2010_2

Sjömannen nummer 2 april - maj 2010

Trots stress bra stämning på Finnpartner Sidorna 4-6

I vänsterkant Mörka moln svävar för tillfället över den svenska sjöfarten.

Inte minst är det mycket tal om utflaggningar. Senast var det Donsörederiet Sirius som valde att flagga ut sina båtar och sin verksamhet till Danmark.

I det bekymmersamma läget borde givetvis regeringen agera för att vi ska ha kvar en svenskflaggad handelsflotta värd namnet. Men icke.

Reinfeldt, Borg och övriga ministrar lyfter inte ett finger. Det enda den borgerliga regeringen har att komma med är diverse utredningar, där förutsättningar för ett svenskt internationellt skeppsregister,. ett SIS, är en av de saker som ska utredas.

Ibland känns det som om den sista striden för svensk sjöfart är här. För att det kommer att bli en strid om ett registerförslag läggs fram, det kan våra sjöfartsokunniga ministrar vara klara över.

Ett sådant register som gör det möjligt att slänga iland allt svenskt sjöfolk och anställa lågkostnadsbesättningar på diskriminerande villkor är något som är helt främmande för svensk fackföreningsrörelse.

I dagens kritiska situation är det viktigt och nödvändigt att den rödgröna alliansen snarast går ut och förklarar att det för dem är otänkbart med ett SIS-register.

De måste dessutom klargöra att en kommande rödgrön regering snarast kommer att införa en svensk tonnageskatt, något som sjöfartsnäringen har krävt i flera år.

En sådan markering är viktig för att börja återskapa framtidstron för svensk sjöfart. Men det gäller förstås också att folk röstar rätt i höstens val, och ser till att dagens löntagarfientliga borgerliga regering hamnar i opposition. För sjöfolk borde valet vara självklart.

Samtidigt är det viktigt att redarna börja besinna sig och inse att utflaggning inte är någon långsiktig lösning på deras nuvarande problem.

Fast jag minns vad båtologen och samhällskritikern Walter Nilsson sa en av de första gångerna jag träffade honom. Då spände han sina ögon i mig och sa: ”Du ska veta en sak Lennart, och det är att svenska redare aldrig blir nöjda.”

Sjömannen nummer 2 april - maj 2010

SEKO sjöfolk genomförde nyligen sitt årsmöte, representantskapet, i Varberg. Läs mer om beslut som fattades och val som hölls på sidan 7, om det uttalande mot ett svenskt internatonellt skeppsregister som antogs på sidan 11 och vem som fick sjöfolkets kulturpris på sidan 13. Bilden är från valet till avdelningsstyrelsen och han som röstar är Gösta Karlberg.

Ur innehållet i övrigt Trivselfaktorn hög på Stena Saga

sid 8-10

Antwerpenseglare rika på upplevelser

sid 14-15

Ha koll på dina rättigheter!

sid 16-17

Sjöfartsmuseet får miljonbidrag

sid 21

Lappen Lundström, Nicaragua och Spanien ett annorliunda levnadsöde skildrat av Ove Allansson

sid 24-27

2010 finalår för sjöfolksidrottens seriespelande

sid 28-29

Sjöman och stand up artist

sid 32

Plus Mellis, hamnronden, debatt, krönika med mera

Sjömannen utges av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år Postadress: Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon: 031 - 42 94 20 När växeln är stängd: 031 - 42 95 43

Lennart Johnsson E-mail: sjomannen@seko.se 2 Sjömannen 2/2010

Chefredaktör Lennart Johnsson I redaktionen för detta nummer Victoria Hatziantoniou Ansvarig utgivare: Kenny Reinhold E-mail: lennart.johnsson@seko.se Prenumerationsavgift: 150 kr/helår Postgiro 4260000 - 6 Årgång 80, 2010 Tryck: Litorapid Media AB 2010 Omslagsbild: Lena Ingesson och Frans Goldner, Finnpartner Foto: Lennart Johnsson

Alla behövs i kampen mot SIS! SEKO sjöfolks avdelningsstyrelse har beslutat att vi skall starta en kampanj mot ett kanske kommande förslag om ett Svenskt Internationellt Skeppsregister, ett så kallat SIS. Bakgrunden är att regeringen i början av året tillsatte en utredning om att se över konkurrenskraften i den svenska flaggen.

Utredaren skall även titta på ett register, samt föreslå förslag och lagändringar för att införa ett skeppsregister i Sverige.

Frågan om ett register initierades redan hösten 2009 av statsrådet och infrastrukturminister Åsa Torstensson. Hon hade fått en gammal avdankad idé från redarehåll som senare visade sig så svårhanterlig av regeringen att en alldeles egen speciell utredning tillsattes.

Utredaren har ingen enkel uppgift.

Han skall ta fram ett komplett förslag under den relativt korta tid fram till den 27 oktober då utredningen skall överlämnas till regeringen med förslag på lagändringar på hur regeringen skall gå tillväga för att genomföra ett införande av ett andra skeppsregister.

SEKO sjöfolk, likt Svenska Sjöfolksförbundet i början av 1990, kommer att göra allt för att stoppa detta ytterst tokiga förslag. Sjöfolket lyckades den gången. Även då var det en borgerlig regering styrd av dåvarande statsminister Carl Bildt.

Med medlemmarnas hjälp är jag övertygad om att vi kommer att lyckas även denna gång.

Vi har en hygglig situation i Sverige idag även om den förvisso kunde ha varit bättre med både större handelsflotta och mindre eller ingen TAP. Men att Sverige skall införa ett register ”bara” för att klara att behålla svensk flagg på fartygen, på bekostnad av att sparka iland det svenska sjöfolket med hjälp av diskriminerande lagstiftning och en våldföring på den svenska arbetsrätten för att ge de effekter ett register skall ge, det kan vi aldrig gå med på.

Vi har dessutom idag en av de mest positiva sjöfartspolitiska lösningarna inom Europa på sjöfartssidan. För att redarna och regeringen skall få en effekt på ett införande av ett andra skeppsregister måste följande ske: inskränkningar i de fackliga organisationernas rätt att teckna kollektivavtal, rejäla inskränkningar i den nationella arbetsrätten och en diskriminerande sociallagstiftning för icke-européer. Framför allt innebär det att de nationella besättningarna sparkas iland.

Jag vågar påstå att en sjömansröst i hös-

Ledarsidan Kenny Reinhold tens riksdagsval på den borgerliga Alliansen i förlängningen kommer att innebära att man mer eller mindre röstar bort sitt arbete samt medverkar till att det införs diskriminerande sociallagstiftning i Sverige.

Dessutom att man genomför och våldför sig på ovan nämnda arbets- och kollektivavtalslagstiftningar som finns i Sverige och inte bara reglerar förhållandet för sjöfolket. Införs dessa texter i lagstiftningen för sjöfolket är det hur enkelt som helst att implementera liknande förhållanden i många andra branscher. På sikt kommer ett sådant register att bli förödande för hela den svenska arbetarrörelsen.

Under ett par månader under början av 2010 var det en tre-fyra utredningar på gång från regeringshåll som berörde sjöfarten. Det är i stort sett bara dessa utredningar, ingen tonnageskatt och ett förslag om en försämring av sjöfolkets sjukförmåner som regeringen Reinfeldt lyckats åstadkomma under sina snart fyra år vid makten.

Det smått komiska är att ett SIS verkligen, med dunder och brak, går stick i stäv mot regeringens egna stora mantra om arbetslinjen. Det finns med andra ord inte ett uns av logik i hur regeringen tänker.

Att dessutom det dåliga lagförslaget om försämringar av sjöfolkets sjukförmåner strider mot stadgar och regler i ILO, FN-organet International Labour Organization, verkar inte störa den svenska regeringen.

Vi vet nu att alla som röstade på blå laget i förra valet och är anställda till sjöss har medverkat till att regeringens förslag om försämringarna i sjuklönesystemet för

sjöfolk beslutas i slutet av april. De nya reglerna kommer att börja gälla den 1 februari 2011. De sjöfolkare som röstade borgerligt har alltså själva sett till att dessa försämringar nu kommer att genomföras.

Vi vet också att de som röstade på det blå laget 2006 nu har medverkat till att en sjöman som blir sjuk en månad efter den 1 februari nästa år kommer att förlora, beroende på lönenivå, mellan 4000-7000 kronor NETTO per månad med de nya reglerna.

Inse vilken katastrof det kommer att bli för många av de som insjuknar under nästa år! Det är sjukt mycket pengar per månad netto som en sjuk sjöman kommer att få mindre i sjuklön med det nya förslaget.

Därför är det otroligt viktigt att alla ni som läser detta och framför allt då sjöfolket inte väljer att lägga en enda röst på det blå laget i det kommande riksdagsvalet i september. En blå röst i riksdagsvalet är en röst på att ditt jobb troligen under 2011 kommer att försvinna.

Därför måste vi alla nu samla oss inför en ytterst allvarlig strid. Kanske är det den sista vi står inför. Vi på SEKO sjöfolk, förtroendevalda och anställda, kommer självklart att ge allt för att SEKO sjöfolks medlemmar även efter 2011 skall ha ett arbete i ett svenskt fartyg.

Men vi klarar inte denna stora strid på egen hand. I likhet med för 20 år sedan måste vi få all hjälp vi kan få av alla er ute i rederierna för att kunna stoppa regeringens tokiga förslag.

Det jag även vill av alla er läsare, det är att vi alla noga överväger hur vi vill se samhället framöver. Jag vill än en gång påminna om vad regeringen gör mot sjöfolket i sjuklönefrågan.

Kom ihåg att detta är en förändring i lagstiftningen. Vi kan misstänka att det är facket som får klä skott nästa år när många medlemmar kommer att bli sjuka och drabbas hårt netto per månad. Men kom ihåg att det var det blåa laget som genomförde försämringen. Fler försämringar är säkert också att vänta om Reinfeldts regering får ytterligare fyra år vid makten.

Vi riskerar att få se ett kallare och ett mer egoistiskt samhälle efter den 19 september om det blå laget vinner. Då är våra jobb i mycket stor fara.

Alla vi sjöfolkare behöver nu gemensamt slåss för vår fortsatta överlevnad. Vi räknar med ditt engagemang i kampen mot registerförslaget, ett engagemang som idag behövs mer än någonsin.

Sjömannen 2/2010 3

Trots stress bra stämning på Finnpartner

— Välkommen till Malmö och våren.

Det är båsen Frans Goldners välkomstord när Sjömannen en måndagsmorgon kliver ombord i Finn Lines Finnpartner. Frans är SEKO sjöfolks sektionsordförande och skyddsombud i Finnpartner.

Text o bild: Lennart Johnsson — Vi ligger still hela dagen och går till Travemünde vid 10 i kväll, berättar Frans Goldner när vi börjar vår rundvandring i båten.

Första anhalt blir byssan där kocken John Lundin Larsen håller på att förbereda lunchen.

— På den här linjen har jag seglat sedan 1984, säger John.

— Innan dess har jag bland annat varit på en del danska utebåtar. Samma dag som jag fyllde 15 gjorde jag min första påmönstring. Jag började som diskare och befordrades efter ett tag till kombistädare.

Eftersom jag nästa år går i pension, fyller 65, har det blivit några år till sjöss även om jag också jobbade 20 år i land under en period.

Hann du se världen innan du började segla här?

— Självklart har jag gjort det. En tid gick jag mycket på Fjärran Östern, Japan och Singapore. Det var spännande sjöfart på den tiden med långa törnar. Kontrakten skrevs på två år och hade du tur kunde du 4 Sjömannen 2/2010

kanske vara hemma ett tag efter 11 månader.

John Lundin Larsen framhåller samtidigt att han trivs bra på Finnpartner.

— Det är en bra båt och et bra gäng. Jag bor i Helsingborg så det är inga långa resor för av- och påmönstring, Jag är en av de få som jobbar vecka-vecka. När jag är hemma i radhuset brukar jag ta det lugnt.

Ursprungligen kommer John Lundin Larsen från Danmark och Nyköbing där han växte upp. Någon dansk brytning märks dock knappast alls.

— Nej, åren i Sverige har gjort att jag kan göra mig bra förstådd på svenska, säger John leende innan han börjar steka hamburgare.

Jobbar i kafeterian gör Irena Lanko.

— Här har jag varit i fyra år och dessförinnan var jag i Stena i två år, säger hon.

— Tidigare handlade det om jobb i land för min del. Att jag hamnade till sjöss beror på att jag var nyfiken och ville prova på något nytt. Jag trivs bra, inte minst med att vara ombord i två veckor för att sedan vara hemma i två. Så jag räknar med att fortsätta segla. Gänget ombord är toppen.

Till sjöss är det en gemenskap som du sällan hittar på arbetsplatser iland.

Irena bor i Malmö.

— Det är skönt att ha så nära till båten.

När jag är hemma finns det alltid något att fixa med.

Vad tycker du om lön och andra villkor till sjöss?

— Lönen är bra, men kunde förstås alltid vara bättre, svarar Irena Lanko.

— Sjöjobbet är tufft och intensivt och efter två veckor ombord är du rejält trött.

Arbetspassen är långa. Våra vanligaste passagerare är lastbilschaufförer. Många är stammisar vilket visar att vi håller en god service.

— Trots den ekonomiska nedgången har vi haft och har en god beläggning på linjen, flikar Frans Goldner in.

— Finn Lines har för närvarande tre båtar på den här linjen. Förutom Finnpartner är det Finneagle och Finntrader.

Veteran på linjen är Stavros Semertzidis som jobbar i baren.

— Ja, jag har varit här i 27 år och trivs fortfarande utmärkt, framhåller Stavros.

— Jag bor i Limhamn, 10 minuter härifrån vilket är perfekt.

Trots att Stavros fyllde 60 år dagen innan ser han oförskämt fräsch ut.

— Innan jag kom hit stekte jag hamburgare på en restaurang. Inte en dag har jag ångrat att jag istället valde sjölivet. När jag frågade rederiet om möjlighet att få jobb var jag anställd inom tre dagar.

Vad tycker du om lönen?

— Den är rätt bra men bäst är ändå vår sammanhängande ledighet på två veckor.

Som namnet antyder kommer Stavros

Semertzidis ursprungligen från Grekland.

— Min hemstad är Thessaloniki. Till Sverige kom jag som 23-åring. Varje sommar åker jag så klart hem till Grekland.

På ett av Finnpartners däck är matros Lena Ingesson sysselsatt med att måla linjer.

— Matrosjobbet passar mig fint, säger Lena som för 1,5 år sedan kom till Finnpartner.

— Dessförinnan hade jag jobbat i tio år på TT-Line, berättar hon.

— Men jag har även hunnit med Wallenius i tio år och började jobba till sjöss på fiskebåtar i Smygehamn.

— Finnpartner är en helt OK båt och inte minst är gänget i driften bra. Själv har jag inga planer på att läsa till befäl utan trivs som matros, säger Lena Ingesson som bor i Eslöv.

Räknar du med att fortsätta segla?

— Ja, så länge kroppen inte säger ifrån kör jag på. Mitt yrkesval har jag aldrig ångrat. Emellanåt kan det vara tufft, som när vi förankrar containers men det går det också. På den här linjen är det ändå inte lika stressigt som det var på TT-Line.

— Även om jag inte tänker så mycket på framtiden är det förstås oroande med

— Jag började segla för att jag var nyfiken på att pröva något nytt. Det har jag aldrig ångrat, säger Irena Lanko.

de planer som finns om att införa ett svenskt internationellt skeppsregister, ett SIS. Utvecklingen för sjöfolket i länder

I 27 år har Stavros Semertzidis jobbat på linjen Malmö - Travemünde. — Fortfarande trivs jag utmärkt.

som Norge och Danmark sedan de fick öppna register är skrämmande.

Vad brukar du göra på ledigheten?

— Då handlar det om huset och om min trädgård som är på 8000 kvadratmeter. Där finns alltid att göra, jag satsar mycket på nyttoväxter och har en stor köksträdgård, säger Lena Ingesson.

Det är dags att vila benen en stund och jag sätter mig i mässen över en fika med Frans Goldner. Han har ett långt liv till sjöss bakom sig.

— Min första påmönstring var 1967 på en gammal grängesbergare, minns Frans.

— Jag gick den långa vägen, började som jungman och blev sedan lättmatros.

Någon sjömansskola gick jag aldrig.

Första tiden till sjöss var Frans Goldner i uterederier som Johnson och Gränges.

— Under de åren hann jag se rätt mycket av världen. Visst var det långa törnar men samtidigt låg vi ofta många dygn i sträck i exempelvis sydamerikanska hamnar.

— På Consafes plattformar var jag från 1982 fram till nedläggningen 1994. Consafe var stora på sin tid och det var ett spännande och nytt jobb till sjöss på riggarna.

Innan jag kom till Finnlines 2004 var jag på en norsk dykeribåt men besättningen byttes ut mot taiwaneser.

På Finnlines har Frans Goldner varit bås i flera år.

— Lite frustrerande tycker jag jobbet är ibland. Vi hinner inte med allt vi ska göra eftersom det är för lite folk efter alla neddragningar. Indragningarna är beklagSjömannen 2/2010 5

liga och gör att det inte går att sköta underhållet som förr utan rederiet måste ta in extrafolk. Hur lönsamt är egentligen det?

Annars är det ett bra gäng på Finnpartner, både manskapet och befälet.

Sektionsordförande för SEKO sjöfolk har Frans varit i fem år.

— Det är sällan något bekymmer här utan vi brukar kunna lösa problem som dyker upp smidigt.

Vad tror du om framtiden för svensk sjöfart?

— Det är svårt att sia något om den.

Krisen har utan tvekan slagit hårt när man ser på alla utflaggningar. De tankegångar som finns om ett SIS är minst sagt oroande. Införs ett sådant register kommer det svenska sjöfolket att försvinna.

— För mig är det obegripligt att politikerna och regeringen inte inser att svensk sjöfart faktiskt är lönsam för Sverige! Det verkar som om regeringen tror att vi sjömän har rena lyxjobb med tanke på hur dom agerar mot oss. Sätt ombord en minister här för att jobba ett tag så är jag övertygad om att han/hon inte skulle orka med jobbet ens i ett par dagar.

Svenskt sjöfolk lojalt — Få sjömän är så lojala mot rederierna som det svenska sjöfolket, fortsätter Frans Goldner.

— Jobbet är intensivt. Vi lastar på fyra däck och kan ta 120-130 långtradare och tar i snitt ombord 45 trailers per resa.

Arbetsdagen börjar 6.30 och pågår till 14.

Därefter går vi på 19 igen och år igång till 22.30. Nästa morgon är det dags att börja jobba 6.30 igen. Så håller det på.

Båsen Frans Goldner mönstrade första gången på i en grängesbergare 1967.

6 Sjömannen 2/2010

Mikael Sandström är ensam reparatör ombord. — Det innebär att jag får jobba överallt i båten.

— Det innebär att du är trött när dagen är slut och knappt hinner umgås med dina besättningskamrater. Det blir ett jäkla springande under en arbetsdag som känns i benen. Du är ju inte 20 längre heller.

— Numera är det nästan bara utländska chaufförer här, fortsätter Frans.

— Mest är det östeuropéer som polacker, ester och letter.

Vad brukar du göra på ledigheten?

— Hemma i Ängelholm finns det alltid att göra. Ibland hjälper jag min som är egenföretagare och driver konferens- och spa-anläggningen The Lodge. De två barnbarnen tar också tid.

— Jag är född i Österrike och var åtta år när jag kom till Sverige. Varje år brukar jag bila dit och hälsa på min syster som bor kvar. Resor är ett stort intresse jag har.

Drömmen är att en dag åka till USA, hyra en husbil och kuska runt på det jättelika landet i ett par månader. Jag läser också mycket, både på svenska, tyska och engelska. Senaste bok jag läste var en historisk skildring från 1300-talet.

— Sjömanslivet har passat mig men kanske hade jag läst till befäl om jag fick göra om mitt liv, funderar Frans Goldner.

— Inte minst den långa ledigheten är en stor fördel. Däremot kunde lönen vara bättre och övertidsersättningen är riktigt dålig jämfört med jobb iland. Och varför

har vi inget OB-tillägg?

— Jobbet på Finnpartner är OK även om alla neddragningar av personal gör att det är stressigare idag än när jag började till sjöss, säger reparatör Mikael Sandström när vi springer på honom.

Mikael började segla som 18-åring efter att ha gått DU-linjen i Malmö. Han var bland annat en tid i Donsötank.

— På linjen Malmö-Travemünde har jag varit i tio år och är ensam reparatör ombord. Det innebär att jag får jobba överallt med alla typer av jobb även om jag är mönstrad i maskin. Att jobba två veckor för att vara hemma i Veberöd i två veckor passar mig bra. Hemma har jag hus och familj så det finns alltid att göra.

Tänker du fortsätta jobba till sjöss?

— Ja, så länge det går innan dom slänger iland mig, svarar Mikael.

— Lönen kunde definitivt vara bättre, utvecklingen till sjöss har stått stilla jämfört med i land, anser Mikael Sandström.

— Allra sämst är vår övertidsersättning som är bedrövligt låg. Trots allt har jag ändå aldrig ångrat mitt yrkesval. Jag har alltid gillat att skruva och pilla på grejer.

Dessutom är vår sammanhängande ledighet värd otroligt mycket. Min far seglade sjömanskock ett tag och kanske bidrog det till att jag själv blev sjöman, funderar Mikael avslutningsvis.

-.

Bred enighet på sjöfolkets årsmöte

SEKO sjöfolks styrelse under det kommande året. (Foto: Lennart Johnsson)

42 röstberättigade ombud fanns på plats när SEKO sjöfolk genomförde sitt 23 representantskapsmöte i Varberg i slutet av mars.

På mötet omvaldes Chang Strömberg enhälligt som avdelningens kassör för fyra år. Till ledamot i styrelsen valdes Mikael Lindmark från Scandlines medan Björn Jonasson, klubbordförande i Wallenius blev omvalde.

Text: Lennart Johnsson Styrelsevalet innehöll viss dramatik i och med att en sluten omröstning krävdes.

Mikael Lindmark visade sig ha fått klart flest röster medan det var jämnare mellan Björn Jonasson och Ilkka Pekkinen.

Björn fick 24 röster mot Ilkkas 21 röster. Mikael Lindmark har seglat i tio år.

Han är 29 år och blir yngste ledamoten i avdelningsstyrelsen.

Chang Strömberg omvaldes enhälligt till kassör för SEKO sjöfolk av repskapsledamöterna.

Årsmötet godkände vidare SEKO sjöfolks verksamhetsrättelse för år 2009 och även verksamhetsberättelserna för avdelningens olika stiftelser och fonder. De är.

Sjöfolkets pensionsstiftelse, fonden för långtidssjuka, sjöfolkets kulturstipendiefond, internationella solidaritetsfonden och slutligen Teddy Winterholms stipendiefond.

Ett annat beslut var att medlemsavgiften till SEKO sjöfolk blir oförändrad eller 221 kronor i månaden. En nyhet är att det införs ett ungdomsmedlemskap för ungdomar under 25 år. De första sex månaderna som medlem blir avgiften för ungdomar 43 kronor i månaden, innan de får betala full avgift. Även budgeten för SEKO sjöfolk för år 2010 godkändes. Omvalde kassören Chang Strömberg kunde berätta att avdelningens ekonomi är god och i balans.

I samband med rapporten från styrelsen informerade sjöfolkets ordförande Kenny Reinhold om att SEKO sjöfolk kommer att genomföra och driva en kampanj mot de planer som finns från regeringen på att införa ett svenskt internationellt skeppsregister, ett SIS. Parallellt med denna kampanj kommer avdelningen även att försöka stoppa och verka för en återställarpolitik i sjuklönefrågan.

Ett uttalande som antogs på repskapet plus en presentation av sjöfolkets kulturpristagare Kjell Hansson hittar ni på annan plats i detta nummer av Sjömannen.

Sjömannen 2/2010 7

Trivselfaktorn hög på Stena Saga

Stena Saga seglar mellan Oslo och Frederikshavn, är ute en vecka i sträck innan hon till slut lägger till i Göteborgs hamn på måndagar. Ombord jobbar cirka 150 anställda inom olika områden. De verkar trivas bra tillsammans och med sina arbetsuppgifter.

Text: Victoria Hatziantoniou

Jennie Brittmer (Foto Victoria Hatziantoniou) 8 Sjömannen 2/2010

För de 150 anställda ombord så flyter vardagen på och det är tack vare den goda gemenskapen som arbetsdagarna känns lättare. Besättningen utför sina arbetsuppgifter och efter en lång arbetsdag möts de flesta upp i mässen eller i dagrummet, ser på tv, spelar spel eller bara pratar. Sjömannen har träffat några av de anställda under en arbetsvecka ombord.

— Det var genom mor och far jag hamnade här. Pappa var förste maskinist på Stena Julantica och mamma jobbade på Saga, berättar Jennie Britmer.

Jennie jobbar som allmänstäd på Stena Saga och är nyligen tillbaka ombord efter att ha varit mammaledig. Är det svårt att vara borta med en liten hemma?

— Det har gått bättre än väntat, jag trodde det skulle vara värre. Klart jag tänker på henne men det funkar, det beror till stor del på mina trevliga kollegor, säger Jennie.

Efter en lång arbetsdag tycker Jennie om att spela spel med sina vänner och kollegor. Orkar hon så tränar hon på gymmet

som finns ombord. Är du med i facket?

— Ja, det är jag. Det är bra ifall det skulle hända något, säger Jennie.

Trött på Hemköp Ann Welin tröttnade på sitt jobb på Hemköp och tyckte att det var dags för något nytt.

Hennes bror som jobbar på Stena Danica tyckte att hon skulle söka sig till sjöss, och sedan april i fjol har hon jobbat som kallskänka ombord på Stena Saga.

Att byta jobb från Hemköp till Saga är ett beslut Ann inte har ångrat en sekund.

Hon stormtrivs, både med arbetsmiljön men framförallt med sina kollegor som gör jobbet ännu roligare.

Anns dagar ombord består av att göra mackor och nattamat, hjälpa till i buffén och hon är även uppe i kaféet.

Ett jobb som emellanåt kan vara lite stressigt men som Anna inte verkar ha något emot.

Efter arbetsdagens slut tränar Ann och hinner även med ett samtal hem till familjen.

Liksom Jennie är även Ann är med i SEKO sjöfolk och för henne känns det viktigt.

— Det är bra att man kan få stöd ifall

Ann Welin tröttnade på Hemköp och började på Stena Saga. Inte en enda sekund har hon ångrat att hon sökte sig till sjöss. (Foto: Victoria Hatziantoniou)

det skulle hända något på arbetsplatsen, säger Ann. I land umgås hon med släkt och vänner men tycker även om att fixa i sin trädgård hemma i Torslanda.

Längtar tillbaka

Therese Gåslund)

För Therese Gåslund är det alltid lika roligt att kliva på Saga inför en arbetsvecka.

— När jag är hemma längtar jag tillbaka, berättar Therese. Klart att man är lite seg på söndagen men det är alltid lika roligt att komma ombord igen.

Therese jobbar som stewardess CC på Saga. Det innebär att hon har hand om Captain Class hytterna och ser till att de är rena och fina innan gästerna kommer ombord.

Det är långa arbetsdagar som gäller, med start klockan 06.30 och som fortsätter fram tills 20.30. Efter arbetsdagens slut tycker Therese om att koppla av i sin hytt, läsa lite eller se på tv.

När Therese är i land utövar hon yoga och hon är också engagerad i dotterns konståkning.

Johannes Olsson vikarierar som motorman ombord på Saga. Han började för lite mer än ett år sedan i november. Då JohanSjömannen 2/2010 9

nes var klar med sin utbildning på Lindholmens gymnasium behövdes det många motormän i sjöfartsnäringen.

—– Men sedan kom finanskrisen och många unga fick gå, rederierna behöll de äldre, ombord säger Johannes.

Hans arbetsuppgifter är i mycket rutinarbeten, att hålla koll på huvudmaskiner och annat underhåll. Johannes upplever att det är en god gemenskap i besättningen.

— Alla kan umgås med alla om man vill du det, säger han.

Har du valt att vara medlem i SEKO sjöfolk?

— Ja det har jag. Skulle det hända något är det bra att det finns en facklig organisation som kan hjälpa en, svarar Johannes

Planerar för framtiden Emmy Bengtsson har jobbat på Stena Saga i tre och ett halvt år.

— Jag jobbar med incheckning, hyttstäd och LKV hytterna, berättar hon för Sjömannen.

Emmy tycker att arbetsuppgifterna är en aning tråkiga men tack vara kollegorna går dagarna lite fortare.

Efter en lång arbetsdag tränar Emmy eller så hittar man henne i dagrummet eller i mässen där hon tillsammans med sina vänner spelar spel.

Den lediga veckan iland tar hon det

Emmy Bengtsson har jobbat på Stena Saga i 3,5 år. Hon jobbar bl a med inckeckning och hyttstäd.

gärna lugnt och umgås med sina vänner, tränar och planerar för framtiden. Till hösten funderar Emmy nämligen på att plugga vidare. Antingen en ekonomi- eller logistikutbildning.

Genom systerns ex pojkvän fick Birger Fast reda på att man sökte personal på Stena Saga.

Birger har nu jobbat ombord på Saga i tre och ett halvt år och trivs både med kollegor och arbetsmiljön.

När Sjömannen träffar Birger jobbar han på hotellavdelningen men han står även i butiken.

— Jag tycker om att ha kundkontakt, säger han.

Efter en lång arbetsdag hittar man oftast Birger Fast i mässen där han sitter och ”tjötar” eller spelar spel med sina kollegor.

— När jag är hemma är jag pappa på heltid men jag hinner ändå med att spela innebandy och att träna, berättar Birger, som blev en av mina många nya bekantskaper under en intressant vecka på Stena Saga.

Birger Fast trivs både med arbetsmiljön och med kollegerna på Stena Saga.

10 Sjömannen 2/2010

Den rödgröna alliansen måste säga nej till SIS! Följande uttalande antaogs på SEKO sjöfolks representantskap i Varberg den 25 mars 2010 “Den borgerliga regeringen har nyligen dragit igång en utredning om den svenska sjöfarten för att som den säger ge sjöfarten bättre konkurrenskraft.

Utredaren har bland annat fått uppdraget att se över möjligheten att införa ett så kallat svenskt internationell skeppsregister (SIS). Införs ett sådant SIS-register innebär det en krigsförklaring från regeringen Reinfeldts sida mot hela den svenska fackföreningsrörelsen. På sikt hotas den svenska arbetsrätts-modellen.

Själva grundtanken med ett internationellt skeppsregister är nämligen att det blir saklig grund för uppsägning av det svenska sjöfolket ombord i den svenska handelsflottan.

Kollektivavtalen mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna till sjöss ska kunna rivas upp och inte längre vara giltiga.

Ett SIS-register innebär vidare att det på fartyg med svensk flagg blir möjligt att anställa besättningar från låglöneländer

som tvingas arbeta på diskriminerande villkor. Den blågula flaggan på handelsfartygen skulle hamna i samma pinsamma liga som alla utpekade bekvämlighetsflaggländer, likt alla europeiska registerländer och även likt flaggor typ Kambodja och Mongoliet.

Anmärkningsvärd cynism Regeringens cynism i registerfrågan är minst sagt anmärkningsvärd! I ena stunden talar regeringsföreträdare om hur viktigt det är med arbetslinjen och att skapa nya jobb.

I nästa stund är regeringen genom lagstiftning uppenbarligen beredd att öka den höga arbetslösheten i Sverige med tusentals personer genom att göra det möjligt att slänga iland tusentals svenska sjömän.

Redan 1991 försökte den förra borgerliga regeringen med Carl Bildt som statsminister att införa ett svenskt internationellt skeppsregister. Förslaget var lika bedrövligt och ogenomtänkt 1991 som det är idag.

Den gången bidrog omfattande protes-

ter från hela den svenska arbetarsrörelsen till att Bildtregeringen, och den då ansvarige ministern Mats Odell (KD), tvingades dra tillbaka förslaget.

Vi ombud, samlade på SEKO sjöfolks representantskap i Varberg den 24 mars, utgår från att protesterna från den svenska arbetarrörelsen blir lika kraftfulla idag som för 20 år sedan, om regeringen Reinfeldt genomför sitt registerförslag.

Vi uppmanar dessutom de tre partierna i den rödgröna alliansen att snarast i ett gemensamt uttalande ta avstånd från alla planer på att införa ett svenskt internationellt skeppsregister, och andra borgerliga förslag som innebär försämringar av den svenska arbetsrättsliga modellen.

Ja till svensk sjöfart under svenska villkor!

Nej till ett svenskt internatonellt skeppsregister och till lagstadgad diskriminering ombord på svenskflaggade fartyg!”

Efter repskapsmötet har samma uttalande även antagits av Göteborgs Socialdemokratiska Partidistrikts kongress.den 27 mars och av Sjöfolkets Socialdemokratiska Riksförbund.

Belöning 2011

För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna , främst avseende: s ökad sjösäkerhet s minskade risker vid arbete och fritid ombord s förbättrad drifts- och materialekonomi s allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar s ökad driftsäkerhet s trivselfrämjande åtgärder Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjöräddning.

Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargö-

rande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt.

Förslagen, som kan vara skrivna på svenska eller engelska, kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belöning. Stiftelsen avsätter cirka en halv miljon kronor för dessa belöningar.

Förslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2010.

Belöningarna delas ut under våren 2011. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm.

4EL s &AX E-post: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

REWARD 2011 Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation.

Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches.

Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not later than October 31, 2010.

Sjömannen 2/2010 11

12 Sjรถmannen 2/2010

Får kulturpris för unikt sjöfartsmuseum

En k konceptuell installation om en liten heroiska kamp för en plats på kartan stads h Lars Mellis Melander och Ulf G Eriksson på

Kjell Hansson fick ta emot sjöfolkets kulturpris av SEKO sjöfolks ordförande Kenny Reinhold.

“Jag är stolt och hedrad över att ha fått sjöfolkets kulturpris för år 2010. Faktiskt har jag varit medlem i Sjöfolksförbundet och SEKO sjöfolk ända sedan jag gick till sjöss i början av 1950-talet.

En period var jag även fackligt aktiv och gick flera av förbundets utbildningar.”

Text: Lennart Johnsson Det säger helsingborgaren Kjell Hansson som fick SEKO sjöfolks kulturpris på prissumman 20 000 kronor i samband med sjöfolkets representantskapsmöte i Varberg i mitten av mars.

Prisutdelaren, avdelningsordföranden Kenny Reinhold framhöll att Kjell Hansson fick priset för att han på nästan helt egen hand har byggt upp ett imponerande privat sjöfartsmuseum på söder i Helsingborg.

“Kjell har under åratal lagt ned både mycket tid och pengar på att skapa ett unikt och enastående museum”, framhöll Reinhold och fortsatte: ”Kjells privatmuseum innehåller otroligt mycket intressant material som han har samlat på sig under åren. Kjell Hans-

son är för övrigt också fartygsmodellbyggare och många av hans fartygsmodeller pryder det utspridda museet.

För att kunna få plats med samlingarna har han sitt material utspritt på flera lokaler. Samlingarna består av tusentals prylar med sjöfartsanknytning och av över 100 fartygsmodeller som han har tillverkat.

Till sjöss redan 1953 Redan 1953 gick för övrigt Kjell till sjöss för första gången i en stimbåt från Trans Marin. Snart sökte han sig till färjetrafiken i Helsingborg.

Färjetrafiken blev han sedan trogen och arbetade i hela 48 år, hela tiden som rorgängare. Slå det den som kan.”

Kenny avslutade prisceremonin med att uppmana alla som har möjlighet till det att ta kontakt med Kjell Hansson för att få möjlighet att kunna uppleva hans enastående samlingar.

Fotnot: I Sjömannen nummer 6 årgång 2009 står det för övrigt mer om Kjell Hanssons sjöfartsmuseum i Sundets pärla.

A-kassans föreningsstämma 2010 Ordinarie föreningsstämma för A-kassan för Service och Kommunikation hålles fredagen den 11 juni klockan 10.00.

Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm.

Lokal skyltas i entrén.

Dagordning enligt stadgarna § 8.

Med hälsning A-kassan för Service och Kommunikation Roal Nilssen

Sjömannen 2/2010 13

Antwerpenseglare rika på upplevelser — Egentligen är det rätt fantastiskt att vi snart kan fira vårt 10-årsjubileum.

När föreningen startade fanns det de som skrattade åt oss och sa att vi bara skulle bli en dagslända.

Det säger Alf Putte Hovenäs som alltsedan starten varit ordförande för föreningen Antwerpenseglare.

Text o bild: Lennart johnsson Tillsammans med Putte och två andra Antwerpenseglare Hans Finne Sterner och Per-Åke Gustavsson vandrar jag en dag runt i de kvarter i Antwerpen där det för ett 30-tal år sedan fanns hundratals sjömän från Skandinavien. Många svenska sjömän mönstrade på härifrån och det var Svenska Sjöfolksförbundet som skötte arbetsförmedlingen. I flera år förmedlade förbundet över 2000 jobb från Antwerpen.

— Det var tider det säger Hans Finne Sterner.

— Jobb fanns det gott om och i de kvarter där vi sjömän från Skandinavien höll till fanns det minst ett ölsjapp i varje gathörn. Även om det står ett romantiskt skimmer över ”den gamla goda sjömanstiden” går det inte att förneka att det också fanns sjöfolk som for illa. Många bodde på kaféerna och det hände att kaféägarna lurade sjöfolk.

— Drack du på krita var risken stor att hyran snabbt försvann ner i fickan på kafémadamen, säger Putte.

Allmänt sett hade Antwerpenseglarna ändå gott rykte, ansågs som duktigt sjöfolk som man kunde lita på.

Vår rundvandring blir till en riktig nostalgitripp och minnesbilderna formligen forsar ur mina ciceroner. Självklart blir det ett antal läskande stopp i några av de få kvarvarande kaféer som finns kvar kring Falcon Pleijn och Sint Jans Plein.

Där det tidigare fanns fullt av kaféer

På Sint Jans Pleijn hade Sjöfolksförbundet sina lokaler under många år, berättar Per-Åke Gustavsson, Alf Putte Hovenäs och Hans Finne Sterner.

och andra påminnelser om sjömansåren växer nu lyxbostäder fram. De kostymnissar som går ut ur portarna från de nybyggda husen verkar vara klonade i samma form. De har den hypermoderna mobilen i ena handen och datorn i den andra. På något underligt sätt lyckas de också få med sig en pappmugg kaffe.

— Undrar om dom har haft riktigt roligt någon gång i livet, funderar Finne Sterner.

När sjöfolket försvann härifrån togs kvarteren först över av kriminella grupper från Östeuropa. De ersätts alltså nu av de rika antwerpenbor som har råd att köpa lägenheter för hundratusentals Euro.

— Synd att man inte köpte sig några lägenheter på 1970-talet. Då hade man varit mångmiljonär idag, säger Per-Åke Gustavsson leende. Själv blev han bosatt i

— Där sjöfolket från Skandinavien höll till byggs idag lyxbostäder för Antwerpens rika. Det är en rätt trist utveckling, anser Hans Finne Sterner.

14 Sjömannen 2/2010

Antwerpen 1973 i samband med att han gifte sig.

På Sint Jans Pleijn hade Sjöfolksförbundet sin arbetsförmedling i många år.

— Stundtals fanns det otroligt mycket jobb. Jag minns en morgon när 70 jobb ropades ut en morgon, Då var det bara att välja och vraka, säger Sven-Åke Gustavsson.

En av förbundets ombudsmän var Ove Johansson, en annan var Börje Persson.

— Börje var en kanongubbe, rättvis och absolut hederlig, minns Putte Hovenäs och får instämmande blickar.

— Han var verkligen mån om gubbarna i Antwerpen.

En polisbil med blåljus sveper förbi oss i snabb fart och jag ställer automatiskt frågan hur förhållandet var mellan det skandinaviska sjöfolket och den belgiska polisen.

— Det var aldrig några problem. Dom kände oss och vi kände dom. Poliserna var hyggliga och visste att vi höll oss i våra kvarter. Vi skandinaver befann oss alltid i vår egen slutna värld. Kvarteren där vi huserade var bara några hundra meter men det fanns en bar i nästan varje dörr, säger Putte.

De tre antwerpenveteranerna börjar snabbt räkna upp namn på olika sjapp.

Några av stamställena på Sint Jans Pleijn var Kafé Nyhavn, Kafé Östersjön, Golden Anchor, Solschein, Café Marit, Karavan, Den Beer, Köpenhamn och Tromsö.

— Men det var många fler som jag har glömt namnen på, framhåller Putte.

— På den tiden hade man råd att ta sig några öl. När jag kom till Antwerpen kostade en öl 7 franc eller 80 öre. De skandinaviska kaféerna var alltid något dyrare än de belgiska.

När vi passar ett äldre hus stannar Putte till och pekar mot ett fönster en våning upp.

— Här låg Caravan, det första sjapp jag bodde på, berättar han.

— Under flera år bodde jag på kaféer.

Idag är Putte sedan många år etablerad i det belgiska samhället och bor i Deurne, en förort till Antwerpen.

— Här bor jag med min sambo och har egna odlingar. Under säsongen kan jag skörda nästan varje dag Jag cyklar gärna för att hålla igång kroppen.

Följer du med vad som händer i Sverige?

— Självklart gör jag det. Jag är uppdaterad både via datorn och TV. Alla år har jag alltid röstat i valen och det kommer jag att göra i höst också. Det blir som vanligt S som kommer att få min röst.

I och med att rederianställningarna infördes i den svenska handelsflottan lämnade också många sjömän Antwerpen och därmed stängdes det ena ölsjappet efter det andra.

Idag är det kanske ett drygt 30 svenska sjömän, näsan alla pensionärer, som bor kvar i Antwerpen.

— På våra månadsmöten kommer normalt 20 stycken, säger Putte.

Midsommarfesten och julfesten brukar det vara ännu fler. Glöm förresten inte att framhålla att alla, även boende i Sverige är välkomna som stödmedlemmar i Föreningen Antwerpenseglare. Vi har flera uteseglare som är medlemmar trots att de

Antwerpens nya moderna sjöfartsmuseum kommer snart att invigas.

På Café Tipsy håller Antwerpenseglarna alltid sina månadsmöten.

inte bor här. Stödmedlemskap i vår förening kostar 10 Euro per år.

En av de som varit aktiv i föreningen hela tiden är Agneta Kockan Söderman.

— Hon är med i allt som händer här kring oss skandinaver, och är dessutom aktiv i kyrkan. Kockan Söderman är en otrolig personlighet, anser Hans Finne Sterner.

Sven Åke Gustavsson brukar åka hem till Sverige varje sommar för att hälsa på släkten i Sverige.

— Jag packar ner mitt tält och kör iväg och brukar tälta i Blekinge.

Har du några planer på att flytta hem?

— Nej, inte alls. Vad skulle jag göra i Sverige, blir Sven-Åkes motfråga.

— Jag brukar hålla mig kring Antwerpen. Till Bryssel åker jag bara vart 10e år för att förnya passet.

Under vår vandring hinner vi passera både huset där Sjöfolksförbundet höll till och förstås göra ett stopp på Café Tipsy, stamstället för Antwerpenseglarna där månadsmötena alltid hålls.

Jag blir också förevisad det kommande nybygget av Antwerpens sjöfartsmuseum, en modernistisk skapelse som inte direkt väcker några jubelrop hos Putte, Finne Sterner och Sven Åke Gustavsson. På håll ser vi också norska sjömanskyrkan där numera också svenska sjömanskyrkan är inhyst.

— Så mycket är förändrat och all den service som fanns för svenskt sjöfolk i Antwerpen en gång är numera ett minne blott, säger Hans Finne Sterner.

— Men visst är det viktigt att minnas sjöfolkets historia och Föreningen Antwerpenseglarna spelar en viktig roll för oss, inte minst socialt. Vi kollar upp varandra hur vi mår.

— Själv är jag gift sedan många år och etablerad i det belgiska samhället men det kan vara värre för de som är ensamma.

Föreningen Antwerpenseglare har definitivt fortfarande en viktig roll att spela. För egen del ägnar jag mycket tid åt min kolonilott.

Hur står det till med föreningens ekonomi?

— Den kunde så klart vara bättre även

Alf Putte Hovenäs har alltsedan bildandet för tio år sedan varit ordförande i Föreningen Antwerpenseglare.

om vi får ett värdefullt ekonomiskt stöd från flera håll, svarar Alf Putte Hovenäs.

— I sommar kommer vi att ha ett större firande i samband med föreningens 10årsdag.

— Att vi mot många odds lyckats driva föreningen i tio år känns bra.

— Så länge jag orkar kommer jag att bidra till att föreningen Antwerpenseglare lever vidare. Medlemmarna i Antwerpenseglarna är en rest av de sista riktiga uteseglarna från den svenska sjöfartens storhetstid.

Fotnot: Den som vill veta mer om Antwerpenseglarnas historia kan läsa boken Antwerpenseglare som jag skrev i samband med att SEKO sjöfolks kontor i Antwerpen blev nedlagt. Flera av de sjömän som intervjuades i boken är idag döda. Sjömannen 2/2010 15

“Ha koll på dina rättigheter!”

Text och bild: Victoria Hatziantoniou

SEKO sjöfolk höll för en tid sedan en kurs i Göteborg för skyddsombud från olika rederier. Kursen var inne på sin fjärde och näst sista dag då Sjömannen

var på besök. Temat för dagen var arbetsmiljö och ergonomi.

Det är andra gången som SEKO sjöfolk håller kurs för skyddsombud från olika rederier.

— Första gången kursen hölls, var i höstas på Lastberget i Bålsta, säger KarlArne Johansson som är arbetsmiljöombudsman på SEKO sjöfolk..

Cecilia Österman från Chalmers Tekniska högskola föreläste om arbetsmiljö och ergonomi ombord på fartyg.

Exempelvis om hur man lyfter, sitter och står rätt. Helt enkelt om hur man minimerar riskerna för att få arbetsskador i arbetslivet.

Men Cecilia talade också om mycket annat som vilka skyldigheter arbetsgivaren har gentemot de anställda och mer därtill.

Det är viktigt, att man på sin arbetsplats kan växla mellan olika arbetsuppgifter så att arbetet inte blir alltför monotomt.

Man skall vara noga med att ta en paus vid behov, använda rätt typ av utrustning för rätt typ av arbete.

Tänk på att be om hjälp

Tintin Strömberg arbetar på Stena Jutlantica.

16 Sjömannen 2/2010

— Täönk på att be om hjälp när det behövs så att man inte skadar sin kropp helt i onödan, framhållerr Cecilia Österman.

Lena Beijer – en av deltagarna på kur-

Cecilia Östermans föreläsning om ergonomi väckte stort intresse.

sen arbetar till vardags på Stena Germanica.

Hon tycker att det är viktigt för ett skyddsombud att kunna förmedla vardaglig kunskap som är användbar i arbetslivet.

Att man har koll på sina rättigheter så att man inte blir utnyttjad. Överlag tycker Lena att veckan har varit bra. Hon ser positivt på att kursen hölls i Göteborg men påpekar att en del av den sociala gemenskapen går förlorad då man har aktiviteten i just Göteborg.

Fler exempel efterfrågas

Kursdeltagaren Lena Beijer arbetar till vardags på Stena Germanica.

Vad tycker du saknades vid kurstillfället?

— Det jag kanske saknar från det här kurstillfället är lite mer konkreta exempel.

Mer tips på vad man skall göra i vissa lägen och vilka broschyrer man främst skall läsa, säger Lena.

Tintin Strömberg – en annan deltagare på kursen, arbetar på Stena Jutlantica. Hon tyckte att föreläsningen med Cecilia Österman var det bästa under veckan.

Det hon kommer att ta med sig från föreläsningen är bland annat att ergonomi inte bara handlar om att lyfta rätt utan hur man lyfter rätt. Men precis som Lena Beijer påpekade så önskade även Tintin att det skulle ha varit lite mer konkreta fall och att de hade gått in djupare på enskilda fall.

Engagerade deltagare — Responsen från deltagarna har varit jättebra, säger Karl-Arne Johansson som var nöjd med veckan som gått.

Mycket nöjd var även föreläsaren Cecilia Österman. Diskussionerna avlöste varandra och deltagarna var aktiva och ställde frågor.

— Det värsta som finns är att ha en grupp där ingen säger något. Men det stämmer verkligen inte in på den här gruppen.

— Detta var en pratsam grupp som diskuterade och ställde frågor, det är kul när det blir så, avslutar Cecilia Österman.

Sjömannen 2/2010 17

(Riv gärna ut och spar m

Bra att veta som medlem!

Ny medlem i SEKO sjöfolk Du som är ny som medlem i SEKO sjöfolk måste för att bli medlem i SEKOs arbetslöshetskassa, själv skriftligen göra ansökan om inträde.

Ansökningsblankett för inträde finns på sidan här intill.

HAR DU ANSÖKT OM MEDLEMSSKAP I AKASSAN ÄNNU? OM INTE GÖR DET NU! Betalar du rätt medlemsavgift?

Läs under rubriken ”Medlemsavgifter för år 2010”. Där framgår även hur du går till väga om du vill söka/är berättigad till ändrad medlemsavgift.

Arbetslös Du skall gå till Arbetsförmedlingen och anmäla dig som arbetssökande 1:a arbetslösa dagen, även om du har utlagt vederlag Detta för att du inte skall missta din sjukpenningsgrundande inkomst på Försäkringskassan.

Du som betalar din medlemsavgift med inbetalningskort Inbetalningskorten sänds ut i mitten av månaden.

Arbetslös del av vecka Du som arbetar del av vecka samt stämplar upp resterande dagar av veckan, får endast kompletteringsstämpla i 75 dagar.

Därefter ges ersättning enbart för hel arbetslös vecka.

Har du frågor omkring detta kontakta oss på medlemsservice.

Besöks- och telefontider på medlemsservice Måndag-torsdag klockan 09.00-11.00 samt 13.00-15.00, fredagar 13.00-15.00.

Besökstid 9-15. Det är lunchstängt 11.3012.15.

Nytt medlemsnummer till medlemsservice är 0770 45 79 50.

Från utlandet är numret: + 46 770 45 79 50

Boka alltid tid med ombudsmännen! Är det något medlemsärende du vill diskutera med en ombudsman, tänk på att boka tid med denne.

Detta gäller för samtliga ombudsmän på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg.

Ändrade öppettider för medlemsservice under sommaren Från och med vecka 27 (5 juli) till och med vecka 30 (den 30 juli) är telefontiderna på medlemsservice följande: Måndag – fredag kl 13.00-15.00.

Veckorna 29 och 30 (19 juli till och med 30

juli) är avdelningen stängd för besök.

Medlemsservice har öppet för telefonförfrågningar enligt ovan information.

Vi på medlemsservice önskar alla en Trevlig Sommar.

Medlemsavgift 2010 För aktiv medlem är avgiften till förbund och arbetslöshetskassa 556 kronor i månaden.

För pensionerad medlem är avgiften 112 kronor per månad.

Reducerad avgift per månad beviljas efter ansökan under följande förutsättningar.

– Vid studier (ej rekryteringsbidrag).

Sänd in en kopia på beslutet Du fått från CSN eller skolan till SEKO sjöfolk.

-–Vid föräldraledigt (i mer än 6 mån).

– Vid arbetslöshet (i mer än 6 mån).

– Vid sjukdom (i mer än 6 mån) är.

OBS glöm ej ev. AFA-försäkring.

– Övergår sjukskrivning till sjukersättning Sänd in en kopia på beslutet från 18 Sjömannen 2/2010

Försäkringskassan.

– Vid avtalspension. Sänd in beslut från pensionsutbetalaren.

En ansökan enligt ovan kan hämtas på www.sjofolk.se eller kontakta din klubb/avdelning.

Betalning av medlemsavgift Genom avtal med redareföreningen dras din medlemsavgift från lönen varje månad.

Medlem som har ersättning från a-kassan får automatiskt medlemsavgiften dragen på denna ersättning.

Om medlemsavgift inte blivit dragen från lönen viss månad, sänds inbetalningskort hem automatiskt.

Meddela oss om förhållandet ändrats

och ingen ersättning från a-kassan utgår vid exempelvis sjukdom eller studier. Då skall inbetalningskort sändas hem för egen betalning.

Utlandsadress/tillfällig adressändring Meddela medlemsservice om du flyttar till adress utanför Sverige eller om du vill ha din post från oss till annan adress än din folkbokföringsadress.

Information om kollektiv hemförsäkring Premien för din kollektiva hemförsäkring, som du får efter ett års medlemskap, ingår i medlemsavgiften.

Om du inte bor på din folkbokföringsadress, och vill att försäkringen ska gälla för den bostad du bebor, ska du själv meddela Folksam detta.

medlemsinformationen)

Fyll i ansökan om medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation Genom avtal blir du automatiskt medlem i SEKO sjöfolk när du får anställning inom svensk sjöfart. Arbetsgivaren drar din fack- och a-kasseavgift på din lön.

För att även få medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation måste du skriftligen ansöka om detta. Detta regleras i Lagen om arbetslöshetskassor 34§: ”Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyller villkoren när han eller hon senast arbetade. Rätt att bli medlem har dock inte den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller har fyllt 64 år.

När medlemskap i arbetslöshetskassan beviljas anses inträdet i kassan ha skett första dagen i den kalendemånad när ansökan gjordes.

Som föreskrift till 34 § regleras: ”Inträdesansökan skall vara skriftlig och ställas till kassan. Uppgifterna i ansökan skall kunna styrkas med erforderliga intyg.”

OBS! Viktigt!

Du ska omgående sända in denna ansökan till a-kassan.

SEKO Sjöfolk Fjärde Långgatan 48 vån 8 413 27 GÖTEBORG.

Ansökan om medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation PERSONUPPGIFTER Personnummer:

För- och efternamn:

c/o:

Adress:

Postnummer:

Postort:

E-postadress:

Telefonnummer hem:

Mobilnummer:

Arbetsgivare:

ÖVERGÅNGSUPPGIFTER Övergång från annat förbund eller a-kassa

Nej

Ja, övergångsbeviset insändes snarast.

SÖKANDENS UNDERSKRIFT För- och efternamn

Ort och datum

KASSANS NOTERINGAR Avdelning

Utsänd

Kassaföreståndarens underskrift

Inträde

Sjömannen 2/2010 19

Viktig information om ditt försäkringsskydd Medlemsförsäkringar: I Ditt medlemskap i SEKO sjöfolk ingår följande försäkringar hos FOLKSAM: Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare. Finns ingen klubb på arbetsplatsen kontaktar Du den ombudsman som har hand om det rederi/företag som Du arbetar på eller Medlemsservice.

Vill Du veta mer om de olika försäkringarna gå in på: www.folksam.se/sekosjofolk

Kollektiv hemförsäkring - GF 14 800 för bosatta i Norden Efter 12 månaders sammanhängande medlemskap alt. efter övergång till oss från annat LO-förbund där Du hade kollektiv hemförsäkring.

Medlemsolycksfall Fritid – TFF – GF 10 500 och GF 11 800 Gäller olycksfallsskada under fritiden.

Läs mer på Folksam hemsida.

GF 11 800 – upphör vid 65-års ålder.

GF 10 500 – gäller i medlemskapet

Barngrupplivförsäkring – GF 10 500 – 18 år Begravningshjälp för avlidet barn som är stadigvarande bosatt i Norden på medlemmens adress.

Kompletteringsförsäkring – utförsäkrad TGL – GF 14 095 – 65 år Gäller vid dödsfall för de medlemmar som inte har någon TGL-försäkring genom anställningen.

Inkomstförsäkring – GF 14750 - medlemmar tillhörande både SEKO/SEKO A-kassa Vid ofrivillig arbetslöshet. Berättigad till ersättning är medlem med inkomstgrundande inkomst över 18.700 per månad.

Max 100 ersättningsdagar. Läs mer/ Ansökningsblankett kan laddas ner på www.seko.se under fliken Medlemsnytta, välj Inkomstförsäkring i vänsterkanten.

Gruppförsäkringar – Folksam.

Nedan redovisade gruppförsäkringar ingår inte i medlemsavgiften men kan köpas förmånligt p g a medlemskapet.

Om Du har frågor om dessa försäkringar – kontakta Folksam direkt eller: www.folksam.se

Allriskförsäkring – för boende i Sverige Har två personer i hushållet kollektiv hemförsäkring ingår allriskförsäkringen.

20 Sjömannen 2/2010

Medlemsbarn Barnförsäkring – Sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdom – Tecknas av gruppmedlem el. gruppmedlems make/ registrerad partner/sambo för deras barn och barnbarn - bosatta inom Norden.

Sjuk- och efterlevandeförsäkring – GF-15 000 – 65 år Efter fullgjord karens ger försäkringen ökad trygghet vid sjukdom och dödsfall (utan nedtrappning av beloppet p g a ålder); Ersättning vid vissa diagnoser.

Ersättning vid långvarig arbetsoförmåga.

Du kan medförsäkra Din make/maka, sambo eller registrerad partner.

Fritidsolycksfallsförsäkring – GF-15004 Gäller för medförsäkrad make/maka, sambo eller registrerad partner.

Medlemspension - pensionssparande Eget sparande inför pensioneringen.

Våra avtalsförsäkringar - AFA: Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare. Finns ingen klubb på arbetsplatsen kontaktar Du den ombudsman som har hand om det rederi/företag som Du arbetar på eller Medlemsservice.

Vill Du veta mera: www.afaforsakring.se och gå in under försäkringarna.

AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring Är ett komplement till sjukpenning dag 1-

360 dagen, när ev. sjuklönen från rederiet är slut och om FK betalar ersättning. Vid arbetslöshet kan man vara berättigad genom efterskydd i försäkringen. Vid sjukersättning kan månadsersättning utgå.

TFA – Trygghetsförsäkring Arbetsskada För olycksfall i arbetet, färdolycksfall - ej med trafikförsäkrat fordon, eller vid arbetssjukdom.

Om Du råkat ut för skada skall Du anmäla skadan till Din arbetsledare som skall göra en skadeanmälan till Försäkringskassan samt en skadeanmälan till TFA (AFA).

AGB – Avgångsbidrag/Omställningsstöd Gäller om Du blivit uppsagd p g a arbetsbrist.

Premiepensionsförsäkring Gäller endast för de som är anställda. Vid sjukdom eller vid föräldraledighet betalar försäkringen premien till Avtalspensionen under en viss tid (annars betalar arbetsgivaren).

Fler tips - titta på www.skyddsnet.se OBS. Du som fyller 65 år efter den 1a januari år 2010. Håll utkik i brevlådan.

Folksam skickar ut ett erbjudande om pensionärsförsäkring.

Försäkringen skall tecknas inom 90 dagar.

Sjöfartsmuseet får miljonbidrag

Anna Rosengren, museichef på Göteborgs Sjöfartsmuseum. (Foto: Victoria Hatziantoniou)

Sjöfartsmuseet i Göteborg fick nyligen 1,6 miljoner kronor som bidrag för den ombyggnad av den översta våningen på museet som pågår.

Pengarna kom från Boverket som årligen delar ut omkring 10 miljoner kronor till icke- statliga kulturlokaler.

Text: Victoria Hatziantoniou Sjöfartsmuseet i Göteborg bygger alltså om. Det är den tredje och översta våningen som kommer att genomgå en totalrenovering. Detta kommer att resultera i ett nytt lekrum, pedagogrum och plats för nya basutställningar.

Det kommer att finnas ett speciellt rum om fartyg där man kan fördjupa sig mer, se

modeller och lära sig mer om fartygens historia.

— Vi kommer även att göra ett läsrum där vi vill försöka lyfta fram museets arkiv och samlingar, berättar Anna Rosengren, museichef på Sjöfartsmuseet.

Göteborgs kulturnämnd och Stiftelsen Styrelsen för Sjöfartsmuseet i Göteborg är huvudfinansiärer av ombyggnaden, men Boverkets 1,6 miljoner kronor var förstås välkommet.

— Vi tycker att det är väldigt värdefullt eftersom man med extra medel kan höja kvalitén ytterligare säger Anna Rosengren. Även Göteborgs hamn bidrar till arbetet med de nya basutställningarna, fortsätter Anna.

I det förnyelseprogram som tagits fram

så har den undersökning som Sjöfartsmuseet gjort varit en bidragande faktor.

Beslutsfattare, besökare, sjöfartsfolk och forskare har fått bevara ett antal frågor, och man har genom detta bland annat fått reda på vad dessa anser om museet och vad de skulle vilja se i framtiden.

Den moderna sjöfarten stod högt i topp, men även ämnen om människoöden och livet till sjöss, inte bara hur det är för en sjöman utan även hur det påverkar familjer till sjömän.

Miljö är även det ett ämne som många är intresserade av.

—Det är bra eftersom vi har akvariet och kan berätta vad som sker ovan, under och över land, säger Anna.

Barn och unga Vad man vill på Sjöfartsmuseet är att nå ut till barn och unga och därför har man valt att satsa lite extra på dem.

– Vi vill att små barn vid tidig ålder skall känna sig välkomna på museet. Att föräldrar tar med sig sina barn så att museet blir en naturlig plats att vistas i, fortsätter Anna.

Med undersökningen i ryggen har Sjöfartsmuseet nu satt igång med renoveringen.

I dagsläget håller museet på att tömma hela våning tre.Under våren påbörjas arbetet med att iordningställa lokalerna och under hösten kommer det hela att slutföras då museet fyller på med nya utställningar.

Nyöpppning blir det i början av 2011.

Sjömannen 2/2010 21

En landkrabbas bekännelser!

Jag växte upp i Örebro som ligger en bit in i landet. Om somrarna badade man i kalkbrottet eller i någon närliggande sjö. Så med det sagt kan man säga att min erfarenhet av båtar och båtliv har varit något begränsad.

De få resor jag gjort med båt har varit då jag tog färjan över till Finland och Polen och då jag besökt min bästa vän på hennes sommarställe och följt med ut i en liten roddbåt.

Så när jag under min praktikperiod, här på Sjömannen, fick chansen att följa med Stena Saga ut i några dagar var det med en skräckblandad förtjusning.

Frågor som: Kommer jag lära mig skillnaden mellan styrbord och babord? Var ligger egentligen min hytt och kommer jag hinna lära mig några av de anställdas namn under den korta tiden jag är ombord?

Så kommer dagen då det är dags att gå ombord. Det är en mulen och kall måndag.

Då jag kliver ombord kan jag tydligt höra signaturmelodin från tv-serien Rederiet i huvudet. Jag var lite nervös men samtidigt bubblar det av förväntan inom mig, det här ska bli spännande.

Efter en snabb lunch i mässen och en ännu snabbare installation i min hytt beger jag mig upp till åttonde våningen, ut på däck för att se när vi seglade ut och lämnade Göteborgs hamn.

Däcket var halt så man fick se upp med var man satte fötterna, fiskmåsarna skrattade högt ovanför mitt huvud då de på lätta vingar gled förbi.

Efter min första dag ombord var jag helt slut. Jag var med på måndagsövning-

anställda ett tillfälle att gå av båten och strosa runt inne i Oslo en stund.

Det skulle visa sig att jag i slutet av veckan hade hunnit lära mig många namn, hitta till min hytt varje kväll och nu vet jag att styrbord är den högra sidan av ett fartyg, babord är den vänstra.

Hade romantiserad bild

Krönika av Victoria Hatziantoniou en, satt med på stora mötet och träffade många nya ansikten.

Tyckte även att det gungade ganska mycket efter övningen, även om ingen annan tycktes märka av det och fick kämpa mot tillfällig sjösjuka. Men så går det när man får en riktig landkrabba ombord.

Under resten av veckan som gick hann jag med att göra flera intervjuer och ta många fina bilder.

Under tisdagen la Saga till i Oslos hamn vilket gav passagerarna, mig och de

200 år sedan första spadtaget I år är det 200 år sedan det första spadtaget togs på Göta kanal, vattenleden som går tvärs genom hela Sverige. Jubileet kommer att firas med en särskild festdag den 24 maj i Motala, där den första spaden sattes i jorden.

Göta kanal är idag en av Sveriges mest kända och välbesökta turistattraktion med över tre miljoner besökare varje år. Kanalen byggdes som en vattenväg genom Sverige mellan år 1810 och 1832.

Totalt deltog 58 000 svenska indelta soldater i arbetet att under Baltzar von Platens ledning bygga kanalen.

Jubileet uppmärksammas med historiska guidningar under sommaren i bland annat Söderköping och Motala.

Sedan många är det klassiska sättet att 22 Sjömannen 2/2010

uppleva Göta kanal är att åka på kanalkryssning med de klassiska kanalbåtarnabåtar från förra sekelskiftet med turer på flera dagar.

En nyhet för i sommar är att det även kommer att finnas ett utbud av kortare kryssningar med övernattning, som ett komplement till de klassiska längre kryssningspaketen.

Göta kanal är i sommar öppen mellan 3 maj och 26 september.

Kanalen, vars totala längd är 190 kilometer, går mellan Sjötorp vid Vänern och Mem vid Östersjön och totalt passeras under en resa och har 58 slussar.

Av Göta kanals 190 kilometer är 87 kilometer grävd kanal. Kanalen når sin högsta punkt, 91,8 m, i sjön Viken.

Jag måste erkänna att jag hade en något romantiserad bild av ”sjöfolket” och livet ombord, mest sånt som man har sett på filmer och tv-serier.

Verklighetens vardag var dock något annorlunda.

Jag träffade jätteprofessionella människor med olika färdigheter och kompetenser som jobbade för ett gemensamt mål, det vill säga fartyget och passagerarna. Att ta hand om alla passagerare är en svår uppgift som kräver enorma mängder av tålamod, vänlighet och service anda.

Det som slog mig mest var mångfalden ombord. Så många olika yrken och etniciteter som ryms i begreppet ”sjöfolket”.

Det är dessutom en arbetsplats där män och kvinnor arbetar nära tillsammans och delar en gemenskap i en tämligen stressig arbetsmiljö, med höga krav på initiativoch handlingskraft.

Det hela blev till en fantastisk rolig och lärorik vecka. Stort tack till Saga-personalen som ställt upp på mina intervjuer och tagit hand om mig, landkrabban!

Vem vet, det kanske inte var den sista resan jag gjorde till sjöss som “medlem” i besättningen.

-

Nytt Trafikverk Den 1 april 2010 startade den nya myndigheten Trafikverket. För Sjöfartsverkets del har två frågor överförs till Trafikverket. Det är långsiktig infrastrukturplanering och riksintressen. Övrig verksamhet som rör sjöfart stannar kvar vid Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket ansvarar även i fortsättningen för byggande, drift och underhåll av sjöfartens infrastruktur.

Det nya Trafikverket kommer att ansvara för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.

Två personer kommer att övergå i Trafikverket från Sjöfartsverket.

Vill locka en yngre målgrupp — Facebook blir det nya sättet för Sjömansbiblioteket att locka till sig en yngre skara läsare. Det berättar Anna Selme, bibliotekarie på Sjömansbiblioteket. Men det är inte den enda nyheten i år.

Text: Victoria Hatziantoniou Anna Selme som jobbar på Sjömansbiblioteket berättar att det är lite av en utmaning att locka den yngre generationen till böckernas värld.

En generation som i viss mån övergett den traditionella boken och använder sig av andra sociala medier.

Därför kommer biblioteket inom en snar framtid att finnas som grupp på forumet Facebook.

Fler nyheter Från och med i år kommer biblioteket att ta över ett uppdrag som innebär att Anna Selme, tillsammans med sina kollegor Birgitta Dahlén och Ann-Christin Westman kommer att ansvara för de tv program som sänds på fartygen.

Detta har tidigare skötts från Stockholm men eftersom verksamheten där nu lagts ner, kommer Sjömansbiblioteket att välja vad som visas. De första programbeställningarna och utskicken till fartygen har precis gått iväg.

Något annat som ligger i startgropen är

Johan Nilsen är en flitig besökare på Sjömansbiblioteket och diskuterar gärna böcker med bibliotekarie Anna Selme. (Foto: Victora Hatziantoniou)

de så kallade digitala läsplattorna. De elektroniska läsplattorna är utformade så att man skall kunna tanka ner ett visst antal böcker och lätt kunna bära den med sig. Texten läser man från skärmen och man kan enkelt förstora eller förminska den.

De alltid lika populära ljudböckerna är

ett bra sätt att ta till sig böcker och samtidigt göra något annat under tiden, menar Anna Selme.

Johan Nilsen har sedan många år varit styrman och är en trogen besökare på Sjömansbiblioteket. Johan Nilsen kör gärna de 7-8 milen från Uddevalla där han bor, för att låna ljudböcker.

Det finns ett utbud här som inte finns på många andra ställen, säger han och ler.

Alla är välkomna På Sjömansbiblioteket står väskor med böcker alltid packade, redo att skickas iväg till lässugna sjömän. År 2009 lånade biblioteket ut 28 500 böcker och cd böcker 1 800. På en bänk ligger det högar med nyinkomna böcker men även lite äldre litteratur.

De böcker som ligger i väskorna är blandade, de skall passa alla, säger AnnaSelme.

Den genre som är mest populär är deckare, men även böcker om Andra världskriget ligger högt i topp. Till biblioteket är alla inom sjövärlden välkomna, gammal som ung.

Fotnot: Facebook är ett forum på Internet som knyter samman människor över hela världen. På Facebook bildas tusentals intressegrupper av en eller flera människor, där man kan bli medlem i och diskutera olika frågor.

Sjömannen 2/2010 23

Lappen Lundström, Nicaragua och Spanien ett annorlunda levnadsöde skildrat av Ove Allansson

I Sjömannen nummer 4 årgång 1937 finns den här rutan med några av Sjöfolksförbundets medlemmar stupade i i spanska inbördeskriget.

Fotot på Robert Lappen Lundström är det i mitten.

I ”Sjömannen”, årgång 1937 nr 4, finns en sida med rubriken ”De offrade sina liv för demokratin”. Det gällde Spanska inbördeskriget, kampen mot Francos, Hitlers och Mussolinis fascister. Denna gång var Robert Lappen Lundström bland de stupade. Många meddelanden om stupade sjömän skulle senare följa.

Anledningen till mitt intresse för Lappen Lundström är inte enbart dennes kamp i Spanien; i dödsrunan från 1937 fick jag åter bekräftelse på Lappens deltagande i striderna i Nicaragua, på Sandinos sida och mot förtrycket. ”Robert Lundström hade tidigare deltagit i frihetskamper i Mexiko och Nicaragua. Han deltog även i den stora sjötransportarbetare-strejken i San Francisco för tre år sedan. S/s Boren var den sista båt han lämnade.”

Robert föddes i Arjeplog, 1903. Tack vare brev från en ung släkting till Robert — Carl Oskar Lundström, Arjeplog — vet jag något om Roberts uppväxt. I brevet återges även vad Roberts syster Ester Wikström har berättat.

Modern Elin Albertina slet med elva barn. Robert var nummer sex. Fadern Johan Oskar var snickare, skomakare och diversearbetare.

Det var svåra och fattiga tider under Roberts uppväxt. Han gick sex terminer i Kronskolan. Robert var smalare än bröderna, men senig till växten och beskrevs som talför och kvicktänkt.

Gustav Andersson, Arjeplog, berättade hur han och Robert när telefonstolpar restes i samhället ”lånade” stolpskor, klättrade upp i stolparna.

Straffet blev att de fick sitta kvar i skolan, Robert sa då: ”Vi sitt int kvar hänna!”

“Då kom lärarinnan och skulle klippa till Robert med pekpinnen. Han hugge pekpinn å la på borde och sa: Där ska den 24 Sjömannen 2/2010

ligge och inte på mig… Då skickade lärarinnan efter prosten…”

Ester Wikström berättade att Robert inte ville vara ”getare”, boskapsvaktare.

Han arbetade med diverse ting, bland annat som stenarbetare. De låg ute i tält och frös. Vid sjutton år, 1920, tog han värvning i örlogsflottan; det var ont om vanliga jobb. Han var kvar i fyra år — tjänstgjorde på Stockholms Station och i vedettbåtar, jagare och pansarskepp.

I ”Rulla” för 111 Lundström, 4:e Matroskompaniet, kan läsas att han 31/10, 1924, avgått ur tjänsten med vitsord redligt, men mindre väl. Han bestraffades bland annat för ”Förolämpning mot överordnad i tjänsten… och fylleri och ohörsamhet mot patrull”. Robert hade goda betyg i skjutning med karbin, men avgick från korpralsskolan på egen begäran 16/10, 1922… Olust inför högervärderingar hos officerare tros ligga bakom.

Efter åren i flottan kom Robert hem en kortare tid, gick sedan till sjöss, arbetade i utländska fartyg. Kallad Lappen for han senare i svenska handelsflottan och tänkte läsa till styrman.

Anteckningar i Arjeplogs församlingsbok : ”… Utflyttad till Amerika 1929, 1/10.

Inflyttad från Canada 1935, 24/4…” Förmodligen var han skriven i USA eller Canada när han 1930 var mönstrad i svenska m/s Laponia.

Skeppskamrat med Lappen I Stenungsund träffade jag båtsman Edvald Andreasson, skeppskamrat med Robert Lappen Lundström i m/s Laponia, som i november 1930 avgick från Rotterdam till Rio med full last av kol.

Edvald berättade att matros Robert Lappen var en händig och mångkunnig sjöman, som tidigare hade seglat i norska

valfångareskutor, i amerikanska och tyska båtar. Det kom också fram att han hade deltagit i strider i Centralamerika, i Nicaragua.

— Berättade han hur det var i Nicaragua?

— Inte mycket, men jag förstod att han var bestört över hur de amerikanska marinsoldaterna bar sig åt och att amerikanska flygplan bombade städer och byar.

— Uppfattade du honom som en revolutionär agitator?

— Inte då, han kunde vara ganska så tystlåten, men när han väl pratade politik märkte vi att han visste vad han talade om.

Vi andra var inte alls insatta när det gällde Sandino eller att amerikanska marinsoldater hade landstigit i Corinto på Nicaraguas västkust.

— Minns du om Lappen talade spanska?

— Ja, efter Rio gick vi söderut, nyårsdagen 1931 kröp vi in i Magellans sund och sedan upp utefter Chiles västkust. Jag minns en liten lastplats som hette Caleta de Colossa, vi låg på reddan, lastade salpeter i säckar. Jag hörde Lappen tala spanska med en luckebas och andra.

Frisco-Per om Lappen Vid ett samtal undertecknad hade med spanienkämpen Frisco-Per, Per Eriksson, under Sjöfolksförbundets kongress, 1992, berättade denne att han träffade Lappen Lundström i Göteborg den 1/1, 1937.

De for tillsammans med Filosofen, Sixten Olson –senare Rogeby – och eldaren Slejsen, Tage Beckman, och andra från kommunistiska sjömansklubben i Göteborg, med tåg mot Spanien för att gå med i internationella brigaderna.

Jag fick veta att pessimisten Sixten sa: Det kommer att gå åt helvete för oss alle-

sammans. Inte, sa Lappen som mest höll ihop med Slejsen. Frisco-Per hade en nyinköpt överrock. I Spanien, innan den korta utbildningen i Albacete, sålde Frisco-Per överrocken, påhejad av de andra, för att kunna köpa vin.

Frisco-Per, Lappen, Skotte, Holger Ekström och Slampen, Birger Dalström, gick med i Thälmanbataljonen. De och andra utrustades med gröna belgiska uniformer, franska hjälmar, ryska gevär. I Murcia fick de provskjuta fem skarpa skott. Enda övningen med skarpa skott innan de sändes till fronten.

Vid ett tillfälle hann de in på en bar i Murcia. Slampen Dalström skojade, ålade i golvets sågspån. Lappen sa: Nu får du ta det lugnt för det vi ska göra är allvarliga saker, jag vet, har varit med några gånger.

Senast i Nicaragua.

Förbluffade stirrade gänget på Lappen.

Du skojar. Nä. Berätta!

Lappen berättade kort att han varit med på Sandinos sida, sett män stupa och hur många sårade led. Sedan tystnade han.

Frisco-Per och de andra förstod att Lappen mindes mer än han ville berätta.

Nicaraguas västkust, Corinto Undertecknad, OA, har minnesbilder från 1950-talet: Med m/s Boolongena lastade vi bomull, bomullsfrö och kaffe i Corinto.

Jag såg att någon på en stenmur med röd målarfärg hade skrivit Viva Sandino!

Diktatorn Somoza log från uppsatta affischer. Jag hade läst om regimens ondska och tortyroffer, men for ändå med ett gäng i taxi på sen ”nöjesresa” till Managua, inget att vara stolt över. Vi var en annan sorts resenärer än Lappen.

Corinto. Tätt under solen. Hetta.

Grönklädda soldater spred osäkerhetskänsla. Magra hundar skällde ikapp med barernas vrålande jukeboxar. Hus och skjul tycktes vackla i hettan. Vissa stolpar för elledningar hade upp-och-nedvända cocacolaflaskor som isolatorer.

Ceibaträd och järnekar bredde ut väldiga grenverk över låga byggnader – en gång kaserner för de amerikanska marinsoldater som mellan 1926 och 1933 såg till att diktatorsläkten Somoza kom till makten. Just den diktatur som Lappen Lundström var med och bekämpade på Sandinos sida.

Klanen Somoza skulle i över fyra decennier driva Nicaragua som ett familjeföretag, berika sig medan landets fattiga led. Med USA:s hjälp blev Nicaraguas högerstyrda armé en ockupationsmakt i sitt eget land.

Somozasläktens ekonomiska makt sträckte sig, genom investeringar och uppköp, till grannländerna. Politiskt var Somoza-regimen inblandad i den USAstödda revolten 1954 mot Arbenz i Guatemala, år 1955 i ett kuppförsök mot Costa Rica. Från Puerto Cabezas i Nicaragua utgick 1961 den USA-styrda och misslyckade invasionen mot Grisbukten och Kuba.

Historiskt sett och vad gäller Latinamerika, från 1800-talet och framöver, har USA:s främsta intresse varit att skydda de amerikanska storbolagen. När regeringar har värnat om bestämmanderätt över det egna landets tillgångar har USA ofta ingripit med öppet våld, invasioner, ockupationer eller via köpta kuppgeneraler och politiker, i det aktuella landet.

Tänkt bok om Lappen Den roman jag planerade blir inte av, den skulle ha omfattat uppväxt, sjöliv, Nicara-

gua, strejken i Frisco och sedan slutat i Spanien. Olika prioriteringar för egen del, andra böcker, bristande tid och slutligen dålig hälsa, orsakade att en tänkt resa till Nicaragua för tidsaktuella källforskningar, plus flora och fauna, inte blev av. Jag har fysiskt inte varit i Nicaragua sedan min tid som sjöman på 1950-talet.

USA:s marinsoldater landsteg och angrep Nicaragua 1912, de stannade med undantag för korta uppehåll, till 1933. Av Edvald Andreassons berättelse framgår att Lappen var i Nicaragua före 1930, några år i slutet av 1920-talet.

Min resa resa till och i Nicaragua skulle ha gått upp i bergskedjorna, till floderna, låglandet vid karibsidan och till områden på eller nära Stilla Havskusten — till de platser där jag visste att Sandinos gerilla hade slagit till.

Hjälp och kunskap kunde jag få av böcker som berättar om striderna. Dit hör den stupade sandinistledaren Carlos Fonsecas ”Long live Sandino”, 1984, och danskan Majken Borrings bok från 1930, ”Uppror i Nicaragua”.

Borring tjänstgjorde under striderna som sjuksköterska på den ”liberala sidan”, ledd av general Moncada. Från förordet: ”I början av 1927 landsattes åter amerikanska marinsoldater i västra Nicaragua. Moncada framträngde emellertid med sin här västerut och fick där förstärkning av Sandinos trupper.”

(Moncadas styrkor stred mot de USAstödda konservativas armé).

Borring skildrar arbetet som sjuksköterska åren 1926-1927, ljusare episoder finns mellan påfrestande flodfärder, ritter, långa marscher i svår terräng, även djungler och givetvis strider. De sårades lidande framgår, hetta och kyla, malaria och andra febrar. Till plågorna hör Garrapatas, (löss), och sandloppor. Från ovan kommer värre plågor: amerikanska flyganfall. Nicaraguanerna kallar USA-flyget för de svarta gamarna.

Sjömannen 2/2010 25

Sandino bröt med Moncada i maj 1927 då de liberala slöt fred med de USA-stödda konservativa, högerkrafterna. Sandino godkände inte fredförhandlingarna, drog sig med sina män upp i bergen, ”för att där under blodiga strider med yankeesoldaterna demonstrera sitt lands oberoende.”

Några dagar innan Moncada gav upp träffade Borring den berömde Sandino, nu kallad general av de sina, ”ljushyllt, mager och spänstig… han anser att vi kunna vara i Managua om åtta dagar”. Denna optimism om seger framfördes alltså kort innan Moncada kapitulerar inför USA:s maktspråk.

”Augusto Cesar Sandino” med underrubrik ”Pojken från Niquinohomo” skildrar Sandinos kamp, hans bakgrund som jordbruks- och fabriksarbetare.

Historiken är utgiven av Sandinistiska Befrielsefronten, (FSLN) för att lyfta fram upphovet till sandiniströrelsen och de många årens kamp innan Somozadiktaturen kunde störtas,1979. Denna hade inte

bara backats upp av USA utan även av Israel som in i det sista flög in vapen till Somozas styrkor.

Med hjälp av nämnda skildringar och resan till Nicaragua skulle jag på ort och ställe placera in romanpersonen Lappen i den tänkta boken. Sandinos gerillastyrkor hade från 1927 och framöver att slåss mot amerikanska marinsoldater, de konservativas armé och det USA-utbildade nationalgardet med Anastasio Somoza som befälhavare. Det var som tidigare sagts en utnämning som bäddade för Somoza-klanens långvariga diktatur.

Sandinos gerilla tillfogade genom åren USA:s marinsoldater många nederlag.

Gerillan använde två strategier: bakhåll mot kolonner i bergen och anfall mot småstädernas garnisoner. Gerillan kallade sig 26 Sjömannen 2/2010

Från Cordobafronten under spanska inbördeskriget.

hösten 1927 för ”Armén till Försvaret av Nicaraguas Nationella Suveränitet”.

Den amerikanska marinkårens förluster väckte oppositionen hemma i USA. Till detta bidrog även marinflygets bombningar av staden Ocotal med många döda och skadade civila. Detta idag bortglömda ”Guernica” drabbades decenniet före den nazityska förbrytelsen med flygbombning och ödeläggande av staden Guernica under spanska inbördeskriget.

Apropå Spanien existerade i Nicaragua en liten föregångare till de internationella brigaderna. Nästan alla frivilliga kom från Latinamerikanska länder, några få från Europa. Robert Lappen Lundström hörde till dem. Även om hjälp gavs i det lilla stod Sandino isolerad internationellt sett, när det gällde tillförsel av utrustning, vapen och ammunition. Något kom från Mexiko.

Annars var det mest hyllningsord, förhärliganden. Det är förvånansvärt att Sandinos gerillakrigare med framgång höll ut så länge.

Kanske var Lappen i närheten när gerillan åttonde oktober 1927 sköt ned sitt första amerikanska flygplan. Detta och fortsatta förluster för ockupanterna orsakade att amerikansk press förde upp striderna på förstasidorna. I Latinamerika väckte nyheterna jubel bland många.

Den chilenska författarinnan Gabriella Mistral, senare nobelpristagare, kallade gerillan, dessa barfota och trasigt klädda män för ”den lilla galna armén.” Den dominerades av bönder, hantverkare och före detta lantarbetare, ”slavar” hos det i Latinamerika dominerande och USA-ägda bananbolagt United Fruit.

Efter Lappen Lundströms ord till skeppskamraten Edvald om USA:s bomb-

ningar är det troligt att han upplevde USA:s flyganfall. Många bondbyar bombades, bland andra Murra, Ojoche, Naranjo, Quiboto. Under striderna på Stilla havskusten ödelade marinflyget Chinandega, en stad i eldflammor.

I ett av Somozasidans koncentrationsläger dog 1929 mer än 200 kvinnor och barn på grund av hunger. Löjnant Lees kolonn var känd för tortyr, stympningar och för att bränna ned bondgårdar. Fotot av en amerikansk soldat som höll upp en mördad nicaraguans huvud gick ut till världspressen.

Förmodligen tog sig Lappen Lundström ur ur Nicaragua hösten 1928.

Till slut tvingades USA dra tillbaka marinsoldaterna, fred slöts.

Sandino var en folkhjälte, men högern och nationalgardets chef Somoza hade den egenliga makten. Svag president var Juan Batista Sacasa, vars yngre släkting var just Anastasio Somoza.

Vid ett möte med officerare i nationalgardet meddelade Somoza att han kom från ett möte med den amerikanske ambassdören Arthur Bliss Lane som hade försäkrat att ”regeringen i Washington stöder och rekommenderar undanröjandet av Augusto Cesar Sandino”. Citatet är ur amerikanen John Gerassis bok ”Storm över Anderna”, som även har avsnitt från Centralamerika. I samband med mordet på Sandino dödades 300 obeväpnade män, kvinnor och barn. Mördandet av Sandinos anhängare fortsatte under 1934.

Spekulationer har förekommit varför Sandino litade på Nicaraguas president Sacasas försäkringar om försoning och lade ned vapnen.

Vid Taragonafronten i Spanien.

Hur som helst sådde Sandinos mångåriga kamp ett frö för framtida sandinistiskt motstånd. Inte alla lät sig avväpnas.

Vissa gerillagrupper fortsatte kampen mot Somozas styrkor, en grupp leddes av Pedro Altamirano. Gruppen drog sig upp i bergen och fortsatte kampen under några år. Pedro Altamirano stupade 1939 samma år som Francos fascister segrade i Spanien.

Conny Andersson har berättat om Lappen Lundströms död i Spanien.

Men först något om Conny Andersson; han var socialdemokrat och frivillig i tre krig, i Spanien mot Franco, i Finland under vinterkriget mot Sovjet, och i Norge mot tyskarna. Där sårades han av en tysk kula nära ischiasnerven. På grund av skadan sjukpenionerades han senare, 1965, då som chef för Bok-Konsum.

Någonstans har jag läst att Conny och två andra spanienfrivilliga under finska vinterkriget passerade en mäss med svenska officerare, en undrade högljutt om dom där krigsvana spanienfrivilliga var att lita på? Kanske bäst att skjuta alla tre. Spanientrion steg då in: Här är vi, ska ni skjuta oss nu? Officerarens yttrande förklarades vara ett skämt.

I Göte Nilssons bok ”Svenskar i spanska inbördeskriget” berättar Conny Andersson om striderna vid Jarama och Robert Lappen Lundström. ”… Vi hade morer och spanska främlingslegionärer emot oss, och det var inte någonting man var glad över precis. /…/ Jag låg i tre veckor vid Jarama, vi slogs om

en sträcka på två — tre kilometer, fram och tillbaks. Avståndet till stora vägen var inte ens halvmilen.” Trots bristfällig utrustning gällde det att hålla ut så att Valenciavägen inte skars av. ”Det här har jag berättat många gånger förut. I alla fall: Dygnet före den 26 februari var det så lugnt på vårt frontavsnitt så att kulsprutegrabbarna kunde hålla det.

Då fick vi åka tillbaka till Morata, där vi rakade och tvättade oss i en stuga. På morgonen när vi skulle fram igen började Lappen tala om att han inte ville med. Han följde med ändå. Det började ljusna.”

Kanske berodde Lappens tvekan på att han var synsk, liksom modern. I sin bok ”De stupade för Spaniens demokrati” berättar Sixten Rogeby, f. d. Olsson, att Lappen ”skulle vara lite av samesläkt, synsk var det någon som visste, eller trodde. /…/ Talet om att vara synsk kom upp igen vid Jarama.” Åter till Conny Anderssons berättelse: ”Vi kom till stridslinjen och då sa Lappen: — Jag blir skjuten i dag. Tar det i bröstet så klarar jag mig. Tar det i ryggen så är jag död innan vi kommer till vägen.

Han syftade på en liten väg en bit från fronten där vi drog ner dom sårade. Vi gick fram mot våra gropar. Vi hade efterhand blivit nonchalanta. Instinktivt kände vi ungefär hur man skulle förflytta sej.

När Lappen gick var det någon som skrek åt honom: — Hörru, sätt fart!

Då vände sig Lappen om för att ropa tillbaka. Samtidigt small dagens första skott. Det tog Lappen i ryggen. Han var död innan vi hade hunnit bära ned honom

till vägen.” Lappen stupade 26/2, 1937.

Nya USA-anfall mot Nicaragua Det förvånar inte att de överlevande svenska spanienkämparna, inom ”Spanienfrivilligas Kamratförening”, år 1986, lyckades samla ihop 200 000 kronor till en yrkesskola och rehabiliteringscentrum i Nicaragua. Åter hade Nicaragua anfallits av USA, via dess finansiering och vapenstöd till contras legoknektar, som terroriserade, dödade och lemlästade även barn med i lönndom utplacerade landminor.

Inför en tidningsbild av den enligt egen utsago djupt kristne USA-ambassadören i Sverige, Newell, och dennes hustru med ytterligt prydliga barn, var det svårt att tiga. I den då ännu inte nedlagda tidningen ”Arbetets” riksupplaga skrev jag i november 1986: ”… Som sagt är ambassadören, med familj, förmodligen väl bevakad och riskerar inte att, som föräldrar i Nicaragua, få sina barn skjutna på väg till kyrkan, eller sprängda i bitar eller lemlästade av landminor. Givetvis bör de lemlästade barnen i Nicaragua ändå vara tacksamma över att kulorna och landminorna har finansierats av en djupt kristen regim – Reagan-administrationen.”

Via ambassadrådet för press- och kulturfrågor framförde ambassadören i ”Arbetet” sin djupa besvikelse ”över denna osmakliga artikel.”Det var samme ambassadör som kritiserade Sveriges skolböcker, han menade att det borde stå mer om det goda USA i böckerna.

Sjömannen 2/2010 27

2010 finalår för sjöfolksidrottens seriespelande Förändringens vindar har under de senaste decennierna med varierande styrka blåst över sjöfartssfärens alla sektorer, ingen undantagen. Inte ens välfärdsverksamheten för sjöfolk har undgått att svepas med i dessa kastbyar.

Text: Hasse Fredriksson Snart är det dags för sjömansidrotten att justera målinriktningen eftersom bollsporternas seriespelande kommer att avvecklas.

Tittar man tillbaka på utvecklingen av den internationella serien i fotboll för fartygslag kan det uttryckas som att dess 42åriga existens symboliseras av de två siffergrupperna 1.371 och 109. Den första totalsiffran avser antalet deltagande fartygslag under 1971, seriens fjärde årgång, och anger dess all time high. Den andra summan, som utgör enbart ca åtta procent av den tidigare nämnda, anger antalet seriespelande lag under 2009.

Kräftgången i deltagarantalen har fortsatt år efter år, sakta men säkert. Den negativa trenden har sin grund i flera för utövarna opåverkbara förhållanden.

Kortare hamnliggetider är en faktor som spelat in, vilken heller inte gynnats av den strikta tillämpning av ISPS-koden som förekommer i många hamnar. Värre är ändå den stora bristen på matcharrangörer.

I fjolårets serie spelades inte en enda fotbollsmatch i någon av världshamnarna Hamburg, Rotterdam och Singapore, vilka tidigare var flitiga matchmakers.

I stället har spelandet koncentrerats till Norden och 70 procent av alla genomförda seriematcher har avgjorts i någon av hamnarna Göteborg, Stockholm och Hirtshals.

28 Sjömannen 5/2009

Stena Scandinavicas framgångsrika fotbollslag som vann The Seven Seas Football Serie 2009.

Att intresset och engagemanget för fotboll ingalunda avtagit hos sjöfolket visades med all önskvärd tydlighet när Rosenhills Seamen’s Center för 27:e året i följd bjöd in till sin turnering ”24-timmars” under den sista augustihelgen. Med deltagande av 24 lag från Sverige och Norge blev det en mäkta målrik fotbollsfest eftersom det under det hektiska dygnet gjorde hela 223 mål under turneringens sammanlagt 58 matcher.

I finalen ställdes lagen från Stena Scandinavica och Dickson mot varandra, vilket var de båda gängens sjunde match under det intensiva dygnet. Genom att forcera in matchens enda fullträff lyckades Stenagänget erövra segerpokalen i ”24timmars”. Eftersom man aldrig tidigare, trots många försök, lyckats med detta var lagets segerglädje översvallande när domaren blåste slutsignalen.

Turneringstriumfen i Rosenhills ”24timmars” lade grunden till att Stena Scandinavia också korades till 2009 års segrare i The Seven Seas Football Series.

De fick sällskap på prispallen av sina blågula kolleger Stena Jutlandica och Dickson eftersom de kom 2:a respektive 3:a.

Sammantaget var denna trippel i medaljer den bästa svenska insatsen under seriens 42:a åriga historia. Som bonus får Scandinavicas gäng nu också bära titeln svenska sjöfolksmästare i fotboll, vilket är en titel som i fjol stod på spel för 59:e gången.

Genom att det under 2009 återigen noterades nya rekordsiffror för anlöp av kryssningsfartyg i huvudstaden återspeglades detta i aktivitetssiffrorna för Sjöfartsklubben Kaknäs, både vad gäller besökarantal och genomförda motionsarrange-

mang. I Ports of Stockholm Cup deltog 35 fartygslag från 16 nationer, vilka tillsammans spelade 86 fotbollsmatcher under sommarsäsongen.

Bottennapp för bordtennis Förutom fotboll har det under årens lopp funnits en del andra bollsporter på sjömansidrottens program. Äldst av dessa är bordtennis, som i nordiskt sammanhang började seriespelas mellan fartygslag redan år 1955, medan all världens sjöfolk inbjöds till en internationell pingisserie år 1981.

Under seriens nu 29-åriga historia har antalet deltagande lag varierat likt en bergoch dalbana med 1985 som en topp då 386 fartygsgäng fylkades runt pingisborden.

Som dess motsats var fjolårets bottennapp då 90 lag deltog i bt-seriens sammanlagt 82 lagmatcher, vilka avgjorts i enbart två hamnar, Hamburg och Göteborg. Stena Carismas bordtennisgäng, VM-vinnare 2008, förmådde i fjol inte försvara sin mästartitel utan fick nöja sig med andraplatsen efter segraren, den Liberiaregistrerade Passat Spring.

Medan den internationella serien i volleyboll efter 22 års existens avvecklades redan 2007 på grund av sviktande aktivitet finns basketbollserien ännu kvar sedan1993. Även basketball har dock drabbats av samma kräftgång som serierna i fotboll och bordtennis.

Någon ljusning har tyvärr inte kunnat skönjas på den långvarigt negativa trenden inom seriespelandet i fotboll, basketboll eller bordtennis både vad gäller deltagarsiffror och antal arrangemang.

The International Sports Committee for Seafarers, som är övergripande Idrottsansvariga, har noggrant övervägt och beslutat att år 2010 är den sista säsongen som The Seven Seas Series spelas i nuvarande utformning inom de tre bollsporterna. Därmed är en mångårig och länge framgångsrik epok till ända.

Givetvis kommer fotbollen trots seriespelandets bortfall att vara en huvudingrediens även inom den framtida sjöfolksidrotten. Däremot kommer de olika lokala turneringarna att få en betydligt starkare status vare sig de såsom Rosenhills ”24timmars” och Nordsjöcupen i danska Hirtshals är begränsade till ett dygn eller som bland andra Ports of Stockholm Cup och Bergen Championship sträcker sig över hela säsongen.

Innebandy är i Sverige den snabbast växande bollsporten, men någon internationell utbredning har sporten aldrig haft.

Förutom att innebandy funnits på det vardagliga motionsprogrammet vid flera sjömansklubbar brukar det också arrangeras turneringar i olika hamnar.

Johannisborgs Seamen’s Club i Norrköping var i fjol värdar för en sådan turnering, vilken vanns av laget från Silja Symphony.

Innebandysportens årliga höjdpunkt har varit det öppna sjöfolksmästerskap som avgjorts i sporthallen på Rosenhill.

Sjöfarare från de gutniska färjorna har genom åren dominerat innebandysporten och deras lag har erövrat nio av de 15 SMtecken som stått på spel. Laget på Gotland triumferade 2009, vilket de också gjorde såväl 2005 som 2006 och 2007.

Golf är en annan bollsport som i sjöfartssammanhang fått allt mer vind i seglen under senare år.

Först ut i fjol var parterna inom Stockholm Seafarers’ Service, som arrangerade en golftävling med 57 spelare på Kyssinge golfklubb i Arlandas närhet. Strax därefter var det i slutet av maj dags för Sjöslaget Väst, som då ägde rum på St Jörgens golfklubb på göteborgska Hisingen, med 64 klubbsvingade sjöfarare.

Friidrottande med deltagande av besättningarna på handelsflottans fartyg har pågått ända sedan 1952, då det etablerades en nordisk landskamp.

Vid sidan av landskampen infördes 1954 också den internt svenska lagtävling som varje säsong funnits i fokus för svenska sjöfarare när de sprintat, hoppat högt och långt eller stött kula. Även om det av samma skäl som när det gällt bollsporterna har blåst allt snålare motvind när det gäller möjligheterna till sportande, så har friidrottande hållit stilen under årens lopp.

Bro Prioritys besättning i träningstagen.

Under 2009 var totalt 62 fartygslag representerade av 553 tävlande.

Besättningen på tankern Margita, som tidigare inte skördat några nämnvärda framgångar i friidrottssammanhang, lyckades att med bred marginal besegra alla sina 61 konkurrerande fartygsgäng i kampen om segertrofén Sjöpokalen. På platserna närmast kom de två rederikollegerna TransFalcon och TransPulp i nämnd ordning, vilka i sin tur följdes av Stena Forecaster, Turandot och Obbola.

Jubileumsvarv med världsrekord Eftersom drygt 40 000 löpare av bägge könen passerade målskynket på Slottsskogsvallen när Göteborgsvarvet den 16 maj firade sitt 30-årsjubileum blev tävlingen världens största halvmara.

Snabbaste sjöfarare var Toni Österholm, kock på färjan Silja Symphony, som spurtade i mål efter 1.21.15 och därmed placerade sig på imponerande 191:a plats.

En uppmärksammad insats gjorde också 71-årige förre motormannen Sven-Erik Boström när han efter 2 tim 40 min passerade in över mållinjen och visade ryggtavlan åt över 12.000 av sina medtävlare.

Den ihärdigt motionerande Sven-Erik var genom sina 582 avverkade millängder också den aktivaste deltagaren i Sjömilen, den motionsaktivitet till fots som samlade 150-talet aktiva som tillsammans fullbordade 85.000 kilometer, en sträcka motsvarande två varv runt Ekvatorn. .

Sjömanskårens långlöpare kommer 2010 att erbjudas en häftig utmaning eftersom ett av sjöfolk sammansatt lag, Team Seafarers, kommer att ställa upp i det 33 mil långa landsvägsstafettloppet St.

Olavsloppet mellan Trondheim och Åre.

Du som är sugen på att vara med och vill veta mer besök loppets innehållsrika hemsida : www.st-olavsloppet.com/portal.se När sjöfolkets idrottande nu är inne på sitt sjätte decennium finns motionerande sedan några år tillbaka i centrum på ett helt annat sätt än tidigare.

Denna motionsinriktning kommer än mer att förstärkas inom det närmaste året när bollsporternas seriespelande upphör.

Att motionen alltmer kommit i blickpunkten beror till stor del på etableringen 2007 av Träningsverket, vilket varit ett veritabelt lyckokast som har framtiden för sig.

Redan under den nya aktivitetens premiärår inräknades drygt 800 deltagare, vilka tränade med liv och lust för att samla aktivitetspoäng som utdelas per genomfört motionstillfälle om minst en halvtimmes längd.

Under 2009 inregistrerades nära 40 000 sådana aktiva halvtimmar! Vad man gör i motionsform spelar ingen roll, huvudsaken är att man gör något! Många rederier har också hakat på denna hälsofrämjande satsning och i samarbete med Sjömansservice Motion framgångsrikt etablerat egna tävlingar inom ramen för Träningsverket.

Du, som i ord och bild vill ta del av detaljerna om det mesta som hände under den gångna sportsäsongen, kan finna detta i årsskriften ”Sjöfolksidrott 2009”. Under fliken Motion på Sjömansservice hemsida www.seatime.se kan du också både ta del av fullständiga resultatlistor från fjolåret och aktuella ställningar i innevarande års aktiviteter plus en aktivitetskalender som regelbundet uppdateras med aktuella arrangemang.

Sjömannen 5/2009 29

EU:s och regeringens krig mot facken Sedan den borgerliga alliansen vann valet 2006 har fackföreningsrörelsen varit under hård press. Inte minst har läget försämrats av EU:s Lavaldom, som högerregeringen nu vill göra till svensk lag: Lex Laval. Blir lagen verklig innebär det torpedering av svenska kollektivavtal och lönedumpning.

Högerns spjutspets, Svenskt Näringsliv, har haft en avgörande roll i processen bland annat genom att finansiera Lavals juridiska ombud.

LO-Tidningen har angripit den socialdemokratiska ledningens svek när det gällde att följa upp Arbetsdomstolens dom 11 april, 2009.

Det blev fritt fram för AD att överlåta åt EG-domstolen att avgöra tvisten om lagligheten i två svenska fackförbunds tillämpning av svensk lag, beslutad av svensk riksdag. Enligt ledarskribent Martin Lindblom bryter Laval-domen mot svensk grundlag. I nr 42, 2009, är rubriken: ”S spelade över Laval-domen till EG-domstolen.” Återvänder vi till Arbetsdomstolen tycks den ha angripits av rättsröta, konstaterar experten på arbetsrätt Kurt Junesjö.

Fanns vid folkomröstningen om EU aldrig tanken hos facktopparna att vi skulle kunna få ett högerdominerat EU, en högerledd regering i Sverige; att denna och Svenskt Näringsliv med EU i ryggen skulle kunna öka kriget mot fackföreningsrörelsen. För krig är det, planlagt för att – via försämringar av arbetslöshetskassa, arbetsrätt, försäkringskassa och annat rörande arbetslivet – minska fackens medlemsantal och resurser; minska fackens inflytande i samhället och därmed angripa de anställdas trygghet. År 2007 orsakade den borgerliga regeringens politik att A-kasseavgiften chockhöjdes. På tre år har LO förlorat 236 000 medlemmar, vilka nu står utan det kollektiva skydd som facken ger. Resultatet av regeringens attacker är talande nog.

Senaste exemplet i kriget mot facken, riktat mot sjöfolket, är att centerns och ”mauderaternas” infrastrukturminister Åsa Torstensson vill effektuera en beställning från redarna, tvinga fram ett svenskt internationellt register, sparka iland 30004000 svenska sjömän. Här har vi ett nytt exempel på den högervridna alliansregeringens så kallade arbetslinje.

bestämmanderätt över landets viktiga frågor. De kommer inte att nämna att EU årligen spenderar 25 skattemiljarder på informationskampanjer — läs propaganda.

Undertecknad betvivlar att Europafacket, där Wanja Lundby-Wedin är ordförande, kan nå fram till något annat än en blek kompromiss vad gäller EU:s utstationeringsdirektiv, alltså något som EU-kommisionen, Sveriges överförmyndare, i nåder kanske kan tänkas godkänna.

Lyckligtvis är vi inte insnärjda i eurons tvångströja, kan fortfarande föra en friare penningpolitik. Fallet Grekland visar på svårigheten med en valutaunion för en kontinents högst olika ekonomier och länder. EU-EMU-ideologin innebär att – när ländernas valuta inte är flexibel – tvingas folken att vara flexibla med lönesänkningar och andra försämrade villkor som följd.

Något som förtjänar socialdemokratiskt och fackligt stöd?

EU är lönenedpressande utom när det gäller EU-byråkratins egna anställda och deras oförskämt höga löner, låga skatter och andra förmåner.

Alltför starka band?

När partiets toppar nu lovar skärpning av S-politiken om den rödgröna oppositionen vinner valet är det lämpligt att gå något tillbaka i tiden.

Sverige slog under förutvarande Sregeringen rekord i privatisering och bolagisering av offentlig verksamhet: tele, el, järnvägar, post och annat. Denna S-politik användes som avskräckande exempel i utländsk debatt, även av liberala politiker.

I klarspråk: man vek sig för marknadskrafterna.

S bäddade för de försämringar som har drabbat arbetslösa och sjuka och som nu tillfullo genomförs av den borgerliga regeringen. Forsatta privatiseringer och annat har gjort det mesta dyrare: el, vård, medicin, läkare, tandläkare, bilprovning för att nämna något.

Fackliga ledares godtrogenhet Vid EU-folkomröstningen 1994 hade säkerligen många LO-medlemmar och andra röstat nej om de hade haft klart för sig godtrogenheten hos S-politiker och fackliga toppar inför de löften som påstods vara garantier.

Kvitto på medlemskapet är nu Lavaldomen, att kollektivavtalen är i fara. Detta skulle aldrig kunna hända enligt S. ”Lita på oss” var Mona Sahlins förrädiska löfte i TV, 1994, inför folkomröstningen om medlemskap i EU. Från fackligt håll sades att Sverige hade fått garantier för att Lex Britannia inte skulle påverkas vid ett EU-inträde.

Wanja Lundby-Wedin, då vice ordförande i LO, och LO:s styrelse, lät meddela ”att EG har garanterat att man inte vill störa eller ingripa i svensk arbetsrättstradition…” Wanja Lundby-Wedin och andra EU-trumpeter struntade i varningar från S-regeringens egen utredare, Sven-Hugo Ryman. I nuet och i Lavaldomen slår EUdomstolen fast att Lex Britannia är ett otillåtet handelshinder.

30 Sjömannen 2/2010

Fackföreningsrörelsen har starka band till socialdemokraterna. Vissa ledare har visat större trohet mot S än mot de medlemmar som avlönar dem.

Hur har fackens medlemmar lönats?

Socialdemokraternas toppar med Mona Sahlin i spetsen röstade ja till Lissabonfördraget utan att kräva undantag som skulle se till att svenska kollektivavtal skall gälla alla företag som verkar i Sverige. I socialdemokraternas verkställande utskott ingår LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin och Metalls ordförande Stefan Löfven.

Lissabonfördraget, ny grundlag för EU, innebär att Sverige i viktiga frågor, överlämnar rätten att stifta lagar från riksdagen till EU. Första Maj och snart val. Då behöver Socialdemokraterna LO-folkets röster, då är medlemmarna bra. Socialdemokratiska EU-anhängare, talare på Första Maj, kommer inte, vill inte, tala om att Sveriges medlemskap i EU, Arbetslös-unionen, är hindret för social trygghet, rättvisa och

Socialdemokratins högersväng

Sponsrar alliansen Yttersta högerns Svenskt Näringsliv sägs under mandatperioden ha sponsrat alliansen med cirka två miljarder. Säkerligen satsar SN ytterligare ekonomiskt på bor-

gerlig seger i årets riksdagsval.

Leif Pagrotsky, vaken S-politiker, har i olika sammanhang tagit upp att statliga företag är medlemmar i Svenskt Näringsliv, att det största medlemsföretaget räknat i medlemsavgifter lär vara Posten.

Han undrar bland annat om Posten har någon åsikt om att högerpolitik är bra för Sverige? Vem bestämmer vad Posten tycker, ägarna, svenska folket? Eller höga chefer?

Pagrotsky menar att det är märkligt att statliga företag är medlemmar i Svenskt Näringsliv, en politisk högermegafon, vars syfte är att påverka staten. ”Ännu konstigare är att SVT och Sveriges Radio är medlemmar i en politisk lobbyorganisation som de samtidigt skall granska, och som dessutom är emot hela idén med radio och teve till allmänhetens tjänst.”

Tilläggas kan att vissa tevejournalister vid intervjuer, särskilt när det gäller borgerliga politiker, tycks ha glömt konsten att ställa kritiska följdfrågor. ”Smaaajlet”, finansminister Borg, tycks helt ha charmat journalisterna.

Martin Gelin, frilansjournalist i USA 2001 – 2009, varnar på Aftonbladets kultursida, 31/3, för att amerikansk mediakultur sprids till Sverige. Detta hotar demo-

kratin, att vissa journalister förvandlas till ”maktens stenografer”, alltså maktens påhejare.

Hur som helst dominerar de tolkningar av vad som sker i samhället av den borgerliga pressen. Arbetarrörelsen har små möjligheter att påverka opinionen. Exempel är rubriker som skriker ut: ”Strejk stoppar påskhandel”, istället kunde rubriken vara ”Låga löner tvingar Handels strejkvarsla”.

Den borgerliga dominansen är förkrossande med över 90 procent av ”vanliga” dagstidningar. Låt inte detta leda till ytterligare reträtter vad gäller arbetarrörelsens, vänsterns och fackens papperstidningar!

Sekotidningen har gått ned från sexton nummer till sex årligen. Hur många arbetsplatsreportage, texter mot högerkrafterna, hur många insändare från medlemmarna, förvinner?

Jag är övertygad om att ännu har papperstidningar inte spelat ut sin roll. Detta skrivs utan nedvärdering av webbsidor, nättidningar, bloggar — det finns folk och väljare som läser enbart papperstidningar eller både och.

I fackförbundspressen är, vid sidan av det fackliga, kulturinslagen viktiga. De har

varit och är en del i den motståndsrörelse som bekämpar borgerlig dominans. Kommer Sjömannens pappersutgivning att fortsätta? Beror allt på vilka som vinner valet, om ett internationellt svenskt register införs eller inte?

I LO-Tidningen nr 6 skriver arbetarförfattaren Mats Berggren att den borgerliga regeringen ”har förstått kulturens sprängkraft. Det är därför den lägger ned nästan allt som ska göra det lättare för litteraturen att nå arbetarklassen. Arbetarrörelsen verkar inte ha förstått. Hur ska man annars förklara att den har låtit sina kulturella kanaler slamma igen.”

För att återgå till Svenskt Näringslivs miljardstöd åt de borgerliga är det givet att organisationen, om de borgerliga vinner valet, vill ha vinst på satsat kapital. Till vinsterna hör bland annat att Lex Laval spikas, att strejkrätten begränsas, att sympatiåtgärder förbjuds; att turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist slopas – Svenskt Näringsliv tål inte uppstickare som håller på sina rättigheter, i klarspråk: – Håll käft anställde om du inte vill få kicken!

När detta skrivs, 5/4, är avtalsrörelsen ej avslutad. Men Metalls avtal ger en bra bild av detta ”mäktiga” facks foglighet.

Ove Allansson

The Swedish Mercantile Marine Foundation

REWARD 2011 For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow´s safe, environmentally friendly and ergonomic workplace in the Swedish merchant fleet.

We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding:

Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice.

s greater maritime safety s reduced risks at work and off duty on board s improved operating and material economy s general environmental and/or economic improvements s greater operating reliability s measures promoting comfort and well-being

The proposals, which could be written in English, will be examined by the Foundation’s technical expert group after which the board of the Foundation will decide on which proposals are to be rewarded. The Foundation has earmarked approximately SEK 500,000 for these awards.

The Swedish Mercantile Marine Foundation awards prizes every year for proposals in these areas.

In addition, the Foundation rewards commendable contributions or outstanding seamanship during a sea rescue operation or an accident onboard.

Proposals must have arrived at the Foundation not later than 31 October, 2010. The rewards will be awarded during spring, 2011. Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus The Swedish Mercantile Marine Foundation Katarinavägen 22, SE-104 65 Stockholm, Sweden 0HONE s &AX E-mail: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

Sjömannen 2/2010 31

Sjöman och stand up artist!

Spanienfrivilliga Föreningen Spanienfrivilligas vänner bevarar minnet av de svenska spanienfrivlliga som på 1930-talet som frivilliga bekämpade Francos fascister.

Många av de frivilliga i Spanien var sjömän.

De som är intresserade av at gå med i föreningen kan skriva till adressen: Svenska Spanienfrivilligas Vänner, Box 68, 272 22 Simrishamn eller skicka en E-post på till: brigadas_internacionales@yahoo. se Medlemsavgiften är normalt 100 kronor. Arbetslösa, studerande, ungdomar och pensionärer betalar 50 kronor. I avgiften ingår medlemstidningen Salud.

Matros i Broströms, ombud på sjöfolkets repskapsmöte och allt mer uppmärksammad stand up artist. Trots att Martin Johansson bara är 25 år har han redan hunnit med en hel del.

I samband med repskapsmötet i Varberg visade Martin också upp sina stand up-talanger inför en uppskattande sjöfolkspublik.

— Efter sjömansskolan i Visby har jag seglat i sex år och jobbar för närvarande på Bro Anton, berättar Martin Johansson.

— Det är en bra båt och ett bra gäng ombord. Jag är yngst i besättningen. Det har jag förresten varit på nästan alla mina båtar.

— Samtidigt kan det ibland vara svårt att få tiden att räcka till för mina framträdanden eftersom jag på senare tid alltmer börjat etablera mig inom stand up-genren.

— På sikt vill jag satsa 100 procent på

humor, försöka slå igenom som artist.

Annars har Martin nästan avbrutet seglat sedan 2005.

— Det har blivit törnar på kanske tio veckor för att sedan vara hemma i ett par veckor.

— Jag är intresserad av samhällsfrågor, av politik och är fackligt intresserad. Så när jag fick möjlighet att bli ombud på repskapsmötet tvekade jag inte att ställa upp.

Det är viktigt att lära sig mer om våra rättigheter. Själv räknar jag med att segla några år till Sedan får vi se om det går att kombinera med min stand up-satsning.

Martin Johansson har bland annat framträtt som stand upare på Henriksberg i Göteborg och i Kalmar.

För att uppleva mer av Martin gå in på hans häftiga blogg som har adressen

cmj.blogg.se LJ

Lex Laval valfråga

har hört att rika hjältekatten GustavusAdolfi tycker det blir bra med en svensk yrkesarmé. Militären kan ju lätt, efter några lagändringar, sättas in mot demonstranter och strejkande arbetare.

Eftersom yrkesarmén avlönas av skattebetalarna är det inte mer än rätt att den sätts in mot skattebetalande arbetare. Ådalen är ett stolt minne, predikar Gustavus-Adolfi 32 Sjömannen 2/2010

Frågan om hur Sverige ska hantera följderna av EG-domstolens dom i det så kallade Lavalmålet blir en viktig valfråga.

Det framhöll för en tid sedan LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Detta sedan riksdagen skickade frågan om en eventuell vilandeförklaring av regeringens lagförslag Lex Laval till Konstitutionsutskottet.

“Går regeringens lagförslag igenom så öppnas dörren för låglönekonkurrens och en situation där löner och villkor successivt pressas nedåt för alla på svensk arbetsmarknad”, framhöll Wanja LundbyWedin och fortsatte: “Den rödgröna oppositionen har krävt en vilandeförklaring i ett år. Betänketid behövs också före ett beslut som kan inskränka vår grundlagsskyddade föreningsfrihet och förhandlingsrätt.”

Bon Voyage Janne” Vår fine skeppskamrat på Stena Carrier, matros Jan-Erik Sjöholm, har hastigt avlidit hemma den 1 mars 2010. Detta har kommit som en chock för oss. Han blev 61 år.

Janne växte upp i trakten kring Hangö i Finland. Sexton år gammal gick han till sjöss i Broströmsfartyg i oceanfart. Åren 1971-90 arbetade Janne iland, bland annat som tryckare och arbetsledare på tidningen Aftonbladet.

Han började 1990 i Stena Line på Stena Saga. Därefter blev det Stena Gothica och Stena Carrier.

Janne hade en förunderlig inverkan på oss alla ombord med sitt lugna och trevliga sätt.

Han hetsade aldrig upp sig utan spred glädje, förtroende och trygghet, speciellt till de yngre arbetskamraterna. Han var en man som man ville ha vid sin sida i svåra situationer, i alla situationer.

Janne! Det här kunde inte ha varit meningen. Du seglade vidare alldeles för ung och för fort. Familjen ”Stena Carrier” sörjer dig tillsammans med din käresta.

Bon Voyage.

Tack för god vakt!

Dina skeppskamrater

Avliden Förste reparatör Jan-Erik “Wille” Wilhelmsson har avlidit 69 år gammal.

Han seglade under sina sista 15 år till sjöss i Stenas linje mellan Varberg och Grenå. Dessförinnan seglade han i många år i utebåtar i ett stort antal rederier och fick alltså uppleva den gamla goda tiden till sjöss.

Tack för God Vakt!

Vila i Frid!

Arbetskamraterna i Stena Nautica

SEKO sjöfolks utbildningar 2010

SEKO sjöfolks utbildning

Fartygsmiljö 5 dagar:

FAM1 24-28 majGöteborg Sista ansökningsdag: 9 april 2010 Målgrupp:Deltagarna skall vara förtroendevalda skyddsombud eller huvudskyddsombud alternativt ha annat uppdrag i skyddskommitté eller klubbstyrelse som rör arbetsmiljöfrågor.

Innehåll:Fartygssäkerhetslagen, arbetsmiljölagen, arbetsmiljöavtal, kemiska hälsorisker, försäkringar m m. Övrigt: Deltagare erhåller ett (1) kursstipendie per kursdag vid fullgjord utbildning.

Kursanmälan Kurs:...................................................................................

Plats och tid:............................................. ..........................

Namn:............................................................. ...................

FAM2 18-22 oktober Göteborg Sista ansökningsdag:3 september 2010

Personnummer: .................................................................

Målgrupp: Deltagarna skall ha genomgått Fartygsmiljökurs steg 1. Deltagarna skall även vara förtroendevalda skyddsombud eller huvudskyddsombud alternativt ha annat uppdrag i skyddskommitté eller klubbstyrelse som rör arbetsmiljöfrågor.

Innehåll: Fartygssäkerhetslagen, ritningslära, farligt gods, ergonomi, handlingsprogram m m. Övrigt:Deltagare erhåller ett (1) kursstipendie per kursdag vid fullgjord utbildning.

Plats:

24-26 maj 13-15 september 11-13 oktober 19-21 oktober

Stockholm Stockholm Malmö Göteborg

Postnummer: ...............Postadress: ...................................

Telefonnummer: .................................................................

Rederi och fartyg: ...............................................................

Befattning: ..........................................................................

Medlemsutbildning externat 3 dagar: Kursdatum:

Adress: ...............................................................................

Sista ansökn.dag: 23 april 13 augusti 10 sept.

17 sept.

Målgrupp: Alla medlemmar som vill lära sig grundläggande fackliga rättigheter.

Innehåll: Kollektivavtalet, AT-journaler, försäkringar, en liten inblick i aktuella lagar, arbetarrörelsens historia, opinionsbildningsarbete med mera. Övrigt: Medlemsutbildningen är en externatkurs. Medlem skall söka den utbildning som är nära bostadsorten, då en förutsättning för kursen är att man bor hemma och går kursen under dagtid. De som inte bor nära någon av dessa orter skall kontakta studieenheten.

Deltagare erhåller ett (1) kursstipendie per kursdag vid fullgjord utbildning.

Fackligt uppdrag: ..................................................................

Har deltagit i förbundskurser/LO-kurser: ............................

Underskrift..........................................................................

Datum.................................................................................

Insändes till:

SEKO sjöfolk Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Årsmöte med kultursällskap Sjöfolkets Kultursällskap håller sitt årsmöte i Stockholm den 5 maj.

— Alla medlemmar i kultursällskapet är välkomna till årsmötet, hälsar Berit Blomqvist, sekreterare i kultursällskapet.

— Som vanligt har vi mycket på gång i

kultursällskapet där en av höjdpunkterna förstås är vårt deltagandet i bokmässan i Göteborg i september i sjöfartsmontern.

Vid bokmässan lanseras boken “Kärlek till sjöss”. Mer än 100 noveller har kommit in till kultursällskapet på detta tema.

=_~ae dhh Vii g~YYV Y^\# K^ ~g Zc ^YZZaa [ gZc^c\ jiVc W^YgV\ [g c hiViZc# 9^ii hi Y WZ] kh [ g Vii k^ h`V `jccV g~YYV a^k i^aa h_ hh# <Z Zii W^YgV\ ZaaZg Wa^ bZYaZb e lll#hhgh#hZ# 9j `Vc dX`h g^c\V %,,"*,. %% .%#

Sjömannen 2/2010 33

Klubbordförande i SEKO sjöfolk Allandia Klubbordförande Tedde Scott Rederi Allandia AB M/S Birger Jarl Box 1151, 111 81 Stockholm Mobiltel: 070 541 47 46 E-mail:tedde.scott@hotmail.com Vice klubbordförande FredrikThorn adress se ovan Destination Gotland AB Klubbordförande Christer Engström Besöksadress: Skeppsbron 14 Postadress: Box 1234, 621 23 Visby Telefon: 0498 20 18 00, direkttel o fax:: 0498 20 18 93 Mobiltel: Christer 070 564 0604 Vice klubbordförande Åke Lindström E-mail:sjofolk@gotlandica.se Broström Ship Management AB Klubbordförande Mats Olsson Stiftelsev. 10 A, 818 31 Valbo Telefon och fax: 026 13 34 60 Mobiltel: 070 67 67 372 E-mail:mats.olsson@brostrom.se Göteborg - Styrsö Skärgårdstrafik AB Klubbordförande Ralf Lindgren Postadress: Gödebergsvägen 18, 437 34 Lindome, Tel. 031 99 35 94 Mobiltel 0705 69 64 71 E-mail:goderb@hotmail.com Finnlines Ship Management AB Klubbordförande Per-Åke Finné Box 158, 201 21 Malmö Mobiltel: 070 617 68 18 E-mail:finnlines@sjofolk.se Vice klubbordförande Andreas Sörensson Moblitel +46736 873181 Klubb Stockholms skärgård Klubbordförande Kenneth Österlund Lådna, 130 33 Gällnöby Telefon och fax: 08 542 47 455, Mobiltel 070 239 84 75 E-mail: kenneth.osterlund@sjotrafiken.se Vice klubbordförande Jesper Löngren Mobiltel 070 628 0971 jesperlonngren@hotmail.com

Stena Line Klubbordförande Jens Ole Hansen E-mail: jensole.hansen@stenaline.com Direkt nr: 031 85 51 67 Fax 031 85 53 80 Vice klubbordförande Göran Dahlman E-mail:goran.dahlman@stenaline.com Direktnr: 031 85 51 69 Thomas Stenberg E-mail:thomas.stenberg@stenaline.com Direktnr: 031 85 53 56 Adress: Stenaterminalen, Masthuggskajen, 405 19 Göteborg Svitzer Sverige AB Klubbordförande Tor Leif Davidsson Gamla Medbovägen 21 454 93 Brastad Telefon: 0523 477 40 Mobiltel: 0761 263347 E-mail:torleif.davidsson@telia.com TT-Line Klubbordförande John Thörnlund.

Besöksadress: Hamngatan 9 ”Ångkvarnen” Postadress: Box 94, 231 22 Trelleborg Telefon: 0410 560 00 eller direktnummer 0410 562 46, fax 0410 562 66 Mobiltel: 070 548 24 08 E-mail:sjofolk@ttline.se Vice klubbordförande Robert Douhan Transatlantic Klubbordförande Christer Lindgren Allévägen 81 192 76 Sollentuna Mobiltel. Christer 070 377 47 06 E-mail: christer.lindgren@rabt.se Fax: 08 754 63 76 1:e vice klubbordförande Hans Lindqvist Postadress: Silvåkragatan 37, 254 58 Helsingborg Telefon:042 12 49 91 Mobiltel: 0705 30 30 40 E-mail: hans.lindqvist@rabt.se 2:e vice klubbordförande Ulf Jörgensen Terntank Skagen Klubbordförande Sonny Ryberg Mobiltel: 0709 57 85 66 E-mail:sonny.ryberg@telia.com

Rederi Eckerö Sverige AB Klubbordförande Ulf Öhman Stampvägen 8 G2 FI-20540 Åbo Telefon: +358 400 53 85 67 E-mail:fortroendeman@birkaparadise.com Scandlines Helsingborg och Trelleborg Klubbordförande Åke Sönerud Besöksadress:Terminalgatan 1 Postadress: Knutpunkten 43, 252 78 Helsingborg Telefon: 042 18 62 14 Mobiltel 0705 18 62 14 Fax 042 18 62 15 Vice klubbordförande Tiziana Cavalli De Lonti Mobiltel: 0730 55 69 24 E-mail:seko.hbg_trg@scandlines.se

Wallenius Marine AB Klubbordförande Björn Jonasson Box 17086, 104 62 Stockholm, Telefon: 08 772 05 00 Mobiltel: 070 772 06 99 E-mail: bjorn.jonasson@walleniusmarine.com Viking Line Klubbordförande Ilkka Pekkinen Viking Line, Norra Gatan 4 AX-22100 Mariehamn Telefon: +358 405 87 3852 E-mail:huvudfortroendeman.vr@vikingline.se Vice klubbordförande Carl-Mauritz Skoglund

Tallink/Silja Line AB Klubbordförande Folke Matrosow Besöksadress Södra Hamnvägen 50 Postadress: Box 27295 102 53 Stockholm Telefon: 08 666 34 11 Fax: 08 666 34 18 Mobiltel:070 623 34 41 E-mail: seko@tallinksilja.com Vice klubbordförande Karin Barth

Sjöfartsverkets Sjömansservice Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping Telefon 011 19 10 00 Sjömansservice Media Box 16290, 103 25 Stockholm

Rosenhill- Göteborg

Kaknäs - Stockholm

Köpenhamnsgatan 25, 418 77 GöteborgTelefon 031 647 960

Kaknäsvägen 30 Box 272 77, 102 53 Stockholm Telefon: 08 663 24 21

Adresslista SEKO sjöfolk www.sjofolk.se MEDLEMSSERVICE

Tel 0770 45 79 50

(medlems- och a-kasseärenden) Besökstider: Fjärde Långgatan 48, Göteborg mån-fre 9-15. Lunch 11.30-12.15

Telefontider: mån-tors kl 9.00-11.00 och 13-15, fre13-15 Från utlandet ring +46 770 45 79 50

TALSVAR A-KASSAN

Tel 020-678 00 00

Övriga fackliga ärenden Kontakta i första hand klubbordförande i ditt rederi (se listan på motstående sida)

SEKO sjöfolk i Göteborg Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon vx: 031-42 94 20 Telefontid: 8-16 (övrig tid hänvisas till direktnummer) Fax: 031-42 95 01 e-mail: sjofolk@seko.se

Ordförande Kenny Reinhold kenny.reinhold@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 30

Ombudsman Karl-Arne Johansson karl-arne.johansson@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 37

Sekreterare Jonas Forslind jonas.forslind@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 34

Ombudsman Peter Skoglund peter.skoglund@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 24

Kassör Chang Strömberg Chang.stromberg@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 32

Lennart Johnsson chefredaktör Sjömannen sjomannen@seko.se Direktnr och mobil

031-42 95 43

SEKO sjöfolk i Stockholm Barnhusgatan 10, 1 tr ö.g.

111 23 Stockholm Fax: 08-411 69 40

Ombudsman Dennis Sirviö dennis.sirvio@seko.se 031-42 95 23 Direktnr och mobil

Ombudsman Chang Strömberg chang.stromberg@seko.se 031-42 95 32 Direktnr och mobil

Ombudsman Eva Bertlett eva.bertlett@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 22

Boka alltid tid med ombudsmännen!

SEKO sjöfolk i Helsingborg Karl Johans Gata 12 252 67 Helsingborg Fax: 042-18 75 85

Är det något medlemsärende du vill diskutera med en ombudsman, tänk på att boka tid med denne.

Detta gäller för samtliga ombudsmän på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg.

OBS! Besök förbokas per telefon alternativt mail.

ITF-sektionen (International Transpor t Workers’ Federation) Annica Barning, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 14 Carl Tauson, ITF-samordnare SEKO Mobil 070-592 68 96 Direktnr 08-791 41 17

Sven Save, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 13 042-37 43 35 Kontor 042-37 43 45 Fax

Peter Lövkvist, biträdande ITF-samordnare Transport 070-626 77 89 Mobil

Göran Larsson, ITF-inspektör Transport Mobil 070-626 77 88

Göran Nilsson, ITF-inspektör Transport Mobil 076-100 65 12

POSTTIDNING Sjömannen, Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg