ISBN 978-91-27-11742-6
,!7IJ1C7-bbhecg! NOK_BORJA_SLAKTFORSKA_CLEMENS_ANDERSSON_omslag.indd 1
09-01-07 13.37.47
Börja släktforska Inl 001-012.indd 4
09-06-04 08.00.31
Innehåll
Förord 7 Innan du börjar 9 Om namn förr och nu 11
Varför släktforska? 13 Ta reda på vad de äldre vet 16 Några råd till intervjuare 16 Inventera skåp och lådor, vind och källare 23 Ta med kameran! 24 Förvaring av fotografier och film 25 Har någon redan skrivit om din släkt? 31 Nätplatser som du bör kolla 33 Skatteverket och folkbokföringen 35 Databaserna Sveriges befolkning 1980, 1970 och 1930 40 Att söka i databaser – utnyttja biblioteket 40 Databasen Sveriges Dödbok och äktenskapsregistret 45 Om du inte hittar en person 45 Folkbokföringen före 1991 – pastorsämbeten och landsarkiv 51 Vad berättar personakten? 59 Lagstiftning kring släktforskning 62 Sekretess, skydd för den enskilde 63 Personuppgiftslagen 63 Sammanfattning 63 Ett alternativ: SCB 64 Folkräkningar – Sveriges befolkning 1890 och 1900 67 5
Börja släktforska Inl.indd 5
09-01-09 10.08.25
Databaser över mantalsuppgifter – Stockholmsskivorna 74 Rotemansarkivet och Stockholmsskivorna är värdefulla källor 74 Vart vänder du dig? – Sammanfattning 83
Rötter i andra länder 85 Adopterad från annat land 86 Börja med levande källor 86 Sök på nätet 86 Källor i andra länder 89
Forska kring emigranter i databaser 97 Hur får man veta mer om emigranter? 97
Om du vill forska i de historiska kyrkböckerna före 1895 100 Det behövs mer vägledning 102 Räkna med att köra fast 111 Hur långt tillbaka kan man komma? 112 Att söka sina DNA-rötter 116 Hjälpmedel och upplysningar för släktforskare 119 Släktforskarcentrum 119 Exempel – Johannas antavla 120 Exempel – Johannas släkt i världen 122 Landsarkiven med sina distrikt 123 Översikt över källor i urval på cd och Internet 124 Läsa mer 126 Register 126
6
Börja släktforska Inl.indd 6
09-01-09 10.08.25
7
Börja släktforska Inl.indd 7
09-01-09 10.08.25
Börja släktforska Inl.indd 8
09-01-09 10.08.25
Innan du börjar
Har du funderat på att börja släktforska? Är du osäker på hur du ska komma igång? Kanske tycker du att det verkar komplicerat. Den här boken är tänkt för dig. Vi vill visa att det faktiskt är ganska enkelt att komma igång. Vi vill ge några tips och förslag om hur du kan börja med släktforskning. Vi vill visa hur du kan ta vara på de hjälpmedel som finns idag i form av datorprogram, databaser och källmaterial som finns tillgängligt på nätet och på cd. Vi ger dig vägvisare till sökvägarna från nutid till slutet av 1800-talet. Under alla omständigheter måste du överbrygga de senaste 70 åren, eftersom Sekretesslagen annars sätter gränser för dina möjligheter att få tillgång till källmaterial för andra än dig själv och dina närmaste. Det går en tydlig gräns i folkbokföringen vid 1895. Med 1895 års kyrkolag förändrades nämligen i grunden den svenska folkbokföringen och för tiden före detta årtal finns alla kyrkböcker med hela den historiska folkbokföringen tillgänglig för alla och envar, på mikrofilm eller publicerat på nätet. För tiden omkring eller strax efter 1900 finns en hel del material publicerat eller tillgängligt i databaser. Men allt är inte lättåtkomligt. Och det dröjer innan alla folkbokföringsuppgifter finns lättillgängliga ända fram till sekretessgränsens 70 år, alltså för närvarande till omkring 1940. Vi kommer att visa hur du med hjälp av några bra genvägar kan hitta tillbaka till tiden före 1895. Och vi kommer att ge en kort introduktion till hur du därefter forskar i den äldre kyrkbokföringen. Men då behöver du sannolikt lite mer hjälp … Vi hoppas att den här boken ska visa att det är ganska enkelt, åtminstone att komma igång. Att slutföra en fullständig 9
Börja släktforska Inl.indd 9
09-01-09 10.08.26
kartläggning av den egna släkten kan ta åratal. Men det är just det som är så fascinerande. Släktforskning är en hobby som ger närmast oändliga möjligheter.
Våra exempel För att illustrera hur de olika databaserna och källorna kan användas kommer vi att ge exempel ur verkligheten. Alla de här exemplen är kopplade till samma släkt. Utgångspunkten är en ung dam som heter Johanna Hellberg från Kungsbacka. Johanna liknar de flesta svenskar av idag. Hon har både bönder, köpmän och hantverkare, tjänstemän och akademiker, statare och tjänstefolk bland sina förfäder. Allt bara fyra–fem generationer tillbaka. Hon har stadsbor både från storstad och småstad, och landsbygdsbor från flera olika landskap. Och hennes pappa är barn till en invandrare. Hon är kort sagt en produkt av den folkomflyttning och sociala rörlighet som präglat 1900- talet, och som gör släktforskning väl Johanna från Kungsbacka. digt omväxlande och spännande Vi använder hennes familj idag. som exempel. Annat var det ofta förr. Bönder gifte sig med bönder. Arbetare med arbetare. Den sociala rörligheten var undantag. Och man flyttade inte långt utan sökte sin partner i närheten – i grannbyn eller i undantagsfall i grannsocknen. Den som forskar kring sin bondesläkt i det gamla bondesamhället kan ofta bygga släktträd som består av hundratals bönder, ofta i ett fåtal angränsande socknar. Familjebildningen var enkel förr – äktenskapen varade tills ”döden skilde dem åt”. Skilsmässa kunde bara tillåtas under 10 Börja släktforska
Börja släktforska Inl.indd 10
09-01-09 10.08.26
En släktings byrå eller chiffonjé kan vara en bra ingång till släkten. mycket speciella omständigheter och efter ansökan till domkapitlet. Idag är familjesituationen ofta komplex – med skilsmässor, sambo- och särboförhållanden av olika slag. Också här är Johannas situation normal – farföräldrarna är skilda.
Om namn förr och nu Fram till slutet av 1800-talet var det normala sättet att ange efternamn att utgå från fadern. Ett sådant namn kallas patronymikon; Pers barn kunde heta Per Persson och Anna Persdotter. De här namnen övergick sedan till att bli familjenamn. Särskilda familje- och släktnamn antogs av adeln från slutet av 1500-talet. Prästerna antog ofta latiniserade eller grekifierade namn (Morelius = från Mora, Lithander = Stenman). Borgarna kunde ta namn efter sina yrken eller orter. Särskilda solInnan du börjar 11
Börja släktforska Inl.indd 11
09-01-09 10.08.29
datnamn kom med indelningsverket vid slutet av 1600-talet, exempelvis Hurtig, Sträng, Fager och Pantsar. Nya namn kom också genom invandring (valloner, judar, köpmän, hantverkare). Med tiden ändrade allt fler sina son-namn till andra familjenamn, och genom Namnlagen 1901 blev antagandet av släktnamn lagligt reglerat. Med Namnlagen från 1983 blev namnskicket betydligt liberaliserat. Mannen kunde nu ta hustruns namn vid giftermål, eller man kunde ta upp ett äldre släktnamn. Man fick också möjlighet att byta ut ett förnamn. Det ändrade namnskicket kan göra det besvärligare att släktforska – men det blir å andra sidan en allt mindre andel Johansson och Andersson. En tendens som förstärks av invandring och globalisering.
12 Börja släktforska
Börja släktforska Inl.indd 12
09-01-09 10.08.29
Varför släktforska?
ATT VETA LITE MER om släkten kan bli ett sätt att bättre lära känna sig själv. Vad är det som snurrar runt där inne i kroppens gener? Genealogi (det finare ordet för släktforskning) – det handlar högtidligt om anor, men kan på ett mer vardagligt plan handla om yttre tecken som hår- och ögonfärg och fräknar. Men också om ilska och envishet (men dom är väl inlärda?), liksom familjetraditioner och vanor. Inte minst handlar det om att känna samband med en hemort, som kan vara en stadsdel, en förort, ett litet samhälle eller en gård på landet. Och den hemorten kan ibland ligga i en turkisk bergsby eller som i Johannas fall i sovjetiska Leningrad. Även en tonåring kan tycka att det är spännande att vandra de vägar och stigar som mormors mor en gång gick. Eller att hitta torpet eller statarlängan där farmors farmor levde med mor och far och sju syskon i ett rum och kök. Var och en får formulera sina egna motiv. Släktforskningen leder alltid till att man lär sig en massa om livet förr. Man kan vidga sin forskning till att inte bara omfatta namn och årtal, utan att söka bredare kunskap om det samhälle förfäderna levde i. Så kan man knyta ihop sin nyfikenhet kring den egna släkten med djupare insikter i vår gemensamma historia. Många släktforskare har fortsatt att forska kring lokalhistoria, gårdshistoria, speciella yrken och grupper, eller olika företeelser som man stöter på i de gamla dokumenten. Släktforskningen bygger på den folkbokföring som med stor noggrannhet förts i Sverige åtminstone sedan början av 1700-talet. Vi tar fram uppgifter om födelse, vigsel och död, flyttningar och familjesammansättning och skapar släktträd. Forskningen kan endera ha som utgångspunkt en person i nutiden, en proband, för vilken vi söker förfäder så långt vi kan 13
Börja släktforska inlaga resten.indd 13
09-01-09 13.30.04
Att finna rötter kan också handla om att finna platser där släktingarna bott. En statarlänga på en gård eller ett patricierhus i staden – för Johanna leder rottrådarna till båda miljöerna.
komma bakåt i tiden. Eller vi kan utgå från en person i äldre tid, en urfader eller urmoder, efter vilken vi kartlägger alla ättlingar. Det finns förstås ytterligare varianter, till exempel att skriva en släktkrönika där man följer vissa huvudlinjer i släkten eller kartlägger släkten på en viss ort eller släktgård. Genom att leta uppgifter i andra källor än folkbokföringen kan man ge en rikare bild av personerna. Bouppteckningar, domstolsprotokoll, fastighetshandlingar, syneprotokoll och skifteshandlingar är exempel på sådana källor som kan hjälpa till att ”klä på” förfäderna och ge historien must och märg. I de flesta släktforskningsböcker utgår man från att den som forskar känner till det mesta om sin släkt tillbaka till omkring 1900, och att man ganska snabbt kan komma igång och forska i de historiska kyrkoarkiven från tiden före 1895. 14 Börja släktforska
Börja släktforska inlaga resten.indd 14
09-01-09 13.30.06
Men det är mer än hundra år till den tiden. Och allt fler svenskar har mycket dimmiga begrepp om släkten så långt tillbaka. Skilsmässor, upprepade flyttningar, ointresse. Det finns många skäl till att man har förlorat banden även till den nära släkten. Därför gör vi i den här boken lite annorlunda än många andra handledningar i släktforskning. Vi börjar med att beskriva hur du kan hitta dig själv i de moderna befolkningsregistren, och hur du kan hitta dina egna föräldrar och deras föräldrar. Vi tror att du måste kartlägga även familjens historia på 1900-talet för att ha säkra utgångspunkter för den fortsatta forskningen längre tillbaka.
Varför släktforska? 15
Börja släktforska inlaga resten.indd 15
09-01-09 13.30.06
Ta reda på vad de äldre vet
Allra först måste du ta reda på allt som de nu levande känner till om sina förfäder. Börja med att prata med dina föräldrar och dina far- och morföräldrar, liksom andra släktingar som har kunskap om släktförhållanden och hur det var förr. Tänk på att även yngre personer kan ha mycket information att ge. Men i första hand gäller det förstås att ta vara på de kunskaper som de äldre har. Det kan inte sägas för ofta: En dag är det för sent att samla in all den här muntliga kunskapen och alla de levande minnena. Ta vara på möjligheten nu. Gör det innan du börjar gräva ner dig i dokumenten och innan du börjar söka i databaserna. De skriftliga och digitala arkiven och dokumenten kommer att finnas kvar långt efter att dina äldre släktingar gått bort. Samtidigt kan det vara en tröst att veta att det finns mycket information i våra arkiv. Mycket mer än de flesta svenskar känner till. Och arkivuppgifterna är på ett annat sätt obestridliga fakta än de minnesbilder vi bär med oss. Den muntliga kunskapen är samtidigt ovärderlig för att snabbt hitta de rätta arkiven och för att göra släkthistorien levande. På det här sättet kompletterar levande minnen och arkivuppgifter varandra.
Några råd till intervjuare Först av allt: se till att du har bra utrustning för din inspelning. Spela in intervjuerna. Vilken teknik du väljer har inte så stor betydelse. Det viktiga är att intervjuerna kan sparas på ett säkert sätt. Tänk på att tekniken förändras snabbt idag. Skriv ut intervjuerna i klartext på arkivbeständigt papper och spara dem. Det är en bra försäkring. 16
Börja släktforska inlaga resten.indd 16
09-01-09 13.30.06
Ge gott om tid för intervjun. Se till att ni sitter ostörda. Välj en miljö där den intervjuade känner sig säker – kanske vid köksbordet i den intervjuades hem. Ett rum med mer textilier ger bättre ljudkvalitet. Följ en lista med frågor som du förberett, men var inte slaviskt bunden till den. Ofta kommer det fram intressanta uppgifter om man låter den intervjuade få prata lite mer fritt. Se ändå till att få svar på alla de centrala frågorna. Låt inte någon tredje person lägga sig i samtalet. Börja med att ange vem som intervjuas, var och när intervjun är gjord. Fortsätt med att be den intervjuade berätta om sig själv och sina syskon, var han/hon föddes (ort, datum), uppväxt, flyttningar, skolgång, militärtjänst, vidare utbildning, arbete, familjebildning, barn, större händelser i livet, intressen, hobbyer och så vidare. Gå sedan vidare till den intervjuades föräldrar, vad de hette, var de bodde, var och när de var födda, när de gifte sig, och så vidare. Försök få lika detaljerade uppgifter om föräldrarna som om den intervjuade. De flesta kan också berätta någorlunda om sina far- och morföräldrar. Men faktauppgifterna blir mer osäkra. Och en del uppgifter kan vara mer anekdotiska eller byggda på missförstånd eller förväxlingar. Det är ändå värdefullt att få många olika ledtrådar att börja nysta i. Om personerna är döda vill man gärna veta var de finns begravda. Särskilt noga ska man vara med att ta reda på orter och datum. En uppgift om att någon bodde i en viss socken eller var född ett visst datum kan göra det mycket lättare att snabbt spåra rätt person i dokumenten.
Frågelista Den här listan kan vara utgångspunkt för en intervju med en äldre släkting. Välj själv ut de frågor du tycker är relevanta, och ställ frågorna med dina egna ord. Använd listan främst som en minneslista. Ta reda på vad de äldre vet 17
Börja släktforska inlaga resten.indd 17
09-01-09 13.30.06
1. Personliga uppgifter
– fullständigt namn
– födelseförsamling och födelsedatum (år, månad, dag)
–ö vriga personuppgifter – konfirmation, förlovning(ar), giftermål, barn (födelsedata), dödsfall i familjen, barns uppväxt, yrken, giftermål och adresser, eventuella barnbarn och så vidare.
2. Uppgifter om föräldrarna
– f ullständiga namn- och personuppgifter (födelsedatum och födelseort, giftermål med mera)
3. Far- och morföräldrars namn och bostadsorter, eventuella uppgifter om födelsedata och -orter 4. Eventuella uppgifter om ännu äldre släktingar 5. Uppgifter om egna syskon 6. Uppgifter om föräldrars syskon, kusiner och så vidare 7. Släktingens egen levnadshistoria
–b arndom och upplevelser i den tidiga barndomen, tidiga minnen av föräldrarna och andra släktingar
– skolgång och minnen från skoltiden
– konfirmation och läsningen för konfirmation
– det första arbetet
–u ngdomsåren, kontakter med motsatta könet, nöjesliv, idrottsliv, föreningsliv
– militärtjänstgöring
–h ögre studier och andra utbildningar efter folk- eller grundskola, folkhögskola och så vidare
– giftermål och familjebildning, barn
–b ostadsorter, den första bostaden för familjen, flyttningar, eventuellt köp av hus eller gård, sommarbostad
– yrkesliv, arbeten, fritidsintressen
– resor, kontakter med yttervärlden
18 Börja släktforska
Börja släktforska inlaga resten.indd 18
09-01-09 13.30.06
Börja släktforska inlaga resten.indd 19
09-01-09 13.30.07
ISBN 978-91-27-11742-6
,!7IJ1C7-bbhecg! NOK_BORJA_SLAKTFORSKA_CLEMENS_ANDERSSON_omslag.indd 1
09-01-07 13.37.47