Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
Grunden för allt arbete inom hälso- och sjukvård är att det ska vara personcentrerat. Det innebär att fokus ska vara på vårdtagarens egna önskningar och möjligheter och att ta tillvara vårdtagarens egna resurser. Lagstiftningen som reglerar vård och omsorg lyfter fram det personcentrerade arbetssättet på olika sätt. En personcentrerad vård innebär att du som vård- och omsorgspersonal ska se det friska hos människan och se individen som en resurs för sitt välbefinnande.
Det innebär att både personal och vårdtagaren fokuserar på det som vårdtagaren kan och klarar av i stället för det vårdtagaren inte klarar av. Personalen uppmuntrar vårdtagaren att vara självständig i sin vardag och engagerad i sin vård. Detta arbetssätt kan användas både i rehabilitering, habilitering och all annan kontakt med vårdtagare. För detta krävs en god samverkan mellan olika personalkategorier, det som kallas interprofessionellt samarbete.
I detta kapitel får du möjlighet att utveckla följande från ämnets syfte: förmåga att bemöta människor samt att kommunicera och samarbeta.
Centralt innehåll
Personcentrerad vård och interprofessionella samarbeten. Centrala begrepp inom hälsa samt inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Detta har vi gått igenom i Hälso- och sjukvård nivå 1
> Bemötande av och kommunikation med patienter, närstående och personal med hänsyn till individ och kultur.
Eva är 74 år och har fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Fram till för några veckor sedan har hennes make Anders kunnat hjälpa henne. Det har fungerat bra. För 14 dagar sedan fick Anders en stroke med halvsidig förlamning. Det gör att han inte längre kan hjälpa Eva på det sätt han har gjort tidigare. Eva har nu fått plats på ett boende för personer med demenssjukdom. Boendet arbetar personcentrerat och i samband med inflyttningen träffar Eva undersköterskan Sabine som ställer en massa frågor om hur Evas liv sett
ut tidigare. Sabine berättar att de på boendet arbetar personcentrerat och att levnadsberättelsen ska hjälpa dem att ge en så god och individualiserad vård som möjligt. Frågorna handlar om vad Eva har arbetat med, hennes intressen, om de har barn, hennes favoritmat, när hon vill gå och lägga sig, favoritprogram på tv och mycket mer. Levnadsberättelsen ska hjälpa personalen att kommunicera med Eva och ge en vård som passar Eva även när hennes sjukdom blir svårare. Det tycker både Eva och Anders känns tryggt.
reflektera
1. Reflektera över vilken betydelse en levnadsberättelse kan ha.
2. Hur skulle din egen levnadsberättelse se ut?
centrala begrepp
De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa.
personcentrerad vård – vård som utgår från människans behov, erfarenhet och egna resurser.
kontaktperson – här: en personal som får extra ansvar för en eller flera vårdtagare.
salutogent synsätt – att fokusera på det friska och vad som främjar hälsa i stället för det sjuka.
empowerment – egenmakt, känslan av att ha förmågan och möjligheten att påverka sitt liv.
interprofessionella samarbeten – när olika personalkategorier arbetar tillsammans. teamarbete – speciella arbetsgrupper som ansvarar för ett gemensamt område.
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
passiv mottagare –
mottagare utan egen vilja
1.1 Personcentrerad vård och omsorg
Allt arbete inom vård och omsorg ska vara personcentrerat. Begreppet personcentrerad vård har kommit att bli en modell och beskrivning av det som vi ofta kallar en god vård. Den personcentrerade vården har vuxit fram ur det humanistiska perspektivet, vilket innebär att den enskilda människan ska sättas i centrum. Här tar vi upp:
• att arbeta personcentrerat
• lagar och personcentrerad vård
• kontaktpersonens roll
• salutogent synsätt
• empowerment.
1.1.1
ATT ARBETA PERSONCENTRERAT
Med personcentrerad vård menas att vården ska utgå från människans behov, erfarenheter och egna resurser. Det innebär att både personal och vårdtagare tillsammans fokuserar på det vårdtagaren vet, kan, har erfarenhet av och klarar av. Personalens uppgift är att uppmuntra, inspirera, informera och stödja vårdtagaren.
Det som kännetecknar personcentrerad vård är att en människa inte ska betraktas som en passiv mottagare av olika åtgärder utifrån sin ohälsa, sjukdom eller sin funktionsnedsättning. I stället ska fokus vara på hela människan med de unika resurser, erfarenheter och behov som varje person har. Personalens jobb är att se vad dessa individuella resurser kan innebära för den vård och omsorg som personen behöver. Vårdtagaren ses som en ansvarstagande person som kan delta i sin vård och omsorg. Personal och vårdtagare försöker tillsammans komma fram till hur vårdtagaren bäst kan använda sina egna resurser. Vårdtagaren förväntas kunna ta ansvar för sitt välbefinnande efter att ha fått tillräckligt med information.
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
kommunicera
1. Samtala om du upplever att vården varit personcentrerad då du varit på APL.
2. Förklara vad personcentrerad vård är för en tänkt närstående.
1.1.2 Lagar och personcentrerad vård
I lagstiftningen inom både social omsorg och hälso- och sjukvård finns det tydliga riktlinjer om att vården och omsorgen ska vara personcentrerad. I socialtjänstlagen, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen finns en gemensam värdegrund. I denna värdegrund uttrycks den personcentrade vården i termer som ”respekt för den enskildes självbestämmande, revir och integritet” och ”ett värdigt liv”. Att vården ska vara av god kvalitet lyft också fram.
Din uppgift utifrån gällande lagstiftning är att uppmuntra vårdtagaren att vara engagerad i sin vård. Det ingår också att stötta personen att leva ett självständigt liv och hjälpa personen ha kvar sin självbestämmande och integritet.
1.1.3 Kontaktpersonens roll
Kontaktpersoner finns både inom kommunal och regional vård och omsorg. Att vara kontaktperson innebär att man som personal får ett extra ansvar för någon eller några vårdtagare. Kontaktpersonen lär känna vårdtagaren och tar bland annat reda på vilka resurser vårdtagaren har, hur livet har sett ut tidigare och hur det ser ut nu. Syftet med att utse en kontaktperson är att skapa förutsättningar för en personcentrerad vård och omsorg.
Kontaktpersonen har ett speciellt ansvar för att göra insatser tillsammans med vårdtagaren och/eller dennes närstående. För att kunna lyckas med sitt uppdrag behöver kontaktpersonen bygga en god relation med vårdtagaren och dennes närstående.
Förstod du?
Vad är en kontaktperson?
Kontaktpersonen
lär känna vårdtagaren och tar bland annat reda på vilka resurser vårdtagaren har.
reflektera
1. Varför ska varje vårdtagare ha en kontaktperson?
2. Kan det finnas nackdelar med att ha en kontaktperson?
kommunicera
Samtala om vad du skulle vilja att din kontaktperson får veta om dig, i de fall du skulle behöva vård och omsorg.
1.1.4 Salutogent synsätt
En personcentrerad vård och omsorg handlar om att se det friska och vilka resurser en person har. Det kan man göra med ett salutogent förhållningssätt, vilket innebär att försöka ta fram och fokusera på det som vårdtagaren kan och mår bra av, i stället för det som är sjukt och inte fungerar. Detta förhållningssätt kan öka livskvaliteten för vårdtagaren.
Aaron Antonovsky var en hälsoteoretiker som utvecklade det salutogena förhållningssättet. Han myntade även begreppet KASAM, vilket står för ”känsla av sammanhang”. För att uppnå KASAM behöver
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
man uppfatta sin tillvaro som begriplig, meningsfull och hanterbar. Enligt KASAM-modellen är detta de grundläggande förutsättningarna för hälsa, välbefinnande och livskvalitet.
Inom vård och omsorg innebär ett salutogent förhållningssätt att man identifierar och stärker det som gör att människor mår bra. Tillsammans med vårdtagaren och de närstående funderar personalen på vad som gör att vårdtagaren mår bra. Hur vill vårdtagaren ha det runt omkring sig för att ha ett så bra liv som möjligt? Som personal inom vård och omsorg försöker man hela tiden tänka på hur man kan ta vara på personens starka sidor och utveckla dessa.
Förstod du?
Vad innebär ett salutogent synsätt? kommunicera
Samtala i små grupper hur du ser på dig själv och om du anser att du själv har en meningsfull, begriplig och hanterbar vardag.
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
Förstod du?
Vad innebär empowerment?
1.1.5 Empowerment
Empowerment betyder egenmakt eller delaktighet och är en viktig del av ett personcentrerat förhållningssätt. När vårdtagaren får god information och kunskap om sin situation kan personen vara med och ta ansvar, besluta om och känna sig delaktig i den planerade vården.
Empowerment innebär också att den som vårdar inte ser sig själv som hjälpare, utan som ett stöd för vårdtagaren att kunna använda sina egna resurser och förmågor.
Det har visat sig att med ökad empowerment så minskar stress och oro och det ger positiva effekter på personens livskvalitet. Det är därför viktigt att vårdtagaren blir väl insatt i sin sjukdom, sina behandlingar och olika vårdåtgärder.
Empowerment kräver tid. Det behövs plats och utrymme för att prata och reflektera om exempelvis vårdtagarens behov, livsstil och behandling. Kontaktpersonen kan fylla en viktig funktion där vårdtagaren får möjlighet att reflektera över sin egen situation.
Har du tidigare träffat på begreppen ”personcentrerad vård”, ”salutogent synsätt” eller ”empowerment”? I så fall när och på vilket sätt?
kommunicera
Förklara för varandra vad empowerment är och varför det är viktigt inom vård och omsorg.
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
reflektera
1.2 Interprofessionella samarbeten
Som vård- och omsorgspersonal, oavsett om du är vårdbiträde eller undersköterska, kan du arbeta på många olika arbetsplatser tillsammans med andra personalkategorier som sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter.
Du får nu läsa om vilka ansvarsområden några av de olika yrkesgrupperna har och hur olika team samarbetar.
1.2.1 Yrken
Vård och omsorg kräver särskilda kompetenser vilket gör att det behövs olika yrken som har olika kunskaper inom olika områden. När dessa yrken samarbetar kallas det för interprofessionellt samarbete. Socialstyrelsen utfärdar yrkeslegitimation och rätten att använda sig av en skyddad yrkestitel.
LEGITIMATION OCH SKYDDAD YRKESTITEL
För att Sveriges vård och omsorg ska vara säker och hålla god kvalitet finns det föreskrifter och regler för olika yrken. Inom vård och omsorg används begreppet legitimation. Det innebär att Socialstyrelsen utfärdar legitimation för vissa medicinska professioner efter genomgången utbildning. Exempel är sjuksköterska, läkare, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Denna legitimation kan tas ifrån en person som gjort allvarliga fel i yrket.
Legitimationsyrken i Sverige
Apotekare
Arbetsterapeut
Audionom
Barnmorska
Biomedicinsk analytiker
Dietist
Fysioterapeut
Kiropraktor
Läkare
Logoped
Naprapat
Optiker
Ortopedingenjör
Psykolog
Psykoterapeut
Röntgensjuksköterska
Receptarie
Sjukhusfysiker
Sjuksköterska
Tandhygienist
Tandläkare
Kurator (inom hälsooch sjukvården)
Lärare
Djursjukskötare
Djurfysioterapeut
Veterinär
Förstod du?
1. Varför har vissa yrken krav på legitimation?
2. Vad innebär begreppet skyddad yrkestitel?
För undersköterskor eller vårdbiträde finns det ingen legitimation, men från och med 1 januari 2023 används begreppet skyddad yrkestitel för undersköterskor. En skyddad yrkestitel innebär att endast de som gått en viss utbildning eller har en viss kompetens får använda sig av titeln.
VÅRDBITRÄDE
Vårdbiträden arbetar nära vårdtagaren. I arbetet ger man basal omvårdnad till vårdtagaren. De hjälper också vårdtagaren med städning, tvätt och inköp. Vilken omvårdnad vårdtagaren behöver är utrett och planerat på förhand. Det är ett givande och viktigt arbete som ställer höga krav på att kunna kommunicera och förstå vårdtagarens behov.
PERSONLIG ASSISTENT
Personliga assistenter arbetar inom LSS som stöd till personer med funktionsnedsättningar som behöver hjälp med grundläggande behov. Vårdtagaren kan exempelvis behöva hjälp med sin personliga hygien, måltider eller att kommunicera med andra människor. Det krävs inte någon utbildning för att arbeta hos vissa personer, medan andra har behov som kräver en vård- och omsorgsutbildning.
UNDERSKÖTERSKOR
Undersköterska är en skyddad yrkestitel, vilket innebär att endast de som har relevant utbildning får använda sig av titeln. Undersköterskor har till viss del samma uppgifter som vårdbiträden, det vill säga basal omvårdnad. Undersköterskor kan även göra mer avancerade medicinska arbetsuppgifter, som såromläggningar, katetriseringar och sondmatning. Undersköterskor kan efter delegering ge läkemedel. De kan även ha vissa administrativa uppgifter som schemaläggning, beställning av mat och förråd.
Det finns olika påbyggnadsutbildningar för undersköterskor där de kan specialisera sig inom till exempel demensvård eller palliativ vård.
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att informera och undervisa vårdtagare.
SJUKSKÖTERSKOR
Sjuksköterskor har en yrkeslegitimation och är ansvariga för omvårdnaden. Det innebär att ta tillvara det friska hos en vårdtagare samt att tillgodose både basala och specifika omvårdnadsbehov.
Sjuksköterskan ska organisera och leda teamarbetet runt en vårdtagare och andra insatser. Det kan innebära att de informerar och undervisar vårdtagare och deras närstående samt handleder och utbildar personal. Sjuksköterskor ansvarar för läkemedelshantering och delegerar arbetsuppgifter till personal inom kommunen. Sjuksköterskan ansvarar även för att dokumentera vårdåtgärder i journalen. Varje kommun har en medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Denna sjuksköterska har ett övergripande ansvar för att all vård, behandling, rehabilitering och habilitering som ges av kommunen ska vara säker och av god kvalitet.
teamarbete – när flera personalkategorier arbetar tillsammans
LÄKARE
Läkare är legitimerade och har det övergripande medicinska ansvaret och avgör vilka behandlingsinsatser en vårdtagare behöver. När det gäller vård och behandling utgår läkaren från sina medicinska kunskaper och för diskussioner med vårdtagaren och dennes närstående samt övrig vård- och omsorgspersonal.
FYSIOTERAPEUTER OCH ARBETSTERAPEUTER
Fysioterapeut och arbetsterapeut är yrkestitlar som båda kräver legitimation. De arbetar både med rehabiliterande och habiliterande insatser. De bedömer vilka behov en vårdtagare har och vilka insatser som kan behövas. Insatserna kan vara förebyggande eller rehabiliterande.
Fysioterapeuter och arbetsterapeuter kan även förskriva olika typer av tekniska hjälpmedel. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter har även som arbetsuppgift att instruera och handleda övrig personal och se till att den fysiska arbetsmiljön är så god som möjligt.
reflektera
1. Hur tycker du att samarbetet mellan olika yrkeskategorier fungerar inom vård och omsorg?
2. På vilket sätt är du en bra samarbetspartner? Finns det något du kan utveckla?
kommunicera
Prata med varandra om varför ni har valt att arbeta inom vården.
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
1.2.2 Interprofessionella team
I vård- och omsorgsarbetet finns det flera olika personalkategorier som har olika uppgifter och ansvarsområden. De olika yrkesgrupperna är beroende av varandra och man arbetar ofta i interprofessionella team. Dessa team finns både inom kommunernas och regionernas verksamhet.
Ett interprofessionellt team kan till exempel ha som uppgift att möjliggöra att personer så snabbt och säkert som möjligt kan flytta hem efter en sjukhusvistelse. En vårdplanering görs på sjukhuset och därefter fortsätter teamen med insatser i hemmet. Nedan får du lära dig mer om sådana team och vad interprofessionellt samarbete kan innebära.
HEMTAGNINGSTEAM
När en vårdtagare legat på sjukhus en tid behöver vården i hemmet förberedas för att hemgången ska fungera så smidigt som möjligt och att rätt insatser ska kunna sättas in. På många håll finns därför så kallade hemtagningsteam bestående av olika kategorier av vårdoch omsorgspersonal. De bedömer vilka hjälpmedel och insatser som behövs och anpassar bostaden så att det ska fungera i vardagen. Detta team ansvarar för vården till dess att alla andra insatser inom hemvård och hemsjukvård kan ta över.
Hemtagningsteamet förbereder så att rätt vård och omsorg kan utföras i hemmet när en vårdtagare som har legat på sjukhus en tid kommer hem.
hemtjänst – insatser såsom personlig omvårdnad, social samvaro, hjälp med städning, inköp med mera
hemsjukvård – sjukvårdande insatser i hemmet
AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET
Avancerad, kvalificerad och specialiserad sjukvård kan ges i hemmet till personer som lider av svåra sjukdomar eller som under en begränsad tid behöver en mer avancerad vård. Denna vård benämns olika i skilda delar av landet. Det kan kallas ”avancerad sjukvård i hemmet”, ”kvalificerad vård i hemmet” eller ”specialiserad vård i hemmet”. För att få denna typ av avancerad sjukvård i hemmet skriver behandlande läkare en remiss till det team som ansvarar för denna vårdform. Ett sådant team har många personalkategorier anställda, som undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kurator och dietister.
Teamet kan också samarbeta med andra funktioner i samhället, som religiösa företrädare, till exempel kyrkans präster och diakoner eller imamer från islamiska center. Teamet har till uppgift att ge medicinsk hjälp och symtomlindring vid svår sjukdom. Palliativ vård kan ges som avancerad sjukvård i hemmet. Socialstyrelsen har gett ut olika typer av riktlinjer för att säkerställa en god vård vid livets slut. För personer som närmar sig livets slut gäller det att personalen gör den sista tiden i livet så bra som möjligt. Denna vårdform ska ge trygghet för både den sjuke och närstående.
MOBILA TEAM
På en del platser finns mobila team som består av sjuksköterska och läkare. De åker hem till vårdtagare för provtagning, behandlingar och undersökningar. Syftet är att minska antalet besök på sjukhus och vårdcentraler för svårt sjuka personer.
ÄLDREVÅRDSTEAM
Många äldre är multisjuka och har ett stort vårdbehov. Därför finns det särskilda äldrevårdsteam som ska vara en resurs för de äldre. Äldrevårdsteamet ska också samordna sina insatser och samarbeta med såväl hemtjänst som hemsjukvård. Läkare och sjuksköterskor i äldrevårdsteamet har tät kontakt med vårdtagaren och gör regelbundna besök i hemmet. I stället för att ringa ambulans och åka till akutmottagningar vid akuta situationer kan den äldre ringa direkt till äldrevårdsteamet och få hjälp genom hembesök.
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
DEMENSTEAM
Många personer med en mildare form av demenssjukdom kan bo kvar hemma med insatser från hemtjänst och hemsjukvård. Ofta bidrar även närstående till omsorgen av personen med demenssjukdom. I flera kommuner finns demensteam som kan ge specialisthjälp till personerna med demenssjukdom som bor kvar hemma. Det är ofta ett stort stöd för närstående. Demensteamet består av personal som har bred kunskap och erfarenhet av olika typer av demenssjukdom. De kan ge råd och stöd om det uppstår problem och svårigheter. Demensteamet kan också göra demensutredningar för att bedöma graden av kognitiv svikt samt vilket hjälpbehov vårdtagaren har.
Socialstyrelsen har gett ut riktlinjer för vård och omsorg till personer med demenssjukdomar. Det står att vården ska bygga på ett personcentrerat förhållningssätt vilket innebär att vårdtagaren får vara så delaktig som möjligt i den egna vården. I dessa riktlinjer betonas även vikten av att ge närstående utbildning, psykosocialt stöd samt avlastning.
REHABLITERINGSTEAM
På vissa håll finns speciella rehabiliteringsteam som samarbetar med hemtjänst och hemsjukvård. I dessa team kan det finnas arbetsterapeuter, fysioterapeuter samt vård- och omsorgspersonal. Deras uppgifter är att bedöma hur rehabilitering i hemmet ska utformas samt inspirera, stödja och följa upp en vårdtagares rehabilitering. Teamet ska även ge instruktioner till den personal som arbetar med vårdtagaren i vardagen. Rehabiliteringsteamet kan göra att en vårdtagare kan komma hem tidigare efter till exempel stroke eller skador vid olycksfall.
TEAM VID AKUTA SITUATIONER
På sjukhus finns team specialiserade på akut omhändertagande vid sjukdom. Det är läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som tillsammans går till olika mottagningar och vårdavdelningar när akuta situationer uppstår.
svikt – försämrad minnesfunktion, koncentrationssvårighet samt försämrad orienteringsförmåga
Förstod du?
Vilken funktion har
a. hemtagningsteam?
b. mobila team?
c. avancerad vård i hemmet?
d. äldrevårdsteam?
e. demensteam?
f. rehabiliteringsteam?
Fallbeskrivning
Majken är undersköterska och besöker Marja-Riitta 80 år. Hon har precis kommit hem till sin lägenhet efter att ha legat på sjukhuset för en höftfraktur. Hon möter både sonen Petro samt hemtagningsteamet. Fysioterapeuten ska visa och instruera både Majken och MarjaRiitta hur hon ska ta sig i och ur sängen. Arbetsterapeuten har med sig toalettförhöjning, förhöjning till sängen samt en sittkudde till favoritfåtöljen. Majken ska, med stöd av sjuksköterskan, kontrollera såret efter operationen dagligen. Petro lyssnar och tittar och berättar för
Majken att han är så imponerad över att all personal involverar Marja-Riitta i allt de gör och hela tiden frågar hur hon vill ha det. Han undrar vilken utbildning Majken har. Hon berättar då att hon är utbildad undersköterska och att hon har en skyddad yrkestitel. Petro berättar att han tycker att personalen informerar Marja-Riita på ett fantastiskt sätt hur hon ska försöka komma i gång och röra sig för att behålla muskelstyrka. Han säger också att alla verkar bry sig om, som han uttrycker det, ”hela” hans mamma och inte bara såret vid höften.
reflektera
Reflektera över fördelar och nackdelar med att Marja-Ritta kommer hem i ett tidigt skede efter sin höftfraktur.
Viktigt för ditt arbete inom hälso- och sjukvård
> Att arbeta personcentrerat är grundläggande i all vård och omsorg. Som personal inom vård och omsorg är du skyldig att följa detta.
> Ett salutogent synsätt innebär att man ska se och arbeta med det friska hos varje individ.
> Empowerment innebär att vårdtagare ska vara delaktiga och ha makt över sin egen livssituation. Som personal inom vård och omsorg behöver du kunna informera och inspirera vårdtagare att leva på ett sätt som främjar hälsa och ger ökad livskvalitet
> Du behöver känna till hur olika specialiserade team kan arbeta och ha kunskap om andra yrken och deras ansvarsområden.
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
Ord att öva på
Personcentrerad vård och omsorg
en personcentrerad vård – vård som utgår från individens behov, erfarenhet och egna resurser.
ett salutogent synsätt – att se det friska hos en person i stället för att se det sjuka.
begriplig – tydlig, möjlig att förstå.
Öva på att uttala orden högt. Förklara innebörden av orden för varandra och sätt in dem i meningar.
meningsfullhet – att det finns ett syfte, betyder något och är givande.
hanterbar – något som går att klara av, som kan påverkas. empowerment – upplevelsen av att ha makt över sin egen situation och att vara delaktig.
Interprofessionella samarbeten
interprofessionella samarbeten – samarbeten mellan olika yrkesgrupper.
en yrkeslegitimation – tillstånd från Socialstyrelsen att utöva ett visst yrke.
en skyddad yrkestitel – Socialstyrelsen utfärdar en skyddad yrkestitel för den som har genomgått utbildning till undersköterska.
ett team – ett arbetslag som består av personer från olika yrkesgrupper som samarbetar.
delegera – överlämna.
en rehabiliterande åtgärd – insats för att stödja någon att återfå tidigare funktioner och färdigheter.
en habilitererande åtgärd – insats för att hjälpa en människa som är född utan en viss förmåga.
ett hemtagningsteam – team som arbetar med personer som ska hem efter en sjukhusvistelse.
avancerad sjukvård i hemmet – specialiserad sjukvård som ges i hemmet till personer som lider av svåra sjukdomar eller som behöver en mer avancerad vård under en begränsad tid.
mobila team – personal som åker hem till vårdtagare för till exempel provtagning, behandlingar och undersökningar.
äldrevårdsteam – personal som åker hem till äldre vårdtagare för att samordna vårdinsatser.
demensteam – personal som är specialutbildade inom demenssjukdomar och arbetar tillsammans med vårdtagarna och deras närstående i hemmet.
rehabiliteringsteam – team som ansvarar för rehabiliterande insatser och samarbetar med hemsjukvården.
Sammanfattning
• En personcentrerad vård innebär att den enskilda människan ska sättas i centrum och fokus för vården ska riktas mot vårdtagarens behov och egna önskningar. I en personcentrerad vård ser inte vård- och omsorgspersonal sig själv som hjälpare utan i stället som ett stöd för vårdtagaren att kunna använda sina egna resurser.
• I personcentrerad vård ingår ett salutogent synsätt där vård- och omsorgspersonal ska se det friska hos den enskilde och fokusera på det vårdtagaren kan och mår bra av istället för att se det sjuka.
• I ett personcentrerat förhållningssätt är empowerment viktigt. Det innebär att vårdtagaren ska vara delaktig i sin vård och få god information och kunskap om sin sjukdom och situation, vilket ger möjlighet att fatta egna beslut.
• Interprofessionella samarbeten, alltså samarbeten mellan personal från olika yrkeskategorier, är viktigt för att kunna ge en god vård och omsorg.
• Vårdbiträden, personliga assistenter och undersköterskor arbetar nära vårdtagare i den grundläggande omvårdnaden.
• Det finns flera legitimationsyrken inom vård och omsorg, till exempel sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och läkare. Socialstyrelsen utfärdar legitimationen och denna kan fråntas en person om allvarliga fel görs.
• Undersköterska är inget legitimationsyrke utan en skyddad yrkestitel. Titeln utfärdas av Socialstyrelsen. Denna skyddade yrkestitel får endast användas av personer som gått en yrkesutbildning av en viss omfattning och har fått godkända resultat.
• Olika yrkesgrupper med olika kompetens och ansvarsområden samverkar ofta i specialiserade team. Exempel på sådana team är hemtagningsteam, rehabiliteringsteam, mobila team och äldrevårdsteam.
Arbete och bemötande i hälso- och sjukvård
