DISS_C20.qxd
10-01-22
00.37
Sida 227
‘ Det första utkastet
DISS_C20.qxd
10-01-22
00.37
Sida 228
DISS_C20.qxd
10-01-22
20
00.37
Sida 229
Det akademiska formatet
Standardnormer för den övergripande strukturen Oavsett vilken typ av skriftlig uppgift det är bör texten följa en viss grundstruktur. I det här kapitlet beskrivs hur du kan lägga upp texten och vilka delar som ingår i detta standardformat. Teman ‘ Standardformatet ‘ Regler om antal ord Nyckelord och termer referens exemplifiera
Ordet uppsats kan ha olika betydelser beroende på sammanhanget. I den här boken syftar vi på en undersökning av ett vetenskapligt ämne, som följer akademiska konventioner till form och innehåll samt lämnas in och bedöms inom ramen för en utbildning på universitets- eller högskolenivå. En litteraturundersökning eller litteraturgranskning är en likartad övning, men den brukar vara kortare och tonvikten ligger i allmänhet på att redogöra för tidigare forskning kring ett visst tema och de huvudsakliga synsätt som finns. För strukturen gäller dock samma principer. Alla slags akademiska texter brukar ha samma grundstruktur, nämligen inledning – huvuddel – avslutning. Dessa ramar kan du använda oavsett innehåll, och i huvuddelen kan du ta upp hur du angriper och analyserar ämnet (kap. 5).
‘ Standardformatet Enligt grundprincipen rör man sig från det allmänna (inledningen) till det specifika (huvuddelen) och sedan tillbaka till det allmänna (avslutningen). 20 Det akademiska formatet 229
DISS_C20.qxd
10-01-22
00.37
Sida 230
Inledning I allmänhet bör inledningen bestå av följande tre delar: l
kort redogörelse för ämnets kontext
l
presentation av hur du tolkar ämnet
l
redogörelse för hur du tänker behandla ämnet i den här texten i praktiken syftet.
Det är i inledningen som läsaren får veta vad huvuddelen av texten handlar om. I inledningen förklarar du även hur du avgränsar ämnet och vilken infallsvinkel du har. Exempelvis kan ämnet vara mångfacetterat, och om det då finns en gräns för hur många ord eller sidor uppsatsen får innehålla, kanske du inte kan behandla alla aspekter utförligt. I så fall är det bättre att konstatera ämnets stora räckvidd och avgränsa diskussionen till några aspekter, som du bedömer är viktiga. I det här läget måste du också motivera ditt beslut.
Inledningens betydelse
tips
Inledningen är den första kontakt som upprättas mellan läsaren och dig som författare till texten. Det innebär att den måste vara välformulerad och tydlig. För att åstadkomma detta bör du se inledningen som en ”arbetstext som ständigt förbättras”. Egentligen kan du inte ge någon fullständig introduktion till arbetet förrän du har skrivit hela texten. Därför bör du räkna med att gå tillbaka och granska inledningen, så att den fungerar som introduktion till huvuddelen. Det finns till och med personer som väntar med att skriva inledningen tills de är klara med huvuddelen och avslutningen.
Huvuddel I huvuddelen redogör du för din analys av ämnet enligt den infallsvinkel och dispositionsprincip du har valt (kap. 5). Infallsvinkeln presenterar du i inledningen, vilket innebär att du redan då stakar ut vägen för hur du ska redogöra för dina synpunkter. I analysen kan det ingå att generalisera, beskriva, definiera eller exemplifiera. Här är det viktigt att skriva så klart och koncist som möjligt. Hur du bygger upp styckena styrs av vad du vill åstadkomma i olika delar av texten (kap. 8).
230
Det första utkastet
DISS_C20.qxd
10-01-22
00.37
Sida 231
tips
Underrubriker
I längre texter som rapporter, examensarbeten och uppsatser bör man ha underrubriker. I kortare texter, som inlämningsuppgifter eller essäer, brukar de inte behövas. Men hur som helst är det lättare att behålla fokus på ämnet om du har underrubriker åtminstone i den första versionen av texten. På så vis undviker du att innehållet drar i väg till irrelevanta områden eller att texten blir osammanhängande. Om du sedan formulerar om varje underrubrik till en kärnmening (s. 75), fungerar den som en länk mellan två stycken eller som en inledning till nästa tema.
Avslutning Hela arbetet sammanfattas i avslutningen. Där ska du få med det huvudsakliga i innehållet genom att l
upprepa frågeställningen och ange vad du tycker är viktigt i det här ämnet
l
sammanfatta de belägg som du har lagt fram för dina synpunkter
l
redogöra för din övergripande syn på ämnet.
Det som skiljer avslutningen från inledningen är främst språket. I inledningen bör du uttrycka dig klart och tydligt och inte använda fackspråk och facktermer i onödan. I avslutningen skriver du om detaljerna i innehållet. Där kan du använda den fackterminologi och det mer sofistikerade språk som du har introducerat i huvuddelen. I avslutningen ska det inte tillkomma några nya tankegångar som inte diskuterats tidigare i texten.
Minislutsatser
tips
När du kommit in i ämnet och skrivandet, behärskar du materialet och dina slutsatser mycket väl. Men när du ska formulera avslutningen till hela arbetet kan detaljerna ha bleknat något. För att undvika detta är det bra att avsluta varje avsnitt med en sammanfattning av de huvudtankar som du behandlat och din synpunkt på dessa. Om du skriver ned dessa minislutsatser i ett separat dokument, kan det bilda kärnan i den egentliga avslutningen.
20 Det akademiska formatet 231
DISS_C20.qxd
10-01-22
00.38
Sida 232
‘ Regler om antal ord Ordgränser är inte till för att underlätta för läraren. De syftar till att ge dig övning i att vara koncis i texten, analysera ämnet noggrant och avgöra vad du ska undersöka respektive utelämna. Kom ihåg att det är lika illa att skriva för kort som för långt. Vissa studenter håller konstant koll på hur många ord de har skrivit och slutar tvärt så fort de nått minimigränsen. Det är ingen bra strategi, eftersom det kan ge en ofullständig text med dålig balans och ett abrupt slut i stället för en välplanerad text som är relevant och koncis. Det brukar vara bättre att planera och skriva en första version, där du bara kontrollerar antalet ord då och då. När du sedan redigerar texten kan du komprimera och formulera om den, så att den blir mer koncentrerad och hamnar inom det tillåtna ordintervallet.
Hur håller jag koll på antalet ord?
?
De flesta ordbehandlingsprogram har en ordräkningsfunktion. Microsoft Word (2007) har dessutom ett särskilt statusfält, där du ser antalet ord under tiden du skriver eller redigerar. I äldre versioner finns samma funktion under Verktyg > Räkna ord > Visa verktygslist.
Praktiska tips om uppsatsens struktur Se till att proportionerna stämmer. De tre delarna ska vara lagom långa i förhållande till varandra. Huvuddelen ska vara den tyngsta och längsta delen. Inledning och avslutning ska vara mycket kortare. Ett vanligt problem är att studenter ägnar för mycket tid åt innehållet i inledningen, så att de får för lite tid och plats för kärnan i uppsatsen. Börja skriva så snart du kan. Med hjälp av ordbehandlare är det lätt att ändra och flytta om delar av texten. Det innebär att du kan skriva vissa avsnitt (särskilt de beskrivande delarna) under arbetets gång. Senare när du har kommit in i ämnet kan du ändra och flytta om. Ägna lagom mycket uppmärksamhet åt avslutningen. När man väl kommer till avslutningen kanske det är bråttom p.g.a. andra åtagan232
Det första utkastet
DISS_C20.qxd
10-01-22
00.38
Sida 233
den, sviktande intresse för ämnet eller bara trötthet. Därför är det vanligt att man inte lägger ned tillräckligt med arbete på avslutningen. Vik lite tid för kritisk granskning av avslutningen. Kanske kan du till och med skriva detta avsnitt innan du gör klart de övriga, mer ”mekaniska” delarna. Ett alternativ är att skriva avslutningen under arbetets gång, så som det beskrivs ovan, och anteckna huvudpunkterna i ett separat dokument som får ligga till grund för avslutningen när du är klar med huvuddelen. Granska inledningen. När du är färdig med den första versionen bör du jämföra den med inledningen. Kontrollera att du verkligen har gjort det du angav i syftet och parametrarna för arbetet. Skrivandet av texten kanske har lett till nya tankar, och ditt ursprungliga syfte kan ha ändrats något under skrivandets gång. Tänk på eventuella bilagor. Det kan hända att du överskridit ordgränsen väsentligt. Då kan det krävas några drastiska ingrepp. En strategi är att ta bort vissa delar av texten och sammanfatta innehållet i punktlistor. Detaljerna kan sedan placeras i en bilaga som du refererar till i huvuddelen. Den här strategin måste användas sparsamt men kan fungera i vissa situationer. Tänk på referenser och citat. Inom de flesta ämnesområden förväntas du ha med referenser till erkända auktoriteter i ämnet. I juridik kan det vara tidigare fall. Inom humaniora kan det vara ett verk av en känd forskare. Det betyder inte att du måste citera långa stycken. Du kan sammanfatta tanken med egna ord och sedan följa reglerna för källhänvisning i kap. 18. Allt detta måste du tänka på när du planerar och skriver texten. Diskutera utkast med handledaren eller en vän. Din handledare vill troligen se utkast i olika skeden av arbetet, och du kan ha stor nytta av de råd och kommentarer du får. Dina vänner kan lägga märke till otydligheter eller partiskhet, även om de inte är insatta i ämnet. Granska och redigera din text. Om möjligt bör du försöka bli klar någon vecka före inlämningsdatum. Låt texten ligga ett par dagar och läs den sedan på nytt i ett svep. På så vis kan du förhålla dig mer kritisk till vad du har skrivit.
20 Det akademiska formatet 233
DISS_C20.qxd
10-01-22
GO
00.38
Sida 234
PRÖVA DET HÄR ...
20.1 Jämför textmönster. Gå tillbaka till någon grundläggande bok, andra uppsatser eller rapporter och titta på proportionerna mellan inledning och avslutning. Det kan vara lärorikt när du ska sätta ramarna för din egen text. 20.2 Iaktta ditt sätt att skriva. Gå tillbaka till en text som du skrivit. Försök att se om du har följt standardformatet och har med de grundläggande och underordnade delarna. Hittar du inledning, huvuddel och avslutning? Finns kontext, infallsvinkel och syfte med i inledningen? Redogör du klart och tydligt för din ståndpunkt i avslutningen? Har du tillräckliga belägg för den? Om du svarar nej på någon av frågorna, bör du tänka igenom hur du kan göra för att skriva bättre. 20.3 Öva på att göra om underrubriker till kärnmeningar. Ta en text som du har skrivit eller ett avsnitt ur en bok som innehåller underrubriker. Formulera kärnmeningar som kan ersätta underrubrikerna. Bestäm vilket alternativ som fungerar bäst ? kärnmening eller underrubrik. Tänk efter varför det är så. Även detta kan vara lärorikt inför ditt arbete med uppsatsen eller rapporten.
234
Det första utkastet