ANNELIE KARLSSON
NIVÅ 1
Förord
Välkommen till boken Specialpedagogik nivå 1. När jag ska ge en snabb beskrivning av vad specialpedagogik är brukar jag säga: ”Det är den där särskilda pedagogiken som vi behöver ta till när det vanliga inte fungerar.”
Både barn och vuxna kan av olika anledningar ha behov av stöd och anpassningar – och för oss som arbetar med människor är det viktigt att ha kunskap i specialpedagogik. Specialpedagogiken används för att undanröja hinder och göra världen mer tillgänglig för alla med stödbehov. Det kan vara att förklara ett konstverk för en person med synnedsättning, att ge stöd i att använda hjälpmedel och att förstå hur vi ska bemöta och kommunicera med en person. Personligen tycker jag att det är det finaste som finns – att få ge en annan människa nya möjligheter.
Specialpedagogik nivå 1 består av nio kapitel. De handlar om vad specialpedagogik är, om funktionsförståelse, om olika funktionsnedsättningar, om lagar och bestämmelser, om etik och bemötande, om interaktion och kommunikation. Du kommer också att lära dig hur du i ditt framtida yrke kan ge stöd och hur samhällets olika stödinsatser fungerar. Du lär dig om hjälpmedel och hur du planerar, genomför och utvärderar arbetet.
Varje kapitel inleds med en översikt. I kapitlen finns också frågor och uppgifter. Besvara-frågornas svar finns i texten. Reflektera är frågor där du använder kunskap och erfarenheter för att tycka och tänka. Till dem finns inte alltid ett tydligt svar. I Uppdrag ska du fördjupa dig och få nya sätt att se på olika saker. I varje kapitel finns också en avslutande uppgift. I slutet av varje kapitel hittar du Fallbeskrivningar som beskriver olika situationer och dilemman och Fördjupning som belyser något inom ämnet. I yrket som specialpedagog arbetar jag numera med att handleda och utbilda personal i förskola, skola, anpassad skola, fritidshem, inom LSS-verksamheter m.m. Jag besöker ofta verksamheter och pratar med barn, unga och vuxna som behöver personal med kunskap inom specialpedagogik. Alla citat och exempel i boken är fiktiva, men inspirerade av alla fina personer jag mött. Tack till er alla! Jag vill också tacka min familj – särskilt mina barn – som med sina alldeles särskilda sätt att fungera har lärt mig så mycket.
Annelie Karlsson
INNEHÅLL
Till varje kapitel finns en film. QR-koden som ligger på kapitlets startsida leder dig direkt till filmen på elevwebben.
1. Det specialpedagogiska området 8
Likvärdighet, rättvisa och tillgänglighet
Delaktighet och självbestämmande 46
Skolans och specialpedagogikens framväxt 50
Från ett kategoriskt till ett relationellt perspektiv 50
Från folkskola till grundskola 51
Skola för elever med intellektuell funktionsnedsättning 52
3. Fysiska och psykiska
Fysiska funktionsnedsättningar och diagnoser
Hörselnedsättning och dövhet
och blindhet
Fysiska funktionsnedsättningar och IF
Psykisk ohälsa och psykiska
4. Lagar och bestämmelser
lagen om stöd och service till vissa
sjukdomar och tillstånd
LVU, lagen om vård av unga 170
LSU, lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård 170
LVM, lagen om vård av missbrukare i vissa fall 170
LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård 171
LRV, lagen om rättspsykiatrisk vård 171
Offentlighets- och sekretesslagen 172
Delegering enligt hälso- och sjukvårdslagen 174
Fallbeskrivning 175
Fördjupning: Funkofobi 176 Sammanfattning 178
5. Etik, förhållningssätt
och bemötande
Vad är etik? 182
Etiska principer 183
Praktisk etik 186
Att tycka om de vi är till för 186
Att säga förlåt 187
Att vara försiktig med orden 188
Att vara försiktig med att prata om någon 189
Bemötande
Bemöta personer med olika behov 196
Samarbetsbaserad problemlösning 208
Att vara vuxen och stressad
Vilka saker stressar dig?
6. Interaktion och kommunikation 222
Vad är interaktion och kommunikation? 224
Relationer och möten med människor 225
Interaktion och kommunikation stärker språkutvecklingen 226
Alla har rätt till kommunikation 226
Alternativ och kompletterande kommunikation – AKK 228
Barnet, redskapet och omgivningen –BRO-modellen 229
Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation – TAKK 232
Taktila tecken 233
Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation – GAKK 235
Kommunikationsknippen 235 Lösa bilder och PECS 236
Samtalskartor
Föremål som symboler 237
Ögonstyrning
Förlåt!
7. Specialpedagogiska arbetssätt
8.
DET SPECIALPEDAGOGISKA OMRÅDET
Det här kapitlet handlar om vad specialpedagogik är och varför det behövs. Det handlar om delaktighet, allas rätt att få vara med och om möjligheten att bli delaktig också för de som har behov av stöd. Det handlar om centrala begrepp och om specialpedagogikens framväxt.
Målet är att du ska lära dig
• vad specialpedagogik är
• om specialpedagogikens verksamhetsområden
• begrepp som funktionsnedsättning, funktionshinder, delaktighet och likvärdighet
• relationen mellan funktionshinder och funktionsnedsättning samt miljöns betydelse för möjligheten till delaktighet
• bakgrunden till det specialpedagogiska området.
Idag ska alla få göra en hinderbana. För att göra det rättvist så får alla lika lång tid på sig och ingen får hjälp av någon vuxen längs vägen.
INLEDANDE REFLEKTION
1. Varför är det viktigt att lära sig mer om barns olikheter och vad varje barn behöver för att lyckas?
2. Titta på bilden. Är läraren rättvis? Varför?/Varför inte? Hur många av barnen har stödbehov? Hur kan du veta det?
FÖRBERED DIG PÅ WEBBEN
Vad är specialpedagogik?
Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde inom högskolan. Ämnet specialpedagogik har utvecklats ur pedagogik med kopplingar till psykologi, sociologi, filosofi och medicin. Ämnet behandlar människors olika villkor för lärande och utveckling. Specialpedagogik är också ett verksamhetsområde inom bland annat skolväsendet och sjukvården.
Specialpedagogik som verksamhetsområde
Specialpedagogisk verksamhet finns inom all utbildning. Där använder man specialpedagogiska kunskaper för att ge aktivt stöd till barn eller elever i förskola, skola, fritidshem eller vuxenutbildning. Specialpedagogiken hjälper en person att lära och utvecklas när den vanliga pedagogiken inte räcker till.
Det är alltid viktigt att planera hur man ska arbeta med barn och elever, hur man ska undervisa och hur det ska se ut i lärmiljön. Då kan undervisningen fungera för fler, utan att man behöver göra många speciallösningar med särskilt stöd.
Jag blir väldigt orolig om fröknarna på förskolan hittar på nya saker att göra utan att berätta om det innan. Då blir jag ledsen och kan inte vara med. Men om de berättar innan och visar vad vi ska göra brukar det funka.
Adrian, 5 år
Specialpedagogisk verksamhet finns också inom sjukvården i en verksamhet som heter habilitering. Habilitering innebär att barn eller vuxna med funktionsnedsättning får stöd att träna upp eller kompensera för en nedsatt förmåga, så att de kan bli så självständiga som möjligt. Ett barn som inte har lärt sig att prata som andra, kan till exempel få hjälp av habiliteringens logoped. En person som behöver en ny rullstol, kan få hjälp av habiliteringens
arbetsterapeut. Habiliteringens specialpedagog kan komma till en förskola och lära personalen mer om funktionsnedsättningen hos ett speciellt barn.
Ett tredje verksamhetsområde där man använder specialpedagogik är stödet i vardagen till personer med funktionsnedsättning. Det kan exempelvis vara personal på ett särskilt boende som ger stöd till de som inte klarar allt som andra vuxna gör. Där behöver någon kanske stöd med många olika saker, som att borsta tänder, laga mat och duscha. Någon annan klarar istället mycket själv, men behöver stöd för att komma upp på morgonen, planera inköp, ta mediciner på rätt tid och tvätta sina kläder i rätt temperatur. Genom ett specialpedagogiskt förhållningssätt kan personalen ge stöd på ett sätt som gör att de boende får göra så mycket som möjligt själva och upplever självständighet.
TRE SPECIALPEDAGOGISKA VERKSAMHETSOMRÅDEN
• Utbildning för barn och elever med funktionsnedsättning och andra barn och elever i behov av särskilt stöd.
• Sjukvårdens habilitering för personer med funktionsnedsättning.
• Stöd i vardagen för personer med funktionsedsättning.
VAD ÄR SPECIALPEDAGOGIK?
SPECIALPEDAGOGIK SOM KUNSKAPSOMRÅDE
SPECIALPEDAGOGIK SOM VERKSAMHETSOMRÅDE
Hur vi ser på personer med stödbehov och hur samhället fungerar för dessa personer.
Hur vi gör och arbetar.
Specialpedagog och speciallärare
I skolan arbetar ofta både specialpedagoger och speciallärare.
Tillsammans arbetar de för att elever som har behov av stöd ska få stöd i sitt lärande, men de har olika uppdrag och arbetar på olika sätt.
När jag började trean så kunde jag fortfarande inte läsa lika bra som de andra i klassen. Då gjorde Kristian, vår specialpedagog, en läsoch skrivutredning med mig. Han använde olika tester. Det visade sig att jag behövde mer stöd i mitt läsande. Kristian skrev en massa saker och pratade med mina föräldrar och min lärare. Han pratade med min lärare om hur hon skulle göra för att jag skulle kunna hänga med bättre. Kristian ordnade också så att jag fick extra stöd i läsningen av Gitte, vår speciallärare. När jag är hos Gitte är vi en liten grupp som tränar läsning tillsammans. Jag är där två lektioner i veckan.
Luca, 9 år
Specialpedagog
Specialpedagogen på en skola arbetar ofta med hela skolan, det vill säga med både personal och med ledning. Specialpedagogen ska vara med och utveckla utbildningen så att alla elever kan bli delaktiga. En specialpedagog som arbetar med förskola, är oftast inte på en förskola utan arbetar på flera förskolor.
Specialpedagoger i förskola och skola ger pedagogiskt stöd till barnskötare, förskollärare, fritidspedagoger och lärare så att deras arbete och undervisning ska bli inkluderande och tillgänglig. Handledning är en del i det pedagogiska stödet. Det kan också vara att hålla i utvecklingsarbetet, där personalen får lära sig mer om något inom det specialpedagogiska området, eller där man tillsammans försöker förbättra lokalerna för att få en bättre miljö för barn eller elever.
Specialpedagogen ingår i skolans elevhälsoteam. Ett elevhälsoteam, ofta förkortat EHT, är en grupp personer på en skola som arbetar tillsammans för att få skolan att fungera så bra som möjligt för alla elever. Alla skolor måste ha elevhälsoteam som
leds av skolans rektor. Teamet består alltid av rektor, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och specialpedagog.
Specialpedagogen i EHT har bland annat i uppdrag att göra pedagogiska kartläggningar och utredningar. Hen ska undersöka och kartlägga vad en elev kan och är bra på och vilket stöd eleven behöver i olika situationer. Specialpedagogen behöver först lära känna barnet eller eleven och skapa en relation. Ibland börjar specialpedagogen observera barnet på avdelningen på förskolan eller fritidshemmet, eller i klassen i skolan. Vid en observation kollar hen hur olika saker fungerar under dagen – både inne och ute, när man äter lunch och när annat händer – eftersom olika situationer gör att elevens styrkor och stödbehov syns på olika sätt.
Andra steg i specialpedagogens arbete är att prata med vårdnadshavare och de som arbetar i verksamheten. Men den viktigaste delen är förstås att träffa barnet och prata om vad som är lätt och vad som är svårt och ibland också göra olika tester.
När allt detta är gjort så skriver specialpedagogen en plan. I förskolan brukar den kallas handlingsplan och i skolan heter den åtgärdsprogram. Det är ett dokument som visar vilket stöd eleven ska få och vem som ansvarar för stödet. Alla åtgärder ska vara sådana att de ger eleven möjlighet att utvecklas.
Hon reagerar snabbt och blir upprörd om hon vill ha hjälp på lektionen och måste vänta på läraren.
Hon reagerar blixtsnabbt när hon spelar basket och hinner fånga alla bollar.
Speciallärare
Speciallärare arbetar i skola och finns inte i förskola eller fritidshem. En speciallärare arbetar med specialundervisning, vilket betyder att hen undervisar en elev inom ett särskilt område där eleven behöver stöd. Specialläraren arbetar ibland tillsammans med lärare i klassrummet.
Oftast arbetar specialläraren med mindre grupper av elever som behöver stöd. Hen brukar forma grupper av elever från olika klasser som exempelvis behöver träna på något inom svenska, matte eller engelska. En speciallärare i grundskola eller gymnasieskola är särskilt utbildad i att läsa och skriva eller i matematik. En del elever kan få undervisning av speciallärare bara någon gång i veckan under en termin, för att träna något särskilt. Det kan vara att stava, räkna med multiplikation eller använda verb i engelskan. Andra som behöver mer stöd inom flera områden kan få vara med en speciallärare några lektioner varje dag under hela sin skoltid.
ANPASSAD GRUNDSKOLA OCH ANPASSAD GYMNASIESKOLA
Elever som har intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada kan gå i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola ger möjlighet till mycket stöd och kunskapskraven är inte lika höga som i vanlig grundskola eller gymnasieskola. Dessa skolformer gör det möjligt att lära i sin egen takt och alla lärare ska vara utbildade speciallärare, eftersom alla elever har behov av stöd.
BESVARA
1. Vad gör en specialpedagog som arbetar i förskolan?
Ge två exempel.
2. Vad gör en specialpedagog som arbetar i skolan?
Ge två exempel.
3. Vad gör en speciallärare som arbetar i skolan?
Ge två exempel.
REFLEKTERA
Vilka i exemplen nedan verkar vara en specialpedagog och vilka verkar vara en speciallärare?
1. Monica handleder personalen på förskolan Kvisten.
2. Johannes jobbar med en grupp elever i årskurs fyra som tränar på division.
3. Charlie undervisar en klass i den anpassade grundskolan.
4. Ivar utreder en elevs behov av särskilt stöd.
5. Marley arbetar tre lektioner i veckan enskilt med en elev i årskurs tre som ännu inte lärt sig läsa.
En speciallärare undervisar en elev inom ett särskilt område där eleven behöver stöd.
Att arbeta specialpedagogiskt
I det specialpedagogiska arbetet utgår vi från ett synsätt som förutsätter att alla kan lära sig och utvecklas. Vi undersöker vilka hinder som finns och vad vi kan göra för att de hindren inte ska sätta stopp för lärande och utveckling. Vi undersöker också hur vi kan förändra något så att det fungerar för en person.
HINDER
En elev som använder rullstol kan inte komma in i skolan eftersom skolan har trappsteg upp till dörren.
En elev har svårare än andra att lära sig engelska.
Ett barn klarar inte när alla barn ska ta på sig skor och jackor samtidigt på förskolan. Då blir hen ofta arg och slår andra barn.
MÖJLIG LÖSNING
Bygga om så att det går att komma in med rullstol.
Eleven får specialundervisning.
En viktig tanke är att vi ska ändra på det i omgivningen som är hinder. Barnet ska inte behöva ändra sig.
Barnet som inte klarar när det blir trångt får leka lite längre och klä på sig när en pedagog gått ut med alla barn som är klara.
Med det specialpedagogiska arbetssättet undersöker vi omgivningen, det vill säga lärmiljön. En lärmiljö är en miljö där man ska kunna lära sig och utvecklas. Det ska vara en plats där den som ska lära sig något kan må bra och trivas. Där ska man också kunna vila och återhämta sig för att det ska bli möjligt att lära. Miljön behöver vara så fri från störningar som möjligt, och det ska vara tydligt var saker finns och var man gör vad. Det ska också finnas personal som ger stöd och som förstår vad den som ska lära sig behöver.
Lärmiljön har olika delar – den fysiska miljön, den pedagogiska och den sociala miljön – och alla delarna måste fungera för att göra lärandet lättare. Ibland undrar vi vad som egentligen är fel när någon inte lär sig lika snabbt som andra. Vid närmare undersökning upptäcker vi kanske hinder i den fysiska miljön, som höga ljud i omgivningen, eller hinder i den pedagogiska miljön, som att vi använt en lärobok med för svår text för en elev. Även den sociala miljön kan vara ett hinder, om den som ska lära sig något inte känner sig trygg och inte känner tillit till personalen.
BESVARA
1. Vad är en lärmiljö?
2. Vilka tre delar kan man dela upp lärmiljön i?
3. Ge ett exempel på hinder som kan finnas i var och en av de tre delarna av miljön?
REFLEKTERA
1. Titta på tabellen med hinder och möjlig lösning. Lägg till ett eget exempel med hinder och möjlig lösning.
2. Vad tycker du är viktigt i lärmiljön? Vad underlättar för att du ska kunna lära dig?
Om att få funktionsförståelse
Calvin är på förskolan. Det är samling och en i personalen läser en saga. Calvin börjar skruva på sig. Han snurrar lite och stöter till Lisette som sitter bredvid honom. ”Sluta puttas”, säger Lisette. ”Jag puttas inte”, säger Calvin. Fröken stannar upp, tittar på Calvin och säger: ”Men vad är det med dig idag Calvin, du brukar ju alltid kunna sitta still. Sitt still nu och var så där duktig som du brukar.” Under dagen fortsätter Calvin att vara orolig i kroppen och har sämre humör än vanligt. Dagen efter skriver Calvins mamma i appen att han blivit sjuk och har feber.
När Calvin var på väg att bli sjuk fungerade han inte som vanligt. Trots att han ansträngde sig klarade han inte av saker som han brukade.
Att ha funktionsförståelse är att förstå hur andra fungerar, varför vissa saker kan vara svåra och vad som påverkar en persons sätt att vara. Förmågor påverkas alltid av olika omständigheter. Det kan vara hur någon mår för tillfället och vilka erfarenheter hen har från tidigare.
Funktionsförståelse är en mycket viktig del i specialpedagogiken. Du kan få funktionsförståelse genom att lära dig hur de som du arbetar med fungerar. Fråga dem, fråga kollegor på ett möte, fråga närstående och lär dig mer om funktionsnedsättningar. När du vet mer om någons förmågor, vad som påverkar hen just nu och vad hen varit med om tidigare, kan du bättre förstå den person som du ger stöd.
Våra
förmågor
Varje dag, i allt du gör, använder du olika förmågor. Vi har alla varierande förmågor. I exemplen nedan får du få läsa om olika förmågor och hur de kan påverka barn som går i förskola, alltså barn som är 1–5 år.
Hantera intryck
Vi får intryck genom våra sinnen. Lukt, smak, känsel, hörsel och syn är sinnen som hjärnan och kroppen använder för att förstå omvärlden och vad som händer runt oss.
Det är lunch på förskolan. Idag är det fiskgryta med ris. Line mår illa av den lukten. Line tar lite mat, men börjar inte äta. Det är många barn och personal som pratar. Utanför fönstret finns byggarbetare som har en högljudd grävmaskin. Line ser sig om i rummet. Det finns mycket att kolla på. Alla barn, teckningar på väggarna, hyllor med leksaker och kuddhörnan med många kuddar i olika färger och mönster. Det börjar snurra i huvudet på Line.
På en annan förskola sitter Arjun och äter. Det är fiskgryta med ris där också. Det luktar inte gott, men Arjun klarar lukten och provar maten. Den smakar okej och han kan börja äta. Arjuns grupp äter lunch i byggrummet. De är fem barn och en vuxen. Nu när det är mat har de dragit för draperierna till hyllorna med lego och andra klossar. På en vägg finns en anslagstavla med bilder. De andra väggarna har en lugn ljusgrå färg. Arjun och de andra runt bordet äter, pratar och har en lugn och fin stund.
Barn är olika när det gäller att hantera sinnesintryck. Både Line och Arjun är känsliga för intryck. På Arjuns förskola är det inte lika många intryck när de äter.
Det finns också barn som är mindre känsliga för vissa sinnesintryck. Konstigt nog kan det vara samma barn. Ett barn som inte alls klarar höga ljud, kan vara samma barn som inte känner att det är kallt ute och helst vill ha kortbyxor mitt i vintern, inte uppfattar att en gryta är varm och bränner sig eller inte känner att det gör ont när hen trillar och slår sig.
Barn som har intrycksallergi kan vara känsliga för höga ljud.
Ibland får någon för många sinnesintryck. För att förstå hur det kan vara använder vi ordet intrycksallergi. När någon är allergisk mot hundar kan hen inte vara i ett rum med mycket hundhår –den som är allergisk mår inte bra och reagerar. På ett liknande sätt kan det vara med intryck. Line som blev snurrig vid lunchbordet på förskolan satt i ett rum med mycket intryck och mådde inte bra av det.
Barn som har intrycksallergi har svårt att sortera bort vissa intryck som andras hjärnor sorterar bort automatiskt. Intrycksallergi kan göra att någon upplever vissa saker starkare än andra. En del har en känsel som gör att de har svårt att ha på sig kläder av material som kliar och skaver. Känseln kan också göra att vissa har svårt att ta i kletiga saker eller saker som är kalla. Många är känsliga för höga ljud, som maskiner eller när andra barn låter mycket. Mycket rörelse i rummet, att det finns saker på alla väggar eller att många saker är mönstrade, kan göra att det blir för många synintryck.
BESVARA
1. Vilka är våra fem sinnen?
2. Vilket ord kan man använda när någon inte mår bra av att det är för mycket sinnesintryck?
3. Skriv ner två saker som kan vara svåra för ett barn som har svårt att hantera sinnesintryck.
REFLEKTERA
1. Alla är olika känsliga för intryck. Hur klarar du av att vara i en miljö med mycket intryck? Läs exemplen nedan. Vilken miljö skulle du trivas bäst i? Vilken miljö skulle du trivas sämst i? Varför? Jämför med en klasskompis eller en grupp. Beskriv för varandra vad ni gillar eller inte gillar med de olika miljöerna.
a) En butik som säljer smink och parfymer. Det är mycket folk och trångt. I högtalarna spelas hög musik. Det är ljusskyltar i olika färger. Lukter från olika parfymer blandas och det luktar starkt.
b) I skolmatsalen är det lång kö. Flera olika maträtter serveras och de sprider olika lukter. Det är många som pratar högt. När de som har ätit färdigt lämnar sin disk så låter det från diskhörnan.
c) I klassrummet visar din lärare en film. Några längst bak pratar. En klasskompis tuggar tuggummi så att det hörs. En annan klasskompis snusar och du känner lukten.
2. Läs om Line och Arjun på sidan 19. Vad hade Arjuns förskola gjort för att minska intryck under lunchen? Vad skulle Lines förskola kunna göra för att minska sinnesintrycken?
UPPDRAG
Ta två bilder, en på en miljö där du tycker att det är för många intryck och en på en miljö som du tror skulle fungera för någon med intrycksallergi. Visa era bilder för varandra och berätta varför ni valde dessa miljöer. En miljö kan vara ett rum eller en plats, hemma, på skolan, på en förskola, i en butik eller utomhus.
Motorik
En del barn som inte har så väl utvecklad motorik verkar ha svårt att veta var de har sina händer och fötter, eller hur hårt de ska ta i när de kastar en boll eller sätter ihop legobitar. Med motorik menas förmågan att kunna kontrollera rörelser. Den motoriska förmågan avgör hur vi rör oss. Det kan vara hur vi rör hela kroppen, som att hoppa eller cykla, eller hur vi använder fingrarna när vi ska göra något pilligt, som att bygga lego. Barn som behöver stöd för sin motorik kan behöva träna i lugn och ro och få hjälp av vuxna att hitta andra sätt att göra saker för att kunna hänga med. Barnet som jobbar med lera använder sin motoriska förmåga.
Impulskontroll
Det är samling på förskolan. ”Vad är det för väder idag?” frågar Wilma som leder samlingen. Flera barn räcker upp handen. Cesar skriker: ”Regn! Det regnar jättemycket och det har blivit en stor pöl på gården, jag vill hoppa där!” Cesar är så glad och ivrig. Han vet att man ska räcka upp handen, men han kan inte hejda sig för han är så glad för regnet.
Att barn inte alltid tänker efter innan de gör något kan vi förvänta oss, eftersom de är barn. Men en del barn – och en del vuxna – har extra svårt att hejda sig och kastar sig impulsivt in i saker. De kan behöva stöd med impulskontroll. Att ha bristande impulskontroll betyder att någon har svårt att stanna upp och kontrollera sina impulser. De kan vara som Cesar som inte kan vänta på sin tur utan måste berätta om den roliga vattenpölen. Hjärnan jobbar snabbt och tankarna far hit och dit. Barn som Cesar kan glömma något de ska göra, eftersom de har redan har satt fart mot nästa sak. Ögonen kan också vara snabba, så att barnet tar in allt hen ser. Det kan vara jobbigt om mycket händer samtidigt, men det kan också vara bra om man letar efter något eller till exempel plockar svamp i skogen.
Kroppen kan också vara impulsiv och reagera supersnabbt, något som kan vara bra, till exempel för en fotbollsmålvakt. Men det kan också ställa till det om en kompis puttar till ett annat barn av misstag och barnet genast slår tillbaka. Barnet hinner inte tänka efter och förstå att det var ett misstag.
BESVARA
1. Vilken förmåga har att göra med hur barn rör sig?
2. Vilken förmåga kan vara inblandad om ett barn ofta avbryter när andra pratar eller ofta har full fart och kan avbryta en sak hen gör för att börja göra något annat?
Ett barn med nedsatt impulskontroll klarar inte att vänta. Det är som om den gula lampan i ett trafikljus är trasig. Det finns bara två lägen. Inte göra något eller köra på för fullt.
Det är okej att skratta länge – eller att inte skratta alls. Alla har rätt till sina känslor.
Känsloreglering
Många barn gråter när de trillar och slår sig. De som gråter slutar oftast efter några minuter, men det finns barn som inte kan sluta gråta, som känner att det är jättejobbigt och fortsätter att vara ledsna. En del gråter inte alls, trots att de fått ett stort sår på knät.
Min fröken läste fel idag när hon läste bok. Hon läste om en tjej som larmade polisen, men det blev fel och fröken sa att tjejen ”tarmade” polisen. Jag såg framför mig hur tjejens mage öppnade sig och tarmarna trillade ut och sen kom polisen och snubblade på tarmarna. Det var jätteroligt och jag kunde inte sluta skratta och jag bara skrattade och sa ”tarmade”, ”tarmade polisen”. Till slut blev fröken arg och sa att så roligt var det inte. Då kände jag mig ledsen istället.
Frits, 5 år
Det är viktigt att inte döma barn för hur de känner. Hur känslorna regleras, hur mycket eller lite vi känner, är olika. Barn som har ett annat sätt att reglera känslor kan tycka att det är väldigt jobbigt att få höra att deras känslor är fel – att de skrattar för mycket åt något som inte skulle vara roligt, att de är ledsna för länge när de slår sig eller blir för arga. Barn kan inte rå för vad de känner. Det kan vara svårt för dem när deras känslor uppfattas som fel.
Uppmärksamhet
På avdelningen Hallonet ska treåringarna göra ett pyssel med kottar som de plockat i skogen. Irina har tagit fram alla grejer som ska användas och berättar vad de ska göra. Några barn, som Alve, tittar ivrigt på henne och ser ut att ha full koll. Några andra verkar inte lyssna alls. Som Emra, hon sitter och tittar ut genom fönstret och snurrar sin hårsnodd mellan fingrarna. När Irina säger att barnen kan börja, sätter Emra i gång direkt, hon verkar ha fattat precis. Alve däremot, har ingen aning om vad han ska göra. Konstigt, tänker Irina.
När vuxna pratar inför barn om vad gruppen ska göra, finns det barn som tittar ner i golvet eller upp i taket och pillar med något eller suger på tröjan. Det är lätt att tro att de inte lyssnar. Men en del lyssnar genom att göra något annat samtidigt. Genom att titta bort eller känna på något kan vissa barn hålla uppmärksamheten bättre.
Uppmärksamhetsförmågan varierar. En del barn kan bara fokusera på en sak i taget – andra kan hålla igång många tankar samtidigt. En del drömmer sig ofta bort och försvinner in i fantasin – andra ser ut att drömma, men lyssnar ändå. Vissa kan hålla uppmärksamhet länge och andra bara en kort stund.
BESVARA
1. Vilken förmåga påverkar hur länge ett barn är ledset när något hänt?
2. Vilken förmåga är inblandad när ett barn som suttit och pillat med något på samlingen och inte alls sett ut att lyssna ändå hört allt som sagts?
REFLEKTERA
Läs om Hallonet och fröken Irina. Vad är det Irina tycker är konstigt? Vad kan det bero på att Alve inte förstått vad han ska göra och att Emra verkar ha förstått?
Med ett bildstöd som visar vilka kläder som passar för dagens väder och vilken ordning de olika plaggen ska tas på så kan fler barn klara påklädningen själva.
Planera, organisera och minnas
”Steve, Birger och Ali, ni kan gå före ut i hallen och börja klä på er”, säger Josefine. När Josefine kommer ut i hallen sitter Steve på bänken och tittar ut genom fönstret. Birger har radat upp fem barns stövlar och leker att stövlarna har en fight mot varandra. Ali har tagit på sig vantar och stövlar och försöker nu ta på sig överdragsbyxor. Det är svårt när han redan har både vantar och stövlar. Josefine tittar på barnen, sen börjar hon skratta. ”Förlåt”, säger hon. ”Jag borde ju ha hjälpt er bättre med påklädningen. Nu börjar vi om.”
När barn inte kommer igång med något, som Steve som tittar ut genom fönstret istället för att klä på sig, kan det vara för att de har svårt att planera, organisera och minnas. Birger tyckte också att det blev för svårt, han kom på något annat att göra istället. Det kan också vara som för Ali, som kommer ihåg att han ska klä sig, men inte kan organisera i vilken ordning.
Om Josefine hade skickat ut tre andra barn, hade det kanske fungerat. Det beror på om barnen kan se framför sig hur de ska se ut när de är klara och påklädda, och om de förstår hur de ska göra för att komma dit. Barn som fått göra något många gånger kan det gå lättare för. En del barn behöver ha en vuxen som påminner om varje steg. Andra kan vara hjälpta av uppsatta bilder som påminner om vad de ska ta på sig och i vilken ordning.
BESVARA
Vad kan hjälpa barn som har behov av stöd att planera, organisera och minnas, till exempel när de ska klä på sig?
Flexibilitet
Amadeus har längtat till förskolan. Det är onsdag och han ska bli lämnad tidigt. Han gillar det med onsdagar, för fröken Mia börjar tidigt och han brukar få hjälpa henne att sortera i leksaksbackar innan det kommit så många andra. När han och pappa kommer fram rycker han upp dörren och ropar: ”Tjoho, Mia, nu är jag här!”. Men den här onsdagen är Mia inte där. I dörröppningen står en vikarie som han aldrig har sett förut. Amadeus springer ut igen. Pappa fångar honom. Amadeus gråter och vill inte vara på förskolan.
Vissa barn behöver mycket förberedelse för att klara en förändring. När saker är oförutsägbara blir det svårt för dem, till exempel om det oväntat blir ett personalbyte – som det blev för Amadeus. Om någon hade skrivit att det skulle komma en vikarie i appen som förskolan använder för att informera föräldrarna, hade Amadeus förmodligen klarat det bättre. När en förändring kommer helt utan förvarning klarar han det inte, men är han förberedd så går det bättre. Men han gillar mest när saker är som vanligt.
Barn med behov av stöd för sin flexibilitet har ofta svårigheter att byta aktivitet, att avbryta pusslandet för att äta mellanmål eller att avsluta en lek när kompisarna vill sluta. De väljer ofta förutsägbara lekar eller vill själva vara den som förklarar reglerna och ser till att alla gör som de tänkt sig.
REFLEKTERA
Vilka situationer skulle kunna vara svåra i din skola för någon som behöver stöd för sin flexibilitet.
Jag frågade när det är Lucia. Min fröken sa att det är ett tag kvar och skrattade. Jag vet inte varför hon skrattade. Så jag sätter mig här och väntar. Lucia vill jag inte missa.
Tidsuppfattning
Snart är det mat säger Marcus, som är barnskötare. ”Hur länge är det kvar?” undrar Märta. ”Tjugo minuter”, säger Marcus. ”Okej, då hinner jag cykla några fler varv”, säger Märta. Hon har en ovanligt god tidsuppfattning och kan avgöra ungefär hur länge tjugo minuter är.
Marcus går vidare till Edda. ”Snart är det mat”, säger Marcus. ”Nu?” undrar Edda. ”Nej om tjugo minuter.” Det betyder ingenting för Edda, hon har ingen aning om vad hon hinner göra under tjugo minuter. Marcus vet det. Han säger: ”Du Edda, ska vi använda klädnyporna?” ”Bra idé”, säger Edda. Marcus tar fram ett snöre som han hänger upp på väggen med tio klädnypor. Varje gång Edda cyklat ett varv, tar hon en klädnypa och lägger i hinken nedanför. När linan är tom ropar hon på Marcus. Han kollar på klockan och Marcus säger: ”Vet du Edda, vi kan sätta upp fyra klädnypor till, när du cyklat fyra varv så är det precis lagom att gå in.” ”Bra att jag är så snabb va´”, säger Edda. ”Superbra, du är grym Edda. Och så får vi koll på tiden också”, säger Marcus och ler.
För Märta fungerar det bra att höra att det är tjugo minuter kvar. Det mesta fungerar bra för henne på förskolan. Edda behöver mer stöd med olika saker. Marcus och hans kollegor har olika sätt att hjälpa Edda. Förut var det svårt för Edda att avbryta lek på gården för att gå in och äta. Hon tyckte att alla avbröt henne när hon hade som roligast. Med klädnyporna och andra arbetssätt fungerar det bra. Många barn har, precis som Edda, inte så lätt att förstå tid. De har behov av stöd för sin tidsuppfattning. Tidsuppfattning är den förmåga som gör att vi kan förstå tid och känna ungefär hur lång tid som gått. Barn som Edda kan inte känna skillnad på om de ska vänta fem minuter eller en timme. Det är också svårt för barn att förstå att de ska skynda sig för att inte komma för sent till något. De flesta yngre barn kan inte föreställa sig att något händer om de inte själva är där. De har inte utvecklat sättet att tänka så att de förstår att de kan missa något om de kommer sent.
Vad betyder egentligen ”om ett tag”?
Vi använder ofta diffusa begrepp när det gäller tid. Vi säger ofta strax, om en stund eller om ett tag. Lite senare kan betyda om två minuter eller om en vecka, beroende på sammanhanget. För barn som inte har god tidsuppfattning blir det nästan alltid obegripligt.
Kommunikation
My är 13 månader och har precis börjat på förskolan. Hon kan inte prata ännu. För att visa vad hon vill ha pekar My. Hon visar också med hela ansiktet om något är bra eller dåligt. Både äldre barn och vuxna kan kommunicera med My. De kan prata om saker och hon kan svara med miner och kroppsspråk.
Kommunikation betyder ömsesidigt utbyte där människor förmedlar saker till varandra. My har en bra kommunikativ förmåga, även om hon inte pratar. Mys personal på förskolan frågar om hon vill ha mjölk eller vatten, räcker fram både vattenkannan och mjölkpaketet, och My svarar med att peka på vattenkannan.
Förmågan att kommunicera varierar. Den kan märkas på hur bra ett barn är på att beskriva hur hen mår eller känner, hur hen kan utrycka vad hen vill och inte vill, och om ett barn klarar att fråga om sådant som hen inte förstår.
På förskolan ska alla barn få möjlighet att utveckla sin kommunikation. Vissa barn kan behöva mycket stöd. Stöd i kommunikation kan vara att personalen i förskolan använder bilder och visar med ord och bild när de ska berätta något, som att hålla upp en bild på en blöja när de säger till ett barn att det är dags att gå och byta blöja.
BESVARA
1. Vad är tidsuppfattning?
2. Vad betyder kommunikation?
3. Ge ett exempel på stöd i kommunikation.
REFLEKTION
1. Vad betyder lite senare, om ett tag eller om en stund? Hur kan man säga istället?
2. Läs om My. Hur kommunicerar My? Vilka sätt känner du till som människor kan kommunicera på?
Social förmåga
På Talltoppens förskola går Jovana och Lexi i samma grupp. Båda är fyra år. På förskolan vill alla leka med Jovana. Hon är påhittig, samtidigt som hon är omtänksam och nyfiken på vad andra barn gör och frågar dem saker. Jovana bryr sig om andra. När någon varit sjuk och kommer tillbaka, frågar Jovana alltid hur hen mår. Lexi leker inte så ofta med Jovana. Lexi tycker att det är jobbigt om det är för många barn i samma lek. Men Lexi tänker ibland att hon skulle vilja vara mer som Jovana. Lexi är blyg och försiktig och har svårt att komma på lekar eller vad hon ska säga.
Jovana har god social förmåga. Social förmåga handlar om förmågan att vara tillsammans med andra och hur mycket vi tycker om det. Olika människor mår olika bra i olika sammanhang. En del barn trivs och fungerar bra när många leker. Andra mår bättre i små sociala sammanhang och vill helst leka med ett barn i taget på förskolan, eller sitta hemma och chatta med några få kompisar. Lexi behöver mer stöd av personalen på Talltoppen för att våga sig in i en lek. För Lexi funkar det bäst när en vuxen är med, eller när en lek eller aktivitet är förberedd.
REFLEKTERA
Mår du bäst i stora sociala sammanhang eller små?
Finns det några stora sociala sammanhang där du trivs?
Vad tror du gör att du gillar just dessa?
Särbegåvning eller särskild begåvning
Emmie går i femman. Hon har alltid varit bra på matte. På lågstadiet fick hon jobba med samma mattebok som alla andra i klassen. Det blev tråkigt. I fyran fick hon en lärare som kunde mycket om särskild begåvning. Nu jobbar Emmie i åttans bok. Två gånger i veckan är hon med i en grupp med andra mellanstadieelever som är väldigt bra på matte. Då har de en lärare som tar upp matteproblem som är på gymnasienivå.
Emmie älskar de lektionerna. Där får hon verkligen tänka till och använda allt hon kan om matte. Efter en sådan lektion kan Emmie känna sig extra glad i flera dagar. Det är något det där, tänker Emmie. Något med att få testa saker som utmanar mig och sen få lyckas med det.
Att vara barn och ha en ovanligt hög begåvning kallas ibland särbegåvning och ibland särskild begåvning som är samma sak. De som har särskild begåvning kan verka uttråkade och rastlösa. Ibland försvinner de bort i egna tankar.
Ett barn med särskild begåvning ställer ofta många frågor till en vuxen som berättar om något och kritiserar ibland sina lärare. Barnet kan också vara mycket självkritisk och ha svårt att känna sig nöjd med det hen gör.
Ibland har en person både särskild begåvning och en eller flera NPF-diagnoser. Det kallas för 2e som är en engelsk förkortning av twice exceptional och betyder att någon är ovanlig på två sätt.
BESVARA
Ge exempel på hur ett barn med särskild begåvning kan vara i skolan.
REFLEKTERA
1. Emmie får gå på extra matte för att hon är duktig på matte. Är det rättvist, tycker du?
2. I en del länder, till exempel Danmark och Nederländerna, finns särskilda skolor för elever med särskild begåvning. Borde vi ha det i Sverige också? Varför?/Varför inte?
Svag teoretisk begåvning
Enzo är elevassistent i en klass på mellanstadiet. Några i klassen tar längre tid på sig att lära in nya saker, och Enzo jobbar några gånger i veckan i grupprummet med tre elever som behöver stöd i sitt lärande. Klassens lärare ger Enzo en planering. När någon av lärarna ska börja med ett nytt område, berättar Enzo om det och går igenom vad det ska handla om. Det hjälper eleverna att förstå mer på lärarens genomgång. I grupprummet jobbar Enzo också med repetition. Eleverna i den här gruppen behöver extra mycket repetition.
En svag teoretisk begåvning gör att ett barn har svårigheter med inlärning och behöver mer tid för att lära. Det gör ofta att hen känner sig misslyckad i skolan. När vi arbetar med någon med svag teoretisk begåvning är det viktigt att uppmärksamma andra saker som barnet är bra på. Det kan få barnet att må bättre och känna att hen klarar vissa saker bra, även om ämnen som matte och svenska är svåra.
BESVARA
1. Vad kan vara svårt för någon som har svag teoretisk begåvning?
2. Vad är viktigt att tänka på om man arbetar i en skola med någon med svag teoretisk begåvning?
REFLEKTERA
1. Varför kan någon med svag teoretisk begåvning känna sig annorlunda, tror du?
2. Är det lättare eller svårare eller kanske lika svårt att ha en särskild begåvning eller en svag teoretisk begåvning, tror du?
Nuläge
För att få funktionsförståelse måste du, förutom att förstå vilka förmågor någon har, också veta hur nuläget påverkar en person. Ordet nuläge används för att beskriva hur någon mår och har det just nu. När barn är utvilade, friska och har roligt, klarar de mer än när de är trötta, snuviga eller precis har trillat och slagit sig. Nuläget kan påverkas av något som någon går igenom under en period, kanske några månader. Det kan till exempel vara olika steg i ett barns utveckling som tar mycket energi. Annat som kan påverka under en period är om det händer något hemma, som bråk i familjen, att en släkting eller ett husdjur dör eller att familjen får en ny bebis. Det kan också vara när en person under en period känner sig utanför, har många nya personer som hen ännu inte är trygg med runt sig eller att många rutiner har ändrats. Nuläget kan också påverkas av hur det är precis i den här minuten, om man är hungrig, törstig, svettig eller kissnödig.
NULÄGE – ALLT SOM PÅGÅR NU, MEN
INTE KOMMER ATT PÅGÅ HELA LIVET
Jag har lärt mig cykla – jag kan lära mig allt.
Min nya kompis och jag skrattar och busar varje dag.
Jag har ätit spagetti, det är min bästa mat.
Alla andra kan rita snygga gubbar, mina blir bara fula
Conny är min bästa fröken, nästa vecka ska han sluta. De andra fröknarna är inte roliga och klagar på mig hela tiden.
Vi fick soppa idag.
Jag hatar soppa. När vi skulle vila kurrade min mage så jag blev bara arg och kunde inte vila.
Barn påverkas mycket av vad som händer runt dem.
Alla bär på olika erfarenheter. Både bra och dåliga erfarenheter påverkar oss.
Erfarenheter
Ju mer erfarenhet vi har, desto större funktionsförståelse får vi. Förståelsen ökar alltså när vi vet att alla har olika förmågor, är medvetna om hur nuläget påverkar någon och när vi får mer erfarenhet. Du som går på gymnasiet eller en vuxenutbildning har erfarenhet av olika saker – erfarenhet av att vara barn, tonåring och ung vuxen. Du har säkert varit med om sådant som var både bra och dåligt, och allt påverkar hur du ser på saker just nu. Även små barn har erfarenheter som påverkar dem.
Ett barn som börjar skolan kan ha erfarenheter från förskolan som gör att hen snabbt blir trygg och har en känsla av att skolan kommer att gå bra. Ett annat barn kan ha sämre erfarenheter med sig och vara orolig för att misslyckas.
FUNKTIONSFÖRSTÅELSE
FÖRMÅGOR
Sådant som alla är olika bra på och en del behöver stöd för.
• Hantera sinnesintryck
• Motorik
• Impulskontroll och aktivitetsnivå
• Känsloreglering
• Uppmärksamhet
• Planera, organisera och minnas
• Flexibilitet
• Tidsuppfattning
• Kommunikation
• Social förmåga
NULÄGE
• Saker som påverkar under en period.
• Saker som påverkar under en eller några dagar.
• Saker som påverkar precis just nu.
Funktionsförståelse är att förstå hur förmågor, nuläge och erfarenheter påverkar hur någon fungerar. När vi fått funktionsförståelse, förstår vi bättre varför specialpedagogik är så viktigt.
BESVARA
1. Vad är funktionsförståelse?
2. Vilka tre delar hjälper oss att få funktionsförståelse?
3. Vad kan påverka en persons nuläge? Ge tre exempel.
REFLEKTERA
1. Vad påverkar ditt nuläge?
2. Vilka erfarenheter påverkar dig?
3. Tänk dig att du arbetar på en förskola. En dag är tvååriga Kelon mer ledsen än han brukar vara. Ge två exempel på vad som skulle kunnat påverka Kelons nuläge så att han blir mer ledsen än vanligt.
ERFARENHETER
• Upplevt svåra saker.
• Erfarenhet från pedagogisk verksamhet.
Zeb
Zeb är tre år och går på förskolan Kojan. Det är ofta full fart på Zeb. Han springer, klättrar och rör sig så snabbt att personalen ibland har svårt att hinna med att se vart han tar vägen. Ibland blir han plötsligt trött och då orkar han ingenting. Då klarar han inte att vara med på aktiviteter och blir ofta ledsen. Han går undan och är inte delaktig i gruppen. För att Zeb ska få lite lugn och ro och vila sig, brukar en pedagog ta
Mary
Mary är 12 år och går i sexan. Hon använder rullstol. Klassen ska ha en utflyktsdag innan skolavslutningen för att göra något roligt tillsammans innan de börjar högstadiet. De kan inte göra något som kostar pengar. Eleverna har gett två olika förslag:
• Ta bussen till en stor park och köra olika lekar och ha med fika som de bakar på hemkunskapen.
med honom in från gården tidigare än de andra barnen. Den som går in ska duka och förbereda madrasser för vilan. Zeb brukar sitta i en lugn koja och lyssna på en saga. Sedan personalen började med extravilan för Zeb har de märkt att han oftare orkar mer på eftermiddagen. Men nu har några av de andra barnen börjat säga att de också vill gå in tidigare, att det är orättvist att Zeb får gå in före med en fröken.
• Gå till skogen som finns en bit från skolan, gå upp på berget och grilla korv på grillplatsen med den fina utsikten.
Någon i klassen föreslår att de ska rösta. Någon annan säger ”Men hur blir det för Mary då, med rullstolen?”.
Helle
Helle är 18 år och går på ett estetiskt gymnasieprogram på en anpassad gymnasieskola. Hon gillar att måla och är mycket konstnärligt begåvad. Helle klarar alla uppgifter bra i de estetiska kurserna och är aktiv i att skapa konstverk tillsammans med andra.
I teoretiska ämnen som matte och svenska är Helle ständigt rastlös och har svårt att stanna kvar i klassrummet. Hon frågar hela tiden om när det är rast, om de kan göra något annat och blir irriterad på sina klasskompisar.
REFLEKTERA
1. Är det orättvist att Zeb får gå in före de andra barnen? Varför?/Varför inte? Ska personalen fortsätta med Zebs extravila? Vad ska de i så fall säga till barnen som tycker att det är orättvist?
2. Hur ska läraren och elevassistenten som jobbar i Marys klass planera för utflykten. Ska eleverna få rösta, är det mest rättvist? Är något av alternativen tillgängligt för Mary? Hur tror du att Mary känner om hennes rullstol påverkar var hela klassen ska åka på utflykt? Skulle läraren och elevassistenten gjort på ett annat sätt för att bestämma förslag till utflykten?
3. På ett planeringsmöte diskuterar Helles speciallärare och klassens två elevassistenter varför vissa saker fungerar så bra för Helle och varför andra blir svåra. Hur ska de kunna få teoretiska ämnen att fungera bättre. Du är en av elevassistenterna. Vad vill du säga?
Tillgänglighet i nöjesparker
Många nöjesparker har som mål att vara roliga och spännande platser för alla, även för personer med olika funktionsnedsättningar. Parker runt om i världen arbetar med tillgänglighet på olika sätt. Här är några exempel:
Anpassning för besökare med rörelsenedsättning
Tokyo Disney Resort har utvecklat speciella åkattraktioner för besökare med rörelsenedsättningar. Deras attraktioner är utformade för att vara tillgängliga för rullstolsburna gäster och har breda entréer, rymliga sittplatser och specialutformade åkturer.
Anpassning för synnedsättningar
Sunway Lagoon, en populär nöjespark i Malaysia, har särskilda guidade turer för personer med synnedsättning. Genom att få en särskild guidad tur kan besökare med synnedsättning lättare uppfatta vad som finns var i parken och få en detaljerad beskrivning av hur det ser ut på olika ställen.
Anpassning för hörselnedsättningar
På Liseberg i Göteborg finns olika sätt för att göra parken tillgänglig för personer med hörselnedsättning. Bland annat finns teckenspråkstolkning under vissa shower och föreställningar. Till exempel när det är kaninteater för barn så finns det en person som tecknar det som sägs så att de barn som använder teckenspråk kan förstå.
Anpassning för kognitiva funktionsnedsättningar
Vissa nöjesparker, som Universal Studios i Orlando, erbjuder ”Quiet Rooms” där personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan
ta en paus från alla intryck i parken. Rummen är designade för att vara lugna och avslappnande och ger barn och vuxna en chans att återhämta sig. Besökare med en funktionsnedsättning som gör att det blir jobbigt att stå i kö länge till en attraktion, kan också få ett pass för att gå in en särskild ingång och stå i en kortare kö.
ANPASSNINGAR VID MÅNGA NÖJESPARKER
• breda entréer och anpassade sittplatser för besökare med rullstol
• anpassad guidning och skyltar med punktskrift för besökare med synnedsättningar
• teckenspråkstolkning för besökare med hörselnedsättningar
• “quiet rooms” för besökare med kognitiva funktionsnedsättningar
• information i lättläst format
• tydliga markeringar och skyltar för att enklare hitta
• personal som är utbildad i att bemöta personer med olika stödbehov
• flexibla kösystem för att minska stress
• tillgång till vatten och skugga om det är varmt
• nödutgångar och säkerhetsanvisningar som är tydligt markerade och lättförståeliga
UPPDRAG
Undersök vilken information som finns om tillgänglighet för besökare på någon nöjespark, vattenpark, lekland eller djurpark som du känner till. Titta på hemsidan eller gå på besök. Undersök hur det ser ut eller fråga någon i personalen.
Vilka tillgänglighetsanpassningar har man gjort? Tror du att stället du undersöker upplevs tillgängligt av alla besökare.
Varför?/Varför inte? Samla information i klassen och gör en lista med exempel på tillgänglighetsanpassningar.
Sammanfattning
Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde inom högskolan och ett verksamhetsområde inom skolväsendet.
Specialpedagogisk verksamhet finns också inom sjukvården i habilitering, som innebär att personer med funktionsnedsättning får stöd att träna en nedsatt förmåga.
En specialpedagog ska utveckla utbildningen så att alla elever kan bli delaktiga. Pedagogen ingår i skolans elevhälsoteam, EHT.
Specialpedagogen utreder stödbehov och gör en plan, som i förskolan brukar kallas handlingsplan och i skolan åtgärdsprogram.
Speciallärare arbetar med specialundervisning med en elev eller en mindre grupp inom ett område där de behöver stöd.
Ett specialpedagogiskt arbetssätt betyder att undersöka omgivningen, det vill säga lärmiljön, en miljö där man ska kunna lära sig och utvecklas. Lärmiljön är både den fysiska, den pedagogiska och den sociala miljön.
Att ha funktionsförståelse är att förstå hur andra fungerar och varför vissa saker kan vara svåra.
Vi har alla olika förmågor och måste hantera intryck. Lukt, smak, känsel, hörsel och syn är sinnen som hjärnan och kroppen använder för att förstå omvärlden. När någon får för många sinnesintryck kallas det intrycksallergi. Motorik är förmågan att kunna kontrollera rörelser. En del kan behöva stöd med impulskontroll, när de har svårt att kontrollera impulser. Känsloreglering, alltså hur mycket eller lite vi känner, och förmågan till uppmärksamhet varierar. Att planera, organisera och minnas kan vara svårt för vissa. Flexibilitet, det vill säga att klara förändring, varierar också, och många barn har behov av stöd för sin tidsuppfattning, förmågan att förstå och känna hur lång tid som gått.
Kommunikation betyder ömsesidigt utbyte där vi förmedlar saker till varandra. Social förmåga handlar om förmågan att vara tillsammans med andra och hur mycket vi tycker om det.
Barn med särbegåvning eller särskild begåvning kan verka
uttråkade och rastlösa och ställer många frågor. Svag teoretisk begåvning gör att ett barn har svårigheter med inlärning.
Ordet nuläge används för att beskriva hur någon mår just nu. Vi har alla erfarenhet av olika saker, och våra erfarenheter hjälper oss på olika sätt.
En funktionsnedsättning innebär att en persons hjärna eller kropp har nedsatt förmåga. Funktionshinder är hinder i en miljö eller i en situation som hindrar en person från att kunna göra något som andra kan. Ordet funktionsvariation används för att visa att alla är okej men behöver hjälp av olika slag för att fungera. Funkis används ofta som ett ord för samhörighet med andra som har funktionsnedsättning. Personen förstspråk betyder att vi först ska nämna personen och sedan funktionsnedsättningen. Funktionsrätt betyder att en person med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande och delaktighet.
Utbildningen i Sverige ska vara likvärdig och kvalitén ska vara så hög att alla kan uppnå de fastställda målen. Tillgänglighet betyder att platser, aktiviteter och saker ska kunna användas av alla. Delaktighet och självbestämmande handlar om att vara en del av ett sammanhang och att kunna påverka.
Länge använde man i skolan ett kategoriskt perspektiv, letade efter fel hos eleven och såg inte till vilka förutsättningar hen haft för att klara en situation. Nu har vi ett mer relationellt perspektiv, där vi ser att hindret för lärande och utveckling ligger i samspelet mellan en person med stödbehov och miljön, eller i samspelet med andra människor.
AVSLUTANDE UPPGIFT
Intervjua någon som jobbar i förskola, skola eller i en LSS-verksamhet – gärna någon som arbetat mer än tio år. Fråga personen:
1. När använder du specialpedagogik i ditt arbete?
2. Hur länge har du arbetat med det du gör nu?
3. Kan du se någon skillnad på hur man arbetar med och ser på personer med stödbehov nu mot när du började arbeta?
NIVÅ 1
SPECIALPEDAGOGIK
Specialpedagogik nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet specialpedagogik för barn- och fritidsprogrammet. Boken är indelad i nio kapitel och progressionen mellan nivå 1 och nivå 2 är tydlig.
Här kompletteras faktatexter med flertalet fallbeskrivningar, citat, reflektionsfrågor, faktafrågor och uppdrag, vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Varje kapitel avslutas med en fallbeskrivning, en fördjupning, en sammanfattning och en avslutande uppgift.
SPECIALPEDAGOGIK NIVÅ 1 BESTÅR AV:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se
ISBN 978-91-27-46907-5