2008_2

SjĂśmannen nummer 2 april - maj 2008

Fototävlingen avgjord Sidorna 24-25

47563 Sjom 2 2008

08-04-30

14.40

Sida 2

Sjömannen

I vänsterkant Iskalla vindar har under de senaste månaderna svept in gång efter gång från EG-domstolen i Bryssel.

Flera domar i EGdomstolen på senare tid riskerar att bli hårda slag mot Europas fackföreningsrörelse, och den nordiska modellen på arbetsmarknaden.

Först var det domen i Lavalfallet i Vaxholm, därefter Rosellamålet och senast den så kallade Rüffertdomen.

För mig med mina begränsade juridiska kunskaper känns det som rätt uppenbart att domarna innebär att EG-rätten i princip anser att det är fritt fram för social dumpning, att arbetsgivare ska ha möjlighet att konkurrera med lägre löner.

Därför upplevde jag de första rätt försiktiga kommentarerna både från svenska LO och Byggnads som rätt förvånande.

Efter en debatt i EU-parlamentet nyligen om konsekvenserna av domen i Lavalmålet talade Byggnads ordförande Hans Tilly till slut klarspråk Tillys tolkning nu är att domen tydligen innebär att svenska kollektivavtal inte gäller för utländska företag med tillfällig verksamhet på svensk arbetsmarknad. Han framhåller att domstolen har öppnat upp för lönedumpning i hela Europa.

Byggnadsordföranden kräver att arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin säkerställer att EG-domstolens dom i Lavalmålet inte får återverkningar på arbetsmarknaden, att löner inte kan dumpas på svenska arbetsplatser. Även inom socialdemokratin har det äntligen börjat röra på sig. Skånes socialdemokratiska partidistrikt anser att Sverige måste vänta med att ratificera förslaget till ett EU-fördrag tills rätten till svenska kollektivavtal och stridsåtgärder garanteras. Samma krav har Stockholms arbetarekommun.

Men är det någon mer än jag som känner oro inför att de svenska intressena och den svenska modellen ska försvaras av Sven-Otto Littorin, en av de ledande nya moderaterna? Snart får han och regeringskompisarna från det ”nya” arbetarpartiet bekänna färg i en av de viktigaste frågorna för svensk fackföreningsrörelse på många år.

nummer 2 april - maj 2008

Intresset var på topp när Göran Dahlman, vice klubbordförande i Stena Line, nyligen gick ombord på Stena Saga och informerade om SEKO sjöfolks nya avtal. Över 100 medlemmar, eller i princip alla som fanns ombord kom för att lyssna på Göran. Läs mer om livet ombord på Stena Saga på sidorna 4-9.

Ur innehållet i övrigt “Vintertid är Tor Begonia en rullande restaurang”

sid 10-12

Allt om SEKO sjöfolks repskapsmöte

sid 14-16

Sjöfolkets nya hemsida på plats

sid 17

“Reinfeldts blå khmerer ett hot mot välfärden”

sid 19

Become a member of MARINO! News in English

page 23

Fuerteventura och tyska ubåtsbaser, artikel av Ove Allansson

sid 26-29

Sjöfolket surfar vidare på motionsvågen

sid 30-31

Blues för Maria, ny bok av Ove Allansson

sid 34

Debatt sid

sid 35

Plus Mellis, Hamnronden, Anders Wällheds kulturkrönika med mera

Sjömannen utges av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år.

Postadress: Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon: 031 - 42 94 20 När växeln är stängd: 031 - 42 95 43

Lennart Johnsson E-mail: sjomannen@seko.se 2 Sjömannen 2/2008

Chefredaktör: Lennart Johnsson Ansvarig utgivare: Kenny Reinhold E-mail: lennart.johnsson@seko.se Prenumerationsavgift: 130 kr/helår Postgiro 4 32 96 -3 Årgång 78, 2008 Tryck: Litorapid Media AB 2008 Omslagsbild: tagen av matros Daniel Möllerström ombord på Tor Viking II

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 3

Vart har engagemanget tagit vägen?

SEKO sjöfolk har nyligen haft årsmöte.

Själv blev jag omvald som ordförande i fyra år, ett förtroende som förpliktar På mötet behandlade vi även ärende som krävde att Sverige måste få ett undantag för den nordiska modellen med kollektivavtal innan vi säger ja till det snart eventuellt kommande Lissabonfördraget.

Vad är då Lissabonfördraget för något?

Troligen vet inte många vad det egentligen handlar om. Min egen kunskap om fördraget är inte heller speciellt stor.

Jag vet att regeringschefer i EU träffades i Lissabon under 2000 och enades om en framtidsstrategi för EU och Europa.

Syftet med det hela var att Europa skall bli världsledande vad gäller ekonomisk, social och ekologisk uthållighet. Genom att uppnå detta mål är förhoppningen att tillväxten och därmed EUs välfärd skall öka.

Under de första åren gick strategin lysande. Många arbetstillfällen skapades, men snart avtog succén. Därför sattes nya delmål upp för att stimulera utvecklingen. På grund av främst den ekonomiska nedgången, så nystartade man strategin igen 2005 under ett toppmöte. I fokus på detta toppmöte var två områden, jobb och tillväxt.

Vid toppmötet 2007 behandlades genomförda utvärderingar av strategin.

Därefter beslutades att cementera allt det goda arbetet med massor av satsningar genom att enas om ett fördrag. Det hela innebär ett stort antal förändringar, som enligt vissa bedömare innebär förbättringar och enligt andra försämringar, jämfört med situationen idag.

Vissa tyckare hävdar att arbetsrätten i Sverige med den nordiska kollektivavtalsmodellen stärks med det nya fördraget.

Andra anser däremot att det blir sämre. En del påstår att det finns grundlagsändringsförslag som det skall folkomröstas om, andra att det är ”vår” regering som själv kan besluta i ärendet.

SEKO sjöfolk beslöt i alla fall på sitt årsmöte att det är viktigt, oavsett grundlagsändringar och annat i fördraget, att Sverige och den nordiska kollektivavtalsmodellen får en orubbad plats i det framtida rättsväsendet inom landet och inom EU. Diverse domstolar i EU skall inte kunna ”döma” ut vår modell som en reglerande faktor på vår arbetsmarknad.

Ett tips för er som är intresserade av att läsa mer om frågan är att surfa in på vår nya hemsida och leta sig vidare där bland länkar och nyheter längst ner på förstasidan.

erbjuds och gäller på utflaggade fartyg.

Det sistnämnda framkom också av att den organisation som i huvudsak organiserar maskinbefäl, klart och tydligt under nyss genomförda avtalsförhandlingar, hävdade att de struntar i vilken flagg fartygen har och vilken nationalitet det är på manskapet. *****

Ledarsidan Kenny Reinhold ***** Kort om avtalsrörelser. Nu har även våra befälskamrater efter en lång tids förhandlande med arbetsgivarna nått en överenskommelse. Befälsavtalet innebär att det råder ett förhandlingslugn över sjöfarten fram till 2011.

Befälen lyckades nå ett hyfsat avtal de med. De fick ett avtal först efter ett strejkvarsel på ett knappt 20-tal fartyg. Min bedömning, utan att känna till alla detaljer i uppgörelsen, är att befälen nådde ett likvärdigt avtal med SEKO sjöfolk. Beroende på hur man räknar så tror jag faktiskt att driften i färjorna fick lite mer i procent än vad befälen fick på tanksidan.

Jag har genom åren lärt och lovat mig själv att sällan vara kritisk mot ett förhandlingsresultat, då jag vet hur och i vilka situationer man lätt kan hamna i. Det är aldrig bra om parterna låser sig med för stora krav och för stora förväntningar. Det är viktigt att kunna gå ur en förhandling med resultat som man skall kunna leva med inför sina medlemmar.

I de allra flesta fall blir slutprodukten av förhandlingarna en enda stor kompromiss. Visst skulle vi ha kunnat ställa riktigt höga krav i vår avtalsrörelse, men resultatet hade troligtvis då blivit färre arbetsplatser till sjöss.

Det viktiga är att samtliga parter har nått en acceptabel nivå.Tyvärr så har ju inte vi kunnat uppvisa samma kanske hårda attityd som befälen med hänsyn till att vi alltid är beroende av om det hänger en svensk flagg i aktern. Befälen däremot har inte riktigt samma problem då de i stort sett kan arbeta och leva på den lön som

Till sist en efterlysning. Vart har intresset, glöden, gnistan och engagemanget tagit vägen idag?

Det känns som om ett minskat samhällsengagemang har brett ut sig över kungariket Svea. Allt färre verkar vilja engagera sig politiskt, fackligt och även inom samhällets föreningsliv i övrigt.

Ett minskat engagemang gäller naturligtvis inte alla i samhället, men tendensen är utan tvekan oroväckande och märkbar. Min högst personliga uppfattning är att det mer och mer bland gemene man utbreder sig en trötthet och ett ointresse för samhällsutvecklingen.

Med tanke på den borgerliga regeringens alla för löntagarna negativa förslag borde det ju egentligen vara tvärtom, att fler och fler reagerade och engagerade sig i sin fackförening eller i politiken.

Reinfeldts regering har dessutom aviserat ännu fler regeringsbeslut som innebär försämringar för stora grupper. Som vanligt planerar regeringen att sparka på de som redan har det svårt.

Utan tvekan kommer regeringen att lyckas med denna politik om inte vi alla andra, som är lyckligt lottade med arbete och förmånen att vara friska, börjar protestera mot orättvisorna som redan har genomförts och mot de planerade förslagen som ytterligare skall försämra och straffa samhällets sjuka och arbetslösa?

Ditt engagemang behövs, både inom facket och politiken. Tillsammans är vi starka.

Vi har faktiskt sett hur regeringen har tvingats backa och ta tillbaka en del förslag. Det beror framför allt på att vanligt folk börjat protestera och demonstrera mot tokigheterna. Det bevisar att det hjälper att reagera. Visst kan det ibland kännas som om man har en obetydlig liten röst men många röster tillsammans kan utföra underverk.

Tänk vilken styrka det skulle bli om nästan två miljoner LO-röster gemensamt protesterade mot regeringens alla orättvisa och korkade förslag!

Sjömannen 2/2008 3

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 4

På Stena Saga ville alla veta mer om nya avtalet Idag är det populärt att tala om den svenska fackföreningsrörelsens kris.

Men krisen kändes långt borta när ett medlemsmöte nyligen hölls i Oslo för SEKO sjöfolks medlemmar på Stena Saga.

När Göran Dahlman, vice klubbordförande i Stena Line, inledde en grundlig och pedagogisk genomgång av det nya sjöfolksavtalet fanns över 100 SEKO sjöfolkmedlemmar på plats för att lyssna på Dahlmans presentation.

Att döma av reaktionerna på mötet var uppfattningen allmän att sjöfolket denna gång lyckats få ett mycket bra avtal.

Text o foto:Lennart Johnsson För Sjömannens del började resan med Stena Saga dagen innan då jag tillsammans med Göran Dahlman går ombord på Stena Saga i Göteborg.

Varje måndag gör båten en dagtur mellan Fredrikshamn – Göteborg utöver den vanliga rutten mellan Fredrikshamn och Oslo. Det är dagen för besättningsbyte.

Vi möts av sektionsordföranden Sifaf Mahmoud som jobbar i intendenturen och bland annat tar emot gäster som kommer till restaurangen.

— Jag har jobbat i Stena i 22 år eller sedan 1986. Då var jag bland annat i Tysklandstrafiken. Jag var bland annat barnisse och jobbade ihop med Tomas Abrahamsson som då var en mycket duktig lokal facklig företrädare. På Stena Saga har jag varit sedan 1993 och sektionsordförande blev jag för ett par år sedan, berättar Sifaf.

Till Sverige kom Sifaf från Eritrea 1985.

— Det var den 29 januari 1985, så redan efter ett år här kom jag alltså till Stena. Aldrig har jag ångrat att jag började i Stena som är ett bra rederi. Att jobba med norska passagerare är inte heller något problem, utan de är mycket trevliga. Vi som jobbar ombord ska ge våra gäster bra service och därför behöver det vara utbildad personal ombord.

— Som facklig ordförande är det mycket att göra, fortsätter Sifaf.

— Inte minst har det varit många frågor kring det nya avtalet. Totalt är det drygt 160 personer på varje vakt, varav strax över 100 på vårt avtalsområde. Varje sommar brukar det dessutom bli en uppbemanning.

Trycket på Stena Sagas besättning är ofta hårt och under exempelvis påskhel4 Sjömannen 2/2007

Ann Pohjosmeki började jobba på Stena Saga 1989. — Gänget ombord är toppen så jag har alltid trivts bra på den här båten. Mig passar det också bra att jobba en vecka för att sedan vara hemma en vecka.

gen var det 1800 passagerare som reste med varje dag. Under den årliga resan med 1300 norska studenter brukar det också behövas både uppbemanning och flera vakter för att hantera situationen.

För Sifaf Mahmoud var det naturligt att engagera sig fackligt för tio år sedan efter att tidigare ha varit aktiv i befrielsekampen i Eritrea.

— I båda fallen handlar det om rättvisefrågor, framhåller Sifaf som idag bor i Kortedala.

— Idag känner jag mig som en göteborgare och håller så klart på blåvitt. Jag är gift och har en liten son på ett år och fyra månader. Det tog 13 år för oss att få barn så vi är mycket lyckliga.

Samtidigt är Sifaf oroad över utvecklingen i Sverige på senare år.

— Dagens Sverige är inte samma land som när Olof Palme var statsminister. Solidariteten har i mycket försvunnit i samhäl-

let och arbetarnas situation blir tyvärr inte bättre i och med den nya borgerliga regeringen.

Under samtalet med Sifaf kommer det fram att Stena Saga tillhör de båtar i handelsflottan där motionerandet står i högsätet. Gymmet ombord är flitigt utnyttjat.

Förra året var det till exempel 25 i besättningen som sprang halvmaran Göteborgsvarvet och i år blir det troligen lika många.

Sifaf Mahmoud ingick i det löpande gänget och är anmäld även 2008.

Under de första timmarna ombord hinner Göran Dahlman samla gänget i baren för att ge specialinformation om effekten av avtalet för provisionsavlönade. Stena Line är idag ett av de få färjerederier som har kvar ett provisionslönesystem.

När Stena Saga lämnar Fredrikshamn med kurs mot Oslo är det dags för en rundvandring ombord tillsammans med Sifaf.

De 165 i besättningen har 980 passagerare

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 5

att ta hand om denna måndagskväll.

Ann Pohjosmeki har jobbat på Stena Sagas sedan 1989 och var dessförinnan ett par år på Vikings båtar Rosella och Isabella. För dagen är hon cateringvärd men jobbar oftast i cafeterian.

— Visst är det bra på Stena Saga, annars hade jag knappast varit kvar så länge, säger Ann som bor i Mölndal.

— Så det är nära och bra vid av- och påmönstring. Vi jobbar en vecka och är hemma en vecka. Den lediga veckan går åt till att vila upp sig, att umgås med barnen och träffa vänner. Periodvis har vi mycket att göra och inte minst sommarmånaderna kan det vara tufft. Då är du rejält trött efter ett arbetspass. Men samtidigt är det förstås roligt att ha mycket att göra.

— Gänget ombord är fantastiskt bra.

Ann är fackligt intresserad och har gått både den fackliga grundutbildningen och fartygsmiljökursen steg 1.

— I stort sett upplever jag att vi har hyfsade villkor till sjöss. Att vår klubbordförande är ombord för att informera om avtalet är värdefullt eftersom det är svårt att sätta sig in i alla detaljer i det nya avtalet.

Göteborgskan Lisbeth Abrahamsson har varit 16 år på Stena Saga och 25 år i rederiet, tidigare bland annat i Tysklandstrafiken.

— Ett tag jobbade jag ihop med Tomas

— Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval, att jag började segla, säger Lisbeth Abrahamsson. — Visst har jobbet ombord blivit tuffare med åren men man vänjer sig.

Abrahamsson, berättar Lisbeth.

För tillfället vikarierar hon som butikschef.

— Jag trivs verkligen här. Norrmännen är bra kunder som gärna handlar mycket.

Periodvis är det också en hel del danska passagerare.

Sitt yrkesval har Lisbeth aldrig ångrat.

— Nej, verkligen inte! Under mina år har mycket förändrats till sjöss, jobbet har blivit tuffare. Men man vänjer sig och när jag gjort ett arbetspass känner jag mig hyfsat fräsch. Jag har rätt bra arbetstider ombord. Veckan hemma blir det att man umgås med familj och vänner.

— Lönen däremot kunde absolut vara bättre. Mitt intryck är att sjölönerna släpat efter lite jämfört med lönerna iland.

35 år i rederiet

Sifaf Mahmoud, sektionsordförande för SEKO sjöfolk, tillsammans med ombordservicechefen Bosse Brännerud. De tillhör de många motionärerna ombord på Stena Saga och brukar springa Göteborgsvarvet.

En besättningsman som har hunnit med 35 Stenaår är Allan Sörensen som jobbar i parfymbutiken.

— 1970- och 80-talet var spännande år då Stena expanderade våldsamt, minns Allan.

— Idag är jobbet till sjöss betydligt stressigare än när jag började.

Sjömannen 2/2008 5

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 6

Att Allan Sörensen, som bor i Fredrikshamn, började segla är inte så konstigt. I generationer bakåt har hans släkt varit sjöfarare. Själv gick han till sjöss som 16åring.

— Min mamma jobbade på Sessan och min pappa seglade som eldare på svenska båtar under andra världskriget.

Genom släktforskning har Allan kunnat spåra släktingar på pappans sida som seglade redan på 1600-talet. Är du med i facket?

— Ja, självklart är jag det och det har jag alltid varit. Under åren har jag varit ordförande i klubben ombord i tre båtar och var ett tag också huvudskyddsombud.

I butiken står Nina Strömberg med en lottring. Hon är närmast omringad av ivriga lottköpare.

Norrmän bra kunder — Norrmännen är bra kunder som köper allt inklusive lotter.

Nina har jobbat på Stena Saga sedan 1999. Hon tycker det fungerar bra att jobba en vecka för att vara hemma en vecka.

— Hemma i Göteborg har jag tre flickor 16, 5 och ett halvt och 4 år så det är full rulle den lediga veckan.

Enligt Nina Strömberg fungerar norrmän inte riktigt på samma sätt som sven-

Hans Houman har jobbat till sjöss, hela tiden i baren, sedan början av 1970-talet.

Han arbetade i Sessan fram till 1981 då det blev Stena.

6 Sjömannen 2/2008

— Norrmän älskar att köpa lotter så lottringarna brukar ha en strykande åtgäng, berättar Nina Strömberg. — Gänget ombord är toppen, det är som att ha en extra familj på Stena Saga.

skar samtidigt som de är mycket bra gäster.

— Just att köpa lotter är något som de älskar. Jag trivs med mina arbetsuppgifter i butiken och med arbetskamraterna. Gänget ombord är otroligt bra, det är som att ha en extra familj eftersom vi jobbar tillsammans och lever nära varandra ombord.

Under sin lediga vecka är Nina Strömberg också aktiv i dagiset Sjöelefanten i Klippanområdet i Göteborg. Dagiset var tidigare Stenas eget och fortfarande är det många barn till Stenaanställda där.

—Det är viktigt att vara med och se till att mina barn har en bra miljö på sitt dagis, framhåller Nina Strömberg alltmedan ivriga norrmän köar för de få lotter som är kvar på ringen.

Titeln ombordservicechef har Bosse Brännerud. Bosse vurmar mycket för att ha aktiva anställda ombord som gör saker tillsammans.

— 24 av de drygt 30 som var anmälda till göteborgsvarvet förra året tog sig också i mål. Jag var en av dom som deltog, säger Bosse Brännerud stolt. Han har jobbat i Stena i fem år och kommer från reseindustrin och flyget.

— För att få en positiv personal är det viktigt med en vettig fritid. Är det en bra sammanhållning inom besättningen ger vi också bättre service till våra gäster. Under

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 7

de två senaste åren har sjukskrivningarna på Stena Saga minskat mycket, vilket säkert delvis kan förklaras med våra fritidssatsningar. Inom kort blir vi den första båten som regelbundet varje vecka kommer att få besök av instruktörer från Friskis och Svettis som ska köra träningspass.

Enligt Bosse Brännerud ligger försäljningen ombord på Stena Saga långt över övriga passagerarbåtar i rederiet.

— Vi säljer lika mycket som alla de andra båtarna tillsammans. En viktig faktor är förstås att norrmännen är kapitalstarka köpare. Glädjande nog går vi hittills under 2008 också betydligt bättre än under samma period förra året.

I baren står Hans Houmann. Han började sin karriär till sjöss 1971, de första tio åren i Sessanlinjen.

Har alltid jobbat i baren — Jag har i princip alltid varit i baren och trivs med det, berättar Hans som bor i jylländska staden Hjörring och som mönstrar på i Fredrikshamn.

— Hade jag inte uppskattat mitt jobb så mycket hade jag så klart inte stannat kvar. I stort sett är Stena en bra arbetsgivare.

Hur går det att klara sig på en svensk lön i dyra Danmark?

— Det går hyggligt att få det att gå ihop ekonomiskt tack vare sinkskatten, Annars hade det förstås varit svårt att få det att fungera.

Huvudskyddsombud ombord är inredningsreparatör Göran Edin. Han började segla 1979, de första åren i utebåtar. — Det är viktigt att snabbt ta tag i och lösa eventuella arbetsmiljöproblem, anser Göran.

Sara Håkansson i kallskänken bor centralt i Göteborg i Eriksberg. Hon stortrivs på Stena Saga även om hon tycker att lönen kunde vara litet högre.

Vilken drink är populärast bland norrmännen?

— Utan tvekan är det Fjällbäck, en drink som är blandning av vodka, akvavit och lime. Den är många norska passagerares favorit. Irish coffee är också en populär dryck.

Hans Houman upplever att det blivit mer att göra under de senaste åren.

— Vi har fått fler passagerare och då ökar också trycket på oss bartenders.

En som är rätt ny till sjöss är kocken Stefan Hjort. Han mönstrade på Stena Saga för 2,5 år sedan efter att ha jobbat på krogar i land.

— Skillnaden är stor mellan att jobba till sjöss och i land. I mycket är det två olika jobb.

— Jag trivs jäkligt bra på Stena Saga, och att jobba vecka-vecka fungerar utmärkt för min del.

Stefan tillhör kategorin aktiva sjömän och tränar regelbundet. Vintertid blir det gärna skidåkning utför och annars cyklar han en hel del och går på gym.

— Varje arbetspass här besöker jag gymmet flera gånger.

De åtta kockarna i köket ansvarar både Sjömannen 2/2008 7

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 8

för bufférestaurangen, á la cartematsalen och personalmatsalen. Medan det är plats för 400 gäster vid varje sittning i buffématsalen kan á la cartedelen ta emot 160 gäster.

I Göteborg och Eriksberg bor Sara Håkansson som jobbar i kallskänken.

— Snart har jag varit åtta år i Stena.

Innan dess var jag också en tid i tankbåtar i Ektank. Jobbet på en färja är helt annorlunda jämfört med i en tankbåt.

Idag väntar och hoppas Sara på att bli fastanställd.

— Det skulle kännas lite tryggare. Här på Stena Saga och i kallskänken stortrivs jag. Skriv förresten att kallskänken är något av båtens hjärta. Utan tvekan är Stena Saga den bästa båten jag har varit på.

Det är ett underbart gäng ombord. Alla hjälper alla.

Vad brukar du göra veckan hemma?

— Mest blir det att jag tar det rätt lugnt.

Ibland kanske jag tar mig en tur till Rosenhill för att spela badminton. Är lönen OK för ditt jobb?

— Det här med lön är alltid något relativt. Själv tycker jag förstås att den gärna kunde vara lite högre. Det ska bli spännande att få veta mer om vad det nya avtalet innebär.

Började segla på utebåtar Titeln inredningsreparatör har Göran Edin som började segla 1979.

— Den första sjötiden blev det mycket utebåtar, bland annat i Laurin Maritim och

Karin Zwart som jobbar i hotelldelen räknar med att fortsätta jobba till sjöss. — Nya avtalet tycker jag riktigt hyfsat bra, säger hon efter att ha lyssnat på Göran Dahlmans avtalsgenomgång.

i Stenas dykbåtar i offshoreindustrin, berättar Göran.

— Jag hann också med några kryssningsbåtar innan jag anställdes på Stena Saga 1985. Här trivs jag verkligen och hoppas kunna fortsätta segla tills jag pensioneras.

Göran Edin är fackligt engagerad och huvudskyddsombud ombord.

— Under åren har det blivit att jag gått flera av SEKO sjöfolks kurser och olika

Hela 35 år har Allan Sörensen jobbat i Stena. Han släktforskar och har på pappans sida upptäckt att släktingar seglade redan på 1600-talet.

8 Sjömannen 2/2008

arbetsmiljöutbildningar. I stort sett tycker jag arbetsmiljön här fungerar bra. Det handlar om att ta tag i ett arbetsmiljöproblem så fort det dyker upp så brukar det lösa sig.

Lönen tycker Göran är rätt OK. — I varje fall klarar jag mig hyfsat på den.

Till skillnad från intendenturpersonalen jobbar Göran Edin två veckor ombord.

— De lediga veckorna hemma renoverar jag huset och umgås med mina tre barn. Ångrat sitt yrkesval har Göran Edin aldrig gjort.

— Att jag började segla är det bästa jag har gjort. Innan dess jobbade jag ett tag på en verkstad. Jobbet på verkstaden går inte att jämföra med sjöjobbet som är otroligt mycket bättre i alla avseenden.

Nästa morgon ligger Stena Saga förtöjd mitt i Oslo med den norska huvudstadens nya vackra operahus som närmaste granne.

Efter ett pass i gymmet är det dags att lyssna på Göran Dahlmans avtalsgenomgång. Göran har fullt upp med att svara på alla frågor kring detaljer i det nya avtalet, men alla verkar efter mötet nöjda både med svaren de fått och med avtalet.

En av de som har lyssnat på Göran är matrosen Orvar Möller som har jobbat av och till på Stena Saga i åtta-tio år.

— Emellanåt har jag också jobbat med att köra lastbil och jag har också varit på torrlastare och på fiskebåtar. Min första påmönstring var 1976.

Nu räknar jag med att bli kvar på Stena Saga. Det är en av de bästa arbetsplatser

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 9

jag har varit på. Gemenskapen ombord är stor och det är ett bra gäng att jobba med.

För tillfället är Orvar Möller donsöbo och han växte också upp på Donsö.

— Fast under senare år bodde jag länge i Skene. I och med att du växer upp på Donsö är sjöfarten något naturligt att jobba i. Min far var fiskare och hade egen fiskebåt.

Orvar jobbar två veckor och är hemma i två veckor.

— Fritiden är inte svår att fylla ut. Jag tar det i början rätt lugnt och brukar också passa småbarn ibland. Jobbet på Stena Saga kan vara rätt stressigt men allt brukar ändå flyta på bra. Vi har våra rutiner och vet vad vi ska göra. De norska gästerna är trevliga att ha att göra med och det är aldrig några problem, Vad tycker du spontant om det nya avtalet efter informationen du har fått?

— Själva lönedelen tycker jag låter bra.

Positivt är också den extra satsningen på ett tillägg för driftpersonalen på färjor. Så jag har ingen anledning att klaga.

På Stena Sagas hotelldel jobbar Karin Zwart.

Hon har varit på Stena Saga i drygt ett år efter att tidigare ha varit på DFDS. — Helt klart är det på många sätt bättre

Matros Orvar Möller har under åren jobbat som fiskare, lastbilschaufför och sjöman. — Jag växte upp på Donsö så sjöfarten har alltid funnits nära mig. Som det känns nu så blir det säkert så att jag fortsätter segla resten av mitt yrkesliv.

De var en nöjd Göran Dahlman, vice klubborförande i Stena Line, som kunde summera avtalsinformationen på Stena Saga. — Det är inte varje dag du nästan har 100-procentig anslutning på ett fackligt möte, framhåller Göran.

att jobba på Stena Saga. Arbetsgemenskapen är otroligt fin. Vissa arbetsveckor är det många hytter att städa. Då känns ett arbetspass i ryggen och axlar när jag mönstrar av. De första dagarna hemma i Göteborg blir det då mycket vila.

Tänker du fortsätta jobba till sjöss?

— Ja, det tänker jag absolut göra, svarar Karin Zwart.

— Den här livsstilen passar mig och det är bra att jobba vecka-vecka. Det kamratskap du upplever ombord på en båt är också något helt unik.

Hur upplever du lönen och övriga villkor till sjöss?

— Visst kunde våra löner vara bättre, men jag tycker att det nya avtalet verkar bra. Lönen tycks höjas skapligt så det verkar som om våra förhandlare har gjort ett bra jobb.

Det är ord som säkert gläder Göran Dahlman eftersom han ingick i sjöfolkets avtalsdelegation vid årets förhandlingar.

— Att så gott som alla medlemmar ombord mötte upp på informationsmötet var positivt och glädjande, säger Göran när vi är på väg hem till Göteborg.

— Medlemsintresset på Stena Saga visar att de fackliga avtals- och vardagsfrågorna fortfarande engagerar hur mycket diverse borgerliga politiker och tyckare i massmedia än försöker dödförklara svensk fackföreningsrörelse.

Sjömannen 2/2008 9

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 10

“Vintertid är Tor Begonia en rullande restaurang” Tor Begonia är ett av Tor Lines fyra fartyg som idag är svenskflaggade. Av de omkring 140 sjöanställda i rederiet arbetar ett 80-tal personer på SEKO sjöfolks avtalsområde.

En av dem är Sefik Kalkan, kockstuert på Tor Begonia som står i byssan när Sjömannen, tillsammans med ombudsmannen Peter Skoglund, kliver ombord i båten som ligger i Tor Lineterminalen i Göteborg.

Text o bild: Lennart Johnsson — Jag började segla i passagerar- och kryssningsbåtar och har varit i Tor Line i åtta år, berättar Sefik.

— Tor Line är ett bra rederi så här hoppas jag kunna fortsätta jobba tills jag blir pensionerad.

Normalt är Sefik Kalkan ombord i en månad och hemma en månad.

— Men just nu gör jag ett pass på 15 dagar eftersom jag har problem med ryggen. Hösten och vintern kan det vara tufft att vara ute när det gungar på Nordsjön. Ända fram till april kan det vara rejäla stormar. Då märks det att du jobbar på en rullande restaurang.

Vad tycker du om det nya avtalet?

— Får erkänna att jag inte har satt mig in i det speciellt mycket. Den stora nyheten är förstås att kostersättningen har bakats in i lönetarifferna. Det kommer säkert att fungera det också. Min lön tycker jag är rätt låg med tanke på att jag har seglat så länge. Men jag ångrar definitivt inte att jag gick till sjöss och längtar inte

Sefik Kalkan som är kockstuert på Tor Begonia bor i skånska Osby. Han kom som 16-åring till Sverige från Turkiet

Kockeleven Marko Padjen går ut gymnasiet i vår och hoppas på ett jobb till sjöss.

10 Sjömannen 2/2008

tillbaka till ett jobb på en krog i land.

Sefik Kalkans dialekt avslöjar att han bor i Skåne, närmare bestämt i Osby.

— Jag har hus så det är alltid saker att göra. Till av- och påmönstringen kör jag bil. Det brukar ta ungefär tre timmar.

Sitt egentliga ursprung har annars Sefik i Turkiet. Han kom som 16-åring till Sverige med sin bror.

— Jag kommer från Istanbul, en fantastiskt spännande stad som jag fortfarande regelbundet besöker. Min syster bor kvar där. Mitt svenska favoritlag i fotboll är Malmö FF och mitt turkiska är Besiktas. Numera känner jag mig mer som skåning än som turk även om jag i en landskamp mellan Sverige och Turkiet håller på Turkiet.

Vilken mat brukar du bjuda på ombord?

— Det är en blandning av olika matkulturer. Ofta blir det svensk husmanskost. Idag är det turkisk kebab till lunch och italiensk piccata till middag. När jag

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 11

kom hit var Sverige i mycket ett riktigt uland vad gäller mat. Vitlök exempelvis fanns inte att köpa i butiker utan du fick gå till apoteket och köpa vitlökspulver.

Idag däremot är matkulturen internationell.

I byssan finns denna dag också kockeleven Marko Padjen. Han går tredje året på Ester Mosessonsgymnasiet och går ut i vår.

— Blir det bara möjlighet att få segla, att få jobb på en båt tänker jag pröva på det. Jag tycker det är kul att laga mat och gillar det mesta, säger Marko.

Känner du av sjögången?

— Nej, det har gått bra hittills även om gungningarna märktes de första dagarna.

Tor Begonia går fram och tillbaka mellan Göteborg och Immingham.

— Vi går efter turlista ungefär som en buss eller spårvagn, tycker Sefik Kalkan.

Lennart Gränsmark, bås på Tor Begonia, har hunnit med en hel del under sina år till sjöss.

— Min första påmönstring var 1959 på Astrid av Skillinge, säger Lennart på bred gotländska .

— Jag växte upp i Visby och Vibble men bor sedan många år i värmländska Råda utanför Hagfors. Som ung grabb på Gotland var det på den tiden inte mycket att välja på. Antingen blev du bonddräng, fiskare eller sjöman.

— De första sjöåren handlade det om långa törnar. Flera gånger gick jag ut på vintern och kunde förhoppningsvis vara hemma något på sommaren. Det krävdes 18 månader ombord för att få fri hemresa, och inte ens då kom du alltid hem. Det berodde på hur långt det var till närmaste lämpliga hamn.

Wallenius och Broströms är några av de storsjörederier Lennart Gränsmark har hunnit med.

— Under åren har jag upplevt både uppgångar, nedgången på 1970- och 80talen och dagens lilla uppgång för svensk sjöfart. För egen del har jag haft jobb hela tiden, det har aldrig varit några problem.

Under 2008 fyller Lennart Gränsmark 65 men han har inga planer på att pensionera sig ännu.

— Nej, jag hoppas kunna fortsätta ett tag till.

Till Tor Line kom Lennart 1983 men han var iland andra halvan av 80-talet och gick ut igen 1988.

— Jag provade på att köra lastbil ett tag iland men insåg att sjölivet passar mig bäst. Både våra löner och avlösningssystemet till sjöss tycker jag numera är bra. Nya avtalet och vad det innebär att kostersättningen numera är en del av lönen har jag

Tor Begonias bås Lennart Gränsmark är väl befaren. Han började segla 1965 och fyller i år 65. Lennart trivs med sjömanslivet och hoppas kunna segla ett tag till.

inte hunnit sätta mig in i så mycket. Jag brukar vara ombord i omkring en månad innan det är dags för en period hemma.

Ombord på sina båtar brukar Lennart Gränsmark alltid kallas för Gotland.

— Finns det två gotlänningar i besättningen kallas jag som regel för storgotland och den andre killen för lillgotland.

Vad brukar du göra hemma i Värmland?

— Det blir inte så mycket jag gör utöver att ta det lugnt. Ibland är jag ute i markerna. Har faktiskt sett vargar vid ett tillfälle men har inte själv haft ont av dom.

— Rätt ofta åker jag till Gotland även om resorna dit är dyra. På ön har jag min far, syster och bror. De gotländska rötterna sitter fortfarande i mycket kvar.

Tor Begonia går alltså i linjetrafik mellan Göteborg och engelska Immingham,

Som regel ligger båten sex timmar i Immingham. Hon har gått tre och ett halvt år i trafiken och byggdes på ett varv i tyska Flensburg. I dagsläget har Tor Line inga TAP-anställda på sina båtar.

Motormannen Fredrik Muhr berättar att han nästa dag ska fylla 20 år.

— Det blir att ”fira” ombord. På Tor Begonia har jag varit i två veckor och kommer närmast från ett jobb som motorman i Finnlines.

Stockholmaren Fredik Muhr gick på Långholmens sjömansskola.

— Hittills har jag inte ångrat att jag valde sjömansbanan. Arbetsmarknaden till sjöss verkar också för tillfället riktigt bra.

Lönen är helt OK eftersom jag fortfarande bor hemma. När jag är hemma jobbar jag på för att bli klar med körkortet.

Fredrik har inget sjöfolk i släkten.

Sjömannen 2/2008 11

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 12

— Så valet att börja segla har skett helt utan påverkan, Fick ni besök av facket när du gick i skolan.

— Nej, det fick vi inte. Själv valde jag att gå med i SEKO sjöfolk när jag började på Finnlines.

Av Fredriks 32 klasskamrater på sjömansskolan är det bara sex-sju stycken som jobbar till sjöss idag.

— Det är de klasskompisar som seglar som jag brukar umgås med idag. För egen del tror jag nog att jobbar till sjöss också om tio år. Kanske läser jag till befäl framöver. Men det är bra att jobba några år som motorman för att få erfarenhet.

Fredrik Muhr uppskattar den introduktion han fått i maskin.

-- Jag har mottagits här på ett fint sätt.

Alla respekterar att jag inte är så erfaren ännu och visas mig tillrätta. Överhuvudtaget är det en bra båt med en fin stämning.

Bra också att vi har tillgång till e-mail ombord. Själv har jag med min laptop.

1e reparatören Larsa Karlsson har sin bestämda uppfattning om facket.

— Facket borde åter bli mer av kamporganisation som man var på 1950- och 60talen. Idag är det alldeles för slätstruket och försiktigt agerande från de fackliga ledningarna. Se bara på Vaxholmsdomen nyligen som försvagar facket ännu mer.

Istället för att reagera sitter folk tyvärr

Motorman Fredrik Muhr får “fira” 20-årsdagen ombord på Tor Begonia.Av hans klass på 22 elever som gick ut sjömansskolan på Långholmen i Stockholm seglar idag bara sex eller sju stycken.

Förste reparatör Larsa Karlsson t.v. tillsammans med maskinisten Thörelöf. De två belönas inom kort av Sjömanshusstiftelsen för ett förbättringsförslag.

Sjömannen 2/2008 12

hemma och tittar på TV istället. Utan tvekan borde facket ha mer makt.

Larsa är före detta varvsarbetare på Kockumsvarvet.

Han har också prövat på marinens fartyg, — Men handelsflottan är den enda riktiga flottan, säger han när han visar upp det skinande rena maskinrummet.

Broströms, Johnsons, ACL och Älvtank är några rederier som Larsa Karlsson har hunnit med.

— Tor Line är ett bra rederi och jag räknar med att fortsätta till sjöss.

Hemmahamn för Larsa är Nättraby i Blekinge.

— Där renoverar jag mitt hus och har också bil och båt. Jag är förresten gift med en kvinna från Nordirland och har på nära håll upplevt konflikten där vid olika besök.

— Förresten ska jag snart upp till Stockholm. Jag och en av maskinisterna har belönats av Sjömanshusstiftelsen för ett förslag vi kommit med. Det är en form av testlänk för vacumkontroll, säger Larsa Karlsson, precis när vi ska gå iland. Så det blir att ta fram kameran igen för att fotografera Larsa och maskinisten Thörelöf framför deras uppfinning.

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 13

Sjรถmannen 2/2008 13

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 14

Rekord i omröstningar på årets repskap

De totalt 41 röstberättigade ombuden på SEKO sjöfolks representantskap i Göteborg nyligen hade en rätt tuff arbetsdag. Framför allt fick de vara aktiva i samband med att valen genomfördes.

För samtliga nio ersättare i avdel-

ningsstyrelsen krävdes slutna omröstningar innan ordningsföljden blev klar.

Text: Lennart Johnsson Kenny Reinhold, på mötet enhälligt omvald som avdelningens ordförande, framhöll i sin rapport om styrelsens verk-

Kenny Reinhold, ordförande i SEKO sjöfolk avtackar pensionären Knut Lien. Knut blev fackligt aktiv i Sjöfolksförbundet på 1970-talet och facklig ordförande i Röda Bolaget 1977. Knut Liens senaste uppdrag var som förtroendevald revisor i avdelningen.

14 Sjömannen 2/2008

samhet att 2007 varit ett tufft år för den svenska fackföreningsrörelsen.

Många medlemmar gick under 2007 ur facket, inte minst på grund av den borgerliga regeringens beslut som inneburit kraftiga höjningar för den enskilde medlemmen av a-kasseavgifterna.

Vidare informerade Kenny om att diskussioner kommer att fortsätta under 2008 med SEKO om den överenskommelse som träffades med förbundet i samband med sammanslagningen mellan SEKO och Sjöfolksförbundet.

En fråga som oroar hela sjöfartsnäringen är att regeringen dröjer med ett förslag om tonnageskatt.

Risken är enligt Kenny Reinhold att flera av de nybyggen som svenska redare har beställt inte får svensk flagg om det inte blir någon tonnageskatt.

Läget i Östersjön är fortsatt oroligt Att finska fartyg inte längre ska få sälja snus ombord gör att några idag finskflaggade fartyg kan komma att få svensk flagg.

Det osäkra läget i Östersjön gör att SEKO sjöfolk måste fortsätta att ha täta kontakter med Finska Sjömansunionen och estniska sjöfacket EMSA framhöll Kenny Reinhold.

Mats Ekeklint, ombudsman på SEKOs förhandlingsavdelning med ansvar för

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 15

bland annat sjöfartsbranschen, informerade om det nya avtalet som träffats.

Avdelningens kassör Chang Strömberg föredrog avdelningens verksamhetsberättelse som enhälligt godkändes av repskapet. Det innebar också att styrelsen fick ansvarsfrihet för det gångna året.

Av verksamhetsberättelsen framgår att SEKO sjöfolk under år 2007 tappade drygt 600 medlemmar. Även budgetförslaget för SEKO sjöfolk för år 2008 godkändes enhälligt av ombuden.

Oförändrad medlemsavgift Medlemsavgiften till SEKO sjöfolk blir under år 2008 oförändrad eller 152 kronor i månaden till avdelningen. Denna avgift har varit oförändrad sedan samgåendet med SEKO 1996.

En nyhet på repskapets dagordning var ett förslag till verksamhetsplan för SEKO sjöfolk. Planen godkändes utan invändningar av repskapsledamöterna.

De olika verksamhetsberättelserna för SEKO sjöfolks olika fonder godkändes också av repskapet. Det gäller SEKO sjöfolks fond för fackliga rättigheter, lång-

Valförrättarna Lars Nilsson och Thomas Stenberg hade mycket att göra på repskapet. På bilden är det Anette Karlsson, klubbordförande i FinnLines Ship Management, som röstar.Anette är nyvald till avdelningsstyrelsen.

Karlsson, Jonas Forslind, Kenneth Österlund och Christer Lindgren. De fyra styrelseledamöternas mandattid är på fyra år.

Komplicerat ersättarval Däremot blev det minst sagt komplicerat när det handlade om valen av nio ersättare

1e ersättare Karin Barth 2e ersättare Mats Olsson 3e ersättare Göran Dahlman 4e ersättare Tedde Scott 5e ersättare Åke Sönerud 6e ersättare Ralf Lindgren 7e ersättare Christer Sjökvist 8e ersättare Mats Lindgren 9e ersätare Kaim Skenderi Mandattiden för de nio ersättarna är fyra år.

Till tre revisorer i avdelningen med en mandattid på fyra år valdes Magnus Werner, Thomas Stenberg och Ulla Stoltz.

Lars Widell fortsätter att vara auktoriserad revisor i avdelningen under det kommande året.

Mats Olsson, klubbordförande i Broström Ship Management valdes till 2e ersättare i avdelningsstyrelsen.

tidssjukas fond, internationella solidaritetsfonden, SEKO sjöfolks kulturstipendiefond och Teddy Winterholms stipendiefond.

När det gällde valen så omvaldes alltså Kenny Reinhold enhälligt till avdelningens ordförande på fyra år. Även avdelningens sekreterare Åke Högberg blev enhälligt omvald på fyra år.

Beträffande valen av fyra ordinarie ledamöter i styrelsen gick repskapet på valberedningens förslag och valde Anette

SEKO sjöfolks kassör Chang Strömberg föredrog och fick godkänt för verksamhetsberättelsen på repskapet.

till avdelningsstyrelsen. Efter begäran o m votering gjordes totalt åtta omröstningar för att fram på vilken plats ersättarna skulle hamna.

Valberedningens förslag blev delvis omkastat och ersättare valdes nu enligt följande:

Björn Jonasson, klubbordförande i Wallenius Marine AB var orolig för den svenska kollektivtalsmodellen efter Vaxholmsdomen.

Sjömannen 2/2008 15

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 16

Undantag krävdes för svenska modellen

SEKO sjöfolks avdelningsstyrelse stående fr.v. Björn Jonasson, Chang Strömberg, Kenny Reinhold, Åke Högberg, Kenneth Österlund och 2e ersättaren Mats Olsson.

Sittande fr.v. Jonas Forslind, Christer Lindgren, 1e ersättaren Karin Barth,Thomas Larsson och 3e ersättaren Göran Dahlman. Saknas gör styrelseledamöterna Sonny Ryberg och Jens Ole Hansen. (Foto: Lennart Johnsson)

SEKO sjöfolks representantskap hade också två motioner att ta ställning till.

Den ena motionen, som kom från klubben på Wallenius Marine AB, krävde ett undantag för den svenska kollektivavtalsmodellen.

Walleniusklubben framhåller att det är mycket oroväckande att svenska kollektivavtalen hotas efter EG-domstolens ytt-

rande i Vaxholmsfallet för en tid sedan.

Klubben ville därför att representantskapet driver kraven att SEKO och LO kräver att regeringen begär ett permanent och bindande undantag för den svenska kollektivavtalsmodellen som villkor för att ratificera det nya EU-fördraget.

Efter förslag från avdelningsstyrelsen beslutade repskapet att ställa sig bakom

motionen med tillägget att den skickas vidare till SEKOs förbundsstyrelse.

Den andra motionen från Scandlinesklubben i Helsingborg ville att sjöfolksavdelningen inför ett studerandemedlemskap med en mycket låg terminsavgift.

Repskapet beslöt att i princip ställa sig bakom tankegångarna i motionen och att den därför kan anses vara besvarad.

Thomas har varit medlem i 45 år!

För några veckor sedan kunde motormannen Thomas Larsson fira 45 år som medlem i Sjöfolksförbundet och SEKO sjöfolk.

Högst välförtjänt fick Thomas också sjöfolkets 40-årsnål i samband med repskapsmötet i Göteborg.

— Jag började på gamla Sessanlinjen 1963, berättar Thomas som i många år varit fackligt aktiv och sitter i avdelningsstyrelsen.

Men Sessanlinjen var inte Thomas Larssons första erfarenhet av sjöjobb. Han hade dessförinnan bland annat jobbat som smörjare i en norsk båt i 1,5 år. Även om Thomas Larsson växte upp i Uddevalla har Danmark varit hans hemmahamn sedan mitten av 1960-talet.

— Sjölivet har alltid passat mig. På Ses16 Sjömannen 2/2008

sanlinjen var det bra men Stena är också ett fint rederi.

Det fackliga engagemanget har varit självklart för Thomas Larsson.

— Jag har till exempel suttit i Sjöfolksförbundets överstyrelse, varit sektionsordförande i flera båtar och sitter alltså idag i avdelningsstyrelsen.

— För mig är det en självklarhet att vara med i facket. Ytterst handlar det om solidaritet. Jag har ingen förståelse för dom som väljer att ställa sig utanför den fackliga gemenskapen.

Under Thomas Larsson år till sjöss har naturligtvis mycket förändrats. Det mesta anser han har förändrats till det bättre.

— Arbetsmiljön ombord idag är till exempel oändligt mycket bättre än under

Thomas Larsson

min första sjötid. Avlösningssystemet är också oändligt mycket bättre än förr.

LJ

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 17

Sjöfolkets nya hemsida på plats!

SEKO sjöfolks nya och omgjorda hemsida lanserades för en tid sedan. En stor nyhet är att bara medlemmar kan logga in och få del av viktig information på hemsidan.

Det är också bara medlemmar som kan komma in och debattera på vårt debattforum, berättar Jonas Forslind.

Text: Lennart Johnsson Jonas har tillsammans med konstnären och Sjömannenmedarbetaren Lars Mellis Melander jobbat mycket intensivt med att förändra sjöfolkets hemsida.

— Inte minst har vi jobbat mycket med att göra sidan lättnavigerad och därmed lättillgänglig, säger Jonas Forslind.

— Ett viktigt mål med hemsidan är att den också regelbundet ska uppdateras.

Viktigt sidan är aktuell — För att få en levande hemsida krävs självklart att den hela tiden ska kännas aktuell och levande av användarna. En hemsida som aldrig uppdateras är en död sida, framhåller Jonas.

— Fyra-fem personer på avdelningen kommer att utbildas för att kunna uppdatera sina respektive arbetsområden.

Bit för bit håller nu SEKO sjöfolks

Det här är några av symbolerna som finns överst på SEKO sjöfolks omgjorda hemsida.

hemsida på att fyllas med information från olika områden.

Sidan innehåller matnyttig information om bland annat det fackliga medlemskapet, avtal, lagar, arbetsmiljö, a-kassan, försäkringsfrågor och internationella frågor.

Här finns även ett aktuellt kalendarium, uppgifter om kontakter på SEKO sjöfolk och mycket annat.

Högst upp på sidan går det, genom att klicka på olika symboler, enkelt att navigera sig vidare.

— Jag och konstnären Lars Mellis Melander jar lagt ned mycket arbete på att göra SEKO sjöfolks omgjorda hemsida lättnavigerad och därmed lättillgänglig, berättar Jonas Forslind. Resultatet av Jonas och Mellis arbete går att se för de som går in på adressen www.sjofolk.se

Några av länkarna längst ned på sidan går till Sjömannen, LO-tidningen och EUportalen.

— Jag är övertygad om att den omgjorda hemsidan kommer att bli ett stort mervärde för medlemmarna, säger Jonas Forslind.

— Medlemmarna kommer exklusivt att få tillgång till innehållet i avtalen, de får utökad försäkringsinformation.

— Jag och Mellis Melander har levererat själva plattformen till hemsidan och nu är det upp till avdelningen att fylla på med information till sidan.

Valt arbetarrörelsens färger — När jag jobbat med illustrationer till SEKO sjöfolks hemsida har jag medvetet valt att använda arbetarrörelsens traditionella färger, berättar Lars Mellis Melander.

— Min och Jonas Forslinds tanke är att sidan givetvis ska kännas modern, levande och användarvänlig, men att den samtidigt

ska knyta an till arbetarrörelsens klassiska traditioner.

— Avsikten är att det tydligt ska märkas att det är den fackliga organisationen SEKO sjöfolk, med rötter i svensk arbetarrörelse, som är avsändare av sidan.

Så loggar man in En medlem i SEKO sjöfolk kan logga in på hemsidan genom sitt sexsiffriga medlemsnummer som är det så kallade användarnamnet.

Lösenordet är medlemmens postnummer. Denna information finns på baksidan av tidningarna Sjömannen och SEKOtidningen. Den som vill kan därefter enkelt ändra sitt lösenord. Viktigt är då att medlemmen uppger sin e-postadress.

De medlemmar som har problem att komma in på hemsidan kan kontakta medlemsservice på telefon 020 140 0 150.

Adressen till hemsidan är samma som tidigare eller www.sjofolk.se Sjömannen 2/2008 17

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.49

Sida 18

Viking XPRS har gjort premiärturen

Viking Lines nyaste fartyg Viking XPRS fick nyligen svensk flagg. Båten gjorde sin jungfrutur den 27 april och är byggd på finska Aker Yard.

Dagen efter, den 28 april gick Viking XPRS in på sin ordinarie rutt mellan Helsingfors och Tallinn.

I och med Vikings nytillskott är det nu tre av rederiets åtta båtar som har svensk flagg. De övriga två är Viking Cinderella och Ålandsfärjan.

— Att Viking XPRS seglar under svensk flagg innebär att hon lyder under det svenska sjöfartsreglementet samt att

Nytt avtal för befälen Avtalet för de två sjöbefälsförbunden blev nyligen också klart. Avtalet är ett treårsavtal.

Det nya befälsavtalet innebär bland annat att alla löner höjs med 5,3 procent från och med den 1 februari 2008.

Från den 1 februari 2009 höjs lönerna med ytterligare 5 procent och från den 1 februari 2010 med 4 procent till.

Dessutom innebär uppgörelsen några specialsatsningar.

Anställda i tankfartyg större än 3 000 GT får en ytterligare höjning med 4,5 procent från och med den 1 februari 2008.

Samtidigt får anställda i torrlastfartyg som är större än 3 000 GT också en ytterligare lönehöjning från den 1 februari, men med 2,5 procent.

18 Sjömannen 2/2008

arbetsförhållanden och kollektivavtal regleras enligt svensk standard, framhåller Jan Kårström, vd för Viking Line Skandinavien.

Vi har haft bra diskussioner med Viking Line i samband med inflaggningen, berättar Dennis Sirviö, ombudsman för SEKO sjöfolk i Stockholm.

Totalt handlar det om ungefär 100 personer per vakt som arbetar på SEKO sjöfolks avtalsområde, eller ungefär 200 nya medlemmar.

Viking Line kommer också inom kort att ersätta gamla Ålandsfärjan med Rosella

för trafiken mellan Sverige och Åland.

Rosella får då svensk flagg. Under nästa år kommer därefter Rosella att ersättas av ett nybygge.

Viking XPRS har certifikat för att ta ombord 2 500 passagerare. Hon har två separata bildäck, varav ett för 230 personbilar och det andra för 1 000 lastmeter frakt och bussar.

Båten är 185 meter lång och 27,7 meter bred.

Viking XPRS är på 34 000 bruttoton och håller högsta isklass 1A.

LJ

Detta gäller om du tar ut vederlag kontant Har du valt att ta ut verderlag kontant när din anställning upphört? Kolla då upp vad det är som gäller för dig om du ansöker om a-kassa direkt efter din sista arbetade dag.

A-kassans regelverk är en knivig djungel för den som blir arbetslös. Extra knivigt kan det vara när man har arbetat på sjön. I en relativt ny dom har Kammarrätten kommit fram till att om den anställde väljer att få sina innestående vederlagsdagar utbetalda som pengar i stället för att kvarstå i tjänsten hela vederlagstiden ut, ska den anställde betraktas som arbetslös frånförsta dagen efter anställningens slut.

A-kassan för Service och Kommunikation har beslutat att följa Kammarrättens dom, det vill säga att betrakta en medlem, som valt att få vederlaget utbetalt i

pengar stället för att kvarstå i tjänsten, som arbetslös från och med den första dagen efter anställningens upphörande.

Men eftersom medlemmen har haft möjlighet att kvarstå i tjänsten för den tid han har fått vederlag, kommer det att betraktas som att han själv har valt att avsluta sin anställning.

Detta får till följd att den sökande kommer att avstängas från rätten till akassa under ett visst antal dagar beroende på hur länge han hade kunnat kvarstå i tjänsten.

Avstängningstiden är 10 dagar om tjänsten skulle ha pågått högst fem dagar till, 20 dagar om den skulle ha pågått högst 10 dagar till och 45 dagar om den skulle ha pågått mer än 10 dagar.

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 19

“Reinfeldts blå khmerer ett hot mot välfärden” Allt fler svenska kulturarbetare och författare engagerar sig idag och protesterar mot den borgerliga regeringens politik. Författare åker på turnéer och läser mot regeringen och skådespelare och musiker engagerar sig på olika sätt.

För en tid sedan besöktes Sjömannen av ståupparen, skådespelaren med mera Ronnie Eriksson och av sångerskan Sanna Carlstedt.

Text o bild: Lennart Johnsson De turnerade på senvintern för utsålda hus runt om i Sverige med förställningen Livsfarlig Ledning.

— Förhoppningsvis kommer turnén att fortsätta i höst, säger Ronnie Eriksson.

Ronnie, Sanna, sångaren Stefan Sundström och ståuppartisten Zinat Pirzadeh fann varandra genom föreningen Alliansfritt Sverige.

— För mig känns det självklart att Sverige måste byta politik, att vi med dagens politik går mot en katastrof, säger Ronnie Eriksson.

— Den politik som Fredrik Reinfeldt och hans blå khmerer i regeringen för är ett hot mot välfärdssverige.

För den sakens skull höjer han långt ifrån den förra socialdemokratiska regeringens politik till skyarna.

— Politiken som Reinfeldt för är i mycket en fortsättning på regeringen Perssons politik, menar Ronnie.

— Timbrohögerns långsiktiga mål att få människor att byta åsikter har organisationens dessvärre lyckats väl med.

Ronnie Eriksson och Sanna Carlstedt anser att det i dagens politiska situation är märkligt att inte LO satsar mer på kulturen som en positiv motkraft.

— Istället är LO i full fart på väg att centralt lägga ned sin kulturverksamhet vilket är helt ofattbart, säger de.

— I våra föreställningar har vi inga absoluta svar utan ställer istället frågorna, framhåller Ronnie Eriksson.

— För mig handlar det om att kulturen ska spegla samhället. Om man tar bort kulturen vad har vi då kvar, funderar Sanna Carlstedt.

Ronnie Eriksson är oroad över avpolitiseringen i dagens samhälle.

— Vad som måste vara uppenbart för alla är att vi definitivt inte har ett jämlikt samhälle.

Med Livsfarlig Ledning och andra föreställningar hoppas Sanna Carlstedt och Ronnie Eriksson att visa på vikten av solidaritet, att man tillsammans kan åstadkomma positiva samhällsförändringar.

Ronnie Eriksson och Sanna Carlstedt satsar på att med kulturen som vapen försöka förändra samhället.

— Det gäller att sätta ned foten och säga att vi vägrar acceptera dagens nyliberala politik, säger de.

De ger inte heller mycket för dagens massmediasituation.

— När man är ute på turné och på hotellrummet på kvällen zappar runt bland TV-kanalerna är det lätt att bli beklämd.

— Kanal efter kanal visar bara yta och har inget innehåll. De flesta TV-kanaler och tidningar anser tydligen att den stora uppgiften är att få oss människor att vara konsumenter, säger Ronnie Eriksson.

Min uppfattning är att vi som är kulturarbetare måste ta vårt ansvar och försöka påverka samhället i rätt riktning, menar Sanna Carlstedt.

Tror ni att det är möjligt att vända dagens utveckling och åter gå mot ett solidariskt samhälle?

— Vi bara måste tro att det går att vända utvecklingen, säger Ronnie och Sanna.

— Det är här och nu det avgörs hur framtiden kommer att bli.

— Fast visst ser det på många håll i världen idag dystert ut, säger Ronnie Eriksson och nämner läget i Irak.

— Vi måste ändå försöka få människor att börja tänka igen, att engagera sig fackligt och politiskt och att på olika sätt protestera mot den borgerliga regeringens människofientliga politik som slår mot de utsatta grupperna i samhället.

Den som vill veta mer om och när Ronnie Eriksson och Sanna Carlstedt och de andra kommer att turnera i höst kan gå in på Alliansfritt Sveriges hemsida som har adressen www.alliansfrittsverige.se

A-kassans föreningsstämma 2008 Ordinarie föreningsstämma för A-kassan för Service och Kommunikation hålles fredagen den 30 maj klockan 10.00.

Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm.

Lokal skyltas i entrén.

Dagordning enligt stadgarna § 8 Styrelsen Med hälsning A-kassan för Service och Kommunikation Melker Ödebrink

Sjömannen 2/2008 19

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 20

(Riv gärna ut och spar med

Bra att veta som medlem!

Ny medlem i SEKO sjöfolk Du som är ny som medlem i SEKO sjöfolk måste för att bli medlem i SEKOs arbetslöshetskassa, själv skriftligen göra ansökan om inträde.

Ansökningsblankett för inträde finns på sidan här intill.

kassan aviserar sitt beslut att de drar in sjukpenningen då de anser att Du kan söka och anta arbete på den öppna arbetsmarknaden – skall Du omgående anmäla Dig som arbetssökande på arbetsförmedlingen –- även om Du är sjukskriven av läkare och har giltigt läkarintyg.

Om du slutat din anställning

Viktigt!

Du som slutar ett vikariat eller en tillsvidareanställning MÅSTE anmäla Dig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen

den första arbetslösa dagen.

Sjukpenning för arbetslös För den som är arbetslös kan sjukpenningen sedan den 1 juli 2003 inte vara högre än den högsta dagpenningen från a-kassan.

Eftersom den högsta dagpenningen från a-kassan sänkts från 730 kronor om dagen till 680 kronor om dagen från den 1 januari 2007, innebär det att den högsta möjliga sjukpenningen för en arbetslös under 2007 är 486 kronor om dagen Observera att sjukpenning på 486 kronor och dagpenning från a-kassan på 680 kronor i själva verket är lika mycket. Sjukpenning betalas ut för sju (7) dagar i veckan, medan dagpenning från a-kassan betalas ut för fem (5) dagar i veckan.

Om du är sjukskriven Om du är sjukskriven och Försäkrings-

Om du har slutat en anställning måste Du omgående, den 1:a arbetslösa dagen, sätta upp Dig som arbetssökande på AF, oavsett om det var ett vikariat eller en tillsvidareanställning. Detta för att kvarstå i SGI (sjukpenninggrundande inkomst hos Försäkringskassan) för att inte bli 0-placerad - dvs 0:- i sjukpenning/dag.

Fär att åter komma in i försäkringen krävs att Du arbetat i 180 dagar eller kan uppvisa ett anställnignsavtal med en tillsvidareanställning.

Detta för attt Du inte skall bli utan någon försäkring, samt för att du inte skall råka ut för att även bli 0:--placerad vid ett eventuellt senare sjukfall.

Arbetslöshetsersättning och deltidsarbete Nya regler för deltidsarbete gäller från den 7 april 2008 En ny begränsningsregel för arbetslöshetsersättning i samband med deltidsarbete börjar gälla från och med den 7 april 2008, enligt ett regeringsbeslut.

Maximalt 75 ersättningsdagar i kombination med deltidsarbete För veckor då du utfört deltidsarbete kan du få maximalt 75 ersättningsdagar per ersättningsperiod. Resterande dagar av ersättningsperioden får endast användas för veckor då du inte utfört något arbete.

De 75 ersättningsdagarna börjar räknas den 7 april 2008. Ersättningsdagar för kassakortsveckor före den 7 april 2008 omfattas inte av begränsningsregeln, oavsett när de betalas ut.

Begränsningsregeln gäller alla anställningsformer, även timanställningar. Även semester räknas som arbete. Begränsningsregeln gäller endast dagar med arbetslöshetsersättning, inte dagar med aktivitetsstöd. Ersättningsdagar i en vecka där du påbörjat eller avslutat en anställning räknas. Karensdagar räknas inte.

Ensamstående med barn under 18 år Du som är ensamstående och har egna barn under 18 år som på grund av vårdnad eller umgänge är boende helt eller delvis i ditt hem, kan anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin när du har förbrukat dina 75 deltidsdagar. Ytterligare information om detta kan du få från Arbetsförmedlingen.

Tidigare begränsningsregler upphör Före den 7 april 2008 fick du som hade en tillsvidareanställning på deltid inte ta en ny ersättningsperiod i anspråk efter att den tidigare ersättningsperioden tagit slut. Den begränsningsregeln har nu upphört att gälla.

Medlemsavgifter för år 2008 För aktiv medlem är avgiften till förbund och arbetslöshetskassa 612 kronor i månaden.

För pensionerad medlem är avgiften 110 kronor per månad.

Reducerad avgift per månad beviljas efter ansökan under följande förutsättningar.

– Vid studier (ej rekryteringsbidrag) är avgiften 443 kr. Sänd in en kopia på beslutet Du fått från CSN till SEKO sjöfolk.

– Vid arbetslöshet (i mer än 6 mån) är avgiften 271 kr.

– Vid föräldraledighet (i mer än 6 mån) är avgiften 515 kr.

Vid sjukdom (i mer än 6 mån) är avgiften 515 kr. OBS glöm ej ev. AFA-försäkring. Övergår sjukskrivning till sjukersättning Sänd in en kopia på beslutet från Försäkringskassan. Avgiften är 465 kr vid hel

20 Sjömannen 2/2008

sjukersättning och 515 kr vid halv sjukersättning.

– Vid uttag av ålderspension är avgiften 110 kr.

– Vid avtalspension är avgiften 465 kr.

Sänd in beslut från pensionsutbetalaren.

– Vid arbetslöshet med endast grundbelopp från A-kassan alt. ej ersättningsberättigad från A-kassan är avgiften 221 kr.

En ansökan kan hämtas på hemsidan www.sjofolk.se eller kontakta din klubb/avdelning.

Betalning av medlemsavgift Genom avtal med redareföreningen dras din medlemsavgift från lönen varje månad.

Medlem som har ersättning från a-kassan får automatiskt medlemsavgiften dragen på denna ersättning.

Om medlemsavgift inte blivit dragen

från lönen viss månad, sänds inbetalningskort hem automatiskt.

Meddela oss om förhållandet ändrats och ingen ersättning från a-kassan utgår vid exempelvis sjukdom eller studier. Då skall inbetalningskort sändas hem för egen betalning.

Utlandsadress/tillfällig adressändring Meddela medlemsservice om du flyttar till adress utanför Sverige eller om du vill ha din post från oss till annan adress än din folkbokföringsadress.

Information om kollektiv hemförsäkring Premien för din kollektiva hemförsäkring, som du får efter ett års medlemskap, ingår i medlemsavgiften.

Om du inte bor på din folkbokföringsadress, och vill att försäkringen ska gälla för den bostad du bebor, ska du själv meddela Folksam detta.

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 21

ar medlemsinformationen)

Sjรถmannen 2/2008 21

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 22

Viktig information om ditt försäkringsskydd Medlemsförsäkringar som följer med medlemskapet: I Ditt medlemskap i SEKO sjöfolk ingår följande försäkringar hos FOLKSAM. Behöver Du hjälp eller har frågor om försäkringarna kontakta Din fackliga företrädare. Har Du ingen klubb på arbetsplatsen kontakta den ombudsman som har hand om det rederi som Du arbetar i.

För mer info: www.folksam.se/sekosjofolk

Kollektiv hemförsäkring - GF 14 800 för bosatta i Norden Efter 12 månaders sammanhängande medlemskap eller efter övergång till oss från annat LO-förbund där Du hade kollektiv hemförsäkring.

Olycksfallsförsäkring Fritid – TFF – GF 10 500 och GF 11 800 Gäller olycksfallsskador eller ersättning för rehabilitering vid sjukdom.

GF 11 800 – upphör vid 65-års ålder. // GF 10 500 – gäller i medlemskapet.

Barngrupplivförsäkring – GF 10 500 För barn stadigvarande bosatta i Norden, bosatta på medlemmens adress.

Kompletteringsförsäkring – utförsäkrad TGL – GF 14 095

dödsfall samt ersättning/sjukkapital vid långvarig sjukskrivning. Du kan medförsäkra Din make/maka, sambo eller registrerad partner.

TFA – Trygghetsförsäkring Arbetsskada

Gäller vid dödsfall för de medlemmar som inte har någon TGL-försäkring genom anställningen. Upphör vid 65-års ålder.

Fritidsolycksfallsförsäkring 10500

Inkomstförsäkring – GF 14750 - medlemmar tillhörande både SEKO/SEKO A-kassa

Medlemspension - pensionssparande

Vid ofrivillig arbetslöshet. Är Du berättigad till ersättning skickar A-kassan hem en ansökningsblankett till Dig.

–

GF-

Gäller för medförsäkrad make/maka, sambo eller registrerad partner.

Eget sparande inför pensioneringen.

Gruppförsäkring pensionärer – Olycksfall-/gruppliv GF 19 000 – vid 65 år För Dig själv och medförsäkrad.

Gruppförsäkringar – Folksam Gruppförsäkringar ingår inte i medlemsavgiften, men kan köpas förmånligare p g a medlemskapet. Om Du har frågor om dessa försäkringar – kontakta Folksam direkt eller: www.folksam.se

Våra försäkringar genom kollektivavtal - AFA:

Medlemsbarn Barnförsäkring – Olycksfall-, sjuk- och dödsfall.

AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring

Grupplivförsäkring – GF-15 000

Är ett komplement till sjukpenning dag 1-360 dagen, när ev. sjuklönen från rederiet är slut och om FK betalar ersättning.

Är ni två i hushållet som har kollektiv hemförsäkring så ingår allriskförsäkringen.

Försäkringen gäller för ersättning vid 22 Sjömannen 2/2008

För olycksfall i arbetet, färdolycksfall - ej med trafikförsäkrat fordon, eller vid arbetssjukdom.

Om Du råkat ut för skada skall Du anmäla skadan till Din arbetsledare som skall göra en skadeanmälan till Försäkringskassan samt en skadeanmälan till TFA (AFA).

AGB – Avgångsbidrag/Omställningsstöd Gäller om Du blivit uppsagd p g a arbetsbrist.

Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare. Har Du ingen klubb på arbetsplatsen, kontakta den ombudsman som har hand om det rederi som Du arbetar i. Vill Du veta mera: www.afaforsakring.se och gå in under försäkringar.

Allriskförsäkring – för boende i Sverige

Vid arbetslöshet kan man vara berättigad genom efterskydd i försäkringen. Vid sjukersättning kan månadsersättning utgå.

Premiepensionsförsäkring Gäller endast för de som är anställda. Vid sjukdom eller vid föräldraledighet betalar försäkringen premien till Avtalspensionen under en viss tid (annars betalar arbetsgivaren).

Avtalspension SAF-LO Tillägg till den lagstadgade pensionen.

Du kan placera själv – kontakta FORA www.fora.se

Fler tips: gå in och titta på www.skyddsnet.se

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 23

Become a member of MARINO! Both APL and LEARN have worked for many years together with the Swedish trade union movement and the Swedish Social Democratic party.

In the Philippines, MARINO has had much support in important matters concerning OFWs (Overseas Filipino workers) from the progressive party AKBAYAN in the Congress. — In these matters we also work together with land based organisations for OFWs. AKBAYAN is a Social Democratic party which also has much co-operation with the Swedish party, tells Milton Unso. — SEKO urges all TAP-employed ratings to get in touch with MARINO and

become members, says Lennart Johnsson, Editor in Chief of the magazine of SEKO Seafarers’ Branch.

You can contact MARINO via e-mail to Milton Unso mmunso2002@yahho.com.

You can also call Milton’s mobile number at 0928 391 5557. Read more about MARINO and LEARN on the webpage www.learn.org.ph From Milotn Unso you can order your own copy of Out of Sea. In the latest issue you can read articles about the first national manning convention, about the discrimination of Filipino female seafarers onboard cruise ships and health problems facing Filipino seafarers and much more.

The front page of Out of Sea.

A new issue of Out of Sea, MARINO’s official newsletter has recently been published. MARINO is a Filipino organisation for seafarers with close links to SEKO.

By: Lennart Johnsson

4HE 3WEDISH -ERCANTILE -ARINE &OUNDATION

— We work among other things with human right issues for Filipino seafarers’, organise educations and seminars about urgent matters, can offer seminars for seafarers wives and much more, says Milton Unso, President of MARINO. — Recently we have started to organise Filipino seafarers in the inter island traffic. Sadly there is still no genuine trade union for Filipino seafarers despite the fact that we are the number one country in the world supplying seafarers to the international market.

With SEKO, MARINO has had a close co-operation for almost 10 years. — We are very grateful for the great support from SEKO to fund many of our different activities. Hopefully this co-operation can continue for the years to come.

Milton Unso hopes that more of the Filipino seafarers who work on the Swedish TAP-agreement will become members of his organisation. — We need the support of the TAPseafarers to build a strong union for seafarers in our country, feels Unso, who himself is a former Radio Officer.

During 2008 MARINO can, among other things offer basic trade union education, seminars for future union leaders, seminars about the issue of HIV/AIDS, seminars for seafarers’ wives and more.

MARINO is affiliated to the Filipino Labour Centre APL (Alliance of Progressive Labor) and also a member of the education centre LEARN.

REWARD 2009 For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow´s safe, environmentally friendly and ergonomic workplace in the Swedish merchant fleet.

We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding: s GREATER MARITIME SAFETY s REDUCED RISKS AT WORK AND OFF DUTY on board s IMPROVED OPERATING AND MATERIAL ECONOMY s GENERAL ENVIRONMENTAL AND OR economic improvements s GREATER OPERATING RELIABILITY s MEASURES PROMOTING COMFORT AND WELL BEING 4HE 3WEDISH -ERCANTILE -ARINE &OUNDATION AWARDS PRIZES EVERY YEAR FOR PROPOSALS IN these areas. )N ADDITION THE &OUNDATION REWARDS COM MENDABLE CONTRIBUTIONS OR OUTSTANDING SEA

MANSHIP DURING A SEA RESCUE OPERATION OR AN accident onboard.

Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice.

The proposals, which could be written in English, will be examined by the Foundation’s technical expert group after which the board of the Foundation will decide on which proposals are to be rewarded. The Foundation has earmarked approximately SEK 500,000 for these awards.

Proposals must have arrived at the Foundation not later than 31 October, 2008. The rewards will be awarded during spring, 2009. Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation.

Stiftelsen Sveriges SjÜmanshus The Swedish Mercantile Marine Foundation Katarinavägen 22 SE-104 65 Stockholm, Sweden Phone: +46 8-641 44 37 (8.00 –13.00) Fax: +46 8-640 64 00 E-mail: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

SjĂśmannen 2/2008 23

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 24

Magnus tog hem fototävlingen!

Den här bilden av matros Magnus Henrysson fick 1a pris i Sjömannens fototävling.

Sjömannen säger stort grattis till matros Magnus Henrysson på TT-Line som vann tidningens fototävling.

Juryn hade att ta ställning till knappt 100 bilder tagna av ett 15-tal medlemmar.

— Vi hade att ta ställning till många fina bilder som på olika sätt skildrade människorna ombord som var tävlingens tema, berättar Jonas Forslind i juryn.

Magnus Henrysson tog även hem tredjepriset med en bild han kallar nattvakt på bryggan.

Andre pristagaren Jörgen Språng hade skickat med en svit bilder, vilka alla höll en hög kvalitet.

Bilden som fick andra pris av Jörgen Språng kallar han ”utgång”. Ytterligare en bild tagen av Jörgen, som vi publicerar här, kallar han “Pelles eyes.”

Juryn ansåg också att några fotografer borde få hedersomnämnanden för sina bilder. En av dessa är tagen av kockstuert Jari Virtanen på Furestar och visar matros Anders Sjöberger när han drar upp makrill utanför Frankrike, och blir så ivrig att han tappar byxorna.

Ett hedersomnämnande får också matros Daniel Möllerström. En av hans bilder pryder omslaget på det här numret av Sjömannen.

24 Sjömannen 2/2008

2e pris fick Jörgen Språng för den här bilden.

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 25

Bilden som fick 3e pris. Foto: Magnus Henrysson.

Pristagarna är underrättade och deras priser är på väg. Sjömannens läsare är självklart välkomna att fortsätta skicka in bilder om livet till sjöss även om tävlingen denna gång är avslutad.

Fotografer som får sina bilder publicerade får ett honorar.

LJ

Foto: Jörgen Språng

Foto: Jari Virtanen Sjömannen 2/2008 25

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 26

Fuerteventura och tyska ubåtsbaser

Tysk ubåt bunkrar i Sydatlanten.

För sjutton år sedan bodde reskamraten Ia och jag några veckor i fiskehamnen Morro Jable, nära Fuerteventuras sydvästra spets med Punta de Jandia längst ut.

Liknar vi denna del av ön vid en fot bodde vi på sydkusten, under hälen. I Morro de Jable hörde vi rykten från Hitler-Tysklands glansdagar – att unga tyskar då dök upp från andra sidan bergsmassiven, Macizo de Jandia. Närmare bestämt från Cofete på fotens ovansida som vetter mot norr.

nedanför bergen, en landningsbana för tyska flygplan. Dessa förde via Spanien och andra kanariska öar tyska specialister och hemligstämplat gods till Fuerteventura. ***** Uppgifterna om att Villa Winters ägare var läkare var felaktiga. Gustav Winter var tysk byggmästare, hamnkonstruktör och

Av: Ove Allansson I en liten resebroschyr kunde vi läsa om Villa Winter, namngiven efter en tysk läkare, Winter, och ”att stranden vid Cofete användes som bas för tyska ubåtar under andra världskriget”. Trakten var då otillgänglig och tycktes vid vårt besök fortfarande vara så, från landsidan sett.

I skiftet 2007-2008 gjorde vi ett nytt besök på denna kanariska ö – endast tio landmil från nordvästra Afrika och det tidigare Rio de Oro eller Spanska Sahara, nu våldtaget av Marocko.

Nu vet jag att uppgifterna om en tysk ubåtsbas vid Cofete är fel, däremot satte ubåtar iland folk. Ubåtsbaserna fanns på två andra ställen. Men här vid Cofete fanns under andra världskriget, på sandstranden 26 Sjömannen 2/2008

Ubåtens däckskanon ger eld.

militäringenjör och utlånad till FrancoSpanien. Winter hade tidigare studerat och arbetat i Spanien. Redan som ung, 1921, avslutade Winter tekniska studier i Madrid. Han deltog senare i byggandet av ett elverk som kom igång 1928, i Las Palmas.

Samma år som Hitler vann riksdagsvalet, 1933, kom Winter för första gången till

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 27

Tysk ubåt i övervattensläge, däckskanon klargörs för eld mot allierad lastångare. Kommer ubåten från en bas på Fuerteventura?

Fuerteventura och arbetade med vissa projekt (källor Fuerteventuras Arkiv). År 1937 for Winter tillbaka till Tyskland för att året därpå resa med fartyget ”Richard Ohlrogge” och en expedition till Fuerteventura. Där skulle man fotografera och kartlägga: (källa Manuel Ros Agudos bok ”La guerra secreta de Franco” och Frau Winter-Althaus).

Förmodligen var Winter övertygad nazist. Hösten 1940 träffades Hitler, Franco och Winter. Der Führer klargjorde sitt intresse för att upprätta stödpunkter, baser, för bland annat ubåtar på Fuerteventura. Franco biföll som tack för de stora krigsinsatser Nazi-Tyskland gjorde under Spanska inbördeskriget, 1936-1939, för att hjälpa Franco och fascisterna till makten. År 1939 hade Jandiahalvön spärrats av och 1941 blev Winter, via tre spanjorer, ägare eller förvaltare av stora områden.

Redan före andra världskriget hade Gustav Winter kontakter med Abwehr III-Canario, en del av den tyska underrättelsetjänsten. Agent eller inte? ***** I januari detta år, i El Cotillo, uppe i norr på Fuerteventuras västkust – i slutet av vistelsen på ön – träffade jag, efter ett tips, en pensionerad byggmästare med

kännedom om de tyska ubåtsbaserna.

Detta via nu döda bekantskaper inom branschen. Min tysk- och engelsktalande uppgiftslämnare, som jag kallar E, vill inte se sitt namn i tryck.

Innan jag tursamt nog kom på rätt spår hade Ia och jag, med hamnstaden i norr, Corralejo, som bas rest runt på mellersta och östra delen av ön med vanliga bussar – en fördel då man inte bara träffar andra turister utan även spanjorer, invånare på Fuerteventura.

Frågan om Hitler-Tysklands ubåtsbaser är, trots det som offentliggjorts i Spanien, inte populär på Fuerteventura. Upprepade förfrågningar från olika tidningar och organisationer till Archivo de Fuerteventura Insular om gamla foton och annan information vad gäller anläggningarna i Ajuy har givit till svar att det inte finns någon dokumentation. Åter till El Cotillo – i den sköna januarivärmen och från en soffa hade vi utsikt längs kusten. Djupt nedanför oss, bland svarta klippor, såg vi El Cotillos väl skyddade fiskehamn. Svarta rev skyddar, förbundna med en hög cementmur och vågbrytare.

E berättade att fiskehamnen något påminner om forna tyska ubåtsbaser längre söderut längs Fuerteventuras västkust.

Den med störst betydelse fanns vid Ajuy,

vars grottor i de brant stupande bergen, är utmärkta på några kartor.

— Du nämnde att i en grotta fanns en fullständigt utrustad verkstad för reparationer och översyner av tyska ubåtar!

— Ja, bekräftade E, mellan verkstaden i bergsgrottan och skyddande rev förstärkta med cementkonstruktioner kunder tre ubåtar ligga i bredd. Hit fördes också förråd av bränsle, torpeder, proviant och annat.

— Ryktena är alltså sanna?

— Visst, du borde själv åka dit och titta.

När man står däruppe vid Ajuy och tittar ned i djupet förstår man hur väl platsen för basen var vald.

— Vad finns där nu?

— Några konstruktionsrester och en civil hamnkran, men platsen är som sagt värd ett besök. Dykningar och aktiviteter under vattnet i närheten är förbjudet. Det kan du se på skyltar. Ajuys fiskebåtar tar inga fångster där.

E berättade att förmodligen var Gustav Winter konstruktör även här. I närheten fanns kalkugnar för tillverkning av den cement som behövdes vid basens byggande. Tidigare hade Winter varit inblandad i startandet av en cementfabrik på ön.

Winter var också konstruktör av Morro Jables hamn.

Den andra basen låg söder om Ajuy, Sjömannen 2/2008 27

47563 Sjom 2 2008

08-04-30

14.40

Sida 28

utanför La Perad, även den skyddades av rev, men var av mindre betydelse och utan större verkstad.

Tyvärr hann Ia och jag inte att med buss eller hyrd bil fara söderut och titta på resterna av den tyska ubåtsbasen vid Ajuy.

Vid hemkomsten insåg jag att det inte var nödvändigt. Uppgifter och bilder fann jag på nätet – inte minst hos Diashow Ajuy visas foton på grottorna. På vissa bilder syns ventilations-schaktens övre delar, rör och annat. Ovanför grottorna och runt bukten finns fyrahundra meter rör och rostiga, hålförsedda ”pollare” i järn och andra detaljer.

Planer på att göra den forna tyska ubåtsbasen till en turistattraktion har dryftats. Man tror att särskilt tyskar, engelsmän och amerikaner skulle lockas dit. Varför inte skandinaver? ***** Efter mötet med E tänkte jag på vad svenska sjömän har berättat för mig om de tyska ubåtarnas härjningar i Sydatlanten. I ett reportage i ”Sjömannen”, i serien ”Människan ombord”, från jonsaren Hood River Valley, 1971, berättade motormannen Arvid Nordin om hur det var därute under kriget. Vid intervjun fyllde han sextio år, en veteran med fyrtio år till sjöss som kände sig mera hemma i Argentina än i Sverige, bosatt och gift i BA, Buenos Aires. ”I över 30 år har Arvid Nordin seglat på Sydamerika. Han har slipat ventiler och kannhalat i fartyg ägda av rederier som

Grotta på Fuerteventuras västkust. Här vid Ajuy fanns en av de tyska ubåtsbaserna under andra världskriget.. En grotta hyste en komplett reparationsverkstad.

Brodin, Svea, Fredrika, Svenska Lloyd, Trans och Johnson. Några år for han i jänke- och liberiabåtar.

Under andra världskriget for han två år

Villa Winter, den tyske militäringenjören Gustav Winters stora hus nära stranden i Cofete. Gustav Winter blev spansk medborgare 1958 och nämns i spanska dokument som “Don Gustavo Winter Klingele.

28 Sjömannen 2/2008

i Trans tanker Bera mellan Venezuela och Buenos Aires eller Montevidero. En natt, just norr om ekvatorn, tog tyska ubåtar inte mindre än sjutton av konvojens tjugofyra handelsfartyg.

— Livbältet var viktigaste klädseln på den tiden, berättar Arvid Nordin”.

Senare, av någon orsak ej med i mitt reportage, berättade Nordin att de i oljan brinnande sjömännen inte kunde hjälpas.

Inte ens eskorten fick stoppa och plocka upp torpederade sjömän. Det är hemska minnen att bära med sig.

Det är inte omöjligt att de tyska ubåtarna kom från Fuerteventura eller någon annan kanarisk ö. ***** Efter tillförlitliga uppgifter låg under några månader 1941, i Las Palmas, sex tyska ubåtar: U-69, U-105, U-103, U-106, U123 och U-124. Kanske var några av dem senare baserade på Fuerteventura. År 1943 sänktes en annan ubåt, U-167, av engelskt flyg i kanariska vatten.

För Sjömannens äldre läsare är det bekant hur de tyska ubåtarna härjade även längs den brasilianska kusten. I dessa farvatten sänktes flera svenska fartyg, men – även båtar ur den brasilianska handelsflot-

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 29

Fuerteventuras kust vid Cotillo. De tyska ubåtsbaserna låg längre söderut. (Foto: Ove Allansson)

tan. Detta var en av orsakerna till att Brasilien gick med de Allierade och år 1942 förklarade Tyskland krig för att senare sända en expeditionskår till Italien. Styrkan, vars ”minnessalar” jag har sett i Rio, hade många stupade och sårade i de hårda striderna mot tyskarna vid Monte Cassinos snöhöljda berg.

Av den tidigare nämnda boken ”La guerra secreta de Franco”, ”Francos hemliga krig”, framgår att Spaniens neutralitet under andra världskriget var en bluff, det gällde inte bara hjälp till tyska ubåtar utan mycket annat. När det gick som bäst för Hitler och Mussolini planerade Franco att anfalla Gibraltar och att även gå in i Frankrike innan landets kapitulation. Franco hade dessutom planer på att erövra franska kolonier i Afrika.

Andra källor uppger att Franco ville ha hjälp av tyskarna att erövra Gibraltar. Hitler föreslog fallskärmstrupper, men detta stoppades av de tyska generalerna. Mera bekant är att Franco sände 50 000 spanjorer in i de sovjetiska vintrarna på Tysklands sida, många dog och sårades.

Kanske mindre känt är att – medan frivilliga amerikaner i Abraham LincolnBataljonen stupade i kampen mot Franco och dennes tyska och italienska styrkor – försåg amerikanska oljebolag det fascistiska Franco-Spanien med olja. ***** Åter till Gustav Winter, sedan 1958 spansk medborgare – i spanska dokument

nämnd som ”Don Gustavo Winter Klingele”. På Fuerteventura, innan medborgarskapet, talades om den mystiske tysken Winter, ingift i släkten Althaus, en man i svarta glasögon och i sällskap med en svart hund.

Efter ett år i allierad fångenskap fick paret Winter-Althaus 1947 återvända till Kanarieöarna, där de blev tomatodlare.

Frankfurter Rundschau uppger att Winter föddes 1893 i Neustadt och avled 1971 i Las Palmas, vid sjuttioåtta års ålder.

Kort innan Winters änka dog skönmålade hon mannens levnad – i en intervju 1983 i tidningen La Provincia.

Villa Winter i Cofete? År 1986 påbörjades en renovering av huskomplexet.

Anläggningen övertogs 1991 av en bevakningsfirma, men är nu i annan privat ägo.

När anläggningen ursprungligen byggdes är omdiskuterat. Kanske var det först en mindre byggnad som senare byggdes ut och säger rykten: med underjordiska gångar in i berget, gångar som senare raserades. Andra uppgifter menar att huset byggdes över en grotta. Det isolerade läget sägs ha varit utomordentligt lämpligt, inte minst under krigets slutskede då höga nazistiska potentater landsattes från tyska ubåtar.

Vissa källor förmodar att tornet byggdes som positionsmärke för både ubåtar och flygplan. Det talas också om radiosändningar.

Uppgifter om att anläggningarna skulle ha rymt möjligheter för ansiktsoperationer

av kända nazister – innan de under nya namn och identiteter dolde sig i Spanien eller kom iväg till Argentina – är såvitt jag förstår obekräftade.

Apropå Argentina, redan i slutet av 1946 utgavs en tysk nazitidning där. ”Der Weg” utkom var fjortonde dag, framställdes av flyktade SS-gamar och spreds internationellt från Buenos Aires. Tidningen lär vara den första i världen som förnekade utrotandet av sex miljoner judar.

(Förutom redan nämnda tidningar och nätpublikationer är källorna Stern Magazine, Malpais, Ideas och Diaro de Las Palmas)

Karta Fuerteventura och Lanzarote Sjömannen 2/2008 29

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 30

Sjöfolket surfar vidare på motionsvågen Svensk sjömansservice nu är inne på sitt sextionde årsvarv eftersom startskottet sköts redan i november 1948. Det året började Handelsflottans Välfärdsråd sin verksamhet. Redan från början fanns idrott och motion som en uppskattad ingrediens på programmet och har så också förblivit.

Text: Hasse Fredriksson Sjöfartens omvälvande utveckling under de gångna sex decennierna har förvisso krävt anpassning och förnyelse av aktiviteternas utformning, men idrotten har ändå kunnat hålla ställningarna på ett imponerande sätt.

En blick i backspegeln på sportsäsongen 2007 bekräftar att sjömanskåren fortfarande ägnar sig åt motionerande i betydligt större omfattning än många andra yrkesgrupper.

Av det ursprungliga grenutbudet från början av 1950-talet finns fotbollen ännu kvar på en hedersplats. Detta trots att det genom kortare hamnliggetider och minskade besättningstal blivit svårare att kunna arrangera spontana matcher mellan lag från två samtidigt inneliggande fartyg.

En stor del av matcherna i 2007 års internationella serie, vilken var den 40:e i ordningen, avgjordes vid turneringar dit många av lagen kom resande och spelade flera matcher på samma dag eller under samma dygn.

Några exempel på sådana turneringar är danska Hirtshals Nordsjöcup, Bergen Championship, Nordic Summer Cup och Ports of Stockholm Cup. I denna kategori ingår självklart också Rosenhills ”24-timmars”, vilken har spelats sedan 1983. Premiären blev en sådan succé att det därefter har varit da capo varje år, vilket innebar att ”24-timmars” i fjol kunde fira sitt 25-årsjubileum under den sista augustihelgen. Totalt 24 lag agerade på de tre planerna.

Förutom fartygslag fanns det också sjöbefäls- och sjömanselever representerade.

Dessutom deltog ett lag, spelande under namnet Båtman, i vilket ingick spelare av betydelse för den göteborgska sjöfarten, nämligen de som vid kajerna tar emot respektive kastar loss förtöjningarna på alla anlöpande fartyg.

Till finalen kvalificerade sig norska Bideford Dolphin och Båtman, där de sistnämnda visade sig ha bästa konditionen.

De besegrade motståndarna med hela 6-0 och segerpokalen hamnade därmed hos ett landlag för första gången i turneringens 25åriga historia.

30 Sjömannen 2/2008

Sveriges största halvmara GöteborgsVarvet samlade som vanligt flera löpande sjöfolkare.

De 187 fartygslag som deltog i 2007 års internationella fotbollsserie spelade tillsammans 365 matcher under säsongen.

Av dessa avgjordes hela 94 på idylliska Kaknäsklubben i Stockholm medan 59 spelades på Rosenhill i Göteborg.

Detta innebär att över 40 procent av det gångna årets seriematcher spelades på svenska planer! Många av världens storhamnar lyser med sin frånvaro i fotbollens aktivitetsstatistik.

Både seriesegrarna från Malta-registrerade kryssningsfartyget Delphin och tvåan, cypriotiska Thomson Spirit, spelade merparten av sina kamper i nordiska hamnar.

Titeln ”Svenska sjöfolksmästare” har stått på spel sedan 1951 då ostasiataren Benares var bästa blå-gula lag i den första nordiska fotbollsserien. SM-titeln 2007, den 57:e i ordningen, hemfördes av laget på Silja Symphony i kraft av fjärdeplatsen i den internationella serien.

Obetvingliga Obbola Friidrotten har under alla år funnits med i det årliga aktivitetsprogrammet med en bred uppslutning av aktiva sjöfarare i alla åldrar och av bägge könen. Deltagarsiffrorna har kunnat bibehållas på en imponerande hög nivå trots dagens tuffa tidspress och nytillkomna hinder i form av ISPSkoden och annat.

Sedan 1954 har besättningarna på den svenska handelsflottans fartyg varje år

kunnat kämpa om en segertrofé i den lagtävling, som under 2007 avgjordes för 54:e gången. Åren 1954-99 kallades tävlingen för Prinspokalen.

Därefter blev den omdöpt till HKFpokalen, ett namn som den bar till i fjol då HKF:s införlivades i Sjöfartsverket. Idag kallas pokalen för Sjöpokalen.

Facit för Sjöpokalens premiärår 2007 är att 63 fartyg av de mest skilda kategorier representerades av 750 individuella tävlande.

Besättningen på Obbola, som erövrade de tre sista inteckningarna i HKF-pokalen, visade sig snart obetvinglig och segrade även i Sjöpokalen med bred marginal till det närmaste efterföljande laget på Jehander 1, till vardags sandtransporterande i Mälaren.

På tredjeplatsen placerade sig Gunilla, Sveriges största segelfartyg, som tillika är en seglande gymnasieskola.

Fest på gator, broar och trottoarer, rock, dragspel, jazz, samba och dansorkestrar – det mesta fanns med när den 28:e upplagan av GöteborgsVarvet arrangerades den 12 maj. Den 21 kilometer långa halvmaran innebär inte bara löpning för de drygt 30.000 deltagarna utan också lika lång sträcka av publik, musik och festivitas.

Det är ingen tvekan om att GöteborgsVarvet tjänade som en inspirationskälla när Sjömilen, sjöfolkets egen uthållighetsaktivitet, etablerades 1987.

Under de gångna 21 åren har det också varje gång funnits ett stort sjömansinslag i

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 31

det allt omfångsrikare startfält som samlats i Slottsskogen innan de gett sig ut på den krävande rundan.

Den snabbaste sjömanslöparen var Daniel Jansson, Ocean Spirit. Med tiden 1.37,12 sprintade Daniel in på en förnämlig 3.034:e plats och visade ryggtavlan åt drygt 27.000 medtävlare. Han passerade under målskynket dryga minuten före förre skeppskocken Janne Gullbrandsson, numera sjökocklärare vid sjömansskolan i Helsingborg.

Det var förvisso inte alla av de 269 deltagarna i Sjömilen som fanns med som deltagare i GöteborgsVarvet utan mången motionerade på egen hand ombord eller i land, vilket de gjorde med sådan flitighet att de tillsammans avverkade 8.768 millängder, en distans jämförbar med två varv runt Ekvatorn. Årets stora nyhet inom sjömansidrotten var etablerandet av Träningsverket, en aktivitet där deltagarna får tillgodoräkna sig 50 poäng per genomfört minst halvtimmeslångt motionerande, oavsett i vilken form detta har utövats.

Detta nytillskott, som har en utpräglad motionsprofil, blev 2007 års stora fullträff och samlade hela 821 deltagare under premiärsäsongen. En morot för deltagande i Träningsverket hos både Broströms och Wallenius är att deltagarna erhåller vissa nyttosaker, som utdelas efter uppnådda poängnivåer, vilket är ett tips till andra att ta efter då tävlingen har många positiva effekter i folkhälsans tjänst.

På samma sätt som inom idrotten i stort har det varit de aktiviteter inom sjöfolkets sportande som varit mätbara med kronometrar och måttband eller utövats i lagform som har väckt den största uppmärksamheten.

Det motionerande som mången sjöfarare troget och träget utövar i enskildhet inom bland annat Sjömilen, Sundsimningen och Trampfarten eller kanske i annan form, både ombord och under hemmaledigheterna, registreras förvisso för dem som skickar in sina motionsrapporter men de har hittills riskerat att komma i skuggan av andra, mer spektakulära aktiviteter.

Kanske kan nytillskottet Träningsverket ändra på detta.

Motionerande i vatten, det för sjöfararna mest närliggande elementet, sköt fart på allvar när lagtävlingen Guld-Gunnars simcup etablerades 1986. Deltagarna får inom ramen för denna kraftmätning simma 200 meter vid tio tillfällen under året.

Under den 22:a upplagan av simcupen var det aldrig någon tvekan om vilket gäng som skulle lägga beslag på segerpokalen.

Svenska sjöfolksmästare i fotboll år 2007 blev laget från Silja Symphony. (Foto: Rosenhill).

Simmarna på Wallenius biltransportbjässe Turandot tog redan från början täten. Därefter ökade OW-gänget månad efter månad ut försprånget till de 30 konkurrenterna.Turandots simmare hemförde simcupen för femte året i följd.

En av de senast tillkomna grenarna inom sjömansidrottens revir är innebandy, den bollsport som är den snabbast växande i svensk idrottshistoria någonsin.

Bland de som anammat denna unga disciplin finns också sjömansidrottarna.. Något seriespelande har det inte varit fråga om, men sedan 1995 har det tävlats om en årlig mästerskapstitel i grenen.

När de 13:e sjöfolksmästarna skulle koras hade tolv spelsugna sjömanslag samlats i Rosenhills sporthall för att göra upp om den eftertraktade SM-titeln.

Färjan Gotlands lag erövrade segerpokalen för tredje året i rad. Gutniska lag har lagt beslag på SM-titeln under sju av de senaste åtta åren eftersom Gotlands bolagskolleger på Thjelvar har fyra finalsegrar på sin meritlista.

Golfsporten har mångåriga anor inom sjöfartssfären. I fjol spelades den 38:e årgången av Shippinggolfen. Deltagarna har huvudsakligen utgjorts av landanställda inom branschen.

Men givetvis har också sjömanskåren med allt större engagemang givit sig i kast med denna precisionskrävande disciplin. År 1995 spelades den första sjöfolkstävlingen, döpt till HKF-golfen, på Söderköpings golfklubb. Sedan dess har det varit årliga möten mellan maritima klubbsvingare på banor landet runt.

Genom HKF:s avveckling gjordes ett namnbyte inför 2007 års säsong så att tävlingen numera benämns Sjöslaget. Arena för fjolårets tävling var Vinbergs golf-

klubb, strax utanför Falkenberg. Här fick de 57 deltagarna bekanta sig med genuin halländsk natur under promenaden runt banans listigt utplacerade 18 hål. Sedan några år har också spelats om ett skolmästerskap mellan deltagare från Sjöfartshögskolorna, vilket har avgjorts på Kalmar Golfklubbs banor naturskönt belägna strax intill Kalmarsund. Den tävlingen, som är öppen även för andra sjömansgolfare, går nu under namnet Sjöslaget Ost. Bordtennis har funnits på den svenska sjöfolksidrottens program sedan mitten av 1950-talet medan den internationella serien i pingis hade premiär först 1981.

Under senare år har det varit en svensk dominans inom denna bollsport eftersom blå-gula gäng segrade under åtta år i följd 1999-2006. Den trenden bröts i fjol när laget från panamanska Millennium Express fick stiga upp överst på prispallen med tyska Argus respektive norska Spar Taurus på platserna därnäst.

Av de tio svenska seriespelande btlagen lyckades Bro Deliverer bäst genom att komma på åttonde plats.

Av övriga bollsporter drabbades basketserien av en liten tillbakagång under fjolåret både vad gäller antalet deltagande lag och genomförda matcher.

Att sportsäsongen 2007 innehöll ett brett spektrum av aktiviteter finns dokumenterat genom resultatlistor, kommentarer och ett rikhaltigt bildmaterial i årssammanfattningen Sjöfolksidrott 2007.

Denna har nyligen skickats ut till handelsflottans fartyg.

Vill du ha ett eget exemplar kan du surfa in på Sjömansservice hemsida www.seatime.se och navigera fram till fliken Motion. Här finns ett beställningsformulär som du kan fylla i.

Sjömannen 2/2008 31

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 32

Den fulländade generationen Det finns stunder då man känner sig gammal. Stunder då man handskas med denna känsla och samtidigt känner ett visst övermod. Förklaringen är enkel. Vi som är födda på 1940-talet eller tidigare är alla ”överlevare.”

Det är naturligtvis särskilt frestande att i dessa stunder av sund hybris rikta ett misstroende till alla unga hönor och tuppar som nu styr landet.

Dessa stackare som tror sig veta bäst.

Och som har fått så mycket gratis av oss fyrtiotalister. Vi som aldrig har ställt oss i vägen och aldrig varit någon propp.

Ja, kanske en liten propp. Vi har ju varit tvungna att skapa vissa trygghetslagar för att kunna sitta kvar på våra jobb. Detta var viktigt under den perioden då vi skapade ett trygghetssystem för den otrygga generation som kom efter.

Att det under denna övergångstid medförde nyanställningsstopp är väl inte så mycket att orda om. Och ingen bör väl missunna oss våra feta pensioner efter vår självuppoffrande kamp. Vi som har satsat hela vår själ för att den efterkommande generationen skall känna sig trygga i den bästa av alla världar.

Många av de yngre är förvisso duktiga, men de inger inget förtroende.De är, som äldre sjömän envist upprepar, inga riktiga sjömän. De har inte i tillräcklig utsträckning prövats av livet.

Därför är det fullständigt huvudlöst att en spoling som Fredrik Reinfeldt skall leda landet.

Veklingar Nu måste jag även om det bär mig emot bli lite mera konkret. Låt mig först bara fastslå en sak.

Min generation, alltså vi som är födda på 1940-talet, är den tryggaste generation som världen någonsin skådat. Vår historiska insats kan aldrig övervärderas. Vi lärde världen att revoltera i grupp. Vi protesterade mot Amerika.

Glöm inte bort att det var amerikanarna som släppte den första bomben över Hiroshima. Och vi blev inte alls sura när vietnameserna så småningom svek sina ideal.

Vi uppfann också rockmusiken utan att senare skrika oss hesa på alla rockgalor. Vi gick inte ens dit. Vi klädde oss med utsökt smak och stil trots att vi beskylldes för att gå i uniform som kommunisterna i Kina.

Vi såg till att våra tjejer höjde kjolen över knät. Bara en sådan sak. Vi slogs för en fri 32 Sjömannen 2/2008

Anders Wällhed Kulturkrönika uppfostran och var de friskaste och rosigaste barn som världen någonsin skådat.

Med detta som utgångspunkt vågar jag dra den självklara slutsatsen att alla efterkommande årgångar är veklingar. Därför har vi på bästa sätt försökt att skydda kommande släkte genom en rad kompetenta åtgärder. Vi har byggt upp ett trygghetssystem där tjänstemän i den offentliga sektorn bildat en trygg skyddsmur runt alla medborgare.

Allt har ett pris Detta har i viss mån fördyrat hela samhällsstyret, staten, landstingen, alla de 290 kommunerna och inte minst de hundratals statliga verken.

Men kostar det så smakar det, eller om det var tvärtom. Vad betyder i det stora perspektivet en förlorad sjukvårdskapacitet. Okej, det ofrånkomliga priset har varit att vårt land toppar världens skatteliga, efter Danmark. Men vad hade vi att välja på. Och danskarna vet man aldrig var man har.

Eftersom alla medborgare födda senare än 1949 i grunden är otrygga så har det krävts ordenliga arbetsinsatser och åtgärder för att främja deras svaga trygghetskänsla. Ständigt nya lagar och förordningar. Självklart på bekostnad av något annat, men sådant är livet.

Nu är trygghetsbegreppet i grunden svårt att definiera.

Vi fyrtiotalister hade en solid förankring i de förnuftets grundkrafter som styr-

de vår uppfattning att trygghet bara skapar otrygghet.

Jag kommer i stunden att tänka på min morfar som var skutskeppare och fiskare.

Någon gång i slutet av fyrtiotalet försökte en aningslös släkting att kränga på honom en flytväst. Morfars enda kommentar var: ”Den tar jag aldrig på mig. Den förlänger bara pinan om jag faller överbord.” Självklart lärde han sig aldrig simma. Om sanningen skall göra sig hörd så hände det någon enstaka gång att han tog på sig flytvästen.

Men bara vid finare tillfällen. När han gick i högmässan eller på bröllop.

Med morfar som god förebild blir alla försök till modern coachning rent löjeväckande. Vi fyrtiotalister behövde aldrig tänka på någon livsstilsförändring.

Vår puls slog rätt redan från början. Vi behövde aldrig bryta några gamla mönster eftersom det var vi som skapade dem.

Coachning som företeelse, denna gigantiska bluff, där falska shamaner tjärnar grova stålar på folks dåliga självkänsla, möts bara av oss fyrtiotalister med förakt.

Och nu pratar vi inte mer om det.

Överlevare Låt oss nu titta lite närmare på varför just vi fyrtiotalister blev sådana unika överlevare. Okej, redan som spädbarn blev vi lagda på magen i lådor som våra fäder spikat ihop av överblivet virke och som målades med blytung röd färg.

Vi andades då in den största blyhalt mänskligheten upplevt. Och vi överlevde.

Blev Fredrik Reinfeldt lagd i en sådan låda, jag bara frågar?

De få av oss som föddes i familjer där det ägdes en bil, hur gick det för oss?

Jo vi överlevde utan barnstol, bilkudde, säkerhetsbälte och airbag.

Har någonsin Fredrik åkt i en sådan bil, eller Filippa?

Satt vi hemma på våra egna rum och lekte med datorn. Glöm det! Nu kan man skylla på saknade förutsättningar. Det fanns inga datorer. Men jag talar om en andlig vakenhet som bara vi fyrtiotalister har förmågan att uppleva.

Var vi överviktiga.?Alltså feta? Glöm även det. Vi åt massor av vitt bröd och strödde socker på allt. Även på de daggmaskar vi stoppade i oss för att slippa få stryk av våra äldre och starkare kamrater.

Blev vi överkänsliga och klena?

Inte en sekund. Satt vi hemma och

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 33

gnällde? Självklart inte. Vi var ute och lekte till sent på nätterna. Långt innan varenda unge utrustades med en mobiltelefon.

Vi ingick en hemlig inte uttalad överenskommelse med våra föräldrar att ingen någonsin skulle kunna nå oss. Det är sant att det första numret av Kalle Anka kom ut 1948, samtidigt som de första barnbidragen betalades ut i Sverige. Även om detta bidrag var ett dåligt samvete för det låga barnafödandet under trettiotalet så möjliggjorde detta bidrag trots allt en sak. Det kunde födas betydligt fler samhällsnyttiga fyrtiotalister 1949.

Kalle Anka genomskådade vi direkt.

Han var en otrygg och neurotisk fågel med olycklig barndom som skapats av en diktator som hatade barn.

Istället läste alla barn på fyrtiotalet “Min barndom” av Jan Myrdahl. Det är möjligt att jag på den punkten minns lite fel. Att den boken kom ut senare och att jag förväxlar den med ”Barnen i Bullerbyn”.

Utan överdrift Har Fredrik Reinfeldt någonsin ätit daggmaskar? Har Fredrik någonsin byggt en lådbil och farit med okontrollerad fart utför den största backen på orten utan bromsar?

Har Fredrik någon gång kört i 80 knutar på en trimmad moped med blankslitna däck?

Bara tanken är orimlig. Han har väl inte ens cyklat utan cykelhjälm på den bredaste vägen i Täby. Vi fyrtiotalister gjorde allt detta och överlevde. Själv är jag bara lite låghalt på höger ben men i övrigt i full vigör.

Jag kan utan överdrift, vi fyrtiotalister överdriver aldrig, påstå att våra friska ideal och vår sunda livsföring gjorde oss oövervinnerliga.

Var vi överbeskyddade? Skratt! Något sådant är en grov överdrift att påstå.

Vi föll hårt mot marken från höga träd.

Det är sant. Vi bröt armar och ben. Vi levde efter devisen: det som våra föräldrar inte vet, har de ingen aning om.

Självklart bröt vi aldrig mot lagens långa arm. Armarna bröt vi själva och våra föräldrar var lagen. Vi växte upp i en tid och överlevde utan socialvårdare, psykologer, fritidspedagoger och sociologer. Och coaching.

Vi slog ut tänder på löpande band och såg till att Folktandvården överlevde ända in på 1980-talet. Blev vi våldsbenägna och sparkade på de som redan var nerslagna.

Nej och åter nej!!

Och märk väl att de flesta av oss fick ett

eget luftgevär redan i tioårsåldern och samtidigt löst snörade boxhandskar. Vi lärde oss att ta ansvar även för våra misslyckanden.

Vilket innebar att i vår generation fostrades de största risktagarna och problemlösarna som historien skådat.

sin besvikelse är man körd senare i livet.

Tänk på det Fredrik om du någon mer gång får uppgiften att tillsätta en regering.

Vilket Gud förbjuder. Till saken hör också att flera av oss fyrtiotalister fortfarande tror på Gud även om han inte är börsnoterad.

Utantag är ingen regel

Epilog

Nåja, några av oss blev förvisso skrupelfria investerare och några blev välfärdsplundrare och skattesmitare av hög dignitet.

Men några rötägg finns det alltid i korgen.

Glöm inte bort att vi fyrtiotalister var så väldigt många och det var inte vi som uppfann ordet despotism som är ett finare ord för diktatur.

Tänk istället på alla de av oss som gick till sjöss och fick lära sig veta hut.

Har Fredrik någonsin satt fötterna på ett däck? Nej inte ens i Harpsundsekan.

Själv fick jag tidigt lära mig att handskas med olika former av besvikelse.

Jag tillhörde de som aldrig på skolgården blev uttagna till fotbollslagen.

Får man inte tidigt lära sig att hantera

Med viss skadeglädje har jag noterat att den där Nuder fick stryka på foten. Är det någon som fortfarande minns honom? Denne spoling som hade den utsökt dåliga smaken och dumheten att kalla oss fyrtoitalister och ansvarskännande samhällsbyggare för ett köttberg.

Men föralldel. Jag kan förstå den där Nuders frustration. Vi fyrtoitalister har alltid styrt världen. Från den första stund vi började skrika. Och detta kommer vi att fortsätta med. Både att skrika och styra världen.

Att vi skulle börja känna av åldern är rent nys. När som helst är vi beredda att kasta ägg på ambassadörer.

Vi är den fulländade generationen.

Sjömannen 2/2008 33

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 34

Blues för Maria Ove Allansson, sjöfolkets egen författare, har en imponerande produktivitet och håller dessutom en hög kvalitet i allt han skriver. Hans senaste roman ”Blues för Maria” (Norstedts) är inget undantag från detta.

Det är en fängslande och tankeväckande roman om en tid för inte så länge sedan, men också en berättelse om kärlek för människor som är 55 plus.

För alla som har minsta lilla intresse av Göteborg är boken ett måste med sina realistiska beskrivningar av Sveriges andra stad. Med Blues för Maria visar Ove att han väl känner sitt Göteborg, ett Göteborg som vibrerar av varvs- och sjöfartshistoria.

I centrum för handlingen står Maria Björk, kemist på ett läkemedelsföretag.

Hon närmar sig pensionsåldern och har alltid trivts bra på sitt jobb. Men trivseln har under en tid blivit sämre i samband med att den nye manlige chefen Agne tillträtt.

Maria som varit van att arbeta självständigt och ta egna initiativ känner sig motarbetad, närmast mobbad av den nya chefen.

Från hemmet har Maria fått med sig bokläsandet och är för att tala allanssonska en riktig läsenär. Hennes dröm är att en dag skriva en bok om sina föräldrars liv och sin uppväxt.

Ofta tänker Maria tillbaka på uppväxten i arbetarhemmet tillsammans med föräldrarna Evert och Magda. Med värme tänker hon tillbaka på seglatserna med familjen i Göteborgs skärgård.

En dag träffar Maria, som har ett par barnlösa äktenskap bakom sig, av en tillfällighet Sture, kallad Göteborgs-Spanjoren. Ett samtal om hemlagad fiskpudding i en butik gör att de lär känna varandra.

Sture, också han en riktig läsenär, arbetar som taxichaufför efter att tidigare bland annat ha varit verkstadsarbetare och reparatör. En period jobbad han också svart på den spanska solkusten, därav smeknamnet Göteborgs-Spanjoren.

Med Sture upplever Maria på nytt kärleken. Hon lär också känna Stures bekantskapskrets, jazzälskarna i stenkakeklubben. De är till exempel Globetrötter som under åren som sjöman sett en stor del av jordens länder, lastbilschauffören Bertil och iraniern Akbar. Sture är också engagerad i stenkakeklubben, ett gäng jazzälskande herrar i mogen ålder. ”Efter flera träffar med gänget och genom Sture vet Maria att man har hängt ihop länge, dessutom demonstrerat tillsammans – mot Vietnamkriget, mot militärdiktaturen i Latiname34 Sjömannen 2/2008

rika och mot Sveriges EU-anslutning. Ordet klasskamp återkommer i diskussionerna.

Klasskamp, fult ord på Marias jobb.”

Kanske romantiserar Maria Stures vänner efter de första träffarna. Hur som helst blir det flera möten, hon fortsätter att ha hjärtans roligt åt Stures kompisar och deras klurigheter. Hon glömmer jobbet, blir på gott humör, gänget liksom rullar in henne i i historier, munhuggning och skratt.” Även om förhållandet har sina uppgångar och nedgångar utvecklas med tiden kärleken och gemenskapen mellan Maria och Sture. Efter en tid flyttar de ihop. Tillsammans upplever de det Göteborg som har gått in i 2000-talet. ”Liksom många gånger under de år som gått sedan de möttes vandrar Maria och Sture en solig vårsöndag utefter Drömmarnas kaj; längs alla dessa flytande drömmar, gistna träskrov, rostiga järnholkar och farkoster i bättre skick redo för havet.

Maria och Sture går mellan flytande drömmar och den rad av containrar som

utgör båtägarnas förråd, småverkstäder och annat…

Vackrast är de två mastade skutorna och skonarna – de tycks flygfärdiga, men ännu med seglens vingar surrade.”

Det är alltid med stor förväntan och spänning jag börjar läsa en ny bok av Ove Allansson. Även om Ove alltid har ett underifrånperspektiv är hans böcker aldrig förutsägbara. Blues för Maria är inget undantag från detta och håller som allt Ove skriver hög klass.

Inte minst den mogna kärlekshistorien mellan Maria och Sture är skildrad med lyhördhet och värme. Samtidigt är Ove alltid ´konsekvent i sitt skrivande och det är ingen tvekan om på vems sida han står.

I dessa tider då världens största ”demokrati” USA styrs av en galen högextrem president och då Sverige styrs av en borgerlig nyliberal regering behövs klassiska arbetarförfattare som Ove Allansson mer än någonsin.

Lennart Johnsson

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 35

Kräv undantag för den svenska modellen” Sjöfolket har en lång tradition av kamp för rätten till kollektivavtal och för rätten att strejka samt rätten att hindra social dumpning, vi minns kampen för Lex Britannia.

Nu hotas dessa rättigheter av EUs perukstockar.

Den svenska kollektivavtalsmodellen hotas med anledning av EG-domstolens yttrande i Vaxholmsfallet.

Det råder en stor enighet om att EGdomstolens yttrande verkligen innebär en begränsning av fackets möjligheter att vidta stridsåtgärder. Svenskt Näringsliv är nöjda med domen.

LO-ledningen försöker tona ner allvaret medan flera arbetsrättsjurister, LO-tidningens ledarsida och företrädare för bland

annat Transport och inte minst Europafacket och fackliga organisationer i våra nordiska grannländer ser betydligt mer allvarligt på saken.

De största LO-distrikten och nätverket Fagligt ansvar i Danmark har startat ett upprop för att danska regeringen ska kräva skydd för konflikträtten och kollektivavtalen som villkor för att underteckna Lissabonfördraget.

Förändringar i Lex Britannia och utstationeringslagen som föreslagits kan eventuellt ge facket ett visst andrum, men det finns ingen garanti att inte en ny rättsprocess dras igång vid nästa fackliga konflikt med ett utländskt företag.

Svenska fackföreningar är inte längre

fria att vidta stridsåtgärder utan risk för sanktioner av juristerna i EG-domstolen.

Det är dags för sjöfolket att ryta till och inte bara sitta i mässen och gnälla. Ställ krav på fackklubbarna att visa lite stake, det är dags att agera innan det är för sent.

Varsko ledningarna för Seko sjöfolk, Seko och LO att vi inte accepterar att EG-domstolen vill ta ifrån oss grundläggande fackliga rättigheter.

Seko och LO måste ställa kravet att regeringen begär ett permanent och bindande undantag för den svenska kollektivavtalsmodellen som villkor för att ratificera det nya EU-fördraget.

Björn Jonasson, klubbordförande Seko sjöfolk Wallenius Marine AB

Svar: Domen får konsekvenser för andra medlemsstater EG-domstolens illa skrivna -och tänktaWaxholm/Lavaldom innebär inte bara konsekvenser, om den inte rättas till, för enbart det svenska kollektivavtalssystemet.

Den innebär också, har det nu visat sig, vissa konsekvenser för en del andra medlemsstaters system.

Handelssjöfarten är som bekant undantagen från utstationeringsdirektivet som är centralt i Waxholmsdomen, och enligt en specialanalys som SEKO har låtit LO/TCO rättsskydd ta fram, så berörs exempelvis den svenska FoC-kampanjen

mycket lite av Waxholm/Lavaldomen.

Men bortsett från det rent juridiska, så ställer Waxholm (och Viking, och en del andra domar, den sk Rueffertdomen kommer snart) en del politiskt principiella frågor på europeisk nivå om lagstiftning/lagtolkning gentemot politik, och öppnar för en diskussion om de fundamentala fackliga rättigheterna kontra de ekonomiska friheterna inom unionen.

En del av domens juridiska konsekvenser för Sveriges vidkommande kan rättas till med förändrad nationell lagstiftning om nu den nuvarande riksdagsmajoriteten

är intresserad, vill säga..man erinrar sig i sammanhanget den gamla sanningen att lagstiftning är frusen politik, och kan tinas upp.

Men att som Björn Jonasson däremot gör, kräva enbart ett undantag för Sveriges räkning,räcker tyvärr inte.

Den här saken måste lösas på europeisk nivå. Vare sig vi vill det eller inte, måste vi inse att vi nuförtiden lever och agerar i ett europeiskt sammanhang. På gott och ont.

Tomas Abrahamsson vice ordförande SEKO

Regeringens långbänk hotar den svenska sjöfarten Långbänk var ett begrepp som myntades av den tidigare centerpartistiske statsministern Torbjörn Fälldin år 1978. Därefter har begreppet långbänk använts flitigt i olika politiska sammanhang.

En aktuell politisk långbänk som kan få katastrofala följder för svensk sjöfart är att Sverige ännu inte har infört så kallad tonnagebeskattning för rederinäringen.

Det är desto mer anmärkningsvärt eftersom samtliga riksdagspartier i trafikutskottet uttalat att tonnageskatt behövs och snarast måste införas för att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Därefter har en enig riksdag tillkännagett samma uppfattning till regeringen.

Trots det händer inget positivt i frågan.

Regeringen med finansdepartementet och näringsdepartementet i främsta ledet har uppenbarligen begravt frågan i ett segdraget utredande.

När sjöfartspolitiken debatterades i riksdagen nyligen ställde Claes-Göran Brandin (s) flera gånger frågan vad som händer beträffande tonnageskatten. Han undrade vad den borgerliga regeringen nu gör när den har möjlighet att införa denna skatt.

Läget idag är att svenska rederier för närvarande har beställningar på 65 fartyg.

Införs inte tonnageskatt är risken stor att inget av dessa fartyg får svensk flagg.

Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) och Annelie Enochson (kd) svarade under sjö-

fartsdebatten att det beträffande tonnagebeskattningen pågår livliga förhandlingar, att frågan bereds och att de hoppades på ett resultat innan året är slut.

Men det räcker inte.

Ett stort rederi som Broströms har öppet deklarerat att man inte kommer att flagga sina nybyggen blågult eftersom Sverige inte har infört tonnageskatt.

Flera andra rederier säger idag samma sak.

Det är dags att borgerliga politiker i riksdagen talar om för regeringen och tjänstemännen på finansdepartementet att nu får det vara nog, att ett förslag om att införa Forts. på nästa sida Sjömannen 2/2008 35

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 36

Forts. Regeringens långbänk tonnageskatt snarast måste ligga på riksdagens bord!

För borgerliga riksdagsledamöter från Göteborg och Bohuslän vill väl inte medverka till att svensk sjöfart utarmas tack vare den borgerliga regeringens uppenbara ovilja att införa tonnageskatt?

Vi får dessvärre bara instämma i den fråga som Svensk Sjöfartstidnings redaktör Rolf P Nilsson ställer i senaste numret av tidningen. Med adress till statminister Reinfeldt undrar Rolf P Nilsson hur lång en långbänk kan bli.

För flera år sedan motionerade 13 moderata riksdagsmän, däribland Fredrik Reinfeldt, om att tonnageskatt snarast måste införas för att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft.

För snart två år tillträdde regeringen Reinfeldt.

Sedan dess har ett förslag om svensk tonnageskatt hamnat i långbänk hos regeringen, trots att den samlade sjöfartsnäringen, rederier och sjöfackliga organisationer, står bakom förslaget.

Varför?

Kenny Reinhold Ordförande i SEKO sjöfolk Claes-Göran Brandin riksdagsman (s) ledamot i trafikutskottet

Möte med s-klubb Göteborgs socialdemokratiska sjöfartsklubb har haft sitt årsmöte.

Vid mötet valdes Kenny Reinhold till ordförande i klubben medan Göran Dahlman valdes till vice ordförande.

— Klubben kommer framöver att satsa på att synas mer och på att värva nya medlemmar, säger Kenny Reinhold.

— Sjöfolkare som kan tänka sig att jobba politiskt är välkomna att kontakta mig.

Fler besökare till sjöfartsmuseet

Det går bra för Sjöfartsmuseet i Göteborg som i år firar jubileum.

Till och med den 31 mars hade museet lockat 31 763 besökare eller en ökning med hela 36 procent jämfört med förra året.

Under jubileumsåret, museet fyller 75 år, utlovar museichefen Anna Rosengren många aktiviteter och intressanta utställningar.

I början av sommaren återöppnar Akvariets kallavdelning med nya djur och utvecklade biotoper eller utsnitt av olika livsmiljöer i havet.

Till sommaren öppnas så två nya utställningar. Den ena utställningen är ett nytt projekt ihop med en ungdomssatsning. Ungdomar kommer att jobba på

Den svenska modellen 2.0 Den svenska modellen 2.0. Det är temat för en kampanj som SEKO drar igång över hela landet.

Tanken med kampanjen är att utveckla den modell som den svenska välfärdsmo-

Katarina Sjöfarts- Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. klubb - sjöfolkets Du är alltid välkommen! mötesplats i Tel 08-640 94 96 Stockholm!

36 Sjömannen 2/2008

temat ”Vad händer egentligen längs vattnet?” Det är en utställning om vad en hamnstad kan vara.

Dessutom öppnas en utställning om japansk tatueringskonst producerad av Östasiatiska museet. Förhoppningen är att visa på tatueringens mångfald för att på så sätt locka nya besökare.

Under Göteborgs så kallade kulturkalas i augusti gör Sjöfartsmuseet en större satsning på barnen.

Då hålls en workshop på temat den blå tråden. Den blå tråden är museets begrepp över sambandet mellan havet, människan och sjöfarten.

Museet kommer också att arrangera tre större seminarier om havet, människan och sjöfartens framtid under 2008.

dellen byggdes av. En modell där gemensamt ägande och kollektivavtal är centrala delar. Målet på sikt är att få till stånd en utveckling, och inte en avveckling, av den svenska modellen.

Email katarina.sjofar tsklubb@telia.com www.katarinasjofartsklubb.com Besök Glasbruksgatan 2 -por ten bredvid Sjöfartshotellet.

Hotellbokning 08-517 349 00

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 37

Kursprogram SEKO sjöfolk år 2008

SEKO sjöfolks utbildning

Facklig gr und- och avtalsutbildning Plats och tid: 29 september-3 oktober på Lasttberget.

Sista ansökningsdag: 18 augusti.

Målgrupp och innehåll: Riktar sig till förtroendevalda och andra fackligt aktiva som arbetar under storsjö, Europa- och färjeavtal.

Innehåll: Sjömanslagen, kollektivavtalen, olika arbetsmarknadslagar, försäkringar med mera.

Far tygsmiljökurs steg 2

Kursanmälan Kurs:...................................................................................

Plats och tid:............................................. ..........................

Namn:............................................................. ...................

Personnummer: .................................................................

Plats och tid: 3-7 november på Lastberget.

Sista ansökningsdag: 22 september Målgrupp: Deltagarna ska ha genomgått fartygsmiljökurs steg 1.

Innehåll: Fartygssäkerhetslagen, ritningslära, farligt gods, hjärt- och lungräddning, handlingsprogram.

Adress: ...............................................................................

Postnummer: ...............Postadress: ...................................

Telefonnummer: .................................................................

Medlemsutbildning e xter n Tre dagars externatutbildning i regionerna Ost, Väst och Syd. Målgrupp: Medlemmar som ännu inte har något fackligt uppdrag och som vill skaffa sig kunskap om kollektivavtalet, AT-journaler, försäkringar, eventuella lokala avtal med mera.

Tid och plats: Tag kontakt med din klubbordförande.

Inplanerade kurser kommer att läggas ut på sjöfolkets hemsida.

Rederi och fartyg: ...............................................................

Befattning: ..........................................................................

Fackligt uppdrag: ..................................................................

Har deltagit i förbundskurser/LO-kurser: ............................

Underskrift..........................................................................

Datum.................................................................................

Insändes till:

SEKO sjöfolk, utbildningsavd.

Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Lyckad premiär för externkurs på Gotland Nyligen hölls den första externa fackliga grundutbildningskursen (FGU) i Visby.

Deltagarna hade seglat mellan sex och 40 år på sjön.

Ungefär hälften av deltagarna har förtroendeuppdrag i SEKO-klubben på Destination Gotland.

Det var tre kompakta dagar för deltagarna. Normalt brukar ju motsvarande kurser kräva fem dagar, så vi var rätt osäkra om vi skulle hinna med allt på tre dagar.

Vi koncentrerade oss på färjeavtalet som fartygen mellan Gotland och fastlandet går under utan att blanda in några andra avtal, vilket upplevdes som positivt av de som var med.

Nackdelen är, enligt min mening, att man missar umgänget på kvällarna som ofta skapar intressanta diskussioner när man är förlagd på en kursgård.

Eftersom kursdeltagarna kände varandra väl så låg koncentrationen hos samtliga på innehållet i kursen.

Själv hoppas och tror jag att externa kurser är här för att stanna. Det är ett bra komplement till det övriga kursutbudet.

Finns det fler medlemmar i Destination Gotland som vill gå en extern kurs nästa år så är ni välkomna med er intresseanmälan redan nu.

Sivert Lindstedt Klubbordförande Destination Gotland

Hälften av deltagarna på den första externa fackliga grundutbildningen hade fackliga uppdrag. Den första externa kursen hölls för medlemmar i Destination Gotland. (Foto: Lina Lenholm) Sjömannen 2/2008 37

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 38

Klubbordförande i SEKO sjöfolk ACE Link Klubbordförande Jan Ibsen (tjänstledig i första hand till och med 15 augusti 2008) Hobrovej 4, 3000 Helsingör Tel +45 49216308 Molbiltel: +45 20 20 53 85 e-mail:ibsen.egesby@post.tele.dk 1 Vice klubbordförande Johan Dahlström tel 070 306 79 64 Allandia Klubbordförande Tedde Scott Rederi Allandia AB M/S Birger Jarl Box 1151, 111 81 Stockholm Telefon: 070-541 47 46 e-mail:tedde.scott@member.se Vice klubbordförande Niklas Söderman adress se ovan Destination>>Gotland Klubbordförande Sivert Lindstedt Besöksadress: Skeppsbron 14 Postadress: Box 1234, 621 23 Visby Telefon: vx 0498-20 18 00, direkttel o fax 0498-20 18 93 Vice klubbordförande Ronny Christianson Mobiltel: Sivert 070 564 0604 Ronny 0736 249884 e-mail:sjofolk@gotlandica.se Broström Ship Management AB Klubbordförande Mats Olsson Stiftelsev. 10 A, 818 31 Valbo Telefon och fax: 026-13 34 60 Mobiltel: 070-67 67 372 e.mail:mats.olsson@brostrom.se Göteborg - Styr sö Skärgårdstrafik AB(Styr söbolaget) Klubbordförande Ralf Lindgren, Postadress: Gödebergsvägen 18, 437 34 Lindome,Tel. 031 99 35 94 mobil 0705 69 64 71 mailadress:goderb@hotmail.com FinnLines Ship Management AB Klubbordförande Anette Karlsson Box 158, 201 21 Malmö Tel: 040 97 00 80 Mobiltel. 0706 17 68 18 e-mail: finnlines@sjofolk.se Vice klubbordförande Per Raquette Klubb Stockholms skärgård Klubbordförande Kenneth Österlund Lådna, 130 33 Gällnöby Telefon och fax: 08-542 47 455, Mobil 070-239 84 75 e-mail: kenneth.osterlund@sjotrafiken.se Vice klubbordförande Mikael Wikström Mobil 070-6605551 e-mail:wickis74@hotmail.com Scandlines Helsingborg och Trelleborg Klubbordförande Åke Sönerud Besöksadress:Terminalgatan 1 Postadress: Knutpunkten 43, 252 78 Helsingborg Telefon: 042-18 62 14 mobil 0705- 18 62 14 Fax 042 18 62 15 e-mail:seko.hbg_trg@scandlines.se

Stena Line Klubbordförande Jens Ole Hansen e-mail: jensole.hansen@stenaline.com Direkt nr: 031-85 51 67 fax 031 85 53 80 Vice klubbordförande Göran Dahlman e-mail:goran.dahlman@stenaline.com Direktnr 031 85 51 69 Thomas Stenberg email:thomas.stenberg@stenaline.com Direktnr 031 85 53 56 Adress: Stenaterminalen, Masthuggskajen, 405 19 Göteborg Telefon: 031-85 50 00 Svitzer Sverige AB Klubbordförande Tor Leif Davidsson Gamla Medbovägen 21 454 93 Brastad Telefon: 0523-477 40 Mobiltel: 076 126 33 47 e-mail:torleif.davidsson@telia.com TT-Line Klubbordförande Jonas Forslind.

Besöksadress: Hamngatan 9 ”Ångkvarnen” Postadress: Box 94, 231 22 Trelleborg Telefon: 0410-560 00 eller direktnummer 0410-562 46, fax 0410-562 66 Mobiltel: 070 548 24 08 e-mail:sjofolk@ttline.se Vice klubbordförande Robert Douhan Transatlantic Klubbordförande Christer Lindgren Allévägen 81 192 76 Sollentuna Mobiltel. Christer 070 - 377 47 06 e-mail: christer.lindgren@rabt.se 1:e vice klubbordförande Hans Lindqvist Postadress: Silvåkragatan 37, 254 58 Helsingborg Telefon:042-12 49 91 Mobiltel. 0705 - 30 30 40 e-mail: kesseko@hotmail.com 2:e vice klubbordförande Ulf Jörgensen Tärntank AB Klubbordförande Sonny Ryberg Tärntank AB Donsöhamnsvägen 430 82 Donsö Tel 0709578566 xe-mail:sonny.ryberg@telia.com Wallenius Marine AB Klubbordförande Björn Jonasson Box 17086, 104 62 Stockholm,Telefon: 08-772 05 00 Mobiltel: 070 772 06 99 e-mail: bjorn.jonasson@soyagroup.com Viking Line Vice klubbordförande Tommy Heed Tel växel + 358 405 87 3852

Tallink/Silja Line AB Klubbordförande Folke Matrosow Besöksadress Norra Hamnvägen 2 Postadress: Positionen 8, 115 74 Stockholm Telefon: 08-666 34 11 Telefax: 08-666 34 18 Mobiltel:070-623 34 41 e-mail: seko@tallinksilja.com Vice klubbordförande Karin Barth Mobiltel 070-623 34 10

Sjöfartsverkets Sjömansservice

Rosenhill- Göteborg

Kaknäs - Stockholm

Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping Telefon 011 19 10 00

Köpenhamnsgatan 25, 418 77 Göteborg Telefon 031 647 960

Kaknäsvägen 30 Box 272 77, 102 53 Stockholm Telefon: 08 663 24 21

Sjömansservice Media Box 16290, 103 25 Stockholm

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 39

Adresslista SEKO sjöfolk www.sjofolk.se MEDLEMSSERVICE

Tel 020-140 0 150

(medlems- och a-kasseärenden) Besökstider: Fjärde Långgatan 48, Göteborg mån-fre 8.30-16

Telefontider: mån-tors kl 9-11 och 13-15, fre 13-15 Från utlandet ring +46 31 42 95 25

TALSVAR A-KASSAN

Tel 020-678 00 00

Övriga fackliga ärenden Kontakta i första hand klubbordförande i ditt rederi (se listan på motstående sida)

SEKO sjöfolk i Göteborg Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon vx: 031-42 94 20 Telefontid: 8-16 (övrig tid hänvisas till direktnummer) Fax: 031-42 95 01 e-mail: sjofolk.goteborg@seko.se

Avdelningsordförande Kenny Reinhold kenny.reinhold@seko.se Direktnr 031-42 95 30 Mobil 070-577 10 32

Ombudsman Karl-Arne Johansson karl-arne.johansson@seko.se Direktnr 031-42 95 37 Mobil 070-622 39 72

Avdelningssekreterare Åke Högberg ake.hogberg@seko.se Direktnr 031-42 95 34 Mobil 070-592 69 31

Ombudsman Peter Skoglund peter.skoglund@seko.se Direktnr 031-42 95 24 Mobil 070-592 70 94

Kassör Chang Strömberg Chang.stromberg@seko.se Direktnr 031-42 95 32 Mobil 070-344 84 27

Lennart Johnsson chefredaktör Sjömannen sjomannen@seko.se Direktnr 031-42 95 43 Mobil 070-592 70 81

Ombudsman Dennis Sirviö dennis.sirvio@seko.se Direktnr 031-42 95 23 Mobil 070-577 71 90

Ombudsman Chang Strömberg chang.stromberg@seko.se Direktnr 031-42 95 32 Mobil 070-344 84 27

SEKO sjöfolk i Stockholm Barnhusgatan 10, 1 tr ö.g.

111 23 Stockholm Fax:

08-411 69 40

SEKO sjöfolk i Helsingborg Karl Johans Gata 12 252 67 Helsingborg Fax:

042-18 75 85

Ombudsman Eva Bertlett eva.bertlett@seko.se Direktnr 031-42 95 22 Mobil 070-595 24 91 OBS! Besök förbokas per telefon alternativt mail.

ITF-sektionen (International Transportworkers’ Federation) Annica Barning, ITF-inspektör Mobil 070-574 97 14 Direktnr 08-454 84 05

Sven Save, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 13 Kontor 042-37 43 35 Fax 042-37 43 45

Carl Tauson, ITF-samordnare SEKO Mobil 070-592 68 96 Direktnr 08-791 41 17

Göran Larsson, ITF-inspektör Transport Mobil 070-626 77 88

Peter Lövkvist, biträdande ITF-samordnare Transport Mobil 070-626 77 89 Göran Nilsson, ITF-inspektör Transport Mobil 076-100 65 12

47563 Sjom 2 2008

08-04-28

13.50

Sida 40

POSTTIDNING SjÜmannen, Fjärde Lünggatan 48 413 27 GÜteborg

BelÜning 2009 FÜr insatser till nytta och gagn fÜr sjÜfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljÜvänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan.

Vi premierar fÜrslag pü fÜrbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna , främst avseende:

FÜrslag skall avse helheten eller detaljer och vara utfÜrligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och ütfÜljda av klargÜrande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedÜmningen är det av betydelse om fÜrslaget kunnat prÜvas praktiskt.

s šKAD SJšSĂ˜KERHET s MINSKADE RISKER VID ARBETE OCH FRITID ombord s FšRBĂ˜TTRAD DRIFTS OCH MATERIALEKONOMI s ALLMĂ˜NT MILJšMĂ˜SSIGA OCH ELLER ekonomiska fĂśrbättringar s šKAD DRIFTSĂ˜KERHET s TRIVSELFRĂ˜MJANDE ÂťTGĂ˜RDER

FĂśrslagen, som kan vara skrivna pĂĽ svenska eller engelska, kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belĂśning.

Stiftelsen avsätter cirka en halv miljon kronor fÜr dessa belÜningar.

Stiftelsen belÜnar ocksü berÜmvärda insatser eller framstüende sjÜmanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjÜräddning.

FÜrslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2008. BelÜningarna delas ut under vüren 2009. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling pü Stiftelsen.

Stiftelsen Sveriges SjÜmanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm.

Tel: 08-641 44 37 (säkrast 8.00-13.00) Fax: 08-640 64 00 E-post: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

REWARD 2009 Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation.

Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches.

Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges SjÜmanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not later than October 31, 2008.