2 minute read

mårten westö Om avundsjuka

»Jag ville också vara i spotlighten«

mårten westö är författaren som är lillebror till en annan författare. Hur är det att trängas om samma uppmärksamhet?

Advertisement

berättat för josefin olevik foto martin stenmark

Det började väl med att Kjell fick släpa på en otymplig treåring i galonisar i Munkshöjden i Helsingfors. När jag kom upp i skolåldern fick jag kompa honom på min gitarr medan han körde solo, vi kunde hålla på flera timmar om dagen. Sedan blev han journalist och skrev i tidningen och det inspirerade förstås mig. Som liten såg jag onekligen upp till min sex år äldre bror.

När jag just hade fyllt 21 vann jag ett fint lyrikpris och debuterade några år senare. Men brorsan hade också debuterat tidigt och började bli etablerad vid den tiden. Då kände jag att jag klampade in lite på hans revir. Det fanns spänningar och jag förstod nog inte riktigt hur viktigt skrivandet var för honom för att hitta en slags frihet. Jag ville ju göra min egen grej, jag var inte ute efter att använda hans namn.

Sedan blev han jättekänd i mitten av 90-talet medan jag var småbarnsfarsa och inte skrev så mycket. Om det har funnits gnissel i vår relation så var det då. Kjell var mycket i offentligheten och jag ville väl också vara i spotlighten. Man är ju väldigt känslig i kreativa processer, när det inte går bra blir man vankelmodig och tycker lätt synd om sig själv. Men vi lyckades alltid reda ut saker, vi skrev brev till varandra och blev det en fnurra på tråden gick vi ut på en öl och snackade.

Vi blev tidigt farsor båda två, och kusinerna har vuxit upp nära varandra. Jag fick två pojkar som nu är vuxna. Jag minns att när min yngste kom så solidariserade jag mig automatiskt med honom när de bråkade. Tog lillebrorsperspektivet. Men jag har alltid varit noga med att uppmuntra dem båda på samma sätt, vilket jag tycker att vår pappa gjorde med oss.

Det hjälpte också att Kjell och » jag under olika perioder spelat i samma band. Musiken präglade vår barndom och vi har alltid haft den ihop. Pappa var skivbolagsdirektör och vi kom tidigt i kontakt med all sorts musik och inte minst finsk schlager. Vi har fortfarande ett coverband ihop där min fru numera är huvudsolist, på den vägen har vi lärt oss att samarbeta. De senaste tio åren har vi ibland bollat idéer och visat texter för varandra. Det har varit jättevärdefullt. Och att skriva Åren tillsammans var väldigt kul. Men jag tror inte att vi hade kunnat skriva en bok ihop för tjugo år sedan.« 

Åren: Två bröder berättar av Mårten och Kjell Westö utkom i september.

This article is from: