Syftet med Heja! Ljuda och läs på svenska är att nyanlända elever som precis har börjat i den svenska skolan ska kunna knäcka läskoden och utveckla säker avkodning på svenska. Med hjälp av läromedlet kan de få grepp om vissa grunder i det svenska språket, vilket förhoppningsvis kan bidra till en trygg start i den svenska skolan och en fortsatt gynnsam läs- och skrivutveckling. Läromedlet uppmuntrar till ett multimodalt lärande, som sker genom olika uttrycksformer som bilder, ljud, gester och kroppsspråk.
Heja! Ljuda och läs på svenska är framtaget utifrån ett andraspråksperspektiv och ger eleverna en god introduktion till det svenska språkets alfabet, fonologi och uttal. Läromedlet utgår från metoden phonics, som innebär att läraren undervisar eleverna om kopplingen mellan bokstav (grafem) och språkljud (fonem) explicit och strukturerat. Genom metoden utvecklar eleverna ljudningsstrategin och sin förmåga att avkoda ord på svenska. Eleverna får dessutom lära sig ett antal ord och ordbilder som förekommer i läsövningar. När eleverna utvecklar sitt ordförråd och läser meningar med enkel meningsbyggnad, utvecklas språkförståelsen på svenska.
Att undervisa med läromedlet
Heja! Ljuda och läs på svenska vänder sig till en heterogen målgrupp i ett brett åldersspann, och är anpassad till elever som är nybörjare i det svenska språket. I det här avsnittet förklaras vilka elevgrupper läromedlet är särskilt lämpligt för, hur lång tid arbetet med läromedlet beräknas ta, vilka lärare som kan undervisa med läromedlet och hur läromedlet kan användas i undervisningen.
Vilka elever är läromedlet för?
Läromedlet vänder sig i huvudsak till nyanlända elever i årskurs 1–6 som
• ska lära sig att läsa och skriva för första gången, alltså knäcka läskoden
• redan kan läsa och skriva på ett annat språk än svenska men behöver en introduktion till det svenska språkets alfabet, fonologi och uttal.
fonologi – läran om språkljuden i ett språk
Läromedlet kan alltså användas av elever som ännu inte har utvecklat grundläggande kunskaper och ett ordförråd i svenska språket. Utöver den primära målgruppen kan det användas av elever i årskurs 1 som inte är nyanlända, men som har ett annat modersmål och väldigt begränsade kunskaper i svenska. Läromedlet kan också användas av nyanlända elever i högstadiet och av elever med ett annat modersmål än svenska som har fått läsundervisning i svenska, men har svårigheter med framför allt att koppla ihop bokstav med språkljud och att avkoda ord.
Hur lång tid tar arbetet med läromedlet?
Läromedlet är tänkt att användas som en intensivkurs på ungefär åtta veckor. Det kan ta längre tid att gå igenom hela läromedlet, men det kan också gå betydligt fortare, beroende på den enskilda elevens ålder och språkliga mognad och var hen befinner sig i sin läsutveckling. Ett förslag är att genomföra ett lektionspass på ungefär 30–40 minuter per dag och komplettera med repetitioner och hemläxor varje dag.
Vilka lärare kan använda läromedlet?
Undervisningen bör genomföras av en lärare i svenska som andraspråk. Vid behov kan en specialpedagogs eller speciallärares kompetens användas som stöd i arbetet.
Huvudansvaret för läsutvecklingen på svenska ligger alltid hos läraren i svenska/svenska som andraspråk. I övrigt har skolan enligt läroplanen ett gemensamt ansvar för att ”varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” (Lgr22). Det är särskilt värdefullt om läraren i svenska/svenska som andraspråk kan inleda ett nära samarbete med studiehandledare och/eller modersmålslärare. Tillsammans kan de stödja varje enskild elev så att hen kan utveckla sitt första- och andraspråk parallellt.
Hur kan läromedlet användas?
Läromedlet kan användas för individuell undervisning eller undervisning i grupp, exempelvis i en förberedelseklass. Det kan även användas med en elev som är direktinkluderad i en ordinarie klass. Mest framgångsrikt blir arbetet om du kan ägna en liten stund varje dag enskilt åt en elev. Det gäller i synnerhet elever som behöver knäcka läskoden. Elever i årskurs 1 som använder läromedlet bör samtidigt följa den ordinarie undervisningen med bokstavsgenomgångar i klassen.
Varför behövs ett läsinlärningsmaterial för
nyanlända elever?
Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska sträva efter att samtliga elever når målen för utbildningen. Enligt 1 kap. 4 § i skollagen (SFS 2010:800) ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Det betyder att undervisningen ska anpassas efter elevernas individuella förutsättningar och behov och att skolan ska erbjuda en undervisning som gynnar den enskilda elevens utveckling. Det här läromedlet är framtaget utifrån ett andraspråksperspektiv och anpassat för nyanlända elever i årskurs 1–6 som ska lära sig att läsa och skriva på ett språk som inte är deras modersmål. Det passar både för elever som börjar i den svenska skolan i årskurs 1, och för elever som börjar senare. Alla elever, oavsett ålder, behöver grundläggande läs- och skrivkunskaper i det svenska språket för att uppnå en god läsutveckling på svenska.
Heja! Ljuda och läs på svenska bidrar till att eleverna snabbt får grepp om vissa grundläggande strukturer i det svenska språket. Enligt min erfarenhet stärker det elevernas självförtroende och självbild, vilket kan bidra till ökad motivation i skolarbetet.
Tidiga insatser kan gynna läsutvecklingen
Ungefär 14 procent av det totala antalet elever i den svenska grundskolan läste svenska som andraspråk läsåret 2023/2024. Det betyder att det är många elever som har behov av att lära sig läsa på ett språk som inte är deras modersmål eller starkaste språk. Heja! Ljuda och läs på svenska har därmed en viktig funktion att fylla, eftersom aktuella studier (se ruta) pekar på att läsförmågan sjunker hos elever med svenska som andraspråk, som grupp betraktat. En viktig slutsats, som Linda Fälth, Heidi Selenius och Helén Egerhag vid Linnéuniversitetet drar, är att fler elever med svenska som sitt andraspråk är i behov av stödinsatser för att utveckla avkodning, ordförråd och läsförståelse än elever med svenska som sitt förstaspråk (Fälth mfl. 2022).
Studier om läsförmåga
PIRLS, Progress in International Reading Literacy Study, är en internationell studie som undersöker läsförmågan och attityder till läsning hos elever i årskurs 4. I den senaste undersökningen från 2021 framgår att läsförmågan har sjunkit hos alla de elever från svenska skolor som ingick i undersökningsgruppen och i synnerhet hos de elever som inte alltid talar svenska i hemmet. Det skriver Skolverket (2023b) i sin rapport om PIRLS 2021.
Liknande tendenser framkommer i en större studie som har genomförts vid Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Studien jämförde resultat i screeningtester som mäter ordförråd, avkodning och läsförståelse i årskurs 1–3 för elever som läser ämnet svenska respektive svenska som andraspråk. Resultatet visade att elever som läste svenska som andraspråk hade signifikant sämre resultat i alla delar i jämförelse med elever som läste svenska (Fälth, Selenius & Egerhag, 2022).
Läsinlärning utifrån en annan idé
De flesta befintliga läsinlärningsmaterial på den svenska marknaden är framtagna utifrån idén att en elev behöver en språklig bas i svenska för att utveckla läsförmåga på språket. Elever med sådana kunskaper har ett ordförråd på svenska och kan uttala alla eller de flesta språkljud (fonem) i språket, vilket underlättar vid avkodningen. I ett läromedel som utgår från denna idé kan det finnas bilder som representerar ett ord, och eleverna som ser bilden kan direkt lyssna efter vilket fonem som kommer i början, mitten eller slutet av ordet.
Nyanlända elever som precis har börjat i den svenska skolan har oftast inte hunnit utveckla ett ordförråd på svenska och kan förmodligen inte uttala alla svenska fonem. Läsinlärningen kan därför behöva utgå från en annan idé: att det går att lära sig att läsa på svenska utan en språklig bas i svenska. Enligt min erfarenhet har det visat sig möjligt om vi som lärare kan göra eleverna medvetna om det svenska språkets alfabet, fonologi och uttal direkt när de börjar i den svenska skolan. Undervisningen med Heja! Ljuda och läs på svenska börjar därför med en introduktion till det svenska alfabetet och svenskans ljudsystem, för att eleverna snabbt ska kunna avkoda ord på svenska. Det betyder att många elever kommer att avkoda ord i elevboken som de inte förstår. Men med bildstöd och översättningar till elevernas starkaste språk får orden en betydelse och elevernas ordförråd byggs ut i takt med att allt fler bokstäver och ord introduceras. Målet med läromedlet är att eleverna snabbt ska uppnå säker avkodning på svenska så att deras kraft och koncentration kan läggas på förståelsen av innehåll, ord och begrepp i olika typer av texter som de möter i skolans ämnen.
Enligt Kenneth Hyltenstam, som forskar om andraspråksinlärning, är det av stor vikt att elever som anländer till den svenska skolan senare än i årskurs 1 får intensivträning i att befästa kopplingen mellan en bokstav och dess språkljud för att kunna utveckla säker avkodning på svenska (se Sandberg, 2022, s. 207). I Heja! Ljuda och läs på svenska får nyanlända elever just denna färdighetsträning.
Bildspråk och ord som tilltalar målgruppen
Många läsinlärningsmaterial är anpassade till elever i årskurs 1, men elever kan vara nybörjare i svenska även i senare årskurser. Det ställer andra krav på illustrationerna i arbetsböcker och kopieringsunderlag, som inte får upplevas som alltför barnsliga av äldre elever. Det är svårt att välja relevanta ord och bilder till ett läsinlärningsmaterial. Men vi som har gjort det här läromedlet har strävat efter att skapa en tydlig layout och välja lättolkade bilder som kan tilltala elever i många olika åldrar och med olika kulturella referensramar. Bilderna är också valda för att ge eleverna stöd i att förstå ordens och meningarnas betydelse, eftersom de förmodligen möter många av orden för första gången på svenska. En majoritet av orden i elevboken borde de flesta elever ändå kunna relatera till och kunna översätta till sitt starkaste språk. Vi har medvetet valt bort ord med tydlig koppling till religiösa traditioner och försökt undvika ord som kräver svenska eller västerländska referensramar. Vår strävan har överlag varit att elevboken ska skapa en lugn och varm känsla med få intryck.
Koppling till läroplanen
Heja! Ljuda och läs på svenska har ett andraspråksperspektiv och utgår från kursplanen i svenska som andraspråk. Läromedlet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Kursplanen i svenska som andraspråk
Läromedlet utgår från kursplanen i svenska som andraspråk, Lgr22. Med Heja! Ljuda och läs på svenska får eleverna utveckla sin förmåga att läsa enkla meningar genom att använda ljudningsstrategin och helordsläsning. Att kunna använda dessa strategier är ett kriterium för att uppnå godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1. Läromedlet följer det centrala innehållet för årskurs 1–3 och erbjuder undervisningsaktiviteter som syftar till att eleverna ska utveckla säker avkodning och språkförståelse samt begynnande läsförståelse på svenska.
Centralt innehåll, åk 1–3
Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter.
Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan.
Heja! Ljuda och läs på svenska
Eleverna får undervisning i avkodningsstrategier och språkförståelse.
Eleverna får undervisning om sambandet mellan bokstav och språkljud i svenskan, vilket kan jämföras med motsvarande samband i andra språk som de kan. Läsriktningen övas i olika läs- och skrivövningar och med vissa elever genom bokstavslaborationer.
Handstil och att skriva med digitala verktyg. Eleverna får undervisning om hur bokstäverna formas och träning i att skriva för hand.
Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord.
Alfabetet och alfabetisk ordning
Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan.
Eleverna får undervisning om gemener och versaler och får öva på att stava vanligt förekommande ord.
Eleverna får undervisning om alfabetet.
Eleverna får undervisning om svenska språkets uttal genom uttalsträning. Jämförelser görs genom att uppmärksamma eleverna på likheter och skillnader mellan de svenska språkljuden och språkljuden i andra språk som eleverna kan.
Här ser du vilka delar av det centrala innehållet i kursplanen i svenska som andraspråk årskurs 1–3 som undervisningen med läromedlet utgår ifrån.
Skolverket (2022a) skriver i Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk – grundskolan att läraren behöver anpassa innehållet i kursplanen till elevernas olika nivåer i andraspråksutvecklingen. Detta läromedel är anpassat till elever som är helt nybörjare i svenska språket och passar därför även elever som börjar i den svenska skolan senare än i årskurs 1–3.
Vidare menar Skolverket att elever som läser svenska som andraspråk behöver utveckla en språklig bas på svenska, alltså grundläggande kunskaper om språkets ljudsystem, ordförråd och grammatik parallellt med att de arbetar med utbyggnaden av språket. Utbyggnaden omfattar läs- och skrivförmåga på svenska samt tillägnandet av ett mer formellt och ämnesspecifikt språk som används i skolan (Skolverket, 2022a). Det är därför viktigt att samtliga elever som har ett andraspråk i utveckling får möta kognitivt utmanande uppgifter på åldersadekvat nivå.
Andraspråksperspektiv
Läromedlet tar sin utgångspunkt i ett andraspråksperspektiv, vilket är något som genomsyrar kursplanen i svenska som andraspråk. I det centrala innehållet finns flera exempel på att undervisningen ska rymma jämförelser mellan svenskan och andra språk som eleverna kan (se tabell på föregående sida). När elevernas flerspråkighet på detta sätt används som en resurs för lärande främjas utvecklingen av det svenska språket, vilket är en viktig aspekt i ett andraspråksperspektiv. En annan viktig aspekt är att undervisande lärare bekräftar elevernas tidigare erfarenheter och referensramar.
I arbetet med Heja! Ljuda och läs på svenska använder eleverna sitt starkaste språk som ett stöd i läs- och skrivutvecklingen på svenska. De får befästa ordens betydelse genom att översätta dem till sitt starkaste språk, muntligt eller skriftligt. Du kan ta hjälp av en studiehandledare eller modersmålslärare för att göra jämförelser mellan elevernas första- och andraspråk. Om du har material på elevernas språk kan du använda det för att visa på likheter och skillnader mellan språken. Du kan också ta stöd i tabellen på sidan 18, som visar typiska drag i olika skriftspråk.
Beprövad erfarenhet
Den beprövade erfarenheten som läromedlet lutar sig mot omfattar mina möten genom åren med nyanlända och flerspråkiga elever. Den systematiska dokumentationen och uppföljningen av undervisningen och elevernas inlärning, som jag har gjort, har visat att läsmetoderna i läromedlet fungerar för de elever som jag har undervisat. Ingen metod är dock tillräcklig i sig, utan det är variationen av undervisningsmetoder som stärker den enskilda elevens läs- och skrivutveckling. Vi som lärare behöver göra anpassningar till elevernas olika förutsättningar och behov och variera undervisningen genom att använda en stor verktygslåda fylld av olika metoder, modeller och strategier. Den här formen av differentierad läsundervisning förespråkas av bland annat läsforskaren Barbro Westlund (2017) och universitetslektorn på institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitetet Helén Egerhag (2023).
andraspråksperspektiv – att bekräfta elevernas flerspråkighet och använda deras tidigare kunskaper och erfarenheter som en resurs i undervisningen
Kartläggning av tidigare kunskaper och erfarenheter
Heja! Ljuda och läs på svenska riktar sig till nyanlända elever som befinner sig alldeles i början av sin läs- och skrivutveckling på svenska. För att kunna anpassa läromedlet till den enskilda elevens individuella förutsättningar och behov behöver skolan kartlägga varje enskild elevs läsförmåga på hens starkaste språk. Det är viktigt att ta reda på om eleven har knäckt läskoden på ett annat språk och om hen befinner sig på en åldersadekvat nivå i sin läsutveckling. Steg 2 i Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever i grundskolan (Skolverket, 2016a) undersöker elevernas litteracitetserfarenheter och läsförståelse på deras starkaste språk. Om kartläggningen visar att en elev befinner sig i ett tidigt skede av sin läs- och skrivutveckling kommer eleven, enligt min erfarenhet, att gynnas av att arbeta mer laborativt med läsinlärningen. I Heja! Ljuda och läs på svenska finns instruktioner till anpassade bokstavslaborationer med bokstavsbrickor för dessa elever, det vill säga elever som behöver knäcka läskoden. Men även elever som har kommit längre i sin läsutveckling på sitt modersmål gynnas av att arbeta med läromedlet, eftersom de i mötet med svenskan kommer i kontakt med ett helt nytt skriftspråk.
Det är viktigt med en kontinuerlig uppföljning av respektive elevs läsförmåga på svenska. Med Bygga svenska, Skolverkets bedömningsstöd för nyanlända elever i grundskolan (2022b), kan du följa elevens läs- och språkutveckling och anpassa undervisningen. Vid behov kan även screeningtester utföras för att följa elevens läsutveckling. Du kan till exempel använda Legilexis tester eller Hogrefes testmaterial LäSt. Läs mer om dessa tester på legilexi.com och hogrefe.se.
Elever som uppvisar problem med avkodning kan gynnas av att få intensivträning med Heja! Ljuda och läs på svenska för att befästa sambandet mellan grafem (bokstav) och fonem (språkljud) och för att öva sammanljudningen av enkla ljudenliga ord.
Introducera arbetet med läromedlet
Inled arbetet med läromedlet med en introduktion till alfabetet, vad ni ska göra och vad eleverna kommer att lära sig. Introduktionen kan med fördel göras tillsammans med en studiehandledare eller modersmålslärare, som då också kan förklara på modersmålet vilka likheter och skillnader som finns mellan det svenska skriftspråket och förstaspråkets skriftspråk. Introduktionen syftar till att eleverna ska bli medvetna om undervisningens syfte och mål. Detta hjälper dem att under arbetets gång utveckla sin metakognitiva förmåga, vilket du kunde läsa om i rutan på sidan 24.
Introduktionens innehåll
Introduktionen behöver anpassas till den elev eller elevgrupp som du ska arbeta med, men ett generellt förslag är att introduktionen innehåller följande information:
• Svenska alfabetet består av 29 bokstäver: 9 vokaler och 20 konsonanter.
• Vokalerna kan vara långa eller korta.
• Alfabetet består av versaler och gemener.
• Bokstäverna formas uppifrån och ner.
• Läsriktningen är vänster till höger.
• Eleven ska lära sig att forma och ljuda alla bokstäver i alfabetet.
• Eleven ska lära sig att läsa och skriva på svenska.
• Det finns ord som eleven ska lära sig betydelsen av och andra ord som är nonsensord.
• Eleven ska utveckla ett fungerande uttal.
• Eleven ska använda sitt starkaste språk som stöd i läsinlärningen.
Introduktion utan studiehandledare eller moderslärare
Om du inte har möjlighet att introducera arbetet tillsammans med en studiehandledare eller modersmålslärare kan du peka på det svenska alfabetet på kopieringsunderlag K33 och säga ”svenska alfabetet”. De flesta nyanlända elever har kommit i kontakt med det latinska alfabetet när de till exempel har lärt sig att ramsläsa alfabetet på engelska. Därför kan du också säga ”abc” på engelska, för då förstår de flesta att de ska träna på bokstäver.
Första sidan i elevboken
Ordbild: hej
Material: Elevboken s. 3, Elevboken: s. 3 K3 Ordbilder
På den första sidan i elevboken får eleverna bekanta sig med Sara och Ali, bokens huvudkaraktärer som de kommer att få följa under arbetets gång. Inledningsvis presenterar sig Sara och Ali för varandra och eleverna introduceras för ordbilden hej. För att skapa förförståelse inför mötet med Sara och Ali kan du och dina elever presentera er muntligt för varandra.
1. Ta fram ordbilden hej och sätt upp den på tavlan. Hälsa på alla dina elever genom att säga ”hej Ana”, ”hej Ahmed” och så vidare.
2. Fråga vad hej heter på elevernas starkaste språk. Lär er att säga ordet på de olika språk som finns representerade i gruppen.
3. Berätta vad du heter, hur gammal du är och vilka språk du kan tala. Låt sedan eleverna presentera sig muntligt. Ni kan använda en liten boll för att träna presentationen på ett lekfullt sätt. Den som har bollen får tala om sitt namn och sedan kasta bollen vidare till en kamrat. I nästa varv berättar eleverna hur gamla de är och i sista varvet får de tala om vilka språk de talar. Stötta de elever som behöver hjälp att formulera sig. Denna lek kan upprepas vid flera tillfällen.
4. Slå upp sidan 3 i elevboken och presentera Sara och Ali. Läs sedan texten högt för eleverna.
5. Titta tillsammans på ordbilden hej i elevboken och läs ordet högt tillsammans. Eleverna kan också få träna på att läsa ordet enskilt.
Du kan uppmärksamma olika språk genomgående i arbetet med elevboken. Låt eleverna få berätta, högt i gruppen, vad olika ord heter på deras starkaste språk. När du gör det synliggör du att det finns likheter och skillnader mellan olika språk samtidigt som du bekräftar en del av elevernas identitet och ursprung.
Bokstavsgenomgång:
Ii, Ss, Oo, Ll, Rr, Mm, Aa
Ord att översätta: is, sol, sil, lo, ros, ris, orm, mor, lim, al, lila
Ordbilder: en, och, det, är, ett, jag, heter
Elevboken: s. 4–32
Ii, Ss, Oo, Ll, Rr, Mm och Aa är det första stora bokstavsklustret som eleverna ska träna på. För elever som ska knäcka läskoden kan det vara bra att uppehålla sig vid detta bokstavkluster och öva intensivt på bokstäverna till dess att ljudningsstrategin är inlärd eller någorlunda befäst.
Ii och Ss är de första bokstäverna som introduceras. De introduceras efter varandra eftersom de kan bilda ordet is. Nästa bokstavspar är bokstäverna Oo och Ll som tillsammans med den redan befästa bokstaven Ss kan bilda ordet sol. Oo får senare en repetition i elevboken där den representeras av ordet orm. Rr, Mm, och Aa introduceras var för sig.
Eleverna får först koppla grafem till fonem och sedan forma respektive bokstav. Därefter går de vidare med att läsa och skriva ord upprepade gånger. Några av dessa ord ska eleverna översätta till sitt starkaste språk. Orden förekommer sedan i enkla fraser och meningar tillsammans med ordbilderna en, och, ett, det, är, jag, heter som introduceras efter hand. Eleverna får läsa fraserna och meningarna och till sist öva uttal med ord som innehåller bokstäverna i detta kluster.
Koppla grafem till fonem:
Ii
Material: K1 Munbilder, speglar
1. Sätt upp munbilden för bokstaven Ii på tavlan. Skriv versala I och gemena i med röd penna till vänster om munbilden.
2. Peka på bokstaven och sedan på munbilden för att synliggöra kopplingen mellan bokstaven (grafemet) och språkljudet (fonemet).
3. Uttala språkljudet och låt eleverna härma dig. Se så glad ut du kan. Använd armrörelser för att tydliggöra lång och kort vokal.
4. Låt eleverna uttala språkljudet flera gånger. De kan titta i en spegel så att de ser hur munnen formas när de gör ljudet. Låt dem även träna lång och kort vokal genom att använda armrörelserna.
Forma bokstaven: Ii
Material: Elevboken s. 4
1. Dra upp linjer på tavlan för att visa hur versala och gemena Ii formas. Sätt ut en punkt där man börjar forma bokstaven och visa hur den formas uppifrån och ner. Benämn versalen ”stor bokstav” och gemenen ”liten bokstav”. Säg ”stor och liten” medan du illustrerar med kroppen och förstärker med rösten.
2. Slå upp sidan 4 i elevboken. Peka på bokstaven Ii och sedan på munbilden. Låt eleverna uttala språkljudet.
3. Låt eleverna skriva bokstaven i elevboken upprepade gånger. Om det behövs kan de först spåra bokstaven med fingret. Låt varje elev peka på den versal respektive gemen som hen är mest nöjd med.
Koppla grafem till fonem: Ss
Material: K1 Munbilder, speglar
1. Sätt upp munbilden för bokstaven Ss på tavlan. Skriv versala S och gemena s med blå penna till vänster om munbilden.
2. Peka på bokstaven och sedan på munbilden för att synliggöra kopplingen mellan bokstaven (grafemet) och språkljudet (fonemet).
3. Uttala språkljudet och låt eleverna härma dig.
4. Låt eleverna uttala språkljudet flera gånger. De kan titta i en spegel så att de ser hur munnen formas när de gör ljudet.
Forma bokstaven: Ss
Material: Elevboken s. 5
1. Dra upp linjer med punkter på tavlan för versala och gemena Ss. Visa hur bokstaven formas uppifrån och ner. Benämn versalen som ”stor bokstav” och gemenen som ”liten bokstav”. Säg ”stor och liten” medan du illustrerar med kroppen och förstärker med rösten.
2. Slå upp sidan 5 i elevboken. Peka på bokstaven Ss och sedan på munbilden. Låt eleverna uttala språkljudet.
3. Låt eleverna skriva bokstaven i elevboken upprepade gånger. Om det behövs kan de först spåra bokstaven med fingret. Låt varje elev peka på den versal respektive gemen som hen är mest nöjd med.
Läsa och skriva ord: li
Material: Elevboken s. 6–7, K2 Bokstavsbrickor
Elever som ska knäcka läskoden kan få ytterligare stöd i läsinlärningen genom att jobba med bokstavsbrickor och bokstavslaborationer. Se instruktioner på sidorna 31–34.
1. Visa hur gemena i kan sammanfogas med gemena s och bilda ordet is genom att skriva ordet på tavlan och rita en båge mellan bokstäverna. Förtydliga hur bokstäverna ljudas samman och uppmärksamma vid behov läsriktningen.
2. Slå upp sidan 6 i elevboken och titta på bilden av is tillsammans med eleverna. Låt eleverna följa bågen under ordet is med fingret och ljuda samman ordet.
3. Låt eleverna skriva ordet is en gång per rad, först med versaler och sedan med gemener. Därefter läser eleverna ordet högt för dig.
4. Titta tillsammans på sidan 7 i elevboken. Låt eleverna följa bågen under ordet is med fingret och ljuda samman ordet. Sedan skriver de ordet med gemener tre gånger efter varandra. Upprepa med ordet si. Låt eleverna därefter skriva båda orden tre gånger till på de anvisade raderna.
5. När eleverna har skrivit orden repeterar de genom att läsa dem fyra gånger. Bekräfta gärna med en stjärna efter varje läst ord. Upprepa aktiviteten med de elever som behöver öva mer för att kunna läsa med flyt.
Läsa och förstå ord och meningar: Ii
Material: Elevboken s. 7
1. Fortsätt på sidan 7 i elevboken. Peka på ordet is och på bilden av is längst ner på sidan. Säg ordet högt med tydlig artikulation.
2. Låt eleverna översätta ordet till sitt starkaste språk och skriva det på skrivraden. Slutligen läser de ordet på svenska och på sitt starkaste språk.
Hej|! Hej|!
Ljuda och läs på svenska
Liv Kellgren
Heja! Ljuda och läs på svenska är ett läsinlärningsmaterial för elever i årskurs 1–6 som är nybörjare i svenska. Läromedlet passar både de elever som ska knäcka läskoden och de som redan kan läsa på ett annat språk och behöver en introduktion till det svenska språkets alfabet, fonologi och uttal. Målet är att eleverna ska utveckla säker avkodning på svenska.
Den här lärarhandledningen innehåller en beskrivning av de teorier som läromedlet lutar sig mot och hur dessa kan tillämpas metodiskt i undervisningen.
I handledningen finns också tydliga instruktioner till arbetet med elevboken samt kopieringsunderlag.
Heja! Ljuda och läs på svenska består av en elevbok och en lärarhandledning.
