2009_6

SjĂśmannen nummer 6 december 2009 - januari 2010

Boss besättning befarna bogserare Sidorna 4-8

I vänsterkant Sällan har insamlingsbössorna fyllts så snabbt som för 40 år sedan.

Tusentals personer runt om i Sverige samlade då in pengar till stöd för de strejkande gruvarbetarna i malmfälten.

Gruvstrejken och gruvarbetarnas strejk för människovärdet och anständiga arbetsvillkor blev nästan allas angelägenhet. Till och med en del fina Östermalmskvinnor i päls stoppade i hundralappar i min insamlingsbössa.

Strejken som pågick i ett par månader slutade inte med en fullständig framgång för gruvarbetarna. Men den bidrog ändå till de viktiga arbetsrättsliga reformerna som genomfördes på 1970-talet och som stärkte löntagarkollektivet.

Idag känns det åter som om vi i mycket är tillbaka till läget före gruvstrejken. Inte minst efter en bedrövlig dom i Arbetsdomstolen nyligen. Byggnads och Elektrikerna dömdes då att betala ett skadestånd på flera miljoner i efterdyningarna till den så kallade Lavalkonflikten.

Byggnads ”fel” var att förbundet krävde avtal för de lettiska byggnadsarbetare som tagits till Vaxholm för ett bygge.

Domen i AD kan få förödande konsekvenser. Risken är dessutom stor att regeringen lägger fram ett lagförslag som innebär att det närmast kan bli omöjligt att kräva avtal i Sverige för tillfälliga utländska arbetstagare om arbetsgivaren hävdar att de har ett avtal i hemlandet.

I denna allvarliga situation mobiliserar förstås LO och organiserar stora demonstrationer i protest mot AD-domen.

Nej, LO känns för tillfället märkligt tyst i frågan även om organisationen i uttalanden kritiserat domen. Det känns tyvärr inte längre som om mobilisering av medlemmarna är LOs starkaste gren.

Förhoppningsvis vaknar LO-ledningen till slut och inser att det nu krävs både klassisk facklig kamp och moderna metoder. Det handlar både om att organisera massdemonstrationer runt om i landet till att ha en framgångsrik opinionsbildning.

Ett första steg i den riktningen kunde vara om LOs ledning studerade lärdomarna av gruvstrejken. Fortfarande är titeln på den dokumentärfilm som gjordes om gruvstrejken högaktuell, ”Kamrater – motståndaren är välorganiserad.”

Sjömannen nummer 6 december 2009 - januari 2010

“Minne - inneslutet i snöyra” är namnet på en nyskriven helgnovell skriven av sjöfolkets författare Ove Allansson. Den fängslande novellen utspelas både bland styckegodsaren Torianas besättning i Vancouver i slutet på 1960-talet och i en bondby i Västergötland i slutet av 1930-talet. I centrum för handlingen står Torianas reparatör Gösta.

Novellen har illustrerats av konstnären Lars Mellis Melander.

Ur innehållet i övrigt “Orimligt beslut som hotar rättssäkerheten”

sid 9

“Helhetsperspektiv behövs för sjöfarten”

sid 10-11

Konferens på Vingen ska lyfta sjöfolket

sid 14-15

Medlemsinformation

sid 16-17

Information om ditt försäkringsskydd

sid 18

Unikt sjöfartsmuseum vid Sundets pärla

sid 26

AKBAYAN helps stranded Filipino seafarers

page 27

Plus Hamnronden, Mellis med mera

Sjömannen utges av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år Postadress: Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Årgång 79, 2009 Telefon: 031 - 42 94 20 När växeln är stängd: 031 - 42 95 43

Lennart Johnsson E-mail: sjomannen@seko.se 2 Sjömannen 6/2009

Chefredaktör: Lennart Johnsson Ansvarig utgivare: Kenny Reinhold E-mail: lennart.johnsson@seko.se Prenumerationsavgift: 130 kr/helår Postgiro 4 32 96 -3

Tryck: Litorapid Media AB 2009 Omslagsbild: Bogserbåten Boss i aktion

“Borgarna vägrar diskutera sjöfartspolitik” Då var det snart 2010. Det känns som om åren bara går fortare och fortare, man hinner ju knappt reagera förrän det är ett nytt årsskifte på gång.

Ibland råkar jag ut för lite idétorka om vad jag skall förgylla denna sida med för visdom som kanske få ändå läser. Men jag vet i alla fall att en del av våra redare läser både denna sida och resten av tidningen med blandade reaktioner, ibland till och med positiva reaktioner.

Ibland tycker jag att jag tjatat mig igenom ämnen som fiffelflaggor, fiffelredare, redare i allmänhet, vikten av internationellt arbete, kastat skit på alliansregeringen och kritiserat myndigheter. Många gånger har jag även betonat vikten av ett fackligt politiskt arbete. Vid en tillbakablick är det lätt att tycka att jag och ämnena upprepar sig, men samtidigt så handlar det om de saker som är de mest återkommande i vår verksamhet.

Under vissa perioder har vi haft regeringar som står arbetare och välfärd nära.

Det finns även lägen då vi har en relativt lugn och stabil arbetsmarknad. Sjöfarten rullar på med goda laster, fartyg byggs, redarna tjänar grova pengar och allt bara snurrar på. Men det finns även lägen då det är normala nedgångar i konjunkturer. Även om det hittills varit långt mellan perioderna har det varit tider då det är en kall och hänsynslös regering som styr Sverige. Även om borgerliga regeringar ibland säger sig värna om arbetarna och påstår sig försvara välfärden gör de i praktiken hela tiden precis tvärt om.

De för en politik som gynnar de redan välbeställda och försöker på olika sätt försvaga den svenska arbetsmarknadsmodellen. Dagens regering med Fredrik Reinfeldt som statsminister letar gärna efter syndabockar att skylla allt dåligt på.

I alla år har vi, oavsett regering, ansett det av allra största vikt att ha en bra dialog med beslutsfattarna. Det arbetet har vi prioriterat under åren. Men att arbeta fackligt politiskt under rådande omständigheter med dagens regeringspartier känns varken roligt eller fruktbart.

Vi har, under de dryga tre åren med alliansregeringen, försökt få till ett antal möten med regeringsföreträdare, statssekreterare, departement, tjänstemän på departement och riksdagsledamöter från allianspartierna. Intresset från den borgerliga majoriteten att möta fackföreningen för samtal har tyvärr varit otroligt svalt.

Nu senast har vi försökt att uppvakta alliansledamöterna i riksdagens Trafikut-

Ledarsidan Kenny Reinhold skott ett antal gånger för att diskutera sjöfartsfrågorna. Dessvärre verkar intresset från deras sida att träffa oss vara iskallt.

Däremot är det som vanligt inga problem att kontakta och träffa våra vänner i det röd-gröna samarbetet.

Politiskt visar detta tydligt på skillnaden mellan de två politiska blocken och vilka uppfattningar och intresse partierna har för sjöfartsfrågorna. Ofta får vi uppmaningen av en del av våra medlemmar att vi borde samarbeta även med andra partier och inte enbart prata med dem till vänster.

Bevisligen har vi också försökt göra detta genom åren och försöker även göra det idag. Tyvärr hittills utan framgång.

Borgerligheten verkar inte ha något intresse av att diskutera med oss och det krävs som bekant två för att dansa tango.

Under åren 1994 fram till 2006 med socialdemokratiska regeringar som fick stöd av V och MP så kunde vi begära ett möte ena veckan och kunde ofta också träffas redan nästa vecka.

Det som hittills har satt mest spår i minne, och som så tydligt stödjer mina påståenden är när omröstningen i riksdagen om ändringar och försämringarna i socialförsäkringssystemet genomfördes.

Den borgerliga allianssidans företrädare hade till och med den dåliga smaken att applådera när deras försämringsförslag vann omröstningen i riksdagen. Tala om cynisk borgerlig människosyn.

Den svenska modellen och kärleken till kollektivavtal mäter inga gränser i glädje och hurrarop från ledande allianspolitiker utåt sett när kameran är på. När kameran har slocknat däremot inleds ett intensivt arbete med att försämra den

svenska arbetsrätten. Då samarbetar regeringen gärna med mörkmännen i Svenskt Näringsliv i denna organisations kampanjer mot bland annat lagen om anställningsskydd (LAS).

Arbetslöshetsförsäkringen har ju som ni vet också förändrats och försämrats.

Idag försöker nu alliansens företrädare få det till att det är inte på grund av försämringarna det har blivit sämre, utan det är de olika fackförbundens fel som gör att medlemmarna får problem.

Det som hänt senast är också intressant. Säkert har ni inte kunnat undgå den moderata ministerns påhopp på Försäkringskassan. Ministern påstår nu att det är Försäkringskassans fel att sjuka jagas och hamnar på bar backe efter årsskiftet när många tusen blir utförsäkrade.

Alliansen genomför alltså stora försämringar av både arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Därefter skyller de snabbt ifrån sig på fackförbunden eller Försäkringskassan när effekterna av deras beslut kommer upp till ytan.

Alliansregeringens företrädare som den ansvariga ministern för sjukförsäkringsfrågor Cristina Husmark Pehrsson vågar inte stå för den cyniska politik regeringen genomfört. Hon skyller istället på regeringens budbärare av besluten, Försäkringskassan.

Resultaten av regeringens många försämringar ser vi allt mer idag Tusentals människor tvingats ut ur arbetslöshetsförsäkringen utan någon form av ersättning överhuvudtaget.

Vi kommer att få se flera tusentals sjuka människor utförsäkrade efter nyår. De hamnar i en svår situation tack vare regeringens hänsynslösa politik. Personligen hade jag gärna avstått ett jobbskatteavdrag eller två, för att dessa skattepengar skulle komma långtidssjuka till godo. Jag är övertygad om att många delar min uppfattning och är beredda att stå upp för de allt fler arbetslösa och sjuka i samhället.

Avslutningsvis vill jag till alla de människor som blivit drabbade av den hårda och kalla politiken önska en riktigt God Jul och förhoppningsvis ett Gott Nytt År.

Jag vill även passa på att tacka alla er läsare, framförallt våra medlemmar, förtroendevalda och anställda för ett riktigt bra genomfört år och önska er alla en riktigt God Jul och ett riktigt Gott Nytt År.

Nu kör vi stenhårt 2010. Målet är att vi alla hjälps åt att byta regering den 19 september. Sverige behöver en rödgrön regering under de kommande åren!

Sjömannen 6/2009 3

Boss besättning befarna bogserare

Lahälla är knappast den mest välkända metropolen i Sverige. Men för besättningen på bogserbåten Boss är det hemmahamn även om det officiellt på båten står Lysekil.

4 Sjömannen 6/2009

När Sjömannen en tidig morgon är framme i Lahälla och Brofjorden har det som verkade bli den första riktiga vinterdagen i Göteborg förvandlats till tät dimma.

Text o bild: Lennart Johnsson

— Välkommen säger Tor-Leif Davidsson, däcksman ombord och klubbordförande för SEKO sjöfolk i Svitzer Sverige AB. Tor-Leif och de två övriga i besättningen är litet yrvakna. De har haft två jobb under natten. Det ena jobbet var vid 11-tiden och nästa jobb varade mellan tre och fem på morgonen.

— Vi vet aldrig från den ena dagen till den andra vilka jobb det blir. I snitt har vi ungefär två jobb per dygn. Ibland känns det som om 70-80 procent av våra jobb är nattjobb., säger Tor-Leif Davidsson.

— Svitzer Sverige har 11 bogserbåtar och sammanlagt är vi 26 stycken som jobbar på SEKOs avtalsområde, berättar TorLeif.

— De flesta har lång tid i bolaget. De som inte slutat efter de första sex månaderna brukar bli kvar.

Själv är Tor-Leif Davidsson ett exempel på detta. Han började i bogserbåtar redan 1976 och kan nästa år fira 35-årsjubileum.

— Under åren har jag jobbat med sjuåtta olika ägare av bogserbåtarna så skorstensmärkena har varierat. Numera är det danska ägare i och med att Maersk är huvudägare av Svitzer. I många år ägdes vi av norska Röda Bolaget. Men ägarbytena brukar inte märkas speciellt mycket.

— Jag har alltid trivts med jobbet som är bra på många sätt. Villkoren är hyfsade och det fins ingen anledning att klaga på lönen. Vi går på bogserbåtsavtalet med viss lokal anpassning. Det går knappast att ha ett bättre jobb till sjöss än att jobba med bogsering. Visserligen kan det vara mycket väntetid och ibland segt att jobba på nätterna men ändå är det perfekt. På nätterna går det förstås åt mycket kaffe när vi är i gång och jobbar.

— Gänget jag jobbar ihop med har i stort sett varit detsamma i 20 år. Så vi känner varandra utan och innan. Nej, något jobb iland mellan 7 och 4 kan jag inte tänka mig.

Tor-Leif och de andra i bolaget går på ett par olika skift. Ibland jobbar de en vecka och är lediga en vecka för att därefter jobba två veckor för att vara hemma i två.

— Vi har ett 1-1-system men växlar mellan skiften, säger urbohuslänningen Tor-Leif som själv bor i Brastad, ett par kilometer från Lahälla.

— Det passar mig fint att ha så nära hem till huset. Jag är på sjön men ändå i princip hemma.

Första påmönstringen gjorde Tor-Leif Davidsson 1969.

— Det var på en gammal paragrafare.

Tor-Leif Davidsson började i bogserbåtar 1976. — Det går knappast att ha ett bättre jobb till sjöss än på bogserbåtarna, anser Tor-Leif.

Jag har hunnit med den gamla goda tiden för utesjöfarten i bland annat Gränges. På en Grängesbåt var vi vid ett tillfälle 18 olika nationaliteter ombord och drygt 40 man i besättningen. Ändå var båten bara på 20 000 ton.

— I samband med oljekrisen 1973 blev jag fast i sju månader ombord på Margret Onstad när oljekrisen bröt ut. Båten var ett nybygge från Uddevallavarvet. Det var rätt tjatigt att vara ombord så länge. När jag blev permitterad från en båt 1975 sök-

te jag mig till bogserbåtarna och kunde börja här den 26 februari 1976.

Hur kommer det sig att du började segla?

— När man som jag är född i Uddevalla är det inte så konstigt. Jag hade också ett par bröder som seglade som säkert inspirerade mig. Efter åtta år i folkskolan jobbade jag ett tag som springpojke och på en verkstad innan det blev sjön. Att jag i stort sett hela yrkeslivet har seglat har jag aldrig ångrat.

Sjömannen 6/2009 5

Under en rundvandring berättar TorLeif att Boss byggdes 1995 på ett norskt varv. Hon är på 5000 hästkrafter, 36,2 meter lång och 12,2 meter bred.och mycket stark.

— Det är en otroligt stark bpt som är enastående snabb i sjön när det behövs, sätger Tor-Leif.

— Under gång fungerar Boss perfekt medan det kan vara betydligt värre när hon ligger still. Ändå är hon förstås mycket stabil och smidig att navigera. För att vara 15 år gammal är Boss i ett bra skick. Mycket av underhållet gör vi själva, främst under sommarmånaderna.

— Vi kommer att få leverans av ett nytillskott till Lahälla i februari 2010. Den nya båten ska ersätta systerbåten till Boss.

För Boss handlar jobben ofta om vanliga hamnbogseringar.Några timmar innan Sjömannen kom tog man in en gasbåt. En regelbunden arbetsuppgift för besättningen är att ha brandbevakning när stora oljetankers ligger inne.

— Under den tiden har vi standby hela tiden och har täta kontakter med raffinaderiet om det behövs. Lyckligtvis har det ännu under mina år inte utbrutit en större brand här.

Däremot var Tor-Leif Davidsson med när branden utbröt på Scandinavian Star sommaren 1990.

— Bogserbåten jag var ombord på då var med och drog in Scandinavian Star till Lysekil.

— När vi kom fram till färjan brann hon för fullt och vi deltog i släckningsarbetet.

Det var en ruggig katastrof med över 150 personer som omkom.

— Idag är det som sagt mycket hamnbogsering medan vi förr ibland också hade

Björn Hansson är chief ombord på Boss. Han har jobbat i bogserbåtar sedan 1975. — Vi som är ombord på Boss för tillfället har tillsammans drygt 105 år i bogserbåtar och har jobbat ihop i omkring 20 år.

pråmdragning som kunde vara komplicerad, fortsätter han.

Också på bogserbåtar handlar det numera om minimibemanning. Tor-Leif Davidsson berättar att det fram till 1997-98 var ytterligare en däcksman i båtarna. I och med den lilla besättningen får han ibland stå i byssan.

— Skepparen och jag brukar turas om att laga mat. Jag har fått lära upp mig hur man lagar mat. Mycket vi gör ombord är husmanskost. Vi köper aldrig in halvfabrikat. Idag planerar jag att laga en kasslergryta med potatis.

För Tor-Leif Davidsson har det hunnit bli tre år som klubbordförande.

— Jag efterträdde Knut Lien som var facklig förtroendeman i en otrolig massa år, totalt tror jag 27 år. Under några år skolades jag in i det fackliga jobbet när jag satt som vice klubbordförande. Självklart har 6 Sjömannen 6/2009

Knut gett mig mycket värdefulla tips efter det att jag tog över.

— En fråga vi brottas med idag är att försöka komma fram till ett gemensamt avtal för hela Svitzerflottan. Vi har förhandlat i olika tillfällen om detta men är ännu inte helt överens. Idag är det en form av lokala avtal på i princip varje ställe där Svitzerbåtarna är stationerade. För mig är alltså den utan tvekan viktigaste frågan att nå fram till ett gemensamt avtal för manskapet, ett avtal som kan fungera för alla.

När vi sitter i mässen dyker skepparen Bengt Knape upp. Han har också varit större delen av yrkeslivet på bogserbåtar.

— Ja, min första törn på en bogserbåt var 1975. Då hade jag hunnit med att jobba en del på några småbåtar och på fiskebåtar.

Jag har aldrig haft några andra planer än att segla, säger Bengt som bor i Bohus Malmön några mil från Lahälla.

— Sommartid brukar jag ta min egen båt när jag ska mönstra på. Vi som är ombord nu känner och vet allt om varandra.

— Eftersom vi bara är tre man hjälps vi åt med arbetsuppgifterna. Själv har jag exempelvis inget emot att laga mat.

Bengt Knape intygar att Boss är bra i sjön.

— Helt klart är hon helt suverän under gång, är snabb som blixten. Boss är bra så länge man kör henne men det är ingen båt som är snäll för de som har anlag för sjösjuka när hon ligger still.

Idag har besättningen på Boss främst

Bengt Knape, skeppare på Boss.

jobb i närheten även om det händer att hon går upp till Oslofjorden.

—Brandbevakningen knyter upp de två stationerade bogserbåtarna i Lahälla mycket, säger Bengt Knape.

— Så fort en råoljebåt ligger inne krävs det två standby-båtar. Raffinaderiet styr oss i mycket och vi får göra vad de säger. Vi vet vad vi ska göra om det skulle bli en brand även om det givetvis är brandförsvaret som måste leda arbetet.

Har ni några konkurrenter?

— Nej, det har vi inte häromkring, svarar Tor-Leif Davidsson.

— Vi är lite som Stena och saknar konkurrenter på nära håll på Västkusten. Vad jag förstår går bolaget också bra ekonomiskt.

Skepparen Bengt Knape intygar att han också stortrivs på Boss.

— Fick jag leva om livet hade jag om möjligt gjort samma sak igen. Sammanhållningen här är enastående vilket gör att det är ovanligt att någon slutar.. De enda som slutar är nykomlingar som inte riktigt klarar av all väntetid. De slutar inom ett Sjömannen 6/2009 7

halvår. Har man inte gjort det då blir du kvar här.

— Men färre än tre man går det inte att vara eftersom det är viktigt med högt säkerhetstänkande.

— Att det trots allt fungerar med bara tre man beror på att det under åren kommit fler och fler hjälpmedel som underlättar arbetet. Vi ansvarar för raffinaderiets alla bogseringar.

— Erfarenhetsmässigt vill en redare alltid dra ner på folk men här kan vi inte vara färre, instämmer Tor-Leif Davidsson.

— Eftersom vi är så få hjälper vi varandra med arbetsuppgifterna om det behövs.

Någon hierarki ombord förekommer inte.

Det skulle inte heller fungera.

Nu har även chiefen Björn Hansson vaknat och anslutit sig. Även han är bogserbåtsveteran.

— Jag började 1975 så det har blivit några år på bogserbåtar. Vi tre som är på Boss har alltså tillsammans drygt 105 år på bogserbåtar, så vi har rutin så det räcker.

Hela gänget har fått guldklockor.

— Själv trivs jag så klart fantastiskt bra, framhåller Björn Hansson.

— Under en arbetsperiod är du som regel så inne i jobbet att det aldrig blir några problem.

Innan bogserbåtar hann Björn med 8 Sjömannen 6/2009

några år i storsjöfarten i bland annat Johnsonbåtar.

— För min del har det alltid handlat om maskinjobb. Jag började som motorelev och senare som motorman. Skillnaden mot sjöfarten när jag började och idag är enorm.

På Johnsonbåtarna var besättningarna på över 30 man och i maskin var vi drygt 10-11 personer.

— Men vill man som jag fortsätta inom sjöfarten och samtidigt vara hemma mycket är bogserbåtar ett perfekt alternativ.

Ursprungligen kommer jag från Göteborg men bor sedan flera år i Herrljunga, 15 mil från Lahälla.

Stolt visar Björn upp det skinande rena maskinrummet.

— Det är rymliga och lättarbetade utrymmen och nästan aldrig några bekymmer. Normalt underhåll är det som gäller. och vi har aldrig haft något maskinhaveri.

— Tor-Leif och Bengt är perfekta att jobba med. Det måste vara rätt unikt inom sjöfarten att vi är ett gäng som har jobbat ihop i 20 år.

Tor-Leif Davidsson blev fackligt aktiv på allvar när han gick in som vice klubbordförande.

— I facket har jag förstås alltid varit medlem och när jag seglade i storsjöfart var jag vid ett tillfälle fackordförande i en båt.

Totalt sett flyter det fackliga här oftast rätt smidigt. De flesta har ju varit här länge och vet vad som gäller. Det är först på senare tid vi har haft några pensionsavgångar och det har kommit in lite nytt folk.

Närmast på Tor-Leifs dagordning står en resa till Filippinerna.

— Jag, min fru, son och sonens flickvän åker dit i tre veckor om en tid. Det blir en återförening med mina två bröder. En bror, pensionerad efter många år till sjöss har jag inte sett på åtta år. Han bor i Angeles norr om Manila.

— Min andra bror som seglar chief i Transatlantic bor på en ö utanför Cebu.

Det blir första gången jag besöker Filippinerna och säkert en verkligt spännande resa.

— Fast själv har jag aldrig haft några planer på att bosätta mig där, utan kommer alltid att vara Bohuslän trogen.

Under Sjömannens besök på Boss har en planerad bogsering hela tiden flyttats framåt i tiden. När jag lämnar det sammansvetsade gänget på Boss kommer beskedet att bogseringen flyttas fram ytterligare.

— Denna osäkerhet är vanlig och något som man vant sig vid. Synd bara att det blev så stor försening idag att du inte kunde följa med oss ut på en bogsering, blir Tor-Leif Davidssons avskedsord.

-

“Orimligt beslut som hotar rättssäkerheten” Ett orimligt beslut som väcker frågor om rättssäkerheten. Det är LOs kommentar till att Byggnads och Pappers av Arbetsdomstolen (AD) nyligen dömts till ett skadestånd på över två miljoner kronor i det så kallade Lavalmålet.

Text: Lennart Johnsson LO befarar att AD-domen innebär att det i praktiken i fortsättningen riskerar att bli frivilligt för utländska företag att tillämpa svenska löne- och anställningsvillkor.

Tomas Abrahamsson, vice ordförande i SEKO, och sedan många år fackligt aktiv på EU-nivå, delar LOs uppfattning.

— Det är sannerligen en bedrövlig dom som AD har avkunnat, när domstolen har funnit de fackliga organisationerna skadeståndskyldiga, även om tre av sju ledamöter hade avvikande meningar.

—SACO:s representant i AD ställde sig på majoritetens sida. Byggnads och Elektrikerna har inte brutit mot gällande svensk lagstiftning (det har för övrigt ingen hävdat, inte ens motparten), och vid tidpunkten för stridsåtgärderna kunde ingen förutse EG-domstolens politiskt betingade vantolkning av utstationeringsdirektivet.

— AD självt förklarade i ett interimistiskt beslut, innan EG-domstolens inhopp, att det inte förelåg sannolika skäl för att stridsåtgärderna var otillåtna, framhåller Tomas.

— Domen nu förefaller vara grundad på retroaktiv lagstiftning, vilket är främmande för den västerländska rättstraditionen. Ska Byggnads och Elektrikerna göras skadeståndskyldiga för att Sverige, enligt EG-domstolen, har implementerat utstationeringsdirektivet på ett felaktigt sätt?

Tomas Abrahamsson är upprörd över att facken får betala över 2.5 miljoner i skadestånd och rättegångskostnader för att de tolkat rätten på samma sätt som den svenska riksdagen och arbetsdomstolen själva gjorde.

— Det hela är orimligt och inkonsekvent. Byggnads och Elektrikerna må göra sina egna bedömningar av rättsläget, men det finns en möjlighet att gå till Högsta Domstolen och hävda att AD-domen var rättsvidrig, att via JK kräva staten på skadestånd på samma grunder och gå till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

— Allvarligast är förstås att denna skandalösa dom kan komma att försvåra kampen mot lönedumpning i Sverige, säger Tomas Abrahamsson.

— Typiskt nog var Svenskt Näringsliv först ut med att applådera domen: herrarna

Det är oklart vad AD-domen nyligen kommer att innebära för handelssjöfarten. Sjöfarten omfattas nämlgen inte av det så kallade utstationeringsdirektivet.

där sponsrade ju det lettiska företagets rättsprocess, mot sina egna medlemsföretag och mot sina egna kollektivavtal.

— Svenskt Näringsliv har via ombud och manipulationer använt EU-rätten för att ifrågasätta den svenska, grundlagsbeskyddade konflikträtten för sina egna syften, berättar Tomas Abrahamsson.

— Antagligen passar det bra in i Svenskt Näringslivs politiska kalkyler att låglöneföretag från EU-länder i Östeuropa får etablera sig i Sverige i godan ro, och därmed sätta press på kollektivavtalsnivåerna. Det är kanske i det sammanhanget man skall se utspelen om inga som helst lönehöjningar i kommande avtalrörelse.

Okränkbara kollektivavtal löfte — Löftet om de svenska kollektivavtalens okränkbarhet var en av de saker som fick LO att ställa upp bakom ett svenskt EUmedlemskap för 15 år sedan, säger Abrahamsson. Bland annat från chefsförhandlarens, moderaten Ulf Dinkenspiels sida lät det så här: “EU utgör inget hot mot den fria förhandlingsrätten. EU har inget mandat att reglera denna fråga. Inte heller lönefrågor och rätten att vidta stridsåtgärder faller inom EU:s kompetens. Inom det arbetsrättsliga området arbetar EU med minimilagstiftning. Denna anger den absolut lägsta nivån på de villkor som skall gälla i alla länder. Att via kollektivavtal förbättra villkoren möter inga juridiska hinder.”

— Detta sagt innan EU-utvidgningen 2004, med den politiska högerkantringen inom unionen och politisering i marknadsliberal och löntagarfientlig riktning av EGdomstolen. Men vem stämmer nu Dinkenspiel på skadestånd?

Tomas Abrahamsson anser att den– förhoppningsvis– kommande socialdemokratiskt ledda regeringen måste göra allt den kan, både på nationell lagstiftningsnivå och på EU-nivå, för att motverka EGdomstolens förödande utslag i Lavalmålet och i ett antal andra mål om utstationeringsdirektivet.

— Men detta är i sig inte nog. EU måste överge den förhärskande marknadsliberala attityd som gör det högtidliga talet om “Ett socialt Europa” till ett dåligt skämt.

— Detta kan enbart ske om EU vrids politiskt åt vänster, och om fackföreningsrörelsen, speciellt i Östeuropa, stärks och blir en riktig motkraft mot de ultraliberala marknadskrafter som härjat fritt i det kommunistiska konkursboet.

— Vi som varnade för den överdrivna optimismen och entusiasmen inför EUutvidgningen 2004 har nu fått bittert rätt inget som vi i och för sig önskade oss.

Enligt Abrahamsson är för sjöfartens vidkommande konsekvenserna av Lavalmålet och övriga europeiska rättssaker som rör utstationeringsdirektivet otydliga.

— Handelssjöfarten omfattas nämligen inte av detta direktiv, en sak som tycks ha blivit förbisedd av den så kallade Lavalutredningen och regeringens efterföljande förslag till lagstiftning. Detta har lämnat en lucka stor som en ladugårdsdörr i regelverket: vad gäller om ett bekvämlighetsflaggat fartyg från Malta eller Cypern kommer till Sverige med ett undermåligt kollektivavtal eller inget alls?

— Det är inte omöjligt att AD i framtiden får grunna över det problemet. Då är min förhoppning att AD visar större skarpsinne än nu - för man har nu avkunnat en häpnadsväckande undermålig dom, slutar Tomas Abrahamsson.

Sjömannen 6/2009 9

“Helhetsperspektiv behövs för sjöfarten” —För mig är det självklart att Sverige måste satsa på miljövänliga transportalternativ som sjöfart och järnväg. Det säger socialdemokraten Lena Hallengren som sedan en tid är ordförande i riksdagens trafikutskott. Tidigare var hon bland annat under flera år ungdomsminister i Göran Perssons regering.

Text o bild: Lennart Johnsson Lena Hallengren, som kommer från Kalmar, är utbildad lärare.

— Politiskt blev jag aktiv på allvar under valrörelsen 1991 när jag gick i tvåan i gymnasiet. Det har blivit några år nu. För mig var socialdemokratin ett självklart val och jag blev snart mycket aktiv i SSU lokalt. Det är de socialdemokratiska värderingarna som alltid har format mig.

Efter olika uppdrag lokalt i SSU valdes jag till förbundssekreterare och flyttade till Stockholm.

— När jag 2002 blev uppringd av Göran Persson som frågade om jag ville bli minister för ungdoms-, förskole- och vuxenutbildningsfrågor på utrikesdepartementet blev jag förvånad och överraskad, säger Lena Hallengren.

— Även om jag som politiskt aktiv kände att jag inte kunde tacka nej till ett sådant uppdrag var det inget lätt val.

— Att utses till ungdomsminister när jag var så ung innebar att det gick att på sätt och vis personifiera frågan. Rätt naturligt kunde jag identifiera mig med unga människor.

Förskole- och folkbildningsfrågor var kanske inte lika naturliga för Lena men hon upplevde dom samtidigt som spännande.

— Jag är stolt över den politik vi socialdemokrater har drivit under åren i de här frågorna som exempelvis innebär att Sverige har en förskola i världsklass. Att få ansvar för de frågorna var svårt, spännande och viktigt. I dagens borgerliga regering verkar det inte finnas något fokus på ungdomsfrågor alls. Inställningen till unga människor och deras levnadsförhållanden är rätt bedrövlig.

Efter Socialdemokraternas valförlust för tre år sedan hamnade Lena Hallengren i riksdagen på en plats för Kalmars valkrets.

— När jag blev förbundssekreterare i SSU fick jag flytta till Stockholm. Här träffade jag min blivande man, vi fick barn och jag kände att det var dags att flytta hem till rötterna i Kalmar. Jag har hela tiden haft starka band med arbetarrö10 Sjömannen 6/2009

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens trafikutskott.

relsen och partiet hemma i Kalmar län.

Skulle jag representera något län i riksdagen var det naturligt för mig att det handlade om ett mandat i Kalmar. Vi flyttade tillbaka 2006, ett halvår innan valet.

— Jag skaffade barn under tiden som statsråd och under tiden som riksdagsledamot. Helgerna försöker jag hålla heliga i högsta möjliga grad för att umgås med familjen. Man anpassar livet efter hur förutsättningarna är med två småbarn , säger Lena som denna dag har äldsta dottern på riksdagens daghem.

Miljö- och klimatfrågor I riksdagen hamnade Lena Hallengren i Jordbruksutskottet och fick arbeta med miljö- och klimatfrågor. Hon framhåller att det innebar stora förändringar att sitta i opposition.

— Att vara i opposition är det ingen som vill i politiken. Samtidigt kan det vara av värde att fundera över sina positioner.

Jag kan se en viss nytta i att vi samlar oss, tänker till om vår politik. Nu handlar det om att vi ska utveckla och utvärdera vår

egen politik och jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt.

— Vi har tvingats placera vår politik i det perspektiv som gäller för närvarande.

Den här regeringens politik innebär att vi har en helt annan utgångspunkt idag. Vi kan exempelvis knappast ta bort de olika jobbskatteavdragen efter en valseger nästa år även om vi har varit kritiska till dem när förslagen kom. Gjorde vi detta skulle det få konsekvenser för enskilda personer som inte är realistiska.

— Den moderatledda regeringen har haft väldigt bråttom med att genomföra stora förändringar på mycket kort tid anser Lena Hallengren.

— Även om det i olika frågor finns synpunkter från remissinstanser som skriker högljutt verkar detta inte vara intressant för regeringen. När regeringen har bestämt sig för något man vill åstadkomma kör den sitt eget race utan att ta någon hänsyn. Utredningar får därför bland annat direktiv om att avreglera järnvägstrafiken, att avreglera kollektivtrafiken, att slå samman myndigheter till ett jättetrafikverk.

— Regeringen har i fråga efter fråga redan bestämt sig för vad man vill och att det ska genomföras till varje pris.

— Det är inte synd om oss i oppositionen som blir nedröstade i riksdagen utan det är synd om alla dom som reser med kollektivtrafiken om regeringen avregleringsförslag går igenom, framhåller Lena Hallengren.

— Det är inte synd om oss i oppositionen som blir nedröstad av majoriteten när regeringen beslutar om förändringar av sjukförsäkringen, utan det är synd om alla människor som blir utförsäkrade, som hamnar i kläm genom regeringens politik.

Lena Hallengren satt alltså från början i Jordbruksutskottet med ansvar för klimatfrågor.

— När jag för en tid sedan bytte från klimat- till trafikfrågor tog jag naturligt med mig klimatfrågorna som hänger nära samman med trafikfrågor.

— Att sitta som ordförande i Trafikutskottet är en spännande utmaning. Jag tycker om att leda ett politiskt arbete och som utskottsordförande får jag möjlighet att leda ett politiskt lag. Vi är så pass många att du inte blir en ensamspelare i utskottet, vilket är stimulerande. Jag har inget intresse av att ta alla frågor själv även om jag måste vara insatt i dem.

Hur skulle du vilja att den svenska trafikpolitiken såg ut?

— Oj, det var en stor fråga, säger Lena.

— Klimathänsyn är naturligtvis en viktig del. Vi håller inte samman ett land bara med vägar utan också med värderingar, genom att människor känner delaktighet.

Vi gör det också genom infrastrukturen.

Människor måste kunna bo och leva i hela Sverige och ha en fungerande vardag. Det är saker som måste vara viktiga utgångspunkter för trafikpolitiken i ett modernt samhälle.

— Idag är det 50 år sedan vi gjorde stora satsningar på järnväg och bland annat tunnelbanan i Stockholm är ännu äldre. Därför är det dags att fundera på vilka satsningar vi behöver göra trafikpolitiskt framöver. Höghastighetsbanor för järnvägen är naturligtvis ett intressant och viktigt projekt. Men det går inte att planera för höghastighetsbanor som innebär att vi lägger resten av landet i malpåse.

— Framtidens utmaningar handlar både om klimat, om hur människor lever sina liv.

Järnvägen och sjöfarten är i det sammanhanget utan tvekan de trafikslag som är mest miljövänliga.

— Jag är övertygad om att det går att både flytta över gods från väg till järnväg och dessutom att se över sjöfartens bety-

delse för ett land som Sverige med sina stora kuster, säger Lena Hallengren.

— En stor fördel med sjöfarten är att den har en gratis infrastruktur, att havet redan finns där. En viktig framtidsfråga är hur vi på ett miljövänligt och klimatsmart sätt kan utveckla sjöfarten. Hur ska vi till exempel utveckla de inre vattenvägarna och Vänersjöfarten. Det handlar om hur vi kan använda sjöfarten mer aktivt.

— Därför har vi börjat titta mer på sjöfarten ur ett helhetsperspektiv där det givetvis också handlar om frågor som införandet av tonnageskatt och hur vi ska kunna stoppa utflaggningen. Något annat vi måste titta på är hur vi kan utveckla sjöfarten till ett mer smart och energieffektivt transportmedel.

— Samtidigt måste även krav miljömässigt läggas på sjöfarten. Frågan är vilken tid sjöfarten behöver få på sig för att klara av att ställa om sig inför de miljökrav som lär komma internationellt.

Förvånande agerande Regeringens agerande i tonnageskattefrågans upplever Lena Hallengren som förvånande.

— Utredningar har redan tittat på frågan och frågan är väl förberedd. Att införa tonnageskatt är en viktig pusselbit i den svenska sjöfarten även om det kanske inte är enda lösningen för att stoppa utflaggning.

Vad kommer att hända om vänsteralliansen vinner valet nästa höst?

— Viktigt både under valrörelsen och efter en valseger är att vi inte talar om åter-

ställare utan konkret istället tala om hur vi vill att A-kassan ska se ut, hur arbetsmarknadspolitiken ska se ut och liknande. Vi måste sätta frågorna i relation till hur verkligheten ser ut. Det vi vill göra med politiken ska relateras utifrån den verklighet som vi befinner oss i.

— Valet nästa år känns som ett vägval.

Vinner vi inte valet och den borgerliga alliansen får fyra år till kommer det i framtiden att bli svårt och ta lång tid att minska klyftorna i samhället för framtida S-regeringar. Klyftorna har ökat drastiskt under den här regeringen och den gör inte heller något för att minska dessa klyftor, säger Lena Hallengren.

Hur viktigt är det att Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen går hand inför valrörelsen nästa år?

— Det är otroligt viktigt. Idag upplever jag att facket är alldeles för tysta. Ibland känns det nästan som om facket går och väntar på att det ska bli en S-regering, och att fackföreningsrörelsen först då ska börja ställa kraven.

— Istället borde fackförbunden idag börja skrika högt och protestera, demonstrera på gator och torg i protest mot regeringens orättvisa politik. Jag hoppas vi snart kommer att få en större mobilisering från de fackliga leden. Ibland känns det som om fackföreningsrörelsen idag har för litet go, vilket är beklagligt.

I den kommande valrörelsen är det utan tvekan nödvändigt att vi har en samlad arbetarrörelse för att vinna ödesvalet 2010. Sverige behöver inför framtidens många utmaningar en rödgrön regering, avslutar Lena Hallengren.

-

Dags att nominera till avdelningsstyrelsen!

Det är dags för medlemmarna att att nominera kassör plus två ordinarie ledamöter i SEKO sjöfolk.

Vi återkommer med datum för sista dag för nominering, både genom ett utskick till fartygsklubbarna och till fartygen samt genom information på hemsidan www.sjofolk.se Valberedningen har precis inlett sitt arbete.

Skicka era nomineringar till SEKO sjöfolk, att. valberedningen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg Sjömannen 6/2009 11

12 Sjรถmannen 6/2009

Människan ombord central för nybildad kulturförening Sjöfartskulturen lever och frodas runt om i Sverige. Ett fint exempel på detta är den nybildade kulturföreningen S/S Marthasällskapet i Helsingborg.

Initiativet till den idag mycket livaktiga föreningen togs av sjöfartsprofilen Guy Rosvall. Efter ett långt yrkesliv inom sjöfarten är Guys hemmahamn sedan flera år Helsingborg.

— Kulturen har alltid legat mig varmt om hjärtat, säger Guy som utöver åren till sjöss bland annat har varit studieombudsman i Sjöfolksförbundet och ansvarig för Katarina Sjöfartsklubb i Stockholm.

Kulturföreningen i Helsingborg drog igång för drygt ett år sedan med självklart en Marthaafton, en afton då den klassiska danska filmen visades.

— Visningen blev en riktig succé och samlade drygt 100 personer, berättar Guy Rosvall.

— Idag sysslar vi med mycket annat än visningar av S/S Martha. Föreningen har för närvarande ett 100-tal medlemmar och alla som är intresserade av sjöfartskultur i området är välkomna som medlemmar.

— Vi ser gärna att fler kvinnor och fler idag aktiva sjöfolkare blir medlemmar.

— Centralt i vår verksamhet är att vi placerar människan ombord i centrum, vilket också framgår i stadgarnas första paragraf.

Guy fungerar som samordnare i kulturföreningen och ingår i den programgrupp som tar fram programpunkterna. Ett par andra sjöfartsprofiler i programgruppen är Kjell Hansson, som skapat ett unikt muse-

Guy Rosvall

um i Helsingborg över färjetrafikens historia, och förre chiefen på Scandlines, KarlErik Finnman.

— Vårt verksamhetsår börjar alltid samma dag som minnesdagen för krigsseglarna i HeIsingborg och avslutas i april med den traditionella visningen av S/S Martha, säger Guy Rosvall.

En av programpunkterna under året var en föreläsning av författaren John E Persson om ångfartygen och dess epok.

I samband med att Helsingborgs hamn firade sitt 200-årsjubileum gjordes föreningen ett studiebesök i de olika hamnarna.

Flera kafé- och pubaftnar har också genomförts.

— Mycket uppskattad blev den tredagarsresa vi gjorde i somras med besök på bland annat sjöfartsmuseet i Marstal. Samlingarna i museet var verkligen imponerande. Danskarna är duktiga på att dokumentera sin historia, anser Guy Rosvall. Årsavgiften för att bli medlem i Helsingborgs Marthasällskap är 100 kronor.

De som vill bli medlemmar kan sätta in denna summa på pluskontot nummer 154 89 00-8. Det går också att kontakta Guy Rosvall direkt via e-postadressen rosvallguy@gmail.com Ytterligare information går att få genom hemsidan www.sundsutsikt.se om ni klickar på länken s/s Martha.

LJ

Sverige invalt i IMOs råd i två år till Sverige har återinvalts i FNs sjöfartsorganisation IMOs råd för en period av två år.

Det blev klart i slutet av november under IMOs generalförsamling. Rådet är ett av IMOs verkställande organ och består av 40 medlemsländer från alla världsdelar.

Enligt infrastrukturminister Åsa Tor-

stensson från Centern innebär beslutet att Sveriges röst förblir stark i sjöfartsvärlden, vilket behövs för det fortsatta arbetet med att öka säkerheten, skydda den marina miljön och underlätta för näringen genom tillskapandet av entydiga regler.

Med tanke på att Torstensson talar om

entydiga regler borde det vara självklart att regeringen snarast lägger ett förslag om svensk tonnageskatt, något alla andra sjöfartsländer i EU har. Utan svensk tonnageskatt är risken stor att den kommande perioden också blir den sista för Sverige som medlem av IMOs råd.

Sjömannen 6/2009 13

Konferens på Vingen ska lyfta sjöfolket 2010

SEKO sjöfolks avdelningsstyrelse, förtroendevalda och anställda samlades för en tid sedan för en konferens på kulturhuset Vingen i Torslanda i Göteborg.

— Vi hade bland annat en genomgång av det aktuella sjöfartspolitiska läget och också en första avstämning inför nästa års avtalsrörelse, säger sjöfolkets ordförande Kenny Reinhold.

Text o bild: Lennart Johnsson Mötet inleddes med att Kenny Reinhold rapporterade om det bekymmersamma läget för den svenska sjöfarten. Troligen kommer det att hållas ett sjöfartsmöte i januari 2010 med alla berörda parter i näringen. Initiativtagare till detta möte är SEKO. En annan fråga som behandlades var medlemsutvecklingen, hur fler ska förmås att bli medlemmar. En genomgång gjordes av anslutningsgraden rederi för rederi.

Mats Ekeklint från SEKOs förhandlingsavdelning, som ansvarar för sjöfolksförhandlingarna centralt, inledde diskussionerna om avtalsrörelsen. För sjöfolkets del är det skärgårdsrederiernas avtal som går ut först, följt av storsjö- och färjeavtalen.

Diskussionerna var livliga när avtalsfrågorna behandlades. Några deltagare ansåg 14 Sjömannen 6/2009

exempelvis att det är viktigt att kräva höjda ingångslöner. Dagen innan hade för övrigt LO-förbunden gått ut med sina gemensamma avtalskrav inför avtalsrörelsen.

SEKO sjöfolks avtalsdelegation kommer att utses under våren 2010. Flera på konferensen framhöll vikten av att medlemmarna börjar skriva avtalsmotioner redan nu.

Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöansvarig ombudsman i SEKO sjöfolk, informerade om problem kring bostadskungörelsen och om vikten av att skyddsombuden går SEKO sjöfolks arbetsmiljöutbildningar. Samtidigt passade Karl-Arne på att kritisera Transportstyrelsen för att den nybildade myndigheten har kommit med en del förslag till negativa förändringar för sjöfolket.

— Att träffas på det här viset är givande och bra, säger Tiziana Cavalli De Lonti, vice klubbordförande i Scandlines.

— Det är värdefullt att utbyta erfarenheter med andra rederier även om vår situation på HH-leden är lite speciell.

Tiziana började i Scandlines 1979. Idag arbetar hon som servitris i Aurora.

— Jag trivs i stort sett bra med jobbet.

Mitt fackliga engagemang väcktes på all-

var när diskussionerna pågick om varför det inte blev rökstopp ombord i båten när det infördes iland. Frågan behandlades i skyddskommittén. Beslutet blev ju till slut att vi fick ett rökstopp.

Tiziana har haft flera olika fackliga uppdrag. Hon har varit skyddsombud, sektionsordförande och idag alltså vice klubbordförande. Hon bor sedan länge i Helsingborg.

Tiziana Cavalli De Lonti

Hur tycker du att lönen och övriga villkor är till sjöss?

— I stort sett tycker jag att våra löner är hyggliga. Jag räknar med att fortsätta segla och har aldrig ångrat mitt yrkesval. Mig passar det också att komma hem varje dag efter arbetspasset.

En fråga jag tycker är viktig som är speciell just på Scandlines är frågan om heloch deltid, fortsätter Tiziana.

— Min bestämda uppfattning är att de som vill arbeta heltid också ska få göra det.

Det är svårt att klara sig på en deltidstjänst. Rätt till heltid är därför ett viktigt krav i den kommande avtalsrörelsen för oss som jobbar i Scandlines.

Tizian Cavalli De Lonti berättar att hon är född i Italien.

— Min familj kom till Sverige när jag var liten. Självklart reser jag varje år till Italien. Det är underbart att kunna uppleva två kulturer och jag känner mig lika svensk som italiensk. Flera i min släkt bor kvar i Venedig.

Med på förtroendemannaträffen var också Stefan Jonsson som jobbar som matros i rederiet Polenas båt M/S Vindhem. Han har seglat i 21 år.

— Det har varit intressant och lärorikt att få vara med under de här dagarna, anser Stefan.

— Med Polena gör vi restaurangturer i Stockholms skärgård. Under högsäsong brukar vi vara 12 man ombord medan båten ligger stilla i januari och februari.

Stefan började segla för många år sedan i Tor Line.

Ilkka Pekkinen

— Att jag började i skärgårdstrafiken beror på att det passade mig bättre när jag skaffade familj. Skillnaden är stor från min första skärgårdsbåt 1990 och idag. På den

tiden var det inte många skärgårdsrederier som hade kollektivavtal medan idag nästan alla har det. Samtidigt är det viktigt att se till att det fåtal rederier som ännu inte tecknat ett avtal gör det. Det är mycket mer ordning i skärgårdstrafiken numera och till exempel säkerhetstänkandet är betydligt högre.

— Skärgårdstrafiken har förvandlats från något av en rufflarbransch till att bli betydligt seriösare, anser Stefan Jonsson.

— Jag trivs bra med jobbet ombord på Polena. Båten går ut från Slussen. Vi har mycket gruppresor och får bland annat bokningar både av fackförbund och av ABF. Under sommaren jobbar vi intensivt och kan därför få vederlagsledighet vintertid.

I samband med att den båt Stefan seg-

Ulf Öhrn

lade på fick kollektivavtal blev han också facklig medlem, — För fyra år sedan blev jag förtroendevald och sitter i klubbstyrelsen för Klubb Stockholms skärgård. Att få möjlighet att delta på den här träffen är positivt eftersom du får veta mer om hur det är i andra rederier och hur det är att segla på andra avtal.

Nyvald klubbordförande i Eckerö Line är Ulf Öhrn som för en tid sedan valdes med klar majoritet.

— Som nyvald är det extra värdefullt att få vara med under de här dagarna, säger Ulf. Även om han är ny som förtroendevald i SEKO sjöfolk har Ulf mångårig erfarenhet av fackligt arbete.

— Jag var tidigare aktiv i Finska Sjömansunionen och satt en tid även i unionens styrelse.

— Naturligtvis är det ändå mycket som är nytt med det svenska avtalet jämfört med det finska även om jag tidigare en

Stefan Jonsson

period jobbade i svenskflaggade båtar.

Till sjöss gick Ulf Öhrn 1976.

— Från första dagen var jag facklig medlem. Tidigare hade jag varit aktiv i restaurangfacket iland.

Hur är stämningen idag ombord i Eckerö Lines båtar efter flaggskiftet till svensk flagg för en tid sedan?

— Den största oron har lagt sig sedan det visat sig lönemässigt i stort sett bli oförändrat för de flesta. Nu är det bara att gilla läget och bygga upp en så bra facklig verksamhet som möjligt ombord, anser Ulf Öhrn.

Rätt ny som klubbordförande är också Ilkka Pekkinen i Viking Line. Han har i många år seglat som servitör i bland annat Gabriella och Amorella.

— Träffen här har varit bra och intressant genom att man får möjlighet att diskutera med andra som är fackligt aktiva.

— Jag tycker det fungerar bra att segla på det svenska avtalet och i samband med flaggskiftet fick vi bra stöd av ombudsman Dennis Sirviö, berättar Ilkka Pekkinen.

— När man slår ut alla bitar upplever jag att lönen är rätt likvärdig i svenska och finska båtar.

— Att engagera sig fackligt var inget nytt för min del eftersom jag tidigare var aktiv i Finska Sjömansunionen.

Göran Dahlman, vice klubbordförande i Stena Line, som också är ekonomiansvarig för kulturhuset Vingen, överlämnade under konferensen från kulturföreningens sida en gåva till SEKO sjöfolk. Gåvan var en tavla med texten till Kent Anderssons tänkvärda dikt Vingen, en dikt som gett kulturhuset dess namn. ”Vi går alla omkring med en vinge En dröm, en längtan en sång.

Tänk om våra vingar finge Flyga tillsammans en gång!”

Sjömannen 6/2009 15

(Riv gärna ut och spar med

Bra att veta som medlem!

Ny medlem i SEKO sjöfolk Du som är ny som medlem i SEKO sjöfolk måste för att bli medlem i SEKOs arbetslöshetskassa, själv skriftligen göra ansökan om inträde.

Ansökningsblankett för inträde finns på sidan här intill.

HAR DU ANSÖKT OM MEDLEMSSKAP I AKASSAN ÄNNU? OM INTE GÖR DET NU! Betalar du rätt medlemsavgift?

Läs under rubriken ”Medlemsavgifter för år 2010”. Där framgår även hur du går till väga om du vill söka/är berättigad till ändrad medlemsavgift.

Arbetslös Du skall gå till Arbetsförmedlingen och anmäla dig som arbetssökande 1:a arbets lösa dagen, även om du har utlagt vederlag Detta för att du inte skall missta din sjukpenningsgrundande inkomst på Försäkringskassan.

Du som betalar din medlemsavgift med inbetalningskort Inbetalningskorten sänds ut i mitten av månaden.

Arbetslös del av vecka Du som arbetar del av vecka samt stämplar upp resterande dagar av veckan, får endast kompletteringsstämpla i 75 dagar.

Därefter ges ersättning enbart för hel arbetslös vecka.

Har du frågor omkring detta kontakta oss på medlemsservice.

Besöks- och telefontider på medlemsservice Måndag-torsdag klockan 09.00-11.00 samt 13.00-15.00, fredagar 13.00-15.00.

Besökstid 9-15. Det är lunchstängt 11.3012.15.

Nytt medlemsnummer till medlemsservice är 0770 45 79 50.

Från utlandet är numret: + 46 770 45 79 50

Boka alltid tid med ombudsmännen! Är det något medlemsärende du vill diskutera med en ombudsman, tänk på att boka tid med denne.

Detta gäller för samtliga ombudsmän på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg.

Medlemsavgifter för år 2010 För aktiv medlem är avgiften till förbund och arbetslöshetskassa 556 kronor i månaden.

För pensionerad medlem är avgiften 112 kronor per månad.

Reducerad avgift per månad beviljas efter ansökan under följande förutsättningar.

– Vid studier (ej rekryteringsbidrag).

Sänd in en kopia på beslutet Du fått från CSN till SEKO sjöfolk.

-–Vid föräldraledigt (i mer än 6 mån).

– Vid arbetslöshet (i mer än 6 mån).

– Vid sjukdom (i mer än 6 mån) är.

OBS glöm ej ev. AFA-försäkring.

– Övergår sjukskrivning till sjukersättning Sänd in en kopia på beslutet från 16 Sjömannen 6/2009

Försäkringskassan.

– Vid avtalspension. Sänd in beslut från pensionsutbetalaren.

En ansökan enligt ovan kan hämtas på www.sjofolk.se eller kontakta din klubb/avdelning.

Betalning av medlemsavgift Genom avtal med redareföreningen dras din medlemsavgift från lönen varje månad.

Medlem som har ersättning från a-kassan får automatiskt medlemsavgiften dragen på denna ersättning.

Om medlemsavgift inte blivit dragen från lönen viss månad, sänds inbetalningskort hem automatiskt.

Meddela oss om förhållandet ändrats

och ingen ersättning från a-kassan utgår vid exempelvis sjukdom eller studier. Då skall inbetalningskort sändas hem för egen betalning.

Utlandsadress/tillfällig adressändring Meddela medlemsservice om du flyttar till adress utanför Sverige eller om du vill ha din post från oss till annan adress än din folkbokföringsadress.

Information om kollektiv hemförsäkring Premien för din kollektiva hemförsäkring, som du får efter ett års medlemskap, ingår i medlemsavgiften.

Om du inte bor på din folkbokföringsadress, och vill att försäkringen ska gälla för den bostad du bebor, ska du själv meddela Folksam detta.

dlemsinformationen

Fyll i ansökan om medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation Genom avtal blir du automatiskt medlem i SEKO sjöfolk när du får anställning inom svensk sjöfart. Arbetsgivaren drar din fack- och a-kasseavgift på din lön.

För att även få medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation måste du skriftligen ansöka om detta. Detta regleras i Lagen om arbetslöshetskassor 34§: ”Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyller villkoren när han eller hon senast arbetade. Rätt att bli medlem har dock inte den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller har fyllt 64 år.

När medlemskap i arbetslöshetskassan beviljas anses inträdet i kassan ha skett första dagen i den kalendemånad när ansökan gjordes.

Som föreskrift till 34 § regleras: ”Inträdesansökan skall vara skriftlig och ställas till kassan. Uppgifterna i ansökan skall kunna styrkas med erforderliga intyg.”

OBS! Viktigt!

Du ska omgående sända in denna ansökan till a-kassan.

SEKO Sjöfolk Fjärde Långgatan 48 vån 8 413 27 GÖTEBORG.

Ansökan om medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation PERSONUPPGIFTER Personnummer:

För- och efternamn:

c/o:

Adress:

Postnummer:

Postort:

E-postadress:

Telefonnummer hem:

Mobilnummer:

Arbetsgivare:

ÖVERGÅNGSUPPGIFTER Övergång från annat förbund eller a-kassa

Nej

Ja, övergångsbeviset insändes snarast.

SÖKANDENS UNDERSKRIFT För- och efternamn

Ort och datum

KASSANS NOTERINGAR Avdelning

Utsänd

Kassaföreståndarens underskrift

Inträde

Sjömannen 6/2009 17

Viktig information om ditt försäkringsskydd Medlemsförsäkringar: I Ditt medlemskap i SEKO sjöfolk ingår följande försäkringar hos FOLKSAM: Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare. Finns ingen klubb på arbetsplatsen kontaktar Du den ombudsman som har hand om det rederi/företag som Du arbetar på eller Medlemsservice.

Vill Du veta mer om de olika försäkringarna gå in på: www.folksam.se/sekosjofolk

Kollektiv hemförsäkring - GF 14 800 för bosatta i Norden Efter 12 månaders sammanhängande medlemskap alt. efter övergång till oss från annat LO-förbund där Du hade kollektiv hemförsäkring.

Medlemsolycksfall Fritid – TFF – GF 10 500 och GF 11 800 Gäller olycksfallsskada under fritiden. Läs mer på Folksam hemsida.

GF 11 800 – upphör vid 65-års ålder. // GF 10 500 – gäller i medlemskapet

Medlemsbarn

Barngrupplivförsäkring – GF 10 500 – 18 år

Barnförsäkring – Sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdom – Tecknas av gruppmedlem el. gruppmedlems make/registrerad partner/sambo för deras barn och barnbarn - bosatta inom Norden.

Begravningshjälp för avlidet barn som är stadigvarande bosatt i Norden på medlemmens adress.

Sjuk- och efterlevandeförsäkring – GF-15 000 – 65 år

Kompletteringsförsäkring – utförsäkrad TGL – GF 14 095 – 65 år Gäller vid dödsfall för de medlemmar som inte har någon TGL-försäkring genom anställningen.

Inkomstförsäkring – GF 14750 - medlemmar tillhörande både SEKO/SEKO A-kassa Vid ofrivillig arbetslöshet. Berättigad till ersättning är medlem med inkomstgrundande inkomst över 18.700 per månad.

Max 100 ersättningsdagar. Läs mer/Ansökningsblankett kan laddas ner på www.seko.se under fliken Medlemsnytta, välj Inkomstförsäkring i vänsterkanten.

Gruppförsäkringar – Folksam.

Nedan redovisade gruppförsäkringar ingår inte i medlemsavgiften men kan köpas förmånligt p g a medlemskapet.

Om Du har frågor om dessa försäkringar – kontakta Folksam direkt eller: www.folksam.se

Allriskförsäkring – för boende i Sverige Har två personer i hushållet kollektiv hemförsäkring ingår allriskförsäkringen.

18 Sjömannen 6/2009

Efter fullgjord karens ger försäkringen ökad trygghet vid sjukdom och dödsfall (utan nedtrappning av beloppet p g a ålder); Ersättning vid vissa diagnoser.

Ersättning vid långvarig arbetsoförmåga.

Du kan medförsäkra Din make/maka, sambo eller registrerad partner.

Fritidsolycksfallsförsäkring – GF-15004 Gäller för medförsäkrad make/maka, sambo eller registrerad partner.

Medlemspension - pensionssparande Eget sparande inför pensioneringen.

Våra avtalsförsäkringar - AFA: Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare. Finns ingen klubb på arbetsplatsen kontaktar Du den ombudsman som har hand om det rederi/företag som Du arbetar på eller Medlemsservice.

Vill Du veta mera: www.afaforsakring.se och gå in under försäkringarna.

AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring Är ett komplement till sjukpenning dag 1-

360 dagen, när ev. sjuklönen från rederiet är slut och om FK betalar ersättning. Vid arbetslöshet kan man vara berättigad genom efterskydd i försäkringen. Vid sjukersättning kan månadsersättning utgå.

TFA – Trygghetsförsäkring Arbetsskada För olycksfall i arbetet, färdolycksfall - ej med trafikförsäkrat fordon, eller vid arbetssjukdom.

Om Du råkat ut för skada skall Du anmäla skadan till Din arbetsledare som skall göra en skadeanmälan till Försäkringskassan samt en skadeanmälan till TFA (AFA).

AGB – Avgångsbidrag/Omställningsstöd Gäller om Du blivit uppsagd p g a arbetsbrist.

Premiepensionsförsäkring Gäller endast för de som är anställda. Vid sjukdom eller vid föräldraledighet betalar försäkringen premien till Avtalspensionen under en viss tid (annars betalar arbetsgivaren).

Fler tips - titta på www.skyddsnet.se OBS. Du som fyller 65 år efter den 1a januari år 2010. Håll utkik i brevlådan.

Folksam skickar ut ett erbjudande om pensionärsförsäkring.

Försäkringen skall tecknas inom 90 dagar.

“Klimatet kräver satsning på sjöfarten!”

Satsa på sjöfarten – för klimatets skull. Det framhöll SEKO sjöfolks ordförande Kenny Reinhold tillsammans med miljöpartiets riksdagsledamot Karin Svensson Smith i ett debattinlägg i GP i december i anslutning till att det stora klimatmötet öppnades i Köpenhamn.

De två debattörerna pekade på att sjöfarten är ett av de mest energieffektiva sätten att transportera stora transportmängder. Men samtidigt menar Reinhold och Svensson Smith att den borgerliga alliansregeringen helt verkar ha missat sjöfarten.

De framhåller att Sverige har en geografisk fördel med sin långa kust och drygt 50 hamnar. ”Genom att bättre utnyttja inrikes sjöfart skulle vägnätet kunna avlastas från tung trafik. Jämfört med dyra och tidsödande investeringar på landbacken är vattenvägen jämförelsevis snabb och billig.”

Reinhold och Svensson Smith är kritis-

ka till regeringens sjöfartspolitik, eller rättare sagt brist på sjöfartspolitik. ’”Trots principbeslut om tonnageskatt som finns i de andra sjöfartsnationerna i Europa verkar regeringen aldrig få med det i sin budget. I Sverige får sjöfarten dessutom till skillnad från de landbaserade transporterna själv betala för sina infrastrukturinvesteringar. Sammantaget har

Stipendium Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och utveckling, innefattande bl.a. medicinsk och teknisk forskning, samt att lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning, allt företrädesvis inom sjöfartsnäringens område.

För enskilda studier krävs bl.a. intyg om påbörjade studier, kurslitteraturförteckning m.m. Vad gäller enskilda studier avseende sjöbefälsutbildning lämnas bidrag till studier för de två sista läsåren av kursen.

Utförlig ansökan skall vara Stiftelsen tillhanda senast den 15 mars 2010. För ytterligare information samt ansökningsblankett se även vår hemsida www.sowstiftelse.se.

Kontakta gärna Fredrik Upman, telefon 08-772 05 77, e-mail: fredrik.upman@soyagroup.com

Signe och Olof Wallenius Stiftelse Box 17086, 104 62 Stockholm

denna sjöfartsfientliga politik lett till en utflaggning av fartyg och medföljande arbetstillfällen från Sverige.

För att anta klimatutmaningen och samtidigt skapa förutsättningar för effektiva godstransporter krävs en omfördelning av pengar till förmån för investeringar i järnväg samt sjöfart, och till nackdel för nya motorvägar. Idag har lastbilstrafiken bättre villkor jämfört med sjöfart och järnväg, vilket har inneburit att den under flera årtionden har tagit marknadsandelar från de andra transportslagen.”

Reinhold och Svensson Smith framhåller att den viktigaste faktorn vid köp av en transport är den relativa kostnaden, inte den absoluta. Därför menar de att lastbilstransporterna i dag är för billiga. ”Genom att även Sverige inför en kilometerskatt för tunga lastbilar så som ett flertal andra länder i Europa redan har gjort, kan sjöfartens konkurrensfördel öka, samtidigt som utsläppen minskar.

Ska transportsystemet bli ekologiskt hållbart duger det inte att smyga undan från ansvar, utan att ta ansvar. Det gäller för alla transportslag; sjöfart, lastbilar, flyg och järnväg. Vi välkomnar därför kommande krav på skärpta utsläpp för svavel inom sjöfarten, och anser att såväl tonnageskatten som en kilometerskatt för tunga lastbilar bör införas.”

Estländsk politiker ny transportkommissionär i EU EU-kommissionens ordförande portugisen José Manuel Barroso presenterade för en tid sedan de nya ledamöterna i kommissionen.

Den liberala politikern Sim Kallas från Estland har utsetts till ny tranportkommissionär.

Enligt den europeiska transportarbetarefederationen ETF så anser de estniska medlemsförbunden att Kallas, trots att han är liberal, är en förnuftig politiker som är

skicklig på att sy ihop olika uppgörelser.

Kallas, som tidigare bland annat varit premiärminister i Estland, har tidigare som kommissionär arbetat med bland annat antikorruptionsfrågor.

Ansvaret för sjöfarts- och fiskefrågor kommer att vila på den nya grekiska kommissionären Maria Damanaki.

Lászlo Andor, som kommer från Ungern, är utsedd till kommissionär med ansvar för anställnings- och sociala frågor.

För Sveriges del blir folkpartisten Cecilia Malmström ny kommissionär.

Malmström får bland annat det tuffa uppdraget att ansvara för integrationsfrågor inom kommissionen. Hon efterträder Margot Wallström (S) som ny svensk komissionär.

Innan det definitivt är klart med de nya kommissionärerna kommer de att utfrågas av Europaparlamentets olika kommittéer mellan den 11 och 19 januari 2010.

Sjömannen 6/2009 19

Tidningen SjÜmannens läsare Ünskar God Jul och Gott Nytt År av

BelĂśning 2009

FÜr insatser till nytta och gagn fÜr sjÜfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljÜvänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan.

Vi premierar fÜrslag pü fÜrbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna , främst avseende:

FÜrslag skall avse helheten eller detaljer och vara utfÜrligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och ütfÜljda av klargÜrande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedÜmningen är det av betydelse om fÜrslaget kunnat prÜvas praktiskt.

s šKAD SJšSĂ˜KERHET s MINSKADE RISKER VID ARBETE OCH FRITID ombord s FšRBĂ˜TTRAD DRIFTS OCH MATERIALEKONOMI s ALLMĂ˜NT MILJšMĂ˜SSIGA OCH ELLER ekonomiska fĂśrbättringar s šKAD DRIFTSĂ˜KERHET s TRIVSELFRĂ˜MJANDE ÂťTGĂ˜RDER

FĂśrslagen, som kan vara skrivna pĂĽ svenska eller engelska, kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belĂśning.

Stiftelsen avsätter cirka en halv miljon kronor fÜr dessa belÜningar.

Stiftelsen belÜnar ocksü berÜmvärda insatser eller framstüende sjÜmanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjÜräddning.

Tärntank Ship Management

FÜrslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2008. BelÜningarna delas ut under vüren 2009. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling pü Stiftelsen.

Stiftelsen Sveriges SjÜmanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm.

Tel: 08-641 44 37 (säkrast 8.00-13.00) Fax: 08-640 64 00 E-post: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

REWARD 2009 Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation.

Stipendium

Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches.

Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges SjÜmanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not later than October 31, 2008.

Stiftelsen har till ändamül att främja vetenskaplig forskning och utveckling, innefattande bl.a. medicinsk och teknisk forskning, samt att lämna understÜd fÜr beredande av undervisning eller utbildning, allt fÜreträdesvis inom sjÜfartsnäringens omrüde.

FÜr enskilda studier krävs bl.a. intyg om pübÜrjade studier, kurslitteraturfÜrteckning m.m. Vad gäller enskilda studier avseende sjÜbefälsutbildning lämnas bidrag till studier fÜr de tvü sista läsüren av kursen.

UtfÜrlig ansÜkan skall vara Stiftelsen tillhanda senast den 15 mars 2010. FÜr ytterligare information samt ansÜkningsblankett se även vür hemsida www.sowstiftelse.se.

Kontakta gärna Fredrik Upman, telefon 08-772 05 77, e-mail: fredrik.upman@soyagroup.com

Signe och Olof Wallenius Stiftelse Box 17086, 104 62 Stockholm

20 SjĂśmannen 6/2009

Julklappstips frรฅn www.breakwater.se FRAKT

ร gandet och nรคtverkets betydelse fรถr tanksjรถfartens utveckling i Stockholm 1980โ 2000

TILLKOMMER Lรคs mer nedan

4UPDLIPMNTSFEFSJFSOB CFTLSJWFS EFO ESBNBUJTLB IjOEFMTFVUWFDLMJOHFO JOPN EFO TWFOTLB TKzGBSUTOjSJOHFO VOEFS PDI UBMFO 'PLVT MJHHFS Ql GZSB 4UPDLIPMNTCBTFSBEF SFEFSJFS TPN HSVOEBEFT PDI WjYUF LSBGUJHU VOEFS UBMFU ,OBQQU UKVHP lS TFOBSF GBOOT JOHFU BW EFN ยฌ WBSLFO "SHPOBVU 'SPOUMJOF *$# FMMFS /PSETUSzN 5IVMJO ยฌ MjOHSF LWBS J TWFOTL jHP %FO ESJWBOEF GSlHBO jS WBE TPN MFEEF UJMM SFEFSJFSOBT FYQBOTJPO PDI WBE TPN PSTBLBEF EFSBT TOBCCB GzSTWJOOBOEF #PLFO CFTLSJWFS JOUF CBSB WBSKF SFEFSJT zEF VUBO UBS jWFO IjOTZO UJMM EF NlOHB LPQQMJOHBS PDI TQMJUUSJOHBS TPN GBOOT ClEF NFMMBO SFEFSJFSOB PDI UJMM BOESB EFMBS BW TWFOTLU PDI JOUFSOBUJPOFMMU OjSJOHTMJW 7JLUFO BW SFEFSJFU 4BMnOJOWFTUT LPOLVST J EFDFNCFS CFMZTFT TBNU IVS EF FYQBOEFSBOEF SFEFSJFSOB LVOEF ESB OZUUB BW EFO TWFOTLB TUBUFOT BWWFDLMJOH BW TJUU FOHBHFNBOH J WBSWT PDI SFEFSJOjSJOHFO &O WJLUJH GSlHB TPN VUSFET jS OjUWFSLFUT CFUZEFMTF GzS FUU SFEFSJ PDI EFTT LPOLVSSFOTLSBGU TJEPS JOCVOEFO LS

Lรฅngsamt nรคrmar sig fartyget fรคrjelรคget i Galtby med aktern fรถre. En stor skara รฅskรฅdare har samlats pรฅ stranden. Det รคr den 31 maj 1959. Mรฅnga inser att de upplever en bit betydelsefull sjรถfartshistoria.

Viking Lines 50-รฅriga historia omspรคnner en fantastisk utveckling frรฅn entreprenรถrer till marknadsledande storrederier, men ocksรฅ motgรฅngar och dramatik.

Fรฅglar lรฅter! Nรฅgra sjunger med vackra toner i avancerad sรฅng.Andra lockar med rop och somliga varnar med krax eller skrรคniga lรคten.

Gemensamt fรถr dem alla รคr att de har nรฅgot att sรคga.

I denna unika sjungande fรฅgelbok skildras vรฅra mest kรคnda fรฅglar โ av vilka mรฅnga รคr sjรถfรฅglar โ genom bรฅde bild, text och ljud.

TJEPS FOHFMTL ยบFFU MJTU TJEPS `WFO Ql ยนOTLB LS

TJEPS JOCVOEFO LS

4WFSJHFT .BSJUJNB *OEFY .BSJUJN VQQTMBHTCPL NFE GBSUZHTCJMEFS J GjSH PDI GBSUZHT CFTLSJWOJOHBS BSUJLMBS SFEFSJ BESFTTFS TJHOBMCPLTUjWFS N N LS LS

'JOOJTI .BSJUJNF *OEFY ยฌ ยฌ /V Ql $% .BSJUJN VQQTMBHTCPL NFE BSUJLMBS PN ยนOTL PDI lMjOETL TKzGBSU CSBOTDISFHJTUFS TLFQQT MJTUB J GjSH SFEFSJMJTUB N N -FWFSFSBT TPN QEG Ql $% NFE TzLGVOLUJPO GzS GBSUZHTOBNO LS 1BLFUQSJT 4.* PDI '.* LS JOLM GSBLU

#PL TMVUTlME /V FOEBTU Ql $%

Skรถnlitteratur, facklitteratur, fotobรถcker eller historia? Vi har allt detta och mer dรคrtill. Vรคlkommen!

"OHF NPUUBHBSF MFWFSBOTBESFTT PDI CFTUjMME UJUFM 'SBLUBWHJGU UJMMLPNNFS #FTUjMM WJB QMVTHJSP FMMFS CBOLHJSP Tl CKVEFS WJ Ql GSBLUFO JOPN 4WFSJHF #PLIBOEFM Ql OjUFU XXX CSFBLXBUFS TF 3BCBUUFSBU QSJT GzS 445 T QSFOVNFSBOUFS

Minne — inneslutet i snöyra Helgnovell av Ove Allansson Illustrationer Lars Mellis Melander

I Georgiasundet och under inkrypandet mot Vancouver hade den gamla styckegodsaren Toriana passerat ö efter ö med tallar och granar nedtyngda av snö. En mötande färja hade en neonlysande tomte vid skorstenen — tomten var på vattenväg från Vancouver till British Columbias huvudstad Victoria på långsträckta Vancuverön om babord. I morgon är det julafton — även i Vancouver, varskodde tomten.

Inte illa, reparatör Gösta gillade Vancouver.

Livet hos mer eller mindre stränga fosterföräldrar hade satt sina spår. Ombord ansågs Gösta tvär och svår att komma in på livet. Aldrig deltog han i kortspel, sällan i frivakternas kringsnack. Nej, hellre låg han i kojen och läste konstiga böcker, som motorman Gissa uttryckte det. Denne hade fått öknamnet därför att han på frågor om han hade gjort det eller det brukade svara: Gissa.

Nu i slutet av sextiotalet snuddade Gösta de fyrtio, jämngammal med Gissa.

Ofta låg de i luven på varandra. Fanns de 22 Sjömannen 6/2009

ombord som var besvikna över att de två storvuxnas gräl inte resulterade i slagsmål,

efter en uppmaning från den ena parten: Kom med ut på däck!

Gösta höll Gissa för lat, både i jobbet och under frivakterna. I gamla Toriana hade motormännen tvåmanshytter — när Gissas hyttkamrat Lasse skulle lägga tvätt i blöt kunde Gissa säga: När du ändå ska vaska dina paltor kan du väl ta mina braller. Länge hade rederiet lovat installera en tvättmaskin även akterut, men det hade inte skett. Nu vid varvskajen hade det varit lämpligt, men icke. Inte faen skulle manskapet behöva bekosta fartygets tvättmaskin.

Gösta hade för tillfället jobb ute på däck, varmt klädd i sin rutiga skogshuggarejacka, tidigare inköpt i Vancouver. Toriana hade nu hunnit in i English Bay och föröver, på andra sidan Lions Gate Bridge, bredde staden ut sig på båda sidornas sluttningar, med många skyskrapor på södra sidan. I bakgrunden storebröder, snöklädda fjäll.

Gösta lättade på trycket mot den luftdrivna borrmaskinen vars svarta slang ringlade sig över däckets röda mönjefläckar, synliga trots snöslasket. Han höll på att borra ur en tapp till ett gångjärn på babords

relingsport som hade låst sig och inte gick att öppna.

Snöfallet hade upphört och Gösta tittade uppåt Lions Gate Bridge och dess mäktiga spann. Väl under bron skulle de ha Stanley Park om styrbord, välbekant sedan länge — senast i somras hade de under tolv dygn och två veckoslut lastat och lossat i Vancouver.

Då hade Gösta och motorman Dalberg hunnit med att hyra motorbåt och bil. Med båten hade de första söndagen ”picknickat” inåt den långsträckta fjorden, passerat under åldriga Ironworkers Memorial Bridge och sedan tagit av och puttrat lång in i sidogrenen Indian Arm, utan att ha sett till en enda indian. Deras totempålar fanns förstås på Stanley Park, för turisters beskådande.

Nu var annat på gång — för nödvändiga arbeten i maskinrummet kröp Toriana in mot varvets kaj, North Vancouver, där skulle hon få ström från land, nödvändigt för vissa reparationer.

Med Lions Gate Bridge akterut befolkades fördäcket och backen av däcksgubbsen, som vanligt vid förtöjning ledda av båsen Arvid och andrestyret. RelingsporSjömannen 6/2009 23

ten skulle inte befinna sig på kajsidan. När Gösta borrat ur tappen skulle han sätta dit en ny han redan svarvat i mässing, med något mindre diameter än de gamla för att förhindra ny fastlåsning. Sedan väntade ventilslipning i maskinrummet.

Varvsarbetarna skulle göra nya rördragningar, i likhet med Torianas besättning arbeta till tre julafton. Efter juldagen förhalning till sydsidan för att lasta pappersmassa. Sedan skulle det bli som under förra resan. Toriana skulle dieselskramlande krypa längre norrut i Georgiasundet, från små sågverk lasta plank på däck. British Columbias skogsröster skulle finnas kvar i den höga och otympliga däckslasten: jämra sig, knarra och mumla — särskilt vid grov sjö.

Inträffade inget oförutsett skulle resan till Sydney ta sjutton dygn. *** Medan förste- och andrekocken och hökarn donade med att förbereda morgondagens julbord gick ett gäng upp till Katolska Sjömansmissionen för att läsa tidningar, spela biljard, bordtennis och — ta en öl, vilket var möjligt hos katolska och anglikanska kyrkliga organisationer.

Missionen låg högt upp på den villaklädda sluttningen, det var redan mörkt och ljusprydnader skimrade i fönstren, men dessa var intet mot neoner och högflygande ljusräkningar från Vancouvers skyline där på fjordens sydsida.

Gänget välkomnades varmt av missionens personal. Gösta letade upp färska dagstidningar, landade med en öl i läshörnan. Tursamt var ett biljardbord ledigt.

Gissa hördes blygsamt hojta om Torianas bäste biljardgubbe! Inte bara skryt, där runt det gröna bordets spelyta var Gissa inte lat, snodde runt, kritade köer, måttade, provade lägen — de flesta stötar gick hem. Belåtna ölrap och ljuden från biljardbollarnas krockar ackompanjerade Gösta när han läste om kanadensisk inrikespolitik och ishockeyslagsmål.

När de lämnade Katolska Sjömansmissionen och traskade nedåt rådde snöyra.

Mötande människor skymtade diffust, husen tycktes krypa ihop i det täta snöfallet, som helt suddade ut skyskrapornas glitter från sydsidans Vancouver. Högljudda skeppskamrater runt om; Gösta travade inte endast nedför sluttningen utan även in i ett barndomsminne. Där bortom minnets snöyra hängde ett votivskepp. *** Tiden var just innan andra världskriget.

Gösta som inte kunde veta att han skulle 24 Sjömannen 6/2009

bli sjöman var åtta år och hade anförtrotts en tvåkrona, två riksdaler, sa bonden. Jojo, inga småpengar precis att lägga i kyrkans kollekthåv. Tänk på det pojke! Två riksdaler!

Föräldralös hade Gösta tidigare bott hos gamlingarna i socknens fattighus, men var nu utackorderad till en västgötsk bondgård.

Prästen kunde inte tvinga bondparet, Hilding och Kristina, till julottan men fordrade att de skulle sända åttaåringen till kyrkan och heligheten där — annars kunde parets uppfostran av pojken ifrågasättas, medföra Göstas förflyttning. Gården skulle förlora både lilldräng och inkomst från kommunen.

Hilding och Kristina hade inga egna barn. Paret kunde inte sägas vara snålast i socknen — mathållningen var riklig vilket kunde behövas eftersom pojken Gösta i praktiken arbetade som åttaårsdräng, utom de timmar han varannan dag gick i kyrkbyns skola.

Nu hade Gösta, pojkrackarn som inte visste att han skulle bli sjöman, väckts tidigare än vanligt inför plikten att gå ensam till julottan. Risgrynsgröt blev det inte, men väl havregrynsgröt med honung och två skinksmörgåsar.

Efter frukosten uppmanade bonden Gösta att noga vakta på när kyrkstöten, vaktmästaren, kom med kollekthåven. Då skulle Gösta resa sig i bänken och hålla tvåkronan högt så att alla såg. Det var ju så att de flesta försökte se hur mycket var och en stoppade i håven.

Högt upp pojk! Håll den upp mot votivskeppet! Jadå Hilding. Är du rädder att gå ensam i mörkret? Nähä. Du förstår

att den som går med två riksdaler till kyrkan och kollekten behöver inte vara rädder. Nähä. Honom händer inget ont.

Innan Gösta gav sig av drev magen honom till utedasset. Snöyra och den kalla snön blåste upp mellan låren. Hålet var så stort att han var tvungen att hålla sig i med båda händerna för att inte ramla ned.

Klockan var fyra på juldagsmorgon och snön yrde om rumpan, han frös och hade lös mage, kanske för att han var rädd att ensam sparka sig fram med sparkstöttingen längs den mörka granskog som fanns mellan gården och kyrkan och byn. Men inte hade han erkänt rädslan för Hilding.

Nejdå. Äntligen var Gösta klar vid fryshålet, det knarrade när han gick till sparkstöttingen. Trots nysnön var glidet bra mot det isigare underlaget, han sparkade upp farten längs den smala avtagsvägen som ledde till den nästan lika smala vägen längs granskogen. Skogen både jämrade sig och svischade hotfullt inför kölden. Pass dej, tycktes de svarta granarna väsa och skaka av sig snön, pass dej så att vi inte skickar gastarna på dej!

Vad var det där? Vad var det för ett hemskt läte från skogen som slungades ut i snöyran mot honom?

Gösta sparkade sig fram så fort han kunde. De ljus som alltför sällan syntes i någon glänta hjälpte honom att hålla modet uppe. Också den ljusa rök som steg upp i mörkret hjälpte honom.

Där, från en avtagsväg framför honom, svängde en pinglande häst och skrinda upp och satte fart. Förgäves försökte han sparka ifatt för att hänga efter med det krokförsedda rep han hade med. Han vis-

ste att bönderna vid julottan hade tända facklor fastsatta på skrindorna, men att nu var snöyran och blåsten för stark.

Gösta svettades och våndades när skrindan försvann i mörkret och pinglandet dränktes av blåsten och skogsljuden.

Helst skulle han ha haft sällskap, hade hört berättelser om hemskheter som hänt på denna sträcka av kyrkvägen.

Till höger i skogskanten anade Gösta den lilla tjärnen som aldrig frös till därför att en luffare och mördare hade drunknat där. För att slippa straff hade luffaren gått i förbund med djävulen, tvingades av den bockfotade att begå nya illdåd men försökt att slingra sig undan. Djävulen lurade ut luffaren på den frusna tjärnen, blåste eld ur gapet — isen brast och luffaren drunknade. Men ännu bubblade det synder ur luffaren och det var därför tjärnen inte frös till.

Gösta hörde bubblandet men det lät mera som ett gurglande. Skräcken kramade honom, han var nära att pissa på sig när stora sjok snö blåste ned som söndertrasade varelser från grangrenarna. Äntligen nådde han kröken, tjärnen var passerad och bakom sig, hörde han något som tycktes få mörkret att ljusna: bjällror från häst och skrinda.

Bonden var också ljus i rösten, julottevänlig. Vem kunde neka en ensam åttaåring på sparkstötting att hänga efter en juldagsmorgon när Gud såg mer än vanligt och räknade in vilka som kom till julottan.

Kroka du fast dej lelle pojk!

Gösta skrek tack, rädslan försvann.

Snart var de framme i kyrkbyn.

Elektriciteten hade sedan länge nått bygden, på den upplysta kyrkbacken stod de trygga och varmt klädda bönderna i ludna mössor. Från schalar och tjocka hucklen stack morornas nästippar fram, flera bjöd kringlor och pepparkakor. Gösta lyckades snappa åt sig bådadera. Flera bönder la in snus, andra vände ryggen åt kyrkan och smusslade med något. Blåsten förde fram mystiska kluckanden. Gösta begrep.

Kyrksupar.

Han träffade fattigbarn, smådrängar, stordrängar, pigor och hjon som hade fått åka med sina husbönder. När kollekthåven senare skulle fram måste Gösta sitta på en bänk nere i kyrkan, men först följde han med de yngre. De smög upp på läktaren, längst bak, där andra pigor och drängar redan satt.

På läktaren såg Gösta dödgrävaren, som nu var orgeltrampare. Stående trampade dödgrävaren liv och luft i orgeln, vars pipor sträckte sig ända upp till taket, liksom de ville spränga kyrktaket och fortsätta upp till himlen.

Med hjälp av dödgrävarens trampande och orgeln dånade kantorn fram ett ingångspreludium, liksom i träning inför julpsalmerna. Det tycktes inte vara någon måtta på det mäktiga bruset, dombasunerna, kringelikrokarna och kvintilerandet.

Inte ända uppe i himlen men högt under kyrkvalvet svävade votivskeppet.

Det hette så hade Gösta fått veta vid tidigare kyrkbesök under skoltiden. Jaha, vad han såg var en båt med tre pinnar som pekade uppåt och som hade många kortare pinnar på tvären. Skeppet hade ingen skorsten och var alltså ingen ångbåt, inte heller var seglen hissade. Nej, Gösta tänkte inte då att han skulle bli sjöman och komma bort från socknen, men kanske seglade något in i det undermedvetna trots att seglen inte var hissade.

Därnere, under läktaren, vändes och vreds huvuden för att kontrollera vilka som hade kommit till julottan. Här och var ställde sig någon upp för att få bättre överblick. Tisslandet ökade i styrka, församlingen väntade på att prosten denna heliga morgon skulle uppenbara sig i prediksstolen som var utsirad med tolv apostlar. Däruppe stod också en karaff, som efter vad dödgrävaren påstod innehöll en starkare dryck än vatten.

Intill åttaårsdrängen Gösta smusslade

de större drängarna med kortlekar och fickpluntor, en plunta stacks till dödgrävaren där vid orgeltramporna. Gösta visste att väl tillbaka på gården skulle han få värma sig genom att mjölka korna. Jaja, djuren värmde, det var inte smällkallt i ladugården. Gösta gick som sagt i skolan varannan dag, men hade sina sysslor att sköta även skoldagar, före och efter undervisningen.

Nu tystnade orgeln. Klockorna dånade och den magre och bleke prosten, inte alls lik det ofta tjockmagade och rödblommande prästerskapet, uppenbarade sig på väg mot predikstolen. Ojoj, en av drängarna lyfte på skinkorna, släppte en fis, en annan rapade och pigorna fnittrade.

Nästan rätt under votivskeppet och mycket mödosamt tog sig prosten upp till predikstolen. Gösta tänkte att om det var som dödgrävaren hade sagt så behövdes säkert något stärkande ur karaffen. Hur som helst måste Gösta nu gå ned till en bänk, innan psalmsjungandet och predikningen började. Helst skulle han sitta längst ut, närmaste kyrkgången när kyrkstöten kom med kollekthåven, det hade bonden sagt upprepade gånger.

Res dej upp pojke och håll tvåkronan högt innan du stoppar ned den. Glöm inte det! Håll tvåkronan högt! Tänk på att det är hela två riksdaler!

Sjömannen 6/2009 25

Unikt sjöfartsmuseum vid Sundets pärla Visste ni att det finns ett unikt sjöfartsmuseum i Helsingborg? Bakom museet som är utspritt på flera lokaler ligger Kjell Hansson. I hemstaden är Kjell en verklig sjöfartsprofil vars hela liv har kretsat kring sjöfart.

Text o bild: Lennart Johnsson — Jag började segla 1953 i en stimbåt från Trans Marin, berättar Kjell över en fika i en av museilokalerna.

Lokalerna på söder i Helsingborg innehåller förbluffande mycket intressant material som Kjell har samlat på sig under åren. Han är också fartygsmodellbyggare och flera av hans modeller pryder det utspridda museet.

— Min far seglade befäl och var tidigt i en båt som tillhörde Stena som hette Porthos. Jag var ett tag själv i denna båt. Så här i efterhand kan jag väl avslöja att jag aldrig seglat på en båt där det smugglats så mycket som på Porthos.

Efter några år lämnade Kjell Hansson utebåtarna och sökte sig till Helsingborgs färjor.

— Min första törn på en färja var på gamla Betula 1958. Därefter blev det färjetrafiken för mig i 48 år, hela tiden som rorgängare.

— Jag har hunnit med alla båtarna på HH-leden utom Aurora. Självklart var jag alltid fackligt organiserad och jag gick flera utbildningar som Sjöfolksförbundet arrangerade.

Tidigt började Kjell Hansson samla på

Kjell Hansson har skapat ett imponerande privat sjöfartsmuseum på söder i Helsingborg.

material med anknytning till färjesjöfarten i Helsingborg.

— Modellbyggandet lärde jag mig av en dansk man som arbetade med modeller på Kronborgs slott. Han åkte i stort sett med färjorna varje dag och lärde upp mig i modellbyggandet.

— Jag har bland annat samlat material från flera båtar jag varit i. Dessutom har jag omkring 9000 bilder på svenska fartyg.

Materialet Kjell Hansson har samlat på sig under åren finns idag i två källarlokaler

I Kjell Hanssons sjöfartsmuseum finns över 100 fartygsmodeller. De flesta har han byggt själv.

26 Sjömannen 6/2009

och en lägenhet rätt nära varandra.

— Efter hand växte mitt material så mycket att den första lokalen blev för trång och jag fick skaffa en till. Jag har samlat på mig tusentals prylar med sjöanknytning och vågar inte tänka på hur mycket jag ekonomiskt lagt ned på samlingarna.

— I museet finns det över 100 fartygsmodeller, fortsätter Kjell Hansson.

— De flesta har jag byggt själv. Dessutom har jag mängder med filmer om sjöfart.

Många av filmerna vågar jag säga är unika.

Jag vågar nog påstå att jag har fått ihop Sveriges största privata samling om sjöfart.

Mycket handlar förstås om färjetrafiken i Helsingborg.

Hur är det möjligt att få se samlingarna?

— De som är intresserade är välkomna att kontakta mig. Jag har regelbundet visningar både för olika föreningar och för sjöfartsintresserade men har svårt att ta emot mer än tio personer åt gången.

Under en tid samarbetade Kjell Hansson med Walter Nilsson.

— Vi åkte tillsammans längs kusterna och fotograferade. Tyvärr gick Walter bort alldeles för tidigt.

Har du fått något stöd av Helsingborgs stad för ditt arbete?

— Nej, det har jag inte. Däremot fick jag tidigare visst stöd av Scandlines. En sjöfartsprofil jag också fått unikt material av är legendariska Sten A Olsson i Göteborg, säger Kjell Hansson.

Är ni intresserade av att se det intressanta sjöfartsmuseet i Helsingborg kontakta Kjell Hansson på telefon 070 787 44

AKBAYAN helps stranded Filipino seafarers Twelve Filipino seafarers, stranded in Greece since July this year, have not been paid their agreed salary. They live on dole-outs and the minimal allowance of food and water given to them by their employer.

“Our situation here is so difficult.

Right now, our food is good enough only for three days and the drinking water is rusty,” said third engineer Jesus Hantic in a text message recently.

He was reacting to a story that came out in a website which said that he and his fellow Filipino seafarers are about to be repatriated soon.

“We are in a floating prison,” Hantic said describing their situation on MV Aetea Sierra.

“We didn’t know that we would be going home because nobody has told us so,” he added.

The 11 others with him are: second officer Jose Cardenas, second engineer Gardner Monte, able-bodied seamen Constancio Cubay, Florvic Labaco, and GilJhun Moneva; Julius Cesar Flores; oilers Ricleand Camino and Wilfredo Ranara; second cook Primo Fernandico; and merchantmarines Erolin Choing and Jerry Laride.

Want to go home “We all want to go home. We demand our salaries and our back pay. We are now deep in debt,” he said.

Hantic also belied the statement of the Department of Foreign Affairs that Philippine embassy personnel in Greece have

The port of Piraeus outside Athens where 12 Filipino seafarers have been stranded since July.

AKBAYAN Congress representative Walden Bello met several of the seafarers’ wives whose husbands are stranded on board MV Aetea Sierra in Greeece since July.

visited them and have looked after their welfare.

“We were visited by the embassy only once, by Attorney (George) Eduvala of the Overseas Workers’ Welfare Administration,” Hantic said. “Only Akbayan and Kasapi are helping us here.”

Ellene Sana, executive director of Center for Migrant Advocacy, said the seafarers could not simply leave because not only are their travel documents with their employer, but also leaving the ship with its $11-million worth of cargo (20,000 of steel coil) would mean they have abandoned their jobs.

In a related development, Akbayan party-list Representative Walden Bello, who was in Greece for the Global Forum on Migration and Development, asked the Philippine embassy in Greece to “act decisively to rescue” the stranded seamen.

“Good publicity will not hide the fact that they have been sitting on this case for a long time at the expense of our stranded countrymen,”Bello said.

“The overarching issue that the embassy and the Department of Foreign Affairs have to address is this long-standing issue of foreign employers abusing Filipino workers, depriving our seafarers of adequate pay, decent working conditions, and the benefits and privileges accorded to them by law and through

international treaties,” he added.

After his return to the Philippines Walden Bello in the beginning of December met with several of the the wives of the seafarers stranded in Greece. The meeting took place in the Filipino Congress.

Bello is summoning the officials of Medline Phils. Inc., the shipping company that contracted the crew. He demands explanations why the manning agent is not providing help to the seafarers and their families in the Philippines.

Walden’s office will contact the shipping agency and ask them to visit AKBAYAN in Congress for a dialogue which actions they are taking to help the seafarers in Greece and their families.

Walden Bello will also formally go to POEA (Philippines Overseas Employment Agency) and file a complaint against the shipping agency and ask for the revocation of their license.

AKBAYAN is a Socialdemocratic Filipino party which often works together in different issues with SEKO’s partners in the Philippines, the labour education centre LEARN, the labour center APL (Alliance of Progressive Labor) and a Filipino organisation for seafarers MARINO. On an international level AKBAYAN since many years has a close co-operation and several projects together with the Swedish Socialdemocratic party.

LJ Sjömannen 6/2009 27

Klassintresse och antinazism Motsättningen mellan arbete och kapital gick hand i hand med inställningen till nazismen under åren 1932 – 1945.

Inte minst framgick detta av Svenska sjöfolksförbundets tidning Sjömannen och Sveriges Redareförenings Svensk Sjöfarts Tidning.

Det visar tydligt en avhandling ”Sjöfart på stormigt hav – Sjömannen och Svensk Sjöfarts Tidning inför den nazistiska utmaningen 1932-1945” där historikern vid Växjö universitet Martin Estvall studerat inställningen till nazismen och Nazityskland hos de två tidningarna.

— Sjömannen konstaterade frankt att nazismen var kapitalets förlängda arm, medan Sjöfartstidningen var mer överseende och såg nazismen som en bastion mot kommunismen i öster, sa Estvall vid ett lunchseminarium om avhandlingen på Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm.

Avhandlingen ifrågasätter också bilden av ett Sverige enigt under Per-Albin Hanssons och samlingsregeringens linje att till varje pris hålla Sverige utanför kriget.

Sjömannen var konsekvent mot Tysk-

land och nazismen medan Svensk Sjöfarts Tidning först efter kriget skriver om koncentrationslägret Bergen-Belsen.

För de som är historiskt intresserade är avhandlingen en guldgruva. Den ger en bakgrund i förhållandet mellan redare och sjöfolk, och konflikten mellan socialdemokrater och kommunister, den så kallade RFO-striden (Röda fackoppositionen).

Huvudlinjen i avhandlingen är förhållandet till nazismen där Svensk Sjöfarts Tidning var försonliga medan Sjömannen tidigare än någon annan kritiserade nazismen i Tyskland och judeförföljelserna.

Det är först mot slutet av kriget som Sjömannen trappar ned kritiken mot Tyskland och intar en mer försonande hållning då Sjöfolksförbundet vill ha med den tyska arbetarrörelsen i fredsbygget efter kriget.

Martin Estvalls avhandling har för en tid sedan också nominerats till 2010 års Rudolf Meidnerpris.

I Sjömannen nr 3 år 2009 fanns en längre artikel om avhandlingen,som var skriven av SEKOs vice ordförande Tomas Abrahamsson.

Börje Graf

Martin Estvall presenterade avhandlingen Sjöfart på stormigt hav på Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm.

Db Yj WZÄccZg Y^\ ]~g! ~g k^ hcVgi Y~g#

Anna årets sjöfartsprofil 2009 Anna Rosengren, chef för Sjöfartsmuseet i Göteborg, har av Göta Älvkubben tilldelats utmärkelsen Årets sjöfartsprofil.

Det är en minst sagt välförtjänt utmärkelse till Anna som under sina fem år som chef för museet har fördubblat antalet besökare.

I motiveringen till att Anna Rosengren får priset heter det bland annat att hon får priset ”för att hon genom ett energiskt och idérikt chefsskap på kort tid vitaliserat och ökat intresset för en av sjöfartsbranschens och Göteborgs viktigaste institutioner.

Sjöfartsmuseet i Göteborg står nu för en omfattande ombyggnad. Ett helt nytt våningsplan, tänkt att särskilt locka barn

28 Sjömannen 6/2009

K^ ]Vg &,%% [g^k^aa^\V h_ g~YYVgZ WZgZYYV Vii gnX`V ji ^cdb &* b^cjiZg · ^ VaaV k~YZg# DX] k gV bdYZgcV g~YYc^c\hW iVg `aVgVg Vii \ ^ ] \ [Vgi ~kZc ^ bnX`Zi \gdk h_ # <Z Zc \ kV ZaaZg Wa^ bZYaZb · k^ [ g ^c\V W^YgV\ [g c hiViZc# A~h bZg e lll#hhgh#hZ ZaaZg g^c\ %,, "*,. %% .%#

Avliden Anna Rosengren (Foto: Peter Claesson)

och unga, kommer att öppna vid årsskiftet 2010-2011.

I museets framtidsvisioner finns också planer på en helt ny entré till museet.

Ann Asp har avlidit. Vi saknar dig mycket.

Det var trevligt så länge det varade. Vi tänker på dig och hur fint vi hade det tillsammans.

Tack för God Vakt!

Vila i frid!

Besättningen på Finn Forest genom Blomman, Kristina och Gunilla

Kursprogram SEKO sjöfolk år 2010

SEKO sjöfolks utbildning

Fartygsmiljökurs steg 2

Kursanmälan

Plats och tid: 15-19 februari 2010 på Hotell Kusten, Göteborg Kurs:...................................................................................

Sista ansökningsdag: 4 januari 2010 Plats och tid:............................................. ..........................

Målgrupp: Deltagarna ska ha genomgått fartygsmiljökurs steg 1.

Innehåll: Fartygssäkerhetslagen, ritningslära, farligt gods. hjärt- och lungräddning, handlingsprogram med mera.

Namn:............................................................. ...................

Personnummer: .................................................................

Medlemsutbildning extern

Adress: ...............................................................................

Tre dagars externatutbildning i regionerna Ost, Väst och Syd. Målgrupp: Medlemmar som ännu inte har något fackligt uppdrag och som vill skaffa sig kunskap om kollektivavtalet, AT-journaler, försäkPostnummer: ...............Postadress: ................................... ringar, eventuella lokala avtal med mera.

Göteborg den 1-5 mars 2010

Telefonnummer: .................................................................

Plats Hotell Kusten Sista ansökningsdag till avdelningen är den 11 januari 2010.

Rederi och fartyg: ...............................................................

Befattning: ..........................................................................

Fackligt uppdrag: ..................................................................

Har deltagit i förbundskurser/LO-kurser: ............................

Underskrift..........................................................................

Datum.................................................................................

Insändes till:

SEKO sjöfolk Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Efterlyses foton av Torsten Billman som sjöman Känner du någon, eller är du släkting till någon sjöman som var på följande ångfartyg samtidigt som den sjöfolkets stora konstnär Torsten Billman: De aktuella båtarna är: s/s Valencia (Sv. Lloyd) : 10 september 1926 till 17 december 1927, s/s Nippon (Ostasiatiska Komp.): 24 januari till 24 juli 1928, s/s Nordic (Transatlantic): 1 september 1928 till 5 februari 1929, s/s Benlos (Nordica AB Helsingborg): 22 april till 1 juli 1929, s/s Marie (Blidberg, Metcalf & Co. Gbg): 13 juli till 4 november 1932.

Arbetarnas Bildningsförbund och Länsmuseet i Halland arbetar med stöd

från bland andra Kungsbacka kommun, Arbetarinstitutet och Längmanska fonden på att sammanställa ett större bokverk om konstnären Torsten Billman (1909-1989) Det är i år 100 år sedan konstnären föddes.

Torsten Billman medarbetade under åren regelbundet i Sjömannen med exempelvis novellillustrationer och omslag.

Vet du någon som kan ha fotografier på Torsten Billman när han jobbade ombord i båtarna ovan kontakta redaktören för den kommande boken “Torsten Billman Bildmakaren:” Dan Lennervald. Dans adress är Guldgubbegatan 3j, 434 33 Kungsbacka telefon 0300-14712 (säkrast under förmiddagarna). Du kan också kontakta honom via e-mailadressen: sm6aou@swipnet.se Sjömannen 6/2009 29

ACE Link Klubbordförande Johan Dahlström Hamntorget 2, 252 21 Helsingborg Mobiltel: 070 306 79 64 E-mail: johandahlstrom@live.se Allandia Klubbordförande Tedde Scott Rederi Allandia AB M/S Birger Jarl Box 1151, 111 81 Stockholm Mobiltel: 070 541 47 46 E-mail:tedde.scott@hotmail.com Vice klubbordförande FredrikThorn adress se ovan Destination Gotland AB Klubbordförande Christer Engström Besöksadress: Skeppsbron 14 Postadress: Box 1234, 621 23 Visby Telefon: 0498 20 18 00, direkttel o fax: 0498 20 18 93 Mobiltel: Christer 070 564 0604 Vice klubbordförande Åke Lindström E-mail:sjofolk@gotlandica.se Broström Ship Management AB Klubbordförande Mats Olsson Stiftelsev. 10 A, 818 31 Valbo Telefon och fax: 026 13 34 60 Mobiltel: 070 67 67 372 E-mail:mats.olsson@brostrom.se Göteborg - Styr sö Skärgårdstrafik AB Klubbordförande Ralf Lindgren Postadress: Gödebergsvägen 18, 437 34 Lindome, Tel. 031 99 35 94 Mobiltel 0705 69 64 71 E-mail:goderb@hotmail.com Finnlines Ship Management AB Klubbordförande Per-Åke Finné Box 158, 201 21 Malmö Mobiltel: 070 617 68 18 E-mail:finnlines@sjofolk.se Vice klubbordförande Andreas Sörensson Moblitel +46736 873181 Klubb Stockholms skärgård Klubbordförande Kenneth Österlund Lådna, 130 33 Gällnöby Telefon och fax: 08 542 47 455, Mobiltel 070 239 84 75 E-mail: kenneth.osterlund@sjotrafiken.se Vice klubbordförande Jesper Löngren Mobiltel 070 628 0971 jesperlonngren@hotmail.com Rederi Eckerö Sverige AB Klubbordförande Ulf Öhman Stampvägen 8 G2 FI-20540 Åbo Telefon: +358 400 53 85 67 E-mail:fortroendeman@birkaparadise.com

Stena Line Klubbordförande Jens Ole Hansen E-mail: jensole.hansen@stenaline.com Direkt nr: 031 85 51 67 Fax 031 85 53 80 Vice klubbordförande Göran Dahlman E-mail:goran.dahlman@stenaline.com Direktnr: 031 85 51 69 Thomas Stenberg E-mail:thomas.stenberg@stenaline.com Direktnr: 031 85 53 56 Adress: Stenaterminalen, Masthuggskajen, 405 19 Göteborg Svitzer Sverige AB Klubbordförande Tor Leif Davidsson Gamla Medbovägen 21 454 93 Brastad Telefon: 0523 477 40 Mobiltel: 0761 263347 E-mail:torleif.davidsson@telia.com TT-Line Klubbordförande John Thörnlund.

Besöksadress: Hamngatan 9 ”Ångkvarnen” Postadress: Box 94, 231 22 Trelleborg Telefon: 0410 560 00 eller direktnummer 0410 562 46, fax 0410 562 66 Mobiltel: 070 548 24 08 E-mail:sjofolk@ttline.se Vice klubbordförande Robert Douhan Transatlantic Klubbordförande Christer Lindgren Allévägen 81 192 76 Sollentuna Mobiltel. Christer 070 377 47 06 E-mail: christer.lindgren@rabt.se Fax: 08 754 63 76 1:e vice klubbordförande Hans Lindqvist Postadress: Silvåkragatan 37, 254 58 Helsingborg Telefon:042 12 49 91 Mobiltel: 0705 30 30 40 E-mail: hans.lindqvist@rabt.se 2:e vice klubbordförande Ulf Jörgensen Terntank Skagen Klubbordförande Sonny Ryberg Mobiltel: 0709 57 85 66 E-mail:sonny.ryberg@telia.com

Scandlines Helsingborg och Trelleborg Klubbordförande Åke Sönerud Besöksadress:Terminalgatan 1 Postadress: Knutpunkten 43, 252 78 Helsingborg Telefon: 042 18 62 14 Mobiltel 0705 18 62 14 Fax 042 18 62 15 Vice klubbordförande Tiziana Cavalli De Lonti Mobiltel: 0730 55 69 24 E-mail:seko.hbg_trg@scandlines.se

Sjöfartsverkets Sjömansservice Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping Telefon 011 19 10 00 Sjömansservice Media Box 16290, 103 25 Stockholm

Tallink/Silja Line AB Klubbordförande Folke Matrosow Besöksadress Norra Hamnvägen 2 Postadress: Box 27295 102 53 Stockholm Telefon: 08 666 34 11 Fax: 08 666 34 18 Mobiltel:070 623 34 41 E-mail: seko@tallinksilja.com Vice klubbordförande Karin Barth

Wallenius Marine AB Klubbordförande Björn Jonasson Box 17086, 104 62 Stockholm, Telefon: 08 772 05 00 Mobiltel: 070 772 06 99 E-mail: bjorn.jonasson@walleniusmarine.com Viking Line Klubbordförande Ilkka Pekkinen Viking Line, Norra Gatan 4 AX-22100 Mariehamn Telefon: +358 405 87 385 E-mail:huvudfortroendeman.vr@vikingline.se

Rosenhill- Göteborg Köpenhamnsgatan 25, 418 77 Göteborg Telefon 031 647 960

Kaknäs - Stockholm Kaknäsvägen 30 Box 272 77, 102 53 Stockholm Telefon: 08 663 24 21

Adresslista SEKO sjöfolk www.sjofolk.se MEDLEMSSERVICE

Tel 0770 45 79 50

(medlems- och a-kasseärenden) Besökstider: Fjärde Långgatan 48, Göteborg mån-fre 9-15. Lunch 11.30-12.15

Telefontider: mån-tors kl 9.00-11.00 och 13-15, fre13-15 Från utlandet ring +46 770 45 79 50

TALSVAR A-KASSAN

Tel 020-678 00 00

Övriga fackliga ärenden Kontakta i första hand klubbordförande i ditt rederi (se listan på motstående sida)

SEKO sjöfolk i Göteborg Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon vx: 031-42 94 20 Telefontid: 8-16 (övrig tid hänvisas till direktnummer) Fax: 031-42 95 01 e-mail: sjofolk@seko.se

Ordförande Kenny Reinhold kenny.reinhold@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 30

Ombudsman Karl-Arne Johansson karl-arne.johansson@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 37

Sekreterare Jonas Forslind jonas.forslind@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 34

Ombudsman Peter Skoglund peter.skoglund@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 24

Kassör Chang Strömberg Chang.stromberg@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 32

Lennart Johnsson chefredaktör Sjömannen sjomannen@seko.se Direktnr och mobil

031-42 95 43

SEKO sjöfolk i Stockholm Barnhusgatan 10, 1 tr ö.g.

111 23 Stockholm Fax: 08-411 69 40

Ombudsman Dennis Sirviö dennis.sirvio@seko.se 031-42 95 23 Direktnr och mobil

Ombudsman Chang Strömberg chang.stromberg@seko.se 031-42 95 32 Direktnr och mobil

Ombudsman Eva Bertlett eva.bertlett@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 22

Boka alltid tid med ombudsmännen!

SEKO sjöfolk i Helsingborg Karl Johans Gata 12 252 67 Helsingborg Fax: 042-18 75 85

Är det något medlemsärende du vill diskutera med en ombudsman, tänk på att boka tid med denne.

Detta gäller för samtliga ombudsmän på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg.

OBS! Besök förbokas per telefon alternativt mail.

ITF-sektionen (International Transpor t Workers’ Federation) Annica Barning, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 14 Carl Tauson, ITF-samordnare SEKO Mobil 070-592 68 96 Direktnr 08-791 41 17

Sven Save, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 13 042-37 43 35 Kontor 042-37 43 45 Fax

Peter Lövkvist, biträdande ITF-samordnare Transport 070-626 77 89 Mobil

Göran Larsson, ITF-inspektör Transport Mobil 070-626 77 88

Göran Nilsson, ITF-inspektör Transport Mobil 076-100 65 12

POSTTIDNING Sjömannen, Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg