9789144193052

SPRÅKPORTEN NIVÅ 1 2 3

Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

SPRÅKPORTEN NIVÅ 1 2 3

Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

Språkporten nivå 1 2 3 är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.

ELEVBOK

I Språkporten nivå 1 2 3 får eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att använda svenska språket på en högre nivå. Enligt ett väl beprövat mönster varvas texter med övningar för textförståelse, ordbildning och grammatik.

DIGITALT LÄROMEDEL

Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

SPRÅKPORTEN 1·2·3

Svenska som andraspråk Nivå 1, 2 och 3

Monika Åström

SPRÅKPORTEN 1·2·3

Svenska som andraspråk

Monika Åström

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus

Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32008

ISBN 978-91-44-19305-2

Upplaga 4:1

© Författaren och Studentlitteratur 2025

Redaktion: Henric Arfwidsson

Formgivning: Johanna Szemenkar Remgard Omslag: Shutterstock.com

Printed by Interak, Poland 2025

Välkommen till Språkporten , en lärobok i svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. Du har redan en bra nivå i svenska men vill uppnå C1 och C2 på europarådets språknivåskala, CEFR. Om du följer kurserna i svenska som andraspråk i gymnasieskolan ger Språkporten dig goda möjligheter att klara de nationella ämnesproven. Om du förbereder dig för att få behörighet i svenska genom att klara Tisus-testet har du samma goda möjlig heter att klara provet genom att studera Språkporten.

I Språkporten finns tydliga anvisningar om hur du skriver ett PM och skrivuppgifter där du tränar utredande och argumenterande texter.

Texterna

Bokens texter består till stor del av tidningsartiklar hämtade från våra större dagstidningar eller tidskrifter. Autentiska tidningstexter innehåller ett abstrakt ordförråd, ofta med idiomatiska uttryck och metaforer. Just därför tar läsningen emot i början och kräver en hel del möda. Språkporten vill öppna upp för tidningsprosan genom rikligt med övningar som tränar det abstrakta ordförrådet. Förhoppningen är att du som arbetar med boken ska övervinna den första känslan av motstånd, få en bättre läsförståelse och sedan mer självständigt kunna ge dig i kast med dagstidningar och sakprosa; helt enkelt klara dig på djupare vatten.

Nytt i denna upplaga är genomgång av litterära epoker med exempel från den klassiska litteraturen.

Struktur

Bokens innehåll är tematiskt uppdelat i åtta kapitel. Texterna är valda för att väcka intresse och leda till vidare diskussion och till jämförelse mellan kulturer. Varje kapitel följer samma struktur och består av flera ”textblock” – en eller flera texter som ligger efter varandra. Efter varje sådant block följer ”Tillbaka till texten”, där du tränar på kapitelorden och fördjupar dig i uttryck, metaforer, etc. som förekommit i textblocket. Ofta kommer även ordbildnings-, skriv- och diskussionsuppgifter i anslutning till textblocken. Kapitlet avslutas med en hörövning och grammatikuppgifter.

Den digitala delen

I boken ingår ett digitalt läromedel. Där hittar du hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen.

De små pilsymbolerna som du ibland ser på boksidorna är länkar till ordträning, hörövningar och extra grammatikträning. Klickar du på symbolen öppnas just den övning eller det avsnitt som pilen hänvisar till.

Min önskan är att du ska ha glädje och nytta av boken, att den ska kännas som porten till något nytt och att den ska leda till att språket bär inom nya domäner.

Lycka till!

Monika Åström

Ensam mor på 1700- och 1800-talet

Giftermål ett större steg än barn

Ordbildning

Skriv en sammanfattning

Flicka i separerad styvfamilj berättar

Barn till varje pris?

Upplysningen, 1700-talet

Fundera och diskutera

Barnet i litteraturen

Ganska nära

5 . Kommunikation

Ny syn på tid och rum .......................

Hej, var är du?

Sociala på nätet

Hur många vänner på Facebook är för många? ..

Hjärnforskaren: Din mobil är som en godispåse

Ordbildning

Skriv ett PM 304

När Sverige gick över till högertrafik

Skriv en insändare

Mobilen gör dig till en usel bilförare

Hur kör du egentligen människa?

Ordbildning

Osäkrade vapen på våra vägar

Läsarna har ordet

Ordbildning

Skriv en insändare

Hörövning: Observationer på tunnelbanan

6 . Språket 2

Om svenska efternamn .......................

Världens språk tynar bort

1

INLEDANDE RESURSSIDOR

3

6

Texttyper/Genrer

I Språkporten läser du texter som representerar olika genrer, olika texttyper. Ordet genre (uttalas sjanger) är franska och betyder sort eller slag.

Allt som skrivs har sedan gammalt delats in i tre stora grupper:

Prosa (berättar eller beskriver)

Lyrik, poesi, dikt (består av tankar och känslor, raderna är kortare och indelade i strofer)

Dramatik, pjäs (består av repliker som skådespelare framför på teatern)

En annan indelning av texter, som du förresten finner på biblioteken, är: skönlitteratur och facklitteratur.

Skönlitteratur skapas av författarens fantasi och det finns inget krav på att berättelsen ska vara sann. Exempel på skönlitteratur är noveller, romaner, dikter och pjäser. Författaren berättar en historia som ofta är påhittad men den kan också ha utspelat sig i verkligheten. Skönlitteraturen berör våra känslor. Texterna väcker tankar om hur det är att vara människa.

Facklitteraturen beskriver hur något är. Den handlar om fakta och om att beskriva verkligheten. Exempel på facklitteratur är körkortsteori, nyhetsartiklar, insändare och vetenskapliga texter.

Genrer inom facklitteratur

Faktatext

En faktatext informerar, ger upplysningar och är oftast objektiv.

Exempel på faktatext: Hur många vänner på Facebook är för många (s. 292) Släktskap och påverkan (s. 346) Sensationssugen eller stugsit tare? (s. 420)

PM, vetenskaplig text, utredande text

Dessa texter skrivs på universitet och högskola. Texten utgår från ett problem eller en frågeställning som sedan utreds och analyseras. Fakta hämtas från källor som anges enligt olika modeller. Exempel på ut redande uppsats är gymnasiearbetet på gymnasiet.

Debattartikel

Den som skriver en debattartikel eller en insändare skriver för att hävda sin åsikt (sin tes) i en fråga eller om ett ämne. Skribenten vill övertyga med argument. Texten är subjektiv och det finns ofta värdeladdade ord.

Exempel på debattartikel: Osäkrade vapen på våra vägar (s. 323), Vem betalar din semester? (s. 431).

Insändare

I en insändare debatteras smått och stort och du som tidningsläsare är välkommen med ditt inlägg. En insändare är ofta kort och inte lika formell som den ”finare” debattartikeln.

Exempel på insändare: Det nya niandet är trams! (s. 160), Läsarna har ordet (s. 326).

Reportage

Ett reportage tar längre tid att skriva än en vanlig nyhetsartikel. Journalisten gräver djupare, arbetar mer som en författare och sätter sin personliga prägel på texten. Journalisten har oftast träffat personen/ personerna på en plats och beskriver personer och miljö i reportaget, vilket gör att texten framstår som mer levande.

I det här exemplet får vi information om personerna, platsen och även vädret:

”Victoria, Julia och Filip Zahmatkeshs tre modersmål – polska, persiska och svenska – fladdrar över skolgården vid Norrvikens skola i Sollentuna, lika lätt som snöflingorna som dalar ner på dem från den bleka skyn.”

Typiskt för ett reportage är också att man kan se att det har gjorts en intervju. Då finns det talstreck och direkta citat i texten. Även det bidrar till att reportaget känns mer levande.

– Vi kan svenska bäst, för vi använder ju det språket i fler sammanhang. Polska och persiska tar för lång tid att ladda upp i huvudet. Det blir som ett segt dataspel – man orkar inte vänta!

Exempel på reportage: Ny syn på tid och rum (s. 278), Höra till. Språket – identitetsskapare och maktmedel (s. 385), Konsten att resa utan fördomar (s. 433).

En essä är faktabetonad men ändå personligt hållen. Skillnaden mellan en essä och en krönika är att essän till sin natur är en utredande text. Det ska finnas en tydlig frågeställning och texten ska baseras på källor. Språket i en essä är ofta skönlitterärt. De personliga åsikterna är utvecklade och intressanta. En essä håller för det mesta en högre stilnivå medan en krönika kan variera vad gäller språk och stil.

Krönika

En krönika är en kort och ofta humoristisk text. Den beskriver inte sällan vardagliga händelser men kan även handla om politik och samhälle. Exempel på krönika: Varför kallas det för pappaledighet? (s. 239), Chatten fick mig att bli en gubbe (s. 377).

Satir

En satir använder ironi, överdriver, förlöjligar och fördummar för att framföra kritik mot en person eller en företeelse.

Exempel på satir: Flyg till solen med oss på NotJet (s. 437).

Blogg

Bloggen kom med internet. Det är lätt och billigt att starta en blogg, största delen bloggare är privatpersoner och deras ålder är från mycket unga till mycket gamla. En blogg kan handla om allt: matlagning, mode, politik, litteratur, film, träning, resor … mm. De flesta skriver några gånger i veckan och de skriver om vad som händer i deras liv. Dagboksbloggen är den vanligaste.

Modell för att analysera skönlitterär text

Tema och motiv

För varje roman, novell eller dikt kan man bestämma ett tema. Svara med ett eller två ord på frågan ”Vad handlar det i grunden om?” och svaret är temat, det huvudsakliga ämnet. Exempel på vanliga teman är kärlek, hämnd, de goda mot de onda, barndom och uppväxt.

Efter att ha bestämt en berättelses tema, som är bara ett, kan man se många olika motiv.

Motiv kan man se i olika händelser och situationer. Exempel på motiv kan vara att en familj tvingas flytta, att en kär släkting dör och att gamla vänner möts igen.

Handlingen

Är det en rak berättelse eller inte? I en rak berättelse kommer händelserna efter varandra i rätt tidsordning. Ett annat sätt att berätta är att ibland ge tillbakablickar för att bättre förstå vad som händer nu. Ett tredje sätt är att berätta parallellt om två personer. Vi får möta dem samtidigt men på olika platser. Ännu ett sätt att berätta kan vara att bryta tidsordningen genom att se in i framtiden.

Finns det någon höjdpunkt eller vändpunkt i berättelsen? Finns det någon punkt då personerna ser allt på ett nytt sätt?

Tid och miljö

När utspelar sig handlingen? Nutid, framtid eller förr i tiden?

Under hur lång tid utspelar sig handlingen?

Är tiden viktig? På vilket sätt?

Var utspelar sig handlingen?

Är miljön noggrant beskriven eller får man några bitar här och där?

Personerna

Vem (eller vilka) är huvudperson? Vilka viktiga bifigurer finns det?

Berättarperspektiv

Är det författaren själv som berättar? Personerna nämns då som ”han”, ”hon” och ”de”.

Är romanen eller novellen skriven i ”jag-form”? Ofta är det då huvudpersonen som berättar. En sådan berättelse kan kännas mer levande och personlig.

Budskap

Vill författaren säga oss något? Lära oss något? Kan du stänga boken och känna att du blivit klokare?

Språket

Var språket lätt eller svårt att förstå? Motivera din åsikt.

Ord för att beskriva språk och text

Andraspråk är det språk man lär sig efter modersmålet (sitt förstaspråk). Vanligt är att man lär sig ett andraspråk i det land man flyttar till. observera att ett främmande språk är t.ex. spanska som man lär sig i svensk skola.

Dialekt är en språkvariant som talas inom ett avgränsat geografiskt område. Skånska är en dialekt och norrländska är en annan men inom skånskan och inom norrländskan finns många varianter.

Flerspråkig säger man om en person som flytande kan använda fler språk än två.

Ironi används då någon i tal eller skrift säger motsatsen till vad han/hon verkligen menar och vill att den som lyssnar eller läser ska förstå detta. T.ex. att säga ”vilken mysig kille” fastän det är motsatsen man menar.

Jargong betyder gruppspråk, yrkesspråk. I samhället finns olika grupper (t.ex. kompisar eller människor inom ett visst yrke) som utvecklar sitt speciella ordförråd, sitt speciella sätt att uttrycka sig.

Kreolspråk talas i gamla kolonier. Vanligt är att basen är engelska, franska eller portugisiska men grammatiken är förändrad och det finns nytt ordförråd. ett exempel är franska på Haiti.

Lingua franca är ett språk som talas mellan människor med olika modersmål, ett språk att mötas på. om två personer talar t.ex. engelska, franska, spanska, arabiska, swahili men ingen av dem har det som modersmål blir samtalsspråket ett lingua franca.

Modersmål Även kallat förstaspråk. det är det språk en person lär sig tala som litet barn. Man kan ha flera modersmål om föräldrarna talar olika språk och då kallas man flerspråkig.

Objektiv är man när man är neutral, saklig och inte blandar in egna åsikter eller känslor.

Rikssvenska är den form av svenska som, till skillnad från dialekter, anses vara neutral och inte kan kopplas till någon bestämd del av Sverige. det är det neutrala språk man ofta hör i radio och TV.

Satir är en text (prosa, lyrik, dramatik) som med hjälp av ironi, hån och förlöjligande vill peka på det som är fel i samhället.

Slang är talspråkligt och vardagligt språk som snabbt förändras.

Sociolekt är ett begrepp som syftar på den språk liga variation som utmärker en social grupp.

Subjektiv är man om man visar sina egna värderingar. Motsats är objektiv.

Tvåspråkig säger man om en person som flytande behärskar två språk lika bra.

Svordomar (att svära) är starka ord som signalerar ilska och förakt. de är ”fula” ord som inte passar att använda när som helst.

Verbal den som är verbal talar väl. att uttrycka sig verbalt är att tala.

Icke-verbal är kommunikation utan ord, t.ex. gester, mimik, kroppsspråk.

Visuell det som man kan se.

Metaforer och liknelser

En metafor är en språklig bild. Med metaforer blir språket tydligare, mer målande. Man vill visa på en likhet. På grekiska betyder metafor över föring. Ett ord förs över från ett område till ett annat. Att kalla kamelen för öknens skepp är en klassisk metafor. Kamelen i öknen liknar ett skepp på havet.

Ett ord eller uttryck kan ha en bokstavlig betydelse och en annan överförd betydelse. Stå på egna ben kan man bokstavligt kring ett års ålder. Men som metafor betyder stå på egna ben att kunna klara sig själv, flytta hemifrån etc.

Metaforen ligger nära liknelsen. Men en liknelse har ett jämförelseord, t.ex. hungrig som en varg.

Liknelse: Klassrummet var hett som en öken.

Metafor: Det var ökenhetta i klassrummet.

Liknelse: Språket är som en persisk matta som kan ta mig vart jag vill.

Metafor: Språket är en persisk matta som kan ta mig vart jag vill.

Liknelse: Min älskling du är som en ros.

Metafor: Min ros, jag älskar dig!

Vad betyder följande metaforer? Och vilken bokstavlig betydelse har uttrycken?

Han var van att spela första fiolen

Han förstod att han måste lägga korten på bordet

Hon kryddade sin berättelse med många roliga exempel.

Hon kände sig vissen

Ordbildning

Vi har två sätt att bilda ord i svenskan: sammansättning och avledning.

Sammansättning

Sammansatta ord består av självständiga ord som kan användas vart och ett för sig. Varje sådant ord kallas stam. Sammansättningar är mycket vanliga i svenskan.

Exempel: en skvallertidning (skvaller + tidning). Ordet har två stammar.

I en del sammansättningar tas en bokstav bort.

Exempel: skola + gård = skolgård

Ibland sätter man in ett s (foge-s), t.ex. bergsby, bostadshus. Om ett ord har tre stammar kommer i regel ett s mellan de två sista stammarna.

Exempel: fotbollsplan, lärobokspris, motståndsrörelse, klassrumsmöbler

Ett ord som slutar på vokal byter ibland vokal i sammansättningen.

Exempel:

vecka + matsedel = veckomatsedel (vecko är en gammal böjningsform) hälsa + problem = hälsoproblem kyrka + gård = kyrkogård gata + korsning = gatukorsning (gatu är en gammal böjningsform) olja + pump = oljepump (med e blir det lättare att uttala)

Avledning

Avledning innebär att ett prefix (förled) och/eller ett suffix (efterled) läggs till en stam och därmed bildas ett nytt ord.

Exempel: o - hjälp - sam prefix stam suffix

Exempel på nekande och nedsättande prefix: miss förstå, ur dålig, olaglig, il legal, im populär, van trivas, a social, inaktuell

Exempel på suffix som bildar verb: hjälpa, mjuk na, parfymera, demokrati sera, identifiera, klassificera

Exempel på suffix som bildar substantiv: godhet, fattigdom, storlek, vän skap, inbjudan, skapelse, fylleri, tystnad, leende

Exempel på suffix som bildar adjektiv: hörbar, smärt sam, sjuk lig, lögnaktig, skrik ig, energisk , chock artad , barnlös, känslomässig

Textbindning – sambandsord

När du skriver en text behöver du binda samman meningarna så att texten får flyt och sammanhanget blir klarare. Sådana viktiga små ord kallas sambandsord. Man kan dela in sådana ord i olika grupper men kom ihåg att de inte alltid är utbytbara med varandra.

Sambandsord

Tillägg

dessutom, också, inte … heller vidare, ytterligare inte bara … utan också därtill kommer, förresten, för övrigt sist men inte minst för det första … för det andra

Motsats

däremot, i stället, i alla fall, ändå men, trots allt, trots det, tvärtom, samtidigt (svag motsats)

Motsättning tyvärr, dessvärre

Betoning, förklaring, emfas egentligen, i själva verket, snarare, faktum är åtminstone, tydligen, nämligen, ju, det vill säga

Avsikt

i syfte att, målet är att, detta går ut på att

Sammanfattning, avslutning slutligen, avslutningsvis, sammanfattningsvis kort sagt

Exemplifiering till exempel, exempelvis, bland annat, det vill säga, i synnerhet, närmare bestämt, särskilt på samma sätt

Allmänna samband i fråga om, när det gäller, med hänsyn till, i detta sammanhang, mot bakgrund av, i samband med

Orsak och slutsats

därför, på grund av detta, det beror på, även, beroende på förresten, för övrigt således, därigenom, anledningen är orsaken är, en förklaring till detta är

Tid

inledningsvis, avslutningsvis hittills, dittills, samtidigt, så småningom först, till att börja med, tidigare, sedan, slutligen, till sist, på den tiden

Medgivande givetvis, självklart, förstås det är sant att

Följd och slutsats alltså, följaktligen, följden blir, således detta leder till, på det sättet, resultatet blir därför, tydligen, uppenbarligen, så

Upprepning som tidigare nämnts, med andra ord

Jämförelse

å ena sidan, å andra sidan fördelarna, nackdelarna till skillnad mot, däremot, tvärtom, tvärtemot på samma sätt, precis som, ungefär som i likhet med, jämfört med

Exempel på texter med sambandsord

Viljan att ge gåvor till organisationer är stor i Sverige. Och självklart är det fantastiskt att vi visar att vi bryr oss om andra genom att skänka pengar till exempelvis Rädda Barnen. Samtidigt lägger vi nästan fyra procent mer pengar på glass och godis än på gåvor. Om vi jämför med vad vi lägger på sötsaker borde vi ju kunna skänka mycket mer pengar. Alla har förstås inte råd att skänka pengar. Många behöver alla sina pengar till det nödvändigaste i livet till skillnad mot andra som både har råd att ge en gåva och köpa det mesta av vad de vill ha.

Vi riktar oss här till alla som har råd och då särskilt till dem som fortfarande inte är givare till en organisation. Lägg pengarna du använder till glass och godis åt sidan och fundera på vad du i stället skulle vilja ge pengarna till. På det sättet kan dina godispengar vara med och förändra världen.

Slutligen, ett stort tack till dig som redan ger till en eller flera organisationer!

medgivande

exemplifiering, svag motsats jämförelse betoning

medgivande jämförelse

exemplifiering motsats följd

avslutning

Leif älskar gamla bilar och har gjort sin hobby till ett yrke. Han är nämligen bilmekaniker i grunden och nu reparerar han gamla veteranbilar och säljer dem. I början av året flyttade han in i nya moderna lokaler där han förresten även driver ett kafé för motorintresserade. Intresset för bilarna är stort, i synnerhet för bilar från 1950- och 1960-talen. Det är inte bara hos generationerna som var med då som intresset finns utan också yngre människor har fått upp ögonen för bilarna. När en bil är färdig för försäljning lägger Leif ut många bilder på nätet, vilket leder till att många kunder köper en bil utan att ha sett den i verklig heten. Att ha en gammal bil behöver inte vara krångligare än att ha en ny, förklarar Leif. Faktum är att de äldre oftare är billigare att äga.

Öva på textbindning på s. 414

förklaring tillägg

exemplifiering tillägg tillägg följd betoning

Referera – skriva referat

Att skriva ett referat av en hel text är att sammanfatta det viktigaste i den; att återberätta ganska kort. Ett referat måste vara objektivt. Det betyder att vad du själv tycker eller tänker inte får synas i texten.

• Läs först igenom texten du ska referera några gånger. Markera de viktigaste partierna och fundera över vad texten egentligen vill säga. Skriv ned viktiga ord och meningar på ett papper.

• Skriv sedan referatet med egna ord och meningar. Skriv inte av! Du kan naturligtvis använda viktiga ord från texten t.ex. fackord och faktauppgifter.

• Ange vilken källa (se s. 17) du använder och var noga med referatmarkeringar (se nedan). Källan ska anges i början av texten.

Exempel: I artikeln Tillfället gör syskonspråke t skriven av Eliza Kajanus (Språktidningen, december 2010) får man läsa om tre syskon som talar tre språk flytande.

Längden på referatet kan variera beroende på hur mycket fakta som finns i texten men ca 30 % av den text man refererar är en bra längd på referatet.

Ibland citerar man delar av en text och låter det ingå i den egna texten. (Citat s. 18) I samband med ett direkt citat bör författaren nämnas.

Exempel: ”Ibland kan ett av språken vara det känslomässigt starkare”, skriver Kajanus.

Referatmarkörer

För att påminna läsaren om att texten är ett referat och inte en egen text måste du längre ned i texten åter markera vem författaren är. Hur många referatmarkörer du bör ha med beror på hur långt referatet är. Att använda för många referatmarkörer kan bli för tjatigt.

Använd författarens namn i början av texten, men längre ned i texten kan du variera med artikelförfattaren eller författaren. Kom ihåg att du använder författarens hela namn eller bara efternamn. Aldrig bara förnamn!

Exempel på referatmarkörer:

Eliza Kajanus skriver … Artikelförfattaren anser att …

Vidare konstaterar författaren …

Eliza Kajanus påpekar att …

Kajanus lyfter fram …

Eliza Kajanus ger som exempel …

Enligt Kajanus …

Eliza Kajanus redogör för …

Författaren avslutar med att … Författaren förklarar att …

(Källa: Kajanus, Eliza, Tillfället gör syskonspråket, Språktidningen, december 2010.)

Sammanfattning

Skillnaden mellan referat och sammanfattning är att en sammanfattning ska vara kortare och mer koncentrerad än ett referat. För övrigt gäller samma regler.

De fullständiga källorna till texterna i Språkporten hittar du längst bak i boken under rubriken Textkällor

Ange källa

När du refererar eller citerar vad någon annan har skrivit måste du ange källa. I källan ska du ange:

• Namn på artikeln eller boken

• Namn på författaren

• Varifrån texten kommer

kommer den från en dagstidning ska du ange namn på tidningen och datum

kommer den från en tidskrift ska du ange nummer på tidskriften och årtal

kommer den från en bok ska du ange namn på boken och året den kom ut

kommer den från internet ska du ange internetadress, rubrik på artikeln och det datum du fann källan.

Exempel

Källan är en dagstidning

I sin krönika Chatten fick mig att bli en gubbe, DN, 17/1 2012, beskriver Emanuel Karlsten hur han i en chatt med sin 12-åriga syster plötsligt kände sig som en gubbe.

eller

Emanuel Karlsten har skrivit om hur han upplever generationsklyftan i språket. (Chatten fick mig att bli en gubbe, DN, 17/1 2012)

Källan är en tidskrift

Joanna Rose beskriver i sin artikel Hur många vänner på Facebook är för många, Forskning och framsteg, 2010:8, att 150 vänner är vad vi kan hålla i huvudet. Inte fler.

eller

Vi klarar inte av att hålla kontakt med fler än 150 vänner, skriver Joanna Rose. (Hur många vänner på Facebook är för många, Forskning och framsteg, 2010:8).

Källan är en bok

Under rubriken ”Alfred Nobel – uppfinnare, idealist och vagabond ” ger Monika Åström en bild av en mångsidig begåvning (Språkporten nivå 1 2 3, 2025).

Källan är internet

Ange författare om möjligt, ibland anges ingen författare på webbplatsen. Ange rubrik på den artikel som är källan. Viktigt att ange internetsidan korrekt och det datum då du tog uppgifter från sidan, t.ex.:

Bedömningsmatris delprov A, www.natprov.nordiska.uu.se, (2017-10-28)

De fullständiga källorna till texterna i Språkporten hittar du längst bak i boken under rubriken Textkällor

Två system för källhänvisningar

Harvardsystemet

Källan skrivs in direkt i texten första gången man refererar till den. Exempel på sådana källhänvisningar finns på s. 17 under rubriken Ange källa. Det systemet passar bra då källorna bara är några få. Om det är ett längre vetenskapligt arbete sammanfattas källorna man redan angett i texten ändå i slutet.

Oxfordsystemet

Systemet bygger på fotnoter. En liten upphöjd siffra hänvisar till rätt fotnot i förteckningen sist i arbetet. Det här systemet passar bra för ett längre vetenskapligt arbete med flera källor.

Citat

Ibland vill man visa exakt vad som har stått i källan. Man skriver av ord för ord eftersom man tycker att det är bra formulerat. Då gör man ett citat och måste visa det med citattecken. Runt citatet sätter man tecknen ”– – –”.

Exempel:

Kanske har du 1500 vänner på Facebook. ”Men den mer genuina vänskapen omfattar bara en tiondel av den siffran”, hävdar Joanna Rose (Forskning och framsteg, 2010:8).

Argumentation

Människor har åsikter om det mesta och diskuterar på jobbet, deltar i debatter, bloggar, skriver insändare eller debattartiklar. Vi argumenterar för det vi tror är bäst.

Argumentationen kan alltså vara skriftlig eller muntlig. Men grunden för all argumentation är att du vill framföra en åsikt, att du vill övertyga andra om att du har något viktigt att komma med. Din åsikt kallas tes. Den måste vara tydlig och du måste försvara den med argument.

Debattartikel

En debattartikel är alltid subjektiv och innehåller en tydlig åsikt, en vald ståndpunkt.

(Exempel på debattartikel hittar du på s. 323 Osäkrade vapen på våra vägar och på s. 431 Vem betalar din semester.)

Du har tagit ställning i en fråga. Du vill påverka andra. Du har en tes.

Din tes ska synas redan i början av texten så att läsaren förstår vilken åsikt du vill försvara. Du kan sedan återkomma till tesen någon gång och helst låta den synas mot slutet av texten.

Skriv ner alla argument som kan stödja din tes. Du måste förklara och försvara tesen. Du måste övertyga andra om att du har rätt.

Du kan även ta med de motargument som finns, d.v.s att du tar fram de argument som används av dina meningsmotståndare. Motargumenten stödjer ”den andra sidan av saken”. Ofta tar man med ett motargument för att tala om att man tycker att det är felaktigt. Man vill bemöta det. Glöm inte att din egen tes hela tiden måste vara tydlig.

Ett bra tips är att först skriva ner en spalt med argument för och en annan spalt med argument mot.

En debattartikel ska engagera läsaren. Du vill få läsaren på din sida.

Vänd dig gärna till läsaren med uppmaningar och med frågor som gäller ämnet.

Exempelvis:

”Hur skulle du själv/ni själva göra om …?”

”Vad tycker du själv/ni själva om att … ?”

”Det här måste vi ändra på!”

I en argumenterande text har du användning för de sambandsord som uttrycker motsats och jämförelse:

Motsats: däremot, i stället, men, trots det, tvärtom, i alla fall

Jämförelse: å ena sidan – å andra sidan, fördelarna, nackdelarna

Tänk på att det finns fler sätt att uttrycka sig på än ”Jag tycker att … .”

Här kommer några förslag på inledande uttryck:

Jag anser att …

Enligt min mening …

Min åsikt är …

Man får inte glömma att …

Man kan se att …

Vi måste ta hänsyn till att …

Det är viktigt att …

Det är tydligt att …

Det är utan tvekan så att …

En undersökning har kommit fram till att …

Enligt forskarna …

Enlig X X är …

Sammanfattningsvis kan man säga …

Till slut skulle jag vilja framföra att …

Ord för att signalera attityd

När du deltar i en muntlig eller skriftlig diskussion behöver du ord som visar din attityd, din hållning, det du känner och tycker. Följande ord kan du använda:

Om du är säker

naturligtvis, givetvis, självklart, självfallet, verkligen, absolut, avgjort, utan tvivel

Om du tvekar nog, väl, kanske, möjligen, eventuellt, troligen, antagligen, förmodligen, så vitt jag vet, eller hur, väl

Om du visar att du är positiv tack och lov, lyckligtvis, äntligen, som tur är

Om du beklagar något tyvärr, olyckligtvis, dessvärre, dumt nog, tråkigt nog

Om du vill förklara egentligen, i själva verket, faktiskt, snarast, i grund och botten

Insändare

De flesta tidningar publicerar insändare, d.v.s. korta argumenterande texter från sina läsare. Om du har en åsikt (en tes) och bra argument för att försvara din tes har du goda chanser att få din text publicerad i tidningen. En insändare är egentligen en kortare debattartikel. Därför gäller samma goda råd och regler som de som står under rubriken debattartikel här ovan. Se debattartikel.

Eftersom insändaren är kortare än debattartikeln bör du visa din åsikt tidigt i texten. I en insändare kan du också vara mer personlig och använda ord som exempelvis: himla, knasigt, jättebra, schyst, knäppt, trams. Tänk på att du snabbt måste vinna läsaren på din sida!

(Exempel på insändare hittar du på s. 160 och s. 326.)

Argumenterande tal

Om du muntligt presenterar din åsikt gäller även här i stort sett samma goda råd som gäller för debattartikel. Se Debattartikel s. 19. Se också de allmänt goda råd för en talare som presenteras under Tala (s. 32).

• Din uppgift är att övertyga dina åhörare.

• Du måste visa att du själv tror på din sak.

• Din tes måste vara klar och du måste ha tänkt igenom vilka argument du vill framföra och kanske också vilka motargument som du vill bemöta.

• För att få med dig åhörarna kan du ställa frågor. Få dem att reflektera.

• Tänk på att förslag på varierande inledningar och ord för motsats, jämförelse och attityd som presenteras under Debattartikel gäller lika mycket för argumenterande tal.

Exempel på en argumenterande text

Nedan följer en text som är skriven för att väcka debatt om rökning. I en debattartikel tillåts starka känslor och åsikter. Exempel från texten nedan: ”Att utsätta omgivningen för passiv rökning borde vara kriminellt!”

Utrop, uppmaningar och frågor är effektiva. Från texten nedan: ”NU!” ”Skynda på …” ”Förbjud även …” ” Vem ska betala den enorma sjukhusräkningen?”

Även upprepningar av ord ger effekt. Exempel från texten nedan: ”Visserligen ett steg i rätt riktning …” ”Ytterligare ett steg i rätt riktning …” ”… men gå ett steg längre”.

Förbjud tobaksgiftet! Nu!

Våren 2016 tog riksdagen ett beslut som innebär förbud mot mentolcigaretter. Beslutet innefattar också att varningsetiketterna på tobakspaketen ska bli större. 65 % av tobaksförpackningen måste bestå av varning för de skador rökning kan orsaka. Visserligen ett steg i rätt riktning men varför inte gå hela vägen fram och förbjuda försäljning av cigaretter? NU!

Faktum är att det brinner i knutarna. Bland unga är tendensen att färre röker nu än tidigare men i gymnasiets årskurs två röker ändå var tionde elev dagligen. Vår uppgift måste vara att rädda dessa tio procent från giftet! Det kan vara svårt att övertyga vana inbitna rökare men dessa tonåringar måste stoppas. Om de inte vill lyssna till fakta om

Tesen presenteras i rubriken

Bakgrund

Tesen upprepas, i frågeform

Argument: unga kan fortfarande räddas

Upprepning: Om de inte …

Tesen upprepas

Mer bakgrund

Upprepning av ”ett steg” från inledningen

den dödliga tobaken. Om de inte vill låta sig skrämmas av alla fakta om cancer och hjärt- och lungsjukdomar, ja, då återstår bara att stoppa försäljningen. NU!

År 2005 infördes rökförbud på krogen med den påföljd att personalen blev friskare. Rökare på caféer och restauranger hänvisades till uteserveringar. Nu har regeringen tillsatt en utredning som föreslår att det fr o m 2018 även ska vara förbjudet att röka på allmänna platser som uteserveringar, perronger och lekplatser. Ytterligare ett steg i rätt riktning.

Flera argument stöder tesen

Mer bakgrund

Motargument presenteras

Ett sådant förbud skulle innebära att även personer som lider av astma skulle kunna njuta av en kopp kaffe eller ett glas vin i solen på en uteservering utan att bli sjuka av tobaksröken. Att mot sin vilja behöva andas in rök i väntan på bussen är vidrigt och beslutet välkomnas.

Välkommet även för barnen som vistas på lekplatser och råkar få tag på cigarettfimpar och i värsta fall ”smakar” på dem.

Restaurangbranschen var kritisk redan inför förbudet 2005 men håller nu med om att det var ett lyckat beslut. Men inför ett eventuellt nytt beslut 2018 är branschen åter orolig. Rökförbudet på krogen har fungerat bra eftersom man har kunnat visa rökande gäster till sina uteplatser. Och om man inte kan göra det längre? Hur ska det gå för restaurangerna? Och tänk på alla människor som vill njuta av en kopp kaffe tillsammans med en cigarett! Och på alla på feströkare som gärna tar ett bloss tillsammans med alkohol!

Svar på motargument

Motargument presenteras

Svar på motargument: Sjukdomar orsakade av tobak kostar

Om dessa ”njutningsmänniskor” är så beroende av nikotinet vill jag bara säga en sak: Passiv rökning dödar! Ni må sätta ert eget liv och er egen hälsa på spel men serveringspersonalen har rätt till en rökfri arbetsmiljö. Att utsätta omgivningen för passiv rökning borde vara kriminellt!

I diskussionen om förbud dyker ofta försvaret för den fria människan upp. Den fria människan har förmåga att fatta egna beslut. Bara ett överförmyndarsamhälle kan fatta sådana beslut över huvudet på andra. Människor kan visa hänsyn då det behövs och använda sitt sunda förnuft.

Det kan låta rätt och riktigt. Men har vi råd med den friheten? Cancer drabbar rökare men även passiva rökare. 90 % av all lungcancer är orsakad av rökning. Lägg därtill stroke, hjärt- och lungsjukdomar och du står inför en enorm vårdkostnad. Vem ska betala den enorma sjukhusräkningen? Jo, det måste vi alla, rökare och icke-rökare.

Avslutning

Upprepning: ett steg längre

Tesen upprepas

Myndigheterna ser allvarligt på riskerna med tobaksrökning men den måste också tas på allvar! Skynda på med beslutet om rökningsförbud på allmänna platser men gå ett steg längre. Förbjud även försäljningen av cigaretter. NU! Kanske kan vi då rädda åtminstone den unga generationen.

Vetenskapligt skrivande

Olika typer av utredande och vetenskapliga texter

PM (förkortning av pro memoria) är en kortare utredande text med problemformulering. Att skriva ett PM är en vanlig uppgift om du läser på universitetet. Ofta skrivs då PM hemma som redovisning av en delkurs.

I den skriftliga delen av kursprovet i kurs 3 i svenska som andraspråk på gymnasiet består uppgiften av att skriva ett PM. Om hur man skriver ett PM och exempeltexter, se 25.

Rapport är en utredande text som kan likna ett PM såväl som ett längre vetenskapligt arbete. En labbrapport skrivs inom naturvetenskapliga ämnen.

Gymnasiearbetet som görs i slutet av gymnasieutbildningen redovisas för det mesta i en skriftlig rapport. Redovisningen kan även göras med hjälp av en film eller en websida. Kraven på rapporten kan se olika ut beroende på vilket skolämne man väljer att skriva inom men den bör efterlikna de redovisningsformer som används inom högskolan. I regel finns det högre formella krav på gymnasiearbetet än vad som presenteras här under Om hur man skriver PM. Varje skola och varje ämne har sin speciella ”mall” för detta men följer i stort sett momenten nedan under Akademiska uppsatser

Titelsida

Akademiska uppsatser är utredande texter som skrivs på universitet och högskolor. De ingår t.ex. i kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. De är mycket mer omfattande än ett PM, kräver ibland en halv eller en hel termins arbete och har högre formella krav på exempelvis titelsida, innehållsförteckning och källförteckning. Eftersom arbetet är mer omfattande krävs mer struktur i form av fler underrubriker. Här är en kort uppställning av de olika delarna:

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Innehåller information om ämne, kurs, vem som skriver, årtal och namn på högskola/skola.

Sidhänvisning till varje del av uppsatsen.

Här ska läsaren kort sättas in i ämnet. Intresse för ämnet ska väckas.

Bakgrundsinformation kan vara vad andra har skrivit om ämnet.

1.2 Syfte och frågeställning Meningen, syftet med undersökningen presenteras. Vilka frågor ska besvaras i uppsatsen?

1.3 Metod och material

2 Avhandling

2.1 Redovisning av resultat

2.2 Redovisning av resultat

2.3 Redovisning av resultat

3 Avslutning med diskussion

Material kan t.ex. vara texter, intervjuer och enkäter.

Metod: Hur har arbetet gjorts?

Här redovisas resultatet. Vad kom fram i materialet?

Resultatet delas in i olika avsnitt med nummer. Varje avsnitt kan ta upp olika frågeställningar eller olika syn på saken. Författaren är objektiv.

4 Källförteckning

Här återknyts till syfte och frågeställning. Resultatet kommenteras och diskuteras. Författarens egna värderingar och åsikter är tillåtna. Inga nya fakta får presenteras här. Dags att utifrån frågeställningen dra en slutsats om undersökningens resultat.

Källorna sammanställs. Se Ange källa. För akademiska uppsatser används Oxfordmodellen eftersom många och olika typer av källor ofta används.

Arbeta så här med ett PM/en kortare utredande text

Ett PM är mindre omfattande än en akademisk uppsats men ska ha tre tydliga delar: Inledning med presentation av frågeställning.

Utredning med förklaring, genomgång av fakta med utgångspunkt i två eller flera källor. Avslutning med diskussion och slutsats.

Inledning

Sätt in läsaren i ämnet. Tänk på att inledningen ska väcka läsarens intresse och locka till att läsa vidare.

Skriv något om bakgrunden till ämnet du ska behandla i ditt PM.

Utredning: genomgång och förklaring

Du har ett antal källtexter att hämta uppgifter ur.

Välj noga ut den information och den fakta som är viktig för att utreda ämnet och för att besvara din frågeställning.

Beskriv de fakta och olika synsätt på frågeställningen som kommer fram i dina olika källor. Ge förklaringar. Varför ser det ut som det gör?

Var tydlig och dela in texten i stycken. En ny förklaring – ett nytt stycke.

I den utredande delen är du själv neutral när du presenterar synsätt och fakta från dina källtexter.

Avslutning

Här ska du sammanfatta vad du kommit fram till i den utredande delen.

Tolka och värdera de fakta du har presenterat. Vad är viktigt för att besvara frågeställningen?

Här är det tillåtet att ha egna åsikter men du får inte lägga till någon ny information. Det är de förklaringar du har lagt fram i den utredande delen som ska värderas.

Dra en slutsats som också ger svar på den inledande frågeställningen. Motivera din slutsats.

Presentera frågeställningen. Vad är syftet med din text? Förklara vad du vill undersöka och varför.

Frågeställningen måste vara tydlig och begränsad. Den måste kunna besvaras inom ramen för ett PM.

När du refererar andras tankar måste du vara objektiv. Din egen åsikt får inte synas.

Det här är den långa delen av texten. Använd sambandsord (s. 14) för att få en mer lättläst text.

Ange de källor du använder på ett korrekt sätt. Se Ange källa (s. 17). Alla källor du använder ska redovisas så att läsare av din text ska kunna gå till källan och läsa vidare.

Använd rätt citatteknik (s. 18) och använd referatmarkörer (s. 16).

Källförteckning

Om du bara har två eller tre källor kan du ange källa i löpande text enligt Harvardmodellen, se s. 18.

Om du har flera källor är det smidigare med Oxford modellen, se s. 18.

I det PM som skrivs i åk 3 i gymnasiet anges källorna i regel i löpande text.

Inledning

Läsarnas intresse väcks

Exempel på utredande text

Här följer två utredande texter. Studera hur de är uppbyggda. I den första texten anges källor enligt Harvardmodellen och i den andra texten, som har fler källor, används Oxfordmodellen.

Finns det vinster med att börja jobba klockan fyra?

Inledning

Vem drömmer inte om den perfekta arbetsron! Då tystnad och stillhet råder, då man kan höra sina egna tankar, då e-post, telefonsamtal och Facebook ligger nere eftersom alla andra sover. Vem skulle inte vilja slippa det röriga och bullriga kontoret när det är som värst, någon gång mellan kl 9 och 17?

I artikeln Why 4 a .m. is the most productive hour (Hilary Potkewitz, Wall Street Journal, 23/8 2016) presenteras ett antal personer som allra helst börjar arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Ett ställningstagande som förresten redan hade lanserats av Eghosa Aihie på internetplattformen Elite daily (17/3 2015) under rubriken 6 reasons to start your day before 6 am.

Källangivelse 1

Källangivelse 2

Bakgrund

Frågeställning

Finns det verkligen så stora vinster med att börja arbeta klockan fyra?

Genomgång

Förklaring 1

Artikelförfattaren Hilary Potkewitz påminner om att de allra flesta som stiger upp klockan fyra gör det eftersom de har jobb som kräver det. Hon nämner som exempel bönder, flygpersonal och brevbärare. Men hon har intervjuat ett antal personer som helt frivilligt börjar arbeta vid den tiden och som bestämt hävdar att det är just då som de fungerar allra bäst och är som mest produktiva. En av dem är Apples vd Tim Cook . Han ställer väckarklockan på 3:45 och brukar ändå vara den som lämnar jobbet sist. Genomgående för de ”morgonpigga” är, enligt Potkewitz, att de upplever att de tänker snabbare och klarare, att de lättare fattar beslut och helt enkelt är mer produktiva. De är inte störda av yttre faktorer som exempelvis sociala medier. Tystnaden gynnar dem.

Referatmarkering

Exempel

Referatmarkering

Förklaring 2

Förklaring 3

I detta har de fullt stöd av forskningschefen vid NeuroLeadership Institute, psykologen Josh Davis, som i samma artikel redogör för att det man gör under de tidiga morgontimmarna blir ”dramatiskt mer effektivt” än om man gör samma uppgifter senare under dagen då man har allt som distraherar runt ikring sig

Potkewitz fortsätter att ringa in de människor som föredrar att använda de tidiga morgnarna. Det visar sig att många som stiger upp så tidigt gör det för att hinna jogga, läsa tidningen eller gå på gym. Den 44-årige entreprenören Peter Shankman tar några gånger i veckan en löprunda på Manhattan på 15 kilometer. All trängsel är borta och även tankarna kan löpa fritt, menar han. Ytterligare en fördel med att vara ”early bird” är, enligt Shankman, att han hinner göra en omelett till frukost åt sin treåriga dotter. Han erkänner dock att han stupar i säng vid halv nio. Något som han ser på från den ljusa sidan: ”Jag är helt slut men på ett skönt sätt och jag har ingen energi kvar till att göra något dumt som t.ex. att sätta i mig en liter glass vid halv elva på kvällen.”

Ny källa

Förklaring 4

Förklaring 5

Även artikelförfattare Eghosa Aihie har beskrivit hur arbetet under tidiga morgontimmar minskar stress och oro under dagen. Han hinner planera dagens arbete och känner att han har bättre fokus. Mest njuter han som tävlingsmänniska av att han hinner förverkliga sina planer och drömmar medan konkurrenterna fortfarande sover. När han tänker på det får han en riktig adrenalinkick.

Bland vittnesmålen i Wall Street Journal finns dock några röster som beklagar att de inte hinner träffa sina vänner. Vännerna träffas på kvällarna, den som börjar jobba klockan 4 är för trött för kvällsumgänge och följden blir att kontakten med vänner går förlorad. En av de intervjuade medgav att han måste välja bort gemensam tid med sin fru som är nattuggla.

Avslutning

Diskussion kring resultaten

Även om de tidiga morgontimmarna är de mest kreativa så är de också ensamma. Så vad gör man av alla sina lysande idéer när man inte kan bolla dem med någon? Sms eller e-post till affärspartner och kollegor verkar orealistiskt. Inte många är redo att behöva ta ställning vare sig i stort eller smått vid den tiden på dygnet. Och det sociala livet och kontakten med

Referatmarkering

Exempel

Referatmarkering

Direkt citat

Referatmarkering

Referatmarkering

Egen värdering, egna tankar

Sammanfattning av förklaringar som kommit fram

vänner riskerar att dö ut om man har en annorlunda dygnsrytm. Det måste läggas i den negativa vågskålen.

Vidare är det är svårt att bortse från att de flesta intervjuade verkade vara lyckade företagsledare och chefer. Förmodligen passar också epitetet ”arbetsnarkoman” in på några av dem. De får det att se ut som att jobbstart vid fyra är det bästa receptet på framgång.

Så vad finns då att lägga i den positiva vågskålen? Jo tillfredsställelsen av att känna sig kreativ, att kunna låta tankeverksamheten flöda i lugn och ro och att kunna träna på gym eller springa löparrundan innan alla andra har vaknat till liv och skapar trängsel. Det som väger tyngst är ändå de rön som psykologen och forskaren Josh Davis kommit fram till. Nämligen att det man gör under de tidiga morgontimmarna blir ”dramatiskt mer effektivt” än om man gör samma uppgifter senare under dagen.

Slutsats

Svar på frågeställning

Sammanfattningsvis måste konstateras att vågskålen med resultat som talar för tidiga arbetspass är tung. Men inte förrän man själv har provat vet man om vinsterna är så stora som det har beskrivits. Till dess får vi förlita oss på dem som garanterar oss en effektiv och njutbar morgon på jobbet vid fyratiden.

Bakgrund

Frågeställning

Är det sant att övergången till sommartid skördar liv?

Inledning

Sista söndagen i mars går vi över till sommartid. Detta innebär att vi flyttar fram våra klockor en timme, från klockan 02.00 till 03.00. Resultatet blir mörkare morgnar och ljusare kvällar. Syftet med sommartid är att utnyttja dygnets ljusa timmar på ett bättre sätt. Men många anser att tidsomställningen är en dålig idé – dels för att det är besvärligt att ställa om klockor, dels för att vi blir trötta då omställningen resulterar i en kortare natt. Vissa hävdar till och med att omställningen kan medföra allvarliga hälsorisker. Vad säger egent ligen vetenskapen – kan vår övergång till sommartid rent av vara farlig?

Genomgång

Förklaring 1

Om risken för hjärtinfarkt

Källan redovisas i fotnot

Vi är många som känner oss lite trötta de första dagarna efter att vi ställt om till sommartid. Och det finns vetenskapliga studier som visar att risken för vissa allvarliga hjärtkärlsjukdomar ökar i samband med övergången till sommartid. En finsk studie (1) som publicerades 2016 visade att risken för stroke, det vill säga hjärnblödning eller hjärninfarkt, var åtta procent högre ett par dagar efter övergången till sommartid. Men efter det var risken för stroke inte förhöjd.

Vissa grupper verkade vara särskilt känsliga för tidsomställningen. Bland annat hade personer över 65 år 20 procent högre risk att drabbas av stroke i samband med övergången till sommartid.

Förklaring 2

Om risken för hjärtinfarkt

Förklaring 3

Om risken för hjärtinfarkt

En svensk studie (2) från 2008 som publicerades i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine visade att risken för hjärtinfarkt var signifikant högre än normalt de tre första dagarna efter övergången till sommartid. På motsvarande sätt visade studien att risken för hjärtinfarkt minskade i samband med tillbakagången till vintertid. Denna minskning var dock mindre än den ökning som sågs vid övergången till sommartid. Sambanden tros bero på att övergången stör vår dygnsrytm. Tidigare studier har visat att risken för hjärtkärlsjukdom ökar om vår dygnsrytm störs, till exempel om vi har ett roterande skiftarbete (3).

Förklaring 4

Om ljusets positiva betydelse

Förklaring 5

Högre risk för trafikolyckor är inte bevisad

Men det finns också positiva aspekter av sommartiden eftersom den innebär att vi får flera ljusa timmar på eftermiddagen och kvällen. Det kan till exempel vara fördelaktigt för oss som jobbar inomhus under de ljusaste timmarna på dygnet.

Lagom mycket solljus ökar vårt välbefinnande och gör så att vår hud kan tillverka D-vitamin som kroppen behöver. Ljusa kvällar verkar dessutom leda till mer utomhusaktivitet, vilket kan vara bra för hälsan. Ljuset ökar också vår benägenhet att shoppa, vilket handeln naturligtvis ser som något positivt.

Förespråkare för sommartid hänvisar också till att ljusare kvällar resulterar i färre trafikolyckor. Samtidigt finns det vissa studier som kopplat övergången till sommartid till ett ökat antal trafikolyckor – förmodligen som ett resultat av trötta bilförare. En svensk studie (4) som undersökte detta samband kunde dock inte påvisa en betydande ökning av antal trafikolyckor i samband med övergången till sommartid.

Slutsats

Svar på frågeställningen

I det här fallet finns det både negativa och positiva resultat att redovisa.

Egen tolkning av resultaten

Källförteckning enligt

Oxfordmodellen

Ja, övergången till sommartid innebär faktiskt en förhöjd risk för vissa allvarliga tillstånd som stroke och hjärtinfarkt. Samtidigt finns det positiva effekter av sommartid eftersom det ger upphov till ljusare kvällar. Ett sätt att både undvika de negativa effekterna av övergången och dra nytta av sommartidens positiva effekter skulle vara att ha sommartid året runt. Det finns dock vissa experter som anser att vintertiden också behövs eftersom just morgonljus är viktigt både för hälsan och för att minska risken för trafikolyckor.

Emma Frans (SvD 2017-03-17)

Referenser

1. Sipilä, Jussi OT, et al. ”Changes in ischemic stroke occurrence following daylight saving time transitions.” Sleep Medicine 27 (2016): 20­24.

2. Janszky, Imre, and Rickard Ljung. ”Shifts to and from daylight saving time and incidence of myocardial infarction.” New England Journal of Medicine 359.18 (2008): 1966–1968.

3. Kecklund, Göran, and John Axelsson. ”Health consequences of shift work and insufficient sleep.” BMJ 355 (2016): i5210.

4. Lambe, Mats, and Peter Cummings. ”The shift to and from daylight savings time and motor vehicle crashes.” Accident Analysis & Prevention 32.4 (2000): 609–611.

Skriv eget PM!

För fler genomgångar av hur du kan skriva kortare utredande text

se kap. 2 s. 94, kap. 5 s. 304, kap. 7 s. 430.

Några vanliga verb i vetenskapliga texter:

basera sig på grunda sig på, bygga på

belysa förklara, göra tydligt

dra en slutsats komma fram till, se ett resultat

framgå synas, visa sig, bli klart

hävda bestämt påstå

innebära betyda, medföra

jämföra se likheter och skillnader mellan två eller flera saker kartlägga beskriva, utforska systematiskt

känneteckna vara typiskt för

redogöra för lägga fram fakta, presentera information redovisa redogöra, rapportera

resonera utveckla tankegång, tänka över

utgöra vara, bestå av, innebära

värdera bedöma, ”sätta betyg på”

Öva vidare: Extra ordövningar Ord i vetenskaplig text

Se också: En svensk akademisk ordlista www.spraakbanken.gu.se

Tala

Att tala inför publik är en gammal konst. Retoriken – talandets konst – började studeras redan för flera tusen år sedan. Alla politiker vet att retoriken är viktig för att övertyga lyssnarna och vinna deras förtroende. Winston Churchill, John F. Kennedy och Martin Luther King är exempel på goda talare. Även du kommer långt om du känner till några retoriska knep.

Förbered dig noga hemma. Ett oförberett muntligt framförande blir sällan bra. Tänk igenom dispositionen, alltså ordningen på det du tänker säga. Du kan skriva ned hela presentationen för dig själv om du vill, men när du står framför dina åhörare ska du tala fritt med hjälp av stödord och kanske några korta inledande fraser som du har på ett papper som stöd. En talare som bara läser ur sin nedskrivna text har misslyckats. Det blir svårt att följa med och förstå vad talaren säger. Tänk också på att tala högt och lagom fort.

Ögonkontakten med åhörarna är bland det viktigaste. I ett klassrum går det bra att se på alla åhörare. Alla är lika viktiga; se på alla och absolut inte bara på en person (t.ex. på läraren).

Miner och gester är viktiga. Det blir tråkigt att titta på en talare som står alldeles stilla och har samma ansiktsuttryck hela tiden. Gör talet levande genom att använda ditt kroppsspråk. Tala med ögon, händer och kropp!

Inledningen

Det är här du ska fånga lyssnarnas intresse och presentera ditt ämne. Det är ofta effektivt att inleda med en fråga för att lyssnarna ska känna sig delaktiga. ”Har ni någonsin tänkt på … ?”, ”Har ni hört talas om … ?”

Mitten

Det är viktigt att ha en röd tråd, d.v.s. att presentationen hänger ihop och att en sak följer naturligt på en annan.

Tänk på att knyta ihop dina idéer och precis som när du skriver kan du använda ord som exempelvis, tvärtom och däremot. Se sambandsord s. 14.

Avslutningen

Summera. I ett argumenterande tal kan du sammanfatta dina argument. Dra en slutsats. Ibland passar det att låta åhörarna ställa frågor mot slutet.

Du ska visa åhörarna att du börjar närma dig slutet. Undvik plötsliga, oväntade slut. Använd sammanfattningsvis, till sist, slutligen skulle jag vilja …

Avsluta inte med ”Det var allt”, ”Nu är det slut” eller liknande.

Tekniska hjälpmedel

Ofta är det tydligare och trevligare om man får se några bilder under presentationen. Du använder kanske Power Point eller något annat hjälpmedel. Tänk på att bilderna inte får bli för många och de får inte dominera eller ta över presentationen.

MYTOMSPUNNA PLATSER OCH PERSONER KAPITEL

föremål, -et; pl. ~ sak, ting vara föremål för vår fantasi vara den som alla fantiserar kring mytomspunnen med myter kring sig, någon/något det finns myter kring anknyta till (-knyter, -knöt, -knutit) förknippa med, koppla till, referera till uppstå (-står, -stod, -stått) börja, komma till, födas

Vad är en myt?

Ordet myt kommer från grekiskans my’thos som betyder tal, ord, saga. En religiös myt handlar om världens skapelse och undergång, om de första människorna på jorden och annat som människor alltid funderar över. Mytologi är läran om ett folks gudasagor, t.ex. om gudarna i det gamla Mesopotamien, Grekland eller Inkariket.

Vi använder också ordet myt då vi talar om platser och personer. Några exempel är pyramiderna i Egypten som blivit föremål för vår fantasi och därigenom har det skapats myter kring dem. Nelson Mandelas fantastiska och ovanliga liv har gjort honom mytomspunnen och myterna om livet ombord på det sjunkande skeppet Titanic är många. ”Den blonda svenska flickan” är en myt som länge funnits utomlands.

Myterna finns någonstans i ett gränsland mellan sanning och lögn. De ger näring åt vår fantasi och ger oss symboler som vi kan anknyta verkligheten till. Myter uppstår ofta då framgångsrika berömda människor dör plötsligt. J F Kennedy, Marilyn Monroe, Elvis Presley och Michael Jackson är några exempel.

Ett annat tydligt och nutida exempel på hur en myt uppstår ur ond, bråd död är historien om prinsessan Diana. Hon var bara 19 år gammal när hon gifte sig med prins Charles. Äktenskapet beskrivs som stormigt och kaotiskt. Och eftersom ett olyckligt äktenskap är mer intressant för skvaller tidningar än ett lyckligt, dröjde det inte länge förrän hon var världens mest fotograferade person. Det hör också till ovanligheterna att kungligheter skiljer sig så därför blev deras skilsmässa ett välkommet tillskott för skvallerjournalistiken och för s.k. paparazzifotografer.

Efter skilsmässan från prins Charles hade Diana en kärleksaffär med Dodi Al Fayed, som var son till en stenrik affärsman. Hon och Dodi omkom när deras stora Mercedes fick sladd och körde in i en tunnelvägg i Paris. De var av allt att döma jagade av fotografer och körde mycket snabbt. Genom paparazzi föddes myten om henne och kanske var det de som dödade henne genom att jaga henne och orsaka bilolyckan.

Mystiken kring olyckan är stor och den är föremål för människors fantasier. Var bilen manipulerad? Låg den kungliga familjen bakom? Hade hon blivit för populär? Låg rentav Al Fayeds släkt bakom? Var de emot att de träffades?

Diana blandade sig inte i politiken men hon blandade sig med folket och lyssnade på de arbetslösa och utstötta. Hon var folkets prinsessa. Liksom en sagoprinsessa hade hon rikedom och skönhet. Men hon hade också lidit och nu drabbades hon dessutom av en dramatisk död. Allt var som upplagt för dyrkan och myten började växa.

Diana var namnet på romarnas jaktgudinna. Tiden efter sin död dyrkades Diana som en gudinna och människor gick ut på gatan och grät tillsammans. Varannan människa på jorden följde hennes begravning på TV. Hur blev det så stort? Hur uppstod fenomenet Diana? Kanske har vi alla ett stort behov av dyrkan och var det kanske så att prinsessan Diana kunde fylla det behovet hos många människor? Att det var så stod tämligen klart vid hennes död den 31 augusti 1997.

Monika Åström

Förstod du?

1. Varför blev just prinsessan Diana offer för skvallerjournalistik och paparazzifotografer?

2. Vilka myter har uppstått kring bilolyckan?

3. Vilket behov hos människor kunde Diana fylla?

nutida modern, från vår egen tid skvall/er, -ret; pl. ~ prat om andra människor, rykten, förtal dröja, dröjer ta tid tillskott, -et; pl. ~ bidrag, förstärkning paparazzi journalister och fotografer som jagar sensationer stenrik enormt rik omkomma (-kommer, -kom, -kommit) förolyckas, dö i en olycka

sladd, -en; -ar få sladd med bilen, halka åt sidan, glida på sned av allt att döma enligt de uppgifter vi har, såvitt vi vet föremål för vara föremål för människors fantasier = vara den som människor fantiserar om utstött utkastad i världen, utestängd från normalt liv som upplagt för som om det var förberett, som om det var planerat att bli

dyrkan (en) beundran, hängivenhet, kult

dyrka, dyrkar avguda, älska, starkt beundra

fenomen, -et; pl. ~ företeelse, märklig händelse

tämligen ganska, rätt så

blott (vanligast i best form blotta) enbart, endast, bara belägen placerad, lokaliserad tillägna, tillägnar göra för någon, ge som hyllning ytterligare mera, dessutom trolsk overklig, förtrollande välgörenhet, -en bistånd, hjälp till fattiga förekomma (-kommer, -kom, -kommit) finnas, visas

Mytomspunna platser

Många är de mytomspunna platserna i världen. Vackra, mystiska, historiska platser vars blotta namn får människor att drömma, längta och fantisera. Machu Picchu i Peru är en sådan plats. Staden byggdes på 1400-talet av inkafolket och hölls hemlig fram till 1911. Besökare berättar om stenstaden belägen högt över molnen på 2 400 meters höjd och som ser ut som om den har rest sig direkt ur berget.

En annan mytomspunnen plats på en annan kontinent är Angkor i Kambodja. Här levde khmererna från slutet av 800-talet e Kr. Det största templet Angkor Wat byggdes på 1100-talet tillägnad en hinduisk gud. Men där finns ytterligare ett hundratal mindre tempel i området, på trolska, stilla platser i djungeln.

Även mindre platser kan bli kända och mytomspunna. De flesta besökare i Rom hamnar förr eller senare framför den stora fontänen Fontana di Trevi. Enligt traditionen ska den som någon gång vill tillbaka till Rom ställa sig med ryggen mot Fontana di Trevi och över vänster axel kasta ner ett mynt i vattnet. Fontänen rensas varje dag av en välgörenhetsorganisation som brukar få ihop drygt 20 000 kronor per dag. Pengar som sedan används till behövande.

Filmer skapar ofta mytomspunna platser. Golden Gate-bron i San Francisco, USA, förekommer i många filmer och har blivit en av världens mest berömda och mest besökta broar.

Machu Picchu, Peru

Mona Lisa – gåtfull, omsvärmad

Porträttet av Mona Lisa målades mellan 1502 och 1506 av konstnären Leonardo da Vinci. Trots att hon nu är mer än 500 år gammal är hon mer omsvärmad än någonsin. Porträttet hänger i Louvren, ett konstmuseum i Paris, som varje år besöks av miljontals människor. Tidigare hängde Mona Lisa i ett litet rum. Många fick bara se en skymt av henne. Det var nämligen alltid kö framför tavlan och det fanns besökare som inte orkade köa i timmar utan gav upp. Det gällde att härda ut och vänta tålmodigt och det första som slog besökaren var att tavlan är så liten. Naturligtvis fanns det vakter kring tavlan som såg till att allt gick rätt till. För att det inte ska bli så långa köer hänger porträttet nu högt upp i en mycket större sal.

Porträttet av Mona Lisa kallas även för ”La Gioconda”. Det beror på att många konsthistoriker anser att modellen till tavlan var den 25-åriga Lisa från Neapel som var gift med köpmannen Francesco del Giocondo. Hon var mycket vacker och kom från en fattig familj. Men ingen vet med säkerhet vem som har suttit modell för tavlan.

I 500 år har människor fascinerats av Mona Lisas leende. Inget annat porträtt har diskuterats så mycket. Hennes leende har bland annat kallats gåtfullt, överlägset, behagfullt och gudomligt. Man har sagt att hon log med stängd mun för att hon hade dåliga tänder. En annan tanke är att hon bar på en eller annan hemlighet. Var hennes hemlighet den att hon väntar ett barn? Ler hon för att hon är förälskad?

Man har också spekulerat i Leonardo da Vincis sexuella läggning. Var han homosexuell? Är Mona Lisa kanske en ung man som klätt ut sig till kvinna? Är det förklaringen till det gåtfulla leendet?

Nyligen förklarade två franska läkare att Mona Lisa varit förlamad på högra sidan av kroppen. Som belägg för den teorin anför de att hennes högra hand ligger som förlamad ovanpå den vänstra. Det skulle vara en förklaring till varför hennes leende är lite snett.

Forskare har också undersökt resterna av den kvinna som de ansåg var Mona Lisa. De fann då att hennes tänder var överdragna med kvicksilver. Det användes som botemedel mot könssjukdomen syfilis. Det styrker i så fall teorin att Mona Lisa ler med stängd mun för att dölja sina dåliga tänder.

Den franske kungen Frans I köpte tavlan av Leonardo da Vinci. Men många italienare hävdar att kungen stal den och vill att Frankrike ska lämna tillbaka den till Italien. Varje gång Italien och Frankrike blir oeniga i det europeiska samarbetet dyker också den striden upp

omsvärmad populär, älskad skymt, -en; -ar glimt, snabb titt ge upp (ger, gav, givit) backa, inse att det inte går

härda ut, härdar ut klara av, orka, hålla ut tålmodigt med mycket tålamod, utan att ge upp

slå (slår, slog, slagit) här: plötsligt förstå, plötsligt inse, frappera se till (ser, såg, sett) vaka över, vakta, kontrollera

anse (-ser, -såg, -sett) tycka, ha en åsikt fascineras (av) fängslas av, förtrollas av, tjusas av gåtfull full av gåtor, hemlighetsfull, mystisk behagfull charmfull, behaglig spekulera i/om, spekulerar fundera över, fantisera kring läggning, -en; -ar karaktär, natur, personlighet förlamad paralyserad, orörlig belägg, -et; pl. ~ bevis, stöd anföra (-för, -förde, -fört) säga, uppge botemed/el, -let, pl. ~ bot, medicin styrka, styrker stödja, bekräfta

dölja (döljer, dolde, dolt) gömma, hålla undan

hävda, hävdar påstå, betona, insistera oenig inte överens, med skilda åsikter dyka upp (dyker, dök, dykt) komma in i bilden, komma fram

ständigt alltid, jämt, hela tiden själfull djup, rik på känsla spinna (spinner, spann, spunnit) här: fantisera, skapa outsagd som inte sagts, som ligger i luften

lär (hjälpverb) ska, torde, det lär vi nog aldrig få veta = det får vi nog aldrig veta

En alldeles vanlig lugn dag i Louvren år 1911 promenerade italienaren Vincenzo Perugia lugnt genom de stora salarna, tog ner tavlan, slog in den i tidningspapper och promenerade lika lugnt ut igen. I två år var väggen i museet tom tills man en dag hittade den eftersökta bilden på ett hotellrum i Florens. Numera är Mona Lisa ständigt omgiven av vakter. Många män har förälskat sig i hennes skönhet och hennes själfulla leende och under alla år har hon fått ta emot kärleksbrev. Det sägs att kejsar Napoleon var så förtjust i tavlan att han lät den hänga i sitt sovrum. Myter spinns runt det gåtfulla och outsagda och vad som egent ligen döljer sig bakom Mona Lisas leende lär vi aldrig få veta.

Monika Åström

Förstod du?

1. Var finns målningen av Mona Lisa?

2. Varför kallas Mona Lisa också La Gioconda?

3. Man har spekulerat mycket om hennes leende. I texten hittar du fem teorier. Vilka?

4. Vad handlar striden mellan Italien och Frankrike om?

5. I två år var väggen på museet tom. Varför?

6. Vad innebär ”myter spinns runt det gåtfulla”?

Tillbaka till texten

A Ordövning

Välj bland orden i rutan och skriv in rätt form av ordet i meningarna.

anknyta fenomen läggning belägen föremål oenig belägg ge upp outsagt botemedel gåtfull spekulera dyka upp härda ut tillskott dyrkan hävda uppstå fascineras (av) förekomma

1. De som besökt Machu Picchu berättar om en stenstad högt över molnen.

2. En myt uppstår ur det som är

3. De som inte orkar köa framför tavlan

4. Det gäller att om man ska komma fram till tavlan.

5. I alla tider har människor av Mona Lisas leende.

6. Hennes leende är .

7. Man har också i Leonardo da Vincis sexuella .

8. Några forskare anser att Mona Lisa varit förlamad och som för detta anför de att hennes högra hand vilar tungt på den vänstra.

9. I Italien man att Frankrike stulit tavlan från dem.

10. När Italien och Frankrike blir om andra saker också striden om tavlan upp.

11. Kvicksilver användes som mot syfilis.

12. Allt prinsessan Diana gjorde var ett välkommet för skvallerpressen.

13. Bilolyckan är för människors fantasier.

14. Att så många sörjde Diana efter olyckan var ett som många funderade över.

15. En myt ofta då berömda människor dör plötsligt.

16. Ibland behöver vi vår egen verklighet till gamla myter för att förstå den bättre.

17. Kanske fyllde Diana vårt behov av

18. Golden Gate ­bron i många filmer.

B Lucktext

Försök först lista ut vilket ord som saknas i luckan och skriv in det. Om det är för svårt, får du hjälp med tre alternativ i rutan efter texten.

Myter (1) ofta då berömda personer plötsligt dör. Ett exempel är prinsessan Diana

som omkom i en bilolycka. Historien om hennes liv hade länge varit ett (2) för

journalister och fotografer. Det (3) inte länge förrän hon var världens mest fotograferade person. Hennes bilolycka har länge varit (4) för människors fantasier.

Den orsakades av allt att (5) av hög hastighet, vilken i sin tur orsakades av att fotografer jagade bilen. Varför började människor (6) prinsessan Diana? Kanske för att hon närmade sig de vanliga människorna, de små i samhället och även de (7)

En annan mytomspunnen person är den kvinna som suttit modell för porträttet av Mona Lisa. Om man vill se tavlan måste man vara beredd på att köa i timmar för att se en (8) av henne. Stölder har förekommit, så tavlan är (9) omgiven av vakter.

Det har spekulerats mycket kring hennes leende. En vanlig teori är att hon ler med stängd mun eftersom hon har dåliga tänder. (10) för den teorin har forskarna fått då de undersökte resterna av den kvinna som de ansåg vara Mona Lisa och fann att hennes tänder var (11) med kvicksilver. Myter ger näring åt vår fantasi och ger oss symboler som vi kan (12) verkligheten till.

1 sker inleder uppstår 7 jordnära utstötta själfulla

Kap 1.1

2 tillskott belägg botemedel

8 skymt blick titt

3 dröjde varade tog

9 skamligt skäligt ständigt

4 föremål sak orsak

10 belägg läggning tillskott

Vilket ord passar bäst? Vad betyder orden? Skriv orden

5 tro döma säga

11 överdragna återfunna omspunna

6 dyrka skvallra styrka 12 hänga upp anlägga anknyta

C Motsatser

I vänstra spalten finns ord från texten. Para ihop dessa med en motsats.

1. dyrkad A. ålderdomlig

2. ge upp B. då och då

3. gåtfull C. avskydd

4. dölja D. överleva

5. ständigt E. lätt att förstå

6. nutida F. visa fram

7. omkomma G. härda ut

D Sök efter uttryck

Sök i texten efter följande uttryck:

1. Ett tydligt exempel på hur en myt uppstår ur

är myten om prinsessan Diana. (en hastig hemsk död)

2. De var jagade av fotografer och körde mycket snabbt. (enligt de uppgifter vi har)

3. En annan tanke är att Mona Lisa bar på hemlighet. (några olika hemligheter)

E Två verb som anger tid: dröja och vara

”Det dröjde inte länge förrän hon var världens mest fotograferade person.”

(Det tog inte lång tid förrän hon var världens mest fotograferade person.)

Dröja betyder låta vänta på sig, vara sen.

Exempel:

Våren dröjer i år.

Det dröjde en stund innan han kom.

Dröja betyder också skjuta upp, vänta till senare.

Exempel:

Vi tänker dröja lite med att skaffa barn.

Det dröjde inte länge… (Det tog inte lång tid…)

Vara betyder förbli, bestå, fortsätta, pågå.

Exempel:

Våren varade länge det året så sommaren lät vänta på sig. Äktenskapet varade inte länge. (Det blev inte långvarigt.)

Fyll i dröja eller vara. Böj verben om det behövs!

1. Det alltid länge innan han svarar på mina mejl.

2. Vår vänskap i fem år.

3. Det ett år till innan vägen är klar för trafik.

4. Det var kul så länge det

5. Jag förstår inte varför hon . Hon skulle ha varit här för en kvart sedan.

6. De var förälskade när de gifte sig, men det inte länge förrän de förstod att de inte kunde leva ihop. Deras äktenskap i två år.

7. Det lite innan maten är klar så ni kan leka en stund till.

Ordbildning

A Läs om sammansättningar och avledningar på s. 13

Orden nedan är exempel på de två sätten att bilda ord. Vilka av orden är sammansättningar och vilka av orden är avledningar?

skönhet

kokhet

fängelsedom

fattigdom

B Hur många stammar har orden?

1. kattmatsburk

2. lågprisvaruhus

3. solrosfröoljepress

C Adjektiv på -rik

”Myter uppstår då framgångsrika berömda människor dör plötsligt.”

Bilda adjektiv på samma sätt med substantiv + rik.

1. område med många barn ett område

2. resa med många händelser en resa

3. man med stort inflytande en man

4. person som talar med många ord en person

5. berättelse med mycket fantasi en berättelse

6. frukt med många nyttiga vitaminer en frukt

D Adjektiv på -full

”Är det förklaringen till det gåtfulla leendet?”

”Många män har förälskat sig i hennes själfulla leende.”

Bilda adjektiv på samma sätt med substantiv + full.

1. med mycket kraft

2. med mycket kärlek

3. med stor effekt

4. med mycket omsorg

5. med många tankar

6. med mening E Förstärkande prefix

”Han var son till en stenrik affärsman.”

(Han var son till en oerhört rik affärsman.)

”sten-” är ett förstärkande prefix, t.ex. vara stendöv, vara stentuff, vara stendum, ha stenkoll

Andra förstärkande prefix: hyper-, super-, jätte-, kanon-, ur-, topp-, toppen-, ultra-, storm-, svin-, ap-, skit-.

Vilket/vilka prefix passar som förstärkning här?

hastighet gräla tjej kallt nervös modern fin trivas tråkig god konservativ komisk

jobbig kul

Öva mer på prefix och suffix:

Välj rätt prefix Skriv prefixet som saknas

Välj rätt suffix Skriv suffixet som saknas

”Kung” Kristina – mystisk och modig

Om drottning Kristina har man sagt de mest skiftande saker. Någon enstämmig uppfattning om henne är svår att finna. Hon beskrivs antingen som klok, behärskad och allvarlig eller som nyckfull, grym och lättsinnig. Men hon framstår alltid som lika majestätisk och mystisk. Det har sagts om henne att hon var den bästa jägaren, att hon behärskade många språk, att hon älskade kultur, att hon var en ful kvinna med mansröst, att hon bar manliga kläder, att det tog en kvart för henne att klä på sig medan påklädning av andra kvinnor av hennes klass oftast försiggick i timmar, och att hon behövde sova endast tre timmar per natt.

Myterna om henne började spinnas redan när hon var liten flicka. Hennes far var kung Gustav II Adolf. Han och hans hustru hade redan fått två barn som båda dött som små och när det tredje skulle födas hoppades alla på en pojke. När barnet visade sig vara en flicka gav kungen order om att hon i alla fall skulle uppfostras som en pojke.

År 1630 ingrep Gustav II Adolf i det s.k. trettioåriga kriget som pågick i Europa. Han kämpade för protestantismen och stupade 1632. Kristina var då endast sex år gammal. En förmyndare utsågs till att ta hand om Sverige tills hon blev myndig, men redan som barn fick hon sitta med då regeringen fattade sina beslut. Hon växte upp på Stockholms slott och det var tidigt uppenbart för alla att hon var ovanligt begåvad. Sex timmar varje förmiddag hade hon lektioner i matematik, historia, religion och filosofi. Främmande språk lärde hon sig mycket snabbt. Innan hon fyllde tolv år kunde hon konversera på grekiska, latin, franska och tyska. Hon var totalt ointresserad av vad flickor brukade göra men lärde sig tidigt att rida, jaga och fäktas. När hennes kropp utvecklades fick hon många manliga drag och hon gjorde heller inget för att se mer kvinnlig ut. Det sägs exempelvis att hon för det mesta gick omkring i herrskor. Människor var förvånade över att hon kunde ha en så fin hy bara genom att använda vatten. Krämer och parfymer var inget för henne. Hon blev som en pojke och det var något som omgivningen tidigt förundrade sig över. Naturligtvis var hon mycket präglad av sin uppfostran och uppväxten spelade antagligen en stor roll för hur hon skulle komma att forma sitt liv. Hon lärde sig tidigt att fatta egna beslut. Den unga flickan uppfostrades till att bli kung!

Vid 18 års ålder var det dags för Kristina att börja styra landet och det skulle inte dröja länge förrän hon visade upp en stark egen vilja och fattade viktiga politiska beslut. Men hon ägnade sig inte ensidigt

skiftande olika, växlande enstämmig som tycker lika, utan undantag

behärskad lugn, kontrollerad

nyckfull med skiftande humör, lynnig, kapriciös

lättsinnig bekymmerslös, som tar för lätt på saker

behärska, behärskar kunna, vara insatt i

försiggå (-går, -gick, -gått) pågå, hålla på, äga rum

spinna (spinner, spann, spunnit) fantisera, skapa

ingripa (-griper, -grep, -gripit) blanda sig i, göra en insats

pågå (-går, -gick, -gått) hålla på, vara, äga rum

stupa, stupar dö i krig förmyndare, -n; pl. ~ vårdnadshavare, beskyddare utse (-ser, -såg, -sett) välja, utnämna myndig som uppnått myndighetsålder (i Sverige 18 år)

uppenbart tydligt, självklart begåvad intelligent drag, -et; pl. ~ kännetecken, egenskap omgivning, -en; -ar människor i närheten

förundra sig över, förundrar bli förvånad över, stå frågande inför präglad (av) formad av, påverkad av, färgad av dröja, dröjer ta tid ägna sig åt, ägnar syssla med, hålla på med ensidig begränsad, visa bara en sida/ en sak

mångsidig begåvad på många sätt, som sysslar med många saker begränsad trång, avgränsad, inskränkt inleda (-leder, -ledde, -lett) börja ansenlig stor, betydande givetvis naturligtvis, självklart innehav, -et; pl. ~ förråd hov, -et; pl. ~ kungafamiljen, platsen där de bor och personer som sköter hovet

anlända, anländer komma fram, nå resans mål dra på sig (drar, drog, dragit) råka ut för, bli smittad av avlida (-lider, -led, -lidit) dö förknippa (med), förknippar koppla ihop med, associera med

åt politik. Hon var tvärtom mycket mångsidig och ägnade sig med ovanligt stort intresse åt konst och filosofi. Men de filosofiska samtalen i Sverige kändes för begränsade och därför inledde hon kontakter med länderna på kontinenten. Lärda män från hela Europa kallades till Stockholm. Kristina älskade böcker och konstverk. En del böcker köpte hon men en del togs som krigsbyte av svenska soldater i kriget. Hon hade därför en ansenlig boksamling. Hennes besökare hade givetvis böcker med sig, vilket gjorde att innehavet snart växte till ett stort bibliotek. Hon älskade att konversera med de författare och vetenskapsmän som gästade hovet. En iskall vinter anlände den franske filosofen René Descartes. Han trivdes bra i drottningens sällskap, men han trivdes inte lika bra i Sverige. Han menade att människors tankar frös till is i detta kalla land. Även rummen i slottet var kalla och dragiga och efter fyra månader drog han på sig lunginflammation och avled. De som mötte Kristina vid denna tid har beskrivit att hon var liten till växten och hade löst hängande hår. Klädseln var manlig och trots att hon var liten förknippade man henne med styrka och auktoritet.

Drottning Kristina lyssnar till en föreläsning i geometri av Descartes. Vid hennes bord ses prinsen av Condé, Elisabeth av Bayern, prinsessan Palatine samt R. P. Mersenne. I bakgrunden kyrkliga och adliga dignitärer. Olja på linneduk, 1700­talet.

Hon bestämde sig på ett tidigt stadium för att inte gifta sig och försökte genomdriva att en kusin skulle bli hennes tronföljare. Det var ett beslut som väckte bestörtning och som nittonåring var hon tvungen att försvara sig i riksdagen och hon sa då:

”Det är omöjligt för mig att gifta mig. Skälen till det tiger jag med. Men mitt sinne är inte sådant. Jag har bett flitigt till Gud att jag måtte få det sinnet, men jag har aldrig kunnat få det.”

Det har spekulerats mycket i vad som ligger bakom de orden. Hon hade gärna manliga vänner men vägrade bestämt att gifta sig. Var det så viktigt för henne att få bestämma själv utan att behöva träda tillbaka för en man eller ta råd av en?

Det skulle man kunna tro när man läser vad hon själv skrivit: ”Vilket brott har kvinnokönet begått för att dömas till den hårda nödvändighet som består i att vara instängd hela livet antingen som fånge eller som slav? Jag kallar nunnorna fångar och de gifta kvinnorna slavar.”

Mitt i allt detta, som lindrigt sagt bekymrade landet, började Kristina längta bort från Sverige som kändes trångt och tråkigt. Hon längtade efter vidsynthet , konst och intellektuella människor. Hon älskade Italien men hon visste ju att där skulle de inte ta emot en protestant. Enda sättet att bli accepterad skulle vara att konvertera till katolicismen.

Hon hade umgåtts med många katoliker och påverkats av dem. Hon tyckte om de katolska ritualerna och ceremonierna.

Det fullkomligt osannolika skedde. Drottning Kristina – dotter till Gustav II Adolf som hade offrat sitt liv för protestantismen i trettioåriga kriget – konverterade till katolicismen. Att övergå till katolicismen var brottsligt på den tiden och straffades med landsförvisning och hon insåg naturligtvis att hon skulle bli tvungen att lämna sitt land. Innan hon genomförde religionsbytet var det nödvändigt att abdikera och 1654 avsade hon sig tronen på Uppsala slott. Hon var då 27 år gammal. Samtidigt överlämnade hon makten till sin kusin Karl X Gustav som kröntes samma dag. När Kristina själv lyfte kronan av sitt huvud sa hon att det var hälsoskäl som tvingade henne att lämna landet. Hon sa alltså inte ett ord om sin längtan efter katolicismen.

Myterna började spinnas kring henne och det spekulerades i varför hon handlade som hon gjorde. Hade hon påverkats av alla de franska och italienska lärda män hon hade träffat? Var det viktigt för henne att frigöra sig från sin låsta roll i ”ankdammen” Sverige för att kunna fara till Rom? Kanske var det så att det passade henne att spela hjälte och ge upp allt för sin tros skull? Eller var det helt enkelt så att hon, som ända sedan barnsben uppfostrats till kung, nu ville bli kvinna?

genomdriva (-driver, -drev, -drivit) tvinga fram, få igenom, tronföljare, -n; pl. ~ den person som ska bli kung/drottning bestörtning, -en; -ar häpnad, förskräckelse

skäl, -et; pl. ~ orsak, anledning sinne, -t; -n själ, psyke, förnuft, förstånd spekulera om, spekulerar fundera över, fantisera kring

träda tillbaka, (träder, trädde, trätt) gå tillbaka, backa begå (brott) (-går, -gick, -gått) göra nödvändighet, -en omständighet, villkor, ”ett måste”

bestå (i) (-står, -stod, -stått) innebära, utgöras av lindrigt sagt minst sagt, sagt utan överdrift vidsynthet, -en förståelse, tolerans, utan fördomar konvertera, konverterar byta religion umgås (-gås, -gicks, -gåtts) träffas, vara tillsammans, besöka påverka, påverkar inverka på, göra intryck på fullkomligt helt, totalt osannolik otrolig, otänkbar landsförvisning, -en; -ar ett straff som innebär att man måste lämna sitt land, expatriering inse (-ser, -såg, -sett) förstå, begripa genomföra (-för, -förde, -fört) utföra, sluföra abdikera, abdikerar avsäga sig tronen, avgå avsäga sig (-säger, -sa, -sagt) avstå från, tacka nej till tronen kungamakten kröna, kröner sätta kronan på någon spinna (spinner, spann, spunnit) skapa, fantisera spekulera (i), spekulerar fundera över, fantisera kring frigöra sig (-gör, -gjorde, -gjort) göra sig oberoende av, befria sig

Takmålning i drottning Kristinas rum i Corsinipalatset, Rom.

Myten berättar att Kristina kastade sig upp på sin häst och red iväg söderut. Bara ett fåtal av hennes tjänstefolk red med henne. De andra färdades med båt som även fraktade mycket rikedom i form av konstverk och böcker. När hon passerat Sveriges gräns och nått Danmark lär hon ha hurrat för sin frihet, klippt av sig håret och klätt sig i manskläder.

Det var på vägen mot Rom, närmare bestämt i Bryssel, som Kristina vid 29 års ålder blev katolik. Hela resan ned genom Europa kom att ta ett och ett halvt år. Hon stannade i flera länder och hyllades fortfarande som drottning. När hon red in i Rom på en vit häst möttes hon av folkets jubel. Man sköt med kanoner och blåste i trumpeter hela vägen fram till Sixtinska kapellet, där påven väntade. De första nätterna var hon som första kvinna någonsin påvens gäst i Vatikanen. I Rom fick hon ett nytt och friare liv. Hon kunde nu helt och hållet ägna sig åt sina intressen som fortfarande var böcker, konst och vetenskap. Däremot såg man henne inte så ofta i kyrkorna. Det var kulturen och politiken som låg hennes hjärta närmast. Hon hade visserligen abdikerat men hon förblev drottning i själ och hjärta och hon fortsatte att skriva under brev och dokument med La Regina (drottningen).

Språkporten 1·2·3

Svenska som andraspråk Nivå 1, 2 och 3

Språkporten 1 2 3 vänder sig framförallt till elever som läser Svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen eller på gymnasiet. Den kan även användas för studenter vid svenska eller utländska universitet och passar också för självstudier. Språkporten 1 2 3 motsvarar nivå C1 och C2 på den europeiska språkskalan, CEFR.

Språkporten 1 2 3 har i denna fjärde upplaga anpassats till Gy25. Innehållet har omstrukturerats och uppdaterats så att kapitlen följer ämnesplanen för de tre nivåerna i Gy25. Läromedlet har fått en generell utökning av mängden skönlitterära utdrag samt uppgifter som tar avstamp i kreativt skrivande. En litteraturhistorisk epoköversikt har även lagts till.

De lite längre och svårare sakprosatexterna i Språkporten 1 2 3 gör det möjligt att utveckla elevernas förmåga att använda svenska språket på en högre nivå.

Enligt ett väl beprövat mönster varvas i boken olika texter med övningar för textförståelse, ordbildning och grammatik. Läromedlets innehåll är tematiskt ordnat i åtta kapitel.

Språkporten 1 2 3 består av en elevbok och ett medföljande digitalt läromedel. I det digitala läromedlet kan eleven träna vidare på egen hand i sin egen takt. Alla texter är inlästa så att man kan läsa och lyssna samtidigt. Med den stora mängden interaktiva och självrättande övningar finns det möjlighet att träna extra på ordbildning, hörförståelse och grammatik.

Till läromedlet hör även ett lärarmaterial.