9789127136021 by Smakprov Media AB

ULF P. LUNDGREN ROGER SÄLJÖ CAROLINE LIBERG (RED.)

skolans historia och framväxt och ger en god inblick i det som i dag utgör vårt svenska skolsystem. Boken innehåller bland annat avsnitt om den lärande människan, kunskapsbedömning ur svenskt och internationellt perspektiv, utbildningspolitikens ekonomiska bakgrund och skolledningens roll samt genus, mångkulturalitet och social segregation. Flera nyskrivna kapitel har tillkommit i denna tredje reviderade utgåva: Läroplansteori och didaktik, Barndom och pedagogik (omsorg, uppfostran och lärande i förskolan), Bedömningens dubbla funktion, Utbildningsekonomi och Framtidens skola och utbildning. Lärande skola bildning är indelad i fem sektioner: • • • • •

SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS LÄRANDE OCH ELEVERS UTBILDNING UTBILDNING OCH DEN KULTURELLA REPRODUKTIONEN UTVÄRDERING, BEDÖMNING OCH RESULTAT POLITISK STYRNING OCH SKOLANS FÖRÄNDRING

I boken medverkar nitton författare från flera universitet och högskolor. Boken är i första hand avsedd för studerande på lärarutbildningen och för alla yrkesverksamma lärare, men kan också läsas av den som vill veta mer om den svenska skolan. Arbetet har utförts under redaktion av Ulf P. Lundgren, professor emeritus i pedagogik vid Uppsala universitet, Roger Säljö, professor i pedagogik och pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet och Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Övriga författare är verksamma inom lärarutbildningen och närliggande forskningsområden.

LÄRANDE SKOLA BILDNING

LÄRANDE SKOLA BILDNING är en gedigen grundbok som belyser

TREDJE UTGÅVAN

LÄRANDE SKOLA BILDNING GRUNDBOK FÖR LÄRARE

TREDJE UTGÅVAN ULF P. LUNDGREN, ROGER SÄLJÖ,

ISBN 978-91-27-13602-1

CAROLINE LIBERG (RED.)

9 789127 136021

Lundgren_Lärande_skola_bildning_3U.hela.3.indd 1

2014-07-09 15:34

LSB-2014.indb 2

2014-07-10 14:06

Innehåll

Den svenska skolan 43

Medverkande författare 13 Förord 15

Kristendomens betydelse 43 Luther och vägen till Gud 43 Läsandet sprids till folket 46 Luthers lilla och stora katekes 46

Utbildningsvetenskap – ett nytt vetenskapsområde 16 Den här boken 17

SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS kapitel 1

Skolans tidiga historia och utveckling

– från skrivarskola till folkskola 23 Av Ulf P. Lundgren och Roger Säljö

Skrivkonstens historia 24 Edduban – den första skolan 26 Det grekiska inflytandet 27

Det grekiska bildningsidealet 29 Den västerländska kulturens vagga 31

Det romerska inflytandet 32

Differentiering genom utbildning 34

Kristendomens spridning 35 Klostrens betydelse 36

Nya miljöer för lärande – universiteten 36 Renässansen – återupptäckternas tid 37 En måttfull och harmonisk människa 38 En humanistisk utbildning 38 Styra staten och tjäna kyrkan 39 Skolan blir ett eget samhälle 40

Att överföra kunskap mellan generationer 41

Reformförsök 49 Svenskarna blir ett läsande folk 50 Folkskolan – en allmän skola 51 Kapitel 2

Den moderna skolan blir till – ett framtidsprojekt 55 Av Ulf P. Lundgren

En ny roll som upplysare 57 Skiftesreformer 58

Vad innebar skiftesreformerna? 59

Ett nytt sekel 60 Pestalozzi – utbildning åt alla 62 Pedagogik som egen vetenskap 63 1812 års uppfostringskommitté 64 Skolväsendets utveckling 64

Växelundervisningen 65 ”Snillekommittén” – och det moderna Sverige 66 En förändrad omvärld 69 Reform av folkundervisningen – folkskolestadgan 70 Den andra fasen av industrialiseringen 75 Mot ett industrisamhälle och ett urbant samhälle 76

Det tryckta ordet 41 Ett samhälles genetik 41

LSB-2014.indb 5

2014-07-10 14:06

ka p i t e l 3

En utbildning för alla

Krav på en mer kvalificerad arbetskraft 122 En stor uppgift för kommunerna 123

– skolan expanderar 79 Av Ulf P. Lundgren

Demokratibegreppet 81 Den statliga styrningen 84 Differentieringsfrågan: Hur skulle skolan organiseras? 85 Ett klassamhälle i miniatyr 86 1940 års skolutredning 87 Kontakt med Amerika 88 Vid krigsslutet – 1946 års skolkommission 89 1957 års skolberedning 92 Utbildning – en investering 93 Konsekvensreformer 95 Anpassa undervisningen till eleven 97 Lärarkåren förändras 97 Utbildningsväsendet expanderar – högre krav på kontroll 98 Mot ett livslångt lärande 100 ka p i t e l 4

Det livslånga lärandet – att utbilda för ett kunskapssamhälle 101 Av Ulf P. Lundgren

Förskola och barnomsorg 101 Förskolans rötter 102 Reformer inom barnomsorgen 105 Medinflytande och decentralisering 106 Ökat ansvar för lärare och skolledare 109 Den politiska styrningen 111 Ökad valfrihet och ansvarsfördelning 112 Vem ska ha ansvaret? 113 Europas bästa skola 116 Betygssystem 117

LSB-2014.indb 6

Ett fristående skolsystem – friskolorna 118 Gymnasieskolans utveckling 122

Kunskapslyft och vuxenutbildning 124 1990-talets reformer 125 Ett nytt millennium 127 Kompetensutveckling 130 Olika syn på världen 131 Kvalitetskontroll 132 PISA-chocken 133

Den moderna skolan 135

kapitel 5

Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden 139 Av Ulf P. Lundgren

Grunden för utbildningen 140 Ordet didaktik 141 Vad är en läroplan? (och vad betyder curriculum?) 142 Fokus på innehåll och metod – den formativa perioden 144 Varifrån kommer kunskap? 146 Den nya pedagogiken – kristendomen 148 Arabiskt inflytande 148 Två sanningar 152 Ska läroplanen beakta verkligheten? 156 Läroboken – en ny genre 159 Skolordningen som aldrig blev av 160 Samspel mellan bild och text 164

Naturvetande och realämnen 167 Balansen mellan humaniora och realämnen 169

Den nya pedagogiken 170

Johann Friedrich Herbart 171 Herbartianismen 175

Barnets behov och utveckling 176 Gud och Fäderneslandet 179 Stadgar och normalplaner 181

2014-07-10 14:06

På väg mot en rationell läroplan 184 Den rationella läroplanen och progressivismen 187 Nya skolämnen 192 Gymnastik 192 Musik 193 Teckning och bild 194 Slöjd 194

Yrkesutbildning 197 Barnets århundrade? 200 Den nya psykologin 200 Läroplaner och didaktik för massutbildning 202

Hur bestämmer man vilka kunskaper som är nyttiga? 204 Det kalla kriget och läroplanerna 205

Undervisningsteknologi 206 Undervisningsteknologin i Sverige 207 Dialogpedagogik 208

Undervisningsforskning 209 Läroplansteoretisk forskning i Sverige 211 Ramfaktorteorin 212

Den nya läroplansteorin 215 Basil Bernstein 216

Kritiken mot Tylers rational 217 Vilka är frågorna i dag? 218 Avslutning 220

Vad formar en människa? 223 Av Sven-Eric Liedman

Den mänskliga materien 224 Bildning och utbildning 230 Paideia 232 Comenius himmelska akademi 234 Bildningen och dess förfall 236 Det ödsliga informationshavet  och nyttans gullgossar 241 Idealen och verkligheten 243

LÄRANDE OCH ELEVERS UTBILDNING k apitel 6

Den lärande människan – teoretiska traditioner 251 Av Roger Säljö

Lärande – en term med många betydelser 252 Vetenskapliga definitioner 253

Lärande och samhällets utveckling 254 Behaviorismen – Pavlov, Watson och Skinner 256 Den betingade reflexen – Pavlov 257 Beteendet som byggsten i psykologin – Watson 258 Den klassiska betingningens begränsningar 259 Operant betingning – Skinner 260

Behaviorismens inflytande på skola och utbildning 262

Undervisningsteknologin 263 Utbildningsteknologin 264 Beteendeterapi 264

Behaviorism – kunskapssyn och föreställningar om lärande 265 Kognitiva traditioner – intelligenspsykologin, kognitivismen och Piaget 268

Intelligensmätning och den differentiella psykologin 269 Kognitivismen 271 Processmetaforen och meningsskapande 273 Piagets utvecklingspsykologi 276 Kognitiv utveckling 277 Utveckling och lärande 281 Piaget och skolan 282 Piaget och tänkandets innehåll 285 Den vetenskapliga kritiken av Piagets utvecklingspsykologi 286

Pragmatismen 287

Pragmatismens utveckling och syn på kunskap 289

LSB-2014.indb 7

2014-07-10 14:06

Hur lärande förstås 291

Kommunikation och lärande genom inquiry 293

Det sociokulturella perspektivet 297

Psykologins kris 298 Språk och tanke 301 Appropriering – att beskriva och förstå lärande 303 Synen på undervisning och den närmaste utvecklingszonen 305 Den sociokulturella traditionens inflytande 306

Perspektiv på lärande – slutsatser 307

ka p i t e l 7

Barndom och pedagogik – omsorg, uppfostran och lärande i förskolan 311 Av Ingrid Pramling Samuelsson

Förskolans intåg i Europa och i Sverige 314 Brottet med traditionen 317 Förskolans läroplaner 320 Förskolans plats i familjers liv 322 Internationella utblickar 323 Från utveckling och bildning till lärande 327 Dagens dilemman och utmaningar 329 Förskollärarutbildning och förskolans uppdrag 331 Dagens förskollärarutbildning 332

Vad vinner man och vad förlorar man? 333

LSB-2014.indb 8

kapitel 8

Att vara lärare

– den didaktiska reliefen 335 Av Caroline Liberg

Undervisning är att vilja något 336 Undervisning för lärande 340 Deltagare 341 Innehållsstrukturer 342 Undervisningsförlopp 344 Dialogicitet och flerstämmighet 348 Undervisningsförlopp, skillnader och utmaningar 350

Närramar, fjärramar och den professionella läraren 352 Den professionella läraren som etnograf 353

kapitel 9

Grundläggande färdigheter – att bli medborgare 357

Av Caroline Liberg och Roger Säljö

Skrift och skriftspråklig kommunikation 359 Vad är grundläggande färdigheter? 361 Literacypraktiker 364 Barns och ungas språkliga landskap 367 Färdigheter och undervisning 370 Synen på färdigheter och undervisning 371 En balanserad syn på färdigheter i undervisningen 375 Literacypraktiker i skolan 377

2014-07-10 14:06

kapitel 10

Specialpedagogik i en skola för alla

– att arbeta med elever 379

UTBILDNING OCH DEN KULTURELLA REPRODUKTIONEN

Av Lisa Asp-Onsjö

kapitel 12

Spänningsfältet mellan pedagogik och specialpedagogik 381 Synen på specialpedagogik i ett kompensatoriskt perspektiv 382 Synen på specialpedagogik i ett kritiskt perspektiv 383 Synen på specialpedagogik från ett dilemmaperspektiv 386 Vem är i behov av särskilt stöd? 387 Konsekvenser – att pekas ut eller osynliggöras 388 Specialpedagogik i dagens skola 389 Specialpedagogisk forskning: Några iakttagelser 392 kapitel 11

Att vara skolledare

– förverkliga det nationella uppdraget 395

Den sociala selektionen

– val och urval till högre utbildning 417 Av Robert Erikson

Effektivitet och rättvisa 418 Utvärdering genom uppföljning 419 Hur mäter vi snedrekryteringen? 420 Oddskvot 421

Social bakgrund 422 Egen utbildning 425 Hur omfattande är den sociala snedrekryteringen? 429 Social position och barnens utbildning 435

Uppväxtmiljö 438 Förväntad nytta 439 Föräldrarnas utbildningsnivå 441

En vidare utblick 442 Snedrekrytering och meritokrati 444

Av Elisabet Nihlfors

Rektor, förskolechef och skolchef – en definition 396 Historiska rötter 398 Styrning och ledning 400 Ting tar tid 402 Att hushålla med resurserna 403 Att vara chef och ledare 403 Att finna stöd och bli utmanad 405 Rektorer 408 Villkoren för skolledare 410

LSB-2014.indb 9

kapitel 13

Genusordning och utbildning – förr och nu 449 Av Inga Wernersson

Om de genusvetenskapliga begreppens utveckling och förändring 452 Om jämställdhet i grundskolans läroplaner 455 Om vad könstillhörighet betyder 461 Om genus i undervisningens innehåll och form 463 Om könsskillnader i undervisningsresultat 466 Om genusordning och lärares yrkesutövning 468

2014-07-10 14:06

Könsordningen – en levande del av skolan 469 ka p i t e l 1 4

Utbildning och mångkulturalitet

Studier av vuxnas kunnande 512 Reformer och satsningar 513 EU:s kunskapsmätningar 514

Studier av kunskaper i engelska 514 Internationella språkstudien 2011 515

Skolan – en del av en ekonomisk doktrin 516

– det globala samhället 471 Av Nihad Bunar

k apitel 16

Mångkulturella urbana skolor 472 Konfessionella och etniska friskolor 477 Nyanlända elever och lärande 481 Kultur eller politik? 484

UTVÄRDERING, BEDÖMNING OCH RESULTAT

Bedömning

– att veta vad andra vet 519 Av Christian Lundahl

Kunskapsbedömning i förmodern tid 520 Hur bedömningar knyts till utbildningsinstitutioner 521 Framväxten av psykologiska bedömningar 522 Bedömningar, undervisning och lärande 523

ka p i t e l 1 5

Skolan i världen

– internationella kunskapsmätningar 491 Av Daniel Pettersson och Anita Wester

Ekonomiskt samarbete konstitueras 492 Viktiga kommunikationskanaler 493 Fördjupad integration 494

Förändring i lokala ekonomier 494 Förändringarnas årtionde 496 Internationellt pedagogiskt samarbete växer fram 497

Internationella utbildningssamarbeten 498

IEA:s kunskapsmätningar 499

De första internationella studierna i matematik och naturvetenskap 500 Studier av läsförståelse 504 Civicundersökningen 1999 och 2000 506 ICCS 2009 (International Civic and Citizenship Education Study) 506

Kunskapsbedömningar under den moderna skolans framväxt 527

Folkskolans bedömningar 527 Examensväsendet och läroverken 529 Mot ett mer exakt mätande med experimentell psykologi 531 Kunskapsbedömning och progressiva reformer – Dewey versus Thorndike 535 Bedöma och särskilja – Alfred Binet och intelligenstester 537

De första svenska intelligensundersökningarna 540

Centralt utarbetade prov och deras olika funktioner 541

Bedömning i senmodern skola 547

Förändrad kunskapssyn i läroplanerna och kring provresultat i sig 547 Bedömning för lärandet 548 Bedömning av lärande och av kompetenser 552

Nya utmaningar i bedömningsforskning och i praktiskt bedömningsarbete 555

OECD:s kunskapsmätningar 507

PISA-studierna 509 The Teaching and Learning International Survey (TALIS) 512

LSB-2014.indb 10

2014-07-10 14:06

kapitel 17

Bedömningens dubbla funktion

– för lärande och likvärdighet 559

POLITISK STYRNING OCH SKOLANS FÖRÄNDRING

Av Gudrun Erickson och Jan-Eric Gustafsson

Uppfattningar om bedömning 561 Skolans dubbla bedömningsuppdrag 562 Bedömning för lärande 563 Bedömning för likvärdighet 564 Likvärdig betygssättning 565

Lärande – Undervisning – Bedömning 567 Grundläggande frågor 568 Varför? 569 Vad? 572 Hur? 574 När? 577 Vem? 577 Och . . .? 579

Grundläggande begrepp 580

Validitet 580 Reliabilitet 581 Validitet och reliabilitet i vardagen 582 Praktikalitet 583

kapitel 18

Utbildningsekonomi – det senmoderna utbildningssystemet 595 Av Anders Nilsson

Utbildning och kunskap i tillväxtteorin 597 Tillväxtteorin och 1990-talets utbildningsreformer 598 Programgymnasiets problem 602 Svensk skola i en globaliserad ekonomi 606

Förberedelse för yrkeslivet 606 Utbildningens lönepremie 609 Minskande långvarigt utanförskap? 611

Avslutning 612

kapitel 19

Falska dikotomier 583 Nationella prov och bedömningsstöd 584

Styrningen av den obligatoriska skolan

Vad är lagom stöd? 587 Avslutning 589

Av Eva Forsberg

Frågan om syfte(n) 586

– mellan stabilitet och förändring 613 Allt fler är i utbildning under allt längre tid 614 Skolans innehåll utvidgas och komprimeras 615 Vad ska stå på den politiska dagordningen? 616 Ökat antal aktörer, arenor och nivåer 616 System för styrning 617

LSB-2014.indb 11

2014-07-10 14:06

Instrument för styrning av utbildning 618

k apitel 21

Juridik – reglering som författning 618 Ideologi – reglering som påverkan 619 Ekonomi – reglering som (om)fördelning av resurser 621 Utvärdering – reglering som utfallskontroll 623

Modeller för styrning av skolan 624

Den centraliserade styrmodellen 625 Den decentraliserade styrmodellen 628 Globalisering – styrning som interaktion i det (inter)nationella 630 Recentraliseringen av den svenska skolan 631 Offentlig och privat produktion – marknadiseringen 633

Skolan som institution 634

ka p i t e l 2 0

Skolans lagar och förordningar

– det legala ramverket 637 Av Stephan Rapp

Skoljuridiken i historisk betraktelse 641 Skolans huvudman och skolan som myndighet 643 Skoljuridiken i dag 645

Skollagen (SFS 2010:800) 646 Skollagen, Barnkonventionen och EGrätten med mera 650 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) 651 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) 652 Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) 653

Skoljuridiken – förskolechefen och rektorn 654 Skoljuridiken och läraren 656 Skoljuridiken och barnet/eleven 657 Skolans systematiska kvalitetsarbete och tillsyn 659 Skoljuridiken i framtiden 661

LSB-2014.indb 12

Kunskapsbehovet genom livet – om folkets lärande och vuxnas utbildning 663 Av Staffan Larsson

Vardagslivet som läroplan 664 Läskunnighet – folkuppfostran eller frigörelse? 666 Folkbildning 670 Vuxenstudier som del i samhällsplanering – reformpolitiken 676 Från jämlikhet till ekonomisk tillväxt 684 Utmaningar i samhällsförändringars spår 686

Epilog: Framtidens skola och utbildning 689 Av Roger Säljö, Caroline Liberg och Ulf P. Lundgren

Skolan i samhället och samhället i skolan 691 Det osynliga samhället 693 Skolan, läraren och eleven – utmaningar i informationssamhället 695 Digitaliseringen och kampen om lärande och undervisning 699

Referenser 703 Register 751 Bildkällor 770

2014-07-10 14:06

Medverkande författare Fackredaktörer Caroline Liberg är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör vad det innebär att lära sig att tala, läsa och skriva och på så sätt bli deltagare och medskapare i olika verksamheter av betydelse för att utvecklas som en medlem av ett samhälle och en kultur.

Ulf P. Lundgren är professor emeritus i pedagogik vid Uppsala universitet. Han har tidigare varit generaldirektör för Skolverket och dessförinnan verksam som professor och rektor vid Lärarhögskolan i Stockholm. Han har även anlitats som expert av Utbildningsdepartementet i Sverige, Frankrike, Norge och Portugal samt av OECD och Världsbanken.

Roger Säljö är professor i pedagogik, särskilt pedagogisk psykologi, vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen rör lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv. Han är föreståndare för LinCS som är ett nationellt forskningscenter för studier av lärande och digitala medier finansierat av Vetenskapsrådet.

Kapitelförfattare Lisa Asp-Onsjö är fil dr och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktisk profession vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse rör specialpedagogiska frågor i allmänhet med särskilt fokus på elevdokumentation.

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Han är även lektor vid Polishögskolan i Stockholm där han undervisar om ungdomars livsvillkor och ungdomskulturer.

LSB-2014.indb 13

Gudrun Erickson är universitetslektor i språkdidaktik och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund som lärare och arbetar sedan länge nationellt och internationellt med forsknings- och utvecklingsfrågor kring kunskapsbedömning. Ordförande i Euro pean Association for Language Testing and As sessment (EALTA).

Robert Erikson är professor i sociologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Han ledde 1991 års utredning om den sociala snedrekryteringen till högre studier och är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin och British Academy.

Eva Forsberg är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och leder forskningsgruppen Studies in Educational Policy and Educational Philo sophy (STEP). Forskningsintresset är utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inriktat mot styrning, ledning och organisering av utbildning inom både skola och högre utbildning.

Jan-Erik Gustafsson är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hans forskning fokuserar resultat av utbildning på individ- och system nivå, och bestämning av individuella och sy stemmässiga determinanter av utbildningsresultat.

Staffan Larsson har varit professor i vuxenpedagogik 1993–2012 vid Linköpings universitet. Under senare år har han skrivit om didaktik för vuxna, men också om folkbildning. Han har även gett ut skrifter i olika forskningsmetodiska ämnen.

Sven-Eric Liedman har varit professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet 1979– 2006. Han har gett ut en lång rad böcker, till exempel I skuggan av framtiden (1997), Ett oändligt äventyr (2001) och Stenarna i själen (2006).

2014-07-10 14:06

Christian Lundahl är professor i pedagogik vid Örebro universitet, tjänstgör vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och ingår i flera internationella nätverk kring bedömning, utvärdering och utbildningspolitik. Han bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv samt undervisar på studie- och yrkesvägledarprogrammet, lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och bedömning. Han är dessutom författare till ett flertal artiklar och böcker.

Elisabet Nihlfors är docent i pedagogik vid Uppsala universitet och gästprofessor vid Centrum för Skolledarutveckling, Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet. Hon har tidigare varit huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet, Utbildningsvetenskapliga kommittén och är i dag dekan för fakulteten för Utbildningsvetenskaper. Hon driver tillsammans med professor Olof Johansson ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet (2009–2014): ”Nationell policy möter lokala genomförandestrukturer”. Tidigare har hon varit verksam som lärare, skolchef och rektorsutbildare och gett ut flera böcker, bland andra Lärarens dubbla uppdrag (2012).

Anders Nilsson är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han forskar i yrkesutbildningens historia och har tidigare bland annat bedrivit forskning om läs- och skrivkunnighetens utveckling under 1800-talets jordbruksomvandling.

Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot tidigare åldrar vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar i första hand yngre barns lärande i förskolans institutionella praktik. Hon innehar också en UNESCO professur i Early Childhood Education and Sustainable Development, varför hon också arbetat mycket internationellt kring dessa frågor under senare år.

Stephan Rapp är docent i pedagogik samt vd och akademisk ledare vid högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Han har en bakgrund bland annat som rektor och utbildningschef vid Domstolsverket samt utbildningsdirektör i Jönköpings kommun. Han är vidare adjungerad professor i utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitetets statliga rektorsutbildning.

Inga Wernersson är professor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för individ och samhälle vid Högskolan Väst. Hon har arbetat med pedagogisk genus- och jämställdhetsforskning sedan mitten av 1970-talet.

Anita Wester är senior rådgivare på Skolverket samt Sveriges representant i PISA Governing Board och PISA Executive Board. Hon har tidigare varit verksam som universitetslektor vid Umeå universitet samt projektledare på Skolverket.

Daniel Pettersson är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle. Han har tidigare varit verksam som 1–7-lärare, specialpedagog och doktorand vid Uppsala universitet.

LSB-2014.indb 14

2014-07-10 14:06

Förord Utbildning är en av samhällets mest omfattande verksamheter. Om vi räknar med alla som under ett år deltar i olika former av utbildning – förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, högskola och universitet, olika slags vuxenutbildning, folkbildning och en växande sektor av företagsförlagd utbildning – når vi svindlande tal. Enbart ungdomsskolan (från förskola till gymnasium) har omkring 2,5 miljoner elever och knappt 250 000 lärare. Lägger vi därtill 350 000 studerande inom högskolan, den kommunala vuxenutbildningens och folkbildningens (studieförbund och folkhögskolor) över 2 miljoner deltagare och alla deras lärare, talar vi om en ansenlig del av befolkningen i ett land med drygt 9 miljoner invånare. Och till detta kommer all den personalutbildning som uppskattningsvis omfattar 1,5 miljoner deltagare. Mer än hälften av befolkningen befinner sig således i någon form av utbildning. Det innebär att i det närmaste varje invånare i Sverige har en direkt eller indirekt relation till utbildning som studerande, lärare, föräldrar, syskon eller mor- och farföräldrar. Utbildningen blir också alltmer omfattande för den enskilde och själva systemet blir allt svårare att överblicka. Kunskap om utbildning och lärande har därmed blivit en betydelsefull medborgarkunskap. Det är en kunskap som är nödvändig i de demokratiska processerna och i val av utbildningsvägar. Den dramatiska expansion av utbildning som ägde rum under 1900-talet, och särskilt under århundradets andra hälft, är en spegel av samhällets utveckling. Det är självfallet ingen tillfällighet att utbildningssystemet byggdes ut i högt tempo under denna period. Detta var en tid som präglades av teknisk utveckling och genomgripande sociala förändringar som följde i industrisamhällets spår med urbanisering, migration och en alltmer differentierad arbetsmarknad med ökande krav på kunskaper. Men det var också en tid av återkommande kriser och två förödande världskrig som satt djupa spår i vårt medvetande. Under senare decennier har vi upplevt globalisering och de utmaningar som miljöfrågorna innebär, och som på nytt förändrar villkoren för vårt sätt att leva och finna vår utkomst. I alla dessa förändringar har lärande och utbildning spelat en avgörande roll för samhällsutvecklingen. En utbyggd och förbättrad utbildning har blivit svaret på många av de frågor som ställts om hur samhället ska hantera utmaningar. Erfarenheterna av andra världskriget ledde till en övertygelse om utbildningens betydelse för det aktiva

LSB-2014.indb 15

2014-07-10 14:06

| Förord

medborgarskapet i ett demokratiskt samhälle. En självständig, informerad och kritisk medborgare är nyckeln till en levande demokrati. Utvecklingen av arbetsmarknaden och den snabba förändringen av arbetsuppgifter möts likaså med krav på en mer kvalificerad utbildning och leder dessutom till behov av livslångt lärande. I våra dagar ser många utbildning som en investering i människor – i vad som kallas humankapitalet – och sådana investeringar är nu måhända ännu viktigare än de som görs i tekniska produktionsresurser. Men utbildning ska också ha ett egenvärde. Att få tillgång till kunskaper och färdigheter ger ett rikare liv med större möjligheter att delta i de erbjudanden som samhället tillhandahåller. Ett av utbildningssy stemets viktigaste uppdrag är därför att befästa och utveckla intresset för lärande och bildning hos medborgarna. Kunskap är, som idéhi storikern och bidragsgivaren till denna volym Sven-Eric Liedman uttrycker det, ”ett oändligt äventyr”. En nyckelperson i denna omfattande sektor, och i hela samhällsomvandlingen, är läraren. Det är i mötet mellan lärare och elever som undervisning gestaltas och det är där som intresset för lärande som en väg till personlig utveckling vidmakthålls. Lärare har en direkt kontakt med elever och kan stödja deras sociala, emotionella, personliga och kunskapsmässiga utveckling över tid. Tankar, föreställningar och kunskap om hur det pedagogiska uppdraget ska fullföljas har skiftat men också formats under lång tid. Frågor om undervisning och lärande har engagerat människor i flera tusen år. Den mer omedelbara kunskapsutvecklingen och forskningen avsedd att stödja lärarens uppdrag är dock av betydligt senare datum. Först år 1910 tillkom den första professuren i pedagogik. Den 8 oktober det året installerades Bertil Hammer som professor i pedagogik vid Uppsala universitet. På 1950-talet delades professurerna i pedagogik och psykologi. Det fanns då fyra professorer. Utbildningsvetenskap – ett nytt vetenskapsområde År 1997 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utreda lärarutbildningen och komma med förslag till en ny lärarutbildning. Kommittén skulle också ta ställning till lärarutbildningens anknytning till forskning och forskarutbildning samt hur pedagogiskt yrkesverksamma lärare ska kunna få en forskarutbildning. Resultatet lade grunden till Utbildningsvetenskap som ett nytt vetenskapsområde. Utbildningsvetenskap blev beteckningen för forskning riktad mot frågor kring utbildning och lärande i vid bemärkelse,

LSB-2014.indb 16

2014-07-10 14:06

Förord |

vilket medförde att långt fler vetenskaper än tidigare berördes. En ny myndighet med ansvar för finansiering av grundforskning inrättades: Vetenskapsrådet. Knappt ett decennium senare (2008) lades ett nytt förslag till en förändrad lärarutbildning. I detta föreslogs att det gemensamma i alla lärarutbildningar ska vara en vetenskaplig kärna och att därmed utbildningsvetenskaplig forskning skulle stärkas. Regeringen kom i sin proposition att följa utredarens förslag om en utbildningsvetenskaplig kärna. Några ökade satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning har däremot inte gjorts. Den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar: • Skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna • Läroplansteori och didaktik • Vetenskapsteori och forskningsmetodik • Utveckling, lärande och specialpedagogik • Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap • Bedömning och betygssättning • Utvärdering och utvecklingsarbete Den utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningen omfattar således en rad olika kunskapsområden. De teman som listas pekar både mot en bredd och ett djup i kunskaper och kompetens som dagens lärare behöver. Förutom att utveckla sin undervisningskompetens, ska den blivande läraren under sin utbildning också bli förtrogen med utbildningssystemets historia och utveckling – och skaffa sig insikter i hur man bedriver forsknings-, utvärderings- och utvecklingsarbete. Läraren ska också ha insikter i hur man framgångsrikt leder och utvecklar en organisation, med ett så mångsidigt uppdrag som omfattar så många människor. Att leda och utveckla pedagogiska verksamheter är en central del av lärarens uppdrag. Den här boken Lärande skola bildning introducerar forskning och forskningsresultat från en rad olika områden och discipliner av relevans för lärande, skola och bildning. Verket ska således ses som en introduktion till olika kunskapsområden inom Utbildningsvetenskap. Att mer i detalj täcka alla teman som nämnts ovan i en bok låter sig däremot inte göras. Vi har därför valt att ge en översikt över de mest centrala områdena. Vårt

LSB-2014.indb 17

2014-07-10 14:06

| Förord

syfte är att boken ska kunna användas som en sammanhållande text inom och mellan olika kurser och där kunna ge en introduktion och en översikt. Även om boken riktar sig mot lärarutbildning, har vi valt att ge den en sådan utformning att den ska kunna ingå i andra utbildningssammanhang – och även kunna ge en intresserad allmänhet en bred bild av utbildningsvetenskaplig forskning. I den reviderade utgåvan 2012 gjordes uppdateringar. Det gällde framför allt en ny skollag och nya läroplaner i dåvarande kapitel 17. Och i kapitel 4 behandlades nya reformer och reformförslag. Vidare gjordes uppdateringar i kapitel 9 om bedömning och i kapitel 10 om kunskapsprövningar i klassrummet. I denna andra upplaga har en rad förändringar gjorts. Boken har fått en något tydligare struktur där kapitlen flyttats inom boken. Bokens tidigare sista kapitel avslutar nu del 1. Detta innebär att de historiska översikterna samlas i bokens första del. Det finns också nya kapitel om läroplansteori och didaktik, förskolan, utbildningsekonomi samt ett avslutande kapitel som blickar framåt. Alla kapitel har dessutom uppdaterats och justeringar av texterna har gjorts. Ulf P. Lundgren Roger Säljö Caroline Liberg

LSB-2014.indb 18

2014-07-10 14:06

SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS

LSB-2014.indb 19

2014-07-10 14:06

Gutenbergs tryckpress revolutionerade möjligheterna att sprida det skrivna ordet.

edagogik i vid mening kan beskrivas som ett samhälles genetik. Det är genom undervisning som en generations kunskaper, språk och värderingar förs vidare till nya generationer. I den här bokens inledande kapitel, Skolans tidiga historia och utveckling, av Ulf P. Lundgren, läroplansteoretiker, och Roger Säljö, forskare om lärande, beskrivs hur skolan som institution blir till, växer och förändras, som en konsekvens av hur en stad och stadsstat formas. Staden växer fram vid handelsplatser, där människor byter varor och tjänster men också kunskaper och idéer. Denna utveckling skapar behov av specifika kunskaper; inte minst föds ett behov av att kunna läsa och skriva – att dokumentera. Uppkomsten av ett skriftspråk och formandet av skolor hänger intimt samman. Vi kan se hur det över tid utvecklas en tradition kring vilka kunskaper som uppfattas som viktiga att föra vidare över generationer. När skolan får en etablerad läroplanstradition får den också ett eget arv. Samhällsomvandlingen leder till att ett skolsystem för alla utvecklas. Detta nya skolsystem – folkskolan – bygger vidare på de kunskapskrav som kyrkan haft men formas också av de tidigare skolornas sätt att indela undervisningen i olika kunskapsområden, ämnen. I de följande kapitlen för Ulf P. Lundgren historien vidare. Under upplysningen sker förändringar som leder till en ekonomisk tillväxt och urbanisering. En arbetsmarknad börjar formas och efterfrågan på kunskap ökar. Arbetsdelningen knyts till utbildning. I det moderna samhället, där människan kan välja och inte bara bli vald, blir

LSB-2014.indb 20

2014-07-10 14:06

Del 1 |

utbildning med tiden en väg till bättre levnadsvillkor. Med demokratins framväxt, och inte minst genom den förändrade produktionen, blir utbildningen också en investering för samhället. Sverige blir relativt sent industrialiserat, men när riskkapital tillkommer sker en snabb utveckling. Den höga utbildningsnivån gör att industrialiseringen går fort och under 1900-talet sker en stark ekonomisk tillväxt. Folkhemmet och välfärdssamhället börjar ta form. I detta nya samhälle är utbildningen central. En för alla gemensam skola blir till och expanderar. I kapitel 3 behandlas hur ett enhetligt och sammanhållet skolsystem utvecklas. Detta sker stegvis och grundas på omfattande utredningar. Den pedagogiska forskningen knyts till reformverksamheten med en tilltro till en rationellt byggd utbildningsplanering. Under 1970-talet sker en förändring i ekonomin och tillväxten minskar. Kapitel 4 tar upp utvecklingen från 1970-talet fram till i dag. Det är två viktiga förändringar som här särskilt lyfts fram: Den ena är den förändrade politiska styrningen, som innebär att välfärdssamhällets institutioner – och i synnerhet då skolan – blir allt svårare att styra. Som ett svar på detta problem sker en decentralisering av skolsystem och ett fristående skolsystem växer fram. Den andra är att den nya informationstekniken leder till en förändring av produktionen – en tredje industriell revolution – och framväxten av ett kunskapssamhälle. Under 1990-talet och 2000-talets första decennium genomförs en svärm av reformer som tyder på en ny epok i skolans historia. Kapitel 5 beskriver huvudlinjerna i hur utbildningens innehåll och metoder formulerats, utvecklats och förändrats. Kapitlet handlar således om läroplanstänkande och didaktik. Området är omfattande. Här fokuserar texten de historiska linjerna i syfte att beskriva de grundläggande principer som strukturerat vad som uppfattas som kunskap och med vilka metoder undervisningen ska genomföras. I den första delens avslutande reflexion skriver idéhistorikern Sven-Eric Liedman om konflikten mellan bildning och utbildning. Kampen mellan nytta och bildning som utgångspunkt och mål för lärande är inget nytt, den går att spåra långt tillbaka i tiden. Men värdet av bildning och ett fritt kunskapssökande mot ett okänt mål är en omistlig del av människors utveckling. Att stödja individens intresse för att lära och att uppmuntra till bildningsresor inom självvalda områden ligger i samhällets intresse, även om den omedelbara nyttan i ekonomiska termer inte är uppenbar. Ingen vet vilka kunskaper som blir centrala i framtiden och att få människor att utmana sig själva, sina erfarenheter och sin världsbild berikar både individ och samhälle.

LSB-2014.indb 21

2014-07-10 14:06

LSB-2014.indb 22

2014-07-10 14:06

1 Skolans tidiga historia

och utveckling

– från skrivarskola till folkskola Av Ulf P. Lu ndgren och Roger Säl j ö

Skolans tidiga utveckling hörde intimt samman med framväxandet av en samhällsform där staden var centrum. Denna samhällsform utvecklade nya tekniker för sin överlevnad, varav skriften kom att bli en av de mer betydelsefulla. För att sprida skriftspråket skapades skolan som institution, en plats där kunskaper och färdigheter producerades och sedan reproduceras ända in i vår tid – människans samlade kunskap om världen. Men skolan var också ett viktigt maktinstrument: Vem skulle få ta del av kunskapen och i vilka sammanhang? I området mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, det

så kallade tvåflodslandet eller på grekiska Mesopotamien, uppstod för omkring 7 000 år sedan en ny samhällsform. Människor började leva i städer – stadsstater – med ett tempel som centrum. Dessa stadsstater växte och kunde så småningom ha upp till 5 000 invånare. Några av de mer bekanta är Lagash, Ur och Uruk. Staden var en socialt komplicerad livsform, med krav på kunskaper och färdigheter som inte hade varit nödvändiga i tidigare jägaroch jordbrukssamhällen. Kring staden var man exempelvis tvungen att ha ett försvar mot främmande folkstammar. Stadens och inte minst templens rikedomar var lockande. Det var också nödvändigt att reglera ägandet av mark och bostäder. Lagar och regler krävde någon form av ordningsmakt och ett rättsväsende.

LSB-2014.indb 23

2014-07-10 14:06

| SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS

En viktig förutsättning för livet i staden var att ha trygga leveranser av mat och förnödenheter från den omgivande landsbygden. Detta förutsatte att handeln var tillförlitlig och kunde regleras. För att betala för service och för tjänster, som underhåll av gator och offentliga platser, tog man ut skatter, dels av medborgarna, dels av bönder och andra som kom in till staden för att sälja sina produkter på torgen. En intressant aspekt av staden som livsform är således att arbetsdelningen ökade. Det uppkom nya och specialiserade yrken som präster, affärsmän, olika slags hantverkare (smeder, juvelerare), skatteindrivare, läkare och kontrollanter (Kramer 1963, s. 73 ff). Ett mycket ansett yrke – skrivarens – kom in i bilden. Skrivaren blev spindeln i nätet i denna dynamiska samhällsutveckling. Han hjälpte till med att upprätta kontrakt och förteckningar, skriva kvitton, bokföra transaktioner, sköta registrering av medborgare och en rad liknande sysselsättningar, där det var betydelsefullt att kunna dokumentera.

Skrivkonstens historia

1.1 En präst ber till talets och skrivkonstens gud Nabu.

LSB-2014.indb 24

Den skrift som utvecklades i samhällena kring Eufrat och Tigris för omkring 5 000 år sedan kallas kilskrift, och är en tidig föregångare till det som så småningom skulle bli vårt alfabet. Beteckningen kilskrift syftar på tekniken för att skriva. Med ett instrument – ett skrivstift som påminner om en kil – gjorde man en fördjupning i leran och förde sedan stiftet utmed ytan så att man fick den karakteristiska formen på tecknen. Från början skrev man med bilder och varje tecken avbildade ett specifikt föremål, men så småningom blev tecknen symboliska och därmed kunde man skriva om mer abstrakta ting (Green 1989; Säljö 2005). Det är värt att lägga märke till att kilskriften var i bruk under lång tid, omkring 3 000 år, och att den var skrivteknik för många olika språk, till exempel babyloniska och assyriska. Skrivkonsten, och därmed skrivarna eller de skriftlärde, hade hög status. Skrivkonsten sågs som given av gudarna och som en nyckel till kunskap och visdom. Sumerernas gudinna Nisaba var skrivkonstens, redovisningens (revisionens) och jordbrukets gudinna. Hon förde register över gudarna, och som den gudomliga skrivaren dyrkades hon av sumeriska skriftlärda. Nisaba har på avbildningar långt hår och en tiara i form av en månskära och ett ax som symboliserar skörden. Ordet Nisaba betyder ”dam av sädens ransoner”, det vill säga den som för räkenskap över jordbrukets inkomster. Babyloniernas gud hette Nabu och var både talets och skrivkonstens gud. Han avbildades med lertavlan och skrivstiftet i sin hand.

2014-07-10 14:06

Kapitel 1 · Skolans tidiga historia och utveckling |

Sumeriskan, som var ett av många språk som talades i Mesopotamien, har uppfattats som det första språk som haft en skrift, men sådana påståenden är omstridda. Det finns forskare som hävdar att det redan tidigare fanns ett skriftspråk i Egypten. Till en del hänger sådana diskussioner ihop med att det inte är så enkelt att definiera vad som menas med skrift. Tecken och teckensystem, som varit föregångare till skrift, kan man finna ännu längre tillbaka i tiden (Coulmas 1989). Men oavsett om de olika folken i Mesopotamien var först med skrift eller ej, så blev skriften en teknik för ett nytt slags samhällsbygge. I första hand utvecklades tekniken för administrativa och ekonomiska behov, för att dokumentera, registrera och hålla ordning på bland annat affärstransaktioner, men skriften öppnade också nya horisonter. Såväl kärlekssånger som vaggvisor författade på sumeriska har bevarats till eftervärlden. Så här lyder en vaggvisa, som inte ter sig helt främmande för en nutida läsare: Kom sömn, kom sömn, kom till min son. Skynda dig sömn att komma till min son. Söv hans oroliga ögon, lägg din hand på hans strålande ögon. Och vad hans babblande tunga beträffar så låt inte babblandet hålla sömnen borta (Wolf 2008; citerat ur Mazarella 2009). Skriftspråket kan utan överdrift ses som en revolution i möjligheterna att organisera samhällen och bevara information. Det är ett kraftfullt redskap för att bygga upp ett kollektivt minne (Säljö 2005; Lundgren 2012). När information och mänskliga erfarenheter skrivs ned kan de bevaras över tid och de kan också spridas över världen. Vi kan exempelvis än i dag läsa texter som skrevs för flera tusen år sedan, under förutsättning att vi känner till det aktuella skriftspråket. Till skillnad från det mänskliga minnet har texter heller inga begränsningar för hur mycket information eller hur många berättelser som kan bevaras. Det går hela tiden att bygga vidare på det kollektiva minnet genom att skriva nya texter. Detta leder till att skriften så småningom får en mycket stor betydelse för att skapa ett omfattande och innehållsrikt kollektivt minne; vi kan ta del av det förflutna och bevara för framtiden. Genom olika slags texter – som skönlitteratur, vetenskapliga texter, reseberättelser och biografier – skulle människor så småningom bli delaktiga i en mycket större erfarenhetsvärld än den lokala värld de omgavs av.

LSB-2014.indb 25

2014-07-10 14:06

| SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS

1.2 Fragment från de 2 000 år gamla Dödahavsrullarna, som en herdepojke hittade i en grotta i Qumran 1947.

Edduban – den första skolan När handeln blomstrade och stadslivet utvecklades ökade behovet av skrivkunniga. Skrivkunnigheten gick inledningsvis i arv: söner lärde sig av sina fäder och man fick dynastier av skriftlärda. Men detta räckte så småningom inte till för att försörja samhället med tillräckligt många kvalificerade personer. För mellan 4 000 och 5 000 år sedan inrättades skolor där skrivkonsten lärdes ut. I dessa skolor, Edduban eller tavel hus, vilket syftade på att man skrev på lertavlor, fanns lärare, elever men också vaktmästare och personer med andra funktioner (Kramer 1981, s. 229ff). Rollerna, eller identiteterna, som lärare och elev skulle få en mycket stor betydelse och leva vidare genom årtusendena. På samma sätt som en samhällsordning och ett politiskt system i bred mening växer fram, föds skolan som institution i Mesopotamien och skolan är i denna mening en av samhällets äldsta institutioner. Med inrättandet av skolan skapades en särskild miljö för lärande och undervisning (Lundgren 1979 / 1995, 1983, 1991; Lindensjö &

LSB-2014.indb 26

2014-07-10 14:06

Kapitel 1 · Skolans tidiga historia och utveckling |

Lundgren 2000). I Edduban började människor ägna sig åt det vi i dag kallar studier. Människan har under alla tider lärt sig om sin omvärld, men det var först här som hon började studera. I skolan producerades således inte varor eller tjänster, utan här lärdes kunskaper ut som gjorde att människor förbereddes för speciella samhällsuppgifter. Utbildning blev en ny form av verksamhet som skedde utanför den primära produktionen av livsförnödenheter och annat som behövdes för att överleva, och samtidigt blev utbildning en kraft som kom att påverka utvecklingen av kulturen, produktionen och människors sätt att leva och tänka. Den nya lärmiljön – klassrummet – har överlevt genom årtusendena och många av dess karakteristiska drag har bestått. Vid studier är språkliga aktiviteter centrala. I klassrummet i Edduban talade och skrev man. Läraren undervisade och förklarade för eleverna. Läraren hade skriftliga prov, där eleverna fick visa upp sina färdigheter. Här fanns således en systematisk och långvarig intellektuell träning som man inte sett tidigare i historien. Att lära sig skriva med kilskrift var en krävande process där hundratals tecken skulle läras in så att man kunde dem perfekt. Många av de arkeologiska fynd som gjorts från denna tid är också tavlor som visar att eleverna övat på att lära sig skrivtecknen. Pedagogiken i Edduban var hård och låg långt ifrån moderna i deal. Disciplinproblem tycks ha varit vanliga. Käppen kom flitigt till användning och det fanns ett utvecklat system där lärare, äldre elever, och den person som kallades pryglaren, gavs i uppgift att bestraffa elever om de kom för sent, var ovårdat klädda, hade glömt böckerna, hade svårt att lära eller hade misshagat omgivningen på något annat sätt. I en tidig berättelse, omkring 4 000 år gammal, skriven i dagbokens form av en lärare som erinrar sig sin tid som elev, berättar författaren hur han ”fick käppen” av allehanda anledningar och hur hans dag i skolan präglades av skräck för fysisk bestraffning (Gadd 1956; Säljö 2007).

Det grekiska inflytandet För omkring 3 000 år sedan uppstod nya makt- och kulturcentra runt Medelhavet. På den grekiska halvön bosatte sig olika indoeuropeiska stammar, som utvecklade ett eget grekiskt språk. Landet bestod av höga berg och en mångfald öar, där en mängd samhällen växte fram. Stadsstater bildades och samhällsstrukturen kom att bestå av

LSB-2014.indb 27

2014-07-10 14:06

| SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS

två klasser: àristoi (de bästa) och demos (folket). Till det kom en tredje grupp, som var arbetskraft och utanför àristoi och demos – slavarna. Under 800- till 400-talet f.Kr. kom en rad förändringar inom produktion och handel att leda till utvecklandet av nya redskap och kulturella vanor. En betydelsefull innovation från Mindre Asien var utvecklandet av myntenheter. Därigenom kom handeln att underlättas och med den följde också många andra former av kulturutbyte. Också i Grekland blev skrivtekniken en viktig beståndsdel i de samhällsförändringar som ägde rum. En av grekernas avgörande språkliga innovationer var att de utvecklade ett fonetiskt baserat alfabet för skrift, där varje skrivtecken i princip motsvarade ett ljud. Idén om en ljudskrift fick grekerna från fenicierna, ett handelsfolk som var skickliga seglare och båtbyggare för omkring 3 000 år sedan. Fenicierna seglade över hela Medelhavet och gjorde affärer, satte upp handelsstationer och kom i kontakt med många andra folk. Grekerna tog över deras skrivteknik, som de inledningsvis kallade f enicisk skrift.

1.3 Fenicierna var ett handelsfolk som reste runt Medelhavet. Grekerna kom att bland annat ta över deras skrivteknik, som senare utvecklades till den skrivteknik vi använder i dag.

LSB-2014.indb 28

2014-07-10 14:06

Kapitel 1 · Skolans tidiga historia och utveckling |

Grekerna införde två betydelsefulla förändringar i sättet att skriva (Gerö 2008): För det första använde de tecknen enbart för ljud. Alef och bet hade betydelser hos fenicierna, det vill säga de var både tecken för ord och skrivtecken som användes i kombination med andra tecken. Alef betydde oxe och bet hus, men hos grekerna, och i det grekiska språket, hade dessa feniciska ord ingen betydelse. Alfa och beta blev i stället enbart tecken för ljud, de två första i alfabetet. En alfabetisk skrift klarar sig med ett litet antal tecken, vanligtvis omkring 25. För det andra införde grekerna tecken för vokaler och fogade dessa till den konsonantskrift som fenicierna använde. En konsonantskrift kan vara ganska svår att läsa om det, som i exemplet, finns många olika vokaler att välja mellan: Exempel: s hr skll dt s t p mdrn svnsk = så här skulle det se ut på modern svenska. Men genom att införa tecken för vokaler kunde anpassningen mellan talat och skrivet språk bli mycket god. En viss spridning av läsförmågan hos allmänheten började ske i antikens Grekland under dess storhetstid för omkring 2 500 år sedan och framåt. Man började skriva på prydnadsföremål av olika slag och människor hörde också texter läsas i offentliga sammanhang. Det är dock osäkert hur stor andel av befolkningen som kunde läsa. I antikens Grekland var utbildning till för den grekiska överklassen, och då företrädesvis pojkarna som ofta utbildades i hemmet av en mentor. Det var alltså bara en liten elit som kunde läsa de texter som filosoferna skrev (Burns 1981). Det grekiska bildningsidealet För ungefär 2 500 år sedan började något som vi kan kalla en läroplan ta gestalt. En läroplan kan ses som ett sätt att organisera lärande inom ramen för skolan. Denna första antydan till en läroplan innehöll de kunskaper som svarade mot överklassens bildningsbehov. I Aten var talekonsten viktig för att erövra och behålla politisk makt. Retorik och grammatik liksom logik var därför viktiga kunskapsområden. Förutom att behärska språket och förmågan att övertyga, ingick i bildningsidealet att känna till vetenskapliga problem och olika teorier om världen. Fysisk fostran var också en central del av utbildningens uppdrag. Även om kroppen i atenarnas världsbild var underordnad själen, måste den tränas för att skapa balans och harmoni hos eleverna.

LSB-2014.indb 29

2014-07-10 14:06

| SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS

Det grekiska bildningsidealet, paideia, innebar antaganden om ”dels bred bildning, men även att människan har potentiell förmåga till bildbarhet” (Garefalakis 2004, s. 9). Bildningsbegreppet var nära knutet till talekonsten. En av lärarna i vältalighetskonst, Isokrates (436–338 f.Kr.), menade att talekonsten var en filosofisk verksamhet och just en grund för paideia. Aristoteles, bland många andra, hävdade att utbildning var en förutsättning för att uppnå lycka. Om bildningen skriver han: . . . bildningen (paideia) är en pärla för de lyckliga, en tillflykt för dem som har begått misstag och en passande (verksamhet) för fria (medborgare) (Garefalakis 2004, s. 99). Med tiden växte en läroplan fram i form av 7 ämnen, som senare i den romerska utbildningen formade de fria konsterna (på latin: artes libe rales). Dessa ämnen delades in i två grupper: trivium (tre vägars möte) och quadrivium (fyra vägars möte). Trivium bestod av grammatik, retorik och logik; quadrivium av aritmetik, geometri, astronomi och musik. Denna indelning utvecklades senare under medeltiden. I den grekiska utbildningen hade trivium en starkare ställning än quadrivium med undantag för matematiken. Matematiken ansågs träna intellektet och var en metod för att upptäcka och beskriva naturens ordning. I talens ordning såg grekerna former som harmonierade. Ett exempel är det så kallade gyllene snittet. En proportion mellan två linjer som uppfattades som särskilt vilsamma och harmoniska. Gyllene snittet återfinner vi bland vardagsföremål som en tändsticksask och i arkitektur och måleri. Det är här vi finner bland annat det värde matematiken tilldelades och hur den gavs en danande karaktär, som återkommer genom historien – inte minst i våra dagar. Vissa förändringar av innehållet i skolans ämnen gjordes senare i historien, men i princip behölls den indelning som trivium och quadrivium innebar. I våra dagar återspeglas den exempelvis i skillnaden mellan humaniora och naturvetenskap, en skillnad som spelar stor roll på de flesta skolstadier.

LSB-2014.indb 30

2014-07-10 14:06

Kapitel 1 · Skolans tidiga historia och utveckling |

Den västerländska kulturens vagga Antikens Grekland brukar kallas för den västerländska kulturens vagga med en rik kulturell, filosofisk och vetenskaplig aktivitet och produktion. Här hittar vi Homeros prosatexter och Sapfos poesi, men också dramatik, bland annat tragedier och komedier, som spelades på välbesökta arenateatrar. De västerländska litterära uttrycksformerna skapades i och med dessa arbeten – och det är texter som fortfarande läses och spelas – exempelvis Aristofanes (445–385 f.Kr.) komedi Lysistrate som handlar om kvinnor som kärleksstrejkar för att få männen att avsluta ett långvarigt krig. De antika filosoferna Sokrates (470–399 f.Kr.), Platon (427–347 f.Kr.) och Aristoteles (384–322 f.Kr.) samlade skaror av lärjungar kring sig och de lade också grunden till många av våra vetenskaper. I Platons Akademi i utkanterna av Aten träffades filosofer och intresserade för att diskutera och lyssna på föreläsningar. Dessa filosofiska traditioner har fått mycket stor betydelse för vårt sätt att se på kunskap och vetenskap. Den demokratiska samhällsformen, med en öppen argumentation i politiska frågor och med ett kollektivt beslutsfattande, har också sina rötter i denna epok.

1.4 Skolan i Aten (1509–1510) av Raffaello Sanzio är kanske den mest kända bilden av Platons Akademi. Målningen ingår i en fresk i Apostoliska palatset i Vatikanstaten, Rom.

LSB-2014.indb 31

2014-07-10 14:06

| SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS

Sokrates (se även s. 31), vars läror nedtecknats av Platon, förknippas med vad som kan beskrivas som en specifik pedagogisk metod eller ett sätt att föra resonemang: Den sokratiska dialogen eller ma jevtiken (som betyder förlossningskonst) innebär att läraren (eller filosofen) ställer frågor som tvingar eleven att granska sina egna antaganden, idéer och slutsatser. Tanken är att människor har kunskaper och logiska förmågor inom sig, det gäller bara att få dem att använda dem på ett konsekvent sätt. Kunskap och dygd är således inte något som bara behöver tillföras utifrån, utan den kan skapas inom individen genom en systematiskt uppbyggd dialog med inslag av kritisk reflektion. Med hjälp av sådana dialoger kan läraren förlösa de kunskaper som eleven har inombords, för att använda Sokrates liknelse med vad barnmorskan gör. I de grekiska stadsstaterna fanns således en betydande social och kulturell dynamik. Det är också vid denna tid som ett samtal om skola och utbildning etableras, och som skolan som institution får former och innehåll som vi utan svårigheter känner igen 2 500 år senare. Tankar och föreställningar om vad uppfostran och undervisning är och bör vara artikuleras och förs vidare genom århundradena. Skolan som institution får på detta sätt en ram för sitt eget återskapande, sin egen reproduktion. Att känna till skolans och pedagogikens historia är en förutsättning för att förstå hur skolan i dag formas och hur uppfattningar, åsikter och värderingar har kommit till.

Det romerska inflytandet Under de första århundradena av den romerska republiken (509–27 f.Kr.) var utbildningen helt privat och sköttes utan inblandning av myndigheter. Någon motsvarighet till den antika grekiska utbildningen fanns inte. Detta var ett av de områden som inte reglerades i den romerska lagen. Det grekiska inflytandet på romerskt kulturliv kom dock att forma ett bildningsideal som närmade sig det grekiska. Studiet av den grekiska filosofin kom inte bara att direkt leda till en utbildning i filosofi och litteratur utan också till studiet av grekiska, retorik och grammatik. Den successiva utvidgningen av det romerska riket, till att omfatta stora delar av dagens Europa under kejsardömet (27 f.Kr.–284 e.Kr.), ledde till ett ökande behov av välutbildade administratörer. Med denna utveckling till en stormakt började utbildning bli en central statsangelägenhet, och kunde inte längre ses som ett privat intresse för

LSB-2014.indb 32

2014-07-10 14:06

Kapitel 1 · Skolans tidiga historia och utveckling |

enskilda medborgare och deras barn. Det är under denna period, när den romerska utbildningen grundläggs, som också nya tankar om pedagogik, utbildning och lärande formas, framför allt av Marcus Fabius Quintilianus (troligen 35 –100 e.Kr.) som var född i norra Spanien men som skickades till Rom för att studera retorik. Hans idéer kom att få stor betydelse inte bara för den romerska utbildningen utan också för skolan under renässansen och reformationen. I ett av sina brev skriver den tyske reformatorn Martin Luther (1483 –1546) att han:

1.5 Marcus Fabius Quintilianus

. . . föredrar Quintilianus framför alla andra auktoriteter (vad gäller pedagogik), därför att medan han undervisar ger han oss också en modell för vältalighet, det vill säga han lär ut den bästa kombinationen av teori och praktik. Den engelske filosofen och ekonomen John Stuart Mill (1806 –1873), som i hög grad gestaltade de liberala frihetsidéerna under 1800-talet, skriver i sin självbiografi att Quintilianus arbete är ”ett slags encyklopedi av tankar från antiken kring hela det område som pedagogik och kultur utgör”. Den text som Mill refererar till är Quintilianus huvudarbete Institutio Oratoria. Institutio Oratoria består av 12 böcker som var utformade som en serie läroböcker (Nyström 1994). Quintilianus förespråkar i Institutio Oratoria en allmän utbildning. Ett av skälen för ett samhälle att välja denna väg, menade han, var att utbildning också är en social aktivitet. Barnet måste lära sig genom att umgås med kamrater. Följdriktigt pekar han också på lekens betydelse för all uppfostran. Mycket av grunderna i sin filosofi och pedagogik hämtade Quintilianus från ledande romerska statsmän, vältalare och filosofer som Cicero (106–43 f.Kr.) och Seneca d.ä. (54 f.Kr.–39 e.Kr.). Quintilianus formade ett skolsystems uppbyggnad med en progression mellan de olika stadierna som är lätt att känna igen även i dag. Först kom elementarskolan, där barnen skulle börja när de var omkring sju år. Inledningen av studierna skulle ske mjukt. Den första utbildningen skulle ha lekens form: Låt den första utbildningen ha lekens form, för det finns ett ting vi måste skydda oss mot framför alla andra, nämligen att den som inte kan älska studier kommer att hata allt lärande (Smail 1938). Det första ämnet i läroplanen skulle enligt Quintilianus vara grekiska;

LSB-2014.indb 33

2014-07-10 14:06

| SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS

latin lärde sig barnen ändå. Förutom grekiska och latin var grunden för läroplanen i elementärundervisningen skrivning, läsning och räkning, också det färdigheter som prioriteras i den moderna skolan. Nästa steg i Quintilianus skolsystem är grammatikskolan, där grammatikstudier från början innebar litteraturstudier men senare utvecklades mot studier av språklig syntax. Utgångspunkten för hans tänkande var trivium, eller med en modernare term, humaniora. Grammatikstudiet i vid mening såg han som grunden för alla andra studier. Quintilianus pedagogiska program byggde vidare på det grekiska bildningsbegreppet paideia, vilket för övrigt av Cicero översattes till humanitas. Det sista utbildningssteget var retorskolan, där eleven skulle börja när han var mogen. Läroplanen skulle innehålla en fortsatt utbildning i komposition som skulle leda fram till förmåga att deklamera. Vidare skulle den innehålla läsning av prosa (poesi lästes i grammatikskolan) för att utveckla kritisk förmåga samt undervisning i retorikens teori. En skillnad mellan Quintilianus pedagogiska tankar och grekisk pedagogik är att Quintilianus förespråkar en form av klassundervisning. Därmed ställs han inför problemet med hur man ska ta tillvara individuella skillnader mellan elever i undervisningssituationen. Quintilianus framhåller hela tiden ett utvecklingsperspektiv. De olika studierna ska anpassas efter barnets utveckling. Hänsyn ska tas till barnets egenart och till skillnader mellan barn i förmåga och intresse. Aga ska inte brukas, vilket är en radikal åsikt vid denna tid. Läraren ska kunna klara undervisningen utan att behöva förödmjuka eleverna. Valet av lärare ägnade Quintilianus omsorg. Läraren i retorskolan måste vara en moraliskt helt oantastlig person. Differentiering genom utbildning Såväl den antika grekiska som den romerska utbildningen var organiserad kring abstrakta kunskaper, vilka för de elever som undervisades dock hade en tydlig praktisk tillämpning. För den bildade romaren var kunskaper i retorik bokstavligt talat nödvändiga för att överleva. De elever som Quintilianus undervisade var pojkar och unga män från överklassen och adeln. Framtiden för dessa aristokratins barn var redan bestämd som en karriär inom det militära, juridiska eller politiska fältet. Den värld som dessa pojkar utbildades för var komplicerad. Kejsarens makt fanns inte reglerad i någon konstitution. Han var suverän och bestämde reglerna för adelsmännens karriärer. Meriter var således

LSB-2014.indb 34

2014-07-10 14:06

Kapitel 1 · Skolans tidiga historia och utveckling |

underordnade kejsarens välvilja. Utbildningen hade ingen direkt kvalificerande funktion mer än att ge en viss form av grundläggande bildning. Handel och hantverk krävde också viss utbildning, men denna ägde rum i form av gesällutbildning. Hantverk var för övrigt slavarbete. Här kan man alltså se de första formerna av differentiering genom utbildning.

Kristendomens spridning Under de två första århundradena efter Kristus hade det romerska utbildningsväsendet fått en struktur och inriktning. Det romerska riket hade en polyteistisk religion, det vill säga en religion som omfattade flera gudar. När kristendomen började spridas och få fäste uppfattades den så småningom som ett hot. Fram till år 313, då kristendomen blev lagstadgad, pågick förföljelser av kristna. Under vissa perioder var dessa förföljelser intensiva. Tidigt stod kristendomen inför en närmast olöslig frågeställning: Hur skulle man ställa sig till det hedniska undervisningsväsendet? Kyrkofadern Augustinus (354–430) gav ett betydelsefullt svar. Hedningarnas kunskap skulle kunna användas till Guds ära. Genom att lära sig grammatik, retorik och logik – och med denna kunskap läsa den heliga skrift och kristen litteratur – skulle det gå att använda den kunskap hedningar skapat. Augustinus tänkte sig också en skrift som i koncentrerad form skulle återge Bibelns historiska skeenden och naturvetenskapliga företeelser. En sådan handbok skapades senare av Martianus Capella (som levde på 400-talet). Han skrev De Nuptiis Philologiae et Mercurii (Om giftermålet mellan Filologi och Mercurius, cirka år 450). Det romerska riket gick så småningom under. Orsakerna var många, bland annat kristendomens spridning och folkvandringarna. Vid medeltidens början förändrades således villkoren för det tidigare utbildningsväsendet. Det var kyrkan som nu trädde in som en stat och skapade ett utbildningsväsende. De första klostren tillkom på 300-talet, men det var under medeltiden som klosterväsendet växte fram som en egen struktur vid sidan av stiften (kyrkoprovinser med en biskop som ledare). Den italienske munken Benedikt av Nursias (480–543) klosterregel från år 529 uppfattas som det första steget i en uppbyggnad av ett kyrkligt skolväsende.

LSB-2014.indb 35

2014-07-10 14:06

ULF P. LUNDGREN ROGER SÄLJÖ CAROLINE LIBERG (RED.)

SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS LÄRANDE OCH ELEVERS UTBILDNING UTBILDNING OCH DEN KULTURELLA REPRODUKTIONEN UTVÄRDERING, BEDÖMNING OCH RESULTAT POLITISK STYRNING OCH SKOLANS FÖRÄNDRING

LÄRANDE SKOLA BILDNING

LÄRANDE SKOLA BILDNING är en gedigen grundbok som belyser

TREDJE UTGÅVAN

LÄRANDE SKOLA BILDNING GRUNDBOK FÖR LÄRARE

TREDJE UTGÅVAN ULF P. LUNDGREN, ROGER SÄLJÖ,

ISBN 978-91-27-13602-1

CAROLINE LIBERG (RED.)

9 789127 136021

Lundgren_Lärande_skola_bildning_3U.hela.3.indd 1

2014-07-09 15:34