2008_5

SjĂśmannen nummer 5 oktober-november 2008

Ingen oro pü Bellona trots uppsägningar Sidorna 8-11

I vänsterkant Börserna rasar, USAs banker faller som korthus och bilindustrin upplever sin värsta kris någonsin. Finanskrisen har utvecklats så snabbt att president Bush och hans nyliberala regering tvingas socialisera USAs finanssektor. Ingenting är sig likt, eller är det kanske just det som det är.

För visst är det fantastiskt att det Karl Marx skrev om kapitalismens kriser för 150 år sedan till stor del stämmer år 2008.

Det som känns dystert i dagens tuffa ekonomiska läge med en kris där som vanligt vanliga löntagare drabbas värst, är att Sverige måste dras med den borgerliga alliansregeringen åtminstone fram till valet 2010. Det kan bli två tunga år.

För tillfället ser opinionssiffrorna bra ut för vänsterblocket men det gäller att inte ta ut någon valseger i förväg. Framför allt gäller det att inte göra fler politiska självmål som socialdemokraternas ledare Mona Sahlin gjorde för en tid sedan.

Hennes utspel att ihop med miljöpartiet först slå igen dörren för ett regeringssamarbete med vänsterpartiet för att någon dag senare, efter starka protester från arbetarrörelsen, öppna dörren på glänt, imponerade inte.

Själv saknar stora delar av fackföreningsrörelsen förtroende för miljöpartiet.

Miljöpartiets politik har under åren haft många borgerliga drag. Partiet har varit svajande när det gäller frågor kring arbetsrätten och har okritiskt hyllat friskolor.

Då lär nog många LO-medlemmar ha betydligt större förtroende för den politik som vänsterpartiet förespråkar. Visst har vänsterpartiet svajat ibland och har upplevts som splittrat. Men vänstern har alltid stått betydligt närmare arbetarrörelsens grundläggande värderingar än vad miljöpartiet någonsin kommer att göra.

Så snälla Mona Sahlin, inga fler politiska självmål please. Tänk först och tala sedan är en gammal politisk regel som fortfarande gäller.

Jag har i år upplevt alldeles för många självmål i årets fotbollsallsvenska av mitt favoritlag Hammarby för att orka med flera socialdemokratiska politiska självmål.

Sverige bara måste ha en röd-grön majoritetsregering efter valet 2010!

Sjömannen nummer 5 oktober-november 2008

Göteborg fick nyligen ett ovanligt besök av en gotlandsfärja. Det var m/s Gotland som under en vecka låg på Cityvarvet för underhållsarbete. Läs mer om gotlandfärjans besök i Sveriges sjöfartshuvudstad på sidorna 4-7.

Ur innehållet i övrigt Bra att veta som medlem

sid 16

Viktig information om ditt försäkringsskydd

sid 18

Toppmöte samlar hela sjöfartsnäringen

sid 19

Sjöfartsmonter har vind i seglen

sid 20-21

ETF kräver fler jobb till sjöfolket i EU

sid 22

Är sjöfolk en utrotningshotad art?

sid 23

Har du tecknat nya försäkringen?

sid 26

New film reveals murders of Burmese fishers

page 27

Spanienkämpen Karl Staf är död

sid 28

Plus Mellis, Anders Wällheds kulturkrönika, Hamnronden med mera

Sjömannen utges av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år Postadress: Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Årgång 78, 2008 Telefon: 031 - 42 94 20 När växeln är stängd: 031 - 42 95 43

Lennart Johnsson E-mail: sjomannen@seko.se 2 Sjömannen 5/2008

Chefredaktör Lennart Johnsson Ansvarig utgivare: Kenny Reinhold E-mail: lennart.johnsson@seko.se Prenumerationsavgift: 130 kr/helår Postgiro 4 32 96 -3

Tryck: Litorapid Media AB 2008 Omslagsbild: Motorman Per Stadberg Bellona Foto: Lennart Johnsson

Finanskrisen mest ett i-landsproblem Det är en otrolig värld vi lever i. Ibland vet man inte om man skall skratta eller gråta.

Jag tänker på den senaste tidens tilltagande lågkonjunktur och allt det negativa som den drar med sig i kölvattnet.

Samtidigt, eller på grund av det, så kollapsar finansbubblan och allt rövarspel från den branschen flyter upp till ytan.

Det handlar om allt ifrån tokiga lån som har lånats ut utan säkerhet till så kallade blankningar på aktiemarknaden.

Ska man vara ärlig så borde många av dem som missbrukat sitt ansvar för andras ekonomi och allas vår välfärd, egentligen ha blivit åtalade för bedrägeri.

Men, nu är det så att det är endast en liten del av jordens befolkning som klagar, en klagan som verkligen, riktigt tydligt, visar vem som har något att förlora. Det hela är ett klockrent västerländskt i-landsproblem.

Vi klagar på att ett par ruttna banker runt om i världen håller på att kursa och att våra eventuella sparpengar har minskat i värde. Samtidigt lever hundratals miljoner människor i stor nöd och fattigdom. För dem är finanskrisen långt borta. Däremot hör svält och död till vardagen.

Jag har ännu inte hört någon finansvalp eller bankdirektör skrika i högan sky om hjälp, solidaritet och rättvisa när de ser 100 000-tals människor i ett flyktingläger någonstans i Afrika. Människorna i flyktinglägren, både barn och vuxna, plågas och dör i en mycket högre takt än företagen vinstvarnar efter att “bara” ha gjort 95 procents vinst under det föregående kvartalet.

Vem bryr sig i spåren på finanskrisen om människorna i flyktinglägren?

Media blåser upp Tito Beltrans sexskandaler istället för att skriva om de människor som verkligen har en anledning att klaga över sin mardrömsliknande situation. Vi får inte glömma att nästan 80 procent av jordens befolkning lever i ren fattigdom.

Nu skall vi inte bara skälla på media och tycka att journalistkåren bara cyniskt presenterar utvalda nyheter.

Det är faktiskt vi konsumenter som köper skiten bara för att det på löpen står en massa dynga om ”kändisar”. Vi tycks älska att läsa om ”kändisar” som kanske piskar upp sina nära och kära samtidigt som de i ett av de för många matlagningsprogrammen i TV visar det svenska folket hur duktiga de är på att steka ett ägg, eller berättar hur nära döden de var efter att ha

Ledarsidan Kenny Reinhold slickat på en lyktstolpe en vinterkväll på väg hem från Stureplan för 22 år sen.

Vi borde bojkotta den värsta avarten av dagstidningar, sluta upp att köpa sliskiga kvällstidningar med småkändisnyheter.

Det är dags att kräva bättre och mer ansvarsfull journalistik. Massmedia slutar skriva om pseudokändisar först den dag vi slutar att köpa de här tidningarna.

Vi får inte glömma att det är vi konsumenter som till sist bestämmer vad det är som skall produceras, och inte tvärt om.

***** En allvarlig groda störde oppositionens möjligheter till regimskifte 2010. Det var det smått lustiga och korkade utspelet som skedde för ett tag sen mellan S, MP och V. Socialdemokraterna har bildat en ”allians” med Miljöpartiet för en relativt lång period framöver. I media framställs det som om dörren har stängts för Vänsterpartiet.

Själva kärnpunkten som jag vänder mig mot är att ett utspel som detta får allvarliga konsekvenser för trovärdigheten framöver. Det är tur att det är relativt långt kvar till nästa val.

Det var tack vare den enighet som Alliansen utåt uppvisade, som de vann valet år 2006.

Den gamla devisen enade vi stå söndrade vi falla är något att tänka på även för det röd-gröna laget.

***** Det nyss avslutade Transporttoppmötet i Helsingborg avlöpte utan några större

eller dramatiska händelser. Riksdagsman Kent Härstedt (s) har på ett förtjänstfullt sätt lyckats att för andra året i rad samla så gott som hela Transportnäringen till två intressanta dagar i Helsingborg, med god hjälp av lokala företrädare från ABF, Helsingborgs Stad och Hamn.

Men det slår mig att vid både dett-a och vid det förra toppmötet så fanns det förvånansvärt få deltagare från en grupp som borde ha varit på plats. Jag tänker på arbetsgivarna. Företrädare för rederierna lyste oroväckande med sin frånvaro.

Självklart var Redareföreningen där som en av många sponsorer till toppmötet.

I övrigt var rederiedeltagandet på toppmötet dåligt, bortsett från par stycken rederier från Donsö.

En av de största aktörerna vid dessa hittills två toppmöten har varit fackföreningarna. Facken har deltagit både för att knyta kontakter, och för att få möjlighet att utbyta information under andra omständigheter än vid ett förhandlingsbord.

Det behövs fler sådana arenor att mötas på för hela branschen. Förhoppningvis blir transportpolitiska toppmöten i Helsingborg en årlig tradition.

***** Till sist skulle jag vilja ge en personlig hälsning till allt sjöfolk som lever utanför Sveriges gränser och främst till alla våra gamla (de flesta före detta) seglande trotjänare nere i Antwerpen med omnejd.

Antwerpen har historiskt sett varit en knutpunkt för många som med all rätt kallade sig uteseglare och som både har bott och levt där under större delen av sina liv.

Ett par av dem har jag själv seglat ihop med .

En av dessa kallas för Gape-Gustav, Per-Åke Gustavsson, som under många år arbetade som båsen i Gorthons fartyg.

Trots sitt namn så var han inte speciellt gapig. Per-Åke har ett gott hjärta och en stor yrkesstolthet med otroligt kunnande.

Fast för att utrycka det milt så ökade decibelen med det dubbla efter varje grogg han brukade ta.

Det var nog därför denne fine man fick sitt speciella namn.

Denne gamle kamrat kommer den 12 november att fylla 65 år och med detta vill jag som hade förmånen att segla med honom under ett antal år på IT-avtalen gratulera honom på det hjärtligaste på hans speciella dag.

Sjömannen 5/2008 3

Mycket att göra ombord när m/s Gotland låg på varv i Göteborg

Göteborg hade ovanligt besök för en tid sedan. Under en vecka låg Destination Gotlands färja m/s Gotland på Cityvarvet för översyn. Självklart passade Sjömannen på att, tillsammans med sjöfolksombudsmannen och gotlänningen Peter Skoglund, besöka båten när hon för en gångs skull besökte Sveriges framsida.

Text o bild: Lennart Johnsson — Det är kul att vara med om något annorlunda, säger Hans Hägg som under göteborgsveckan ingår i maskingänget. Han håller på med att ta isär och rengöra passagerarfåtöljer och ser ut som om han aldrig har gjort något annat.

— Normalt hittar man mig i intendenturen. Jag jobbar egentligen som kock, berättar Hans.

— Men omväxling förnöjer heter det ju. På bolaget har jag varit sedan 1995, hela tiden i köket.

Hans Hägg berättar att resan Visby till Göteborg tog 17 timmar.

— Så det var en litet längre tur än vanligt.

— Hittills har det tyvärr varit så intensivt att vi inte har hunnit göra Göteborg, 4 Sjömannen 5/2008

men jag hoppas att vi om ett par dar ska få möjlighet till det.

Normalt jobbar Hans vecka-vecka men under varvsvistelsen blir det ett längre arbetspass.

— Jag trivs på bolaget och med Gotland där jag bor. Från början är jag stockholmare, berättar Hans Hägg som sitter i SEKO sjöfolks sektionsstyrelse ombord.

En som alltid jobbar i maskin är reparatör Peter Martinsson. Han är en av många trotjänare i rederiet och har varit i drygt 30 år i gotlandstrafiken.

— Så jag kan inte säga annat än att jag trivs utmärkt med jobbet.

Hur är det att göra Göteborg?

— Det är verkligen en stad jag gillar, men tyvärr har det ännu inte blivit tid över att gå iland, säger Peter.

— På lördag blir det förhoppningsvis en stund över så att vi kan göra stan.

— Varje dag på varvet har jag varit uppe och jobbat halv sex och sedan går det i ett till nio-tio på kvällen.

— Arbetsdagen för oss i maskin när vi ligger på varv är normalt ungefär 11,5 timmar. Något extra betalt blir det inte, bortsett från övertiden.

— Vi i maskin är alltid dom som har mest att göra under en varvsöversyn.

Under de här dagarna i Göteborg är bägge maskingängen med och jobbar. De stora jobben ombord görs av inhyrda firmor, berättar Peter.

Peter Martinssons jobb denna dag är att i reningsverket sätta fast rör som har lossnat.

Gotlänningen Peter, som idag bor i Visby efter många år på den gotländska landsbygden, har bara seglat i Gotlandstrafiken.

— Den längsta resan jag har gjort var när vi hämtade hem båten från Kina. Det var en fin upplevelse.

Hur tycker du att utvecklingen har varit till sjöss?

— Hela tiden blir det mer och mer att göra. Därför tycker jag lönen borde vara bättre än vad den är idag.

— Vi som har varit här länge borde uppmuntras mer. Rederiet borde inse att det är värdefullt med trotjänare. Istället är det ibland tjafs om bagateller som när vi begärde att få skyddsglasögon. Istället för att direkt gå med på detta hänvisade rederiet då till skyddskommittén vilket känns rätt märkligt.

Enligt Peter Martinssons reparatörskollega Ronnie Persson är det andra gången en gotlandsbåt ligger på reparationsvarv i Göteborg.

— Graip låg här 1989 eller 1990, säger Ronnie som har varit i Gotlandstrafiken sedan 1976. Han bor i Visby.

— I stort sett är arbetsuppgifterna likadana idag som när jag började.

— Skillnaden numera är att vi jobbar med större grejer i maskin. Ett topplock väger exempelvis 1200 kilo. Det innebär att verktygen har blivit tyngre Man blir ju också äldre samtidigt som allt hela tiden ska gå fortare, säger Ronnie Persson.

Man ställer alltid upp — Efter at ha varit så länge i trafiken blir det att man alltid ställer upp när det behövs, du har en yrkesstolthet när du har varit med så länge som jag.

— Numera känns det i kroppen efter att ha jobbat en vecka. Själv har jag fått ont i axlarna.

Ronnie Persson berättar att rederiet har sett till att en massör är ombord varannan vecka.

— Det är så klart bra. Vi har även ett motionsrum men det har inte blivit av att jag utnyttjar det. De som vill har rätt till att motionera en timme i veckan på arbetstid.

Reparatör Peter Martinsson har seglat i Gotlandstrafiken i 30 år. — Längsta sjöresan jag har gjort var när vi hämtade den här båten i Kina. Det var en fantastisk upplevelse.

Reparatör Ronnie Persson berättar att det är andra gången en Gotlandsfärja ligger på reparationsvarv i Göteborg.

En sagt annorlunda yrkesbana bakom sig har 2e sjöingenjör Anders Lindberg.

— Fast kalla mig hellre maskinist än sjöingenjör, säger Anders som började i trafiken 1977.

— Under åren har jag haft en massa jobb. Jag började i cateringen i gotlandstrafiken som ekonomibiträde och diskplockare och har dessutom varit förrådsman.

— När jag tröttnade på det utbildade jag mig till det utdöende yrket telegrafist.

Jag hamnade på Nordström & Thulin som gnist och gick iland efter tio år 1990.

— Så jag har haft förmånen att få uppleva storsjöfarten och att få se mycket av världen. Ett land jag upplevde som spännande var Sydkorea.

Nästa steg i karriären för Anders Lindberg blev Försvarets Radioanstalt och signalspaning i fyra år.

— Ett rätt högaktuellt ämne med tanke på den senaste tidens debatt, säger Anders leende.

Därefter blev han studieorganisatör en tid i ett studieförbund. Återvände till Gotlandsbolaget gjorde Anders Lindberg 1999 när han blev sjölöneadministratör.

Sjömannen 5/2008 5

— Jag upplever att jag i den rollen hade en mycket bra kontakt med facken. Från min sjöbana hade jag bra kunskap om samtliga tre förbund.

Hur kommer det sig att du nu är 2e maskinist?

— Under åren iland saknade jag hela tiden sjön. Min fru är sjökock och när hon gick iland sökte jag till sjöbefälsutbildningen i Kalmar.

— Egentligen har alltid min dröm varit att jobba på maskinsidan i en båt, säger Anders.

På m/s Gotland började jag förra våren.

Har maskinjobbet blivit som du har tänkt dig?

— Ja, det har det definitivt blivit. Lite ångrar jag mig att jag inte satsade på det här från början. Jag trivs både med arbetsuppgifterna och med rederiet. Till utefarten vill jag inte komma tillbaka, säger Anders Lindberg.

— Fast man vet aldrig vad som händer.

Hittills har det blivit max fem år på varje arbetsplats för min del. Att vara tillbaka till sjöss är underbart.

— För min del känns det som det har varit tillräckligt med jobb på dagtid i land måndag till fredag.

Anders, som egentligen är urstockholmare, bor i ett hus fyra mil söder om Visby.

En av kvinnorna ombord under varvsvistelsen är Eva Ahlkvist Skärkarl.

38 år i trafiken — Jag tillhör de som varit med i några år i gotlandstrafiken. Det har visst blivit 38 år vid det här laget. Jag har dessutom provat

Genowefa Szemiel och Eva Ahlkvist Skärkarl har fullt upp med att grovstäda passagerarhytter. De hoppas ändå att det ska bli tid över att göra Göteborg under några timmar.

Andre maskinist Anders Lindberg har hunnit med många jobb under årens lopp. Han började i cateringen i gotlandsbåtarna 1977.

6 Sjömannen 5/2008

på utebåtar i Wallenius och Nordström & Thulin, berättar Eva. Hon låg vid ett tillfälle i två veckor på Cityvarvet med en Walleniusbåt.

— Det var mitt i vintern med flera snöstormar och massor av is på gatorna så då gick det knappt att gå ut på stan. Får erkänna att jag inte vet så mycket om Göteborg men hoppas det blir att vi kan gå iland en eftermiddag. Är det mycket at göra när ni ligger på varv?

— Ja, det är det verkligen. Nu passar vi på att grovstäda alla passagerarhytter vilket är ett tufft jobb.

Räknar du med att fortsätta jobba till sjöss?

— Ja, det gör jag. Jag trivs med jobbet och gänget ombord, svarar småländskan Eva som bor i Oskarshamn och mönstrar på därifrån.

— Ser man på utvecklingen till sjöss är

det idag betydligt stressigare än förr i och med att det är större båtar. Numera ska dessutom allt hända på en gång.

Kollega till Eva sedan 1994 ör Genowefa Szemiel som bor i Visby.

— Jag började jobba i Gotlandstrafiken när jag kom till Sverige från mitt hemland Polen. I Polen var jag servitris. Händer inget speciellt räknar jag med att fortsätta här tills jag pensioneras, säger Genowefa.

— Jag trivs med jobbet. Vi har alltid mycket att göra så efter veckan ombord är man rejält trött.

Trivs med sjölivet Även Helene Mårtensson som har varit i bolaget i 15 år intygar att hon trivs med sjölivet.

Normalt arbetar hon i restaurangen men under tiden på varv är Helene med och städar passagerarhytter.

— Vi jobbar från sju till sju varje dag.

Samtidigt är det är kul och annorlunda att prova på något nytt. Hoppas bara det blir tid över att gå iland i Göteborg som är en fin stad.

Visbybon Helene Mårtensson har bara varit i Destination Gotlands båtar.

— Jag räknar med att fortsätta jobba här. Mig passar det att jobba en vecka och att vara ledig i en vecka.

— Jag tycker vi har det rätt bra till sjöss och att lönen är rätt OK, och troligen bättre än för motsvarande jobb iland, säger Helene innan hon fortsätter storstädningen av passagerarhytterna.

— Vi jobbar mellan sju och sju varje dag med att grrovstäda passagerarhytter, säger Helene Mårtensson.

Hon jobbar annars i restaurangen ombord.

Hans Hägg är kocken som under varvsdagarna jobbar som reparatör.

— Kul att få pröva på något annorlunda, säger Hans.

Sjömannen 5/2008 7

Ingen oro på Bellona trots uppsägningar

Att tusentals personer har varslats på Volvo lastvagnar och Volvo personvagnar i Göteborg har fått stor medial uppmärksamhet.

Ett varsel som det däremot, kanske rätt naturligt, har varit betydligt tystare om var när tankbåten Bellona nyligen såldes. Totalt tio personer på SEKOs avtalsområde varslas genom försäljningen.

Text o bild: Lennart Johnsson Trots varslet verkar stämningen vara rätt lugn på Bellona när Sjömannen går ombord tillsammans med SEKO sjöfolks ombudsman Peter Skoglund. Peter har med sig ett protokoll från uppsägningsförhandlingen med redaren.

Bellona är en 43-årig dam som ser riktigt inbjudande ut där hon ligger i den sva8 Sjömannen 5/2008

ga höstsolen vid Skarvikshamnen i Göteborg. Hon har än så länge hemmahamn i Uddevalla men får i januari nästa år bulgariska ägare.

— Välkommen ombord säger kockstuert John Dahlberg. Han är på väg hem, ska avlösas om ett par timmar.

— Bra att ni dyker upp och informerar om vad som gäller, fortsätter John.

För egen del förklarar han att han inte känner sig speciellt orolig.

— Jag är 63 år och blir 64 innan uppsägningstiden på sex månader är över så det känns inte direkt som om det är någon panik.

— Vi får se hur det blir, om jag fortsätter segla. Fördelen just nu är ju att det verkar finnas hyggligt med jobb. Kanske blir det ett och annat vikariat framöver.

Själv har John Dahlberg hunnit med

drygt tio år i Bellona och 20 år i rederiet.

Han började segla 1967.

— Så det blir några år och visar väl att jag trivs med sjölivet. Jag har även fått uppleva den riktiga utefarten och har gått på Brasilien och seglat mellan Viken och Västindien.

— Idag passar Bellona mig bra och jag trivs att jobba sex veckor och vara hemma lika länge. Tiden hemma går betydligt fortare än när man är ombord.

— Bellonas redare Gert Mengvall och hans rederi, Rederi AB Castori Uddevalla, har alltid varit bra. Det har aldrig varit några problem.

— Den stora skillnaden mot förr är att det då var så stora besättningar, fortsätter John.

— Då fanns det både 1e och 2e kock och hökare. Nu får man göra allt själv.

Dagens sjöliv handlar för mig mest om att jobba och att på kvällen läsa. Jag läser en hel del. Livet i en båt förr var betydligt mer socialt.

John Dahlberg bor sedan 30 år i Växjö.

— Jag mönstrar på i lite olika hamnar beroende på var Bellona befinner sig. De senaste månaderna har vi gått med etanol och gjort ett antal resor till Rotterdam och England.

Innan Bellona var John Dahlberg kockstuert i rederiets tidigare båt Lindfjord.

Walter Nilsson kom ombord — Vid ett tillfälle kom Walter Nilsson ombord för att göra ett reportage i Sjömannen, berättar han.

— Vi blev lite bekanta och hade sedan kontakt under åren. Walter var en fantastisk personlighet, en levande datamaskin vad gäller gamla båtar. Så jag har såklart läst alla Walters böcker. Ja, jag har för den delen också läst de flesta av Ove Allanssons böcker som handlar om sjömanslivet.

Har mathållningen till sjöss förändrats under dina år som kock?

— Ja, till viss del har den gjort det. Men bacon och ägg går det inte att ta bort till söndagsfrukosten. Allmänt sett är maten inte lika kraftig idag som förr. Jag gör gärna

Kockstuert John Dahlberg har hunnit med drygt tio år på Bellona.

— Jag kommer att sakna Bellona. Hon är en av de sista båtarna av sitt slag, säger båsen Martin Gustafsson. Även om han nu blir uppsagd räknar Martin med att det inte blir problem att få ett nytt sjöjobb.

husmanskost men det blir också numera mer sallader och grönsaker.

Halva sitt sjöliv har överstyrman SvenErik Johansson varit på Bellona.

— Jag har varit här i över 20 år, berättar han.

— Så visst känns det vemodigt att hon nu säljs. Det blir väldigt tomt att lämna henne. Jag ska med sista resan när hon ska lämnas över till de nya ägarna i Bulgaren.

Jag började segla för 43 år sedan eller samma år som Bellona levererades.

— Samtidigt är jag inte speciellt orolig för egen del. Vad jag förstår finns det idag gott om jobb inom sjöfarten.

Helst hoppas Sven-Erik att redaren köper en ny båt.

— Men det kräver förstås att det då finns laster.

Sven-Erik Johansson, vars dialekt avslöjar att han kommer från bohuslänska Hamburgsund, berättar att det är Bellonas ålder som gör att oljebolagen inte vill teckna kontrakt med rederiet. Hon är inte heller välkommen in i Statoils depåer.

— Då spelar det tyvärr ingen roll att Bellona är i bättre skick än många betydligt yngre båtar.

Bellona har en besättning på nio man, skeppare, två styrmän, chief, motorman, tre matroser och en kockstuert. Båten segSjömannen 5/2008 9

lar under blågul flagg till slutet av november då hon ska in på varv.

Nästan ny på Bellona är den 42-årige motormannen Per Stadberg från Kalmar.

Han har bara varit ombord i ett år även om han har seglat i 25.

— Jag började jobba på småbåtar i Kalmar och har därefter hunnit med ett antal rederier. Vet inte riktigt hur det kommer sig att jag började segla men jag har alltid trivts bra. Trots att Bellona är en så pass gammal båt är maskin rätt lättjobbad. Är du oroad inför framtiden?

— Nej, det kan jag inte säga, svarar Per Stadberg.

— Jag har förstått att det idag är gott om jobb till sjöss, inte minst för oss som jobbar i maskin. Vi får se vad som händer. I Bellona går vi som regel sex veckor och är hemma i sex veckor. Själv har jag vid några tillfällen gjort längre törnar eftersom jag ofta under ledigheten drar till Thailand.

Båsen Martin Gustafsson har hunnit med åtta år i Bellona.

— Jag kom hit efter att tidigare bland annat ha seglat i B & N och OSM. Visst har

Kockstuert Ulf Jönsson är en riktig läsenär och boksamlare.

Överstyrman Sven-Erik Johansson har varit på Bellona i 20 år och har seglat i 43.

10 Sjömannen 5/2008

jag trivts bra på Bellona, både med båten och med gänget ombord men nu är jag sugen på en torrlastare igen.

— Utan tvekan kommer jag ändå att sakna Bellona som är en av de sista i den gamla stilen. Här har det hela tiden varit ett bra gäng ombord och det är ett OK däck att jobba på.

— De senaste månaderna här har vi enbart kört etanol mellan Sverige, Rotterdam och England, berättar Martin som har seglat i ett 15-tal år.

— Några rederier jag har hunnit med är Tarbit, Tärntank och OSM. Martin och den övriga besättningen jobbar på storsjöavtalet.

— Jag upplever att det är ett bra avtal så länge du får övertid. Det har aldrig varit några problem att få ihop till 1-1-systemet.

Martin Gustafsson läste vid sjömansskolan i Göteborg och gick ut 1994. Idag bor han i Alingsås.

— Det fungerar hyggligt att ha törnar på sex veckor. Den längsta törn jag gjort var 25 veckor i sträck. Sjöfarten är inte riktigt som förr. Numera jobbar man mest för ledigheten.

— Framtiden bekymrar jag mig inte speciellt mycket för. Det känns som om det är en bra arbetsmarknad till sjöss idag jämfört med när jag blev uppsagd från OSM för åtta år sedan. Ändå fick jag nytt jobb den gången efter bara tre dagar. Hittills har jag inte behövt stämpla en enda dag, säger Martin Gustafsson.

I byssan har John Dahlberg fått avlös-

ning. Tar över i sex veckor gör Ulf Jönsson som omgående börjar att steka tjocka korvar.

Ulf har tagit sig till Skarvikshamnen från Kalmar där han bor.

— Jag har varit i drygt tio år på Bellona och 18 år i rederiet. Så jag har blivit något av en stamkund här. Är du orolig över att bli uppsagd?

— Nej, det kan jag inte säga. Det lär ju vara rätt gott om sjöjobb. Men visst känns det vemodigt. Å andra sidan vore det inte fel att få jobba i en ny och modern byssa.

Ulf Jönsson hamnade till sjöss av en tillfällighet efter att ha jobbat många år som kock iland.

— Några kockkompisar hade seglat och jag tyckte deras berättelser lät spännande.

På den vägen är det och jag har inte ångrat mig. Ser man på villkor och löner till sjöss tror jag i varje fall inte att vi har det sämre än kockar iland.

Vad brukar du göra under de lediga veckorna?

— Mitt stora intresse är att läsa och samla böcker. Hemma i Kalmar har jag många tusen volymer. Jag läser både skönlitteratur, böcker om idéhistoria, historia och filosofi. En stor favorit är Joseph Conrad. Av svenska författare tycker jag mycket om att läsa Hjalmar Söderberg. För ett tag sedan fick jag tag på Söderbergs samlade verk. Gärna botaniserar jag i antikvariat.

Ulf följer med den moderna litteraturen även om han främst läser klassiker.

— Sjömansservices boklådor botaniserar jag alltid i när de kommer ombord.

Ibland händer det att jag lägger in en

beställning till sjömansbiblioteket. Den service sjömansbiblioteket ger är verkligen bra.

För att använda ett ord uppfunnet av Ove Allansson är Ulf Jönsson en verklig läsenär.

— Utan att läsa böcker skulle livet vara tomt, framhåller han.

— Min bestämda uppfattning är att du inte förstår ett land om du inte har läst om det, har läst landets författare.

Upplever du att sjölivet har blivit som du har tänkt dig?

— Ja, absolut, svarar Ulf Jönsson.

— Jag har visserligen bara erfarenhet av

det här rederiet men här har det aldrig varit några problem. Det är också en fin gemenskap här. Ser man på vilken mat jag brukar servera så tycker jag om att laga svensk husmanskost från grunden. Samtidigt är det också kul att prova på litet nyare grejer.

Jag har som princip att varje resa jag gör servera något nytt, ett nytt huvudmål eller en ny huvudrätt.

— Förresten är det positivt att facket genom Peter Skoglund går ombord och berättar om uppsägningsförhandlingarna och vad som händer framöver, avslutar Belllonas kockstuert läsenären Ulf Jönsson.

“Viktigt informera tidigt vid uppsägning” — När en arbetsgivare planerar att sälja ett fartyg måste han självklart informera både anställda och facket.

— Därefter blir det en förhandling om uppsägning. Det berättar SEKO sjöfolks ombudsman Peter Skoglund.

— Denna förhandling måste vara avslutad innan arbetsgivaren kan säga upp folk Efter genomförd förhandling så ligger det självklart på oss ombudsmän att snarast kontakta medlemmarna och informera om protokollets innehåll.

— För oss som fackliga företrädare är det viktigt att komma ombord i det aktuella fartyget och förutom att informera om protokollet, gå igenom andra saker som gäller och inte minst att svara på medlemmarnas frågor, säger Peter Skoglund.

För SEKO sjöfolks medlemmar i Bellona har Skoglund också begärt ett så kallat

omställningsstöd. Detta innebär att företaget LERNIA, som SEKO sjöfolk samarbetar med, kallar de berörda för att gå igenom de enskildas kompetens.

För arbetsgivare gäller en minsta uppsägningstid på 30 dagar och för arbetstagare på 60 dagar.

De arbetstagare som har fyllt 25 år har två månaders uppsägningstid. De som har fyllt 30 har tre månaders och vid fyllda 35 år har man fyra månaders uppsägningstid.

Fem månaders uppsägningstid gäller för de som har fyllt 40 och den längsta uppsägningstiden på sex månader gäller de som har fyllt 45 år.

En förutsättning för detta är samtidigt att arbetstagaren vid uppsägningstillfället ska ha varit anställd hos den berörda arbetsgivaren under de senaste tre månaderna.

Peter Skoglund, ombudsman i SEKO sjöfolk.

Sjömannen 5/2008 11

Sjรถmannen 5/2008 12

“Hedrande få Stig Sjödinpriset” — Att få Stig Sjödinpriset var verkligen hedrande, säger Ove Allansson.

Nyligen fick Ove i Stockholm priset som är på 40 000 kronor. Prisutdelare var SEKOs vice ordförande Tomas Abrahamsson.

En av de som talade om Ove Allanssons författarskap var Sjöfolksförbundets förre ordförande Anders Lindström.

— Hela arrangemanget var fint genomfört, berättar Ove. — Dagen därpå var jag på Runö Folkhögskola och talade om mitt författarskap.

Många kom och lyssnade och jag fick ett stort antal frågor.

I motiveringen till varför Ove Allansson har fått årets Stig Sjödinpris står det bland annat att Ove “är sjöfolkets skildrare och i sin strävan att förbättra deras villkor riktar han ständigt ljuset mot orättvisorna ombord, han nagelfar klassamhället och avslöjar maktstrukturer. Kulturjournalisten Allansson för flitig penna i sjöfokets egen tidning Sjömannen.”

Stig Sjödinpriset är instiftat av Runö Folkhögskola, Stig Sjödinsällskapet och fackförbunden IF Metall, Kommunal och Skogs- och Träfacket.

SEKOs vice ordförande Tomas Abrahamsson var prisöverlämnare närl Ove Allansson fick Stig Sjödinpriset i Stockholm, I bakgrunden syns Kjersti Bosdotter som är med i proisjuryn och kulturombudsman i IF Metall. (Foto: Torbjörn Dalnäs)

Gycklaren speglar Nils Poppes liv I år är det 100 år sedan komikern och skådespelaren Nils Poppe föddes.

Av den anledningen spelar för närvarande runt om i Sverige den nyskrivna pjäsen Gycklaren om Nils Poppes märkliga liv.

Pjäsförfattare är Sjömannenmedarbetaren Anders Wällhed och Nils Poppes dotter Mia Poppe.

Mia Poppe syns också på scenen i Gycklaren tillsammans med Niclas Strand och Göran Thorell.

— Vi vill genom pjäsen med humor, musik, nostalgi och allvar ge en bild av artisten och människan Nils Poppe, säger Anders Wällhed.

— Pjäsen rör sig mellan skröna och

verklighet. Nils Poppe själv är då och då närvarande på scenen, ibland som betraktare från sin egen himmel och ibland mer fysiskt på filmduken, berättar Anders Wällhed.

Nils Poppe spelade själv komedi på Fredriksdalsteatern i Helsingborg fram till han hade fyllt 85 år 1993.

Under sin långa karriär var den folkkäre Poppe med i hela 173 teaterföreställningar och i 39 filmer.

Gycklaren spelas bland annat på Slagthuset i Malmö den 7-8 november, på Helsingborgs Stadsteater den 13-22 november, på Scalateatern i Stockholm den 27 november till och med 13 december och i Kumla den 6 december.

Sjömannen 5/2008 13

Konferens som gav mersmak

Deltagarna i klubbordförandekonferensen på Lastberget. (Foto: Jonas Forslind)

Aktuell avtalsinformation, arbetsmiljöfrågor, medlemsrekrytering och information från Försäkringskassan.

Det var något av det som togs upp när SEKO sjöfolks klubbordförande och avdelningens styrelse samlades till en konferens på Lastberget nyligen.

— Träffen var givande med ett bra program. Dessutom är det alltid nyttigt att träffa företrädare för andra rederier och

utbyta erfarenheter med dem, säger Thomas Larsson som sitter i avdelningsstyrelsen och arbetar i Stena.

— Denna gång var det med ovanligt många nya fackliga företrädare. För dem är det säkert ännu viktigare att kunna träffas på det här sättet.

— Konferensen var jättebra. Även om jag varit med ett tag i fackliga sammanhang är det alltid nyttigt att bli uppdaterad

i vad som händer beträffande försäkringsfrågor och annat, anser Björn Jonasson klubbordförande i Wallenius och ledamot i styrelsen.

— Diskussionerna denna gång var mycket bra. Egentligen borde avdelningsstyrelsen, samtliga klubbordföranden och ombudsmännen träffas oftare på det här sättet.

LJ

Dags att ta ett steg åt vänster!

Vid klubbordförandemötet antogs enhälligt följande uttalande av deltagarna.

SEKO sjöfolks klubbordförande, samlade till konferens i Stockholm den 13-15 oktober, ser med förvåning och oro på utspelet från socialdemokraterna och miljöpartiet om att utesluta vänsterpartiet som samarbetspartner i en framtida regering efter valet 2010.

Vår bestämda uppfattning är att det inte är genom att ta ett steg åt höger som socialdemokratin kan ha framgång i nästa val. Genom att enbart räkna in miljöpartiet som samarbetspartner tar dessvärre s istället ett tydligt kliv åt höger.

Miljöpartiet står i långa stycken för en klart borgerlig politik. Partiet har agerat minst sagt märkligt i frågor som rör arbetsrätten och lagen om anställningsskydd.

14 Sjömannen 5/2008

Här har miljöpartiet lagt sig platt för borgerliga förslag som har försämrat löntagarnas rättigheter. Miljöpartiet är också ivriga förespråkare av privat- och friskolor.

SEKO sjöfolks bestämda uppfattning är istället att socialdemokratin idag måste ta ett steg åt vänster.

Partiet måste, tillsammans med övriga oppositionspartier inklusive vänsterpartiet, bli ett tydligt alternativ till den politik som de fyra högerpartierna i regeringen bedriver.

Regeringen Reinfeldts politik har inneburit att klyftorna i samhället har ökat dramatiskt. De redan välbeställda har fått det bättre samtidigt som arbetslösa, sjuka och de med sämst pensioner har fått det sämre. Högerregeringen har också börjat sälja ut våra gemensamma tillgångar och

gräddfiler har införts inom sjukvården för den som är försäkrad eller har mycket pengar.

I dagens politiska läge är det nödvändigt att socialdemokratin ger ett tydligt alternativ till regeringens politik, att partiet lyfter fram de grundläggande skillnaderna i synen på hur ett samhälle ska vara uppbyggt. Utgångspunkten i denna politik måste fortfarande vara solidaritet, trygghet och rättvisa.

Istället för att, i ivern i en eventuell tro att få höga opinionssiffror, försöka skapa ett otydligt mittenalternativ med miljöpartiet är, det enligt vår uppfattning dags att socialdemokratin tar ett steg åt vänster.

I arbetet med att skapa ett vänsteralternativ i det kommande valet måste då också vänsterpartiet ingå!

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell Katarina Sjöfartsklubb

Söker en medarbetare som

biträdande föreståndare Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell bedriver hotellverksamhet för bland annat sjömän i Sjöfartshotellet på Katarinavägen 26, Stockholm. Vidare skall Stiftelsen ge service till sjömän i land, allt i syfte att skapa så goda förhållande som möjligt vid vistelse i Stockholm.

Hotellverksamheten drivs genom Scandic Hotels.

Stiftelsens serviceverksamhet bedrivs inom ramen för Katarina Sjöfartsklubb, i Stockholm (samma hus som Sjöfartshotellet).

På Katarina Sjöfartsklubb satsar vi på en aktiv fritid för sjömän med utflykter, studiebesök, utställningar, filmaftnar, pubkvällar, m m. En lika viktig del i verksamheten är den vardagliga sjöfolksservicen på klubben med t ex tidningar, böcker, fika, gym, bastu och Internet. Till detta kommer också att i samarbete med andra organisationer göra fartygsbesök.

Vi söker nu en ny medarbetare till Klubben eftersom en av de nuvarande medarbetarna går vidare till andra uppgifter. Anställningen tillträds den 1 december 2008 eller efter överenskommelse.

Arbetsuppgifter Bland arbetsuppgifterna ingår att delta i det vardagliga arbetet på klubben med att se till att verksamheten fungerar väl med god förströelse för och service till gästerna.

Dessutom ingår som en viktig del att organisera och administrera olika arrangemang på klubben.

Stiftelsen har vidare som målsättning att i samarbete med andra organisationer ge service till sjöfolk ombord i fartyg som angör Stockholms hamn. En viktig arbetsuppgift är därför att ta initiativ till och organisera och själv genomföra besök ombord i fartyg.

Kvalifikationer En fördel är att du är eller har varit aktivt seglande sjöman.

I Sverige giltigt körkort är ett måste, eftersom en viktig del i verksamheten är transporter bland annat runt i Stockholms hamnar och till sjömansklubben Kaknäs på Djurgården i Stockholm.

Du måste vara öppen och utåtriktad och ha lätt för sociala kontakter. Vidare ingår att vara allmänt serviceinriktad, initiativrik och ha lätt för att samarbeta samt att vilja ge Sjöfartshotellets sjöfolksgäster och Klubbens gäster bästa möjliga service men också aktivt delta i Stiftelsens utåtriktade service, till exempel i form av fartygsbesök.

Erfarenheter av arbete med fritidsaktiviteter (kultur och/eller idrott) är en merit. Här gäller det att kunna vara behjälplig med både organisation och administration av olika arrangemang. Vi strävar efter en jämn könsfördelning, varför det är en fördel om du är kvinna.

Upplysningar För ytterligare information om anställningen kan du ringa Torbjörn Carlsson, tel 08-640 94 96 alt 070-618 26 19, eller Olav Johansen, tel 08-640 94 86 alt 070-331 01 10.

Mer information om Katarina Sjöfartsklubbs verksamhet hittar du på vår hemsida, www.katarinasjofartsklubb.com.

Ansökan Din ansökan med löneanspråk vill vi ha senast den 31 oktober 2008 under adressen, Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell, Attn Olav Johansen, Box 15056, 104 65 Stockholm.

VÄLKOMMEN! Sjömannen 5/2008 15

(Riv gärna ut och spar m

Bra att veta som medlem!

Ny medlem i SEKO sjöfolk Du som är ny som medlem i SEKO sjöfolk måste för att bli medlem i SEKOs arbetslöshetskassa, själv skriftligen göra ansökan om inträde.

Ansökningsblankett för inträde finns på sidan här intill.

Viktigt!

Du som slutar ett vikariat eller en tillsvidareanställning MÅSTE anmäla Dig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen

den första arbetslösa dagen.

Förändring av karensdagar vid arbetslöshet Från och med den 1 juli är antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen utökade från fem till sju dagar.

Förändrade regler om medlemsavgifter från och med 1 juli 2008 Förändrad beräkning av medlemsavgiften Från och med den 1 juli 2008 börjar nya regler om a-kassornas avgifter gälla. Medlemsavgiften har sedan 2007 bestått av två delar: grundavgift och förhöjd finansieringsavgift.

Den förhöjda finansieringsavgiften ersätts den 1 juli 2008 med en arbetslöshetsavgift som beräknas på ett annat sätt.

De nya reglerna innebär att medlemsavgiften får en tydligare koppling till arbetslöshetsnivån bland a-kassans medlemmar.

Det betyder att avgiften kan komma att förändras fortlöpande, när arbetslösheten sjunker eller stiger.

Fler kan få betala den lägre medlemsavgiften Liksom idag, kan en medlem som uppfyller vissa förutsättningar även fortsättningsvis ha rätt till en lägre medlemsavgift.

De nya reglerna innebär att fler än tidigare kan få rätt till den lägre medlemsavgiften.

Vem får rätt till den lägre medlemsavgiften?

En medlem som inte har förvärvsarbetat (eller anses ha förvärvsarbetat enligt arbetslöshetsförsäkringens regler) under en kalendermånad och har fått arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning någon gång under månaden, behöver bara betala a-kassans grundavgift (och inte den del som avser arbetslöshetsavgiften) när de nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.

Detsamma gäller en medlem som inte har förvärvsarbetat (eller anses ha förvärvsarbetat enligt arbetslöshetsförsäkringens regler) under en kalendermånad och har fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning under månaden.

I dessa fall finns också ett krav på att medlemmen har saknat anställning hela månaden för att han eller hon ska få rätt till den lägre avgiften. Rör det sig om en medlem som är företagare enligt arbetslöshetsförsäkringen, ska medlemmen dessutom bedömas som arbetslös företagare enligt arbetslöshetsförsäkringens regler hela månaden för att få rätt till den lägre avgiften.

Hur ansöker jag om lägre medlemsavgift?

Så långt det är möjligt försöker a-kassan automatiskt fånga upp de som har arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning och som inte arbetar under månaden för att dessa ska få rätt avgift.

Har du sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning och om du dessutom saknar anställning och inte är företagare måste du upplysa a-kassan om detta, för att kunna få den lägre medlemsavgiften. Är du missnöjd med a-kassans beslut om medlemsavgift kan du överklaga beslutet.

Har du inte fått hem en blankett kan du ringa medlemsservice 020-1400150.

Medlemsavgifter för år 2008 För aktiv medlem är avgiften till förbund och arbetslöshetskassa 465 kronor i månaden.

För pensionerad medlem är avgiften 110 kronor per månad.

Reducerad avgift per månad beviljas efter ansökan under följande förutsättningar.

– Vid studier (ej rekryteringsbidrag).

Sänd in en kopia på beslutet Du fått från CSN till SEKO sjöfolk.

-–Vid föräldraledigt (i mer än 6 mån).

– Vid arbetslöshet (i mer än 6 mån).

– Vid sjukdom (i mer än 6 mån) är.

OBS glöm ej ev. AFA-försäkring.

– Övergår sjukskrivning till sjukersätt16 Sjömannen 5/2008

ning Sänd in en kopia på beslutet från Försäkringskassan.

– Vid avtalspension . Sänd in beslut från pensionsutbetalaren.

och ingen ersättning från a-kassan utgår vid exempelvis sjukdom eller studier. Då skall inbetalningskort sändas hem för egen betalning.

En ansökan enligt ovan kan hämtas på www.sjofolk.se eller kontakta din klubb/avdelning.

Utlandsadress/tillfällig adressändring

Betalning av medlemsavgift Genom avtal med redareföreningen dras din medlemsavgift från lönen varje månad.

Medlem som har ersättning från a-kassan får automatiskt medlemsavgiften dragen på denna ersättning.

Om medlemsavgift inte blivit dragen från lönen viss månad, sänds inbetalningskort hem automatiskt.

Meddela oss om förhållandet ändrats

Meddela medlemsservice om du flyttar till adress utanför Sverige eller om du vill ha din post från oss till annan adress än din folkbokföringsadress.

Information om kollektiv hemförsäkring Premien för din kollektiva hemförsäkring, som du får efter ett års medlemskap, ingår i medlemsavgiften.

Om du inte bor på din folkbokföringsadress, och vill att försäkringen ska gälla för den bostad du bebor, ska du själv meddela Folksam detta.

medlemsinformationen)

Sjรถmannen 5/2008 17

Viktig information om ditt försäkringsskydd Medlemsförsäkringar- följer med medlemskapet: I Ditt medlemskap i SEKO sjöfolk ingår följande försäkringar hos FOLKSAM: Behöver Du hjälp eller har frågor om försäkringarna kontaktaDin fackliga företrädare. Har Du ingen klubb på arbetsplatsen kontakta den ombudsman som har hand om det rederi som Du arbetar på För mer info: www.folksam.se/sekosjofolk

Kollektiv hemförsäkring - GF 14 800 för bosatta i norden Efter 12 månaders sammanhängande medlemskap alt. efter övergång till oss från annat LO-förbund där Du hade kollektiv hemförsäkring.

Olycksfallsförsäkring Fritid – TFF – GF 10 500 och GF 11 800 Gäller olycksfallsskador eller ersättning för rehabilitering vid sjukdom.

GF 11 800 – upphör vid 65-års ålder. // GF 10 500 – gäller i medlemskapet

Barngrupplivförsäkring – GF 10 500 För barn stadigvarande bosatta i Norden, bosatta på medlemmens adress.

Kompletteringsförsäkring – utförsäkrad TGL – GF 14 095

Sjuk och Efterlevandeförsäkring– GF-15 000 65 år

AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring

Efter fullgjord karens ger förskringen ökad trygghet vid sjukdom och dödsfall; ersättning vid dödsfall (ingen nedtrappning av beloppet p g a ålder), ersättning vid vissa diagnoser, ersättning vid långvarig arbetsoförmåga.

Du kan medförsäkra Din make/maka, sambo eller registrerad partner.

Gäller vid dödsfall för de medlemmar som inte har någon TGL-försäkring genom anställningen. Upphör vid 65-års ålder.

Fritidsolycksfallsförsäkring 10500

Inkomstförsäkring – GF 14750 - medlemmar tillhörande både SEKO/SEKO A-kassa

Medlemspension - pensionssparande

Vid ofrivillig arbetslöshet. Är Du berättigad till ersättning skickar A-kassan hem en ansökningsblankett till Dig.

–

GF-

Gäller för medförsäkrad make/maka, sambo eller registrerad partner.

Eget sparande inför pensioneringen.

Gruppförsäkring pensionärer – Olycksfall-/gruppliv GF 19 000 – vid 65 år För Dig själv och medförsäkrad.

Gruppförsäkringar – Folksam Gruppförsäkringar ingår inte i medlemsavgiften men kan köpas förmånligare p g a medlemsskapet. Om Du har frågor om dessa försäkringar – kontakta Folksam direkt eller: www.folksam.se

Allriskförsäkring – för boende i Sverige Är ni två i hushållet som har kollektiv hemförsäkring så ingår allriskförsäkringen.

Medlemsbarn Barnförsäkring – Olycksfall-, sjuk- o dödsfall.

18 Sjömannen 5/2008

Är ett komplement till sjukpenning dag 1360 dagen, när ev. sjuklönen från rederiet är slut och om FK betalar ersättning. Vid arbetslöshet kan man vara berättigad genom efterskydd i försäkringen. Vid sjukersättning kan månadsersättning utgå.

TFA – Trygghetsförsäkring Arbetsskada För olycksfall i arbetet, färdolycksfall - ej med trafikförsäkrat fordon, eller vid arbetssjukdom.

Om Du råkat ut för skada skall Du anmäla skadan till Din arbetsledare som skall göra en skadeanmälan till Försäkringskassan samt en skadeanmälan till TFA (AFA).

AGB – Avgångsbidrag/Omställningsstöd Gäller om Du blivit uppsagd p g a arbetsbrist.

Premiepensionsförsäkring

Våra Kollektivavtalade försäkringar - AFA: Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare.

Har Du ingen klubb på arbetsplatsen kontakta den ombudsman som har hand om det rederi som Du arbetar på. Vill Du veta mera: www.afaforsakring.se och gå in under försäkringar.

Gäller endast för de som är anställda. Vid sjukdom eller vid föräldraledighet betalar försäkringen premien till Avtalspensionen under en viss tid(annars betalar arbetsgivaren).

Avtalspension SAF-LO Tillägg till den lagstadgade pensionen, Du kan placera själv – kontakta FORA www.fora.se

Fler tips: gå in och titta på www.skyddsnet.se

Toppmöte samlar hela transportnäringen Säkerhets- och miljöfrågor och rekryteringsfrågor var något av det som togs upp vid det andra transportpolitiska toppmötet i Helsingborg nyligen. Bakom toppmötet låg också denna gång den socialdemokratiske riksdagsmannen Kent Härstedt.

Text o bild: Lennart Johnsson — Det är glädjande att se den stora uppslutningen från transportnäringen.

Alla jag har haft kontakt med denna gång har varit mycket positiva till att vara med, berättar Kent Härstedt.

— I år har också åkerinäringen varit med. Saknas nu görs i princip bara flygindustrin. Men flygföreträdare har redan hört av sig och sagt att de vill vara med på nästa års toppmöte, om det blir något.

— Jag upplever att transportmötet var givande och värdefullt, säger Mats Ekeklint, gruppledare på SEKOs förhandlingsenhet för kommunikation som omfattar sjöfart, spårtrafik och post.

— Inte minst är det nyttigt att få tid för diskussion och för att utbyta erfarenheter med andra transportföreträdare.

— Men något jag saknat både på det här toppmötet och på förra årets möte är representanter för lastägarna. Deras ansvar är ju mycket stort när det handlar om att få säkra och miljövänliga transporter till sjöss, framhå¨ller Mats Ekeklint.

Stundtals var diskussionerna på mötet livliga. Inte minst så hettade det till en del när Transportarbetareförbundets internationella sekreterare Lars Lindgren debatterade med Transportgruppens vd Peter Jeppsson.

En intressant punkt på dagordningen

Kent Härstedt är initiativtagare till de transportpolitiska toppmötena i Helsing-

var när Christer Lindvall, vd för Fartygsbefälsföreningen, talade på temat hur man måste förbättra säkerheten till sjöss. Lindvall är aktiv i det internationella sjösäkerhetsarbetet både inom ITF och i FN-organet IMO (International Maritime Organization).

— Det är viktigt att internationellt skapa en så pass hög säkerhet inom sjöfarten att den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft kan öka, framhöll Christer Lindvall.

Han tog också upp kriminaliseringen av sjöfolk som i flera fall på senare tid har inneburit att befäl har fängslats på mycket lösa grunder. Samtidigt innebär ISPSkoden att sjöfolk i många hamnar i världen har stora svårigheter att gå iland.

Lindvall efterlyste ett system med Fair Trade fartyg som innebär att besättning-

Transports internationella sekreterare Lars Lindgren intervjuas av Fredrik Belfrage som var moderator vid det transportpolitiska toppmötet.

arna har bra villkor ombord, får bra löner och inte utsätts för diskriminering av olika slag.

Det är en mycket viktig fråga, ansåg Christer Lindvall.

— På undermåliga fartyg som ägs av oseriösa redare förekommer det fortfarande ofta att besättningar utsätts för övergrepp av olika slag. Det finns fall där besättningsmän misshandlas, där de sociala villkoren är bedrövliga, där lönerna inte betalas ut och där arbets- och boendemiljön är usel.

Enligt Christer Lindvall borde det införas ett slags rättvisemärkning inom sjöfarten som innebär att sjöfolk behandlas på ett bra sätt.

— Lyckas vi internationellt driva igenom ett slags kvalitetssjöfart bidrar det till att vi kan bibehålla en högklassig sjöfartskompetens i Sverige. Vi måste alla hjälpas åt att få bort så kallade substandardfartyg och substandardredare som idag konkurrerar ut seriösa redare och gör så att kompetent sjöfolk förlorar sina jobb.

De två första transportpolitiska toppmötena har på många sätt varit framgångsrika. Frågan är då om det blir ett toppmöte också nästa år i Helsingborg?

— Det är litet tidigt att svara på det nu, säger Kent Härstedt.

— Nu ska vi först vi göra en utvärdering med alla inblandade parter så får vi se hur det blir. Vid de kontakter jag har haft med transportnäringens företrädare så verkar i alla fall de flesta se mycket positivt på de här dagarna. Ska det bli fler transporttoppmöten bör de också i fortsättningen hållas i Helsingborg som på många sätt är en verklig transportstad, slutar Härstedt.

Sjömannen 5/2008 19

Sjöfartsmonter har vind i seglen

Majgull Axelsson berättade i sjöfartsmontern om sin senaste bok Is och vatten, vatten och is. Hon introducerades av Sjöfartens kultursällskaps ordförande Karl-Erik Finnman, stående. (Foto: Lennart Johnsson)

Över 100 000 besökare och 2 400 programpunkter med drygt 1 850 medverkande. Bokmässan i Göteborg är Sveriges i särklass största kulturevenemang.

Självklart var som vanligt svensk sjöfartskultur representerad på mässan genom sjöfartsmontern.

Text: Lennart Johnsson — Vi hade hela tiden mycket folk i sjöfartsmontern och mer än 20 författare och andra som framträdde hos oss, berättar Berit Blomqvist, sekreterare i Sjöfartens kultursällskap som står bakom montern.

— En av höjdpunkterna var när författaren Majgull Axelsson berättade och läste ur sin senaste bok Is och vatten, vatten och is.

Då var det mer än fullt i vår monter.

Ytterligare en höjdpunkt i Sjöfartsmontern är den årliga utdelningen av Sjömanshusstiftelsens litteraturpris. I år gick priset till författaren och etnologen Ingrid Kaijser för hennes intressanta bok om Kvinliga sjömän - finns dom?

Ingrid Kaijser introducerades av Sjömanshusstiftelsens och SEKO sjöfolks ordförande Kenny Reinhold. Prisutdelare var sedan den socialdemokratiska riksdagsmannen Gunilla Carlsson som är ledamot i riksdagens kulturutskott.

Litteraturpriset som Ingrid Kaijser fick är på 20 000 kronor.

Världspremiär på film

Författaren Robert Hermansson presenterade sin nya bok om Stena Bulk som är ett riktigt praktverk.

20 Sjömannen 5/2008

Innan priset delades ut var det för övrigt världspremiär på en ny film om Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. Filmen har gjorts av författaren, filmaren, Sjömannenmedarbetaren och mycket annat Anders Wällhed.

Ett annat mycket uppskattat inslag i Sjöfartsmontern var när Anders Lindström, Elin Dahllöv och Foke Patriksson samtalade kring årets mest uppmärksammade sjöfartsroman dansken Carsten Jensens Vi, de drunknade.

— Tyvärr hade Carsten Jensen ingen möjlighet att komma till mässan men diskussionen om den fantastiska boken var mycket intressant, säger Berit Blomqvist.

Besökarna i Sjöfartsmontern kunde också köpa böcker och delta i en sjöfartskulturell tävling.

Alla kunde också ta med sig branschtidningar som Sjöbefäl, Utkik, Nautisk

Tidskrift och Sjöfartstidningen. Omkring 1 000 exemplar av Sjömannen delades ut till mässbesökare.

Bokmässan är också platsen för kändisspaning för den som är intresserad av det.

Författare som Henning Mankell, Liza Marklund, Jan Guillou och Mark Levengood är säkra publikdragare.

Men här finns det även möjlighet att lyssna till mindre kända författare, och att kanske lyssna på spännande diskussioner i kyrkans stora monter eller på Internationella Torget.

På det Internationella torget berättade bland annat Sjömannens redaktör Lennart Johnsson om det projekt han arbetar med att dokumentera tillvaron för filippinska sjömanshustrur.

Ett tema på årets bokmässa var Lettland och lettiska författare. Ett 40-tal kulturprogram genomfördes med olika lettiska kulturarbetare.

— Jag tror det är värdefullt att sjöfarten är med och visar upp sig på bokmässan, säger Berit Blomqvist.

— Vi behöver lyfta fram sjöfartskulturen på alla tänkbara sätt. Så jag är övertygad om att Sjöfartens kultursällskap kommer att ha en sjöfartsmonter också år 2009 då bokmässan för övrigt fyller 25 år.

— Jag vet att flera spännande böcker kring sjöfartskulturen är på gång och hoppas vi på olika sätt kan presentera dem på mässan då.

Nästa års bokmässa genomförs den 2427 september. I fokus då står ett av Europas stora kulturländer, Spanien. Året därpå 2010 kommer bokmässan att lyfta fram Afrika och afrikansk litteratur.

Stilstudie av Liza Marklund.

(Foto: Birgitta Johnsson)

Ingrid Kaijser, i mitten, fick Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litterturpris för år 2008. Ingrid flankeras av Kenny Reinhold, SEKO sjöfolk och Gunilla Carlsson, riksdagskvinna och ledamot i kulturutskottet.

Sjömannens redaktör Lennart Johnsson samtalade på Internationella Torget med författaren Mats Wingborg om situtationen för filippinska sjömanshusttrur. (Foto: Birgitta Johnsson)

Förre sjöfolksordföranden Anders Lindström i samspråk med den nuvarande Kenny Reinhold.

Bokmässans musikaliska höjdpunkt var när världsartisten Barbara Hendricks på fredagskvällen sjöng blues på Internationella Torget.

Mångas inslag i Sjöfartsmontern lockade en stor publik.

Sjömannen 5/2008 21

ETF kräver fler jobb till sjöfolket i EU

Fler och bättre jobb för sjöfolk som kommer från EU-länderna. Det var ett av de krav som ställdes när hundratals sjömän från hela Europa demonstrerade i EUs huvudstad Bryssel i mitten av oktober.

Text o bild: Lennart Johnsson Bakom demonstrationen låg det europeiska transportfacket ETF (European Transport Workers’ Federation).

Stora grupper av demonstranter kom från bland annat Danmark, Polen, Tyskland, Storbritaninen, Belgien, Spanien och Kroatien. Totalt kom demonstranterna

från 15 länder och hela 25 fackförbund var representerade.

Några andra krav som ETF ställer på EU-kommissionen och Europaparlamentet är att ungdomar ska få en möjlighet att jobba till sjöss och att EU-politikerna säger ett nej till social dumping på EU-färjor.

Demonstranterna som samlades på Square De Meeus i centrala Bryssel tågade förbi flera av EUs välkända byggnader.

Tåget väckte stor uppmärksamhet från massmedia. Stämningen i tåget var betydligt högre än i de numera ofta rätt avslagna svenska 1a majdemonstrationerna.

SEKOs ITF-inspektör Annica Barning var på plats när Europas sjöfolk demonstrerade i Bryssel nyligen.

22 Sjömannen 5/2008

— Demonstrationen är en viktig markering för europeiskt sjöfolk, säger Henrik Berlau från det danska fackförbundet 3F. — Det är utan tvekan på tiden att sjöfartsfrågor och situationen för sjöfolket i EU lyfts fram.

— Vi ger genom demonstrationen en tydlig signal till EU-kommissionen att de inte får glömma sjöfolket.

— Tyvärr har EU-politikerna i årtionden inte brytt sig om villkoren till sjöss eller varit intresserade av att bevara jobben för sjöfolket, anser Henrik. Berlau.

— Sjöfolket har aldrig riktigt respekterats trots att yrket är mycket slitsamt och att sjömän fortfarande är borta långa tider från sina familjer.

I ett tal krävde Berlau att undermåliga fartyg stoppas från att gå i danska vatten. I Danmark har DIS-registret inneburit en etnisk rensning av danskt sjöfolk, dundrade Henrik Berlau.

Stephen Cotton från ITF framhöll att det är viktigt att kämpa för att det skapas fler jobb för sjöfolket inom EU. — Den negativa utveckling vi sett i åratal inom EU-sjöfarten måste stoppas.

— Sjöfarten i Europa får inte längre bygga på social dumping och på diskriminering, var Stephen Cottons budskap till politikerna i EU.

Är sjöfolk en utrotningshotad art? Är europeiskt sjöfolk ett utrotningshotat släkte? De flesta svarade ja på den frågan vid ett seminarium om sjöfart i Bryssel nyligen. I seminariet, som hade anordnats av socialistgruppen i Europaparlamentet och det Europeiska transportfacket ETF, var en av de inbjudna experterna SEKOs vice ordförande Tomas Abrahamsson.

— Initiativet från socialistgruppen kändes värdefullt. Det är definitivt på tiden att sjöfartsfrågor och inte minst situationen för sjöfolk i EU-länderna lyfts fram i Europaparlamentet, säger Tomas Abrahamsson.

Text: Lennart Johnsson Enligt Agis Tselentis från det grekiska sjöfacket PNO var det första gången på 25 år som situationen för sjöfolket har tagits upp i parlamentet på det här sättet.

— Jag deltog själv förra gången 1983, berättar Tselentis.

— På de åren har tiotusentals sjömän från EU-länderna förlorat sina jobb.

Den brittiska professorn Denis Gregory presenterade en ny forskningsstudie om situationen i EU för sjöfolket.

Gregory, som har forskat mycket i fackliga frågor, visade att världshandeln har fyrdubblats under de senaste 40 åren vilket också har inneburit ett uppsving för transporter till sjöss. År 2007 fraktades över 7,5 miljarder gods till sjöss vilket innebär en 30 procent högre volym jämfört med år 2000.

Samtidigt har bekvämlighetsflaggade fartyg och fartyg registrerade i andraregister blivit allt fler i europeiska hamnar.

Enligt vissa beräkningar sysselsätter det så kallade sjöfartsklustret fem miljoner personer i EU-länderna.

Eduardo Chagas, generalsekreterare i det europeiska ETF och SEKOs vice ordförande Tomas Abrahamsson var överens om att seminariet om sjöfolkets situation om EU var ett bra initiativ av Europarlamentets socialistgrupp PSE. (Foto: Lennart Johnsson)

Under de senaste åren ansåg Gregory ändå att medvetenheten ökat inom EU om att social dumping förekommer i stor skala inom unionens maritima sektor.

Löneskillnaderna är fortfarande mycket stora mellan olika länder i världen. Billigast är det att använda matroser från Burma. Lönen för en norsk matros motsvarar lönekostnaderna för sju burmeser.

Grov exploatering Detta gör att vi idag ser fler och fler exempel på grov exploatering av sjöfolk från tredje världen inom EU. Denis Gregory pekade på två modeller

inom sjöfarten som idag konkurrerar med varandra. Den ena modellen bygger på en sjöfart där redaren använder en bekvämlighetsflagga och anställer icke EU-besättningar genom bemanningsagenter. Dessa besättningar har ofta mycket låga löner, bedrövliga arbetsvillkor, liten utbildning och saknar anställningstrygghet.

Mot denna modell står en mer traditionell modell som inser behovet av att investera i besättningen ombord och att betala anständiga löner. Redarna i denna kategori satsar på att utbilda besättningarna och de anställdas hälsa och säkerhet.

Frågan Gregory ställde till politikerna i EU-parlamentet var vilken av de två modellerna som EU önskar ge sitt stöd till.

Hans forskning visade på att de sociala villkoren för sjöfolk inom EU kraftigt har försämrats under de senaste 25 åren. Den pågående finanskrisen har visat på riskerna med avsaknad av reglering av finansmarknaden.

Samtidigt är dagens sjöfartsnäring till och med mer avreglerad än finanssektorn. ”Det är hög tid att politiskt omvärdera detta”, avslutade Denis Gregory.

Den franske EU-parlamentarikern Giles Savary instämde i Gregorys slutsatser och betonade att det var just därför som seminariet om sjöfolkets situation hade arrangerats. ”Vi måste nu på allvar få en lösning på viktiga frågor inom unionen som den sociala

Forts på sidan 27 Sjömannen 5/2008 23

BANKKRIS OCH JULBORD Stockholm är min höststad. Det öppna sinnet färdas fritt runt holmarna i Strömmen och kring Riddarfjärden. I Katarina kyrka är det en minneskonsert över Cornelis Wresvijk. I Globen sjunger Elton John.

Utanför Engelbrektskyrkan vid Östermalmsgatan står en fastighetsmäklare och knäpper händerna. Ber en tyst bön om att bostadsrätterna i innerstan inte skall sjunka mera. Vilket de kommer att göra.

Själv lunkar jag gatan fram mot mitt café på Söder. Vid hörnet av Bondegatan möter jag Anders. Oklanderligt klädd, nästan proper. Under åren han seglade i Wallenius var han handelsflottans mest välklädda båtsman. Bar alltid en röd slips med Sjöfolksförbundets slipsnål. En gåva till medlemmarna på kongressen 1987. Sedan bytte han yrke, började på bank.

Vi gör sällskap genom bankkrisens Stockholm. Staden möter oss. På Dramaten spelas Onkel Vanja och Sissela Kyle gör den elakaste och mest roliga parodi på Mona Sahlin som världen hittills skådat.

Mona, du är som gjord för ett skämt. Det sker i showen ”Dina dagar äro räknade” som spelas på Rival vid Mariatorget.

Som sagt det är höst och tidningarna har redan börjat annonsera ut sina julbord.

Det är bara att välja. Fransk jul på landet. Varför inte ? Då är det tillåtet att hoppa över prinskorven och gå rakt på champagnen. Eller varför inte ett viltbord på Ålands jäsande hav. Finns det något lämpligare än älgstek och renskav på en skärgårdskryssning? Knappast!

Fika och julklappar Om man nu inte trots allt väljer det traditionella julbordet med lutfisk och revbensspjäll. Julen denna välsignade glädjestund som börjar redan i oktober är självklart efterlängtad av alla och inte minst av många anställda på statliga myndigheter.

Låt oss ta ett exempel: SIDA. Ni vet biståndsorganisationen som har som sin främsta uppgift att förbättra levnadsvillkoren för fattiga människor i tredje världen.

En krävande uppgift om man själv är hungrig. Därför lägger SIDA i år 8 miljoner på intern representation. Fika med dopp, galanta middagar och julklappar. Och jag hyser stora förhoppningar om att den nya generaldirektören för denna humana organisation väljer det svenska julbordet. En 24 Sjömannen 5/2008

Anders Wällhed Kulturkrönika gång åt jag själv julbord i Kakinada i Sydöstra Indien. Det vill jag inte rekommendera.

Hösten i Stockholm förbereder sig alltså inför julen medan Stockholm i världen förbereder sig för den stora ekonomiska världskrisen. De vattentäta skotten mellan de som lånar ut och de som lånar stålar är sprängda.

Finanskylan i världen tränger undan det milda höstklimatet och skräcken kryper in i ryggraden på de plundrare som orsakat eländet. Nu sitter ingen av dessa tjusiga herrar längre tryggt tillbakalutade i sina bankirstolar.

Det råa kapitalet har visat sitt ansikte.

En kortsiktig och låg räntepolitik på en marknad som gör redan rika ännu rikare är i ordentlig gungning. Spekulationspolitiken som tog ordentlig fart när staten började spela hasard med våra pensionspengar har nu målat in sig i sin egen återvändsgränd. Så kan det gå!

Ingen tror längre på lögnerna om statliga räddningspaket. Eller andra åtgärder som försöker hindra kundernas massflykt från bankerna. Det vill säga de som har råd att fly! Alla söker sina nya roller i det nya krisläget, men det svenska julbordet står där det står.

Alla de skärrade bankdirektörerna som genom sina feta bonusar och gigantiska avgångsvederlag satt sprätt på kosingen ser nog helst att världen i det avseendet förblir sig lik. Alltså att det svenska julbordet på Grand Hotell eller Djurgårdsbrunn

fortfarande är ett traditionellt julbord.

Det började så vackert med Lehman Brothers och en bankkurs som störtdök 66 procent. Sedan skakades världen av en finansiell jordbävning där skalven även nådde storbanker som Union Bank of Switzerland. Förstår ni allvaret? När även denna joddlande nation började darra på stämbandet var det stekta fläsket kokt även på det svenska julbordet.

I Tyskland stod banker och försäkringsbolag handfallna över alla spräckta räddningspaket.

Och i Island har till och med späckhuggarna lämnat territorialvattnet. Och alla vitfåglar. Men var fan skall de svenska flyttfåglarna ta vägen? Tänk om den finansiella krisen framtvingar en socialisering av bankväsendet i hela världen. Då kan vi snacka om brutna vingar.

Men skam den som fryser. De sista plundrarna och ägarna av världens största börser klamrar sig dessa dagar fast vid obefintliga krisplaner som mest liknar de döda höstlöv som vägrar släppa taget om grenarna på ekarna i Bagarmossen.

Nu påstår tack och lov Finansinspektionen i Sverige att våra banker är starka och stabila. Som sanna sjömän måste vi lita på dessa experter på samma sätt som de ombordanställde måste lita på utopin att alla rederi är stabila och alla fartyg är dubbelbottnade.

Men lite rädd blir man ändå när även marknadsliberala profeter säger att det egentligen inte finns några garantier. Att det mycket väl kan hända att hela systemet kantrar med insättningsgarantier och fan vet allt!

När det ser som mörkast ut finns det alltid en säker tröst. Nu tänker jag närmast på de rådiga kapitalister som ser allas vår välfärd som sin hjärtesak.

Som försöker göra det bästa av bankkrisen utan en tanke på vilka möjligheter till nya förmögenheter som skapas. Idealister som för allas bästa prånglar in sina egna stålar i storföretagen när bankerna är ovilliga att låna ut sina. Så var det om ni minns på 1990-talet då stora börskungar och entreprenörer i skygg anspråkslöshet tjänade sina nätta förmögenheter. Så är det idag!

Nu pratar vi om något annat. Om julbordet! I år har jag bestämt mig för att äta en asiatisk buffé istället för det gamla gristrynet. Låt mig se; lite anka, yakiniki, sushi och naturligtvis mongolian barbeque. Så

får det bli. Förlåt jag glömde visst scampi.

På en tvärgata till Götgatan på Södermalm ligger mitt café. Jag avslöjar inte vilken gata det är. Men det är en av landskapsgatorna så mycket kan jag berätta.

Här har de senaste åren söner och döttrar till forna legender funnit sig tillrätta. Gamla och unga umgås inne på caféet och utanför står Carl Milles framför ett Kebabhak och skissar på en rondellhund.

Lite längre bort, närmare Ringvägen, står Carl Larsson med allvarliga planer att göra en fondmålning på det gamla Skattehuset som nu förvandlats till studentbostäder.

Thomas Tvivlaren har nyss mönstrat av ”Isabella”, ett flytande vikinglinehotell.

De senaste tjugo åren har han seglat förstemaskinist efter en kort karriär som trollkarl i land. Han sätter sig alltid vid något av hörnborden.

Räknas som en stammis. Även hans farsa gick hit och var god vän med Nacka Skoglund.

Thomas ser fram emot ledigheten men tar aldrig av sig sina hörselskydd. Stora hörlurar över ansiktet som får hans ansikte att likna en köttig hamburgare.

Ingen har någonsin kommit på tanken att fråga varför han har hörselskyddet på även som avmönstrad. Alla har sin egen teori.

Har vuxit sig fast I caféet sitter också gamla konstnärer, musiker och författare. Många har vuxit fast där. Bitit sig fast som kölden biter sig fast i marken under vintern. Här kan man samtala utan att integritetstörande skitmusik spänger trumhinnorna.

Jag söker ett bord. Där sätter vi oss.

Polaren och jag. Anders som jag första gången mötte på Svenska Sjöfolksförbundets kongress i Göteborg år 1987. Han motionerade på dagarna, ständigt på hugget, och spelade ukulele på nätterna.

Någon gång i mitten av 1990-talet gick han i land, omskolade sig och började arbeta på bank. Vilket jag redan har påpekat.

Anders trivdes bra på banken.

Gick dit varje morgon. Skjortan var nystruken, skorna blanka och blazern av god kvalitet. Slipsen var diskret. Men fortfarande röd med Sjöfolksförbundets gamla förgyllda slipsnål.

Arbetskamraterna på banken var likadant klädda, bortsett från slipsnålen.

Damerna hade blus, svarta byxor eller kjol. ”Så var det”, berättar Anders. Verklighetens slöjor övergår i djupare mysterier. ”Broder, vi var som besättningsmän på ett osänkbart fartyg. I lunchrummet fanns

det alltid tre rätter att välja på. Dagens fisk åt jag aldrig. Alltid några sönderkokta filéer med mandelspån på. Som sagt jag trivdes ganska bra på banken. Jag gick ju dit varje morgon.

Vid eftermiddagskaffet hände det ibland att jag spelade ukulele. Det var uppskattat, på samma sätt som i mässen under åren till sjöss.

Jag fick egen dataterminal, gick dyra kurser, fick bo på fina hotell. Jag behärskade datorn.

Inga solkiga mynt, rena siffror, rena vita tangenter. Efter ett tag fick jag för mig att jag såg saker som de påstod att jag inte såg.

Kan man göra det?

Annars var allt som vanligt. Det fanns fortfarande tre rätter att välja på vid lunchen.

Men det var något som inte stämde.

Det flimrade på dataskärmen, siffrorna dansade förbi som insektssvärmar. Små giriga djävlar förklädda till datavirus dök upp.

Du är bara trött i ögonen, sa de. Det är inget fel på bankens finansieringar och placeringar.” Och så fick jag ett par terminalglasögon. Smådjävlarna försvann visserligen men jag visste att innanför skärmen

satt de hungriga och skrek!”

Vi går ut i höstnatten Anders och jag, söker oss mot Slussen. På en annonspelare får vi reda på att man kan äta julbord på kasinot Casino Cosmopol på Kungsgatan.

Där finns smaker från hela världen får vi reda på.

Vi funderar båda på hur världen smakar just nu. Spelmarker istället för oblater.

Vi skrattar. Ett snabbt upplöst skratt i den sträva storstadens höstluft. ”Den sista tiden, för några veckor sedan, innan jag fick sparken på grått dasspapper, serverades det bara en lunchrätt i personalmatsalen”, säger Anders.

Sedan fortsätter vi vår promenad genom ett upplyst Stockholm. Natten är skrynkligare än våra skjortor. Vi passerar en ny annonspelare. En upplyst plattskärm. På Kaknästornet kan man äta julbord med Stockholms bästa utsikt. Varför inte? Där kan man sitta och fundera över alla pengar som finns där ute. Någonstans i staden under våra fötter. Alla pengar som finns i världen.

Vi vet båda att det finns mer pengar än drömmar. Försnillat eller nergrävt guld.

Alla vet det. Bankerna vet det. Politikerna vet det. Maffian vet det. Och Gud vet det!

Sjömannen 5/2008 25

Har du tecknat nya försäkringen?

Alla SEKO sjöfolks medlemmar ska nu ha fått erbjudandet om en ny och frivillig medlemsförsäkring, en sjuk- och efterlevandeförsäkring, som nu ersätter den tidigare grupplivförsäkringen.

Det innebär att även de medlemmar som inte tidigare har haft försäkringen nu har fått ett erbjudande att teckna försäkringen.

Text o bild: Lennart Johnsson — Jag uppmanar verkligen alla att teckna försäkringen eftersom den har ett stort värde samtidigt som månadsavgiften är låg, säger SEKO sjöfolks avdelningssekreterare Åke Högberg.

— En stor fördel för närvarande är att ingen hälsoprövning görs om man går med nu.

Enklare och bättre försäkring — Den nya försäkringen är både enklare och bättre, framhåller Högberg som har ingått i den grupp på SEKO som tillsammans med Folksam har förbundsanpassat försäkringen.

— De som däremot vid första tillfället väljer att avstå från försäkringen får lämna en fyrsidig hälsodeklaration om de ångrar sig och vid ett senare tillfälle vill teckna försäkringen.

Bland fördelarna med den nya försäkringen är enligt Åke Högberg att försäkringen är tydlig, förutsägbar och att det blir lätt att snabbt få ut pengar.

Den nya försäkringen rullar i gång den 1 oktober i år.

För de som tidigare inte har haft den

— Jag uppmanar alla att teckna den nya frivilliga medlemsförsäkringen, säger Åke Högberg, avdelningssekreterare på SEKO sjöfolk.

gamla grupplivförsäkringen gäller den nya sjuk- och efterlevandeförsäkringen från den 1 januari 2009.

De som vill medteckna sin partner ska uppge detta och skicka tillbaka talongen till Folksam.

Den som till äventyrs inte vill teckna försäkringen ska också fylla i talongen och skicka tillbaka denna till Folksam.

Månadsavgiften för den nya försäkringen är 80 kronor för de som är upp till 26 år

och ligger på 120 kronor i åldersgruppen 45-65 år.

— Utan tvekan stärker den nya försäkringen medlemskapets värde, framhåller Åke Högberg.

— Erfarenheter från andra LO-förbund visar att den också kan attrahera fler nya och yngre medlemmar. I och med att försäkringen blir mindre konjunkturkänslig ger den också en jämnare premieutveckling.

Nya klubbordförande i Viking och FinnLines Ilkka Pekkinen (Foto: Jonas Forslind)

26 Sjömannen 5/2008

Det har blivit nya klubbordförande i Viking Line och i FinnLines.

I Viking Line har Ilkka Pekkinen valts till klubbordförande efter att ha fått i särklass flest röster vid det val som nyligen slutfördes..Totalt ställde fem kandidater upp vid valet av klubbordförande i Viking Line.Ilkka Pekkinen kunde dock väljas redan vid första valomgången i och med att han fick över hälften av de avgivna rösterna.

I FinnLines har tidigare vice klubbordföranden Per Raquette gått in som tillförordnad klubbordförande.

Per Raquette efterträder Anette Karlsson som har börjat en anställlning vid personalkontoret på FinnLines

Per Raquette (Foto: Jonas Forslind)

New film reveals murders of Burmese fishers A shocking film with testimony of exploitation and murder of Burmese seafarers was shown at the ITF (International Transport Workers’ Federation) Fishers Conference in Korea recently.

Called ‘Abandoned, not forgotten’, the film captures eyewitness accounts of appalling maltreatment of a number of Burmese emigrants working in the fishing industry, particularly in Thailand.

Thousands of Burmese leave their country each year, fleeing political repression and economic collapse.

Most settle in Thailand where the only work open to them is usually in construction, agriculture, the sex trade and the fishing industry.

An estimated 250,000 Burmese migrant fishers and women fish-processing workers are employed in Thailand’s billiondollar, export-driven fishing industry. But only 70,000 are legally registered. With little or no legal status or protection many face brutality and near slavery.

The film is grim viewing. In it one fugitive ex-fisher describes an assault: “I think our Burmese boatman died like dogs and pigs.”

He then tells how a cook beat a young crew member with an iron bar.

“The skipper asked if the guy was dead or not. I told him: ‘He hasn’t died yet, leave him alone, I’ll look after him’. The guy

Forts från sid 23: Är sjöfolk en utrotningshotad art? dialogen, utstationeringsdirektivet, och kollektivavtalens ställning”, ansåg Savary och fortsatte: ”Frågan handlar om vilken typ av Europa vi ska ha, om vi ska acceptera ett slags djungelkapitalism eller om den sociala situationen för löntagarna ska lyftas fram.”

Dieter Bentze från det tyska fackförbundet Ver.di ställde saken på sin spets när han undrade vad det hjälper om arbetsvillkoren förbättras om vi inte längre har kvar något europeiskt sjöfolk.

Bentze berättade att tyskt sjöfolk numera knappast längre existerar samtidigt som den tyska flaggen har utvecklats till en av de billigaste i världen.

“Varför ifrågasätter inte EU den tyska regeringens agerande beträffande sjöfartspolitiken?”

Andra talare på seminariet kom från FN-organen IMO och ILO. De tog upp problem som att det tuffa jobbet till sjöss

Fishers in South East Asia often have bad working conditions.

was hit at the back of his head and his brains spilled out. He took an hour to die.”

President of the exile ITF-affiliated Seafarers’ Union of Burma (SUB), Aung Thu Ya says that employers “torture our seamen, but their wealth and prosperity is based on us.”

The ITF commissioned the film and, along with its 186 affiliated seafarers’ unions, including Burmese, Thai and Indonesian unions, will be calling for the following: Action by the Thai authorities to tackle the systemic exploitation and abuse Action by the flag states of the vessels to fulfil their obligations and ensure that the rule of law is upheld on their territory

inte har kopplats ihop med hyggliga löner och att sjöfolk dessvärre på många håll i världen behandlas som terrorister och inte tillåts gå iland i vissa hamnar.

Förhoppningsvis kan ILOs nya superkonvention för sjöfarten, där sociala villkor till sjöss behandlas, kunna börja fungera inom ett par år. Hittills har tre länder ratificerat konventionen men EU-länderna planerar att göra det till slutet av år 2009.

Tomas Abrahamsson från SEKO betonade att det utan tvekan finns utrymme för en gemensam europeisk lagstiftning inom sjöfarten. Han beklagade att EU inte lyckades driva igenom förslaget till ett bemanningsdirektiv för några år sedan tack vare redarnas lobbying mot förslaget. ”Även om bemanningsdirektivet hade antagits är det inte säkert att återväxten för europeiskt sjöfolk hade säkrats men det hade varit ett steg framåt eftersom europeiskt sjöfolk idag inte omfattas av EUs sociala lagstiftning.

De senaste 20 åren har varit en katastrof för sjöfolket inom EU”, sa Tomas Abrahamsson och fortsatte:

Action by all buyers and companies involved in the buying, processing and exporting of the fish stocks to ensure that decent conditions are upheld throughout their supply chains The commissioning of a tripartite investigation mission by the ILO (International Labour Organization) Recognition of the SUB by the Thai authorities ITF General Secretary David Cockroft commented: “This is a 21st century scandal, and everyone involved - including those who wittingly or not buy or sell fish products tainted by this horrible exploitation - must examine their consciences and act.”

The film can be seen at www.itfglobal.org/fisheries/film.cfm.

”För sjöfolket inom unionen måste det finnas en europeisk standard annars kommer det att bli omöjligt att locka ungdomar till sjöss.

Men tyvärr är vi för närvarande långt ifrån en enhetlig europeisk sjöfartspolitik.”

Eduardo Chagas, generalsekreterare för det europeiska transportfacket ETF, tryckte även han på behovet av nya regler. ”Det handlar om att satsa på bra villkor både för befäl och för manskap.

Vi måste också ha mer reglering inom sjöfartssektorn inklusive ett bemanningsdirektiv i EU. Vi får inte längre acceptera att sjöfolk betraktas som andra klassens medborgare.

Därför förväntar vi som kommer från den fackliga sidan att framsteg snabbt görs beträffande den sociala dialogen i EU.” Som avrundning på seminariet presenterade Eduardo Chagas en social stadga för Europas sjöfolk och för en konkurrenskraftig sjöfartsindustri i Europa.

Fotnot: I nästa nummer av Sjömannen kommer en längre intervju med ETFs generalsekreterare Eduardo Chagas.

Sjömannen 5/2008 27

Spanienkämpen och antifascisten Karl Staf är död Sjömannen, antifascisten och spanienkämpen Karl Staf har avlidit i Helsingborg 93 år gammal.

Karl Staf gick till sjöss 1932 i S/S Hastings som obefaren jungman. I den självbiografiska boken ”Den röda lågan”, 1997, ger Staf en bra inblick i förhållandena i 1930-talets fartyg och sjöfolkets fackliga kamp samt den framväxande fascismen.

Staf hamnar med ett fartyg i USA. Här har det skandinaviska sjöfolket bildat en stridbar organisation; The Scandinavian Seamens Club och han kom att delta i fackföreningens aktiviteter.

I boken ”S/S Antonio Chandris”, 1996, berättar Staf om sjömansklubbens verksamhet och hur klubben tillsammans med Antonio Chandris besättning lyckas förhindra att fartyget går med sin last till Mussolinis Italien.

The Scandinavian Seamens Club var en stridbar fackförening som på några år lyckades inrätta ett rättvist törnsystem för skandinaviska sjömän i USA, något som norska sjömän förvägrats i tjugo år.

När Staf kommit tillbaka till Rouen och Europa hade general Franco med stöd av Hitler och Mussolini anfallit den spanska republiken. Som så många andra svenska sjömän anslöt sig Staf till de internationella brigaderna. Utförligt skildras upplevelserna i Spanien i ”Den röda lågan”.

I boken skriver han om hur han, efter Spanien, 1940 åter går till sjöss och han hamnar på en Sveakasse i fart på tyska och holländska hamnar. Här kommer Staf att

agera som kurir åt motståndsrörelsen.

Han mönstrar av. Väl i land framkommer att den danska motståndsrörelsen behöver en signalist, Staf tar på sig uppdraget ansluter sig till motståndsrörelsen.

Tyskarna lyckas så småningom lokalisera sändaren och Staf åker fast och döms till döden.

Han benådas efter svenska påtryckningar och döms till livstid och får resten av kriget vistas i tyska tukthus.

När befrielsen kommer blir han enrollerad i amerikanska armén som tolk och andra världskriget är slut. Men Stafs äventyrliga liv är inte slut.

Han vistas i Sovjetunionen, Kina och Kuba och han kommer att jagas av CIA över Latinamerika. Staf arresteras och anklagas för att vara sovjetspion av militären i Colombia, han fängslas av CIA i Honduras och sätts i ett hemligt militärläger i djungeln.

I sitt författande återvänder alltid Staf till sjön och sjöfolket som i ”Avbrott under resa” där han under sin flykt undan militärer och CIA hamnar ombord i ”Bister Trader”. Så här beskriver han fartyget: ”… Bister Trader kom ursprungligen från ett varv i Holland, men av det slitna, illa medfarna fartyget att döma måste det ha varit bra länge sen... För att kringgå bestämmelser om bemanning och andra ’formaliteter’ hade fartyget registrerats under främmande flagg; Georgetown, Cayman Island.

Bister Trader var ett piratfartyg, underbemannat, underbetald besättning och rasdis-

Katarina Olsson har avlidit Katarina Olsson har efter en längre tids sjukdom somnat in bara 40 år ung.

Katarinas sista fartyg blev M/S Nils Dacke.

Katarina började segla i TT-Line 1987 i M/S Nils Holgersson och har därefter seg-

28 Sjömannen 5/2008

lat i flera av TT-Lines fartyg genom åren.

Våra tankar går till Katarinas familj.

Vila i frid!

Tack för god vakt!

Klubbstyrelsen i TT-Line genom Jonas Forslind

krimination, manskapet negrer, befälet vita.”

När fartyget ankommer till Puerto Cortez i Honduras arresteras Karl Staf.

Han förs så småningom, i hemlighet, av USAs gröna baskrar till ett läger i djungeln.

Han lyckas med hjälp av en indian smuggla ut ett meddelande till Sveriges ambassadör i Panama och han friges så småningom.

Stafs liv och författande visar på ett ovanligt patos när det gäller argument för bättre villkor för de sämst ställda och en okuvlig kamp mot fascism och orättvisor.

Andra böcker av Staf med maritim anknytning är: ”Robinson Crusoe i ny belysning” 1997 och ”Med Amado på fiske i Mexikanska Golfen” 1999.

Tack för god vakt Kalle Vila i frid Börje Graf

Avliden Båtsman Lars Engström avled nyligen i sitt hem. Hans sista fartyg blev Grande Africa.

Vi lyser frid över hans minne.

Tack för god vakt!

Klubbstyrelsen i Transatlantic

Kursprogram SEKO sjöfolk år 2008

SEKO sjöfolks utbildning Kursanmälan

Far tygsmiljökurs steg 2

Kurs:...................................................................................

Plats och tid: 3-7 november på Lastberget Sista ansökningsdag: 22 september Målgrupp: Deltagarna ska ha genomgått fartygsmiljökurs steg 1.

Innehåll: Fartygssäkerhetslagen, ritningslära, farligt gods, hjärt- och lungräddning, handlingsprogram.

Plats och tid:............................................. ..........................

Far tygsmiljökurs steg 1

Personnummer: .................................................................

Plats och tid: 19-23 januari 2009 på Lastberget Sista ansökningsdag: 9 december 2008 Målgrupp: Skyddsombud och ledamöter i skyddskommittéer.

Innehåll: Fartygssäkerhetslagen, arbetsmiljölagen, arbetsmiljöavtal, kemiska hälsorisker med mera.

Namn:............................................................. ...................

Adress: ...............................................................................

Postnummer: ...............Postadress: ...................................

Telefonnummer: .................................................................

Medlemsutbildning e xter n Tre dagars externatutbildning i regionerna Ost, Väst och Syd. Målgrupp: Medlemmar som ännu inte har något fackligt uppdrag och som vill skaffa sig kunskap om kollektivavtalet, AT-journaler, försäkringar, eventuella lokala avtal med mera.

Rederi och fartyg: ...............................................................

Befattning: ..........................................................................

Fackligt uppdrag: ..................................................................

Den 24-26 november i Göteborg Sista anmälningsdag den 3 november Har deltagit i förbundskurser/LO-kurser: ............................

Underskrift..........................................................................

Datum.................................................................................

Insändes till:

SEKO sjöfolk, utbildningsavd.

Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Socialdemokratisk utrikespolitik i förändring Hur har Sveriges utrikespolitika roll förändrats sedan Olof Palmes tid? Hur har EU-medlemskapet påverkat? Är det en skillnad mellan socialdemokratins internationalism och den nationalstatliga realpolitiken?

Det är några av de frågor som förhoppningsvis besvaras på ett seminarium i Göteborg den 27 november.

På plats för att diskutera socialdemo-

kratisk utrikespolitik i förändring är två ytterst kvalificerade personer. Det är de tidigare socialdemokratiska utrikesministrarna Jan Eliasson och Lena Hjelm-Wallén.

Göteborgaren och den internationella konfliktlösaren Jan Eliasson var utrikesminister 2006 och FNs undergeneralsekreterare 1992-94.

Lena Hjelm-Wallén var utrikesminis-

ter 1994-98 och vice statsminister 19952002.

Samtalsledare för det hela är tidningen Sjömannens redaktör Lennart Johnsson.

Plats för arrangemanget är Restaurang Trappan i Folkets Hus, Järntorget, Göteborg. Arrangemanget börjar klockan 19.

Arrangör är ABF Göteborg i samarbete med LO Göteborg och S-studenter Göteborg.

Ny film om sjömanshusstiftelsen Stiftelsen Sveriges Sjömanshus är en mycket viktig aktör inom den svenska sjöfarten.

Sedan 1972 har stiftelsen delat ut hela 212 miljoner kronor för att göra livet litet lättare och bättre för det svenska sjöfolket.

Stiftelsens verksamhet och historia har nu dokumenterats med en film som heter ”Till stöd för sjöfarten”.

Manusförfattare och producent har varit Anders Wällhed. Filmen kommer också att få engelsk text.

— Tanken är att den ska spridas brett i hela det så kallade svenska sjöfartsklustret, berättar Wällhed.

Den nya 26 minuter långa filmen fick sin världspremiär vid bokmässan i Göteborg i september.

Sjömannen 5/2008 29

Klubbordförande i SEKO sjöfolk ACE Link Vice klubbordförande Johan Dahlström tel 070 306 79 64 e-mail: johandahlstrom@live.se Allandia Klubbordförande Tedde Scott Rederi Allandia AB M/S Birger Jarl Box 1151, 111 81 Stockholm Telefon: 070-541 47 46 e-mail:tedde.scott@member.se Vice klubbordförande Niklas Söderman adress se ovan Destination>>Gotland Klubbordförande Sivert Lindstedt Besöksadress: Skeppsbron 14 Postadress: Box 1234, 621 23 Visby Telefon: vx 0498-20 18 00, direkttel o fax 0498-20 18 93 Vice klubbordförande Ronny Christiansson Mobiltel: Sivert 070 564 0604 Ronny 0736 249884 e-mail:sjofolk@gotlandica.se Broström Ship Management AB Klubbordförande Mats Olsson Stiftelsev. 10 A, 818 31 Valbo Telefon och fax: 026-13 34 60 Mobiltel: 070-67 67 372 e.mail:mats.olsson@brostrom.se Göteborg - Styr sö Skärgårdstrafik AB(Styr söbolaget) Klubbordförande Ralf Lindgren, Postadress: Gödebergsvägen 18, 437 34 Lindome,Tel. 031 99 35 94 mobil 0705 69 64 71 mailadress:goderb@hotmail.com FinnLines Ship Management AB Tf klubbordförande Per Raquette Mobiltel 0704 452 748 Box 158, 201 21 Malmö Tel: 040 97 00 80 e-mail: finnlines@sjofolk.se Klubb Stockholms skärgård Klubbordförande Kenneth Österlund Lådna, 130 33 Gällnöby Telefon och fax: 08-542 47 455, Mobil 070-239 84 75 e-mail: kenneth.osterlund@sjotrafiken.se Vice klubbordförande Mikael Wikström Mobil 070-6605551 e-mail:wickis74@hotmail.com Scandlines Helsingborg och Trelleborg Klubbordförande Åke Sönerud Besöksadress:Terminalgatan 1 Postadress: Knutpunkten 43, 252 78 Helsingborg Telefon: 042-18 62 14 mobil 0705- 18 62 14 Fax 042 18 62 15 Vice klubbordförande Tiziana Cavalli De Lonti e-mail:seko.hbg_trg@scandlines.se Tallink/Silja Line AB Klubbordförande Folke Matrosow Besöksadress Norra Hamnvägen 2 Postadress: Box 27295 102 53 Stockholm Telefon: 08-666 34 11 Telefax: 08-666 34 18 Mobiltel:070-623 34 41 e-mail: seko@tallinksilja.com Vice klubbordförande Karin Barth

Sjöfartsverkets Sjömansservice Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping Telefon 011 19 10 00 Sjömansservice Media Box 16290, 103 25 Stockholm

Stena Line Klubbordförande Jens Ole Hansen e-mail: jensole.hansen@stenaline.com Direkt nr: 031-85 51 67 fax 031 85 53 80 Vice klubbordförande Göran Dahlman e-mail:goran.dahlman@stenaline.com Direktnr 031 85 51 69 Thomas Stenberg email:thomas.stenberg@stenaline.com Direktnr 031 85 53 56 Adress: Stenaterminalen, Masthuggskajen, 405 19 Göteborg Telefon: 031-85 50 00 Svitzer Sverige AB Klubbordförande Tor Leif Davidsson Gamla Medbovägen 21 454 93 Brastad Telefon: 0523-477 40 Mobiltel: 0761 263347 email:torleif.davidsson@telia.com TT-Line Klubbordförande Jonas Forslind.

Besöksadress: Hamngatan 9 ”Ångkvarnen” Postadress: Box 94, 231 22 Trelleborg Telefon: 0410-560 00 eller direktnummer 0410-562 46, fax 0410-562 66 Mobiltel: 070 548 24 08 e-mail:sjofolk@ttline.se Vice klubbordförande Robert Douhan Transatlantic Klubbordförande Christer Lindgren Allévägen 81 192 76 Sollentuna Mobiltel. Christer 070 - 377 47 06 e-mail: christer.lindgren@rabt.se Fax: 08 754 63 76 1:e vice klubbordförande Hans Lindqvist Postadress: Silvåkragatan 37, 254 58 Helsingborg Telefon:042-12 49 91 Mobiltel. 0705 - 30 30 40 e-mail: kesseko@hotmail.com 2:e vice klubbordförande Ulf Jörgensen Tärntank AB Klubbordförande Sonny Ryberg Tärntank AB Donsöhamnsvägen 430 82 Donsö Tel 0709578566 e-mail:sonny.ryberg@telia.com Wallenius Marine AB Klubbordförande Björn Jonasson Box 17086, 104 62 Stockholm,Telefon: 08-772 05 00 Mobiltel: 070 772 06 99 e-mail: bjorn.jonasson@walleniusmarine.com Viking Line Klubbordförande Ilkka Pekkinen Vice klubbordförande Tommy Heed Tel växel + 358 405 87 3852 email:sekoklubb@vikingline.se

Rosenhill- Göteborg

Kaknäs - Stockholm

Köpenhamnsgatan 25, 418 77 Göteborg Telefon 031 647 960

Kaknäsvägen 30 Box 272 77, 102 53 Stockholm Telefon: 08 663 24 21

Adresslista SEKO sjöfolk www.sjofolk.se MEDLEMSSERVICE

Tel 020-140 0 150

(medlems- och a-kasseärenden) Besökstider: Fjärde Långgatan 48, Göteborg mån-fre 10.30-13,30. Lunch 11.30-12.15

Telefontider: mån-tors kl 8.30-10.30 och 13-15, fre13.30-15 Från utlandet ring +46 31 42 95 25

TALSVAR A-KASSAN

Tel 020-678 00 00

Övriga fackliga ärenden Kontakta i för sta hand klubbordförande i ditt rederi (se listan på motstående sida)

SEKO sjöfolk i Göteborg Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon vx: 031-42 94 20 Telefontid: 8-16 (övrig tid hänvisas till direktnummer) Fax: 031-42 95 01 e-mail: sjofolk.goteborg@seko.se

Ordförande Kenny Reinhold kenny.reinhold@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 30

Ombudsman Karl-Arne Johansson karl-arne.johansson@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 37

Sekreterare Åke Högberg ake.hogberg@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 34

Ombudsman Peter Skoglund peter.skoglund@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 24

Kassör Chang Strömberg Chang.stromberg@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 32

Lennar t Johnsson chefredaktör Sjömannen sjomannen@seko.se Direktnr och mobil

031-42 95 43

SEKO sjöfolk i Stockholm Barnhusgatan 10, 1 tr ö.g.

111 23 Stockholm Fax: 08-411 69 40

Ombudsman Dennis Sir viö dennis.sirvio@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 23

Ombudsman Chang Strömberg chang.stromberg@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 32

SEKO sjöfolk i Helsingborg Karl Johans Gata 12 252 67 Helsingborg Fax: 042-18 75 85

Ombudsman Eva Ber tlett eva.bertlett@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 22 OBS! Besök förbokas per telefon alternativt mail.

ITF-sektionen (International Transpor tworkers’ Federation) Annica Barning, ITF-inspektör Mobil 070-574 97 14 Direktnr 08-454 84 05

Sven Save, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 13 Kontor 042-37 43 35 Fax 042-37 43 45

Peter Lövkvist, biträdande ITF-samordnare Transport Mobil 070-626 77 89

Carl Tauson, ITF-samordnare SEKO Mobil 070-592 68 96 Direktnr 08-791 41 17

Göran Lar sson, ITF-inspektör Transport Mobil 070-626 77 88

Göran Nilsson, ITF-inspektör Transport Mobil 076-100 65 12

POSTTIDNING Sjömannen, Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

I vilket land ligger Tema?

Tävla och vinn fina bokpriser

Fiskebåten på bilden ligger utanför den afrikanska staden Tema.

Men i vilket afrikanskt land ligger Tema?

Ligger Tema i 1/ Senegal X/ Nigeria 2/ Ghana Välkommen med ditt svar på mailadressen sjomannen@seko.se eller med post till Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg, och på fax nummer 031 42 95 01.

Det går också att svara genom att skicka ett sms till nummer 070 592 70 81.

Glöm inte att då, förutom svaret, uppge namn och adress.

De två först dragna rätta svaren vinner Ove Allanssons nya roman Blues för Maria.

Dessutom får fyra pristagare den nyutkomna boken No Pasarán, en bok om det spanska inbördeskriget med bidrag av bland annat Ove Allansson. Fyra pristagare får också praktverket Dikt Babord, berättelser ut Sjömannen.

Vi behöver ha ert svar senast den 5 december!