Retorik

”Det finns inget sätt att undvika retorik för den som vill framföra ett budskap. Hur och varför det förhåller sig så utforskas i den här boken. Kunnigt och övertygande tecknar författaren retorikens utveckling och ger en tydlig och aspektrik bild av retorikens roll i samhällslivet och i vetenskapen.

Sammantaget är det en lysande bok!”

Andra aktuella titlar i serien är:

Erkännande Carl-Göran Heidegren

BeGreppBart

Retorik

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

BeGreppBart

Mikael Holmgren Caicedo är fil dr. och verksam vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet.

Mikael Holmgren Caicedo

är betydligt mer än vältalighet och språkutsmyckning. Retoriken återfinns ständigt i allas vår vardag genom ord, handlingar, texter och bilder. I den här boken skildras retoriken och dess förhållande till samhälle och samhällsvetenskap.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.

Retorik

Retorik

Mikael Holmgren Caicedo Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart BeGreppbart

BeGreppbart

Östen Ohlsson, professor vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-08876-8

Tryck.nr 47-08876-8-00

Retorik - omslag.indd 1

08-11-12 08.11.00

Begreppbart Retorik.indd 1

08-11-13 09.04.52

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Retorik.indd 3

08-11-13 09.04.52

Begreppbart Retorik.indd 4

08-11-13 09.04.52

Innehåll Tänk dig … att bara kunna se eller höra 7 Del I. Retorikens historia – ett slag mellan det sanna

och det sannolika 14

Antikens retorik 14 Medeltidens och renässansens retorik 37 Retoriken från upplysningen fram till våra dagar 44 Del II. Retorisk samhällsvetenskap och samhälls vetenskaplig retorik 57

Retorisk samhällsvetenskap: Om det som kan vara på annat sätt 57 En återgång till argumentationen 58 Retorik som symbolisk handling och dialogisk process 72 Retorik och samhällskritik 83 Samhällsvetenskaplig retorik: Den reflexiva vändningen 95 Att vetenskapa fakta 97 Att skriva vetenskap 103 Samhällsvetarens politiska ansvar 109 Tänk dig … att även kunna förstå 113

Noter 117 Referenser 119 Register 124

5

Begreppbart Retorik.indd 5

08-11-13 09.04.52

Begreppbart Retorik.indd 6

08-11-13 09.04.52

Tänk dig … att bara kunna se eller höra Häromåret gick jag till McDonald’s och köpte en Big Mac-meny för att snabbt få mig något att äta före ett möte. Väl vid bordet öppnade jag min nyss inköpta Big Mac. Hamburgerbrödet hade glidit och vikts på något märkligt sätt så att halva den övre nötköttsskivan var synlig, såsen hade runnit längs med sidan och salladen var snarare omkring hamburgaren än i den. Det kändes lite som i filmen Falling Down när Michael Douglas, efter en fantastisk argumentation mellan honom själv och personalen på snabbmatsrestaurangen Whammy Burger, som inkluderar skjutvapen och obetalbara repliker, får en hamburgare. Till sin förfäran upptäcker han att den är en ”ledsen, eländig och tillplattad sak” som ingenting har gemensamt med den bild som presenteras ovanför kassadisken, vilken visar en hamburgare som är fyllig, saftig och tjock.

I vilket fall som helst rättade jag till min hamburgare och började äta. Samtidigt läste jag texten på brickunderlägget, som för övrigt är en av McDonald’s numrerad publikation. Jag såg en bild av höjdhopparen Stefan Holm och läste om Olympic Day Run eller happy mil, ett löparevenemang för barn som sponsras av McDonald’s.

Texten beskrev hur några barn värmde upp med just Stefan Holm och Ronald McDonald. Det stod skrivet att ”inte mindre än 9 808 barn var med och sprang på 70 platser runtom i landet”. I en annan ruta läste jag om World Children’s Day som arrangeras av McDonald’s runtom i världen till stöd för allvarligt sjuka barn.

Därefter läste jag om ”BalansGuiden” och en ny märkning som tydliggör näringsinnehållet i McDonald’s produkter. Jag vände på underlägget och fann en tabell på baksidan. I den redovisades antal kilo­kalorier per portion och andel av GDA (som står för Guideline Daily Amount, rekommenderat dagligt intag), antal gram protein och kolhydrater, fetthalt, samt mängden salt, socker och kostfiber.

I tabellen identifierade jag de produkter som min måltid bestod av, 7

Begreppbart Retorik.indd 7

08-11-13 09.04.52

och jag summerade: drygt 1 000 kcal. Vad bra att jag fick veta det, det var ju information jag alltid velat ha!

Medan jag åt min hamburgare fastnade blicken på hamburgarens förpackning. På toppen fanns en bild av en Big Mac och de föga förvånande orden ”Big” och ”Mac”. Vid en närmare titt på förpackningen fann jag ytterligare en tabell. På förpackningens ena sida redovisades kaloriantalet, samma som på brickunderläggets tabell.

Det förekom även andra siffror där, men jag förstod inte direkt symbolerna framför dem. Lite senare fann jag förklaringen på förpackningens botten. Det var mängden protein, fett, kolhydrater och salt.

Dessutom framgick andelen GDA för var och en av dessa. Även förpackningen till mina pommes frites pryddes av en tabell som liknade den på hamburgarens förpackning. Och på Coca-Colamuggen?

Ja, där också. Där fanns dock ingen tabell men väl, vid sidan av den numera välkända frasen ”I’m loving it” på alla möjliga språk, samma symboler som på de andra förpackningarna. Jag lade också märke till att det fanns ytterligare en symbol som jag inte sett tidigare på mina pommes frites, en cirkel innehållande en kvinnas siluett. Bredvid symbolen stod det ”2 000 kcal”. Symbolen återfanns också på hamburgerförpackningens undersida. Jag mindes då att det i brickunderläggets tabell stod något om att GDA-värdena var baserade på en genomsnittlig kvinna i tjugoårsåldern. Det måste vara så att 2 000 kcal är det rekommenderade kaloriintaget för en kvinna i tjugoårsåldern. En ny upptäckt, 2 000 kcal per dag! Det jag höll på att äta var halva det rekommenderade kaloriintaget per dag för en kvinna i tjugoårsåldern.

När jag ätit klart plockade jag upp min bricka och gick till sopstationen där kunden förväntas sortera det som blivit kvar av måltiden: alla förpackningar och några pommes frites som jag lämnat kvar. Muggen skulle kastas på ett speciellt ställe, säkert något slags återvinning, medan övriga rester skulle slängas på ett annat. Vid sidan av sopstationen upptäckte jag en reklamställning med broschyrer och informationshäften om Ronald McDonald’s Barnfond, närings- och allergiguider etc. Mer information, tänkte jag. Undrar hur många som läser all denna information, hur många som orkar engagera sig och lägga ner tid på den, hur många som över huvud taget lägger märke till att den finns, att den finns överallt, inte bara 8

TÄ N K D I G … AT T B A R A K U N N A S E E L L E R H Ö R A

Begreppbart Retorik.indd 8

08-11-13 09.04.52

på McDonald’s. Och undrar hur de fick mig att själv plocka undan efter mig?

Nu är frågan varför ett besök på McDonald’s kan tänkas vara av intresse i en bok om retorik. Mycket enkelt uttryckt beror det på att retorik genomsyrar denna berättelse. Ta exempelvis McDonald’s notis på brickunderlägget om Olympic Day Run: happy mil som det också kallas är ju en ordlek på namnet Happy Meal, McDonald’s måltid för barn. I retoriska termer heter sådana ordlekar eller retoriska figurer paronomasia, vilka går ut på att använda ord som låter lika men har olika betydelser och som mer specifikt genomförs med hjälp av en metaplasm, som är en generell term för ortografiska figurer, det vill säga figurer som går ut på att ändra stavningen av ord. I och med notisen på brickunderlägget förknippas McDonald’s både med Stefan Holm, en respekterad idrottsman, och med behjärtansvärda ändamål som att hjälpa allvarligt sjuka barn. Dessutom funge­rar brickunderlägget som en redovisning av alla McDonald’s produkters näringsinnehåll. Vad försöker McDonald’s åstadkomma med detta? Vad vill de kommunicera? Varför vill de förknippas med Stefan Holm? Varför redovisar de produkternas näringsinnehåll?

En rimlig förklaring är att de vill framstå som trovärdiga, att de vill förbättra sitt anseende. De kanske vill framstå som ett företag som bryr sig om samhället, barnen i synnerhet, och som inte har något att dölja. Å andra sidan kan sådana handlingar också förstås i samband med exempelvis Morgan Spurlocks film Super Size Me, som gick ut på att visa de fysiska och psykiska effekterna av att hålla sig till en exklusiv McDonald’s-diet i trettio dagar. Den skakade hela snabbmatsbranschen och fick den att tänka om. Det var efter det, om jag inte minns fel, som McDonald’s åter lanserade sallader i sina menyer. Genom att erbjuda nyttigare alternativ och genom att redovisa alla sina produkters näringsinnehåll försökte möjligtvis McDonald’s att neutralisera skadan som filmen förorsakade. I vilket fall som helst verkar det rimligt att förstå det som att McDonald’s, genom att förknippas med kända och respekterade idrottare, sponsra idrottsevenemang för både barn och vuxna och redovisa sina produkters näringsinnehåll, försöker upprätthålla ett gott anseende, det som i retoriken kallas ethos. För att göra detta använder de sig av

TÄ N K D I G … AT T B A R A K U N N A S E E L L E R H Ö R A

Begreppbart Retorik.indd 9

9

08-11-13 09.04.52

olika retoriska grepp: de hämtar legitimitet från respekterade idrottare, de använder sig av accepterade begrepp som GDA etc.

Sålunda är ett besök på McDonald’s i mina ögon lika retoriskt som exempelvis 2006 års valrörelse då valet stod mellan en sittande socialdemokratisk regering och oppositionens borgerliga allians.

Valrörelsen var intressant ur många synvinklar och särskilt på grund av den borgerliga alliansens strategi och valplattform – den borgerliga alliansens retorik – som i princip gick ut på att göra jobbfrågan, traditionellt sett socialdemokraternas hjärtefråga, till sin egen och utropa sig till det nya arbetarpartiet. För att göra det använde sig Fredrik Reinfeldt av begrepp som vi alla känner igen – utanförskap och tvåtredjedelssamhället – men fyllde dessa med nytt innehåll ut­ ifrån alliansens tanke om att erbjuda människor frihet och trygghet genom att skapa fler jobb. Vid flera tillfällen specificerade han att trygghet för hans del handlade om rätten till arbete och självförsörjning, medan det för socialdemokraterna innebar rätten till bidragsförsörjning. Vidare proklamerade Reinfeldt att moderaterna var det nya arbetarpartiet och försökte därmed motverka den traditionella ordningen som innebär att arbetare tillhör socialdemokraternas väljarkår. För att göra det anklagade han socialdemokraterna i partiledarduellen, den 11 maj 2006, för att utöva centralstyrning ut­ ifrån ett ovanifrånperspektiv och talade i stället om alliansens vilja att bygga en politik utifrån människan snarare än utifrån siffror och tabeller. En politik som enligt honom hörde till de nya moderaterna och inte till de gamla socialdemokraterna. Han använde sig därmed av en retorisk figur som heter antites, som går ut på att använda motsatser. Han ställde det nya mot det gamla, en politik med männi­ skan som utgångspunkt mot en som utgår från siffror, och identifierar därefter moderaterna och den borgerliga alliansen med det nya, fräscha och goda och socialdemokraterna med det gamla, slitna och onda.

Likt Fredrik Reinfeldt och moderaterna kan det McDonald’s försöker åstadkomma, genom att redovisa sina produkters kaloriinnehåll och erbjuda nyttigare alternativ som sallader och dylikt, sägas vara att erbjuda frihet utifrån sin ideologi. Utan att explicit uttala det presenterar McDonald’s det nya McDonald’s, ett McDonald’s som i detalj upplyser sina kunder om vad de konsumerar och där10

TÄ N K D I G … AT T B A R A K U N N A S E E L L E R H Ö R A

Begreppbart Retorik.indd 10

08-11-13 09.04.53

med också påminner dem om att all mat på McDonald’s tillagas av de bästa råvarorna. De presenterar ett McDonald’s som är gott.

Berättelsen om mitt besök på McDonald’s handlar inte enbart om McDonald’s retorik. Den visar också min retorik: med hjälp av den argumenterar jag för något, nämligen att retoriken är allestädes närvarande. Jag använder filmen Falling Down som ett exempel, retoriska frågor, sannolika argument och ironi för att nämna några av de retoriska grepp som jag medvetet använt. Återigen, retorik!

Så vad tänker du nu på när du läser ordet retorik? På demagoger som övertalar människor att följa dem? Agitatorer som eldar mobben att gå bärsärkagång? Eller politiker som med vackra ord och tomma löften tillskansar sig röster? Multinationella företag som för oss bakom ljuset? En författare som försöker sälja sin bok om retorik? Alltför ofta används ordet retorik nedsättande för att beteckna övertalning: att få andra att göra det man själv vill, kanske inte precis att ljuga men nog så nära för att tillskrivas en negativ klang. I Nationalencyklopedin står det att retorik är konsten att tala väl och medryckande men också, i en negativ bibetydelse, konsten att tala väl och övertygande utan egentligt eller med vilseledande innehåll, som när någon uttalar sig om ett valtal som varande blott tom retorik, eller när retoriken genom att kontrasteras med sanningen automatiskt blir dess motsats, icke-sanning eller rentav lögn.

Nu menar jag inte att McDonald’s eller Fredrik Reinfeldt och moderaterna är lögnaktiga eller något av det slaget, utan att retoriken inte endast handlar om det som vanligen förstås med den, nämligen att övertala genom vältalighet, utan mycket mer; att retorik är mer än den fula och försåtliga aktivitet som av många anklagas för att sakna grund och substans och för att gå ut på att manipulera andra, att få dem att göra sådant de i grunden inte vill; att uttryck som ”egentligen” och ”faktiskt”, som används i tron om att kunna skönja något bortom retoriken, också är retoriska; och, slutligen, att retoriken genom historien också setts med andra ögon, inte minst av Aristoteles som ansåg att retorikens ämne, den grund som enligt Platon saknades, var etiken och politiken, det sociala som kan vara på annat sätt och som därmed skiljer sig från det naturliga som alls inte kan vara på annat sätt.

Trots den övervägande negativa klang som retoriken behäftats TÄ N K D I G … AT T B A R A K U N N A S E E L L E R H Ö R A

Begreppbart Retorik.indd 11

11

08-11-13 09.04.53

med, har den mycket riktigt präglats av flertydighet och det gör den än i dag. Traditionellt finns det, för att förenkla bilden, två sätt att förstå retoriken. Ett första synsätt uppfattar retoriken som en försåtlig konst genom vilken sanningen förmörkas och varigenom svaga argument görs starkare. Det andra sättet framställer en retorik som gör oss till bättre talare, och som bygger på att vi är ärliga männi­ skor som strävar efter någonting bättre, som vill förstå saker och ting bättre och djupare. Men det finns möjligtvis ett tredje, måhända en nyansering och fördjupning av det andra synsättet, nämligen en retorik som vi ingalunda kan vara utan, något som alls inte är en uppfinning och som finner den tanken lika otrolig som Eddie Izzards skämt i komedishowen Circle där han berättar för oss åskådare att det var Sokrates som uppfann ifrågasättandet, att ingenting därför ifrågasatts före honom och att allt människor sade när någon påstod något var: ”Yeah, I suppose so …” Hur sannolikt låter det? Konsten att övertyga eller övertala är någonting som vi alla på ett eller annat sätt besitter från barnsben. Vad sysslar ett barn med när det gör sig till och mjukt och snällt säger till sin mamma ”Snälla mamma, skulle jag inte kunna få …” om inte utövar något slags retorik med en tydlig avsikt att väcka känslor hos mamman för att därmed få henne att göra det barnet önskar. Övertygar gör man genom att skapa trovärdighet och sympati kring sin person och sin ståndpunkt. Det är processen retoriken ger oss tekniska verktyg för (Adler 2000, s. 10).

Retoriken kan sålunda vara en lära som tillhandahåller tekniker och verktyg för att övertyga, och omvänt ett verktyg som hjälper oss att förstå hur övertygandet fungerar, det vill säga hur vi använder språket. I den utsträckningen är den snarare en upptäckt, en del av människans villkor, vårt språk och vårt sätt att kommunicera, läran om diskursen som blir medveten om sig själv, en epistemisk vetenskap som förmår visa hur vi själva skapar den värld som begränsar oss när vi ordnar och återger utsagor om densamma.

I min värld är retoriken en allmänmänsklig aktivitet. Den återfinns som en del i allas vår vardag: genom våra ord, handlingar, texter, bilder, teveprogram, filmer etc. Den är något betydligt mer grundläggande än språkutsmyckning, och vare sig vi vill det eller ej 12

TÄ N K D I G … AT T B A R A K U N N A S E E L L E R H Ö R A

Begreppbart Retorik.indd 12

08-11-13 09.04.53

finns den ständigt i våra liv. Man kan sträcka sig så långt som till att säga: ”Ett samhälle utan någon form av retorik, i vid mening, låter sig ju knappast tänkas” (Fischer 2004, s. 4).

I det som följer ämnar jag först presentera retoriken med hjälp av en beskrivning av dess utveckling sedan den först började figurera i antikens skrifter, ända sedan den sägs ha uppfunnits eller, som sagt, upptäckts. I del II fokuserar jag på ett antal teoretiker vars idéer om retorik som analys och tolkningsverktyg har haft stort inflytande inom samhällsvetenskapen, och vänder till sist positionerna för att skildra samhällsvetenskapens egen och oftast omedvetna retorik.

Jag har valt att i denna bok presentera ett antal retorikteoretiker som jag bedömer vara av särskild vikt för retoriken inom samhällsvetenskapen. Emellertid finns det många teoretiker, filosofer, litteraturvetare, samhällsvetare med flera som tyvärr inte kunnat beredas plats i denna skrift. Därutöver bör jag även varna läsaren för att jag, för att få med det jag ansåg borde inkluderas i denna bok, stundtals sammanfattat de presenterade teorierna så till den grad att jag inte kan säga mig helt och fullt göra dem rättvisa. Jag kan inte annat än att ta på mig skulden för att både medvetet och omedvetet ha gjort mig skyldig på båda dessa punkter.

Jag har också valt att översätta alla engelska citat i boken till svenska, vilket kanske ibland underlättar, ibland försvårar förståelsen. Vi får se!

TÄ N K D I G … AT T B A R A K U N N A S E E L L E R H Ö R A

Begreppbart Retorik.indd 13

13

08-11-13 09.04.53

Del I.

Retorikens historia – ett slag mellan det sanna och det sannolika

Det är vanskligt att sammanfatta retorikens roll under vilken epok som helst, och ännu vanskligare att sammanfatta hela dess historia på det ringa utrymme som finns tillgängligt i denna bok. Emellertid är det just det som jag eftersträvar: att, snarare än att i detalj presentera retoriken, måla en bild av dess historia som förhoppningsvis ska ge prov på den förbindelse mellan retorik och samhälle som beskrivs i bokens andra del.

Antikens retorik Ordet retorik kommer från grekiskan rhētorikē, som härstammar från ordet rhētōr, retoriklärare eller talare, och den indoeuropeiska roten wer- som betyder att tala. Ordet förekommer först år 385 f.Kr. i Platons verk Gorgias, och med det avsågs den medborgerliga kons­ ten att tala offentligt, en aktivitet som var nära knuten till den demokratiska kontexten inom vilken de grekiska stadsstaterna befann sig vid den tiden. Statsskicken i den sydostliga regionen av Grekland eller den attiska regionen hade nämligen utvecklats från monarki via oligarki och tyranni till demokrati. Från 3000 f.Kr. och fram till 850 f.Kr. styrdes de grekiska stammarna av kungar som ansågs härstamma från Zeus, och därmed i tanken inspirerade av honom. I egenskap av att vara närmast gudomliga styrde kungarna med allvetenhet i såväl medborgerliga som militära frågor. Kring 650 f.Kr. uppstod rådsförsamlingar av äldre på vilka de dåvarande kungarna överlät hanteringen av vardagliga aktiviteter och senare även inrikespolitiska frågor. Sålunda inträdde idén om staten i den grekiska världen.

14

Begreppbart Retorik.indd 14

08-11-13 09.04.53

Juridiska frågor överläts till en förordnad fredsdomare medan legislativa spörsmål diskuterades av församlingen som sedan presenterade resultatet av diskussionerna för kungens godkännande.

Med tiden och med det ökande antalet invånare blev de medborgerliga spörsmålen så komplexa att kungarna nödgades ta hänsyn till rådsförsamlingarnas åsikter. I takt med att monarkin fallerade tilltog församlingarnas styrka i samhället och en oligarkisk rege­ rings­form utvecklades. Mäktiga familjer styrde då oftast i eget intresse, vilket resulterade i förnyat missbruk och föranledde att tyranner stödda av militären i många fall övertog makten och sedan vägrade att lämna sin position. Hela den perioden karakteriseras av ständiga krig mellan stammarna och av att statsskicken, på grund av de stora risker som det innebar att förlora ett krig, i mångt och mycket kom att bestämmas av dem som var framgångsrika i krigen.

Demokratin kom således att utvecklas i den attiska regionen i sydöstra Grekland såsom den regeringsform som var i stånd att försäkra inrikes lugn och stillhet och därmed underlätta militära vins­ter i krigen mot andra stammar.

Retoriken upptäcks Det är i denna kontext som retoriken sägs ha uppfunnits eller snarare upptäckts, någon gång omkring år 500 f.Kr., av Korax och Tisias som var verksamma på Sicilien. Även om vi ingenting har kvar av Korax och Tisias egna skrifter framgår det av andra, såsom Platon, Aristoteles och Cicero, att det var så det förhöll sig. Historien förtäljer att, när despoten Thrasybulus tyranni störtats och demokrati bildats i Syrakusa, medborgarna började driva rättstvister beträffande privat egendom som hade beslagtagits under diktaturen, och att de då nödgades tala i egen sak inför en jury. Före dess, sägs det, hade det inte funnits någon tradition av talekonst eller metod att följa, så Korax och Tisias utvecklade en sådan. Mycket lite är känt om dessa två figurer, och vissa menar att de är en och samma eftersom Korax, som betyder kråka, inte är ett namn utan ett smeknamn som ­mycket väl kan ha varit Tisias eget. Andra hävdar att de kanske till och med aldrig existerade eller att det var någon annan som gav upphov till retoriken. Diogenes Laertios skriver exempelvis att ANTIKENS RETORIK

Begreppbart Retorik.indd 15

15

08-11-13 09.04.53

Aristoteles i Sofisten1 identifierar Empedokles som upphovsmannen till studiet av retorik. Emellertid är poängen här, såsom Kennedy (1994) påpekar, att Aristoteles, som är en av dem som skriver om Korax och Tisias, förefaller ha varit av den uppfattningen att de förs­ ta försöken att systematiskt beskriva retoriken eller talekonsten genom manualer och föreskrifter uppstod i samband med den demokratiseringsprocess som vid den tiden försiggick på Sicilien.

Medborgaren i det antika och demokratiska Grekland förväntades delta i den politiska debatten samt representera sig själv i domstolen. Från och med år 400 f.Kr. blev också retoriken en del av den formella utbildning de unga grekerna fick ta del av. Denna period, det femte seklet f.Kr., kännetecknades som bekant av demokratins framväxt i den grekiska världen och i synnerhet i Athen.

Regeringarna bestod av vuxna manliga medborgare som valdes på ett års mandat, och regeringssammankomsterna kunde närvaras av flera tusen åhörare av vilka de som så önskade hade rätten att tilltala regeringen. Emellertid låg ansvaret oftast på de så kallade poli­ tiska talarna (rhētores) som representerade de olika falangernas åsikter. Tidens rättsliga processer, som inte fick ta mer än en dag i anspråk, genomfördes i sin tur också inför jättelika juryer bestående av flera hundra medlemmar. Varje fall presenterades i form av formella tal genom vilka respektive sida framförde sin sak. Den begränsade tiden och den massiva juryn inför vilken fallet skulle presenteras gjorde att den talare på vars lott det föll att representera endera sidan helt enkelt måste vara välorganiserad och effektiv för att kunna leverera ett fullgott tal. Under dylika omständigheter är det måhända inte märkligt att retoriken utvecklades till konst.

Många tal finns bevarade, bland annat den kanon av de tio bästa talarna som sammanställdes av grammatikerna från biblioteket i Alexandria. Formella tal återfinns också nedtecknade i det antika Greklands litteratur och drama: i Homeros Iliaden håller Odysseus ett tal för att förmå Akilles att återgå till striden och i Aischylos trilogi Oresteia försvarar sig Orestes, som mördat sin mor för att hämnas sin far, genom att hävda att brottet begicks i rättvisans namn och att han därför alls inte kunde dömas för det. I den grekiska historiografin av Herodotos, Xenofon eller Thukydides återges likaledes många tal. Thukydides, exempelvis, som skrev Historia om det pelo­pon­ne­ 16

DEL I. RETORIKENS HISTORIA – ETT SLAG MELLAN DET SANNA OCH …

Begreppbart Retorik.indd 16

08-11-13 09.04.53

siska kriget återger i sitt verk ett tal av Perikles och den politiska debatten mellan Kleon och Diodotus, två athenska politiker, i vilken Kleon argumenterade för att alla män från Mytilene, en stad som revolterat mot Athen år 428 f.Kr., skulle avrättas och att alla kvinnor och barn skulle säljas som slavar, medan Diodotus, som motsatte sig en sådan åtgärd, i stället argumenterade att de skulle skonas, inte av rättvise- och barmhärtighetsskäl, utan för att det låg i Athens intresse.

Sofisterna och Platon Det var under denna period som sofisterna gjorde sin entré i den grekiska världen. De flesta var utlänningar som attraherades av Athens glans. Två av de mest renommerade är Protagoras, mest känd för sin fras ”människan är alltings mått”, och Gorgias, känd för sin poe­ tiska stil och sitt bruk av översvallande stilfigurer. Sofistiken uppfattas ofta som ytterligare en retoriktradition vid sidan av de handböcker och manualer i retorik som cirkulerade vid den tiden, då de delgav sina åhörare föreskrifter om hur ett tal skulle utformas.

Sofisterna skrev nämligen inga handböcker i retorik utan använde sig av tal som exempel på den retoriska konsten. Sådana tal skulle memoreras för att sedan imiteras av retorikstudenten.

Emellertid kan dessa två traditioner sägas ha enats av Isokrates som sade sig ha delgett sina studenter tal att memorera och imitera men också detaljerade föreskrifter om retorisk komposition.

Gemensamt för båda är i alla fall att varken sofisterna eller retorikhandböckerna behandlade retorik i abstrakta termer och att de inte definierar retoriken eller uppger dess beståndsdelar.

En mer nyanserad fördelning får vi av Platon (427–347 f.Kr.) i hans verk Faidros (2001), där tre olika retoriktraditioner kan skönjas: • De arbeten av Protagoras, Polus och Likymnius som var av lexikografisk karaktär och där fokus ligger på olika typer av framföranden sorterade efter betydelse eller form och med tillhörande exempel.

• De arbeten av Evenus, Gorgias och Trasymachus som fokuserade på stilistiskt bruk.

ANTIKENS RETORIK

Begreppbart Retorik.indd 17

17

08-11-13 09.04.54

• De retorikhandböcker, författade av bland andra Korax, Tisias, Theodorus och Anaximenes, som i korta drag angav den önskvärda formen och innehållet av domstolstal.

Sofisternas retoriska experiment kom sedermera att beskyllas av Pla­ ton för att fara med osanning. I Gorgias (2000), till exempel, låter han Sokrates avslöja Gorgias konstgrepp och i stället plädera för ett vetenskapligt och objektivt språk som kontrast till retoriken vars mål, enligt honom, är att förvränga sanningen så att den blir oigen­ kännlig (se Johannesson 1989). Han beskyller således retoriken för att vara en motsvarighet till matlagning, liksom kokkonsten en konst (technē) som alls inte baseras på någon form av kunskap. Han menar i stället att retorik förvärvas genom erfarenhet (empeiria), att den är ett knep, en form av smicker.

Emellertid lämnar Platon i slutet av Gorgias möjligheten öppen för en annan typ av retorik som han sedermera skulle utveckla i Faidros. Där framgår det att en sådan konst, en filosofiskt riktig retorikkonst, kan vara möjlig under förutsättning att den brukas i rättvisans namn. Därmed tillför Platon retoriken en moralisk dimen­ sion, samtidigt som han styrker behovet av kunskap som en grund för all kommunikation. Poängen är att en god talare inte bör nöja sig med det som förefaller vara sant utan också behöver veta vad som är sant. Återigen genom Sokrates definierar Platon retoriken som ”en sorts påverkan av mäns själar medelst ord, vare sig orden talas inför en domstol eller något annat offentligt organ eller i privata samtal” (Platon 1973, s. 73).

Det är intressant att notera att Platon i föregående mening gör klart att retoriken, vid sidan av att vara konsten att utforma och hålla tal, som i Gorgias liknas vid kokkonsten, också är ett fenomen av mer generell karaktär som återfinns i all mänsklig kommunikation och som förefaller kunna vara av godo. Platon tycks således anse att det finns två sorters retorik, en ond och en god. En ond retorik som han liknar vid kokkonsten och en god retorik, en konst som grundas i god kunskap om det ämne som avhandlas, god förståelse av logisk bevisföring och insikt i mänsklig psykologi som gör det möjligt att anpassa argumenten till publiken.

18

DEL I. RETORIKENS HISTORIA – ETT SLAG MELLAN DET SANNA OCH …

Begreppbart Retorik.indd 18

08-11-13 09.04.54

Aristoteles Aristoteles (384–322 f.Kr.) vände sig också mot tidigare retorik­ teorier. Till skillnad från sofisterna, som ansåg att vår omdömesförmåga grundas på konventioner, och Platon, som förfäktade en sanning som härstammar från samma gudomliga ursprung som själen, trodde han på två former av kunskap, nämligen kunskap om det som inte kan vara på annat sätt – det som vi i dag vanligen kallar naturvetenskap – och kunskap om det som kan vara på annat sätt och som utgör grunden för retoriskt övervägande (Ramírez 1995). I Retoriken kritiserade han retorikhandböckerna för att de endast fokuserade på den typ av retorik som utövas under rättsprocesser och, i synnerhet, för att den retoriska konst de presenterade försummade logisk argumentation och i stället koncentrerade sig dels på olika sätt att väcka åhörarnas känslor, dels på talets form, det vill säga vilka delar ett tal ska innehålla och vad som bör inkluderas i varje del. Med andra ord kritiserade han dem för att koncentrera sig på att skapa en viss sinnesstämning snarare än att ta sig an argumentation och överväganden och hur, genom dem, påståenden kan stärkas och bevisas.

Aristoteles uppfattade retoriken som dialektikens motstycke (anti­strophos) och definierade den som ”en förmåga att genomskåda det som i varje situation gör övertalningen möjlig” (Ramírez 1995, s. 207). ”En förmåga att genomskåda” pekar på en teoretisk ansats snarare än en praktisk sådan, även om Aristoteles oftast behandlar retorik som en fråga om talarkonst (Kennedy 1994). Detta understryks av Aristoteles själv i en tidigare fras (1.1.14 i Retoriken) som lyder: ”… retorikens funktion är inte att övertyga utan att i varje enskilt fall inse de till buds stående övertalningsmedlen” (Aristoteles 1991, s. 35). För att förmå genomskåda argumenten är det för honom viktigt att, förutom att vara bevandrad i ämnet, också kunna argumentera för och emot. En sådan exercis, skriver han, är be­hjälp­ lig för att kunna uppenbara sakernas tillstånd och, i förlängningen, uppnå sanningsenliga och rättvisa bedömningar. Dessutom ger medborgarnas studie av retorik fyra andra fördelar:

ANTIKENS RETORIK

Begreppbart Retorik.indd 19

19

08-11-13 09.04.54

• Den hjälper oss att skilja gott från ont.

• Den möjliggör förståelsen för vad som berör människor och driver dem till handling.

• Den gör oss medvetna om båda sidor av ett spörsmål.

• Den stärker vårt försvar mot andras argument.

Retoriken skulle enligt honom ha sin fokus på logisk argumentation snarare än på stil eller intentioner. Han identifierar specifika propositioner (idia) inom politiken och etiken (som också behandlas mer utförligt i Politiken och i Den nikomachiska etiken) vilka utgör basen för de tre arter av retorik som han identifierade och som senare av Cicero skulle benämnas genus deliberativum, genus judiciale och genus demonstrativum. De tre arterna är: • Tal inför en lagstiftande församling – tal som berör något som kan komma att hända.

• Tal inför en domstol – tal som berör något som har hänt där talaren antingen anklagar eller försvarar någon för det denne tidigare gjort.

• Lov- eller klandertal som oftast går ut på att talaren genom beröm eller smädelser gör lyssnaren vänligt eller kritiskt inställd till någon eller något.

Sålunda, genom att ge retoriken ett ämne, nämligen politiken och etiken, bemöter Aristoteles på sitt sätt Platons kritik om att retoriken skulle vara ett knep utan substans.

Aristoteles skriver också att de övertalningsmedel som finns till hands är antingen icke-konstnärliga­– bevis som vittnesutsagor och avtal – eller konstnärliga, det vill säga av talaren skapade. De senare delas i tre, det som sägs (logos), vem som säger det (ethos) och till vem det sägs (pathos), vilket reflekterar tre viktiga element i varje tal­situa­ tion, nämligen talaren, talet och det talade. Således övertygar talaren en ointresserad och misstänksam eller fientlig publik ”genom väl valda argument (logos); genom den karaktär eller personlighet talaren framvisar (ethos); samt genom de känslor som han lyckas väcka hos åhörarna (pathos)” (Johannesson 1998, s. 19).

Al Gores dokumentärfilm En obekväm sanning utgör här ett ypperligt exempel på hur Aristoteles tre övertalningsmedel används i 20

DEL I. RETORIKENS HISTORIA – ETT SLAG MELLAN DET SANNA OCH …

Begreppbart Retorik.indd 20

08-11-13 09.04.54

praktiken än i dag. Gore agerar som föreläsare och berättar om den globala uppvärmningen och dess effekter. Föreläsningen börjar med att Al Gore presenterar sig själv och säger: ”Mitt namn är Al Gore och jag var förut USA:s näste president.” Genom att göra det påminner han publiken om vem han är, det vill säga en före detta vice­ president och välrespekterad politiker, samtidigt som han väcker sympati genom att referera till valet som han förlorade – han förlorade elektorskollegiets röst – trots att han hade vunnit folkets röst, och roar genom att samtidigt skämta om det. Det argument han framför i sin föreläsning är ganska enkelt och går ut på att övertyga publiken om att det är människan som ligger till grund för det senaste århundradets klimatförändringar, den så kallade växt­hus­ effekten. Han framför sina argument med hjälp av grafer, siffror och bilder som han jämför med varandra för att skapa logiska resultat som stödjer hans tes. Han refererar till mätningar av koldioxid utförda av vetenskapsmän på flera olika platser i världen, enligt vilka kol­di­oxid­halten aldrig har varit så hög som i dag, och jämför nya och gamla fotografier av ett antal glaciärer som visar att isen håller på att smälta och att världens temperatur därmed, likt koldioxidhalten, stiger. Han hänvisar också till det stora antalet artiklar som stödjer den hypotes han driver – att människan är orsaken till växthuseffekten – och kombinerar därmed sitt logiska argument med vetenskapens trovärdighet och karaktär. Med andra ord kombinerar han logos och ethos. Slutligen försöker Al Gore även väcka våra känslor genom att visa filmsekvenser och bilder av katastrofer som orkanen Katrina, som i hans argument framställs som konsekvenser av den globala uppvärmningen och den förödande effekt som en höjning av havets vattenstånd skulle ha på städer som Beijing, Shanghai, Calcutta och New York. Dessa är bara några av de exempel som ges och som visar på hur Gore använder sig av den klassiska retorikens tre övertygelsemedel, ethos, logos och pathos.

Av speciellt intresse i denna genomgång är, som tidigare antytts, den logiska bevisföringen, eftersom det är det som Aristoteles ansåg saknades i retorikhandböckerna och hos sofisterna. I Retoriken skriver han att logiska argument kan vara av två slag: induktiva, genom att använda sig av exempel (paradeigma) som generaliseras från en situation till en annan, och deduktiva, genom den retoriska syllogisANTIKENS RETORIK

Begreppbart Retorik.indd 21

21

08-11-13 09.04.54

men eller entymem (entymēma). Entymem betyder ordagrant något som hålls i tanken/minnet (”something held in mind”; Kennedy 1994, s. 59). Entymemet är en retorisk syllogism, skriver Aristoteles, en ofullständig syllogism där en av premisserna eller slutsatsen utelämnas och underförstås. Den kanske mest kända syllogismen är den som bygger på premisserna ”alla människor är dödliga” och ”Sokrates är en människa” med tillhörande slutsats ”även Sokrates är dödlig”. Ett entymem baserat på föregående syllogism skulle kunna se ut så här: alla människor är dödliga, alltså är Sokrates dödlig; den underförstådda premissen är att Sokrates är en människa och därför också dödlig. Den underförstådda premissen behöver inte uttalas, i alla fall inte i denna bok, eftersom jag kan anta att du som läsare med stor sannolikhet vet att Sokrates var en filosof som levde i antikens Grekland. Om inte kan jag nog anta att du åtminstone vet att Sokrates är ett namn till vilket människor döps och att Sokrates därmed antagligen betecknar en människa.

Som Lindhardt (2005) påpekar är en av Aristoteles främsta förtjänster att han bemötte Platons och Sokrates kritik. Han betonade att retoriken inte kan bringas i vanrykte på grund av dess sämre ut­ övare, eftersom det vore som att avfärda läkekonsten på grund av att det finns dåliga läkare. I stället menade han att det är viktigt för en talare att vara medveten om och förtrogen med både den goda och den onda sidan av ett argument för att bättre kunna förfäkta den goda sidan. Därmed, utan att kategoriskt förkasta sofisterna, röjde Aristoteles de moraliska invändningarna mot retoriken. Han motsatte sig också tanken att retoriken skulle sakna substans och menade i stället att retorikens ämne är politiken och etiken.

Aristoteles var en realist som intresserade sig för både naturens och det mänskliga livets komplexitet, samtidigt som han uppfattade dem som skilda saker. I vad som rör det sociala, det politiska och det etiska är vi enligt Aristoteles ”nödsakade att nöja oss med det sannolika, troliga och förnuftiga utan att någonsin vara helt säkra på att vi når fram till det riktiga” (Lindhardt 2005, s. 34), eftersom dessa frågeställningar handlar om sådant som, till skillnad från naturen, kan vara på annat sätt. Således upplöste Aristoteles ytterligare en av Platons invändningar mot retoriken, nämligen föreställningen från 22

DEL I. RETORIKENS HISTORIA – ETT SLAG MELLAN DET SANNA OCH …

Begreppbart Retorik.indd 22

08-11-13 09.04.54

Retorik ISBN 978-91-47-08876-8 © 2009 Mikael Holmgren Caicedo och Liber AB Redaktörer: Anders Abrahamsson & Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Författarfoto: Joel Rhodin

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Elanders, Ungern 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Retorik.indd 2

08-11-13 09.04.52

”Det finns inget sätt att undvika retorik för den som vill framföra ett budskap. Hur och varför det förhåller sig så utforskas i den här boken. Kunnigt och övertygande tecknar författaren retorikens utveckling och ger en tydlig och aspektrik bild av retorikens roll i samhällslivet och i vetenskapen.

Sammantaget är det en lysande bok!”

Andra aktuella titlar i serien är:

Erkännande Carl-Göran Heidegren

BeGreppBart

Retorik

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

BeGreppBart

Mikael Holmgren Caicedo är fil dr. och verksam vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet.

Mikael Holmgren Caicedo

är betydligt mer än vältalighet och språkutsmyckning. Retoriken återfinns ständigt i allas vår vardag genom ord, handlingar, texter och bilder. I den här boken skildras retoriken och dess förhållande till samhälle och samhällsvetenskap.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.

Retorik

Retorik

Mikael Holmgren Caicedo Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart BeGreppbart

BeGreppbart

Östen Ohlsson, professor vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Best.nr 47-08876-8

Tryck.nr 47-08876-8-00

Retorik - omslag.indd 1

08-11-12 08.11.00