2010_3

Sjรถmannen nummer 3 juni - juli 2010

En shanty fรถr Obbola Sidorna 4-7

I vänsterkant På gatorna i Grekland, Spanien och Portugal har de senaste månaderna tiotusentals människor demonstrerat i protest mot nedskärningarna som gjorts i spåren av ländernas usla ekonomier. Och säkert har ett land som Grekland länge levt över sina tillgångar.

Men frågan är samtidigt vem det är som levt över sina tillgångar. Orsaken till krisen är knappast att vanliga grekiska arbetare har haft det för bra. Grekland är fortfarande ett av de fattigaste länderna i EU. Istället beror landets nuvarande problem till stor del på att de rikaste grekerna i årtionden gjort det till en sport att inte betala någon skatt.

Det är därför grekiska fackförbund i demonstrationerna har fört fram paroller om att det är de som orsakat krisen som ska betala, och inte vanliga löntagare.

Grekiska kapitalister, och inte minst landets mäktiga redarfamiljer, har under åren knappast betalat en enda drachmer eller Euro i skatt.

Det är något vi bör tänka på när dystra svenska borgerliga nationalekonomer i TV-studiorna påstår att åtstramningarna mot de fattigaste grekerna och spanjorerna är nödvändiga. Över hela Europa drar åtstramningens spöke fram och överallt är det de svagaste grupperna som ska betala priset för att makteliterna har försnillat pengarna.

Därför är det egentligen märkligt att demonstrationerna och protesterna runt om i Europa inte varit ännu kraftigare.

Istället har i val efter val, med Grekland som ett undantag, reaktionära och ibland också öppet främlingsfientliga partier fått flest röster runt om i Europa.

Spåren förskräcker men det gäller att förändra denna europeiska trend i det svenska riksdagsvalet i september.

Utan att ta till överord är det lätt att inse att det svenska valet på många sätt är ett ödesval. Jag vågar inte tänka på vilka negativa förändringar av arbetsrätten det skulle bli med fyra år till med Reinfeldt.

Vi kan alla göra en aktiv insats genom att placera borgarna Borg och Reinfeldt och deras medspelare på avbytarbänken den 19 september!

Sjömannen nummer 3 juni - juli 2010

Tärnvåg seglar idag med DIS-flagg.

Hur ser egentligen de svenska riksdagspartierna på den svenska sjöfarten och vilken är partiernas inställning till ett Svenskt Internationellt Skeppsregister. Det var några av frågorna som Sjömannen ställde till riksdagspartiernas sjöfartspolitiska talespersoner. Läs svaren på Sjömannens frågor på sidorna 24-25. Av de sju partierna i riksdagen var det bara Moderaternas talesperson som inte ville ge ett svar.

Ur innehållet i övrigt “Ett SIS-register löser inte sjöfartens problem”

sid 8-9

“DIS en katastrof för danskt sjöfolk!”

sid 10-11

“Vi satsar på att nå medlemmarna”

sid 14

“Svensk sjöfart behöver en rödgrön regering”

sid 16-17

Tuff utmaning skapa fler sjöjobb i EU

sid 22-23

Sjömanshusstiftelsen delade ut en halv miljon

sid 26

Erica motionär i toppklass!

sid 26

Information in English

page 31

Plus Hamnronden, Mellis, krönikor med mera

Sjömannen utges av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år Postadress: Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon: 031 - 42 94 20 När växeln är stängd: 031 - 42 95 43

Lennart Johnsson E-mail: sjomannen@seko.se 2 Sjömannen 2/2010

Chefredaktör Lennart Johnsson Ansvarig utgivare: Kenny Reinhold E-mail: lennart.johnsson@seko.se Prenumerationsavgift: 150 kr/helår Postgiro 426000 - 6 Årgång 80, 2010 Tryck: Litorapid Media AB 2010 Omslagsbild: M/S Obbola Foto: Anders Wällhed

Tvetydigt budskap till SIS-utredaren Under den senaste månaden har SEKO sjöfolk haft inne fyra personer som jobbat hos oss, både på hel- och deltid. Deras arbete går ut på att hjälpa sjöfolket att göra allt för att stoppa ett eventuellt införande av ett Svenskt Internationellt Skeppsregister, SIS. Jag skulle vilja göra en kort reflektion över hur vårt arbete är upplagt, hur vi tänkt och planerat detta tillsammans med erkänt duktigt folk utanför vår organisation.

I dagsläget är det bara en utredning, som dessutom har ett tvetydigt budskap till utredaren. Han skall både se över hur man skall göra den svenska flaggan mer konkurrenskraftig och säkerställa återväxten inom landet för att sedan titta på ett införande av Svenskt Internationellt Skeppsregister, inget lätt uppdrag precis.

Vi har gemensamt konstaterat att vi för närvarande inte kan köra en medial och folklig kampanj mot ett SIS, eftersom vi inte vet vad utredningen kommer att innehålla.

Vi har därför, i samråd med duktiga opinionsbildande experter, valt att grundligt lägga upp en strategi.

Detta gör vi för att dels lägga upp vårt arbete inför valrörelsen, men även för att lägga grunden och förbereda hela organisationen till den dag då utredningens rapport släpps.

Beroende på vad utredningen innehåller ska vi då ha en organisation som står påtå och snabbt och kraftfullt kan starta upp den kampanj alla vet att vi kommer att sätta igång.

Det känns bra på många sätt. Vi har duktigt folk som hjälper oss, vi har ett otroligt bra stöd från medlemmarna och vi kommer att ha det från gemene man om vi behöver sätta igång med en stor kampanj.

På SEKO sjöfolks årsmöte i mars 2010 antogs ett uttalande mot ett inrättande av ett SIS. Detta uttalande har vi sedan vidarebefordrat för att andra organisationer skall kunna anta vårt uttalande, samt för att få fler både medvetna om problemet och söka stöd i vår sak från dem.

Senaste tillfället vi bad om ett stöd och stöduttalande var på NTF:s kongress i Bergen i mitten av maj månad. NTF i detta fall är Nordiska Transportarbetarefederationen, en nordisk transportorganisation som representerar ca 400.000 transportarbetare i Norden.

Nästa mål för oss är att få stöd från ITF, Internationella Transportarbetarfederationen som representerar ca 750 fackförbund med 4,6 miljoner transportarbetar-

Ledarsidan Kenny Reinhold medlemmar i 154 länder. ITF håller sin 46:e kongress i Mexico City, Mexico, i början av augusti. På kongressen, som kommer att pågå i drygt 10 dagar, planerar vi från den svenska SEKO-delegationen att föra upp ett uttalande till vårt stöd från denna dynamiska världsomfattande organisation.

Utan överdrift kan man säga att arbetet i ITF i mångt och mycket har bidragit till hur det svenska löneläget för sjöfolk ser ut. Detta trots att ITF överhuvudtaget inte har att göra med de speciella nationella förhandlingar som vi för.

Men man kan i korthet sammanfatta det så här: om våra nationella kamrater runt om i världen hade haft ett högre löneläge och kanske viktigast av allt, ett avlösningssystem värt namnet, så hade inte svenska eller för den delen europeiska redare valt eller känt sig tvingade att flagga ut till sina internationella register, eller för den delen andra exotiska flaggor.

Svenska Sjöfolksförbundet och sedermera SEKO har alltid, i alla år, prioriterat det internationella arbetet mycket högt.

Detta då förbunden alltid förstått nödvändigheten med det internationella engagemanget.

Den internationella verksamheten har dessutom inte alltid enbart varit på det rent fackliga planet utan har även omfattat arbete på social- och näringslivsplanet.

Om alla världar hade varit perfekta, tänkt vilken makt 4,7 miljoner transportarbetare skulle kunna ha. Tänk om alla hade haft förutsättningen, eller kunna leva efter bevisen ”enade vi stå, söndrade vi falla”: tänk vilka gemensamma krav vi då skulle kunna ställa på de, ursäkta

uttrycket, oförskämt dåligt betalda tranporter som vi idag kan se.

Så länge man kan skicka oförädlat gods till andra sidan av världen och sedan förädlat, om man nu kan kalla en räka från Norge som är skickad över halva jordklotet till Kina för att bli skalad, tillbaka till ursprungslandet utan att konsumenten märker något på priset, ja då är priset på transporter löjligt billigt.

Så länge inte redarna eller nån annan aktör i transportkedjan anammar den fackliga devisen som skulle fungera även i deras kretsar, ”enade vi stå, söndrade vi falla,” och gett varandra löftet, att de inte skall ta en transport under givet och överenskommet pris bland ”medlemmarna”, så skulle även transportnäringens aktörer kunnat konkurrera på laster med sin kompetens och service, och inte på sina priser.

Exakt samma devis som vi som anställda arbetar under genom våra kollektivavtal och med A-kassan som en garant att detta skall fungera. Alltså att inte arbeta för en lägre lön än den som överenskommits. Skulle en kamrat bli arbetslös så finns det ett ekonomiskt incitament för att stävja viljan eller tvånget att ta arbete till ett billigare pris.

Vi är övertygade om vikten av internationellt arbete. Ju mer man inser sambandet mellan kostnaderna för en internationell sjöman och en svensk, så blir det internationella fackliga arbetet självklart för alla. Det är synd, som sagt, att inte arbetsgivarna insett det ytterst kloka tänket om att ”Organize Globaly”. Detta skulle ha hjälpt framförallt de europeiska och nordiska redarna.

Till sist vill jag tillönska alla Sjömannens läsare en riktigt trevlig sommar.

Efter det att vi alla förhoppningsvis har haft en möjlighet att vila upp oss gäller det att efter sommaren sätta igång med arbetet på riktigt igen. Vi har ju ett val som närmar sig, den 19 september. Glöm inte detta datum. Utnyttja din demokratiska rättighet att gå och rösta i valet.

Vi vet idag hur de två olika blocken tänker agera i sjöfartsfrågorna framöver och det är ganska enkelt att beskriva det ganska kort och koncist som följer.

Det röd-gröna laget tar klart och tydligt, även rent ideologiskt, avstånd från ett inrättande av ett SIS. Det blå laget har initierat en utredning och kommer högst sannolikt att inrätta ett sådant register, som dessutom ligger nära deras genomgående negativa ideologiska inställning till löntagarnas rättigheter. Sjömannen 2/2010 3

EN SHANTY FÖR OBBOLA

Hur låter en arbetssång i ett modernt ro/ro fartyg ständigt pendlande över pappershavet? I vilken tonart sjunger en sammansvetsad orkester med en skeppare, en maskinchef, en förste maskinist, reparatör, båtsman, matroser och en kock ombord?

Besättningslistan skvallrar om 13 personer. Tre av dem är filippiner och seglar på TAP-avtalet. Ett kollektiv sammansvetsade under 6 veckor till sjöss, lunkande i en evig trad. Sökande sig fram och åter mellan svenska pappersproducenter och lossningsmetropoler i Rotterdam och Tilbury.

Text o bild: Anders Wällhed Just nu talar vi om ms Obbola. Ett fartyg specialkonstruerat för transport av pappersprodukter. Ungefär 6000 000 ton varje år sägs det, vilande på SCA-axlar och långsiktiga transportavtal. För så var det från början. Herrar redare bredde ut armbågarna över konferensborden, tittade varandra djupt i ögonen och sa: ”Först undertecknar vi kontrakten, sedan bygger vi fartygen.” Och så blev det.

I juni 1966 levererades ms Obbola efter några månaders försening, på hösten samma år hennes medsystrar ms Ortviken och ms Östrand.

Till det yttre vet vi att ms Obbola och hennes två medsystrar räknas som världens främsta och kanske mest effektiva 4 Sjömannen 3/2010

pappersleverantörer på haven. Specialkonstruerade för kassetter som var för sig klarar 60 ton pappersrullar i olika format.

Alla försedda med hjulförsedda så kallade translifter som körs in i längdriktningen under kassetter, som lyfter och låter dem slukas i det stora hungriga lastgapet.

Matade med terminaltraktorer i något som skulle kunna liknas vid ett Sisyfosarbete. Men någon kung från Korint står inte på fartygsbryggan, bara en skeppare som känner sitt fartyg sedan tretton år tillbaka.

Om det finns en modern Sisyfos så heter han i så fall Tonnageskatt. Ett spöke närmast osynligt för den borgerliga alliansen. En regering som med stor fallenhet har stoppat all överlevnadsstrategi för den svenska handelsflottan längst ner i byrålådan. Och låst ordentligt. Allt medan både tappare och svensk besättning sjunger en shanty, en arbetssång som snart kan förvandlas till en svanesång: Obbola, Obbola, lossning och lastning, Obbola, Obbola, sådant är livet, Obbola, Obbola, allt är beräknat, Obbola, Obbola, hur blir vår framtid.

Utanför gallergrinden Vi sitter utanför Skåneterminalen i Helsingborgs hamn. En gravt medelålders skribent och en betydligt yngre vice klub-

bordförande hos SEKO sjöfolk, inhyst i Transatlanticflottan. Han heter Hans Lindqvist. Det är den första fredagen i juni 2010.

Vi är en minut försenade och terminalens gallergrindar stängs framför våra snopna nyllen. Ytterligare en halvtimma måste förspillas på några uppställda vägsvin innan porten åter öppnas.

Nåväl. Stängda portar öppnar möjligheten till klarspråk. Hans Lindqvist är djupt engagerad i en viktig, närmast livsavgörande kampanj som SEKO sjöfolk just nu intensifierar. En kampanj som på olika sätt vill förhindra ett införande av ett internationellt fartygsregister.

Hasse, han kallas så, svarar med långa vokaler på frågorna om svenskt sjöfolks framtid. Allt ligger i stöpsleven.

På ett styrelsemöte i London den 12 maj återtog ACL sitt beslut av flagga ut fem av sina G3-fartyg. Men en vindpust åt rätt håll betyder inte att vinden vänder till förlig vind för svenskt sjöfolk.

Svensk sjöfartspolitik är, och har egentligen alltid varit, de snabba kastvindarnas bransch. För bara några år sedan såg det gynnsamt ut för den blågula flaggen. Året 2006 såg det dessutom riktigt bra ut. Inflaggningen talade sitt entydiga språk. Broströms flaggade in inte mindre än sex båtar och Transatlantic lovade att inte vara sämre.

Förhoppningen om en tonnageskatt såg ut att förbättra konkurrenskraften för den svenska handelsflottan och redarna hade sannerligen inte så mycket att klaga på.

Tanken var uppenbart god. Förslaget som innebar att rederierna skulle betala en avgift beräknad på den egna flottans storlek. En skatteteknisk kompensation där redarnas vinst kunde återinvesteras i fartygen.

Men det hela slutade i, som vi brukar säger i Göteborg, ”en fis i vinden.” I juni 2010 har fortfarande inget hänt. I alla fall inget nytt under solen. Regeringen vill som vanligt plocka hem alla skattepengar utan omvägar.

I dagsläget är det inga parter som vill träffas, menar Hasse och då kan det omöjligt hända något. Kanske finns det en möjlighet att en röd/grön regeringsbildning i höst börjar kommunicera frågan och gräva upp utredningen ur alliansens byrålåda.

Det förefaller i alla fall ytterst tänkbart.

Det som däremot står fullständigt klart är att möjligheten att behålla en svensk handelsflotta under svensk flagg förutsätter en ny regering. I det sammanhanget är det väl ganska självklart att valet hösten 2010 är ett ödesval för svenskt sjöfolk.

Och medveten om detta borde väl ingen sjöman i den svenska handelsflotta tveka i vilken urna röstsedeln skall läggas.

sätt blir Helsingbors hamn en akutintagning för sargade fartyg tillhörande Transatlantic. Det förklarar också varför det sitter två sotare i Obbolas mäss och sörplar kaffe. Sotningsdöden för svensk sjöfart bör uppfattas hotande nära , men sotningen ombord kommer aldrig att upphöra.

Den absoluta nutiden

Brännhet fråga?

Tiden är mogen och gallergrindarna öppnas till den slutna och väl bevakade hamnen. Det är dags att gå ombord.

När det sker har redan en tidsbild låst sig på våra näthinnor. För bara några dagar senare bordade israelitiska kommandosoldater fartygen i den hjälpkonvoj som styrde mot Gaza. Lastade med förnödenheter till ett plågat folk.

Ombord i hjälpkonvojen mördades 9 människor. De flesta skjutna i huvudet på nära håll. En värld fördömde övergreppet och först efter fyra dagar vågade åter solen titta fram och återspegla sitt vita ljus under ett rostigt ankare i fören på Obbola.

Det är ännu tidig förmiddag. I aktern lastas skräppapper från kartongindustrin för återvinning. Tusentals levande träd kan få ytterligare en frist i avverkningens skogar. En halvmeter under kajen vid aktern på Obbolas styrbordsida knäböjer några svetsare, noggrant upptagna med att byta ett plåtparti på fartygets styrbordssida.

Liggetiden i Helsingborgs hamn är så generöst tilltagen att till och med stora reparationsarbeten är fullt möjliga. På så

Det glöder om svetslågan på kajen men hur brännhet är frågan om det svenska sjöfolkets framtid i vår handelsflotta. Svaren finns inte ens på Transatlantics huvudkonor i Skärhamn. Rederiet som i alla avseenden måste betraktas som ansvarsfullt kan knappast lämna några garantier.

Detaljfrågor surfar på ytan som en krusning över Öresund. Frågorna är många.

Vad innebär TAP-avtalet för det exakta antalet anställda ombord? Hur kan Europaavtalet med enhetslön påverka framtiden och möjligheten att behålla svensk flagg?

Och inte minst frågan om vad ett medlemskap i SEKO sjöfolk betyder för att få behålla en svensk besättning?

Helsingörs slott syns på andra sidan sundet där sundsfärjan ”Hamlet” också pendlar i osäkerhet. Och förmodligen ställer sig samma fråga som sin dramatiska namne i Shakespeare stora drama. Frågan om att ”vara eller inte vara?” Och som bara kan besvaras efter valutgången i höst.

I dagsläget öppnar storsjöavtalet möjligheten att provanställa personal under 6 månader.

Kocken Richard Sundholm är med sina 23 år en av de yngsta i Obbolas besättning.

Fackklubbarna avvaktar prövotiden men vill självklart snabbt teckna fackligt medlemskap. Sagt i förbifarten.

Ombord är det dags för matrosen Mika Peltola att mönstra av. Frun och barn kommer ombord. Trängs med skepparen mellan gymmet och byssan. Skepparen hälsar artigt på gästerna och säger: ”Mika är den bästa matros man kan tänka sig”.

Frun ler och Mika svarar. ”Tack, då skall jag åka hem ett tag och försöka vara en lika bra familjefar.”

Skepparen ombord heter Martin Persson och har funnits på fartygsbryggan i Obbola lika länge som fartyget har seglat.

Dessförinnan avverkade han 27 olika fartyg. Började som styrman i gamla Broström. Även han förundras över sjöfartsbranschens ostyrbara svängningar.

För bara drygt ett år sedan gick det knappt att få tag i en maskinist, idag finns det plötsligt för många. Detta är den eviga sinekuren för handelsjöfarten.

Ibland är allt som grädde på kocken Richard Sundholms handstöpta mos, ibland finns det knappt potatis. Symboliskt uttryckt. På frågan om vad Martin tror om hotet om en total utflaggning kommer svaret snabbt. ”Jag är inte så insatt, men av det som jag har förstått, så är allt åt helvete.”

Manskapsutrymmena ombord i det vita ro/ro fartyget står denna fredag i tidig juni tomma. De flesta har gått iland. Gymmet står övergivet.

I det folktomma dagrummet ligger en årgång av Tidningen Sjömannen i bokhylSjömannen 3/2010 5

lan. Det är ordning i den båten.

Andre styrmannen ombord vill absolut att den nya simbassängen akter om bryggvingen måste uppmärksammas i Sjömannen. Fartygets nya stolthet. En liten plastbassäng med stor sannolikhet inhandlad i en leksaksaffär i Sundsvall. Den ligger snällt platt på plats och låter sig fotograferas utan plaskande besättning.

Operakocken En matros finns kvar i sin hytt. Ligger och sover efter många arbetstimmar. Skulle säkert inte uppskatta att bli väckt. En enkät över hur SEKO sjöfolks medlemmar ser på framtiden ombord på Obbola skulle denna försommardag nog bli ganska tunn.

Den fackliga väckelserörelsen, om det fortfarande finns en sådan, måste söka sig ut på ett bredare däck.

Båtsmannen ombord vill inte svara på några frågor. Han äntrar en terminaltraktor, lyfter en bal skräppapper och försvinner, klädd i hamnens orangefärgade skyddsväst, in i fartygsmagens mörker.

Kocken Richard Sundholm sveper med wettexduken över den rostfria diskbänken i byssan och sätter på ännu en balja svart kaffe. Nyss har han gräddat en mörk chokladkaka , tätt beströdd med kokosflarn.

Richard är ung, bara 23 år gammal.

Kockyrket till sjöss har han prövat i två och ett halvt år.

SEKO sjöfolkare blev han redan från början. Ryktet säger att han fick sin tillsvidareanställning i byssan därför att han arbetat som kock på Operakällaren i Stockholm.

Obbolas “nya” swimmingpool.

6 Sjömannen 3/2010

Reparatör Jan-Olof Nordlander gick till sjöss 1969. Hans första båt var Munksund.

Richard skyndar sig att dementera: ”Så var det inte alls! Jag var bara praktikant.”

Richard tog snabbt bäring på kockyrket till sjöss. Så fort kockutbildningen var klar.

Uppvuxen på Ekerö jobbade han en sommar på Skärgårdsbåtarna innan några vikariat i Transatlantic säkrade framtiden. ”Men fram till pensionen tänker jag nog inte hålla på”, säger han.

Att sjömanskockarna blir livstrogna sitt yrke i handelsflottan tillhör definitivt en svunnen tid. Jobbet är stressigt för en ensam matlagare ombord. Det vet alla.

Men några griniga matgäster finns inte. De är kvar på Operakällaren. De påmönstrade filippinarna har nu varit ombord så länge att de helt vant sig även vid svensk husmanskost. Till kvällen väntar kålpudding.

Numera en helt filippinsk maträtt. Över Obbolas alla funktioner ombord är generationsspridningen god. Här finns unga styrmän, unga maskinister, en medelålders skeppare och till och med en och annan gammal stöt som inte har förstått att sjömansyrket är ett genomgångsyrke. I alla fall nu för tiden om man betraktar sjömansskolornas statistik. Efter tjugo år är knappt 10 procent kvar i yrket.

Men en och annan gubbe klöser i alla fall fast i Obbola. Kämpar som upplevt tiden med salttabletter och Nicholdsons Salva. Detta nämnt utan att fördjupa sig i detaljer.

Några kvinnliga sjöman finns inte ombord på denna resa.

Kvar ombord dessa korta timmar i hamn är Jan-Olof Nordlander. Reparatör ombord och en av dem som blivit sjömansyrket troget. Utresan skedde redan 1969 med ms Munksund, byggd året innan. Då fanns det drygt 30 man ombord.

Jan-Olof hamnade först i byssan. Blev kvar knappt ett år, sedan blev det maskin.

Och där blev han kvar. Hela tiden har han varit fackligt ansluten. ”Det är inget jag tänker på”, säger han. ”Det är självklart, man betalar sin avgift och ser glad ut.”

Någon oro för framtiden hyser han inte i bröstet under sitt blåställ. Jan-Olof tycks

inte tolka världen i dåtid och nutid. Horisonten är och förblir densamma. Ofta betraktad över kanten på en kaffekopp.

En stillsam seans under avbrottet i arbetet.

Så som alltid sjömän har betraktat linjen mellan hav och himmel.

Kvar i yrket Jan-Olof har seglat i mer än fyra decennier och reparatörsyrket har under den tiden överlevt de stora strukturförändringarna till sjöss. Service och underhåll har inte helt gått att rationalisera bort.

Medan han har seglat har ett helt samhällssystem i land bytt flagg. Gruvor, stålverk, järnvägar, sjöfart och bostadsbyggande har offrats i den nya världsordningens strömvirvlar av konkurrens och frihandel.

Till och med fackets positiva inställning till alla konkurrensideologier har varit närmast total. Världen har förändrats. JanOlof har seglat. Så ser det ut. Familjen finns i Sundsvall och i augusti väntar 6 veckors ledighet.

Under hela förmiddagen fortsätter svetsningsarbetet på Obbolas yttre plåtar.

Ett högfrekvent väsande ljud knappt fem meter från byssans fönster.

Kocken Richard har påbörjat lunchen.

Chili con Carne. Det som förr kallades

Hasse Lindqvist är vice klubbordförande för SEKO sjöfolk i Transatlantic.

köttfärsgryta. Även det kulinariska språket ombord har förändrats. Men löken och paprikan ser ut som den brukar.

Richard hackar sig fram under tiden som han berättar om sin vän från kockutbildningen. Han som nyss hamnade i DISregistret när det svenska rederiet flaggade

ut. Men som fick behålla kockjobbet.

En herre som vi känner som klubbordförande Hasse tränger sig in i samtalet. ”Så bra att han fick behålla jobbet”, säger han. ”Men en sak är säker. Nästa gång en ny kock skall tillsättas så inte fan blir det en svensk!”

Rösta utomlands Den 19 september är det val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige.

Du som är ombord på ett fartyg i utrikes fart kan brevrösta. Beställ material för brevröstning på brevrost@val.se. Materialet innehåller det du behöver för att rösta, inklusive instruktioner och blanka valsedlar. Brevrösten måste postas från utlandet. Den får postas tidigast den 5 augusti och ska ha hunnit fram till valdagen.

Om du vill kan du rösta på en svensk ambassad eller konsulat. Se www.val.se för adresser och öppettider. Allt du behöver ta med är din id-handling.

Kontakta Valmyndigheten för mer information Tel: 020-825 825 (från utlandet: +46 8 635 69 00) +HPVLGD ZZZ YDO VH ( SRVW YDOHW#YDO VH På en blank valsedel kan du skriva namnet på partiet du vill rösta på.

Lägg en valsedel i varje kuvert, en för varje val.

Sjömannen 3/2010 7

“Ett SIS-register löser inte sjöfartens problem” — Målet med vår kampanj är att informera om vilka negativa konsekvenser ett Svenskt Internationellt Skeppsregister, ett SIS-register, skulle få på arbetsmarknaden. Det berättar SEKO sjöfolks ordförande Kenny Reinhold.

— Kampanjen kommer i första hand att pågå fram till riksdagsvalet i september.

Därefter får vi se hur det blir beroende på valutgången, säger Kenny.

Text: Lennart Johnsson Fyra personer har projektanställts av SEKO sjöfolk för att arbeta med information både till medlemmar, till politiker och andra.

Den pågående utredningen om ett Svenskt Internationellt Skeppsregister, beställd av centerpartistiska näringsministern Åsa Torstensson, är ett stort orosmoln för svenskt sjöfolk.

Trots allt upplever Kenny Reinhold ändå att det den senaste tiden varit något positivare tongångar från en del redare.

— För vissa rederier ökar åter lasterna även om raterna inte är uppe på tidigare nivåer, säger Kenny.

— En viss ljusning verkar det alltså vara i branschen. Samtidigt finns förstås en oro för vad krisen i Grekland kan innebära.

Det senaste rederiet som övergett den svenska flaggan är Sirius. Det tidigare Donsöbaserade rederiet har flaggat ut sina åtta båtar till DIS-flagg.

— Vi har förhandlat med Sirius med krav på att svensk arbetsrätt ska fortsätta gälla för alla ombord och vi har också fått ett avtal för den svenska besättningen som erbjuds följa med. Samtidigt som det är positivt att de anställda har sina jobb kvar är det på sikt ingen bra lösning för besättningen, anser Kenny Reinhold.

Sirius har efter utflaggningen flyttat sitt kontor till Fredericia på Jylland.

Också ACL hade tidigare i år långt gångna planer på att flagga ut sina båtar.

— Efter många förhandlingar lyckades vi här till slut nå en positiv lösning vilket innebär att ACLs fem båtar fortsätter köra under svensk flagg, berättar Kenny Reinhold.

— Från början var rederiet helt inställt på att flagga ut med start redan i början av detta år.

— Förhandlingsklimatet under diskussionerna med ACL var bra och konstruktivt. Vi blev överens om att avtalet ändras från ett storsjöavtal till Europaavtalet samt att vissa anpassningar görs som innebär att det för företaget blir besparingar.

8 Sjömannen 3/2010

— Trams och inget annat, kommenterar SEKO sjöfolks ordförande Kenny Reinhold vissa redares uppfattning att ett Svenskt Internationellt Register skulle lösa sjöfartens alla problem.

Hur ser du på att vissa i branschen tydligen verkar tro att ett Svenskt Internationellt Register skulle lösa alla problem?

— Det är trams och inget annat, framhåller Kenny Reinhold.

— I de enskilda diskussioner vi har haft med ett antal redare framhåller så gott som alla att ett sådant register inte är lösningen på de nuvarande problemen.

— Fackligt har vi stoppat registerförslaget en gång och kommer att göra vad som krävs för att göra det på nytt.

— Oavsett vilken regering det blir efter valet i höst är det en komplicerad process att kunna genomföra den förändrade lagstiftning som krävs. På sikt är risken uppenbar att införandet av ett SIS-register skulle innebära att den svenska modellen på arbetsmarknaden begravs.

— Att vissa redare vill ha ett Svenskt

Internationellt Register för att det ser bättre ut med den blågula flaggan på deras båtar är direkt pinsamt. De redare som flyttar till ett sådant register bidrar inte till någonting för vårt land.

Kenny Reinhold betonar att samtliga svenska sjöfackliga organisationer bestämt tar avstånd från registerplanerna.

— Inte minst därför är jag optimistisk om att vi även denna gång ska kunna stoppa registret.

— Den pågående utredningen kring bland annat registret ska vara klar i oktober. Denna gång kör vi igång vår kampanj tidigt eftersom det är viktigt att brett nå ut med vårt budskap. Vi kommer att göra det som krävs för att stoppa ett eventuellt registerförslag! Vår kampanjorganisation är redan uppbyggd och vi drar nu igång för fullt.

Enligt Kenny innebär SIS-kampanjen bland annat att de personer som har projektanställts kommer att gå ut i båtarna för att informera medlemmarna om vad ett register innebär.

— Jag utgår från att våra klubbordföranden aktivt hjälper till med detta arbete.

Självklart kan alla medlemmar på olika sätt göra en insats genom att skriva insändare i sina lokala tidningar, genom att kontakta lokala politiker och liknande.

SEKO och SEKO sjöfolk arbetar också på att få en ändring av de förändrade sjuklöneregler för sjöfolk som den borgerliga majoriteten i riksdagen för en tid sedan beslutade om.

svenska regeringen inför ILO för brott mot ILO-stadgan.

— Regeringens agerande här är märkligt med tanke på att arbete pågår bland EU-länderna med att anta ILOs nya så kallade superkonvention för den internationella sjöfarten, anser Kenny Reinhold.

— SEKOs uppfattning är att när ett land som Sverige har börjat förbereda sig för att ratificera konventionen går det inte att införa förslag som innebär försämrade villkor för det svenska sjöfolket.

— Tyvärr har borgerliga politiker i riks-

Bedrövlig förändring

Det var den Centerpartistiska näringsministern Åsa Torstensson som för en tid sedan, efter en träff med några redare, tog initiativet till att inleda en utredning om att eventuellt införa ett så kallat Svenskt Internationellt Skeppsregister.

Utredningens slutsatser kommer att presenteras i slutet av oktober 2010.

För att införa ett Svenskt Internationellt Skeppsregister måste flera lagändringar göras och den svenska arbetsrätten skulle i grunden ändras.

Bland annat krävs följande förändringar av arbetsrätten på sjöfartens område: – Sociallagstiftningen måste skrivas om så att den diskriminerar icke-européer.

– Lagen om anställningsskydd, LAS, måste skrivas om att så att det blir saklig

— Att ändra sjuklönereglerna för sjöfolket var bedrövligt och riskerar att slå hårt mot våra medlemmar, säger Kenny Reinhold.

— Vissa medlemmar riskerar med de nya reglerna att förlora flera tusen kronor i månaden.

I riksdagsdebatten kring sjuklöneförslaget visade de borgerliga politikerna att de inte förstod bakgrunden till sjöfolkets på papperet hyggliga sjuklönesystem.

Försämringen av sjuklönereglerna börjar gälla från februari 2011.

SEKOs bedömning är att de förändrade sjuklönereglerna bryter mot flera av FNs arbetsmarknadsorgan ILOs konventioner.

SEKO kommer därför att stämma den

dagen gång på gång under den här mandatperioden visat att de inte förstår hur sjöfarten fungerar, fortsätter Kenny.

— Det framgår också i den nyligen presenterade tillväxtutredningen kring den svenska sjöfarten att okunskapen är stor hos många politiker om den svenska sjöfartens betydelse.

— För SEKO sjöfolk är det därför viktigt att vi ständigt för en dialog med politiker från olika partier och här borde vi utan tvekan ha varit betydligt aktivare under de senaste åren.

-

Centerminister drog igång SIS-utredning grund för avsked av det svenska sjöfolket.

– Medbestämmandelagen, MBL, måste skrivas om så att de svenska sjöfackliga organisationerna förlorar rätten att teckna kollektivavtal samt rätten att förhandla med arbetsgivarna.

Införs ett sådant register är risken enligt många bedömare uppenbar att det innebär slutet för svenskt manskap och befäl i svenska fartyg.

— Den allvarliga förändring av arbetsrätten som ett Svenskt Internationellt Skeppsregister innebär kan nästa gång även drabba svenska löntagare iland om regeringen Reinfeldt vinner riksdagsvalet i september, betonar SEKO sjöfolks ordförande Kenny Reinhold.

LJ Sjömannen 3/2010 9

“DIS en katastrof för danskt sjöfolk!”

Det danska internationella skeppsregistret DIS har inneburit att det sedan länge inte finns något manskap från Danmark kvar i DIS-flaggade båtar.

— Idag tvingas också fler och danska befäl gå iland. Deras ersättare kommer från lågkostnadsländer, berättar Henrik Berlau, förhandlingssekreterare för det danska fackförbundet 3F sjöfolksavdelning Sömaendenes Forbund.

Text: Lennart Johnsson Trots att DIS infördes år 1988, för 22 år sedan, fortsätter 3F att rättsligt bekämpa registret.

— Gång på gång har danska regeringar fällts av FN-organet ILO för att DIS bland annat bryter mot organisationssrätten, säger Henrik Berlau när Sjömannen träffar honom på 3Fs stora huvudkontor i centrala Köpenhamn.

Berlau har under många år varit facklig företrädare för danskt sjöfolk.

— Jag började min fackliga bana i Sömaendenes Forbund. På den tiden var legendariska Preben Möller Hansen ordförande i förbundet, säger Berlau som gick till sjöss första gången 1968.

— Först seglade jag som däckselev och senare som matros. Från mitten av 1970talet blev jag fackligt aktiv på allvar och valdes in i förbundets ungdomsutskott.

Henrik Berlau seglade i långfart i flera år men började i mitten av 1970-talet på båtarna mellan Köpenhamn och Malmö.

Var Sömaendenes Forbund en stor organisation på denna tid?

— Ja, det var vi. Som mest hade vi drygt 20 000 medlemmar på 1970-talet. På den tiden var det självklart för sjöfolk att vara fackligt organiserade. Vi hade avdelningar i New York, Yokohama, Genua, Rotterdam och Antwerpen och hade även representanter i Manila och Bangkok. På en del platser hade vi nära samarbete med de svenska och norska sjöfacken.

Den fackliga medvetenheten var stor.

— Efter en tid fick jag frågan om jag ville börja på förbundet som resesekreterare, något som innebar att jag skulle besöka fartyg i olika hamnar. Främst besökte jag båtar i danska, tyska, holländska och brittiska hamnar. Det var i hamnar där det var många anlöp av mindre fartyg.

— Det var i de små fartygen med mindre besättningar som bekymren fanns och som det därför var viktigt att besöka. År 1991 avlöste Henrik Berlau Preben Möller Hansen som ordförande i förbundet.

— Ett av mina första initiativ var att försöka skapa anslutning till dåvarande SID, 10 Sjömannen 3/2010

— Vi kommer att på olika sätt fortsätta bekämpa DIS, säger Henrik Berlau, förhandlingssekreterare i det danska fackförbundet 3F.

idag 3F. Orsaken till detta var flera men en av de väsentligaste var att DIS hade införts. Vi insåg att DIS skulle innebära gigantiska utmaningar för förbundet som vi inte klarade av att lösa på egen hand.

— En annan orsak till samgåendet var att Danmark var i full gång med att bygga stora broförbindelser över Stora Bält och Öresundsbron vilket skulle innebära konsekvenser för sysselsättningen i färjetrafiken, fortsätter Berlau.

— Något senare kom debatten om att avskaffa taxfreeförsäljningen som också skulle betyda att antalet anställda i färjorna skulle reduceras.

— Inför dessa hot insåg Sömaendenes Forbund att vi måste göra något och vi valde att gå ihop med det större förbundet SID, idag 3F. — Många rederier i de traditionella sjöfartsländerna har alltid haft ett hatförhållande till de fackliga organisationerna. De har i princip bara accepterat fackföreningar när det varit nödvändigt för dem att göra det, säger Henrik Berlau.

— I och med att de internationella registren kom såg redarna möjligheten till att slippa ”besvärliga” europeiska fackföreningar. Denna inställning har de flesta redare fortfarande.

Henrik Berlau berättar att DIS föreslogs av en borgerlig regering.

— Registret byggde på tre saker. Först var det att när ett fartyg kom in i registret frigjorde sig redarna från tidigare överenskommelser som de haft med de danska sjöfackliga organisationerna i nästan 100 år.

Enligt min mening var det en otroligt juridisk kupp, en expropriering av existerande överenskommelser.

— Redarna frigjorde sig från de gamla överenskommelserna och dessvärre kunde nya överenskommelser för vår del enbart tecknas för sjömän i Danmark. Slutligen skulle lönerna betalas som nettolöner oavsett om du var dansk eller icke dansk.

— De danska organisationerna hade ingen rätt längre att teckna avtal för utländskt sjöfolk som arbetade i DISbåtar.

— I och med DIS var det inte längre möjligt för oss att kunna konkurera med besättningar från låglöneländerna.

Redarna sa till oss att ”vi beklagar men nu är det goodbye till samarbetet med danska förbund.” De framhöll att de hade lagliga överenskommelser med utländska fackliga organisationer.

— Bara på något år förlorade vi 80 procent av jobben i långfarten. De återstående 20 procenten har försvunnit under de kommande åren.

Hur är det på befälsssidan för danskt sjöfolk?

— Det har gått lite långsammare men idag märks tydligt samma utveckling. Vad jag förstår finns det inte längre kvar några andra styrmän och andre sjöingenjörer i långfart. I mindre rederier förekommer det att vi inte ens har kvar en dansk kapten.

Sedan en tid är det också tillåtet med exempelvis indiska kaptener i DIS-båtar.

— Sömaendenes Forbund försökte både före och efter det att lagen kommit

att aktivt bekämpa DIS på olika sätt. Det innebar att det uppstod en motsättning mellan befälsförbunden och oss som representerade manskapssidan.

— Officerarna hade större möjligheter att till en början få vara kvar i båtarna och accepterade snabbt att danskt manskap skulle få gå iland. Officerarna trodde naivt nog att de var fredade från att slängas iland vilket så här i efterhand visade sig vara en grov missbedömning.

Har socialdemokraterna och SF gått emot registret eller accepterar de det idag?

— Från början röstade socialdemokraterna mot lagen, främst för att partiet ansåg att lagen stred mot ILOs konventioner, svarar Henrik Berlau.

— När partiet fick regeringsmakten på 1990-talet försökte vi flera gånger sätta fokus på problemet, Men den socialdemokratiska regeringen Nyrup önskade inte att utmana A. P. Möller som helt dominerar dansk sjöfart.

— Danska S tog tyvärr istället hänsyn till A.P. Möllers totalt dominerade ställning. De efterföljande borgerliga danska regeringarna har självklart inte heller försökt förändra eller avskaffa DIS. Men Danmark har ju blivit fälld av FNorganet ILO flera gånger för diskrimineringen i DIS-registret?

— Ja, redan från början klagade vi hos ILO över att lagen bröt mot ett antal internationella konventioner. Dels att DISlagen begränsar danska fackliga organisationers möjlighet till att teckna avtal på danska arbetsplatser.

— Dessutom är DIS ett brott mot internationella konventioner i och med att utländska fackliga organisationers avtal gäller på danska arbetsplatser.

— Det första som vi fackligt gjorde var att verka för att ILO skulle förklara att DIS bröt mot flera konventioner, säger Henrik Berlau.

— Danmark har gång på gång prickats av ILO på grund av DIS. Varje år skriver exempelvis ILO i sin rapport till generalförsamlingen om vilka länder som bryter mot lika konventioner och varje år har det stått ett avsnitt om Danmark och DIS och att den danska regeringen måste förändra lagen för att den ska överensstämma med gällande regler.

Denna ILO-prickning har tyvärr olika danska regeringar negligerat. Danmark har de senaste drygt 20 åren hamnat i sällskap med fackföreningsfientliga regeringar som Kina och Burma.

— Fackligt har vi också försökt påvisa att DIS bryter mot EUs konkurrensregler.

EU godkänner att nettolöner kan betalas ut inom sjöfarten men kravet är då att

europeiskt sjöfolk ska kunna konkurrera med sina asiatiska kolleger.

— Men i Danmark har man gjort så att inte bara danska utan också sjömän från lågkostnadsländer som Filippinerna får nettolöner. DIS innebär alltså att danskt sjöfolks konkurrenssituation inte förbättras överhuvudtaget och därför har vi drivit ett mål mot Danmark i EU-domstolen.

— EUs medlemsländer kan ge statsstöd inom sjöfarten men målet måste vara att förhindra utflaggning, inte att ge stöd till icke EU-sjöfolk.

— 3F kräver vidare en lagändring som innebär att EU-medborgare ska omfattas av danska överenskommelser vilket de inte idag gör för exempelvis polskt sjöfolk.

Vi har drivit frågan till danska Arbetsdomstolen som avvisade vårt krav och ansåg att frågan skulle avgöras av medlingsdomstolen.

— Det står helt klart att DIS innebär en lång rad överträdelser, exempelvis av den europeiska människorättskonventionen som idag är en bindande del av EUdomstolens beslut. Vi undersöker därför nu möjligheten att lyfta DIS diskriminerande lagstiftning vid den europeiska människorättsdomstolen.

Henrik Berlau har jobbat mycket på internationell facklig nivå i ETF- och ITF-sammanhang.

— Jag försökte redan från början informera ITF om vad DIS-lagen innebar trots visst motstånd från de danska sjöbefälsförbunden. Det hela kulminerade i och med att ITFs Fair Practises Committeemöte år 2003 förklarade DIS som ett bekvämlighetsflaggregister.

— Ska ett fartygsregister betecknas som ett kvalitetsregister ska självklart fackliga rättigheter ingå som en naturlig del i detta, framhåller Henrik Berlau — ITF brännmärkte DIS-registret just på grund av att det bröt mot de fackliga rättigheterna.

Hur många danska sjömän förlorade sina jobb när DIS inrättades?

— Ganska precis 4000 danska jobb försvann.

Existerar fortfarande det traditionella danska skeppsregistret?

— Ja, det gör det men de enda fartyg som är registrerade i det är skolfartyg och färjor i inre trafik. All annan sjöfart är till 99,99 procent registrerad i DIS. — Fackföreningsverksamhet kan i demokratier självklart inte vara någon olaglig verksamhet. Men i Danmark är sjöfarten ett område där det finns en lagstiftning som förbjuder danska fackförbund att verka.

Har ni fått stöd av dansk fackförenings-

rörelse i övrigt i kampen mot DIS? — Ja, danska LO har i sitt arbetsprogram skrivit in att DIS-lagen måste ändras.

Men tyvärr är vi fortfarande i Danmark på defensiven fackligt. Så sent som i år gick LO i den centrala avtalsrörelsen ut med krav på att det skulle bli ett stopp på social dumping och att det måste bli större möjlighet att kunna kontrollera utländska arbetstagare när de arbetar i Danmark.

Detta krav accepterades också av arbetsgivarna fram tills att medlaren skulle komma med sitt avtalsförslag.

— Då accepterade arbetsgivarsidan att det var fel med social dumping överallt på arbetsmarknaden utom inom sjöfarten.

Säkert hade detta undantag för sjöfarten kommit efter begäran av den danska redareföreningen och ytterst av Maersk A.P. Möller. Dessvärre accepterade LO detta krav vilket för oss var ytterst olyckligt och upprörande.

För mig och för danskt sjöfolk var det en stor besvikelse att danska LO accepterade ett förlikningsförslag vilket innebar att det i princip är fritt fram för social dumping till sjöss. Den dag då LO gav vika i denna fråga var en besvikelsens dag, en riktig skitdag.

— Våra medlemmar finns i färjetrafiken och i inrikestrafiken. Vi har mycket få aktiva medlemmar i långfarten. Totalt har vi 1200 aktiva medlemmar idag. Är en liten förening.

— Själv kommer vi fortsätta kampen mot DIS rättsligt så länge som möjligt. Det är helt oacceptabelt att det idag i princip är olagligt för oss att fungera fackligt till sjöss på danska arbetsplatser på grund av DIS, säger en bestämd Henrik Berlau.

— Detta oavsett om vi även framöver kommer att ha ett mycket ansträngt samarbete med den danska redareföreningen.

Sjömannen 3/2010 11

12 Sjรถmannen 3/2010

Sjöfolk vid La Mano

Vinnarna i kärlek till sjöss Grattis alla vinnarna i tävlingen om att skriva bästa novellen på temat Kärlek till sjöss.!

Och då särskilt till Karin Poulsen som skrev vinnarbidraget tillsammans med Mona Lindberg. Karin vann redan för flera lår sedan tredjepriset i den novelltävling vi då ordnad.

VINNARNA: 1. Fripassagerarna på m/s Fina av Mona Lindberg och Kain Poulsen Med en driven penna skildras vår förmåga, och oförmåga, till medmänsklighet och människokärlek. Novellen blir inte sämre av att den har verklighetsbakgrund.

2. Jag saknar Dig inte av Niklas Magnusson Välskrivet och finstämt om längtan och saknad. Skildrar den som är kvar i land.

3. Victorias love check list av Jörn Hammarstrand Något så ovanligt som rolig satir om vår tids inte ovanliga karriärplanerande kvinna.

HEDERSOMNÄMNANDE:

För trettiotredje året i följd samlades hela arbetarrörelsen 1 maj vid La Mano i Stockholm i en värdig manifestation mot fascism och rasism och för att hedra dem som kämpade och stupade i Spanska inbördeskriget 1936-39.

Genomgående hos talarna från olika partier och fackföreningar var maningen till enighet mot fascismen, främlingsfientligheten och högern.

I vimlet vid La Mano hittade Sjömannens kamera Karl Mauritz Skoglund, aktiv i SEKO sjöfolks klubb i Vikinga Line och Björn Jonasson, med Röda Lanternans fana, klubbordförande i Wallenius Marine.

Sedan flera år genomförs också en manifestation till minne av de svenska

spanienfrivilliga på Masthuggsoroget i Göteborg.

Arrangör av denna manifestation är föreningen Spanienfrvilligas vänner med bland annat SEKO sjöfolk som medarrangör. Årets minnesmöte i Göteborg samlade ett rekordstort antal deltagare.

En av talarna i Göteborg var tidningen Sjömannens redaktör Lennart Johnsson.

Han lyfte i sitt tal fram den stora insats som det svenska sjöfolket gjorde till stöd för den spanska demokratin i kampen mot Francos fascister på 1930-talet. En majoritet av de drygt 500 frivilliga från Sverige i Spanien var sjömän.

Börje Graf

Hemkomsten av Gösta Bågenholm En rörande skildring av manlig oförmåga till kommunikation och samtidigt en skildring av längtan till gemenskap.

Var han ledsen när jag inte var hemma av Irene och Juris Ernheimer En äldre sjömans tankvärda reflektioner över havets och sjölivets lockelse, över kärleken till fru och barn samt de försakelser som sjömansyrket medfört.

Röda äpplen av Jenny Sköld Ömsint skildring av den åldrade sjömanshustruns tankar om livet, kärleken, havet och döden.

Känslor ombord av Ulrika Meden I några ögonblicksbilder ombord i ett färja fångas starka känslor som sorg och saknad, glädje och kärlek, bland både besättning och passagerare.

Berit Blomqvist sekreterare sjöfartens kultursällskap

.

Sjömannen 3/2010 13

“Vi satsar på att nå medlemmarna” — Jag ser fram mot att jobba med kampanjen och kommer att ge järnet för att informera våra medlemmar.

Det säger Jaana Åsberg, en av de fyra personer som SEKO sjöfolk har projektanställt för den nyligen inledda kampanjen mot de politiska planer som finns på att eventuellt införa ett så kallat Svenskt Internationellt Skeppsregister.

Text: Lennart Johnsson Jaana som arbetar i kallskänken i Silja Galaxy kommer att arbeta med kampanjen i Stockholm tillsammans med Carl Mauritz Skoglund, som arbetar i Cinderellas vinbar.

De övriga två som har projektanställts för kampanjen är Mikael Lindkvist som i vanliga fall arbetar på Scandlines och Hans Lindquist, vice klubbordförande i Transatlantic.

— Jag började i färjetrafiken i Stena 1991 och kom till Viking Line 2003, berättar Carl-Maurits Skoglund.

Jaana har varit anställd i Tallink/Silja sedan 1997.

— Men under flera somrar innan dess arbetade jag i Finlandstrafiken.

Gör fartygsbesök I Stockholmsregionen planerar Jaana och Carl-Mauritz att den närmaste tiden göra ett antal fartygsbesök för att informera medlemmarna.

— Utöver att informera medlemmarna är det viktigt att nå ut till politiker med varför införandet av ett SIS-register vore

Carl-Mauritz Skoglund, Jaana Åsberg och Mikael Lindkvist lovar att satsa för fullt för att informera medlemmarna om vad ett SIS-register innebär. Hans Lindquist kunde inte vara med när bilden togs.

en katastrof för svenskt sjöfolk och den svenska sjöfartsnäringen, framhåller CarlMauritz.

— Alla medlemmar kan göra en insats i kampanjen som nu drar igång på allvar, säger Jaana.

— Ni kan exempelvis skriva insändare till tidningar eller kontakta era lokala politiker Läs mer om hur kampanjen utvecklas på SEKO sjöfolks hemsida: www.sjofolk.se

Israel i samma liga som Somalias pirater Samma dag som Israels terrorattack mot konvojen Ship to Gaza blev känd antog SEKO sjöfolk följande uttalande: SEKO sjöfolk tar avstånd från Israels angrepp på internationellt vatten SEKO sjöfolk reagerar med bestörtning över den israeliska militärens angrepp på den civila fartygskonvojen Ship to Gaza på väg med förnödenheter till den instängda befolkningen i Gaza.

Israels angrepp, utförd på internationellt vatten, på de som befann sig ombord på Ship to Gazafartygen bryter både mot folkrätten och internationell sjörätt.

Våldet från Israels militärers sida har dessutom inneburit att flera ombord i de angripna fartygen dödades och skadades.

Angreppet innebär att staten Israel har place14 Sjömannen 3/2010

rat sig i samma liga som de hänsynslösa pirater som utanför Somalias kust angriper civila handelsfartyg.

SEKO sjöfolk utgår från att Sveriges regering och utrikesminister Carl Bildt kraftfullt tar avstånd från Israels oförsvarliga terrorhandling på internationellt vatten. Över hela världen har protesterna varit omfattande mot Israels angrepp som jämställs med sjöröveri av många då angreppet skedde på internationellt. vatten.

Till de skarpaste kritikerna hör Internationella Transportarbetarefederationen (ITF).

ITF håller Israels myndigheter som ensamt ansvariga för den provokativa stormningen av fartygen i konvojen.

Organisationen kräver att en fullstän-

dig och oberoende undersökning görs för att få fram alla detaljer i förloppet när israeliska soldater bordade fartygen i konvojen.

Samtidigt kräver ITF att Israels blockad mot befolkningen i Gaza upphör och att det internationella samfundet medverkar till en politisk lösning av den mångåriga konflikten.

En sådan lösning kan enligt ITF bara vara möjlig genom att en palestinsk stat upprättas.

— ITF har under många år samarbetat med israeliska och palestinska transportarbetareförbund för att förbätra situationen.

Israels angrepp mot konvojen kan vi bara uppfatta som ett allvarligt bakslag i detta arbete, framhåller David Cockroft, generalsekreterare i ITF.

Moderaterna alltid mot välfärdsreformer Varför propagerar ett fackförbund som SEKO för att medlemmarna inte bör rösta på högeralliansen i höstens val? .

Och varför talar fackliga företrädare så ofta om vikten av facklig-politisk samverkan?

Det är frågor som kanske en del ställer sig ibland. Svaren är egentligen rätt självklara om man studerar hur den politiska högern i modern historisk tid agerat när det gäller införande av olika välfärdsreformer i Sverige.

Från år 1904 och fram till idag har högern i Sverige oavsett om man kallat sig för Högerpartiet eller Moderaterna sagt nej till bland annat följande: Till allmän rösträtt Till allmän olycksfallsförsäkring Till åtta timmars arbetsdag Till införandet av sjukkassan Till införandet av en a-kassa Till höjda folkpensioner Till två veckors semester Till fria skolmåltider Till allmän sjukvårdsförsäkring Till allmänna barnbidrag Till tre veckors semester Till fri sjukvård Till ATP (Allmän Tilläggspension) Till fyra veckors semester Till 40-timmars arbetsvecka Till arbetsmarknadsreformerna på 1970-talet Till fri abort Till den femte semesterveckan Till partnerskap för homosexuella Till höjd sjukersättning Och slutligen sa moderaterna nej Till införande av tonnageskatt.

Däremot sa Högern/Moderaterna ja till apartheidsystemet och rasförtrycket i Sydafrika och partiet motsatte sig sanktioner mot apartheidregimen.

Moderaterna sa också ja till Irakkriget som samtliga andra riksdagspartier demonstrerade mot.

Självklart har moderaterna också sagt ja till sänkt a-kassa och sänkt sjukpenning och sagt ja till försämrad semesterlag.

Ville införa SIS Moderaterna sa dessutom år 1991 ja och var drivande med att försöka införa ett Svenskt Internationellt Skeppsregister för sjöfarten. Om ett sådant register införts skulle svenskt sjöfolk ha slängts iland och lågkostnadsbesättningar hade kunnat anställas på diskriminerande villkor.

Senast sa Moderaterna ja till kraftigt försämrad sjukersättning för det svenska sjöfolket.

Med andra ord har Moderaterna varit imponerande konsekventa med sin löntagarfientliga politik under de senaste drygt 100 åren.

Därför är det minst sagt olustigt att partiet de senaste åren försöker påskina att man är det nya arbetarpartiet.

Skrapar man bara lite på ytan är Moderaterna samma gamla löntagarfientliga parti som det alltid har varit. En röst på Moderaterna eller något av de andra högerpartierna i den borgerliga alliansen innebär med andra ord att risken är stor för ytterligare försämringar av den svenska välfärden.

Tillbaka till frågan kring vad den fack-

liga politiska samverkan har inneburit.

Konkret har denna mångåriga samverkan, den gemensamma styrka som den demokratiska arbetarrörelsen har kunnat visa upp lett till att många av välfärdsreformerna i Sverige har kunnat genomföras.

Utan denna samverkan hade vi knappast kunnat genomföra dagens välfärdsmodell, en modell vi med rätta kan känna oss stolta över.

I år ser det politiska landskapet något annorlunda ut i och med att vi för första gången har en rödgrön allians som tillsammans verkar för att det bildas en rödgrön regering efter riksdagsvalet i september.

Peter Skoglund ordförande i Sjöfolkets Socialdemokratiska Riksförbund

NTF kräver svensk sjöfart på svenska villkor!

Vid Nordiska Transportarbetarefederationens (NTFs) kongress i Bergen i maj antogs följande uttalande: Den borgerliga regeringen i Sverige har nyligen dragit igång en utredning om den svenska sjöfarten för att, som den säger, ge sjöfarten bättre konkurrenskraft.

Utredaren har bland annat fått uppdraget att se över möjligheten att införa ett så kallat Svenskt Internationellt Skeppsregister (SIS).

De nordiska fackföreningarna är av erfarenhet väl medvetna om konsekvenserna vid ett inrättande av ett andra register, och i de allra flesta fall innebär det att nordiska sjömän sparkas iland och byts ut

mot billigare besättningar, och nationella kollektivavtal bryts upp.

Vi samlade organisationer på NTF:s kongress i Bergen, Norge, den 18 – 19 maj 2010 uttrycker härmed vårt motstånd över den svenska regeringens planer på att införa ett SIS och uppmanar samtidigt den svenska regeringen att snarast lägga ner utredningen och skrota tankarna på ett internationellt register.

Vi stödjer dessutom SEKO, Facket för Service och Kommunikation, samt andra förbund i den svenska fackföreningsrörelsen och med kraft instämmer i kraven från våra svenska fackliga kamrater: Ja till svensk sjöfart under svenska villkor!

Nej till ett svenskt internatonellt skeppsregister och lagstadgad diskriminering ombord på svenskflaggade fartyg!

Från SEKO sjöfolk deltog på NTFkongressen Kenny Reinhold och Hans Lindquist.

Nordiska Transportarbetarefederationen – NTF, är en sammanslutning av femtio transportfackliga organisationer i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. NTF-förbunden organiserar ca 400 000 transportarbetare.

Medlemsförbunden är verksamma inom t.ex. sjöfart, godstransporter på väg, bensinstationer, spedition och lager, tidningsbud, oljeriggar, kollektivtrafik, hamnar, järnväg och civilflyg.

Sjömannen 3/2010 15

“Svensk sjöfart behöver en rödgrön regering”

— Sjöfarten är otroligt viktig för Sverige och måste därför ha bra förutsättningar att utvecklas positivt. Det anser de två socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Göteborg Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson. (Foto: Lennart Johnsson)

— Sjöfarten är otroligt viktig för Sverige. Därför kommer vi socialdemokrater att fortsätta verka för att svensk sjöfart ska ha bra förutsättningar att utvecklas.

Svensk sjöfart på svenska villkor är en självklar del i denna politik.

Det säger Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson, riksdasledamöter för S från Göteborg.

Text: Lennart Johnsson Claes-Göran Brandin har suttit 16 år i riksdagen, varav han de senaste 12 åren som ledamot i Trafikutskottet har varit ansvarig för sjöfartsfrågor i partiet. Gunilla Carlsson har under sina åtta år i riksdagen varit ledamot i Kulturutskottet.

— Samtidigt har jag ett stort intresse av sjöfart bland annat genom att jag kommer från Göteborg och genom att min man idag arbetar som styrman på en Stenafärja, berättar Gunilla.

För Brandin handlar det om de sista månaderna som riksdagsledamot.

— Ja, efter valet i höst får andra krafter ta över, säger den tidigare byggnadsarbetaren.

16 Sjömannen 3/2010

— Men fram till dess gäller det att satsa för fullt för en socialdemokratisk valseger.

De två riksdagsledamöterna är urgöteborgare även om Claes-Göran Brandin är född i Angered. Gunilla Carlsson växte upp i Härlanda församling på Hisingen och bor fortfarande kvar på ön.

För Brandin inleddes yrkesbanan i slutet av 1960-talet som byggnadssnickare.

— Jag var tidigt fackligt aktiv och medlem i SSU. Däremot har jag aldrig haft något intresse av att bli ombudsman utan har alltid velat jobba ute bland medlemmarna.

— När jag började engagera mig var det politiska intresset stort och det var heta politiska diskussioner i bodarna. I debatter med företrädare för bokstavsvänstern trimmades mina argument och jag insåg vikten av att kämpa för den demokratiska arbetarrörelsen. Tyvärr upplever jag att det politiska intresset inte alls är lika stort på arbetsplatserna idag.

— SSU var också en fantastisk politisk skola. När jag var på kurser på Bommersvik träffade och fick jag vid några tillfällen

tala med Tage Erlander som bodde i närheten.

Gunilla Carlsson har en bakgrund som aktiv i Handels. Hennes intresse för politik väcktes i mitten av 1990-talet när hon blev arbetslös.

— Jag jobbade då en tid på Träffpunkten med ett projekt för arbetslösa. Mina första politiska uppdrag fick jag i slutet av 1990-talet och för åtta år sedan kom jag alltså in i riksdagen. När jag blev riksdagsledamot jobbade jag med utbildningsfrågor på ABF så det var rätt naturligt att jag hamnade i Kulturutskottet.

Hur viktig är sjöfarten för Göteborg?

— Både sjöfarten och hamnen är otroligt viktiga för Sveriges sjöfartshuvudstad, svarar Claes-Göran Brandin.

— Innan regeringsskiftet vid förra valet var den dåvarande S-regeringen och Sledamöterna i riksdagen på väg att lyfta svensk sjöfart.

— Glöm inte att det var Socialdemokraterna som låg bakom den framgångsrika svenska sjöfartspolitiken i början av 2000-talet. För mig har det som ledamot

alltid varit viktigt att ha en bra dialog både med SEKO och med rederinäringen. Vi har alla ett gemensamt intresse av att näringen utvecklas positivt.

— Jag har hela tiden i Trafikutskottet haft täta kontakter med sjöfarten och näringen för att få veta vilka behov och krav som näringen har.

Vad det handlar om är att skapa förutsättningar som ger svensk sjöfart bra konkurrensvillkor och att vi behåller de svenska jobben till sjöss, framhåller Gunilla Carlsson.

Alllt hänger samman — Allt hänger samman. Svensk industri som Volvo och andra företag är beroende av en väl fungerande sjöfart för sina transporter.

Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson är mycket kritiska till hur den borgerliga alliansregeringen har hanterat sjöfartsfrågorna under mandatperioden.

— Hanteringen av tonnageskattefrågan är ett paradexempel på regeringen Reinfeldts misslyckade sjöfartspolitik, säger de.

— Före det förra valet låg en utredning klar som förordade tonnageskatt. Allt var i princip klappat och klart för den nya regeringen att agera. Men under fyra års tid har regeringen inte gjort någonting, inte ett dugg har hänt. Detta trots att ledande moderater, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, innan valet 2006, motionerade om att svensk tonnageskatt måste införas.

— Resultatet av regeringens icke agerande i denna fråga ser vi nu, framhåller en bister Claes-Göran Brandin.

— Idag håller stora delar av den svenska handelsflottan på att flaggas ut på grund av passiviteten. För mig är det obegripligt varför regeringen inte har verkat för att få igenom tonnageskatt eftersom hela riksdagen har krävt detta. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Reinfeldt och hans ministrar är ointresserade av sjöfart, struntar i om en hel bransch försvinner.

Vad anser ni om den pågående utredningen om att eventuellt införa ett svenskt internationellt register?

— Min bestämda uppfattning är att S aldrig kan acceptera ett sådant register.

Samtidigt är det viktigt att ni som facklig organisation agerar och visar vilka allvarliga konsekvenser för arbetsrätten ett sådant register skulle få, svarar Brandin.

— Vi får inte heller glömma att regeringen nyligen drev igenom allvarligt försämrade sjuklöneregler för sjöfolk, säger Gunilla Carlsson.

— Regeringens uppfattning är helt klart att den sjöfart som finns i Sverige ska klara sig på egen hand. Gör den inte det får den gå under. Detta trots att alla sjöfartsnationer i Europa har någon form av statligt stöd för sina handelsflottor.

— Idag har Sverige en välutbildad sjömanskår och det är viktigt att vi behåller den kompetensen, anser Claes-Göran Brandin.

— Vilka miljökrav och säkerhetskrav kan vi internationellt ställa på sjöfarten om vi inte längre har någon egen handelsflotta, fortsätter han.

Gunilla Carlsson och Claes-Göran Brandin framhåller att den borgerliga regeringen från första början har agerat för att försämra villkoren för fackföreningsrörelsen.

Agerar dubbelt

Göteborgaren Claes-Göran Brandin har varit sjöfartspolitisk talesman för S i 12 år.

— Regeringen agerar dubbelt. Samtidigt som moderata ministrar talar om vikten av starka fackliga organisationer agerar den i verkligheten för att försvaga fackföreningsrörelsen. Utvecklingen är oroande.

Dagens osäkra arbetsmarknad har skapats genom regeringens medvetna politik.

— För mig är det beklagligt att när regeringen gång på gång slår mot de svagare i samhället så är det ändå så tyst på arbetsplatserna, undrar Claes-Göran Brandin.

— Varför protesterar inte fler mot den orättvisa politiken?

I dagens ekonomiska kris är det viktigare än någonsin med facklig-politisk samverkan. Är det inte märkligt att Centerpartiet idag framstår som det mest löntagarfientliga partiet?

I åtta år har Gunilla Carlsson varit riksdagsledamot för S. Hon sitter idag i Kulturutskottet.

— Helt klart är det så, säger Brandin.

— Att Maud-Centern tagit över måste kännas olyckligt för gamla tidens centerpartister som ofta stod upp för svagare grupper och inte drog sig för att ibland samarbeta med arbetarrörelsen.

— Allra mest skämmer Centerns ungdomsförbund ut sig som till och med i olustiga kampanjer uppmanar ungdomar att vända facket ryggen, säger Gunilla Carlsson.

— Går vi tillbaka till sjöfartsnäringen är det nödvändigt med en röd-grön regering efter valet i september för att behålla och utveckla den svenska sjöfarten, säger Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson.

— Vill vi använda sjöfarten på ett bättre sätt måste vi vara kreativa, se framåt, anser Brandin.

— Naturligt vore att Sverige satsade på den kustnära och inre sjöfarten. Är det svårt att bygga ut slussarna i Trollhättan borde istället fler fartyg byggas som är anpassade efter dagens slussar. Ett utvecklat samarbete mellan hamnarna behövs också för industrin.

— Även om mycket fortfarande kan göras är sjöfarten det i särklass miljövänligaste transportsättet vilket borde få alla att inse att svensk sjöfart på svenska villkor och med svenskt miljötänkande bara måste ha en framtid!

— För att lyckas med detta kommer i alla fall vi att göra allt vi kan för att Sverige efter september 2010 ska ha en Socialdemokratiskt ledd regering, säger ClaesGöran Brandin och Gunilla Carlsson innan det är dags för dem med dagens nästa möte, nu med TCO-förbundet Unionen.Sjömannen 3/2010 17

(Riv gärna ut och spar m

Bra att veta som medlem!

Ny medlem i SEKO sjöfolk Du som är ny som medlem i SEKO sjöfolk måste för att bli medlem i SEKOs arbetslöshetskassa, själv skriftligen göra ansökan om inträde.

Ansökningsblankett för inträde finns på sidan här intill.

HAR DU ANSÖKT OM MEDLEMSSKAP I AKASSAN ÄNNU? OM INTE GÖR DET NU! Betalar du rätt medlemsavgift?

Läs under rubriken ”Medlemsavgifter för år 2010”. Där framgår även hur du går till väga om du vill söka/är berättigad till ändrad medlemsavgift.

Besöks- och telefontider på medlemsservice

Arbetslös Du skall gå till Arbetsförmedlingen och anmäla dig som arbetssökande 1:a arbetslösa dagen, även om du har utlagt vederlag Detta för att du inte skall missta din sjukpenningsgrundande inkomst på Försäkringskassan.

Du som betalar din medlemsavgift med inbetalningskort Inbetalningskorten sänds ut i mitten av månaden.

Arbetslös del av vecka Du som arbetar del av vecka samt stämplar upp resterande dagar av veckan, får endast kompletteringsstämpla i 75 dagar.

Därefter ges ersättning enbart för hel arbetslös vecka.

Har du frågor omkring detta kontakta oss på medlemsservice.

Måndag-torsdag klockan 09.00-11.00 samt 13.00-15.00, fredagar 13.00-15.00.

Besökstid 9-15. Det är lunchstängt 11.3012.15.

Boka alltid tid med ombudsmännen! Är det något medlemsärende du vill diskutera med en ombudsman, tänk på att boka tid med denne.

Detta gäller för samtliga ombudsmän på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg.

Nytt medlemsnummer till medlemsservice är 0770 45 79 50.

Från utlandet är numret: + 46 770 45 79 50 Ungdomsmedlemskap för medlemmar under 25 år SEKO sjöfolk har beslutat att införa ett ungdomsmedlemskap.

Det innebär en medlemsavgift på 100 kronor i månaden för medlemmar under 25 år

i totalt sex månader. Kontakta medlemsservice på mailadressen: medlemsservicesjofolk.se eller ring 0770 457 950 för att bli ungdomsmedlem.

Ändrade öppettider för medlemsservice under sommaren Från och med vecka 27 (5 juli) till och med vecka 30 (den 30 juli) är telefontiderna på medlemsservice följande: Måndag – fredag kl 13.00-15.00.

Veckorna 29 och 30 (19 juli till och med 30

juli) är avdelningen stängd för besök.

Medlemsservice har öppet för telefonförfrågningar enligt ovan information.

Vi på medlemsservice önskar alla en Trevlig Sommar.

Medlemsavgift 2010 För aktiv medlem är avgiften till förbund och arbetslöshetskassa 556 kronor i månaden. För ungdomsmedlemskap är avgiften till förbund och arbetslöshetskassa 378 kronor i månaden.

För pensionerad medlem är avgiften 112 kronor per månad.

Reducerad avgift per månad beviljas efter ansökan under följande förutsättningar.

– Vid studier.

Sänd in en kopia på beslutet Du fått från CSN eller skolan till SEKO sjöfolk.

-–Vid föräldraledigt (i mer än 6 mån).

– Vid arbetslöshet (i mer än 6 mån).

– Vid sjukdom (i mer än 6 mån) är.

OBS glöm ej ev. AFA-försäkring.

– Övergår sjukskrivning till sjuker18 Sjömannen 3/2010

sättning. Sänd in en kopia på beslutet från Försäkringskassan.

– Vid avtalspension. Sänd in beslut från pensionsutbetalaren.

Meddela oss om förhållandet ändrats och ingen ersättning från a-kassan utgår vid exempelvis sjukdom eller studier. Då skall inbetalningskort sändas hem för egen betalning.

En ansökan enligt ovan kan hämtas på www.sjofolk.se eller kontakta din klubb/avdelning.

Utlandsadress/tillfällig adressändring

Betalning av medlemsavgift Genom avtal med redareföreningen dras din medlemsavgift från lönen varje månad.

Medlem som har ersättning från a-kassan får automatiskt medlemsavgiften dragen på denna ersättning.

Om medlemsavgift inte blivit dragen från lönen viss månad, sänds inbetalningskort hem automatiskt.

Meddela medlemsservice om du flyttar till adress utanför Sverige eller om du vill ha din post från oss till annan adress än din folkbokföringsadress.

Information om kollektiv hemförsäkring Premien för din kollektiva hemförsäkring, som du får efter ett års medlemskap, ingår i medlemsavgiften.

Om du inte bor på din folkbokföringsadress, och vill att försäkringen ska gälla för den bostad du bebor, skall du själv meddela Folksam detta.

medlemsinformationen

Fyll i ansökan om medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation Genom avtal blir du automatiskt medlem i SEKO sjöfolk när du får anställning inom svensk sjöfart. Arbetsgivaren drar din fack- och a-kasseavgift på din lön.

För att även få medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation måste du skriftligen ansöka om detta. Detta regleras i Lagen om arbetslöshetskassor 34§: ”Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyller villkoren när han eller hon senast arbetade. Rätt att bli medlem har dock inte den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller har fyllt 64 år.

När medlemskap i arbetslöshetskassan beviljas anses inträdet i kassan ha skett första dagen i den kalendemånad när ansökan gjordes.

Som föreskrift till 34 § regleras: ”Inträdesansökan skall vara skriftlig och ställas till kassan. Uppgifterna i ansökan skall kunna styrkas med erforderliga intyg.”

OBS! Viktigt!

Du ska omgående sända in denna ansökan till a-kassan.

SEKO Sjöfolk Fjärde Långgatan 48, våning 8 413 27 GÖTEBORG

Ansökan om medlemskap i A-kassan för Service och Kommunikation PERSONUPPGIFTER Personnummer:

För- och efternamn:

c/o:

Adress:

Postnummer:

Postort:

E-postadress:

Telefonnummer hem:

Mobilnummer:

Arbetsgivare:

ÖVERGÅNG - har arbete eller är arbetslös (gäller även utlandsarbete) Övergång från annat förbund eller a-kassa Jag arbetar för tillfället

Nej

Ja

Om du är arbetslös - uppge din senaste arbetsgivare och telefonnumret dit

Jag är arbetslös

SÖKANDENS UNDERSKRIFT För- och efternamn

Ort och datum

KASSANS NOTERINGAR Avdelning

Utsänd

Kassaföreståndarens underskrift

Inträde

09-09-30 Sjömannen 3/2010 19

Viktig information om ditt försäkringsskydd Medlemsförsäkringar: I Ditt medlemskap i SEKO sjöfolk ingår följande försäkringar hos FOLKSAM: Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare. Finns ingen klubb på arbetsplatsen kontaktar Du den ombudsman som har hand om det rederi/företag som Du arbetar på eller Medlemsservice.

Vill Du veta mer om de olika försäkringarna gå in på: www.folksam.se/sekosjofolk

Kollektiv hemförsäkring - GF 14 800 för bosatta i Norden Efter 12 månaders sammanhängande medlemskap alt. efter övergång till oss från annat LO-förbund där Du hade kollektiv hemförsäkring.

Medlemsolycksfall Fritid – TFF – GF 10 500 och GF 11 800 Gäller olycksfallsskada under fritiden.

Läs mer på Folksam hemsida.

GF 11 800 – upphör vid 65-års ålder. // GF 10 500 – gäller i medlemskapet

Barngrupplivförsäkring – GF 10 500 – 18 år Begravningshjälp för avlidet barn som är stadigvarande bosatt i Norden på medlemmens adress.

Kompletteringsförsäkring – utförsäkrad TGL – GF 14 095 – 65 år Gäller vid dödsfall för de medlemmar som inte har någon TGL-försäkring genom anställningen.

Inkomstförsäkring för boende i Sverige – GF 14750 - medlemmar tillhörande både SEKO/SEKO A-kassa Vid ofrivillig arbetslöshet. Berättigad till ersättning är medlem med inkomstgrundande inkomst över 18.700 per månad.

Max 100 ersättningsdagar.

Läs mer/Ansökningsblankett kan laddas ner på www.seko.se under fliken Medlemsnytta , välj Inkomstförsäkring i vänsterkanten.

Gruppförsäkringar – Folksam

Nedan redovisade gruppförsäkringar ingår inte i medlemsavgiften men kan köpas förmånligt p g a medlemskapet.

Om Du har frågor om dessa försäkringar – kontakta Folksam direkt eller: www.folksam.se

Allriskförsäkring – för boende i Sverige Har två personer i hushållet kollektiv hemförsäkring ingår allriskförsäkringen.

20 Sjömannen 3/2010

Medlemsbarn Barnförsäkring – Sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdom – Tecknas av gruppmedlem el. gruppmedlems make/registrerad partner/sambo för deras barn och barnbarn - bosatta inom Norden.

Sjuk- och efterlevandeförsäkring – GF-15 001 – 65 år

360 dagen, när ev. sjuklönen från rederiet är slut och om FK betalar ersättning. Vid arbetslöshet kan man vara berättigad genom efterskydd i försäkringen. Vid sjukersättning kan månadsersättning utgå.

TFA – Trygghetsförsäkring Arbetsskada

Efter fullgjord karens ger försäkringen ökad trygghet vid sjukdom och dödsfall (utan nedtrappning av beloppet p g a ålder); Ersättning vid vissa diagnoser.

Ersättning vid långvarig arbetsoförmåga.

Du kan medförsäkra Din make/maka, sambo eller registrerad partner.

För olycksfall i arbetet, färdolycksfall - ej med trafikförsäkrat fordon, eller vid arbetssjukdom.

Om Du råkat ut för skada skall Du anmäla skadan till Din arbetsledare som skall göra en skadeanmälan till Försäkringskassan samt en skadeanmälan till TFA (AFA).

Fritidsolycksfallsförsäkring – GF-15001

AGB – Avgångsbidrag/Omställningsstöd

Gäller för medförsäkrad make/maka, sambo eller registrerad partner.

Gäller om Du blivit uppsagd p g a arbetsbrist.

Medlemspension - pensionssparande

Premiepensionsförsäkring

Eget sparande inför pensioneringen.

Gäller endast för de som är anställda. Vid sjukdom eller vid föräldraledighet betalar försäkringen premien till Avtalspensionen under en viss tid (annars betalar arbetsgivaren).

Våra avtalsförsäkringar - AFA: Behöver Du hjälp eller har olika frågor om försäkringarna så tar Du kontakt med Din fackliga företrädare. Finns ingen klubb på arbetsplatsen kontaktar Du den ombudsman som har hand om det rederi/företag som Du arbetar på eller Medlemsservice.

Vill Du veta mera: www.afaforsakring.se och gå in under försäkringarna.

AGS – Avtalsgruppsjukförsäkring Är ett komplement till sjukpenning dag 1-

Fler tips - titta på www.skyddsnet.se OBS. Du som fyller 65 år efter den 1a januari år 2010. Håll utkik i brevlådan. Folksam skickar ut ett erbjudande om pensionärsförsäkring.

Försäkringen skall tecknas inom 90 dagar.

Hur yrkesskadad är du som sjöman?

Lika säkert som att det klagas på dyningen, och att kommentarer som ”Äter du nu igen?!”, ”Ehem, glöm inte bort adressen på polygripen där.” eller ”Ja, kaffe på den då!”, läppjas finns det ett beteende jag observerat hos detta säregna släkte vi kallar sjöfolk.

Först och främst, vi är på en båt, vi kör båt, förtöjer båt och flyger ibland omkring som en pinballkula på båt. Främst av allt så vi ser andra båtar, hela tiden, överallt, dag ut och dag in. Trots detta faktum spelar sig liknande exempel upp sig flera gånger om dagen ombord.

Vi ligger nu till kaj och det är endast sekunder innan ett annat fartyg gör en smidig passage bredvid oss.

Fartyget är alldeles bredvid oss och enligt fysikens lagar är det nu helt omöjligt att slita sig loss från blickfånget förrän båten passerat helt. ”Ett supplyfartyg, det är ett supplyfartyg!”, proklamerar kapten och ser sig om

Krönika av Martin Johansson

Normalt beteende. Sjömännen sitter och äter sin mat, skämtar och diskuterar hemmaproblem.

lite extra stolt över att vara först med att öppna diskussionen. ”Dom gasar på!”, säger någon ur maskinavdelningen, pekar mot skorstenen och söker bekräftelse från de andra barnen i buren.

Därefter följs likt en oskriven regelbok en diskussion huruvida färgvalet är okej enligt mässens tycke, sen blir det tyst en kort period och så kryper den största faktorn till denna granskning fram.

Det är nämligen så att innan vi sjömän kan släppa en diskussion om en båt, vilken som helst, måste vi hitta någonting som är lite mer unikt för den. Ibland kan det vara att hyttventilerna är extra stora, fyrkantiga eller om ”LIVBÅTEN!!! Kolla vilken stor livbåt dom har!”, flämtar en av matroserna och blir helt våt över att först upptäcka detaljen.

Hela mässen förvandlas till en höns-

gård, någon sliter upp en kikare för att riktigt kommentera detaljerna av livbåten samtidigt som positiva gensvar riktas mot matrosen som likt en örn observerade detta faktum.

Givetvis används alla möjliga citat för att beskriva båtar och vill du låta lika erfaren som den mest tatuerade av alla sjömän i rummet, tycker jag du ska ”namedroppa” någon av dessa och invänta responsen: ”Undrar om det är bra sikt på bryggan med tanke på skorstenens placering?” ”Bygget ser rätt stort/litet ut.” ”Vad är det för flagg på den mån tro?” ”Ser ändå ut att rulla ganska mycket om det blir mycket sjö.” Funkar på precis alla båtar under 200 meter. ”Undrar hur fort den går?” ”Undrar hur gammal den är?” ”Livbåten ser lite sleten ut.” Gör den alltid och kan läggas oavsett på vilken distans faryget befinner sig på.

När du sen själv är den sjöman som först hittar den unika egenskapen på en båt, kan du stolt skriva in i ditt CV - som extra merit - att inte bara är du en befaren sjöman utan också officiellt en genuin båtnörd. Varje gång det här sker förundras jag över vad som försiggår inne i huvuden på denna omåttligt romantiserade yrkesgrupp. Men det finns ingen förklaring.

Det är en obotlig yrkesskada. Även om man skjutit ihjäl Evert Taube vid födseln och på så vis skonat många ödesdigra öden som sjöfartens romantik skördat genom åren, så skulle sjömännens blickar fortfarande sugas fast mot andra fartyg likt de idisslande mongokossorna som dag ut och dag in glor på samma bilar som svischar förbi på de grusiga landsvägarna.

Djuren i buren ser äntligen något annorlunda. Liknande beteende finnes bara hos idisslande mongokossor.

Sjömannen 3/2010 21

Tuff utmaning skapa fler sjöjobb i EU Hur ska man bättre kunna bidra till rekrytering och utbildning av europeiskt sjöfolk? Att den frågan är berättigad att ställa framkom vid en konferens i franska Nantes för en tid sedan.

Text o bild: Lennart Johnsson Ansvarig för konferensen var ETF (Europeiska Transportarbetarefederationen). På plats i Nantes fanns förutom ett stort antal fackliga företrädare också forskare, företrädare för sjöfartsuniversitet, Europaredarnas organisation ECSA, bemanningsagenter och EU-kommissionen.

— Det är positivt att konferensen är så bred, säger Philippe Alfonso som är ETFs politiskt ansvarige för sjöfartsfrågor.

— I dagens tuffa konkurrensutsatta situation för den europeiska sjöfarten är det viktigt med ett brett samarbete både inom näringen och med politikerna på EU-nivå.

Konferensen var den första av totalt tre i vilka ETF bland annat tar upp saker som om sjöfartsutbildningarna i Europa motsvarar näringens krav på kvalificerat och kompetent sjöfolk, och hur man kan möta det faktum att fler och fler sjöfartsstuderande hoppar av utbildningen.

Philippe Alfonso berättar att forskare inom ramen för projektet har specialstuderat situationen i sju länder för att identifiera de nuvarande trenderna beträffande utbildning och rekrytering.

De länder som hade utvalts är Italien, Norge, Tyskland, Grekland, Storbritanni-

På plats vid konfererensen i Nantes var bland många andra SEKOs vice ordförande Tomas Abrahamsson, ordförande i EUs sociala dialog för sjöfarten, och närmast t.h. Dieter Bentze från det tyska sjöfacket Verd.i.

en, Frankrike och Polen. Totalbilden är att läget idag är dystert och den pågående globala finanskrisen har ytterligare försämrat situationen för sjöfarten.

— Att förbättra sjöfartsnäringens image och samtidigt skapa fler jobb till sjöss är svårt, inte minst med tanke på hur bedröv-

lig situationen till sjöss ofta är när det gäller anställningsvillkor och lönenivåer, framhåller Philippe Alfonso.

Flera av talarna på konferensen diskuterade om det statsstöd, State Aid, som redare i de flesta EU-länder får innebär något meningsfullt för det europeiska sjöfolket och för skattebetalarna.

Allmänt sett var uppfattningen att stödet har inneburit viss inflaggning till nationella register. Däremot har stödet knappast alls i länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike inneburit förbättrade utbildnings- och jobbmöjligheter för ländernas sjöfolk.

Revidera statsstödet

Anne Devouche från EU-kommissionens sjöfartsdirektorat DG MOVE, fick många frågor om hur kommissionen ser på möjligheterna att utveckla EU-ländernas sjöfart.

22 Sjömannen 3/2010

Deltagarna uppmanade därför EU-kommissionen att revidera statsstödsriktlinjerna för maritima transporter för att effektivare lyfta fram den nödvändiga länken mellan stödet som en garanti för att bidra till utbildnings- och anställningsmöjligheter för europeiska ungdomar som vill gå till sjöss.

Från mitten av 1970-talet har det varit en konstant nedgång av antalet jobb för sjöfolk från EU-länderna. Halva den EUkontrollerade flottan seglaridag under utländsk flagg. Ett stort problem är också att i de flesta EU-länder blir genomsnitts-

åldern för sjöfolket högre och högre. Även om beräkningarna är högst osäkra tros samtidigt tre-fyra miljoner personer ingå i det så kallade maritima klustret i EU. — Risken är uppenbar att Europas sjöfartsnäring kommer att fortsätta bli mindre konkurrenskraftig globalt eftersom det är brist på engagerade europeiska redare,, framhöll Mark Dickinson, generalsekreterare i det brittisk-nederländska sjöbefälsförbundet Nautilus.

På plats i Nantes som föreläsare var också Tomas Abrahamsson, vice ordförande i SEKO, och sedan många år ordförande i EUs sociala dialog inom sjöfartsnäringen.

Marknaden har misslyckats — Eftersom marknaden helt uppenbart har misslyckats krävs det fler regleringar både på europeisk och nationell nivå för att undvika dagens situation, säger Tomas Abrahamsson.

— Idag verkar många redare mest tävla om att kunna ta ombord så billiga besättningar som möjligt.

Så gott som alla deltagare var överens om vikten av att få fler europeiska ungdomar att bli intresserade av att utbilda sig för att jobba till sjöss.

I dagens tuffa konkurrens är det viktigt med ett brfett samarbete inom sjöfartsnäringen och med ansvariga politiker på EU-nivå, säger Philippe Alfonson politiskt ansvarig för sjöfartsfrågor på ETF.

Även om det hela tiden talades det om utbildningar för sjöbefäl nämndes däremot knappast alls vikten av att det också utbildas manskap från EU-länder.

— Tyvärr känns det som om EUredarna idag helst enbart skulle vilja ha manskap från lågkostnadsländer, anser Henrik Berlau, förhandlingssekreterare

för transportgruppen på det danska fackförbundet 3F. Kanske är det därför knappast förvånande att den forskarstudie som gjorts av krisdrabbade Grekland, ett av världens största sjöfartsländer, visar att det idag inte finns en enda grekisk sjömansskola som utbildar manskap!

-

Belöning 2011

För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna , främst avseende: s ökad sjösäkerhet s minskade risker vid arbete och fritid ombord s förbättrad drifts- och materialekonomi s allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar s ökad driftsäkerhet s trivselfrämjande åtgärder Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjöräddning.

Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargö-

rande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt.

Förslagen, som kan vara skrivna på svenska eller engelska, kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belöning. Stiftelsen avsätter cirka en halv miljon kronor för dessa belöningar.

Förslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2010.

Belöningarna delas ut under våren 2011. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm.

4EL s &AX E-post: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

REWARD 2011 Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation.

Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches.

Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not later than October 31, 2010.

Sjömannen 3/2010 23

Riksdagspartiernas syn på svensk sjöfart Hur ser de svenska riksdagspartierna på dagens svenska sjöfart och på framtiden för vår sjöfart? Sjömannen beslöt att ta pulsen på de sjöfartspolitiska talesmännen för riksdagspartierna genom att ställa ett antal frågor till dem Samtliga partier utom Moderaterna och deras trafikutskottsledamot Lisbeth Grönfeldt Bergman har svarat. Grönfeldt Bergman har tyvärr trots påstötningar inte kommit med något svar.

Sven Bergström, Centerpartiet

1. Mycket stor. Sverige är ett exportberoende land och den svenska sjöfarten utgör en viktig del i det transportsystem som ser till att exportnäringen fungerar. En levande svensk sjöfart ger inte bara arbetstillfällen ombord utan också till hela den svenska maritima näringen och därtill kopplade näringar.

2. Sjöfarten måste som övriga transportslag ständigt arbeta för att minska utsläppen, genom bättre bränsle. Kraven kommer successivt att skärpas för utsläpp av såväl växthusgaser, som svavel och kväve från transportsektorn.

Därutöver vill vi att såväl flyg som sjöfart ska inlemmas i systemet för handel med utsläppsrätter och på sikt även i en ny internationell klimatöverenskommelse.

En viktig del i detta är också att sjöfarten utvecklar helhetslösningar med andra transportslag. Goda exempel är när sjöfarten bättre kan samverka med till exempel järnväg 3. Utflaggningen av de svenska fartygen är ett direkt hot mot svenska arbetstillfällen.

Den svenska handelsflottan har krympt de senaste åren samtidigt som världshandelsflottan och våra grannländers handelsflottor har vuxit.

De rederier som flaggar ut flyttar till länder just med internationella register, och för dessa gäller varken svensk lagstiftning eller svenska kollektivavtal. Jag vill inte gå händelserna i förväg gällande utredningens förslag men kan konstatera att vi måste göra något för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft.

4. Det ingår i utredningens uppdrag att 24 Sjömannen 3/2010

Frågorna som Sjömannen ställde var: 1. Vilken betydelse anser du att den svenska sjöfarten har för vårt land?

I2. Idag är miljöfrågorna i fokus i samhället som aldrig förr. Anser du att talesättet sjövägen – miljövägen stämmer?

Vad kan svensk sjöfart ytterligare göra för att få ned utsläpp från fartyg?

3. Hur ser du på ett eventuellt införande av ett svenskt internationellt skeppsregister, en fråga som för närva-

rande utreds i en statlig utredning?

4. Är ett sådant register OK även om det kan innebära saklig grund för uppsägning av svenskt sjöfolk, en förändrad arbetsrätt och att utländskt sjöfolk arbetar ombord på svenskflaggade fartyg under diskriminerande villkor?

5. Kommer ditt parti att i den kommande riksdagen verka för att Sverige, liksom samtliga övriga EU-länder, inför en tonnageskatt?

särskilt beakta befintliga kollektivavtalslösningar och de internationella konventioner på arbetsrättens område som är bindande för Sverige och som berörs av ett sådant register.

Vi bör dock komma ihåg att dagens situation inte på något sätt är ideal gällande de arbetsrättsliga villkoren för sjöfolket.

För svenskt vidkommande kan det konstateras att till skillnad från när fartyg flaggas i utländska register skulle svenska lagar gälla för fartyg flaggade i ett svenskt internationellt register. På så sätt skulle vi kunna tillförsäkra att arbetsmiljön är god, fartygen håller en hög säkerhet och miljöpåverkan minimeras om ett sådant register skapas.

5. Ja. Vi fortsätter att arbeta för att en tonnageskatt ska kunna införas så snart som möjligt.

Ett stort hinder för utvecklingen av den inre sjöfarten i Sverige är att våra inre vattenvägar inte är införlivade i EU:s gemenskapslagstiftning för inre sjöfart.

Om denna relativt enkla förändring görs får vi en bättre samhällsekonomisk lönsamhet med en tätare insjöfart. Folkpartiet arbetar aktivt för att Sveriges inre vattenvägar införlivas i EU:s gemenskapslagstiftning.

3. Vi tycker det är en helt nödvändig åtgärd om vi ska ha kvar någon rederinäring i Sverige.

4. Ett internationellt register kommer med största sannolikhet innebära att det öppnas upp för mer internationella besättningar, men naturligtvis ska denna besättning ha rättvisa och bra arbetsvillkor. Utan ett svenskt internationellt register kommer alltfler fartyg flaggas ut till grannländer och utarma Sverige som sjöfartsnation. Det gynnar inte vare sig svenska eller utländska besättningar.

5. Folkpartiet kommer även fortsatt att verka för att tonnagebeskattning av fartyg införs under nästa mandatperiod. Här behöver vi göra ytterligare kraftansträngningar.

Nina Larsson, Folkpartiet

1. Sverige har under historien till stora delar byggt sitt välstånd genom utbyte och handel med andra delar av världen.

Sjöfarten har spelat en avgörande roll i detta och kommer så göra även i framtiden.

Ur energisynpunkt är bästa sättet att transportera gods på vatten, därnäst kommer järnvägen, sedan lastbilstrafiken och det dyraste är flyget. Ska vi kunna minska utsläppen måste så mycket godstrafik som möjligt över från lastbil till järnväg och båt.

2. För att fler godstransporter ska flyttas från lastbil till båt måste sjöfarten både inrikes och i Sveriges närområde öka och utvecklas. Insjöfarten är under tio procent av godshanteringen i våra svenska hamnar.

Annelie Enochson, Kristdemokraterna

1. Stor betydelse - vi är ett land med Europas längsta kust och behöver behålla vår handelsflotta under svensk flagg samt utveckla de inre vattenvägarna.

2. Jag är glad över att fler använder landansluten el när fartygen ligger vid kaj.

Slaggoljor måste tas om hand i hamnarna så att det blir ett totalslut av rengörning av tankar ute till havs.

3. Jag tror att sjöfarten måste bli konkurrensneutral så att vi får behålla vår handelsflotta under svensk flagg och då skulle ett internationellt register vara en del i ett sådant system. Jag anser att EUs state aid guidelines for maritime transports skall gälla även för Sverige för där betonas vikten av konkurrensneutralitet.

4. Jag tror inte att ett internationellt register skulle innebära dessa farhågor som målas upp av facken. Avtalsrätten skulle i ett internationellt register följa med den anställdes boendeort. Det viktigaste för facken måste vara att behålla jobben i Sverige och det gör man om det finns svenska fartyg att segla på.

5. JA – det har vi redan beslutat om i riksdagens skatteutskott där alla riksdagens partier var eniga om att införa tonnageskatt.

3. Nej, vi är kritiska till ett sådant register.

Då liknande register har införts i andra länder har det varit för att införa bekvämlighetsflaggsliknande förhållanden under nationell flagg, för att därigenom sänka bemanningskostnaderna.

4. Nej, det är inte okej. Sverige måste värna om schyssta arbetsvillkor till sjöss.

5. Ja, vi är positiva till en tonnageskatt. Den är viktig för att redarna ska kunna planera sina investeringar på ett rationellt sätt. Flertalet europeiska länder har redan infört en tonnageskatt, och Sverige bör göra detsamma eftersom det skulle underlätta för små och medelstora rederier att anskaffa nytt tonnage. Den borgerliga regeringen tänker inte införa tonnageskatt, trots att man tidigare varit positiv till den.

Claes-Göran Brandin, Socialdemokraterna Karin Svensson Smith, Miljöpartiet

1. Sverige har en geografisk fördel med sin långa kust och drygt 50 hamnar. Med en klimatfokuserad transportpolitik kan sjöfarten bidra till en snabbomställning av godstransporterna.

Inrikes sjöfart utgör i dagsläget enbart 8 procent av den totala hanteringen av gods i svenska hamnar, vilket inte är mycket med tanke på förutsättningarna.

Genom att bättre utnyttja inrikes sjöfart skulle vägnätet avlastas från tung trafik.

22. Sjöfarten är en viktig pusselbit som ofta glöms bort i klimatdebatten. Sjöfarten är ett av de mest energieffektiva sätten att transportera stora godsmängder.

Det saknas ekonomiska styrmedel som prioriterar det klimatsmarta framför det klimatförstörande, vilket är en av anledningarna till att vi föreslår en kilometerskatt för tunga lastbilar i det rödgröna samarbetet. Det behövs en samlad strategi för hur sjöfarten ska kunna bli en del i klimatomställningen. Det innefattar också att sjöfarten måste ta ett större ansvar för utsläpp av såväl olja som intrång i känsliga marina miljöer. Hittills har sjöfarten sluppit undan många av de utsläppskrav av luftföroreningar som landbaserade källor haft sedan länge.

Sjöfarten kan bara bli långsiktigt hållbar om bunkeroljan byts ut mot ett förnybart drivmedel. Utifrån dagens kunskap verkar biogas vara ett bra alternativ.

1.Svensk sjöfart har en mycket stor betydelse för Sverige men den skulle kunna ha ännu större betydelse. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att öka kanaltrafiken i Sverige, att bättre utnyttja våra inre vattenvägar och sjöfarten längs våra kuster.

Sverige är i praktiken en ö och vi är extremt beroende av en fungerande sjöfart för vår import och export.

2. Utan tvekan är sjöfarten den mest miljöeffektiva transportgrenen. Svenska rederier gör också redan idag mycket för att minska utsläppen från sina fartyg. Samtidigt är det viktigt att vår sjöfart ska kunna konkurrera på lika villkor som andra länders fartyg.

Samtidigt som det är viktigt att minska på sjöfartens utsläpp måste uppgörelser om detta komma på internationell nivå.

Alla länder måste vara med, kraven måste vara lika för alla länders handelsflottor.

3-4. Socialdemokraterna är bestämt motståndare till att ett svenskt internationellt skeppsregister införs. Det är ett helt felaktigt sätt att angripa de problem som vår sjöfart idag har. Självklart kan S därför aldrig heller acceptera ett sådant register som innebär diskriminerande villkor för svenskt sjöfolk, saklig grund för uppsägning och en förändrad arbetsrätt.

Med en röd-grön valseger i höst kommer det definitivt inte att införas ett internationellt skeppsregister i vårt land.

5. Ja, självklart kommer S att se till att också Sverige får ett tonnageskattesystem.

Det är beklagligt att den borgerliga regeringen under de gångna fyra åren har vägrat att införa tonnageskatt trots att en enig riksdag ställt sig bakom kravet. Regeringen Reinfeldt har tydligt visat att man inte har något intresse för svensk sjöfarts konkurrenssituation.

Peter Pedersen,Vänsterpartiet

1.Sjöfarten transporterar 90 procent av allt gods som importeras och exporteras till Sverige. Det gör att den är av mycket stor vikt för hela samhället. Det är därför av stor betydelse att det till och från våra hamnar finns en bra och ändamålsenligt byggd infrastruktur. Vi behöver därför fler och bättre hamnbanor samt fler kombiterminaler. Men sjöfarten skulle även kunna få ett mycket större utrymme när det gäller inrikes sjöfart. Sverige har mycket goda förutsättningar att frakta mer gods med sjöfart inom svenskt vatten.

2. Sjöfarten är det mest energieffektiva transportslaget. Jämfört med vägar och järnvägar är behovet av investeringar i vattenvägar väldigt lågt. Förutom lite muddring och isbrytning är vattenvägar i princip underhållsfria. Även trafiksäkerheten är hög. Att lasta om gods från väg till sjöfart är en nödvändig åtgärd i omställningen till ett hållbart transportsystem.

Men det finns fortfarande behov av att rena sjöfartens utsläpp. Det krävs regler och ekonomiska styrmedel som gör att sjöfartsnäringen anpassar fartygen till vad som är ekologiskt hållbart. Det kan vara att få mer träffsäkra och miljödifferentierade farleds- och hamnavgifter, premiera byggandet av fartyg där skrov, propellrar och motorer är miljöanpassade och användande av katalysatorteknik som reducerar kväveutsläppen. Det är dock viktigt att regler och styrmedel utformas så att de inte missgynnar en konkurrensneutral sjöfart. Därför måste vissa beslut fattas på europeisk eller internationell nivå.

3-4. Vänsterpartiet och de rödgröna säger bestämt nej till införandet av ett internationellt svenskt register, b la för att vi inte vill inskränka den fackliga förhandlingsoch arbetsrätten.

5.: Ja, de rödgröna är eniga om att vi efter en valvinst skyndsamt vill se över frågan om tonnagebeskattning och dess införande i Sverige.

Sjömannen 3/2010 25

Sjömanshusstiftelsen delade ut en halv miljon

Pristagarna som var på plats under Sjömanshusstiftelsens belöningsdag år 2010.

Nästan en halv miljon kronor i olika belöningar. Det var den imponerande summan som Stiftelsen Sveriges Sjömanshus delade ut på den årliga belöningsdagen på Östasiatiska Museet i Stockholm för en tid sedan.

Text o bild: Lennart Johnsson — Att bli uppmärksammad för ett förslag man har lämnat in är verkligen uppmuntrande, säger kocksteward Camilla Högberg, en av många belönade år 2010.

Camilla som jobbar på Bro Anton fick 20 000 kronor för förslag om ett mörkläggningsfodral. Hon seglade först mellan 1980-88 för att sedan vara iland i 20 år.

— Under åren iland jobbade jag bland annat som kock på restauranger i Göteborg. På nytt gick jag ut år 2007 i Broströms. Jag bor sedan en tid i Kalmar. Under åren jag var iland förändrades sjömansyrket en hel del och besättningarna idag är mycket mindre.

Vad tänker du göra för priset?

— Jag har länge tänkt lära mig spela golf så priset kom verkligen lägligt.

I motiveringen till Sjömanshusstiftelsens pris till Camilla står det bland annat: ”Sömn, eller snarare utebliven eller störd sömn, blir allt oftare accepterat som bakomliggande orsak till olyckor till sjöss.

Att som förslagsställaren sy upp ett antal mörkläggningsfodral är ett utmärkt exempel hur man med enkla medel kan påverka 26 Sjömannen 3/2010

boendemiljön i positiv riktning.. Därmed påverkas också arbetsmiljön ombord i säkerhetshöjande riktning.”

En annan pristagare på plats för att ta emot sitt pris var maskinreparatör Tomas Ross på Finnclipper. Han fick 30 000 kronor för ett förslag till ett system för tanktaksrengöring.

— Känns mycket bra att ha fått det här priset, kommenterar Ross.

— Jag är övertygad om att min idé kan leda till stora besparingar.

Enligt motiveringen till priset har Tomas Ross utvecklat en idé att bygga en

slamsugningsbil ombord genom att använda samma typ av teknik som finns i dessa slamsugningsbilar. En speciell pump skapar ett undertryck i en vakuumtank. När vakuumtanken är full stoppas vakuumpumpen automatiskt varefter tanken dräneras till Dirty Bilge Water Tank. Arrangemanget har blivit en succé ombord.

Noterbart i övrigt under belöningsdagen är bland annat att flera priser gick till filippinska sjömän som arbetar i svenskflaggade båtar på TAP-avtalet. Ingen av dessa kunde vara med under dagen då de var ute och seglade.

-

Camilla Högberg fick 20 000 kronor för ett förslag om ett mörkläggningsfodral.

Erica motionär i toppklass!

— Jag är glad och smickrad över att ha fått Sjömanshusstiftelsens idrottsbelöning. Det säger Erica Wikström, matros på M/S Oberon. Hon fick priset på 10 000 kronor vid stiftelsens belöningsdag i Stockholm.

Text: Lennart Johnsson — Jag har seglat sedan 1986, hela tiden i Wallenius, berättar Erica Wikström.

— Direkt efter att jag gått ut DU-linjen gjorde jag min första påmönstring. Några av mina båtar under åren är Rigoletto, Isolde, Tristan, Faust och Oberon. Det har blivit ett antal hamnar runt om i världen även om det numera mest handlar om att komma in på morgonen och att gå redan samma kväll. Ångrat mitt yrkesval har jag aldrig gjort. Jobbet till sjöss har i mycket blivit som jag har tänkt mig.

Motionera på allvar började Erica Wikström göra för 15-16 år sedan.

— För min del har det handlat främst om promenader, cykling och simning. Idag tränar jag nog mer hemma än ombord.

Oberon är i högsta grad en motionerande båt. Många i besättningen tränar regelbundet. I och med att du håller igång kroppen orkar du med jobbet bättre.

Erica växte upp i Delsbo och är fortfarande orten trogen.

— Att uppmärksammas bara för att jag är en rätt flitig motionär känns fantastiskt, anser hon.

— Jag kommer naturligtvis att fortsätta träna så mycket jag hinner. Under 2008

Under 2009 fick idrottspristagaren Erica Wikström ihop 2 960 kim i Sjömilen och 3 880 km i Trampfarten. Det är med andra ord inga överord Sjömanshusstiftelsen använder när den kallar Ericas motionsinsats för imponerande. (Foto: Lennart Johnsson)

fick jag göra ett uppehåll en tid med att träna efter att ha brutit fotleden men nu är det full fart igen.

Vad brukar du hitta på när du inte seglar eller tränar?

— Är det bara bra väder kör jag på sommaren motorcykel när jag är hemma. Jag har en Kawasaki EN 500.

Vad tycker du förresten om facket?

— Jag är fackligt intresserad och följer med vad som är på gång. Däremot har jag aldrig varit direkt aktiv även om jag är ersättare i SEKO sjöfolks representantskap.

Ur motiveringen till Erica Wikströms idrottsbelöning: ”Normalt tränar Erica 12-15 timmar i

veckan och under idrottsåret 2009 har hon fått ihop 2 960 km i Sjömilen och 3 880 km i Trampfarten.

Hon har sedan 1991 fått med sig kamraterna i ett antal fartyg i olika motionsaktiviteter och därmed bidragit till god hälsa och god stämning ombord. Året 1998 erhöll hon utmärkelsen ”Årets sjöfolksidrottare”. Under perioden 1991-2009 har hon inrapporterat inom Sjömilen 3 566 mil som hon avverkat till fots medan hon sittande på cykelsadeln registrerat 7 141 mil och sedan har hon dessutom simmat drygt 478 600 meter.

Imponerande! En insats utöver det vanliga som stiftelsen vill uppmärksamma”.

Sjömannen 3/2010 27

I FÖRÄNDRINGENS TID Folk måste väl få tro på vad de vill. Och det gör de också.

För mig personligen är det viktigast att tro på ”förändring”. I synnerhet när våren sträcker ut sin generösa hand och koltrasten dansar riverdance på björkgrenen närmast mitt fönster.

Och snart börjar rosornas krig på allvar.

En sådan där typisk vårdag (som jag nyss beskrev) promenerar jag i utkanten av en liten nordskånsk småstad. Från början ett traditionellt brukssamhälle.

Jag går förbi den gamla folkparken.

Och det är lustigt.

Trots att 1 Maj är passerat med god marginal så dröjer sig fortfarande blåsorkesterns ”Internationalen” kvar i mina öron. Men vad drömmer vi om?

Poeten Claes Andersson skriver i sin senaste diktsamling ”Lust” om sin möda att skriva ett föredrag om förändring. Att vi egentligen drömmer om att allt skall bli som det har varit.

Herregud är det inte svårare.

Poeten sitter i sitt vardagsrum och funderar över vår ovilja till förändring. Under hans teveapparat leker en liten mus som ännu inte har fattat att det är vår och varmt ute. Och att den stora förändringen snart hör av sig.

Poeten tycker det är en söt och trevlig mus som gärna kan få leva några dagar till.

Men redan nästa dag tänker han bjuda in grannens katt. Poeten Claes Andersson är en sarkastisk och läsvärd poet.

En herre som vet hur snabbt förändringen kan komma om den verkligen behagar komma. Han berättar frikostigt att han den senaste tiden levat på stenålderskost bara för att få bort några kilo och för att kunna dö lite friskare.

Det egna reservatet Människan, inte bara poeterna, har alltid drömt om förändring och sällan gett upp hoppet att förändringens tid väntar runt hörnet.

Så gjorde kvinnorna och männen som en gång skramlade ihop lite pengar för att köpa den tomt där drömmen om en egen folkpark skulle förverkligas.

I förändringens tid skulle folkparken bli ett uttryck för det breda samförståndet mellan människor. Och samtidigt ett socialistiskt reservat under arbetarrörelsens första decennier.

Ett hjärta i det svenska folkhemmet, långt innan människor hade hört talas om kulturförvaltningar och kulturmiljöplaner.

28 Sjömannen 3/2010

med träräcke och några anslutande bodar och stånd. Men det räckte för att höja nativiteten i bygden.

Ett sorgligt slut

Kulturkrönika Anders Wällhed Långt innan teven låste fast människor med ett fast grepp framför teveapparaterna. Långt innan Gudrun Schyman dansade tango för enbenta i teveprogrammet Let´’s Dance.

Senast jag såg programmet var både Fredrik Reinfeldt och Drottning Silvia med och valsade i programmet. Senare fick jag höra att jag blandat ihop dem med Stefan Sauk och Elisabeth Höglund.

So What! Virus kan bara överleva inhysta i andra organismers celler.

Dans är definitivt inget som TV 4 har uppfunnit. Inte heller Arbetarrörelsen.

När folkparken jag nyss nämnde en gång byggdes var det viktigt att först bygga en samlingslokal.

En fristad där det stora Stenkolsbolagets herrar på orten inte kunde slå igen portarna om arbetarna försökte organisera sig fackligt.

När den politiska tribunens takstolar var resta, så byggde man dansbanan. Ordning och reda och skridskorna i kylskåpet, som min gamle folkskolelärare alltid sa.

Och det var uteslutande fattiga arbetare från orten som satsade sina sparade slantar för kunna bygga sin park. Med folkparken inleddes den gången förändringens tid.

För att avlösas av en annan. Snart var den perioden överstökad då folkparken var den politiska agitationens spelplats.

Kvar stod en blåsig och öppen dansbana

Folkparken växte och under många år fanns här det breda utbudet av bondkomiker, swingorkestrar, operetter, teatersällskap, rockgrupper och dansband. Sedan krävde den vidlyftiga nöjesindustrin högre och högre gager och orsakade i stort folkparkens död.

Kvar blev en styrelse med trångsynta representanter från ortens arbetarkommun som alla hade egna idéer om hur parken skulle skötas. Och har de inte med ålderns rätt vandrat vidare så sitter de fortfarande kvar i den nu förfallna samlingslokalen och träter. Så kan det gå.

Varför berättar jag detta? Finns det en symbolik att ta fasta på?

Självklart, det gör det alltid. Det hela handlar om hur man skall kunna vinna en politisk seger. I synnerhet i en tid då förändringen verkligen behövs.

Och då man inom arbetarrörelsen inte ens kan komma överens om hur en gammal sliten folkpark skall skötas. En folkpark är inget svenskt börsbolag. Det går inte att satsa på nyemissioner när det är lågkonjunktur och kapitalet sinar. Har en folkpark förbrukat allt då har den verkligen förbrukat allt. Och då handlar det inte bara om pengar.

Var tog kampandan vägen, när försvann ideologin, när offrades idealen? Jo någonstans längs vägen i förändringens tid.

Rätten att överleva Det fanns en tid då kopplingen mellan Folkets Park och arbetarrörelsen stod fullständigt klar. Det var den framväxande socialismens mötesplats. Den politiska agitationens spelplats och en sammanslagning av olika föreningar som bildades redan 1905.

Sedan vet vi hur det gick. När jag våren 2010 besöker SEKO sjöfolks representantskaps årsmöte som avverkades i Varberg, minns jag hur Sjöfolksförbundet för drygt tjugo år sedan öppnade sin egen folkpark.

Då gällde inte striden något stort stenkolsbolag som vägrade arbetarna att föra ut sitt budskap.

Då handlade det om svenskt sjöfolks rätt att överleva. Ett gäng snabbt mobiliserade författare, musiker och annat löst folk

vässade pennor och käftar och tog strid mot de mörka krafter som då i princip ville flagga ut hela den svenska handelsflottan.

Med lite väl avvägda eftergifter kan man väl påstå att sjöfolket då i början av 1990talet segrade i den kampen.

Och att kulturarbetarna den gången hjälpte till att slå undan benen på Carl Bildt-regeringens minst sagt cyniska och korkade idéer om ett bekvämlighetsregister.

Den borgerliga alliansen har nu i god tradition sparkat igång en utredning som de påstår skall ge sjöfarten bättre konkurrenskraft.

Och detta kan bara ske om Reinfeldt och hans rövargäng får total rörelsefrihet.

Alltså tillåtelse att radera ut hela den svenska arbetsrättsmodellen samt att starta ett totalkrig mot arbetarrörelsen.

Allt i god Joseph Goebbelsanda. För sjöfolket innebär detta att varenda svensk sjöman skall slängas i land och ersättas med ett gäng diskriminerade matroser från världens låglöneländer. Är det inte blindheten, förvirringens och galenskapens yttersta tid som vi nu möter vid gränsen till förändringens tid?

Nu när den mycket rädda borgerliga alli-

ansen spelar pingpong med våra liv.

Hur går ekvationen ihop under hårfästen där till och med lössen skäms. Hur kan man påstå att man vill sänka arbetslösheten samtidigt som man gör tusentals sjömän arbetslösa?

Dessa blinda profeter som uppstigna ur sina underjordiska hålor även vill värna om landets pensionärer. Som drar ut tänder med håvtång och ser till att de gamla får betala betydligt högre skatt än löntagarna. Må alla förbrukade hånle i förbrukningens och förändringens tid.

Inget tjafs Vad gör då de forna kulturarbetarna i denna förändringens tid? Låser de in sig som förstelnade gamla uvar i sin nostalgiska och med tiden oanvända folkpark.

I helvete heller! Glöm det. De tar strid igen, jag lovar, jag känner dem. Möjligtvis lite tröttare, lite gråare i håret men med vargbettet intakt trots jacketkronor och titanimplantat.

På SEKO sjöfolks representantskaps årsmöte stod några av dem åter på scenen.

Musikgruppen KAL. Där fanns också en ung ståupp-artist,

Martin “Sjöman”, påmönstrad i Broströmsflottan och som med unga och vitala iakttagelser ordentligt mönstrade det moderna sjömanslivet.

Beredskapen finns och den är god.

Folkparken kan åter tända sina kulörta lyktor men först måste den rödgröna trojkan verkligen visa att den står på svenskt sjöfolks sida. Och nu är det klarspråk som gäller och inget tjafs.

Epilog i förändringens tid Så här i slutet av förändringens tids första vårdag, måste jag återkomma till poeten Claes Andersson och hans senaste diktsamling ”Lust”.

Jag vet inte om Claes varit sjöman men nog seglar han högst uttryckligt i sina dikter. Så här skriver han: Det är när man varit nära utplåningens gräns några gånger som man inte vet vad vi har men vet vad vi får.

Förvisso sant. Vad ett SIS register innebär för SEKO Sjöfolks medlemmar vet vi.

Skulle det införas så är det nog ytterst tveksamt om man som påmönstrad sjöman kan överleva säsongens avslutning i fotbollsallsvenskan.

Sjömannen 3/2010 29

Ă… UT R E Ă„ R G Ă… TS H Ă„ VA R!

SVERIGES MARITIMA INDEX 2010 RedaktĂśr: Klara Magnusson

(WW PnVWH I|U DOOD EnWRORJHU 0DULWLP XSSVODJV ERN VRP L WH[W RFK ELOG OLVWDU VYHQVNà DJJDGH KDQGHOVIDUW\J VYHQVND KHO HOOHU GHOlJGD KDQGHOVIDUW\J XQGHU XWOlQGVN à DJJ ÀVNHIDUW\J RFK VHJHOIDUW\J , ERNHQ ÀQQV RFNVn UHSRUWDJH DGUHVVHU WLOO UHGHULHU P P cUHWV XWJnYD DY 60, är den 32:e.

290 kr

GRATIS*

VĂ„RLDENS Ă„NDE Av: Bengt Garsell

Utmed den spanska kusten ÀQQV IDQWDVWLVND I\USODWVHU Lättillgängliga och välkända, men ocksü svürütkomliga utposter pü klippor och otillgängliga kuststräckor.

Här presenteras de i ord och bild. Limbunden, 152 sidor. Ord. pris 150 kr.

1 200 kr

395 kr

PAKETPRIS PĂ… PRAKTVERK

FĂ…GELSĂ…NG

STOCKHOLMSREDERIERNA

Nu har du mĂśjlighet att kĂśpa praktverken Sveriges SjĂśkartor och Sveriges Fyrar till unikt paketpris.

6XFFpERNHQ YDUV I|UVWD VWRUD upplaga sĂĽlde slut pĂĽ kort tid I|UH MXO lU QX lQWOLJHQ WLOOEDND L EHJUlQVDG XSSODJD , GHQQD XQLND InJHOERN VNLOGUDV DUWHU i bild, text och ljud.

Fyra stortankrederier grundades L VSLOOURUQD HIWHU 6DOpQVNRQNXU VHQ 7MXJR nU VHQDUH IDQQV LQJHW av dem kvar i Sverige. FĂślj den dramatiska utvecklingen under 1980- och 90-talet.

Ordinarie pris 2 260 kr

* Handla fÜr minst 500 kr och du für boken Världens ände GRATIS! Erbjudandet gäller t.o.m. 2010-06-15

Välkommen med din beställning!

Se hela sortimentet och beställ via vür hemsida www.breakwater.se, eller genom att sätta in pengar pü plusgiro 192366-3 eller bankgiro 463-8417. Ange mottagare, leveransadress och beställd titel. )UDNWDYJLIW WLOONRPPHU NU LQRP 6YHULJH NU LQRP (XURSD

%UHDNZDWHU 3XEOLVKLQJ $% ZZZ EUHDNZDWHU VH LQIR#EUHDNZDWHU VH %DQHKDJVJDWDQ *|WHERUJ

MARINO now a union for Filipino seafarers SEKO’s Filipino affiliate MARINO was recently approved as a trade union for Filipino seafarers.

— This is a big step forward in organizing Filipino seafarers in a real trade union organization, says Milton Unso, chairman of MARINO.

By: Lennart Johnsson — We have already, with SEKO’s support, carried out trade union training for seafarers for many years, and we will now also intensify our efforts in organizing our seafarers both in international shipping and in domestic ferry navigation,v says Milton UJnso.

MARINO has, during the last few years, also begun to build up contacts with Filipino fishermen and has also carried out education for seafarers’ wives.

The education for seafarers’ wives has been appreciated and has, among other things, contributed to that seafarers’ wives in Davao have started a co-operative society. It is a fact that the women’s situation is very exposed because their husbands are away from home around eight to ten months every year.

The Filipino Department of Labor’s, DOLE’s, decision to approve MARINO’s

registration as a trade union was longedfor, according to Milton Unso.

— Filipino labour law makes it very complicated to be approved as a trade union organization. The fact that we have now been approved means that it will be considerably easier to organize new members. Our aim is also to start signing collective agreements for Filipino seafarers working onboard foreign vessels.

The Philippines are unique as the biggest exporter of seafarers to the international market. It is estimated that around 25% or 250 000 Filipino seafarers sail on

the oceans every day. The number of seafarers employed in the position of ratings and working under the Swedish TAP agreement amounts to around 6-700.

— All TAP employees including officers are very welcome to become members of MARINO. We have good knowledge of the agreement through our close co-operation with SEKO for many years, Milton Unso points out.

TAP employees who would like to become members of MARINO, can contact Milton at the following e-mail address:

milton.unso40@gmail.com

The Swedish Mercantile Marine Foundation

REWARD 2011 For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow´s safe, environmentally friendly and ergonomic workplace in the Swedish merchant fleet.

We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding:

Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice.

s greater maritime safety s reduced risks at work and off duty on board s improved operating and material economy s general environmental and/or economic improvements s greater operating reliability s measures promoting comfort and well-being

The proposals, which could be written in English, will be examined by the Foundation’s technical expert group after which the board of the Foundation will decide on which proposals are to be rewarded. The Foundation has earmarked approximately SEK 500,000 for these awards.

The Swedish Mercantile Marine Foundation awards prizes every year for proposals in these areas.

In addition, the Foundation rewards commendable contributions or outstanding seamanship during a sea rescue operation or an accident onboard.

Proposals must have arrived at the Foundation not later than 31 October, 2010. The rewards will be awarded during spring, 2011. Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation.

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus The Swedish Mercantile Marine Foundation Katarinavägen 22, SE-104 65 Stockholm, Sweden 0HONE s &AX E-mail: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se

Sjömannen 3/2010 31

Skrivarkurs för havets kvinnor och män

Du som har erfarenhet av eller kanske bara intresse för livet till sjöss, har du någonsin funderat på att omvandla dina minnen, tankar och idéer till skriven text i novellform? Eller du kanske har tänkt ut en fiktiv historia i saltstänkt miljö? Du kan vara 18 eller 80, åldern spelar ingen roll så länge skrivglädjen finns!

Tid och plats: Vi träffas under tre fredagar hösten 2010 på Katarina sjöfartsklubb på söder i Stockholm (Glasbruksgatan 2) samt två återkopplingar via mail däremellan.

Datum för träffarna är 8/10, 5/11 samt 3/12, samtliga dagar kl 09:30 – 15.30.

Mer om kursen: Eleverna kommer att få bekanta sig med novellformen genom övningsuppgifter och eget skrivande varvat med korta föreläsningar om novellskrivandets grundläggande hantverk. En viktig del av kursen är också att vi läser varandras texter, ger och får respons, vilket ger djupare förståelse för det egna materialet. Dessutom kommer sjömansförfattare att gästföreläsa.

Inför kursen: Ta med dig en skrividé, Den arbetar du sedan vidare på till färdig novell. Den som

32 Sjömannen 3/2010

vill kan därefter delta i föreningen Bokanjärernas uttagning till nästa års antologi med möjlighet till publicering. Temat på antologin är ”Springa läck”. Se www.bokanjarerna.se Införskaffa Johanna Wistrands e-bok ”Kom i gång & skriv”. Kursen förutsätter självstudier samt att tid avsätts för eget skrivande. Kontakt mellan kurstillfällena sker via mail och är en förutsättning för att alla ska hinna läsa in sig på varandras texter.

Kurskostnad samt kurslitteratur: Kursavgift: 1500 kr per person, inkluderar lokal, fotostatkopiering, men ej kurslitteratur och måltider.

Kurslitteratur är Johanna Wistrands ebok ”Kom i gång & skriv. Boken kan laddas ned som e-bok från: www.multimanus.se eller www.adlibris.com

Kursanmälan & arrangör: Arrangör är föreningen Bokanjärerna i samverkan med Katarina Sjöfartsklubb och ABF Stockholm. Kursledare: Magdalena Persson. Antal deltagare: minimum 8, max 12 personer. Information och anmälan: www.abfstockholm.se tfn 08-453 41 80

Sista anmälningsdag: 8 september

Nystart för Röda Lanternan

Vi är två fackligt aktiva, sjömän och vänsterpartister som under en längre tid diskuterat sjöfart utifrån ett vänsterperspektiv.

Sjömän som delar Vänsterpartiets värderingar behöver någonstans att hitta likasinnade. Våra politiker behöver folk från branschen som upplyser dem om sjöfarten och dess förutsättningar.

Med anledning av detta har vi beslutat oss för att åter starta Vänsterpartiets sjömansförening Röda Lanternan.

Gemensam mailadress: rodalanternan@vansterpartiet.se Hemsida: www.rodalanternan.se Kontaktpersoner Björn Jonasson, Storsjö, John Thörnlund, Färja.

Avliden Motorman Gert Mattsson har avlidit 59 år gammal.

Han avled hastigt i sitt hem.

Gert seglade i ett antal rederier, varav de sista åren på tankbåtar.

Tack för god vakt!

Vila i frid!

Genom systern Martha Henriksson

SEKO sjöfolks

SEKO sjöfolks utbildning

utbildningar 2010 FAM2 15-19 november i Göteborg OBS! Ändrat datum

Kursanmälan

Sista ansökningsdag: 3 oktober 2010 Målgrupp: Deltagarna skall ha genomgått Fartygsmiljökurs steg 1. Deltagarna skall även vara förtroendevalda skyddsombud eller huvudskyddsombud, alternativt ha annat uppdrag i skyddskommitté eller klubbstyrelse som rör arbetsmiljöfrågor.

Innehåll: Fartygssäkerhetslagen, ritningslära, farligt gods, ergonomi, handlingsprogram m m. Övrigt: Deltagare erhåller ett (1) kursstipendie per kursdag vid fullgjord utbildning.

Kurs:...................................................................................

Plats och tid:............................................. ..........................

Namn:............................................................. ...................

Personnummer: .................................................................

Adress: ...............................................................................

Medlemsutbildning externat 3 dagar: Kursdatum:

Plats:

13-15 september 11-13 oktober 19-21 oktober

Stockholm Malmö Göteborg

Sista ansökn.dag: 13 augusti 10 sept.

17 sept.

Postnummer: ...............Postadress: ...................................

E-mail:...............................................................................

Telefonnummer: .................................................................

Målgrupp: Alla medlemmar som vill lära sig grundläggande fackliga rättigheter.

Innehåll: Kollektivavtalet, AT-journaler, försäkringar, en liten inblick i aktuella lagar, arbetarrörelsens historia, opinionsbildningsarbete. Övrigt: Medlemsutbildningen är en externatkurs. Medlem skall söka den utbildning som är nära bostadsorten, då en förutsättning för kursen är att man bor hemma och går kursen under dagtid. De som inte bor nära någon av dessa orter skall kontakta studieenheten.

Deltagare erhåller ett (1) kursstipendie per kursdag vid fullgjord utbildning.

Rederi och fartyg: ...............................................................

Befattning: ..........................................................................

Fackligt uppdrag: ..................................................................

Har deltagit i förbundskurser/LO-kurser: ............................

Underskrift..........................................................................

Datum.................................................................................

Insändes till:

Tack!

Ett hjärtligt tack till Rederiaktiebolaget Tor Line DFDS och besättningen ombord på M/S Tor Magnolia för de fina gåvorna jag fick i samband med min pensionering.

Osborn

SEKO sjöfolk Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Dags att skriva avtalsmotioner Avtalsrörelsen börjar närma sig och nu är det därför dags att komma in med motioner inför de kommande avtalsförhandlingarna.

Motionerna ska ha kommit in senast den 31 augusti 2010.

Skicka motionerna till följande adress: SEKO Mats Ekeklint Box 1105 111 81 Stockholm

Sjömannen 3/2010 33

Klubbordförande i SEKO sjöfolk Allandia Klubbordförande Tedde Scott Rederi Allandia AB M/S Birger Jarl Box 1151, 111 81 Stockholm Mobiltel: 070 541 47 46 E-mail:tedde.scott@hotmail.com Vice klubbordförande FredrikThorn adress se ovan Destination Gotland AB Klubbordförande Christer Engström Besöksadress: Skeppsbron 14 Postadress: Box 1234, 621 23 Visby Telefon: 0498 20 18 00, direkttel o fax: 0498 20 18 93 Mobiltel: Christer 070 564 0604 Vice klubbordförande Åke Lindström E-mail:sjofolk@gotlandica.se Broström Ship Management AB Klubbordförande Mats Olsson Stiftelsev. 10 A, 818 31 Valbo Telefon och fax: 026 13 34 60 Mobiltel: 070 67 67 372 E-mail:mats.olsson@brostrom.se Göteborg - Styrsö Skärgårdstrafik AB Klubbordförande Ralf Lindgren Postadress: Gödebergsvägen 18, 437 34 Lindome, Tel. 031 99 35 94 Mobiltel 0705 69 64 71 E-mail:goderb@hotmail.com Finnlines Ship Management AB E-mail:finnlines@sjofolk.se Vice klubbordförande Andreas Sörensson Moblitel +46736 873181 Klubb Stockholms skärgård Klubbordförande Kenneth Österlund Lådna, 130 33 Gällnöby Telefon och fax: 08 542 47 455, Mobiltel 070 239 84 75 E-mail: kenneth.osterlund@sjofolk.se Vice klubbordförande Jesper Löngren Mobiltel 070 628 0971 jesperlonngren@hotmail.com Rederi Eckerö Sverige AB Klubbordförande Ulf Öhman Stampvägen 8 G2 FI-20540 Åbo Telefon: +358 400 53 85 67 E-mail:fortroendeman@birkaparadise.com

Svitzer Sverige AB Klubbordförande Tor Leif Davidsson Gamla Medbovägen 21 454 93 Brastad Telefon: 0523 477 40 Mobiltel: 0761 263347 E-mail:torleif.davidsson@telia.com TT-Line Klubbordförande John Thörnlund.

Besöksadress: Hamngatan 9 ”Ångkvarnen” Postadress: Box 94, 231 22 Trelleborg Telefon: 0410 560 00 eller direktnummer 0410 562 46, fax 0410 562 66 Mobiltel: 070 548 24 08 E-mail:sjofolk@ttline.se Vice klubbordförande Robert Douhan Transatlantic Klubbordförande Christer Lindgren Allévägen 81 192 76 Sollentuna Mobiltel. Christer 070 377 47 06 E-mail: christer.lindgren@rabt.se Fax: 08 754 63 76 1:e vice klubbordförande Hans Lindqvist Postadress: Silvåkragatan 37, 254 58 Helsingborg Telefon:042 12 49 91 Mobiltel: 0705 30 30 40 E-mail: hans.lindqvist@rabt.se 2:e vice klubbordförande Ulf Jörgensen Terntank Klubbordförande Sonny Ryberg Mobiltel: 0709 57 85 66 E-mail:sonny.ryberg@telia.com

Scandlines Helsingborg och Trelleborg Klubbordförande Åke Sönerud Besöksadress:Terminalgatan 1 Postadress: Knutpunkten 43, 252 78 Helsingborg Telefon: 042 18 62 14 Mobiltel 0705 18 62 14 Fax 042 18 62 15 Vice klubbordförande Tiziana Cavalli De Lonti Mobiltel: 0730 55 69 24 E-mail:seko.hbg_trg@scandlines.se Tallink/Silja Line AB Klubbordförande Folke Matrosow Besöksadress Södra Hamnvägen 50 A Postadress: Box 27295 102 53 Stockholm Telefon: 08 666 34 11 Fax: 08 666 34 18 Mobiltel:070 623 34 41 E-mail: seko@tallinksilja.com Vice klubbordförande Karin Barth

Sjöfartsverkets Sjömansservice Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping Telefon 011 19 10 00

Stena Line Klubbordförande Jens Ole Hansen E-mail: jensole.hansen@stenaline.com Direkt nr: 031 85 51 67 Fax 031 85 53 80 Vice klubbordförande Göran Dahlman E-mail:goran.dahlman@stenaline.com Direktnr: 031 85 51 69 Thomas Stenberg E-mail:thomas.stenberg@stenaline.com Direktnr: 031 85 53 56 Adress: Stenaterminalen, Masthuggskajen, 405 19 Göteborg

Wallenius Marine AB Klubbordförande Björn Jonasson Box 17086, 104 62 Stockholm, Telefon: 08 772 05 00 Mobiltel: 070 772 06 99 E-mail: bjorn.jonasson@walleniusmarine.com Viking Line Klubbordförande Ilkka Pekkinen Viking Line, Norra Gatan 4 AX-22100 Mariehamn Telefon: +358 405 87 3852 E-mail:huvudfortroendeman.vr@vikingline.se Vice klubbordförande Carl-Mauritz Skoglund

Rosenhill- Göteborg Köpenhamnsgatan 25, 418 77 Göteborg Telefon 031 647 960

Kaknäs - Stockholm Kaknäsvägen 30 Box 272 77, 102 53 Stockholm Telefon: 08 663 24 21

Adresslista SEKO sjöfolk www.sjofolk.se MEDLEMSSERVICE

Tel 0770 45 79 50

(medlems- och a-kasseärenden) Besökstider: Fjärde Långgatan 48, Göteborg mån-fre 9-15. Lunch 11.30-12.15

Telefontider: mån-tors kl 9.00-11.00 och 13-15, fre13-15 Från utlandet ring +46 770 45 79 50

TALSVAR A-KASSAN

Tel 020-678 00 00

Övriga fackliga ärenden Kontakta i första hand klubbordförande i ditt rederi (se listan på motstående sida)

SEKO sjöfolk i Göteborg Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg Telefon vx: 031-42 94 20 Telefontid: 8-16 (övrig tid hänvisas till direktnummer) Fax: 031-42 95 01 e-mail: sjofolk@seko.se

Ordförande Kenny Reinhold kenny.reinhold@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 30

Ombudsman Karl-Arne Johansson karl-arne.johansson@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 37

Sekreterare Jonas Forslind jonas.forslind@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 34

Ombudsman Peter Skoglund peter.skoglund@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 24

Kassör Chang Strömberg Chang.stromberg@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 32

Lennart Johnsson chefredaktör Sjömannen sjomannen@seko.se Direktnr och mobil

031-42 95 43

SEKO sjöfolk i Stockholm Barnhusgatan 10, 1 tr ö.g.

111 23 Stockholm Fax: 08-411 69 40

Ombudsman Dennis Sirviö dennis.sirvio@seko.se 031-42 95 23 Direktnr och mobil

Ombudsman Chang Strömberg chang.stromberg@seko.se 031-42 95 32 Direktnr och mobil

Ombudsman Eva Bertlett eva.bertlett@seko.se Direktnr och mobil 031-42 95 22

Boka alltid tid med ombudsmännen!

SEKO sjöfolk i Helsingborg Karl Johans Gata 12 252 67 Helsingborg Fax: 042-18 75 85

Är det något medlemsärende du vill diskutera med en ombudsman, tänk på att boka tid med denne.

Detta gäller för samtliga ombudsmän på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg.

OBS! Besök förbokas per telefon alternativt mail.

ITF-sektionen (International Transport Workers’ Federation) Annica Barning, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 14 Carl Tauson, ITF-samordnare SEKO Mobil 070-592 68 96 Direktnr 08-791 41 17

Sven Save, ITF-inspektör SEKO Mobil 070-574 97 13 042-37 43 35 Kontor 042-37 43 45 Fax Göran Larsson, ITF-inspektör Transport Mobil 070-626 77 88

Göran Nilsson, ITF-inspektör Transport 076-100 65 12 Mobil

POSTTIDNING B Sjömannen, Fjärde Långgatan 48 413 27 Göteborg

Vad heter Greklands premiärminister?

Tävla och vinn fina bokpriser!

Utsikt från den grekiska bilfria ön Hydra.

Grekland skakas för närvarande av en djup ekonomisk kris som riskerar att få Eurosamarbetet på fall.

Men vad heter den grekiska premiärministern?

Svara på den frågan och du har chans att vinna fina bokpriser. Första pris är den fantastiska nya fågelboken Fågelsång. Genom boken kan du lära dig fåglarnas läten. Fågelsång är idag Sveriges mest sålda fackbok. Övriga fyra pristagare vinner praktverket Sjölivets berättare med Ove Allansson som redaktör.

Vad heter alltså den grekiska premiärministern? Heter han 1/ Konstantinos Simitis X/ Giorgos Papandreou 2. Kostas Karamanlis Vi behöver få ditt svar senast den 15 augusti. Maila ditt svar till sjomannen@seko.se, skicka ett sms på nummer 070 592 70 81, faxa till nummer 031 42 95 01 eller skicka ditt svar per post till adressen: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, 413 27 Göteborg