9789147155507 by Smakprov Media AB

Företags ekonomi

e 4000

Nivå

Jan-Olof Andersson • Cege Ekström

Caroline Hansson • Rolf Jansson

e 4000 Företagsekonomi

Faktabok

Jan-Olof Andersson

Cege Ekström

Caroline Hansson

Rolf Jansson

1 Nivå

LIBER

Innehåll

Företaget och samhället 13

1 Ekonomi på olika nivåer 15

Skillnaden mellan privatekonomi och företagsekonomi 16

Inkomster och utgifter för privatpersoner och företag 16

Offentlig ekonomi och samhällsekonomi 20

2 Företagets ansvar i samhället 23

Marknaden bestämmer utbudet 24

Marknadsekonomins dynamik och trender som påverkar den 24

Vad innebär hållbar utveckling? 28

Samhällsnytta och företagande 30

Cirkulär ekonomi är en viktig del av hållbar utveckling 33

Även konsumenten har ett ansvar 37

Starta, driva och leda företag 39

3 A ärsidén och a ärsmodellen 41

Företag är viktiga för samhället 42

Många vill starta eget 43

Allt börjar med en affärsidé 44

Utvärdera: Finns det en marknad för affärsidén? 46

Sammanfatta slutsatserna i en SWOT-matris 48

Affärsmodellen – att tjäna pengar på affärsidén 50

Använd AI som inspirationskälla! 52

Slutsats: Tänk efter före 54

Välj företagsform och registrera företaget 57

Alla företag måste registreras 58

Företagsformer 58

Konsten att hitta ett bra företagsnamn 64

Nästa steg är att registrera företaget 65

Skaffa domännamn, e-postadress och hemsida 66

5 Olika sätt att ﬁnansiera verksamheten 69

Att göra verklighet av sin affärsidé 70

Ta hjälp av andra 70

Olika finansieringsalternativ 73

Kundfinansierad företagsstart 78

6 Organisera, styra och leda företaget 81

Att organisera ett företag 82

Olika kompetenser och roller i ett företag 83

Att arbeta mot gemensamma mål 84

Att leda och ta beslut i företaget 85

Att skapa en välmående arbetsplats 86

En ledare är en förebild på arbetsplatsen 88

Att investera i personalen förbygger ohälsa 90

Företagskulturen styr beteendet på arbetsplatsen 91

7 A ärsavtal och lagar 95

Tvingande och dispositiva lagar och regler 96

Avtalslagens regler är tvingande 96

Köplagen gäller när företaget köper och säljer till andra företag 98

Konsumentköplagen 99

Grundläggande marknadsföring 103

8 Marknadsföring – en introduktion 105

Vad är marknadsföring? 106

Vikten av att välja sina kunder 108

Marknadsmixen och 4P-modellen 110

Marknadens spelregler 123

9 Relationen med kunden är viktig för företagets lönsamhet 129

Ta hand om de befintliga kunderna 130

Nyttan av ett starkt varumärke 135

10 Kanaler för att kommunicera med kunderna 141

Medielandskapet förändras 142

Digitala medier 143

”Omvänd” kommunikationsprocess 143

Mobilen är en direktlänk till kunderna 147

Marknadsföring via mejl 148

Marknadsföring i sociala medier 149

Bloggar och poddar 151

Influencer marketing 154

Grundläggande kalkylering och budgetering 157

Beräkna företagets resultat 159

Det är resultatet som räknas 160

Kalkylprogram är ett bra hjälpmedel 161

Beräkna intäkter och kostnader 165

Resultatet måste vara rättvisande 170

Ränta är kostnaden för att låna pengar 172

Beräkna lönsamhet 175

Det är viktigt med tillräcklig vinst 176

Vad går att göra när resultatet är för lågt? 177

Försäljningsvolymen påverkar lönsamheten 177

Lönsamhetsberäkning för företag med en produkt 180

13 En introduktion till budgetering 187

Först kalkyl, sedan budget 188

Budgeten är en färdväg mot målet 188

En prognos är en inblick i framtiden 189

Vem är ansvarig för budgeten? 191

Resultatbudgeten är den viktigaste budgeten 192

Även likviditetsbudgeten är viktig 196

Vinst är inte alltid pengar på banken 196

Likviditetsbudgeten är ett hjälpmedel 197

En jämförelse av likviditets- och resultatbudgeten 199

Vad gör du om det saknas pengar i ditt företag? 201

Gr undläggande bokföring 203

14 Dubbel bokföring 205

Kalkyl, budget och bokföring hänger ihop 206

Bokföringen ger information till intressenter 206

Bokföringens upplägg 207

Dubbel bokföring – balans och resultat 209

Först kontering, sedan registrering 210

Kontering av affärshändelser 212

Bokföring i dagbok 220

15 Bokföring och kontering med moms 227

Det finns olika momssatser 228

Bokföring med moms 229

Redovisning av momsen 233

16 Digital bokföring 237

Vad säger lagen om löpande bokföring? 238

Bokföring på olika sätt 239

Börja bokföra 240

Bokföringsprogram 241

AI och bokföring 244

T-konton är bra att visa konteringar på 244

Ordlista 246

E4000 och ämnesplanen

E4000 hjälper dig att nå målen!

E4000 Företagsekonomi nivå 1 är skriven för den första nivån i ämnet företagsekonomi. E4000 Företagsekonomi nivå 1 är i huvudsak avsedd för gymnasieskolan och vuxenutbildningen, är skriven utifrån ämnets syfte i den nya ämnesplanen och täcker det centrala innehållet i sin helhet. På detta uppslag visar vi hur läromedlet matchar det centrala innehållet i i Företagsekonomi nivå 1 (FOET 1000X).

Centralt innehåll i Företagsekonomi nivå 1

Undervisning i ämnet Företagsekonomi, nivå 1, ska behandla följande centrala innehåll:

A. Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, däribland företagens roll och ansvar i arbetet för hållbar utveckling samt principer för enskilda företags ansvarstagande. Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling.

• Detta tar vi främst upp i kapitel 1: Ekonomi på olika nivåer och i kapitel 2: Företagets ansvar i samhället (Block 1).

B. Introduktion till lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.

• Detta tar vi upp i ﬂera av läromedlets kapitel, men framför allt i kapitel 7: Affärsavtal och lagar (Block 2).

C. Hur företag kan startas och drivas samt affärsidéns utformning och betydelse.

• Detta tar vi upp i kapitel 3: Affärsidén och affärsmodellen samt i kapitel 4: Välj företagsform och registrera företaget.

D. Grundläggande metoder inom marknadsföring.

• Detta tar vi upp i block 3, kapitel 8 (Marknadsföring – en introduktion), kapitel 9 (Relationen med kunden är viktigt för företagets lönsamhet) och kapitel 10 (Kanaler för att kommunicera med kunderna).

E. Hur ett företag kan ﬁnansiera sin verksamhet. Olika ﬁnansieringsformer.

• Detta tar vi upp i kapitel 5: Olika sätt att ﬁnansiera verksamheten (Block 2).

F. Grundläggande kalkylering och lönsamhetsberäkning.

• Detta tar vi upp i kapitel 11: Beräkna företagets resultat och kapitel 12: Beräkna lönsamhet i block 4.

G. Grundläggande budgeteringsformer och bokföring.

• Detta tar vi upp i block 4 och 5, i kapitel 13: En introduktion till budgetering, kapitel 14: Dubbel bokföring och i kapitel 15: Bokföring och kontering med moms.

H. Digitala verktyg för kalkylering och redovisning.

• Detta tar vi upp i kapitel 11: Beräkna företagets resultat, där vi går igenom Excel och andra kalkylprogram, samt i kapitel 16: Digital bokföring.

I. Olika metoder för att leda och organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål. Hur verksamheten kan ledas och organiseras med etisk medvetenhet och demokratiska värderingar som grund. Hur jämställdhet i arbetslivet kan främjas.

• Detta tar vi upp i kapitel 6: Organisera, styra och leda företaget (Block 2).

J. Olika typer av företag och företagsformer.

• Detta tar vi upp i kapitel 1: Ekonomi på olika nivåer och kapitel 4: Välj företagsform och registrera företaget (Block 1 och 2).

Kopplingen mellan E4000 och centralt innehåll

I tabellen nedan ser du kopplingen mellan E4000 Företagsekonomi nivå 1 och de olika delarna av det centrala innehållet i Företagsekonomi nivå 1 (FOET1000X).

Läromedlets blockrubriker är formulerade på ett sådant sätt att kopplingen till det centrala innehållet ska vara så tydlig som möjligt:

Kapitel

Block 1: Företaget och samhället

Centralt innehåll

Ekonomi på olika nivåer A, J

Företagets ansvar i samhället A, B

Block 2: Starta, driva och leda företaget

Affärsidén och affärsmodellen A, C

Välj företagsform och registrera företaget B, C, J

Olika sätt att ﬁnansiera verksamheten E

Organisera, styra och leda företaget B, I

Affärsavtal och lagar B

Block 3: Grundläggande marknadsföring

Marknadsföring – en introduktion B, D

Relationen med kunden är viktig för företagets lönsamhet D

Kanaler för att kommunicera med kunderna B, D

Block 4: Grundläggande kalkylering och budgetering

Beräkna företagets resultat F, H

Beräkna lönsamhet F

En introduktion till budgetering F, G

Block 5: Grundläggande bokföring

Dubbel bokföring B, G

Bokföring och kontering med moms B, G

Digital bokföring B, G, H

”Vårt mål är att skapa meningsfulla möten mellan generationer och samtidigt ge unga en utvecklande start i arbetslivet”, säger grundarna till Ung Omsorg, Arvid Morin och Benjamin Kainz.

Ung Omsorg – från idé till

framgångsrikt företag

När Arvid Morin och Benjamin Kainz tog studenten en solig junidag 2007 hade de stora drömmar. Men de kunde knappast föreställa sig att de bara några år senare skulle driva ett av Sveriges mest uppmärksammade företag inom vårdsektorn.

Inspirerade av sina erfarenheter av mor- och farföräldrar insåg Arvid och Benjamin att många äldre saknar regelbundna besök från närstående. Samtidigt märkte de att det kunde vara svårt för unga att hitta meningsfulla och utvecklande extrajobb. Dessa insikter lade grunden för a ärsidén: att förbättra omsorgen om äldre genom att anställa unga personer som extraresurser på äldreboenden.

Det som började som en enkel idé har i dag vuxit till en formidabel framgångssaga och en förebild inom socialt entreprenörskap. Ung Omsorg har bland annat utsetts till Europas bästa unga entreprenörer och Årets Unga Företagare samt tilldelats stipendiet Kompassrosen av Konungens sti else Ungt Ledarskap.

Kunder med på resan redan från start

Den första ”a ärsplanen” bestod av ett enkelt A4ark där Arvid och Benjamin beskrev sin idé och presenterade sig själva. Med detta dokument i handen kontaktade de sina respektive hemkommuner, Järfälla och Växjö. Kommunerna nappade direkt och blev företagets första kunder.

Tillsammans med kunderna utvecklade de detaljerna i konceptet, exempelvis hur o a och hur länge besöken skulle vara, samt vilka aktiviteter ungdomarna skulle ägna sig åt. På så sätt kunde verksamheten redan från början anpassas e er de verkliga behoven, ett arbetssätt som lade grunden för företagets fortsatta framgång.

En nationell aktör inom vårdsektorn

Från den trevande starten i liten skala har Ung Omsorg i dag vuxit till att bli en etablerad aktör inom vårdsektorn. Organisationen och metoderna har för nats e er hand som företaget vuxit och fått nya erfarenheter.

I dag har Ung Omsorg era tusen ungdomar anställda som arbetar på över 350 äldreboenden, från Skåne i syd till Norrbotten i norr.

”Att vi vågat delegera ansvaret för uppstarten på nya orter har varit avgörande för vår snabba tillväxt”, säger Arvid Morin.

Ungdomar som arbetar i team

Ung Omsorg ingår avtal med äldreboenden och tar fullt ansvar för att rekrytera, utbilda och orga-

nisera ungdomar som arbetar tillsammans i team. Varje team leds av en teamledare, o ast en gymnasieelev, som får möjlighet att utveckla sina ledarskapsförmågor. Det är teamledarna som håller kontakten med äldreboendet och som schemalägger och planerar de olika passen så att de passar de äldre. Normalt kommer en grupp om 5–7 ungdomar till äldreboendet under helgen och umgås med de boende samt arrangerar aktiviteter under några timmar. Det kan handla om allt från att bara samtala med de boende till aktiviteter som sång, bakning, högläsning, sällskapsspel eller något helt annat. Det är de boendes behov som styr.

Sedan 2008 har Ung Omsorg samarbetat med Vardaga, en av Sveriges största privata aktörer inom vårdsektorn. Samarbetet har varit en viktig del av företagets förmåga att vidareutveckla sitt erbjudande.

”

Att vi vågat delegera ansvaret för uppstarten på nya orter har varit avgörande för vår snabba tillväxt ”

Ungdomarna från Ung Omsorg sätter guldkant på tillvaron för de äldre. Mötena mellan generationerna ger minnen för livet.

Vägen till framgång

Ung Omsorgs framgångar bygger på tre enkla, men viktiga, principer:

• En tydlig idé som löser problem

Arvid och Benjamin såg två viktiga behov: äldre som kände sig ensamma och unga som letade e er meningsfulla extrajobb. Genom att kombinera dessa behov skapade de en tjänst som hjälper båda grupperna.

• Lyssna på kunderna

Genom att lyssna på kundernas åsikter och önskemål har Ung Omsorg steg för steg kunnat utveckla och förbättra sin verksamhet.

• Satsa på kvalitet

För att de äldre ska få en bra upplevelse har Ung Omsorg varit noga med att anställa rätt ungdomar, ge dem bra utbildning och regelbundet kolla att allt fungerar som det ska.

”Vi har byggt vår framgång och lönsamhet på att jobba nära kunderna, lyssna på deras behov och sedan organisera ungdomar på ett sätt som skapar värde för alla inblandade”, säger Arvid Morin.

En inspirationskälla för unga entreprenörer

Ung Omsorg visar att en enkel idé kan växa till något stort – om man vågar tro på den och är beredd att jobba hårt. Genom att kombinera kreativitet, kundfokus och ekonomisk uthållighet har Arvid och Benjamin skapat ett företag som gör skillnad på riktigt.

Kanske har du själv en idé som skulle kunna förändra världen? Eller i alla fall ge dig en sysselsättning som känns meningsfull och rolig? Vad krävs egentligen för att gå från tanke till handling? Det är vad vi ska utforska i den här boken.

Att bryta ensamheten hos äldre är en viktig samhällsfråga. Regelbundna besök skapar inte bara gemenskap utan bidrar också till ökad livskvalitet och trygghet för de äldre.

Företaget och samhället

1 Ekonomi på olika nivåer

2 Företagets ansvar i samhället

1 Ekonomi på olika nivåer

Ekonomi – att hushålla med begränsade resurser.

Resurser – ur ett företagsperspektiv de tillgångar som behövs för att driva en verksamhet.

Ekonomi är att hushålla med begränsade resurser

”37 kronor på kontot och en vecka kvar innan nya pengar kommer in. Dessutom har jag en räkning på 55 kronor som ska betalas om två dagar”, tänker Alma och suckar. ”Jag skulle inte varit så slösaktig tidigare under månaden.” Det är precis detta som ekonomi handlar om – att hushålla med sina resurser . Det gäller privatpersoner, företag och samhälle.

I detta kapitel kommer du att läsa om hur ekonomi fungerar för dig som privatperson och även för företag, staten och samhället i stort.

Tänk till!

✪ Är du ekonomisk? Hur hushållar du med dina pengar?

✪ Varifrån får du dina pengar och vad använder du dem till?

✪ Varifrån tror du företag får sina pengar?

Inkomst – pengar som kommer in. För ett företag är det ersättning för sålda produkter, för en privatperson är det exempelvis lön eller studiemedel.

Utgift – pengar som lämnar. För ett företag kan det vara inköp av varor, för en privatperson olika typer av kostnader som hyra, telefonräkning med mera.

Skillnaden mellan privatekonomi och

företagsekonomi

Du som privatperson måste hushålla med dina pengar så att du kan betala dina räkningar i tid och har råd med övriga inköp. Det är pengarna som kommer in som styr hur mycket du har råd med. Oftast vet du exakt hur mycket pengar som du har att röra dig med, eftersom det är samma belopp månad efter månad. Det gör det lättare att planera din ekonomi.

Ett företag vet däremot inte hur mycket pengar som kommer in. Det beror nämligen på hur försäljningen går. Om försäljningen går bra kommer det in mer pengar, går försäljningen sämre kommer det in mindre. Denna osäkerhet gör att ett företag har svårt att planera sin ekonomi. Dessutom måste ett företag försöka se ﬂera år framåt och göra investeringar för framtiden. Det kan handla om maskiner och byggnader. Det är osäkrare och svårare för ett företag än en privatperson när det gäller att planera sin ekonomi.

Inkomster och utgifter för privatpersoner och företag

Ett sätt att mäta om vi lyckas hushålla med begränsade resurser är att beräkna inkomster och utgifter. Ungdomar kan ha egna inkomster från exempelvis helg- och sommarjobb. Många använder sitt studiebidrag eller får pengar på andra sätt. Vuxna tjänar pengar genom att arbeta, antingen som anställda eller som egna företagare. Ett företag får sina inkomster genom att sälja produkter, det vill säga varor och tjänster. Samhället i sin tur får pengar genom att ta in skatter och avgifter från sina medborgare.

Att sedan skaffa sig utgifter är ju ingen konst! Hyra, mat, kläder, nöjen, resor och låneräntor är exempel på vanliga utgifter i de ﬂesta familjer. Företagens och samhällets inkomster används till utgifter för att skaffa de resurser som behövs. På så vis pågår i samhället hela tiden ett ekonomiskt kretslopp mellan hushåll och företag – och samhället självt. När en person köper exempelvis en glass för 40 kronor, får personen en utgift. Staten får en inkomst på 4,80 kronor genom att det ingår en varuskatt (moms) på glassen. Butiken som säljer glassen får en inkomst på 35,20 kronor.

Privatekonomi

En bra grundregel i privatekonomin är att se till att inkomsterna är minst lika stora som utgifterna för att undvika underskott. Ett underskott innebär att du tar av dina sparade pengar eller måste låna av någon, till exempel av en kompis eller som ett dyrt sms-lån. På sikt är detta ohållbart och kan leda till ekonomiska problem.

Kalkyl – en ekonomisk beräkning, exempelvis en resultat- eller hushållsbudget.

Budget – en ekonomisk plan för en aktivitet.

För att se om ekonomin går ihop kan du göra en ekonomisk beräkning , en kalkyl. Med kalkyl menas en beräkning för en aktivitet. Det kan gälla olika situationer som exempelvis en fjällsemester, ett bröllop eller en födelsedagfest. De ﬂesta aktiviteter medför oftast utgifter, som att gå på bio, men vissa kan medföra inkomster, som att rasta en hund.

Inkomster – Utgifter = Överskott eller underskott

Om en aktivitet ska genomföras kan en kalkyl bli en ekonomisk plan, uppställd med siffror för inkomster och utgifter. Den kallas då för budget . Om budgeten visar ett överskott innebär det att det blir pengar över. Dessa kan sparas eller konsumeras, det vill säga att du köper något för pengarna. Spara kan du göra genom att sätta in pengarna på ett bankkonto. Underskott kan täckas genom att du lånar pengar, men det är sällan en bra lösning. Att öka inkomsterna eller minska utgifterna brukar vara ett bättre alternativ.

Emil sparar till körkort

Exempel 1

Emil går sista året på gymnasiet. Han får själv bestämma hur han vill använda studiebidraget på 1250 kronor i månaden. Detta ska räcka till att betala hans utgifter för bland annat kläder, nöjen, mobil och idrottsaktiviteter. Men det räcker inte. Han arbetar därför extra på en golfbana några timmar på helgerna. Det ger inkomster på ungefär 1600 kronor i månaden. Han försöker spara 800 kronor i månaden till att ta körkort efter studenten.

Om Emil sparar in på till exempel godis och fika kan han köpa mer kläder. Eller spara mer till körkortet. Om han väljer att inte gå på någon konsert kan han gå mer på kafé – eller spara mer. Emil väljer själv vad han vill satsa på. Det känns naturligt för de flesta att se sparandet som ”det som blir över”. Emil är väldigt beslutsam i sitt sparande. Han ser det som ett sätt att betala sitt körkort, en utgift längre fram i tiden.

Inkomster

Studiebidrag 1250 Lön 1600

Summa inkomster 2850

Nöjen (inträden, kafé med mera)550 Idrott 400

Summa utgifter 2 050

Summa inkomster 2850

Summa utgifter –2 050

Överskott till sparande800

Kostnader – utgifter under en begränsad period, exempelvis en månad eller ett år.

Intäkter – inkomster under en begränsad period, exempelvis en månad eller ett år.

Företagsekonomi

Alla företag måste hushålla med de resurser de har och hålla ordning på sin ekonomi. Att skaffa resurser, till exempel investera i en ny fabrik, köpa råvaror eller anställa personal ger företaget kostnader. För att kunna skaffa alla nödvändiga resurser krävs att företaget har intäkter i form av försäljning. Företag använder oftast begreppen intäkter och kostnader i stället för inkomster och utgifter. Skillnaden är för de ﬂesta företag inte så stor. Intäkter är inkomster för en viss period, exempelvis försäljning under januari månad. Kostnader är utgifter för en viss period, till exempel löner i juni.

Intäkterna och kostnaderna är olika i olika typer av företag. Ett handelsföretag, exempelvis en butik, köper och säljer varor. Intäkterna består främst av varuförsäljning och kostnaderna av varuinköp och lokalhyra. Ett tjänsteföretag, exempelvis en frisör, säljer tjänster och kostnaderna är främst löner och lokalhyra. Ett tillverkande företag, exempelvis ett glassföretag, har intäkter från varuförsäljningen och kostnader för råvaror, löner och lokalhyra. Ett företag måste göra kalkyler och budgetar över hur företaget får intäkter och kostnader att gå ihop. Helst ska det ge ett överskott så att företaget kan överleva och växa.

Intäkter – Kostnader = Resultatet (vinst eller förlust)

Förlust – ett negativt resultat.

Vinst – ett positivt resultat.

Inventarier – tillgångar av ett visst värde och som ska hålla länge, exempelvis en maskin eller en bil.

Är resultatet ett överskott kallas det för vinst medan ett underskott kallas för förlust. Vinst kan användas till att investera, till exempel bygga ut lokalerna eller köpa nya inventarier. Vinsten kan också användas till att öka kostnaderna, exempelvis genom höjda löner till de anställda. Ett annat alternativ är att låta vinsten ligga kvar i företaget och vara en reserv som kan användas vid ett senare tillfälle. En förlust måste tas på största allvar eftersom den på sikt kan leda till att företaget måste upphöra med sin verksamhet.

Exempel 2

Månadsbudget för Hezals bageri

Hezal är egen företagare. Hon har ett litet bageri som bakar hälsobullar. Dessa säljer hon direkt till några lunchrestauranger. Hon börjar arbeta i bageriet redan klockan fyra på morgonen. Sedan kör hon ut hälsobullarna i god tid före lunch. Hon säljer ungefär 30000 hälsobullar per månad för 5 kronor styck.

Hezals resultat är 48000 kronor per månad, som framgår i kalkylen nedan. Lyckas hon sälja fler hälsobullar under en månad blir resultatet högre. Går försäljningen sämre blir resultatet lägre. Så är det att vara egenföretagare.

Hezals intäkter och kostnader i kronor för en månad

Intäkter

Försäljning av hälsobullar (30000 bullar x 5 kronor) 150000

Kostnader

Inköp av mjöl, jäst med mera (30000 bullar x 2 kronor)60000

Hyra för lokalen 16000

Hyra för bakugn 5000

Elektricitet 4000

Telefon, försäkring med mera 5000

Bilkostnader 12000

Summa kostnader 102000

Summa intäkter 150 000

Summa kostnader – 102 000

Resultat (vinst) 48000

Marknadsekonomi – en samhällsekonomi som bygger på konkurrens.

Offentlig ekonomi och samhällsekonomi

I alla marknadsekonomier finns större eller mindre inslag av offentlig verksamhet. Det betyder att vissa beslut om resursanvändning fattas av politiskt valda församlingar. Detta är vanligt för många tjänster inom till exempel utbildning, barn- och äldreomsorg, sjukvård och kollektivtrafik. Motivet till att det är så är att politikerna vill ha ett demokratiskt inflytande över hur sådana viktiga tjänster utformas.

Statsbudget – en plan över statens utgifter och inkomster.

I Sverige presenterar ﬁnansministern varje år ett förslag till statsbudget. Där anges vilka utgifter som regeringen anser vara nödvändiga, men också vilka inkomster i form av skatter och avgifter som krävs från företag och privatpersoner. Statsbudgeten debatteras och fastställs av riksdagen.

Bostadsförsörjning och samhällsutveckling: 42 Mdkr

Fritidsverksamhet, kultur och religion: 79 Mdkr

Samhällsskydd och rättsskipning: 80 Mdkr

Försvar: 98 Mdkr

Allmän offentlig förvaltning: 300 Mdkr

Näringslivsfrågor: 319 Mdkr

Utbildning: 417 Mdkr

Miljöskydd: 36 Mdkr

2 869 miljarder kronor

Socialt skydd: 1 079 Mdkr

Hälso- och sjukvård: 418 Mdkr

Figur 1:1. Den offentliga sektorns utgifter (2022). Totalt svarade offentliga sektorn för cirka 50 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Största utgiftsposten är socialt skydd, där bland annat utbetalningar av ålderspension ingår. Andra stora utgiftsposter gäller utbildning och hälso- och sjukvård.

K ÄLLA: WWW. E KONOMIFAKTA.S E /FAKTA/OFF E NTLIG- E KONOMI/OFF E NTLIG-S E KTOR/OFF E NTLIGA-S E KTORNS-UTGIFT ER

Bruttonationalprodukt (BNP) –värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period.

Försörjningsbalans – en sammanställning som visar dels tillgången på varor och tjänster i landet under en viss period, dels användningen av dessa varor och tjänster.

Samhällsekonomi gäller ett helt lands ekonomi, inklusive staten, regioner, kommuner, företag och hushåll. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period räknas ihop och kallas för landets bruttonationalprodukt, BNP. I Sverige konsumerar vi en del av vår BNP. Vi producerar inte själva allt vi efterfrågar, utan vissa varor och tjänster importeras från andra länder. Varor som importeras är främst olja, bilar samt el- och teleprodukter. Den del av BNP som inte konsumeras används till investeringar i form av exempelvis bostäder och vägar och till export. Sveriges ekonomi visas översiktligt i en försörjningsbalans

Försörjningsbalans

TillgångarAnvändning

BNPKonsumtion

ImportInvesteringar

Export

Figur 1:2

Sammanfattning

✪ Ekonomi handlar om att hushålla med resurser.

✪ En privatperson har inkomster och utgifter, men företag använder i stället begreppen intäkter och kostnader.

✪ Genom att jämföra inkomster och utgifter får vi ett mått på hur väl resurserna utnyttjas. Ett överskott ger möjlighet att överleva och visar på ett bra utnyttjande av resurserna.

✪ För att se om ekonomin går ihop är kalkylen ett bra verktyg. Den typ av kalkyl som är en ekonomisk plan, för till exempel ett år, kallas för budget.

✪ I privatekonomin är inkomsten främst lön. Utgifterna är många och varierar från person till person. Överskott kan sparas eller konsumeras senare, till exempel för semester. Sparande kan göras genom att sätta in pengar på ett bankkonto.

✪ Företagen får intäkter av att sälja varor och tjänster. Intäkternaär ibland svåra att förutse. Vilka kostnader företaget har beror på vilka olika resurser som används i verksamheten.

✪ Företag beräknar sitt resultat genom att jämföra intäkter och kostnader för en period, till exempel månad eller år.

✪ Offentlig ekonomi gäller staten, regioner och kommuner. Inkomsterna är skatter och avgifter. Utgifterna går till medborgarnas behov av offentliga tjänster.

✪ Samhällsekonomi gäller ett helt lands ekonomi inklusive staten, regioner, kommuner, företag och hushåll.

Företagets ansvar i samhället

Företagets ansvari samhället

Shopping har utvecklats till en livsstil för många, men hur påverkas vår omvärld av den ökande konsumtionen?

Företag och konsumenter har ett gemensamt ansvar

I dag är det många som funderar på hur företag och den egna konsumtionen påverkar vår miljö och andra människor. Hur tar företagen ansvar egentligen? Är det bara tomma ord de kommer med eller ﬁnns det en verklig vilja att göra något bättre? Och hur klarar företag att hänga med när världen förändras så snabbt? Pandemi, krig, politiska beslut, extrema väderförändringar – ibland känns det som att allt händer på en gång. Hur ska företag i framtiden växa och tjäna pengar, men också ta ansvar för oss människor och för planeten? Är det ens möjligt att göra både och?

I detta kapitel kommer du att lära dig mer om marknadsekonomi –hur den fungerar och vilka trender som råder, vilket ansvar företag och konsumenter har för produktion och konsumtion av produkter.

✪ Kan du ge exempel på företag som jobbar för att inte skada miljön och människor?

Tänk till!

✪ På vilka sätt bidrar du till hållbar utveckling i ditt vardagsliv? Ge ett eller ﬂera exempel.

Marknadsekonomi – en samhällsekonomi som bygger på konkurrens. Köpare och säljare styr över marknaden och utbudet. Kunder köper det som de vill ha och företagen säljer de varor och tjänster som efterfrågas.

Myndighet – offentligt organ. Exempel på myndigheter är Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Skolverket. Det är Sveriges regering som bestämmer vad myndigheterna ska arbeta med och hur mycket pengar de ska få.

Marknad – den plats där köpare och säljare möts.

Lönsamhet – vinsten som ett företag gör. Det innebär att intäkterna är större än kostnaderna.

Marknaden bestämmer utbudet

I en m arknadsekonomi är det ingen enskild människa, företag eller myndighet som bestämmer över vilka varor eller tjänster som ska ﬁnnas. Det gör marknaden. Flera säljare konkurrerar om att sälja till många köpare, som alla har olika behov, ekonomiska förutsättningar, åsikter och värderingar. Hur utfallet blir avgörs av ”spelet” på marknaden. Det innebär att besluten om tillverkning, prissättning och försäljning fattas av de ”fria marknadskrafterna”, det vill säga säljare och köpare.

Det som främst styr företagen i en marknadsekonomi är strävan efter lönsamhet. För att bli lönsamma måste de uppnå tillräckligt stor försäljning. Samtidigt måste det också finnas kunder som är villiga att betala för företagets produkter. I annat fall söker sig företagen till nya marknader som ger bättre lönsamhet. Marknadsekonomin styrs av ”en osynlig hand” i form av lönsamhetskrav. Det innebär att så länge köpare vill betala tillräckligt mycket för att få sina behov tillfredsställda, finns det alltid villiga säljare. Och så länge det finns säljare av produkter till ett för kunden rimligt pris, finns det alltid villiga köpare. På så sätt möts köparens behov och säljarens lönsamhetsmål. Marknaden ser till att rätt varor och tjänster kommer fram i rätt mängd och till de rätta priserna.

Marknadsekonomins dynamik och trender som påverkar den

Alla marknader är i ständig förändring. Det beror bland annat på att

✪ kundernas behov och krav förändras, exempelvis behovet av hemleverans eller mer hållbara produkter

✪ de tekniska förutsättningarna förändras, exempelvis e-handel och nya betalningslösningar

✪ nya konkurrenter dyker upp, både lokalt och globalt

✪ varor och tjänster förändras, utvecklas eller försvinner

✪ nya lagar och regler införs som påverkar exempelvis inköp, anställningar eller ekonomi.

Dynamik – att något är i rörelse. I detta fall handlar det om förändringar på marknaden som tvingar företag att förändra och anpassa sig.

Detta kallas för ”marknadsekonomins dynamik”. I denna dynamik ingår också att olönsamma företag läggs ner och nya företag uppstår. Det är helt naturligt och inte något negativt. För att ett företag ska kunna bli lönsamt krävs det att företaget är lika bra eller bättre än konkurrenterna. Om företaget inte är bra nog kommer det förr eller senare att slås ut från marknaden. Konkurrensen mellan företag gör att drivet att hitta nya lösningar och bli mer effek-

Digitalisering – att med hjälp av datorer och internet utveckla och förbättra sin verksamhet.

Algoritmer – instruktioner som en dator kan följa så att den gör det den ska göra.

Generativ AI – AI som kan skapa något nytt. Den följer promptar (instruktioner), använder en stor mängd information och kan utifrån det skapa unika texter, bilder, videor med mera.

Chat GPT – en chattrobot eller virtuell assistent.

Desinformation – falsk och missvisande information som sprids med avsikt.

Globalisering – en process som innebär att samhällen och företag över hela jorden knyts samman och blir mer och mer beroende av varandra.

tiv ökar, vilket är positivt för samhällets utveckling. Om det bara är priset som är konkurrensmedlet ﬁnns dock en risk att företag strävar efter att erbjuda så billiga produkter som möjligt och därför pressar ner kostnaden för arbetskraft eller tummar på kvaliteten. Som kunder har vi ett ansvar att välja bort sådana företag. Vi tar upp mer om detta längre fram i kapitlet.

Samhällsutvecklingen, och därmed marknadsekonomin, påverkas av bland annat följande stora trender:

✪ digitalisering

✪ globalisering

✪ hållbar utveckling.

Digitaliseringen påverkar samhällets alla funktioner

Digitalisering och användning av algoritmer och artiﬁciell intelligens (AI) styr mycket av det vi gör, både på nätet och i verkligheten. Utvecklingen påverkar samhällets alla funktioner – från hur olika myndigheter och organisationer arbetar för att effektivisera sin verksamhet till hur företag inom de ﬂesta branscher använder sig av de digitala möjligheterna för att öka sin konkurrensförmåga. Den ökade användningen av AI-teknologi, exempelvis generativ AI som Chat GPT, har väckt frågor kring vilka utmaningar och möjligheter som tekniken kan skapa. Det gäller till exempel människors säkerhet, integritet och desinformation

Globalisering – på gott och ont

Vi lever i en globaliserad värld. Som individer korsar vi landgränser i sökandet efter nya upplevelser och erfarenheter. Med internet är det enklare än någonsin att utbyta information och sprida kunskap, oavsett var på jorden avsändaren eller mottagaren befinner sig. Handeln med varor och tjänster är även den global. Både produkter och arbetskraft kan röra sig mellan länder. Inom affärsvärlden innebär globaliseringen att företagen kommer närmare sina kunder och samarbetspartner var de än befinner sig i världen. Gränsen mellan vem som gör vad, företaget självt eller en partner i en annan världsdel, blir på grund av detta alltmer flytande.

Sverige är en del av den globala handeln. Den industri och produktion som Sveriges företag och befolkning är beroende av ligger ofta i andra länder, och transporter av varor sker över hela jorden. För konsumenter har den globala handeln inneburit ett stort utbud av olika produkter och digitaliseringen har gjort det lätt att handla av företag över hela världen. Våra samhällen har utvecklats och livskvaliteten har på ﬂera sätt blivit bättre. En global handel är dock känslig för händelser i världen, eftersom den bygger på att en viss mängd varor kan tillverkas och att transporter kan ta sig fram på utsatt tid.

Exempel 1

Störningar i leveranskedjor

I en global handel har vissa händelser runt om i världen stor påverkan på företagen. Turbulensen under och efter coronapandemin skapade stora störningar i de globala leveranskedjorna. Under pandemin tog många länder beslut att stänga ner stora delar av samhället. Produktionen av varor avtog och transporter försvårades på grund av olika restriktioner. När kriget mellan Ukraina och Ryssland bröt ut 2022 påverkade det snabbt livsmedelsbranschen. Ukraina är en stor exportör av bland annat solrosolja och spannmål, men strider och blockerade hamnar gjorde det omöjligt för Ukrainas producenter att leverera sina varor. Det ledde till att det snabbt blev brist på vissa livsmedel i många

Buffertlager – reservlager som kan användas vid exempelvis försenade leveranser.

länder i världen. Bristen gjorde att priset på dessa produkter steg.

Politiska beslut spelar också en stor roll. När länder inför tullar och avgifter påverkar det hur företag väljer att producera och sälja sina varor. Höga tullar på vissa komponenter kan göra produktionen dyrare och tvinga företag att ändra sina leveranskedjor, eller höja priset. Beslut om tullar och avgifter kan både skydda inhemska företag och jobb och skapa osäkerhet i handeln.

Även klimatförändringar kan påverka leveranskedjorna. Extremväder som torka eller översvämningar slår hårt mot jordbruken och påverkar produktionen av vissa produkter, exempelvis olivolja, kakao och ris.

För att tackla leveransproblem har många företag valt att dels öka sina buffertlager, dels sprida inköpen så att de har ﬂera leverantörer. En hel del företag ser även över möjligheten att ﬂytta sin tillverkning närmare kunderna där varorna konsumeras.

Den globala handeln har gjort det möjligt för företag att lägga sin tillverkning av varor i länder där kostnaderna är lägre, vilket gör att produkterna blir billigare att tillverka. Länder som Kina, Indien och Bangladesh har blivit centrum för tillverkning av exempelvis kläder, skor, möbler och elektronik. Att tillverkningen är billigare beror främst på att arbetskraften är billig, men även på att det ﬁnns tillgång till billig energi, ofta kol. Att den erbjudna arbetskraften är billig innebär en risk för att de krav som ställs på arbetsmiljö och säkerhet är låga. Då riskerar människor att fara illa. Användningen av kol ger utsläpp av växthusgaser som påverkar jordens klimat. Tillgången till billiga produkter har gjort att konsumtionen ökat – med negativa effekter för människor och miljö som följd.

Bildlista

Eva Tedesjö/DN/TT 10–11

Johan Heikensten/DN/TT 12

Anna Bizoń/TT 14

Andrzej Rostek/Shutterstock 15

Irina Shatilova/Shutterstock 19

Lysenko Andrii/Shutterstock 22

Anette Nantell/TT 23

Gethin Chamberlain/Eyevine/TT 26

Claudio Bresciani/TT 32

ArliftAtoz2205/Shutterstock 34 everst/Shutterstock 40

ZoFot/Shutterstock 43

Rania Rönntoft/Scandinav/TT 56

ndprakoso/Shutterstock 66

Yuri A/Shutterstock 68

Privat 72

Algi Febri Sugita/Shutterstock 74

Astrid Hainzl/Fliplife 75 (1)

Jenny Unnegård/Fliplife 75 (2)

Vidde 76–77

Årstiderna 78

Anna Bredberg/TT 80

Jessica Gow/TT 85

Marie Linnér/Scandinav/TT 86

Halfpoint/Shutterstock 87

Solbergs 92

Thicha Satapitanon/Shutterstock 94

Johan Nilsson/TT 95

SrideeStudio/Shutterstock 97

Tero Vesalainen/Shutterstock 101

Jana Kollarova/Shutterstock 104

Jesper Frisk/DI/TT 107

Kavkirat Kaur/Shutterstock 109

Dean Drobot/Shutterstock 111

Maskot/TT 113

Maridav/Shutterstock 116

Elgiganten 117

Lyko 118

ArDanMe/Shutterstock 118

Pressbyrån 120–121

Rolf Jansson 122

Garbergs 124

Jeppe Gustafsson/Shutterstock 124

Joey Abrait/DI/TT 128

Nicoleta Ionescu/Shutterstock 130

Jesper Frisk/DI/TT 131

Rolf Jansson 133

Alexanderstock23/Shutterstock 135

Woodan/Shutterstock 137

Tanoy1412/Shutterstock 138

Adam Hoglund/Shutterstock 140

Hadrian/Shutterstock 144

Woodan/Shutterstock 146

Jeppe Gustafsson/Shutterstock 147

Offerta 147

SOPA Images/TT 150

Snickers 151

Trygve Finkelsen/Shutterstock 152

Normal 153

Viktoria Bank / TT 154

Jan Nordén/TT 158

Mattias de Frumerie/TT 166

encierro/Shutterstock 174

Alii Sher/Shutterstock 181

Maskot/TT 186

Natee Meepian/Shutterstock 189

Gorm Kallestad/NTB/TT 194

Tomas Oneborg/SvD/TT 201

Rawpixel.com/Shutterstock 204

VanoVasaio/Shutterstock 208

Alexanderstock23/Shutterstock 213

Antony McAulay/Shutterstock 216

schankz/Shutterstock 219

bluejava1/Shutterstock 223

Martin Klövmark 224

Yakobchuk Viacheslav/Shutterstock 226 multidisciplinaryman/Shutterstock 230

Kisseleva Katya/Shutterstock 232

Kokosha Yuliya/Shutterstock 236

Magnus Lejhall/TT 237

Andrei_R/Shutterstock 239

Illustrationslista

Catharina Ekström, s. 44, 48, 62, 66, 110, 114, 119(1), 119(2), 130, 166, 198, 210(2), 212, 214, 217, 218

Jonny Hallberg, s. 20, 21, 28, 33, 42, 83, 85, 116, 142, 149, 161,162, 163, 190, 193, 197, 199(1), 199(2), 206, 209, 210(1), 211, 240(1), 240(2)

978-91-47-15550-7

Förläggare: Patrik Riddersporre

Projektledare: Theres Lagerlöf

Redaktör: Camilla Nevby

Bildredaktör: Mikael Myrnerts

Formgivning: Catharina Ekström

Omslag: Anna Hild

Teckningar: Jonny Hallberg och Catharina Ekström

Produktion: Helene Ågren

Repro: Exakta Print AB, Malmö

Tryck: Graphycems, Spanien 2025

Första upplagan

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovspersonensrättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se

M3000 Marknadsföring

E4000 Företagsekonomi 1 Nivå

Marknadsföringsområdet är ett område med hög förändringstakt. Marknadsföring har under de senaste åren blivit allt mer digital, och på många sätt mer komplex. Ett exempel på detta är e-handeln, som förmodligen exploderat och därmed förändrat företagens marknadslogik

Håller a ärsidén och a ärsmodellen? Är företaget lönsamt? Är marknadsföringen e ektiv? Om inte, vilka åtgärder måste vidtas? Vilket ansvar har företag och konsumenter för produktion och konsumtion av produkter?

Dessa frågor, och många ﬂer, besvaras på ett strukturerat och lättillgängligt sätt i E4000 Företagsekonomi nivå 1.

M3000 Marknadsföring speglar dagens marknad, och de teoretiska aspekterna av marknadsföring presenteras på ett strukturerat och smakfullt sätt. I denna, den andra upplagan, har både innehållet och strukturen, förändrats.

E4000 är en uppdatering av klassikern E3000 och täcker det centrala innehållet i den nya ämnesplanen i sin helhet. E4000 Företagsekonomi nivå 1 Faktabok ger eleverna kunskaper i företagande ur olika perspektiv. Innehållet är nytt, fräscht och uppdaterat med många aktuella exempel och reportage. Bland annat har frågan om hållbar utveckling getts ett större utrymme och ett tillägg gjorts om hur artiﬁciell intelligens (AI) kan användas som inspirationskälla.

Faktaboken är indelad i olika block, där block 4 (”Genomförandet”) i stora delar skrivits om för att spegla rådande medielandskap, exempelvis genom att kapitlet om kampanjplanering nu även behandlar digitala medier. Dessutom har strategier som Blue Ocean Strategy och Business Model Canvas lagts till i blocket ”Mål och strategier”. Kort och gott är innehållet i faktaboken både uppdaterat och moderniserat.

E4000 Företagsekonomi nivå 1 Faktabok består av 16 kapitel fördelade på fem block:

M3000 Marknadsföring upplaga 2 består av följande block:

1. Företaget och samhället

1.Marknadsplanen4.Genomförandet

2. Starta, driva och leda företag

2.Nuläget 5.Utvärdering

3.Mål och strategier

3. Grundläggande marknadsföring

4. Grundläggande kalkylering och budgetering

5. Grundläggande bokföring

E4000 Företagsekonomi nivå 1 består av följande produkter:

• Faktabok

• Övningsbok

Faktaboken tar avstamp i marknadsplanen. Därefter beskrivs nuläget och de interna och externa faktorer som påverkar företaget och dess marknadsföring. Efter det beskrivs mål och strategier samt hur företag i praktiken verkar för att uppnå dessa mål och hur de applicerar vald strategi. Slutligen redogör faktaboken för hur marknadsarbetet kan följas upp och utvärderas.

• Lärarhandledning

Serien M3000 Marknadsföring består av en faktabok, en övningsbok, kommentarer och lösningar, en digital lärarlicens samt digitalt övningsmaterial.

Om författarna

Jan-Olof Andersson är en erfaren läromedelsförfattare som verkat både som utbildare och konsult. Jan-Olof har bland annat skrivit M3000 Marknadsföring för Liber och även läromedel inom både juridik och redovisning.

Jan-Olof Andersson är en erfaren läromedelsförfattare, med en lång erfarenhet som utbildare och konsult. Jan-Olof har skrivit E3000 Företagsekonomi 1 och 2.

Rolf Jansson är tidigare vd och koncernchef för management- och kommunikationskonsultbolaget Cordovan Group och har även skrivit E3000 Företagsekonomi 1 och 2.

Cege Ekström har lång erfarenhet, både som lärare inom yrkeshögskolan, som läromedelsförfattare och som konsult. Cege har skrivit ﬂera läromedel för Liber inom ekonomi, juridik, entreprenörskap och redovisning.

Anders Pihlsgård är en erfaren läromedelsförfattare och tillika utbildad gymnasielärare. Anders har även verkat i privat sektor och har bland annat skrivit Libers Rätten och samhället och Libers Privatjuridik.

Caroline Hansson är legitimerad gymnasielärare i företagsekonomi, ledarskap och hållbart samhälle. Caroline har även skrivit läromedlet Handel och hållbar utveckling för Liber. Hon undervisar på en gymnasieskola i Göteborg och har vidareutbildat sig inom hållbarhetsfrågor.

Nils Nilsson är lektor vid Linnéuniversitetet. Nils har ett långt förﬂutet i näringslivet och har även skrivit läromedel både för universitet/högskola och gymnasiet inom entreprenörskap och ledarskap och organisation.

Rolf Jansson har tidigare varit vd och koncernchef för det börsnoterade internetkonsultbolaget Adera och varit strategiskt bollplank och rådgivare åt ett stort antal mindre bolag, startupföretag och entreprenörer. Rolf har även skrivit M3000 Marknadsföring