först i början av det här året men kommer knappast nå de framgångar föregångaren haft.

Som om det inte räckte producerade hon och spelade en av huvudrollerna HBO-serien “Big little lies”, av manusförfattaren David E Kelley (”Ally McBeal”-skaparen).

Något som gav henne en Golden Globe för bästa skådespelerska i en tv-serie. Här spelar hon mot andra framgångsrika kvinnor som Reese Witherspoon, Shailene Woodley och Laura Dern. Dessutom kommer Meryl Streep med i säsong 2, som släpps den 9 juni.

Under förra året filmade hon superhjäl-

teäventyret ”Aquaman”, det biografiska homofobidramat ”Boy erased” och polisthriller ”Destroyer”, som handlar om en stenhård och försupen polis. Insatsen gjorde att många gissade att hon skulle nomineras för ännu en Oscar, men så verkar det inte ha blivit. De tre sistnämnda titlarna har hyrfilmspremiär innan halvårsskiftet.

HYRFILMER PÅ GÅNG Vi som inte kan få nog av Nicole Kidman får fler chanser. Tack Vi planerar bland annat följande titlar och lov. Just nu spelas en ny Datill Sjömansservice vid E. Kelley-serie in. I Susanne hyrfilmstjänst under Bier-regisserade ”The Undoing” de kommande månaderna: spelar Kidman mot Hugh Grant.

The Wife HBO-serien ska släppas 2020, Leave no trace enligt filmdatabasen IMDb.com.

Britt-Marie var här Förutom huvudrollen, står hon Boy erased också som procent för den här serien. Hur hinner hon med allt?

Eld & Lågor The Favourite

TEXT: JIMMY ERIKSSON

Fox Luna belönades. Styrman Asker Chris-

tiansson och kapten James Olofsson fick ta emot priser för Fox Lunas fjärdeplats i Sjöpokalen 2018.

FOTO: LASSE HULT

D

et är få förunnat att kunna se tillbaka på en 35 år lång filmkarriär. Australiska skådespelaren Nicole Kidman kan göra just det. Under alla dessa år har vi sett henne gestalta en mängd roller i allt från komedier, dramer och rysare, till äventyr och musikaler. Nu, vid 51 års ålder, är hon kanske mer produktiv än någonsin och väl värd att nämnas här.

Nicole Kidman filmdebuterade redan 1983 men fick sitt internationella genombrott i thrillern ”Lugnt vatten” (1989). Efter att blivande maken Tom Cruise sett filmen var han fast besluten att arbeta med henne i hans kommande film. Så blev det. ”Days of thunder” (1990) blev dessutom en succé och banade väg för fortsatta Hollywood-kontrakt för Kidmans del.

Genom åren har hon fått stor uppmärksamhet och många av rolltolkningarna har belönats med priser. I mars 2003 lämnade hon Kodak Theatre med sin första Oscarsstatyett, för bästa kvinnliga huvudroll i ”Timmarna” (2002).

Astrea på Tre Kronor Antwerpen 30 mars. I fre-

dagskvällens solnedgång var det dags för Astrea att ha idrott i Rotterdam. Besättningen fick en paus i lossningen och passade på att komma ut och friidrotta lite. Vi begav oss till Mariners’ Sports Ground, som en gång byggdes för svenska sjömän och drevs under namnet Tre Kronor. Termometern visade 18 grader och humöret var på topp.

En riktigt bra kväll, helt enkelt.

TEXT OCH FOTO KATARINA DAHLQVIST OCH ANETTE KRONAAS

Stående höjdhopp på Baltica.

Höjdhoppställningen räckte inte till när Pierre skulle hoppa högt.

122 centimeter i stående höjdhopp är minsann inte illa.

Bloggtips Björn Wijk gick till sjöss som 16-åring 1952 och seglade jorden runt i några år innan han bestämde sig för att bli journalist.

Nu har han lämnat arbetslivet sedan flera år tillbaka, men både skrivandet och minnena från sjölivet lever kvar.

I sin blogg Med sjösäck och penna berättar Björn Wijk om sjölivet på 1950-talet och om mycket annat.

– Jag tycker att fler ska skriva och berätta, det kan vara intressant för efterkommande, säger Björn Wijk.

Bloggen hittar du här:

www.wijkskeppohoj.blog

Badmintondubbel på Rosenhill. Årets dubbelturne-

ring i badminton spelades den 16 mars, på Rosenhill Seamen’s Center. Åtta lag kom till start. Matcherna var jämna med många duktiga spelare. Till final gick André Filipowicz och Daniel Ignoll från Stena Jutlandica som mötte Per Johannesson, Wesmans Scandinavia AB, och Khon Tong. Per Johannesson och Khon Tong gick vinnande ur matchen och blev därmed turneringsvinnare,

Foto gav klirr i fritidskassan SCA Ortviken vann tredjepriset i AdMare Ship Managements fototävling 2018. Sjömansservaren Lasse Hult tog den härliga bilden som resulterade i 200 euro till fartygets fritidskassa.

2/2019 SJÖRAPPORTEN 31

POSTTIDNING B RETUR: Sjöfartsverket 601 78 Norrköping

PROFILEN Cecilia Österman

TEXT SARA LOFTÅS FOTO CORINA GLIJNIS-NOOM

Doktor i sunt förnuft 1

Det började med asbest

– Hade jag makt skulle svenska fartyg omedelbart falla under samma arbetsmiljöregler som alla andra svenska företag och jag skulle se till att alla arbetsgivare trappade upp arbetet mot kränkande särbehandling och såg på det som ett av våra allra största arbetsmiljöproblem.

2

Metoo blev forskning

– Jag tycker att Metoorörelsen med skrämmande tydlighet visade på omfattande sexuella trakasserier och en utbredd tystnadskultur inom sjöfarten. Det visade också på att aparta beteenden har normaliserats. Metoo blev också upprinnelsen till ett forskningsprojekt jag håller på med nu som heter Praktiskt arbetsmiljöarbete i en jämställd sjöfart.

3

Orsaken finns alltid på ledningsnivå

– Det är samma mekanismer som ligger bakom alla typer av trakasserier – symptomen ser ut att ligga på individnivå men beror alltid på organisatoriska brister. Bristande ledarskap, otydlig arbetsfördelning och otydligt ansvar är ingredienser som blir som en drivbänk för trakasserier och mobbning på jobbet. Där det råder osäkerhet, där blir det också konflikter.

4

5

Rätt förutsättningar

– Jag brukar säga att jag är Doktor i sunt förnuft och handelsresande i självklarheter. Det är inte precis raketforskning det här. Ge människor rätt förutsättningar så gör de också ett bra jobb. Det är självklart.

– Det här forskningsprojektet handlar inte om att uppfinna något nytt utan är ett systematisk sökande efter forskning, att scanna av vad som finns och vad man vet funkar för att motverka kränkande särbehandling.

Om tio år

– Då tror jag att vi har kommit mycket, mycket längre. Jag tror inte att vi kommer backa tillbaka till tystnadskulturen och vi kommer att bli allt bättre på att prata om de här sakerna. Det handlar om social trygghet – att få vara den man är på jobbet. Det är arbetsgivaren som har ansvaret att i ett ständigt pågående arbete undersöka arbetsmiljön och att undanröja risker, och det gäller även den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

KORT OM // CECILIA ÖSTERMAN Yrke: Arbetsmiljöforskare, forskar om sjöfartens arbetsmiljö. Ålder: 48 år. Bakgrund: Sjöingenjör, arbetsmiljö­ ingenjör, inspektör på Arbetsmiljöverket, disputerade på Chalmers i sjöfart och marinteknik. Bor: Ingarö och Gesunda. Familj: Man och en Gordon Setter, snyltar på syskonbarn. Intressen: Skid­åkning och skog och mark.