9789144167534 by Smakprov Media AB

SIMSALABIM 6

Elevpaket – Tryckt + Digitalt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

SIMSALABIM 6

Elevpaket – Tryckt + Digitalt

Simsalabim 6 är ett elevpaket som består av tre delar.

GRUNDBOK

Grundboken står för inspiration och gemensamma genomgångar.

ARBETSBOK

I arbetsboken finns övningar till alla kapitel utifrån kursplanens innehåll och här kan dina elever arbeta vidare med sin språkutveckling.

Prova paketets digitala läromedel genom att klicka på bilden. klicka på bilden och prova

DIGITALT LÄROMEDEL

Det digitala läromedlet omfattar båda böckerna i digital form med inlästa texter och interaktiva övningar.

Övningar med tydlig koppling till kursplanen

Fungerar på dator och surfplatta

Eva Ingelsten

Lillemor Pollack

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 Lund

Besöksadress Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska myndigheten.

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38257

ISBN 978-91-44-16753-4

Upplaga 1:8

Redaktör: Åsa Sandberg

Formgivare: Helena Alvesalo

Illustratör: Maria Andersson

Printed by GPS Group, Austria 2024

Välkommen till Simsalabim!

Till den här boken finns det även ett digitalt läromedel och en arbetsbok.

I det digitala läromedlet finns hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Du kan själv välja om du vill följa texten i boken eller på skärmen. Svåra ord är förklarade och det finns övningar som tränar stavning, ordkunskap och läsförståelse. Här finns också hörövningar.

När du ser en knapp med en pil, betyder det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan använda. Klickar du på pilen öppnas just den övningen eller det avsnittet som pilen hänvisar till.

Ibland visas en knapp med en liten bok på. Det betyder att det finns sidor i arbetsboken att arbeta vidare med.

Lycka till!

FÖRR I TIDEN

Författarpresentation – Maud Mangold��

Lyssna på texten – Dödgrävarens

Läs texten – En plats hos Mäster Skräddare

Utveckla skrivandet – berättarperspektiv

Muntlig presentation – en historisk

RESOR

Dialekter – gotländska�� 64

Författarpresentation – Jostein Gaarder�� 65

Lyssna på texten – Resan till filosofernas hemland�� 66

Läs texten – Bullboken 67

Språkkunskap – minoritetsspråk i Sverige�� 74

Texttyp – reseskildring�� 76

Grammatik – kolon och semikolon�� 78

Utveckla skrivandet – gestaltande beskrivning 80

Muntlig presentation – en resa 81

Litteraturhistoria – renässansen och upplysningen�� 82

Författarpresentation – Daniel Defoe�� 84

Klassiker – Robinson Crusoe�� 85

Läsa mera 91 Träna mera�� 93

Dialekter – norrländska�� 96

Författarpresentation – Finn Zetterholm 97

Lyssna på texten – Bänken i parken�� 98

Läs texten – Mötet i parken�� 99

Språkkunskap – slang�� 104

Utveckla skrivandet – ämnesspecifika ord och begrepp 105

Texttyp – berättelse 106

Grammatik – kommatering�� 107

Redogörelse�� 109

Litteraturhistoria – romantiken och realismen�� 110

Författarpresentation – Mary Shelley 111

Klassiker – Frankensteins monster 112

Läsa mera�� 116

Träna mera�� 119

Källförteckning 120

Förr i tiden

Vilken tidsålder skulle du vilja besöka om det fanns möjlighet?

Vad betyder förr i tiden för dig?

Hur gammal är din äldsta släkting?

Hur tror du samhället såg ut på den tiden?

KUNSKAPSINNEHÅLL

MUNTLIGT

BERÄTTANDE

• Kunna resonera om språkliga varianter i svenskan: dialekter�

LYSSNA

• Kunna resonera om och tolka texters budskap� LÄSA

• Kunna läsa skönlitteratur med flyt: böcker om förr i tiden�

• Kunna uppfatta och förstå svenska språkets förhållande till andra språk�

• Kunna läsa sakprosatext med flyt: litteraturhistoria

• Kunna läsa skönlitteratur med flyt: klassiker�

SKRIVA

• Kunna skriva texter med tydligt innehåll: historisk berättelse�

• Kunna använda regler för språkriktighet: direkt och indirekt objekt�

• Kunna skriva texter med språklig variation: berättarperspektiv�

TALA

• Kunna tala inför en grupp så att inledning, innehåll och avslutning blir tydligt

MUNTLIGT BERÄTTANDE

Dialekter – värmländska

I Sverige talar vi olika dialekter beroende på vilken del av landet vi är ifrån. Dialekter är varianter av fornsvenskan och de förändrades beroende på hur isolerade människor var eller hur mycket kontakt människor från olika områden hade med varandra.

Du kommer att få höra berättelser från olika landskap i Sverige. De berättas på den dialekt som är utmärkande för den delen av landet.

I det här kapitlet ska du få höra en berättelse från Värmland berättad på värmländska. Det finns flera värmländska dialekter. Dialekter som talas i norra Värmland skiljer sig en hel del från de värmländska dialekterna i Fryksdalen eller i Karlstad.

Berättelsen Trôlla i Varmullsåsen kommer från trakten kring Hagfors i norra Värmland.

Lyssna på Trôlla i Varmullsåsen.

Samtala om dialekten

Vad tycker du utmärker den värmländska dialekten?

xxx

Kunna resonera om språkliga varianter i svenskan: dialekter.

VÄRMLAND

Karlstad

Fryksdalen

Hagfors

SVERIGE

FÖRFATTARE Maud Mangold

Maud Mangold skriver böcker för barn i åldrarna fyra till femton år. Ofta handlar böckerna om vardagliga händelser med magiska inslag, för vem vet om verkligheten verkligen är så som vi uppfattar den?

Maud skriver också bilderböcker och översätter utländska böcker till svenska. När hon var 25 år skrev hon sin första barnbok, men hon skickade inte in den till något förlag. Det var först när hennes barn blev stora som hon började skriva böcker som sedan publicerades.

Dödgrävarens gåva, Spåkvinnans lärling och Smugglarens hemlighet är böcker om magiska tecken som utspelar sig förr i tiden.

Lyssna på texten

Du ska nu lyssna på boken Dödgrävarens gåva

Innan du lyssnar

Varför tror du texten heter Dödgrävarens rot?

Lyssna på Dödgrävarens rot.

Samtala om texten

Vad i texten visade att berättelsen handlar om förr i tiden?

Hur skulle det ha varit idag?

Arbeta med Dödgrävarens rot på sidorna 6–7.

Arbeta med Dödgrävarens rot.

Kunna resonera om och tolka texters budskap.

Läs texten

Samuel fick åka tillbaka till Barnhuset efter att smeden Severin dött. Han lyckades få med sig sin höna Sigbritt. På Barnhuset var det mesta sig likt. Men visst önskade Samuel att han skulle få en ny plats att arbeta på. En dag kom Mäster Skräddare till Barnhuset och sa att Samuel kunde få en plats hos honom. Mäster Skräddare var en person Samuel hade träffat förr och som han tyckte mycket om.

En plats hos Mäster Skräddare

Så kom det sig att Samuel lämnade Barnhuset efter bara tre veckor. Redan nästa morgon tog han på sig sina nya byxor och skjortan han fått av änkan Severin. Han packade sina saker och bäddade ner Sigbritt med halm i den fina korgen.

Vilken tur, tänkte Samuel, vilken rackarns tur jag har!

Han lyfte upp sin kakburk för att lägga den bredvid Sigbritt, men först gläntade han på locket. Överst låg den konstiga roten, Dödgrävarens gåva. Men hade den inte blivit större?

Samuel tog den försiktigt i nypan och bar fram den till fönstret.

När han vred roten så att armarna syntes tyckte han att de såg lite längre ut. Men det måste väl vara inbillning? Och det lilla svartrufsiga huvudet … hade det också vuxit? Visst var det ett ansikte där under rufset, med en spetsig näsa och en haka som stack ut?

änka – kallas en gift kvinna när hennes man har dött i nypan – ta med bara fingertopparna

inbillning – få för sig något som inte stämmer

Kunna läsa skönlitteratur med flyt: böcker om förr i tiden.

Samuel blundade och ruskade på huvudet. barnslig nu. Sedan la han bestämt ner roten igen och stängde burklocket.

Därefter gick han ner till expeditionen till Inspektorn och hans fru. Han vandrade ut genom Barnhusets port med sin korg i ena handen och en lapp i den andra. ”Skrädderi Friberg”, stod det, ”Södra Larmgatan 22”. Tänk, det måste vara väldigt nära de fina gaslyktorna. Ännu ett stycke tur!

Samuel njöt av att vandra genom staden. På Stora Torget var det torghandel och alla de små bodarna längs med Stora Hamnkanalen var öppna. Samuel kunde inte låta bli att vandra runt mellan vagnar och stånd. Han hade inga pengar, men det var ju gratis att titta. Här såldes fårskinn – och levande får, ett par griskultingar var till salu, rovor och potatis, förstås. Smör och stora knottriga ostar. En gumma sålde karameller, röda och gröna, genomskinliga som glasbitar.

– Kom och köp! Nykokta karameller! Flera smaker.

Det var allt annat än de svarta karamellerna vid Severins begravning. Gumman plirade på Samuel och viftade med en karamell. Han skakade på huvudet.

– Inga pengar? Ta en ändå. Varsågod.

Den smakade oväntat syrligt. Lite som ett vinteräpple. Samuel tackade och gick vidare. Han kom att stanna framför en bonde

expedition – kontor

skrädderi – ställe där kläder sys på beställning njöt – upplevde välbehag, en härlig känsla bodar – små butiker

stånd – bord med varor till försäljning, ibland med tak över plira – kika lite lurigt syrlig – frisk och lite sur smak

som sålde levande hönor och blev nyfiken. Vad kan en höna kosta?

Inte för att han kunde tänka sig att sälja Sigbritt – inte för allt i världen. Men han undrade hur mycket hon var värd. En borgarfru kom fram och pekade på en stor höna.

– Två riksdaler, sa bonden som sålde, ska jag nacka den åt Frun?

Med ett vant handgrepp vred han nacken av hönan och räckte fram henne med en snodd om fötterna. Samuel ryggade baklänges och skyndade därifrån. Han slog båda armarna runt korgen och banade sig ut genom folkmassan.

Södra Larmgatan 22 var ett tvåvåningshus med en plåtskylt där det stod:

Skrädderi Friberg

Herrkläder, nyskräddade såväl som omsydda

Intill skrädderiet låg ett bageri och på andra sidan en speceributik. Redan i nästa kvarter reste sig trevånings borgarhus i sten, så kunderna fanns inte långt borta.

Samuel stod utanför porten och samlade ihop sig. Han hade ett oroligt fladder i magen och kände sig andfådd, trots att han inte sprungit. Han ryckte till när porten öppnades och en prydlig herre steg ut. Mannen hade enorma mustascher och satte med van gest på sig en cylinderhatt. Porten slog igen med en dov duns och Samuel måste samla ihop sig en gång till innan han vågade knacka.

borgarfru – en dam från lite finare familj riksdaler – gammalt ord för svenska kronor

nacka – hugga av huvudet

snodd – band av något slag vant – något man gjort mycket och kan bra handgrepp – rörelser man gör med händerna rygga – gå bakåt

bana sig – tränga sig fram lite grann där det är mycket folk speceributik – mataffär andfådd – andas med korta, snabba andetag prydlig – ordentlig gest – uttryck med kroppen

Det var Mäster själv som öppnade. Han sträckte fram handen och hälsade på Samuel som om han vore vuxen.

– Välkommen, Samuel, sa han, jag hoppas du ska trivas här hos oss.

Ur Dödgrävarens gåva av Maud Mangold

Samtala om texten

Vad i texten gör att du förstår att handlingen utspelar sig förr i tiden?

Vad tror du hände med Samuel hos Mäster Skräddare?

Arbeta med texten En plats hos Mäster Skräddare på sidorna 8–10.

Arbeta med En plats hos Mäster Skräddare.

Språkkunskap – språkhistoria

Det finns många språk i världen, men det är svårt att säga exakt hur många. Antalet språk ligger någonstans mellan 3000 och 8000 beroende på hur man räknar.

Nästan alla språk i världen tillhör en språkfamilj. Det finns många olika språkfamiljer och inom dem delas språken in i grupper efter vilket urspråk de kommer ifrån. Språkfamiljerna beskrivs ibland som språkträd. Det finns språk som inte hör till någon språkfamilj, de kallas isolatspråk. Exempel på ett sådant språk är baskiska.

När språkforskarna skulle börja gruppera språken jämförde de väldigt gamla ord i språken och kunde på så sätt se vilka språk som hörde ihop. Men forskare tror att språk inte bara har utvecklats ur liknande och närbesläktade språk, utan att språk från olika språkfamiljer har påverkat varandra.

När människor som talat olika språk har levt nära varandra har de olika språken påverkat varandras utveckling.

Nästan alla språk i Europa kommer från samma familj, den indoeuropeiska. Språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen talas av störst antal människor i världen.

Arbeta med språkhistoria på sidan 11.

Kunna uppfatta och förstå svenska språkets förhållande till andra språk.

Texttyp – historisk berättelse

En historisk berättelse utspelar sig förr i tiden. När du skriver en historisk berättelse blandar du fakta och fantasi. Du ska skriva så

trovärdigt att läsaren ska kunna känna sig som om han eller hon befinner sig i en annan tid.

För att skriva en historisk berättelse måste du ta reda på fakta om den tidsperioden du ska skriva. Sedan kan du börja skapa din berättelse.

Asks första handelsresa

Så var det dags för männen att åka på en ny långväga handelsresa igen. Det var många dagars förberedelser innan de ståtliga vikingaskeppen kunde segla iväg.

All proviant skulle lastas på skeppet och lagras där så att maten höll sig ätbar så länge som möjligt. Alla varor som skulle användas för att byta mot andra varor skulle också lastas på skeppet. Båt och segel skulle kontrolleras så att allt var helt och välfungerande när skeppen seglade iväg. Sedan skulle förstås allting hemma ses över, så att kvinnorna på bästa sätt kunde sköta allt.

Det brukade vara spännande och hoppfullt när skeppen seglade iväg. Alla tänkte på allt spännande männen skulle berätta när de kom hem och på allt de skulle ha med sig. Men denna gång tyckte Aurboda inte alls att det var spännande.

Kunna skriva texter med tydligt innehåll: historisk berättelse.

Person

Tidsperiod

Fakta

Det kändes mest bara oroligt och olustigt. Hennes bästa vän Ask skulle för första gången följa med på en handelsresa. Ask var stor nog att resa iväg med de andra männen. Aurboda visste detta, men det hjälpte inte – hon kände sig ledsen i alla fall. För hon visste att det var så att inte alla som reste iväg kom hem igen. Det berodde på att det ibland blev strider i de främmande länder vikingarna kom till.

Alla var samlade nere vid stranden. Folk lastade på det sista, ropade åt varandra att inte glömma det ena och det andra. Några satt fortfarande och åt. Det var rörelse och spänning i luften. Eldar brann och köttlukten trängde in i näsborrarna på allesammans.

Problem

Miljö

Aurboda stod med Ask och tittade mot skeppen.

– Lova att du går undan om det blir strid, sa hon. Lova det, Ask. Jag vill så gärna se dig igen.

Ask tittade på henne. Tog hennes hand och sa medan han log:

– Jag lovar. Om det går. Men om jag måste strida, så måste jag, Aurboda. Du vet hur det är. Men jag lovar att vara på min vakt så jag klarar mig. Och jag lovar att ta med ett vackert halsband hem till dig.

Sådan var han, Ask, glad, orädd och full av hopp. Måtte han bara komma hem igen, tänkte Aurboda.

Typiska drag: historisk berättelse

Tidsperiod – Berättelsen utspelar sig i en tid som skiljer sig från den man själv lever i.

Fakta – Fakta från tidsperioden vävs in i berättelsen.

Person – Den eller de som berättelsen ska handla om. Personernas namn anpassas efter den tid som berättelsen utspelar sig i.

Problem – För att berättelsen ska vara intressant och rolig att läsa finns det ofta ett problem som ska lösas. Det ska även finnas en lösning på problemet och ett slut.

Miljö – Var och när berättelsen utspelas. Beskriv gärna platsen så att man kan se en bild i huvudet av den. Ha gärna med detaljer.

Arbeta med historiska berättelser på sidorna 12–13.

Grammatik – satsdelar

I Simsalabim 5 lärde du dig att ta ut satsdelarna subjekt och predikat ur en sats. Subjekt är ord som talar om vem eller vad som gör något i en sats och predikat är ord som talar om vad som händer eller pågår i en sats. Nu ska du få lära dig satsdelarna direkt objekt och indirekt objekt.

Direkt objekt

Det direkta objektet i en sats är det ord eller den fras som beskriver någon eller något som påverkas av handlingen/predikatet i satsen. Du kan ställa frågan vad tillsammans med predikatet för att hitta det direkta objektet (do).

Exempel på en sats:

Manolli målar ett träd. s p do

Vad händer? Någon målar. Målar ➔ predikat. Vem målar? Manolli. Manolli ➔ subjekt.

Vad målar Manolli? Ett träd ➔ direkt objekt.

Indirekt objekt

För att hitta det indirekta objektet i en sats måste du hitta någon eller något som får något eller som tas ifrån något. Oftast finns ett direkt objekt med i satser som har indirekt objekt. Före det indirekta objektet finns oftast en preposition. Du kan ställa frågan till vem/vad eller frågan från vem/vad för att hitta det indirekta objektet (io).

Kunna använda regler för språkriktighet: direkt och indirekt objekt.

Exempel:

Manolli målar ett träd till lillebror. s p do io

Vad händer? Någon målar. Målar ➔ predikat.

Vem målar? Manolli. Manolli ➔ subjekt.

Vad målar Manolli? Ett träd ➔ direkt objekt.

Till vem målar Manolli ett träd? Till lillebror ➔ indirekt objekt

De och dem är ord som tillhör ordklassen pronomen. Många tycker att det är svårt att använda orden rätt i skrift. När du lär dig om satsdelar blir det lättare att använda de och dem rätt.

De används som subjekt i satser. Dem används både som direkt objekt och som indirekt objekt i satser.

Exempel:

Mamma och pappa letade efter nycklarna. De hittade dem. s p do s p do

Mamma och pappa ropade på Minna och Neah. De gav nycklarna till dem. s p do s p do io

Samtala om satsdelar

Vad kan du ha för nytta av att kunna ta ut satsdelar?

Arbeta med satsdelar på sidorna 14–15.

Arbeta med satsdelar.

Utveckla skrivandet – berättarperspektiv

När du ska skriva en berättelse kan du skriva den utifrån olika synvinklar, det kallas för berättarperspektiv. Här får du lära dig två olika berättarperspektiv.

Allvetande berättare

Den allvetande berättaren vet allt om personerna i berättelsen, deras tankar och känslor. Berättaren vet vad som har hänt personerna tidigare och vad som händer dem just nu. När du skriver utifrån ett allvetande perspektiv har du frihet att kunna berätta vad som helst. Du kan skriva om flera personer, deras tankar och vad de säger.

Hela klassen satt i sina bänkar. Men Sofia hade inte kommit. Efter gårdagens gräl vågade hon inte komma till skolan. Hennes bästa kompis Ali hade pratat med henne i telefon igår och försökt övertyga henne att gå till skolan i dag, men Sofia hade vägrat.

Hemma i lägenheten låg Sofia på soffan med rödgråtna ögon. Hon hade vridit och vänt på sina tankar och frågor om det som hade hänt igår, men inte kommit fram till någon lösning. Plötsligt blev hon förbannad.

– Varför ska jag ligga hemma, det var ju inte mitt fel, tänkte hon. Hon reste sig upp och tog fram mobilen. Jag är på väg, skrev hon till Ali.

Ali kände mobilen vibrera i fickan. Han tog upp den och när han läste meddelandet log han.

Kunna skriva texter med språklig variation: berättarperspektiv.

Jagform

När du skriver i jagform är det som om du som författare är den som har huvudrollen. Det här perspektivet skapar närhet till huvudpersonens tankar och känslor. Men det är bara huvudpersonens tankar och känslor som går att beskriva, de andra personerna i berättelsen beskrivs genom huvudpersonens uppfattning om dem.

Undrar vad de andra kommer att säga när jag kommer till skolan.

Tar de mitt parti eller tar de Karins? Jag fattar inte vad som hände! Hur kunde det bli så fel? Men jag tänker i alla fall inte ligga hemma när det som hände igår inte var mitt fel.

Arbeta med berättarperspektiv på sidorna 15–16.

Muntlig presentation – en historisk person

Du ska nu göra en presentation av en historisk person. Välj en person du är intresserad av och ta reda på fakta om personen.

Det du ska tänka på är att ha en inledning, ett strukturerat innehåll och en avslutning.

Inledningen

• ska skapa förståelse för vad presentationen ska handla om.

• ska väcka intresse så att lyssnarna blir engagerade.

Innehållet

• ska vara beskrivande och förklarande.

• ska hålla lyssnarna fortsatt intresserade.

Avslutningen

• ska ha en sammanfattning eller slutsats.

• ska vara tydligt så att lyssnarna vet att presentation är slut.

Arbeta med din presentation på sidorna 17–19.

Kunna tala inför en grupp så att inledning, innehåll och avslutning blir tydligt.

Alfred Nobel

Litteraturhistoria – de första skrivna verken

Det äldsta nedskrivna verket man känner till är Gilgamesh. Berättelsen om Gilgamesh skrevs med sumerisk kilskrift på 12 lertavlor i Mesopotamien ca 2000 år före vår tideräkning (f.v.t.). Berättelsen bearbetades senare och spreds i hela Främre Orienten.

Det finns även andra verk som har nedtecknats tidigt i vår historia. Rigveda är ett fornindiskt verk som består av över 1000 hymner samlade i 10 böcker. Rigveda skrevs på språket sanskrit i Indien ca 1500 f.v.t. I Rigveda prisas gudarna och naturkrafterna.

Shi Jing, Sångernas bok, skrevs omkring 1000 f.v.t i Kina. Den består av 305 dikter om kärlek, krig och religion. Skrifterna i Bibeln har nedtecknats under en väldigt lång tid. De första skrifterna kom till ca 900 f.v.t. Den del av Bibeln där de äldsta skrifterna finns kallas för Gamla Testamentet. Först på 300talet efter vår tideräkning (e.v.t) bestämdes vilka skrifter som skulle ingå i Nya Testamentet.

Det sägs att en man vid namn Homeros är författare till Iliaden och Odysséen. Verken skrevs i Grekland på 700talet f.v.t och handlar om hjältar, krig och kärlek. I Iliaden berättas det om belägringen av staden Troja och Odysséen är en fortsättning som skildrar Odysseus hemresa.

Koranen är islams heliga skrift med Allahs budskap till profeten Muhammed. Koranen är skriven på arabiska och började skrivas 610 e.v.t.

Arbeta med litteraturhistoria på sidorna 20–21.

Kunna läsa sakprosatexter med flyt: litteraturhistoria.

Gilgamesh

Rigveda

Shi Jing Bibeln

Iliaden och Odyssén

Koranen

Klassiker – Gilgamesh

Gilgamesh är ett epos. Med epos menas en berättelse på vers med både realistiska och magiska inslag. Den ursprungliga titeln var Han som såg djupet.

Många andra böcker, som Bibeln, Tusen och en natt, Odysséen och Iliaden, har influerats av berättelsen om Gilgamesh.

Gilgamesh

Gilgamesh föddes som kung över världen. Han var till två tredjedelar gud och till en tredjedel människa. Han hade kunskap om allt, perfekt utseende, var stark som ett vilddjur och ingen rådde på honom. Han byggde upp staden Uruk som han sedan styrde med järnhand. De unga männen i staden var rädda för honom och vågade inte protestera när han utmanade dem i tävlingar och spel. Kvinnorna var ännu räddare. De var tvungna att tillbringa sin bröllopsnatt med Gilgamesh istället för med sin blivande make. Folket i Uruk bad gudarna om hjälp för att få ordning på Gilgamesh.

Gudarna hörde folkets böner och skapade Enkidu, ursprungsmänniskan. Han var lika stark som Gilgamesh och var utsedd att tävla med Gilgamesh så att folket i Uruk kunde få lugn och ro.

Enkidu växte upp på stäppen med de vilda djuren. Han åt som dem, jagade som dem och drack som dem. Han visste inte att han

utseende – hur man ser ut utsedd – bli vald stäpp – gräsområde utan träd i ett torrt klimat

Kunna läsa skönlitteratur med flyt: klassiker.

var människa förrän han blev förförd av Shamhat. Hon hade fått i uppgift att visa Enkidu att han var människa och locka honom till Uruk där han kunde vara den som vågade utmana och lugna Gilgamesh.

Shamhat och Enkidu vandrade tillsammans till Uruk. När de kom till staden samlades folket runt honom för att beundra honom.

Han vågade genast utmana Gilgamesh och ett våldsamt slagsmål

bröt ut. De slogs som vilddjur! Men mitt i slagsmålet lugnade sig Gilgamesh, kramade om Enkidu och de blev vänner.

Efter en tid i staden Uruk blev Enkidu deprimerad och uttråkad. Gilgamesh föreslog att de skulle vandra till Cederskogen för att kämpa mot monstret Humbaba. Även om rådsmännen i staden inte tyckte att det var en bra idé bestämde sig Enkidu och Gilgamesh för att ge sig iväg.

Hand i hand gick de till drottningen

Ninsun och hon bad guden Shamash att välsigna Gilgamesh och Enkidu så att de skulle få tur på sin resa och lyckas besegra Humbaba.

förföra – locka deprimerad – väldigt ledsen och bedrövad

uttråkad – trött på rådsmän – män som ger råd och hjälp välsigna – be Gud om hjälp att skydda någon

”Låt tretton vindar blåsa mot Humbaba, få hans ansikte att mörkna! Låt Gilgameshs vapen nå Humbaba.” ( Gilgamesheposet

Nytolkning av Lennart Warring och Taina Kantola, sid. 65)

Gilgamesh och Enkidu började den långa vandringen mot Cedarskogen. Under vandringens gång blev de allt räddare.

Plötsligt dök Humbaba upp! De kastade sig in i en våldsam strid men med hjälp av Shamash vindar dödade de till slut Humbaba.

De återvände stolta och glada till Uruk. De gjorde sig fina för att gå ut och möta sitt folk. När kärleksgudinnan Ishtar såg Gilgamesh ville hon gifta sig med honom. Ishtar var känd för sina kärlekshistorier som alltid slutade olyckligt. Så Gilgamesh vägrade!

Då blev Ishtar rasande! Hon övertalade sin far, himmelsguden

vandring – gå långt

Anu, att han skulle ge henne himmelstjuren för att döda Gilgamesh. Men som tur var lyckades Gilgamesh och Enkidu tillsammans döda tjuren. När natten kom drömde Enkidu att gudarna bestämt att han skulle bli sjuk och dö eftersom de hade dödat Humbaba och himmelstjuren.

Drömmen slog in och Enkidu blev så sjuk och till sist fanns det inget mer man kunde göra för honom. Gilgamesh blev utom sig av sorg och han skrek ut sin förtvivlan över sin döde vän. Han blev så ledsen och sorgsen och han började fundera på varför han själv inte var odödlig. Hur kunde han göra för att förhindra att han själv en dag skulle dö? Han bestämde sig för att göra sin svåraste resa han någonsin hade gjort, till den odödlige Utnapishtim, för att be om

Gilgamesh vandrade och vandrade. Han kom slutligen fram till Mashuberget som vaktades av skorpioner så giftiga att de kunde döda genom sina blickar. Gilgamesh fick lov att passera och kunde vandra vidare till Utnapishtims färjkarl, Urshanabi, som hjälpe Gilgamesh över dödens hav ned till Utnapishtim.

Utnapishtim började berätta varför han själv blev odödlig. Han berättade om den stora floden som hade kommit för att förinta alla människor, hur guden Ea hade varnat honom för floden och hur han skulle rädda sig genom att bygga en stor båt. När floden kom hade Ea tagit sin familj och räddat dem i sin båt och som tack för att de hade klarat sig hade han offrat till gudarna.

sorg – känna sig väldigt ledsen förtvivlan – vara bedrövad och ledsen odödlig – leva för evigt

råd – hjälp passera – gå förbi förinta – göra slut på offra – ge något värdefullt för en god sak

Utnapishtim bestämde sig för att ge Gilgamesh en chans att bli odödlig. Om han kunde hålla sig vaken i sex dagar och sju nätter skulle hans önskan slå in. Men Gilgamesh var så väldigt, väldigt trött att han somnade redan första natten. Helt förtvivlad vaknade han och insåg att hans chans var över.

Gilgamesh kläddes i fina kläder och fick rena sig i floden innan han skulle börja sin vandring tillbaka till Uruk. Utnapishtims hustru tyckte synd om Gilgamesh och gav honom en avskedsgåva. Hon avslöjade en av gudarnas hemligheter. Om han lyckades dyka ner på botten av sjön Apsu och fånga livets växt skulle han få evigt liv. Men en orm lyckades känna doften av livets växt och hann äta upp den innan Gilgamesh hade haft en chans att försöka fånga växten. Gilgamesh föll förtvivlad ner på marken och grät så att han skakade. Den sista möjligheten till evigt liv hade gått honom förbi. Det fanns inget annat att göra än att vandra tillbaka till Uruk. Men något hände när han kom hem till Uruk. Han såg staden med nya ögon och det var med stolthet han tågade in genom stadens port.

Samtala om Gilgamesh

Hur tror du att det är att leva i ett land och ständigt vara rädd?

Finns det något i Gilgamesh som du känner igen från andra texter?

Arbeta med Gilgamesh på sidorna 22–23.

Arbeta med Gilgamesh. avskedsgåva – en present när man skiljs åt stolthet – av vara nöjd med port – öppning i t ex en mur

Babels torn

Enligt Gamla testamentet i Bibeln kom världens olika språk till i Babel. Människorna i Babel började bygga ett torn som de ville skulle nå ända upp till himlen för att göra sitt namn känt och för att slippa vara skingrade över hela jorden.

Gud steg ned till jorden för att titta på tornet. Eftersom alla talade samma språk insåg Gud att ingenting var omöjligt för dem. Han bestämde sig för att skapa förvirring bland människorna genom att låta alla få olika språk så att de inte kunde förstå varandra. Så uppstod språken och därför är människorna spridda över hela världen.

Dödahavsrullarna

År 1947 i Qumran vid döda havet, var det en herdepojke som var ute och letade efter en get som hade sprungit bort. I en grotta hittade han flera lerkrukor som innehöll skrifter från vår tideräknings början. Man började undersöka området och i tio andra grottor fann man ytterligare krukor med skrifter. Ungefär 900 olika skrifter har hittats. Skrifterna är från

Gamla Testamentet.

Förr i tiden

Det var grått och tungt och osäkert

jag tänker mig förr i tiden så sa jag

Va!?

förr i tiden var grönt och fritt och spännande sa du

Olika förr i tiden?

Olika synsätt?

Liam Stene

Häxjägaren av Ewa Christina Johansson

Gillar du spänning? Och att läsa om sådant som hänt tidigare i historien? Då ska du läsa Häxjägaren skriven av Ewa Christina Johansson. Det är en mycket lättläst bok som handlar om de båda systrarna Hedda och Lia. Berättelsen utspelar sig i Sverige 1681 då det var många kvinnor som blev anklagade för att vara häxor.

Straffet för dessa kvinnor var att brännas på bål.

Seriealbum

Asterix är en fransk tecknad serie av René Goscinny och Albert Uderzo. Handlingen utspelar sig år 50 f.v.t. i en liten by i Gallien som ligger inkilad mellan fyra romerska byar. Det är tack vare en magisk trolldryck som gör människorna starka som de har klarat sig undan en invasion. Serien berättar om de goda vännerna Asterix och Obelix, livet i byn och de många fienderna som försöker komma åt den lilla byn.

Barna Hedenhös är en serie om livet för den svenska familjen Hedenhös som lever på stenåldern. Serien är en blandning av fakta från den här tiden och fantasi.

Tillbaka till Pompeji av Kim M. Kimselius

Ramona och hennes klass har rest till Pompeji på skolresa för att besöka staden som blev begravd i aska när vulkanen Vesuvius fick ett utbrott år 79 e.v.t. Ramona börjar helt plötsligt känna sig konstig, som om hon befinner sig i ett kraftfält, och hon har väldigt ont i huvudet. Hon sätter sig för att vila och somnar. När hon vaknar inser hon att hon har blivit förflyttad i tiden – tillbaka till Pompeji precis innan vulkanutbrottet! Hon träffar Theo som hjälper henne och tar med henne hem till sig och sin familj. Folket i staden vet inte att Vesuvius är en vulkan, och tillsammans försöker Ramona och Theo få människorna att åka från staden för att rädda dem. Ska Ramona hinna tillbaka till sin tid innan Pompeji begravs i aska? Och hur ska det gå för Theo?

Längst bak boken finns fakta och foton på Pompeji.

En ö i havet av Annika Thor

Steffi och Nelli är systrar och bor i Tyskland. När judarna börjar förföljas skickas de av sina föräldrar till Sverige för att de ska klara sig och inte hamna i koncentrationsläger. De hamnar i varsin familj på en ö utanför Göteborg. Det luktar fisk, de förstår inte språket och det finns hav och båtar överallt. Inte alls som i Tyskland. I skolan blir

Steffi retad för att hon är mörkhårig och både Nelli och Steffi tycker det är svårt att förstå svenska. De längtar efter sina föräldrar som de ska återförenas med i Amerika. Men månaderna går och inget händer. Kommer de att träffa sina föräldrar i Amerika eller är de fast på en ö i havet?

Här finns övningar som du gör i det digitala läromedlet. Du får träna på språkliga begrepp från kapitlet, läsförståelse, ord och stavning.

Kunskapsinnehåll

Kapitlets kunskapsinnehåll

Grammatik

Blandade övningar

Språkliga begrepp

Viktiga ord från kapitel 1

Svenska som andraspråk

En plats hos Mäster Skräddare

Gilgamesh

Simsalabim är ett basläromedel i svenska för årskurs 4–6 med utgångspunkt i nyskriven och klassisk litteratur. Allt förpackat i ett praktiskt elevpaket – grundbok, digitalt läromedel och arbetsbok.

Grundboken står för inspiration och gemensamma genomgångar. Här finns också alla texter presenterade. Bokens uppgifter och övningar lyfter texternas innehåll och går in i språkets alla delar. Det handlar om läs- och skrivstrategier såväl som grammatik, muntligt berättande och skapande presentationer.

I det digitala läromedlet finns alla texter inlästa med textföljning. Det digitala läromedlet innehåller också en stor mängd interaktiva övningar, självrättande med direkt återkoppling. Här tränas grammatik, stavning, läsförståelse och ordkunskap.

Arbetsboken är ett häfte fyllt med språkutvecklande övningar. Här tränas de olika moment som lyfts i grundboken.

Art.nr

I TIDEN

1 3 2 4

TA STÄLLNING

OFÖRKLARLIGA OCH MYSTISKA HÄNDELSER

Stjärnan betyder att du ska gå tillbaka till grundboken.

Förr i tiden 1

KUNSKAPSINNEHÅLL

LYSSNA

• Kunna resonera om och tolka texters budskap�

LÄSA

• Kunna använda lässtrategier: frågor på texten�

• Kunna uppfatta och förstå svenska språkets förhållande till andra språk�

• Kunna sammanställa information med egna formuleringar

• Kunna analysera och formulera egna tankar om texters innehåll�

• Kunna skriva berättande texter med beskrivningar�

SKRIVA

• Kunna skriva texter med tydligt innehåll: historisk berättelse�

• Kunna ge och använda respons för att bearbeta och utveckla texter�

• Kunna använda regler för språkriktighet: satsdelar�

• Kunna skriva texter med språklig variation: berättarperspektiv

TALA

• Kunna tala inför en grupp så att inledning, innehåll och avslutning blir tydligt�

PLANERA

Den här planeringen hjälper dig att se vad du har gjort och vad du har kvar att göra i kapitlet. Sätt ett kryss i rutan när du är klar med uppgiften. På raden skriver din lärare sin signatur när uppgiften är rättad.

Lyssna

Skriva

Läsa

Kapitlets kunskapsinnehåll

Böcker jag har läst om förr i tiden

1 Dödgrävarens rot

A Vem var det som hade dött?

L YSSNA

B Varför måste Samuel flytta tillbaka till barnhemmet tror du?

C Varför tror du att Samuel inte äter upp begravningskaramellerna?

D Hur gjorde Dödgrävaren när han skulle gräva gravar på vintern?

E På vilket sätt tror du roten kommer att ge tur?

2 Kommentera texten

A Vad i texten visar att det handlar om förr i tiden? Ge två exempel.

Kunna resonera om och tolka texters budskap.

3

B ”Det skulle aldrig ha fallit honom in att äta den!” Vad tror du Samuel menar med det?

C. Vad tror du Dödgrävaren menar när han säger: ”Passa er, pojkar så ni inte får ärva mitt yrke vad det lider!”

D Vad tror du kommer att hända med Samuel när han kommer tillbaka till barnhemmet?

Jämför olika historiska tider

Vilka skillnader och/eller likheter tycker du det finns mellan vår tid och den tid som gestaltas i Dödgrävarens rot?

4 Skriv en sammanfattning

Skriv en kort sammanfattning av Dödgrävarens rot. Skriv i din skrivbok eller på dator.

5 Läsförståelse

Faktafrågor

Hur länge hade Samuel varit på barnhemmet innan han fick plats

hos Mäster Skräddare?

Vad är Dödgrävarens gåva?

Hur såg mannen ut som gick ut ur Mäster Skräddares port?

Läsa mellan raderna-frågor

Hade något hänt med roten då Samuel tittade i burken? Vad? Förklara.

Kunna använda lässtrategier: frågor på texten.

Varför tänker Samuel att han har sådan tur?

Varför tror du Samuel slog armarna om korgen han bar när han såg en höna nackas och säljas?

Varför hade Samuel en lapp med adressen ”Skrädderi Friberg Södra Larmgatan 22”?

Reflektionsfrågor

När Samuel stod utanför Mäster Skräddares port så kände han sig nervös. Varför gjorde han det?

Hur skulle du själv ha känt dig?

6 Text och tanke

Välj en mening ur texten och skriv dina tankar om den.

7 Miljöbeskrivning

Gör en miljöbeskrivning över staden där Samuel bor. Skriv i din skrivbok eller på dator.

8 Personbeskrivning

Beskriv Samuel. Skriv i din skrivbok eller på dator.

Kunna skriva berättande texter med beskrivningar.

L ÄSA

9 Språkkunskap

Sök efter information och svara på frågorna. Varför tror du att antalet språk i världen är olika många beroende på hur man räknar?

Vad är ett isolatspråk?

Sök reda på vilka språk som räknas som isolatspråk.

Vilken språkfamilj kommer svenskan ifrån?

Ta reda på mer om det indoeuropeiska språkträdet. Använd typiska begrepp för ämnet när du sammanställer informationen. Skriv i din skrivbok eller på dator.

Kunna uppfatta och förstå svenska språkets förhållande till andra språk.

10 Historisk berättelse

A Förklara vad de texttypiska dragen innebär.

Tidsperiod

Fakta

Person

Problem

Miljö

B Skriv en historisk berättelse.

Välj en valfri tidsperiod och sök reda på fakta. Anteckna stödord.

Skriv din berättelse på dator eller i din skrivbok.

Kunna skriva texter med tydligt innehåll: historisk berättelse.

11 Respons

A Be en kamrat läsa din berättelse och ge respons. Låt din kamrat göra anteckningar i din text. Ändra det du vill efter responsen.

B Hur blev din berättelse?

C Vilka frågor är bra att ställa när du ska ge respons på en text?

D Vad ska du särskilt tänka på nästa gång du skriver en historisk berättelse?

Kunna ge och använda respons för att bearbeta och utveckla texter.

12 Satsdelar

A Förklara vad de olika satsdelarna betyder.

Subjekt

Predikat

Direkt objekt

Indirekt objekt

Ta ut satsdelarna. Skriv som i exemplet.

Josef köpte en present till Zaid.

s p do io

Jeanette gav Eva en glass.

Benny fick en glad överraskning av Sandra.

Tomas skickade ett sms till Louise.

Anki köpte en gitarr till Malin.

Kunna använda regler för språkriktighet: satsdelar.

B Rätta texten. Ändra så att de och dem blir rätt.

Redan när jag gick in på skolgården såg jag dem. Dem stod

och skrattade och pratade med varandra. Jag ropade hej men

ingen av de svarade. Dem hade hittat på något elakt igen.

Skulle jag prata med dem? Eller med någon lärare? Men det

var ingen idé. De skulle bara ljuga. Dem var bara så. Och alla trodde på de!

13 Berättarperspektiv

A Vad menas med berättarperspektiv?

B Förklara vad de olika berättarperspektiven innebär.

Allvetande berättare

Jagform

Kunna skriva texter med språklig variation: berättarperspektiv.

C Skriv korta berättelser utifrån de båda perspektiven, en berättelse med allvetande berättare och en berättelse i jagform. Utgå från samma problem, plats och miljö.

Person Problem Miljö

Skriv på dator eller i din skrivbok.

Hur skiljer sig de båda berättelserna åt?

D Utifrån vilket berättarperspektiv tyckte du bäst om att skriva? Varför?

E Ur vilket perspektiv är Dödgrävarens rot skriven?

14 En historisk person

A Ta reda på fakta om en person från en annan tidsperiod. Anteckna fakta om personen i en tankekarta.

Kunna tala inför en grupp så att inledning, innehåll och avslutning blir tydligt.

TALA

B Planera hur du ska genomföra din presentation. Anteckna stödord.

Fundera på om du ska använda bilder, ljud osv.

Inledning

Innehåll

Avslutning

C Skriv din presentation på dator eller i din skrivbok.

D Träna på din presentation.

E Vad gjorde du för att få lyssnarna intresserade av din presentation?

F Be en kamrat skriva respons på din muntliga presentation här.

G Vad ska du ta med dig från responsen för att utveckla din förmåga att göra muntliga presentationer?

15 Litteraturhistoria

A Sök reda på fakta om de olika verken.

Gilgamesh

Rigveda

Shi Jing

Kunna sammanställa information med egna formuleringar.

Gilgamesh

Rigveda

Shi Jing Bibeln

Iliaden och Odyssén Koranen

Bibeln

Iliaden

Odysséen

Koranen

B Skriv en sammanhållen löpande text om verken. Skriv texten på dator eller i din skrivbok.

L ÄSA

16 Gilgamesh

A Skriv en sammanfattning av Gilgamesh. Skriv i din skrivbok.

B Vad tänker du om texten Gilgamesh?

C Kan du hitta exempel i Gilgamesh som du tror har inspirerat författare till andra texter?

D Hur tycker du Gilgamesh förändrades under berättelsens gång?

E Vad är budskapet i Gilgamesh?

Kunna analysera och formulera egna tankar om texters innehåll.

L ÄSA

F Analysera budskapet i Gilgamesh och formulera dina egna tankar om det.

G Gör en personbeskrivning av Gilgamesh. Skriv på dator eller i din skrivbok.

KUNSKAPSINNEHÅLL

Kapitlets kunskapsinnehåll

Välj ut kunskapsinnehåll från kapitlet ”Förr i tiden” som du känner att du behärskar väl.

1 2 3

Beskriv varför du känner dig säker på det här kunskapsinnehållet.

1 2 3

Välj ut ett kunskapsinnehåll från kapitlet ”Förr i tiden” som du tycker att du behöver träna mer på.

Beskriv hur du ska göra för att bli säkrare.

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 Lund

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopiering förbjuden

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38258

ISBN 978-91-44-09765-7

Upplaga 1:11

Redaktör: Åsa Sandberg

Formgivare: Helena Alvesalo

Illustratör: Maria Andersson

Printed by GPS Group, Austria 2024

I det digitala läromedlet finns alla texter inlästa med textföljning.

Det digitala läromedlet innehåller också en stor mängd interaktiva övningar, självrättande med direkt återkoppling. Här tränas grammatik, stavning, läsförståelse och ordkunskap.

Arbetsboken är ett häfte fyllt med språkutvecklande övningar. Här tränas de olika moment som lyfts i grundboken.

studentlitteratur.se

Art.nr 38258 (avser 10-pack)