på drift på åland Tio kulturella

V i n ter i Mariehamn.

foto: rebecka eriksson

Sugen på att bekanta dig med det självstyrande Åland? Här är vår litterära guide till den egensinniga ön.

av tomi riitamaa

Badhotell, häxbål & ödetomter

Västerhamn och Badhusparken Mariehamn Åren kring förra sekelskiftet upplevde Mariehamn en storhetstid, kallad badhusepoken, skildrad inte minst i Ann-Gerd Steinbys Badort på modet (1988). I Västerhamn fanns ett stort kurhotell, där besökare ur societeten från när och fjärran kurerade sig på dagarna och förlustade sig på kvällarna i det hektiska nöjeslivet. Ett stenkast från färjehamnen hittar vi två kännspaka byggnader bevarade från denna blomstringsperiod, Segelpaviljongen och Doktorsvillan, båda ritade av arkitekten Lars Sonck. Slink in på en god bit mat eller en drink i Segelpaviljongens restaurang med underbar utsikt över Svibyviken. Precis intill ligger museifartyget Pommern och Sjöfartsmuseet, också väl värda ett besök.

Ödetomten på Ålandsvägen 68 Mariehamn »Det är här det börjar och slutar. En liten stenhög, en dunge färska pilar.« Sebastian Johans emigrantroman Broarna (2020) både inleds och avslutas vid en ödetomt i centrala Mariehamn. Däremellan får vi följa Carl och Ida-Levina som emigrerar från Åland till New York i början av 1900-talet, genom svåra och goda tider, genom sorg, förlust och kärlek. Vi håller oss således kvar vid tiden för förra sekelskiftet, men byter klass: för medan societeten förlustade sig på badhotellen levde många fler ålänningar i fattigdom och tvingades emigrera till Amerika för att klara sig.

foto: severus t e

n enbaum

Sebastian Johans debuterade med Broarna.

Jomala kyrka Jomala Vi lämnar Mariehamn och beger oss till grannkommunen. Vackra Jomala kyrka, som är byggd i röd granit och som i sin ursprungliga form uppfördes på 1200-talet, påstås vara Finlands äldsta stenkyrka. Hur byggandet av kyrkan kan ha gått till skildras i fiktiv form av Karin Erlandsson i romanen Hem (2021). Ragnhilds far Birger är inte riktigt sig själv efter att Ragnhilds mor Inga gått bort. Han som alltid varit stark med en sjungande, djup röst: av honom finns inte mycket kvar, »bara glimtar av det som varit han«. Men en sista livsuppgift finner Birger, en som gör honom levande och lugn igen. Han ska bygga en kyrka: »Det är inte bråttom, sa han. Man kan inte ha bråttom med något som ska hålla för evigt, brådska betyder ingenting.« Skönljudande och tänkvärda ord för en stressad nutidsmänniska.

”Det är inte bråttom, sa han. Man kan inte ha bråttom med något som ska hålla för evigt, brådska betyder ingenting.”

Kastelholms slott Sund Kastelholms slott, som började byggas i slutet av 1300-talet som en försvarsborg, är Ålands enda medeltida borg. Genom tiderna har speciellt Vasaätten visat stort intresse för slottet; såväl Gustav Vasa som hertig Johan har vistats här, och kung Erik XIV satt tillsammans med sin hustru Karin Månsdotter fängslad i slottet hösten 1571. I boken Kastelholm: Kungligt slott (1990) skildrar AnnGerd Steinby slottets historia ur en populärvetenskaplig vinkel. Med dess vackra naturomgivning och närliggande friluftsmuseum, och stjärnkrögaren och Robinsonvinnaren Michael Björklunds Smakbyn, är det ett populärt utflyktsmål. Slottet, som även är skådeplats för barnboken Ringen – ett äventyr vid slottet (2018), bjuder på spännande aktiviteter för olika åldrar.

Sally Salminens barndomshem Nedergårds Sally Salminen och...Vargata, Vårdö På Nedergårds i den lilla byn Vargata växte Sally Salminen (1906–1976) upp som nummer sju av elva syskon i en småbrukarfamilj. 1930 emigrerade Salminen till New York, där hon arbetade som hembiträde. Efter arbetet förkovrade hon sig kulturellt, och 1936 utkom Katrina som vann första pris i en romantävling. Romanen, om unga Katrina från Österbotten som flyttar till Åland för kärleks skull men som får ett tufft liv i den åländska skärgården, blev en kritikersuccé och en internationell bästsäljare översatt till fler än 20 språk. Sally Salminen blev världsberömd över en dag. Romanen Katrina utkommer fortfarande i nyutgåvor och är ytterst läsvärd än i dag, förslagsvis tillsammans med Ulrika Gustafssons givande Salminenbiografi Min ljusa stad (2019). Sally Salminens barndomshem finns kvar och förvaltas i dag av systersonen Lars Asker.

Tillsammans med sin syster emigrerade Sally Salminen till USA 1930. Sex år senare vann hon första pris i en romantävling med Katrina.

Franciskanerkapellet och S:ta Anna kyrka Hamnö, Kökar När man är på Åland vill man kanske också göra ett besök i ytterskärgården. Då tar man med fördel färjan till Kökar, Ålands sydligaste kommun. På den drygt kilometerlånga, bergiga ön Hamnö sjöd det av liv under medeltiden. Här fanns nämligen Conuentu Tiokkakarlensis – ett av Finlands tre medeltida franciskanerkonvent. Klostret på Hamnö är spelplats i Valdemar Nymans (1904–1998) Broder Kilian (1947), av många betraktad som den modernistiska författarens främsta och märkligaste roman. Invid klosterruinerna står S:ta Anna kyrka, invigd 1784. Kökar utgör även förlaga till miljön i UllaLena Lundbergs Finlandia-vinnare Is från 2012.

... sysslingen Anni Blomqvi st . ter häxbål. S på ren e f

Strömmen – författaren Anni Blomqvists hem/museum Västra Simskäla, Vårdö Längst ut i det underbara skärgårdslandskapet, på ön Västra Simskäla, finns Strömmen, Anni Blomqvists hem som numera fungerar som museum. Blomqvist (1909–1990), som faktiskt var syssling med Sally Salminen, blev folkkär tack vare romansviten om Stormskärs Maja och hennes hårda liv i skärgården på 1800-talet. Romanserien filmatiserades och sändes som tv-serie 1976 – och blev alla tiders största och populäraste finlandssvenska tv-serie, även på finskt håll.

Nu är Stormskärs Maja i ropet igen. Hösten 2022 inleddes inspelningarna av storfilmen Stormskärs Maja på Åland, med svenska Amanda Jansson (från Tunna blå linjen) i titelrollen. Blir nyfilmatiseringen lyckad lär folk vallfärda till Simskäla om ett par år.

Bomarsunds fästning Sund En bit längre ut i Sund hittar vi ruinerna av Bomarsunds fästning. Fästningen, som uppfördes i början av 1800-talet av den ryska krigsmakten, var då Ålands maffigaste byggnation. Fästningen förstördes 1854, under Krimkriget. Kring Bomarsund växte ett stadsliknande samhälle fram, Nya Skarpans. Härifrån kom Lisbeta, en av sju kvinnor som halshöggs och brändes på bål under det svenska rikets första häxprocesser som utspelade sig på Åland på 1660talet. Henne får vi följa både i Carina Karlssons debutdiktverk Lisbeta, Per Skarps hustru (1996) och i hennes roman Märket (2019).