KAPITEL 1
Vad är historia? 4
KAPITEL 2
Tiden före historien 9
KAPITEL 3
Civilisationer i världen 16
KAPITEL 4
Den grekiska antiken 26
KAPITEL 5
Den romerska antiken 35
KAPITEL 6 Nya tidens världshandel 45
52
Sidhänvisningar till elevboken finns vid varje rubrik. Den första gäller årskursboken Historia 7 och den andra, inom klamrar, gäller stadieboken Historia 7–9. s. 6–7 [10–11]
s. 6–29 [10–33]
Kapitlet handlar om vad ämnet historia är och vilka verktyg och metoder du behöver när du studerar det.
1. Vilka ord och begrepp kopplade till historieämnet kan du redan? Sätt ett kryss i den ruta som bäst beskriver hur bra du kan orden just nu.
ord/begrepp förstår och kan använda ordet vet ungefär vad ordet betyder osäker på vad ordet betyder epok källor kontinuitet förändring orsak konsekvens förlopp historiebruk perspektiv Röda tråden s. 6–7 [10–11]
2. Förklara vad epoker är.
3. Vad kallas den äldsta historiska epoken i den västerländska tidsindelningen?
Vad är historia?
Introduktion av kapitlet s. 8–9 [12–13]
4. Ge två exempel på vad du lär dig mer om i ämnet historia.
Varför läser vi historia? s. 10–11 [14–15]
5. Fyll i orden som saknas i texten.
jämföra kunskaper historiska händelser samband påverkat fatta beslut
En person som är historiskt orienterad har goda om historiska händelser.
Om du är historiskt orienterad kan du historiska händelser med det som händer idag. Då kan
du se mellan dåtid och nutid. Du kan också se hur har samhället. Kunskap om historien kan därför hjälpa oss att inför framtiden.
Vad ska du lära dig i historia? s. 12–13 [16–17]
6. Förklara begreppen med egna ord.
historiska skeenden
historiska källor
historiebruk
Använda historiska begrepp s. 14–16 [18–20]
7. Vad handlar förklaringen om? Skriv rätt ord eller begrepp på raden.
när det uppstår nya sätt att tänka tankar eller när något utvecklas
något som är som det alltid har varit och inte utvecklas
anledning eller skäl till att något händer
en händelses utveckling, alltså vad som händer
vad en händelse eller utveckling leder till
från vilken synvinkel vi ser på eller berättar om något
Källor och källkritik s. 17–21 [21–25]
8. Den som vill veta något om historien behöver undersöka och jämföra många olika källor.
a) Ge exempel på en berättande historisk källa.
b) Vad är en artefakt?
c) Vad kan en kvarleva ge historiker för information?
Vad är historia?
9. Para ihop orden med rätt beskrivning.
Dra streck mellan begreppen och rätt förklaring.
• En källa som bygger på en annan källa kan ha påverkats eller förändrats när informationen har förts vidare.
• En källa är trovärdig om den verkligen är vad den utger sig för att vara och inte en förfalskning.
• Ju kortare tid som har gått mellan en händelse och att den återberättas, desto mer trovärdig är källan.
• En person som har något att vinna på att vinkla informationen kan överdriva eller ljuga.
• En källa är användbar om den handlar om rätt tid, plats och ämne för det du undersöker.
10. Är målningen en trovärdig källa?
Kryssa i det alternativ du tycker stämmer bäst.
a) Hur realistisk är målningen?
Helt sann – konstnären var där.
Delvis sann – den bygger på historiska berättelser men kan vara överdriven.
Inte sann – konstnären hittade på allt.
b) Vad kan påverka målningens trovärdighet?
Flera svar är möjliga!
Den målades långt efter händelsen.
Konstnären ville hylla Karl XII.
Det finns fotografier som visar att målningen ger en korrekt bild.
Äkthet
Relevans
Samtidighet
Beroende
Tendens
Målningen Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström, 1884. Målningen skildrar hur Karl XII:s kropp förs hem efter att han dödats under ett fälttåg i Norge den 30 november 1718.
Historiebruk s. 22–27 [26–31]
11. Historiebruk handlar om att använda historia i olika sammanhang.
a) Ge tre exempel på anledningar till att människor använder historia.
b) Nämn en positiv och en negativ konsekvens av historiebruk.
12. Titta på bilderna från kapitlet i läroboken. Vilket är syftet med historiebruket?
Kryssa för det alternativ du tycker stämmer bäst.
a) Syftet med historiebruket är att …
fira en viktig händelse eller seger från historien.
minnas historiska händelser och visa solidaritet.
använda historien för att marknadsföra en produkt
b) Syftet med historiebruket är att …
skapa en känsla av nationell samhörighet genom historiska traditioner. lyfta fram orättvisor och diskutera kritik av landets historia. skildra historien helt objektivt och neutralt.
c) Syftet med historiebruket är att …
uppmärksamma en historisk person och deras betydelse.
väcka debatt om hur vi använder historia på gator och torg. använda historien för att göra reklam för en produkt.
Vad är historia?
Kapitlet handlar om hur de första civilisationerna i olika delar av världen växte fram.
s. 48–83 [52–87]
1. Vilka ord och begrepp om civilisationer kan du redan? Sätt ett kryss i den ruta som bäst beskriver hur bra du kan orden just nu.
ord/begrepp förstår och kan använda ordet vet ungefär vad ordet betyder osäker på vad ordet betyder patriarkalt
samhällsklasser flodkultur
stadsstater imperium historisk tid
Röda tråden s. 48–49 [52–53]
2. Hur uppstod de första civilisationerna?
Placera meningarna i rätt ordning genom att numrera dem 1 till 5.
Olika grupper av människor började att samarbeta och hjälpa varandra.
När människor blev bofasta bönder föddes fler barn och befolkningen ökade.
Flera små byar växte samman till städer.
Grupper av människor bosatte sig på platser där det fanns vatten och gick att odla.
Det uppstod civilisationer med samhällen som hade gemensamma ledare och skriftspråk.
Introduktion av kapitlet s. 50–51 [54–55]
3. I de första civilisationerna uppstod skriftspråket.
Nämn två andra saker som de första civilisationerna hade gemensamt.
Civilisationernas framväxt s. 52–56 [56–60]
4. Konstbevattning var en viktig förutsättning för livet i de första civilisationerna. Beskriv vad konstbevattning är.
5. Skriv två orsaker till att kvinnor och män blev mindre jämställda när människan började att leva i civilisationer.
6. Samhällspyramiden visar hur invånarna i de första civilisationerna var indelade i olika samhällsklasser. Dra streck mellan meningarna och rätt nivå i pyramiden.
Ledaren i samhället ansågs vara utvald av gudarna.
När skriftspråket utvecklades blev skrivare ett yrke med hög status.
Slavar och djur behandlades som varor som man kunde köpa och sälja.
Präster hade hög status.
Hantverkare hade högre status än bönder.
Även om jordbruket utvecklades, behövde samhället fortfarande många som arbetade som bönder.
7. Vad stämmer? Kryssa för rätt alternativ.
a) Hur hängde krig och slaveri ihop?
Antalet slavar ökade då människor togs tillfånga under krig.
Slaveri förbjöds delvis i samband med de första krigen.
Människor blev frivilligt slavar för mat och skydd.
b) Varför används inte ordet "högkultur" lika ofta idag?
Moderna samhällen är mer avancerade, så begreppet är inte längre användbart.
Historiker har insett att civilisationerna inte var så utvecklade.
Det antyder att vissa kulturer är bättre än andra, vilket inte stämmer.
Kontakter mellan civilisationer s. 57–58 [61–62]
8. Skriv klart meningarna.
Den äldsta civilisationen vi känner till låg i nuvarande . Den civilisationen grundades av
sumererna ungefär år . Inte långt därifrån uppkom ännu en civilisation i . En förklaring till att växte fram var förändringar i klimatet
som ledde till brist på regn. Det finns källor och fynd som visar att även hade kontakt med
Mesopotamien. Däremot verkar inte i Kina, eller de kulturerna, ha haft kontakt med de andra civilisationerna.
9. Varför hade den minoiska civilisationen på Kreta många kontakter med andra?
– världens äldsta flodkultur s. 59–63 [63–67]
10. I området Mesopotamien fanns goda förutsättningar för en civilisation.
a) Vilka länder ligger idag i området där Mesopotamien låg?
b) Nämn tre orsaker till att det växte fram civilisationer i det området.
11. Sumerernas civilisation bestod av många stadsstater. Vad är en stadsstat?
FOKUS PÅ – HISTORISKA KÄLLOR – Hammurabis lagsamling s. 62–63 [66–67]
1. Hur många lagar finns inskrivna på Hammurabis stenpelare?
2. Vad var syftet med att sätta ut stenpelare med lagar på i samhället?
3. När fick en man i Mesopotamien ta en bihustru enligt Hammmurabis lag?
4. Ge exempel på något vi kan få reda på om människorna i Mesopotamien genom att läsa Hammurabis lag.
5. Vad stämmer? Kryssa för rätt alternativ. stämmer stämmer inte
a) Hammurabi skapade sitt rike genom handel och fredliga avtal.
b) Eftersom lagarna var skrivna på sten är de en helt säker källa.
c) Vissa lagar var liknande dagens, till exempel ansvar för byggfel.
d) Alla lagar i Hammurabis samling användes och följdes av alla.
e) Lagarna visar hur de styrande ville att samhället skulle vara, men inte alltid hur det var.
f) Lagarna visar att Babylon var ett patriarkat där män bestämde mer.
12. Nämn en stor skillnad mellan den egyptiska civilisationen och sumerernas civilisation.
13. Vad vet du om livet i den egyptiska civilisationen? Lös krysset med hjälp av boken.
VÅGRÄTT
1. papper gjort av vass
3. metod för att torka och bevara en död kropp
5. viktiga källor till vår kunskap om egyptiernas syn på livet efter döden
LODRÄTT
2. viktig näring för åkrarna från Nilen
4. sågs som en gud och var civilisationens ledare
6. platsen där världens äldsta bevarade pyramider finns
Den minoiska kulturen på Kreta s. 72 [76]
14. Vad var speciellt med den minoiska civilisationen jämfört med andra tidiga civilisationer?
15. Vad låg bakom de två katastrofer som ledde till kulturernas undergång på Kreta?
Flodkulturen i Indusdalen s. 73 [77]
16. Vad stämmer om Induskulturen? Sätt kryss i rätt ruta.
a) Vad kännetecknade städerna i Induskulturen?
De bestod av många små hus och gator.
De var välplanerade med samlingssalar, förråd och badhallar.
De bestod mest av tempel och palats för kungar och präster.
b) Varför är Induskulturens skriftspråk fortfarande ett mysterium?
Det skrevs på material som har förstörts över tiden.
Det är en kodad skrift som bara präster kände till.
Forskarna har ännu inte lyckats tyda det.
17. Vilken civilisation är äldst: den minoiska kulturen på Kreta eller flodkulturen i Indusdalen?
18. Nämn en likhet och en skillnad mellan den minoiska civilisationen på Kreta och Induskulturen.
Städerna vid Gula floden s. 74–75 [78–79]
19. Vad var anledningen till att städerna längs med Gula floden plötsligt kunde försvinna eller byta plats?
20. Vad gör Shangkulturen viktig för Kinas historia?
FOKUS PÅ – HISTORIEBRUK – The Terracotta Woman s. 75 [79]
1. Historiebruk handlar om att använda historiska fynd eller historiska händelser för att uppmärksamma något i nutiden.
a) Vad är största skillnaden mellan de historiska terracottasoldaterna och figurerna i utställningen The Terracotta Woman?
b) Vilka nutida händelser vill The Terracotta Woman få oss att tänka på?
2. Stämmer eller stämmer inte? Sätt kryss i rätt ruta.
a) The Terracotta Woman hittades i en kinesisk gravkammare.
b) Konstnären som har gjort The Terracotta Woman har inspirerats av historiska fynd från 200-talet f. Kr.
c) Syftet med utställningen The Terracotta Woman är att hylla modiga soldater.
d) Konstnären Marian Heyerdahl vill uppmärksamma krigets offer och särskilt kvinnors perspektiv.
e) Alla statyer i Shi Huangdis gravkammare har personliga drag.
stämmer stämmer inte
21. Vad kan bilderna berätta om Mayakulturen?
Hämta fakta ur texten och skriv två egna punkter till varje bild.
s. 79–80 [83–84]
22. Vad är ett imperium? Sätt kryss i rätt ruta.
självstyrande stadsstater ett rike som erövrat andra riken och folk ett rike utan en stark ledare
23. På vilka sätt kunde de traditionella könsrollerna utmanas i aztekernas rike?
24. När uppstod Inkas rike och när gick det under?
25. Hur skickade människor meddelanden till varandra i Inkariket?
82–83 [86–87]
26. Vilken civilisation handlar beskrivningen om? Välj bland förslagen i rutan.
Sumererna Gula floden Minoiska kulturen på Kreta Egypten Mayakulturen Inka Aztekernas rike Indusdalen
Denna civilisation i Centralamerika grundade en stor stad på en ö och skapade ett imperium genom erövringar.
Invånarna i denna civilisation var beroende av Nilen, både för transporter och för vatten till jordbruket.
De grundade den äldsta civilisationen som vi känner till i ett område som kallas Mesopotamien.
Denna civilisation i Sydamerika odlade på bergssluttningar och styrdes av en ledare som ansågs vara släkt med solguden.
Forskarna misstänker att klimatförändringar gjorde att människorna övergav sina välorganiserade städer i denna flodkultur.
Denna civilisation växte fram på en ö i Medelhavet som var en viktig handelsplats.
Vid denna flod utvecklades Kinas tidiga civilisationer.
Denna civilisation i Centralamerika var känd för sina städer, pyramider och sin avancerade kalender.
Boel Nygren
I SOL NOVA Historia 7 Arbetsbok får eleverna repetera ord och begrepp samt besvara frågor och lösa uppgifter med fokus på det allra mest centrala innehållet i läroboken SOL NOVA Historia 7. Arbetsboken har en enkel och tydlig struktur som gör det lätt för eleverna att arbeta självständigt och i eget tempo.
Med SOL NOVA arbetsbok får eleverna också öva sin förmåga att använda ämnesspråk och formulera utvecklade svar. För att hjälpa eleverna kompletteras uppgifterna i arbetsboken ofta med stöttande fraser och rutor med ämnesord.
SOL NOVA arbetsböcker ger möjlighet till en varierad undervisning och individuell anpassning för dina elever. Efter en gemensam genomgång med läroboken som bas, kan du som lärare välja om eleverna ska arbeta vidare i SOL NOVA arbetsbok, med frågorna i läroboken, uppgifterna i det digitala extramaterialet eller med någon av övningarna i SOL NOVA Lärarhandledning.
SOL NOVA Historia 7 består av:
• Elevbok tryckt eller digital
• Arbetsbok
• Lärarhandledning Webb
• Elevwebb med extramaterial på nok.se/solnova
I serien SOL NOVA finns: Samhälle, Religion, Historia, Geografi