Att coacha grupper by Smakprov Media AB

Den här handboken beskriver hur du kan arbeta med gruppcoachning men också individuell coachning i grupp. Praktiska verktyg och konkreta tips på hur du kan gå tillväga varvas med exempel och en teoretisk bakgrund. Att coacha grupper är den första boken på svenska i ämnet. Den vänder sig i första hand till chefer/ledare, men kan även användas av konsulter, coacher, handledare, personaltjänstemän och andra som i olika sammanhang arbetar med (utveckling av) grupper. Att genom gruppcoachning frigöra grupper och gruppmedlemmars egen potential samt att fokusera på mål och lösningar är en kraftfull metod för utveckling av grupper.

Att coacha grupper

Att coacha grupper Fokusera på gruppens positiva krafter

Det handlar om att sätta igång en lär- och utvecklingsprosom bäst lämpar sig för att utveckla gruppen.

Carina Lätt har mångårig erfarenhet som konsult och arbetsledare inom personalområdet samt som chefscoach och utvecklingsledare för chefer i privat och offentlig sektor. Hon är internationellt certifierad

Carina Lätt

cess som bygger på tron att gruppen själv har de resurser

coach (ACC-nivå enligt ICF), beteendevetare och har vidareutbildning inom KBT.

Best.nr 47-08999-4

Tryck.nr 47-08999-4-00

Carina Lätt

Att coacha grupper ISBN 978-91-47-08999-4 © 2009 Carina Lätt och Liber AB Redaktör: Anders Abrahamsson, Charlotte Rudenstam Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild och illustrationer: Ranelid reklambyrå Upplaga 1

Sättning: Bild & Form Jonny Hallberg Teckensnitt: Brödtext, Minion. Rubriker: Syntax Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Coacha grupper.indd 4

09-02-13 11.36.28

Inledning Under hela mitt arbetsliv har jag arbetat med grupper och personer i ledande ställning. Intresset för att finna bra verktyg i utveckling av grupper har under åren visat sig vara mycket stort. Boken du nu håller i dina händer handlar om att coacha grupper. Avsikten har varit att skriva en enkel och praktisk hand‑ bok som beskriver hur du kan arbeta med gruppcoachning och individuell coachning i grupp. Att genom coachning frigöra grupper och gruppmedlem‑ mars egen potential samt att fokusera på mål och lösningar är en kraftfull metod i utveckling av grupper. Boken ger dig en teoretisk bakgrund samt konkreta och praktiska tips på hur du går tillväga. Det är min beteendevetenskapliga högskoleutbildning, vidareutbildning inom KBT och internationella coachcertifiering (ICF) samt åratal av erfaren‑ heter som har bidragit till tankarna i boken. Boken vänder sig i första hand till coacher och chefer/ledare, men kan även användas av konsulter, handle‑ dare, personaltjänstemän och projektledare samt andra som i olika samman‑ hang arbetar med grupper. I den engelskspråkiga coachningslitteraturen kallas ofta den som coachas ”klient” (client). Det ordet på svenska kan ge läsaren associationer både till terapi och till kund–säljarförhållande, vilket har gjort att jag valt att använda ett annat uttryck, nämligen utövare. Ordet är hämtat ifrån idrottsvärlden, där coachningen har sitt ursprung. Utövaren är den som uppsöker coachen för att bli coachad. Utövaren är aktiv med att reflektera, definiera mål och att arbeta med att nå dessa mål. I boken använder jag mig av orden coachning och gruppcoachning. Skälet till detta är att enligt Språkrådet bildas substantiv till verb i svenskan normalt med hjälp av ‑ning, t.ex. löpa–löpning. Det ska därför heta: coacha– coachning. I slutet av boken finns en verktygslåda som visar hur du kan arbeta med att coacha grupper. Sedan följer de riktlinjer som är framarbetade av ICF, International Coach Federation, som är världens största internationella cer‑ tifieringsorganisation inom området. Syftet med ICF är att säkerställa och hålla standarden inom coachning hög och kvalitativ. Det är dags att ta steget från individuell coachning till att även coacha grupper!

Coacha grupper.indd 5

09-02-13 11.36.28

Innehåll 1. Vad är gruppcoachning?........................................9 Gruppcoachning består av fyra delar........................................ 13 Skillnaden mellan individuell coachning och gruppcoachning....................................................................... 15 Gruppcoachningsliknande metoder.......................................... 15

2. Coachning...........................................................23 Vad är coachning?.................................................................... 24 Coachningens bakgrund.......................................................... 24 Rollfördelning i ett coachningssamtal....................................... 25 Grundbultarna i coachning....................................................... 26 Modell för coachningssamtal – GROW.................................... 31 Fördelar med att coacha i grupp............................................... 32

3. Gruppcoachen ....................................................34 Gruppcoachens roll.................................................................. 34 Gruppcoachen som förebild..................................................... 37 Gruppcoachens egenskaper..................................................... 39 Gruppcoachens förhållningssätt .............................................. 43 Vad behöver du veta om dig själv för att arbeta med gruppcoachning?..................................................................... 46 Att utveckla din personliga gruppcoachroll............................... 49

4. Gruppen..............................................................50 Kännetecken för en grupp........................................................ 50 Gruppers utveckling................................................................. 52 FIRO-modellen: Faser i gruppens liv......................................... 53 Groupthink............................................................................... 57 Kommunikation ...................................................................... 59 Bruten kommunikation: ”stopp-svar”...................................... 63 Hur kommunicerar gruppen?................................................... 67

Coacha grupper.indd 6

09-02-13 11.36.28

Inne hål l

5. Enskilda deltagare i gruppen................................76 Standardroller i en grupp.......................................................... 78 Motivation............................................................................... 83 Försvarsmekanismer................................................................. 85

6. Praktisk gruppcoachning . ...................................89 Extern eller intern gruppcoach?................................................ 90 Vad kan du gruppcoacha på?................................................... 91 Förberedelser inför första träffen.............................................. 95 Hur mycket behöver jag veta om gruppen för att kunna coacha dem?................................................................. 98 Gruppcoachöverenskommelsen.............................................. 102 Första mötet med gruppen..................................................... 103 Gruppsamtalets grundstruktur................................................ 105 Knyta upp knutar i gruppen................................................... 111 Automatiska tankemönster.................................................... 112 Tankefällor ............................................................................ 114 Beteendeanalys...................................................................... 115 Rättningsreflexen................................................................... 116 Ambivalens i gruppen............................................................ 117 Dubbelsidiga reflektioner........................................................ 119 Motstånd i gruppen............................................................... 119

7. Hantera svårigheter ..........................................121 8. Individuell coachning i grupp.............................126 Skillnader mellan individuell coachning i grupp och gruppcoachning.............................................................. 128 Nya grupper........................................................................... 129 Gruppcoachens roll................................................................ 131 Första mötet med gruppen..................................................... 134 Gruppsamtalets grundstruktur................................................ 141 Reflekterande team................................................................ 142 Det gemensamma tredje........................................................ 143 Sista mötet med gruppen....................................................... 144

Coacha grupper.indd 7

09-02-13 11.36.29

Inne hål l

9. Verktygslåda......................................................145 1. Användbara frågor i gruppcoachning ................................ 145 2. Användbara frågor i individuell coachning i grupp . ........... 147 3. Har jag ett coachande förhållningssätt? . ........................... 148 4. Självskattning för gruppcoachen ....................................... 149 5. Gruppcoachens förhållningssätt – Stjärnan ........................ 150 6. Självreflektion för gruppcoacher ........................................ 150 7. Gruppanalys . .................................................................... 151 8. Hur ser gruppen ut? .......................................................... 155 9. Vad vill vi utveckla? . ......................................................... 157 10. Den nya gruppen............................................................. 158 11. Grupputvärdering ........................................................... 159 12. Coacha gruppen mot de nya orden ................................. 161 13. Coachövning på ”Hur” ................................................... 162 14. Den professionella arbetsgruppen.................................... 163 15. Jäntelagen . ..................................................................... 164 16. Vi vill vara en stjärngrupp . .............................................. 165 17. Övningar för individuell coachning i grupp . .................... 165

Bilaga: ICF:s syn på coachning – definition av de 11 coachkompetenserna....................................169 Författarens tack.....................................................174 Litteraturförteckning...............................................175

Coacha grupper.indd 8

09-02-13 11.36.29

Kapitel 1.

Vad är gruppcoachning?

En idé är en ny kombination av gamla beståndsdelar. Det finns ingenting nytt under solen. Det finns endast nya kombinationer. (Gordon Dryden, ”Out of the Red”)

I det här kapitlet får du en introduktion till vad gruppcoachning är, när det är lämpligt att använda metoden och vad som skiljer gruppcoachning från andra metoder i arbete med grupper. Gruppcoachning sker när en grupp personer deltar i coachning för att gruppen som helhet ska uppnå gemensamma mål. Gruppens mål och vägen mot att nå dem är överordnat varje ingående indi‑ vids mål och utveckling. Gruppcoachning handlar om att sätta igång en lär- och utveck‑ lingsprocess som bygger på tron att gruppen som coachas själv har de resurser som bäst lämpar sig för att utveckla gruppen, det vill säga att svaren finns inom gruppen. Gruppen ska ha en gemen‑ sam riktning mot gemensamma mål och genom att använda sig av gruppens möjligheter kan den ta sig förbi hinder. Gruppen står i förgrunden och individen i bakgrunden. Gruppcoachen söker lös‑ ningar med hela gruppen i fokus. Gruppen betraktas närmast som en individ. För gruppen innebär gruppcoachningen också förbätt‑ rad kommunikation och tillit mellan gruppmedlemmarna. Det beror på att gruppens medlemmar tillsammans sitter och pratar

Coacha grupper.indd 9

09-02-13 11.36.29

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

om vad de tycker, tänker, och är fokuserade på att nå de gemen‑ samma målen. Som gruppcoach är dina främsta redskap att ställa frågor, att lyssna och att observera. Med hjälp av olika metoder och tekniker driver du gruppen mot dess mål. Du behöver inte ha en grundlig kunskap om gruppens historia, och som gruppcoach bör du alltid ställa dig frågan: Är den här informationen viktig för att jag ska kunna ta gruppen i mål? Om du som är gruppcoach har hög kompetens i coachning och i gruppdynamik kan du använda coachning på gruppen och även individuellt på gruppens medlemmar under sessionerna.

Då är gruppcoachning lämpligt • När en ny verksamhet, ett företag eller ett projekt startas. • När en grupp har gått i stå och behöver finna och arbeta mot ett gemensamt mål. • När en grupp vill utvecklas. • När en grupp har haft och löst en konflikt i gruppen, och vill gå vidare i sin utveckling. • När en grupp som saknar gemensamma mål behöver arbeta med relationerna i gruppen. När en ny verksamhet, ett företag eller ett projekt startas. När något nytt startar möts personer med olika erfarenheter och för‑ väntningar. Då är gruppcoachning bra för att personerna i gruppen snabbt ska lära känna varandra, för att skapa ett bra samarbete och för att sätta upp gemensamma mål. Det räcker att ha gruppcoachning med en sådan här grupp under två halvdagar.

Coacha grupper.indd 10

09-02-13 11.36.29

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

När gruppen har gått i stå och behöver finna och arbeta mot ett gemensamt mål. Ibland upplever grupper att inget händer och att allt står still. Då behöver gruppen hjälp för att komma vidare. Gruppcoachning ger gruppen ny energi, och hjälper medlemmarna i gruppen att lyfta blicken och arbeta mot de gemensamma målen. Du kan antingen coacha gruppen två halvdagar eller coacha grup‑ pen regelbundet under en begränsad tid. När en grupp vill utvecklas som grupp. Om en grupp bestämt sig för att de vill utvecklas som grupp, brukar medlemmarna i gruppen vara mycket motiverade. För att sätta gruppen i process är det bra att coacha gruppen regelbundet. Första träffen bör pågå i ungefär tre timmar, senare räcker det med två timmar. Första gången behövs mer tid för att du ska lära känna gruppen och ta reda på hur gruppmedlemmarna fungerar tillsammans. Gruppcoachningen bör pågå under minst ett halvår, med en månads mellanrum mellan sessionerna. Det beror på att gruppen och de enskilda deltagarna vid varje mötestillfälle får i hemuppgift att arbeta med saker som idag hindrar gruppens utveckling eller att de får i läxa att träna på sådant som kan innebära att gruppen utvecklas snabbare. Vid varje mötestillfälle följs hemuppgifterna upp. När en grupp har haft och löst en konflikt i gruppen och vill gå vidare i sin utveckling. En grupp som är mitt uppe i en konflikt ska inte gruppcoachas. Först måste konflikten lösas. När konflikten väl är löst är det mycket lämpligt att arbeta med gruppcoachning för att svetsa samman gruppen och skapa en positiv och framåtblick‑ ande anda.

Coacha grupper.indd 11

09-02-13 11.36.29

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

När en grupp som saknar gemensamma mål behöver arbeta med relationerna i gruppen. I individuell coachning i grupp står den enskilde gruppmedlemmen i fokus. Men det finns tillfällen när du bör arbeta med gruppcoachningsmetoder. Det kan inträffa när det har låst sig i gruppen och du behöver arbeta med gruppmedlem‑ marnas relationer till varandra. Oavsett om du är chef för gruppen eller är en extern gruppcoach är det viktigt att du efter varje möte skriver en kort rapport som alla deltagare kan läsa. Det gör det möjligt för medlemmarna att fort‑ sätta utvecklingsarbetet i vardagen, och ger dig något att återkoppla till vid nästa möte. En verksamhet har personalproblem och behöver hjälp. En coach kontaktas och vid första träffen sitter styrelsen nertyngda av problem som de inte ser någon lösning på. De riktar all sin kraft och energi på att chefen sagt upp sig och att personalen mår dåligt samtidigt som de säger sig inte förstå vad det egentligen handlar om. Gruppen har med andra ord kört fast och behöver hjälp att rikta energin mot lösningen och målet. Efter en kort social inledning slår coachen fast ett da‑ tum ett par månader fram i tiden och låter gruppen fun‑ dera på hur de vill att det ska fungera då. Alla idéer skrivs ner på ett stort blädderblockspapper (mål) som sätts upp på väggen. Därefter får de beskriva hur det ser ut idag (nu) – detta skrivs ner och fästs till vänster om mål-pappret. Med detta har det skapats ett gap. Skillnaden mellan hur de vill att det ska fungera och hur det fungerar har åskådliggjorts. Gruppen inser nu att de måste agera för att nå målen. Coachen frågar nu hur det ska ske och leder gruppen i deras arbete med att skissa på olika lösningar.

Coacha grupper.indd 12

09-02-13 11.36.29

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

Så här går det till. Ställ frågorna i denna ordning för att flytta fokus till lösning från problem.

I gruppcoachning arbetar du så här: Börja med att formulera målet, titta på hur det ser ut nu, fråga gruppen hur förändringarna ska ske och när de ska genomföras. Undvik att börja med gruppens nu, eftersom det ofta innebär att den lägger onödig energi och kraft på den fasen. Det kan i sin tur innebära att gruppen har svårt att lägga energin på målen och hur de ska nå dit.

Gruppcoachning består av fyra delar

Coacha grupper.indd 13

09-02-13 11.36.31

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

1. Coachning Som gruppcoach sätter du igång processer i gruppen för att frigöra och utveckla gruppens potential. Din grundsyn bygger på att sva‑ ren finns inom gruppen. Som gruppcoach måste du vara väl insatt i samtalsteknikens grunder.

2. Gruppcoachrollen Att arbeta som gruppcoach innebär att du i partnerskap ska leda gruppen mot gruppens mål och samtidigt lösa upp de knutar som hindrar den att nå målen. Gruppcoachens ansvar är följande: • Utforska, klargöra och arbeta med det gruppen vill uppnå. • Uppmuntra gruppen till egen utforskning och egna upptäckter. • Ta fram gruppens egna lösningar och strategier. • Hålla gruppen ansvarig för det gruppen vill uppnå, resultat och tidsplan.

3. Gruppen Som gruppcoach måste du ha kunskap om hur grupper fungerar och vilka stadier en grupp genomgår i sin utveckling. När du vet i vilket stadium den befinner sig, kan du stödja och påskynda grup‑ pens strävan att nå målen.

4. Enskilda deltagare Alla grupper består av individer som har olika personligheter och för att arbeta med gruppcoachning är det viktigt att acceptera och förstå personerna som ingår i gruppen. Det är också viktigt att du

Coacha grupper.indd 14

09-02-13 11.36.31

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

som gruppcoach har kunskap om de vanligaste rollerna som brukar finnas i grupper, så att du kan hantera individerna i gruppcoach‑ ningen. Senare i boken fördjupar jag de här resonemangen.

Skillnaden mellan individuell coachning och gruppcoachning I individuell coachning arbetar du med individen i fokus, medan gruppcoachning har gruppen i fokus. Skillnaden är bland annat att du måste kunna engagera alla och se vad som händer med var och en i gruppen. Gruppen är inte starkare än dess svagaste länk. Vad som händer i gruppen och med olika personer i gruppen är lika viktigt. För att du ska förstå vad som händer i gruppen behöver du ha kunskap om grupprocesser och grupproller. I gruppcoachning är det viktigt att du stannar upp mellan var‑ ven och kollar upp så att alla är med på tåget. Om det inte känns bra, säg att det verkar som om något inte stämmer. Gruppen sitter med svaret! Det är viktigt att samtliga i gruppen har förtroende för dig och att de litar på att du kan hantera situationen. I både individuell coachning och gruppcoachning har individen eller gruppen ansvar för sitt eget lärande och sitt engagemang. Du bör vägleda dem, men inte leda dem. En coach och en gruppcoach har samma synsätt, det vill säga att coachning handlar om processer för att frigöra och utveckla män‑ niskors potential. Energi och fokus är inriktade på möjligheter och lösningar. De flesta metoder och tekniker som används inom indi‑ viduell coachning kan även användas inom gruppcoachning.

Gruppcoachningsliknande metoder Det finns ett flertal arbetsmetoder som liknar gruppcoachning, men som skiljer sig åt antingen beroende på att metoden i första

Coacha grupper.indd 15

09-02-13 11.36.31

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

hand inriktar sig på enskilda gruppmedlemmar, eller på att fokus i första hand är inriktat på problemlösning eller på den nuvarande situationen. En annan stor skillnad är gruppcoachens förhållningssätt, till skillnad från handledare och konsulter som arbetar med grupper. Dessa är vanligtvis skolade inom den psykodynamiska skolan, vil‑ ket innebär att deras fokus i första hand ligger på perspektivet här och nu, samt att de inte ser sig som att de är i partnerskap med gruppen. Gruppcoachning är den enda arbetsmodell i arbete med grup‑ per, där fokus ligger på gruppens mål och hur gruppen ska nå dit. Det innebär att gruppens energi riktar sig mot mål och lösning.

Gruppcoachning i jämförelse med andra gruppcoachningsliknande metoder.

Vad är individuell coachning i grupp? Individuell coachning i grupp sker när flera personer ingår i en coachningsgrupp. Gruppens enda mål är att varje individ ska uppnå sina individuella mål.

Coacha grupper.indd 16

09-02-13 11.36.32

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

Arbetet i gruppen utgår från deltagarnas egen situation och mål. Personerna som ingår i gruppen kan bli coachade antingen enbart av coachen eller av både coach och övriga medlemmar i gruppen. Den som deltar i individuell coachning i grupp har möjlighet att utvecklas både när hon blir coachad och när hon lyssnar och reflekterar över vad som sägs när andra i gruppen blir coachade. Individuell coachning i grupp sammanblandas ofta med grupp‑ coachning, därför får den ett eget kapitel (8) i den här boken.

Vad skiljer gruppcoachning från handledning? Gruppcoachning kan jämföras med handledning. Skillnaderna är följande: • Gruppcoachen söker lösningar med hela gruppen som fokus, inte enskilda lösningar. • I gruppcoachning är gruppens energi riktad mot målen, inte mot den nuvarande situationen. • Gruppcoachen är aktiv och i partnerskap med gruppen, inte en person som leder gruppen utanför gruppen. • Gruppcoachen behöver inte vara specialist, vilket ofta handleda‑ ren är. • Gruppcoachen coachar aktivt gruppen mot deras mål, vilket innebär att gruppcoachen tar stort utrymme, upp till halva tiden. Handledaren tar betydligt mindre utrymme.

Handledning som metod har sitt ursprung i 1920-talets utbildning av psykoanalytiker, psykologer och socialarbetare. Terapitraditionen präglar än idag handledarens förhållningssätt och handledningens struktur från denna tid. I handledning frågar man ofta: Hur är det nu? Vart ska vi? Hur kommer vi dit?

Coacha grupper.indd 17

09-02-13 11.36.32

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

I gruppcoachning vänder man på frågorna: Vart ska vi? Hur är det nu? Hur kommer vi dit? När ska det ske? Genom att börja med att sätta målen för gruppen, riktas grup‑ pens kraft mot utveckling på en gång. Fokus och energi riktas mot målen.

Vad skiljer gruppcoachning från konflikthantering? Först ger jag min definition av vad en konflikt är: En konflikt är ett tillstånd mellan minst två personer som är beroende av varandra och där åtminstone en av dem känner ilska gentemot någon annan och är kritisk till dennes handlingar. Min definition av konflikt avser inte: • Skillnader i åsikter eller oenighet utan aggression. • Egen stress eller spänning. • Ett tillstånd av obeslutsamhet hos en individ. Till skillnad mot gruppcoachning handlar konfliktarbete om att lösa eller hantera en konflikt, inte om att arbeta med gruppens gemensamma mål. Gruppcoachning är däremot lämpligt för en grupp som precis har löst sina konflikter, eftersom tomrummet efter konflikten då är som störst. En chef tog kontakt för att få hjälp med att lösa en konflikt som skapat två grupper i gruppen. Detta var tidigt i min coachkarriär och jag bestämde mig för att pröva grupp‑ coachning som konflikthantering, för att se om det var möjligt. Inför första träffen hade jag skaffat mig en bra bild över hur de såg på sig själva och på varandra (se övning på sid. 151). Att sätta mål och att ta reda på var de ansåg att de stod idag i förhållande till målen gick bra. Problemet

Coacha grupper.indd 18

09-02-13 11.36.32

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

uppstod i coachningen mot målen. Låsningarna hos varje enskild individ gjorde det omöjligt för dem att fokusera på målen. Samtliga ansåg att konflikten berodde på de an‑ dra, de kunde inte förstå hur konflikten uppkommit och de hade aldrig varit med om något dylikt på någon annan arbetsplats förut. Att börja prata om vad var och en och gruppen som helhet skulle kunna göra för att lösa kon‑ flikten visade sig vara omöjligt. Jag bestämde mig snabbt för att istället fokusera på ”här och nu”, och arbeta med traditionella metoder inom konflikthantering. När detta var löst kunde vi gå tillbaka till coachningssituationen och deltagarna var då redo att fokusera på målet.

Om det finns stora konflikter i gruppen så arbeta först igenom detta. Har du som coach inte själv denna kunskap eller är olämplig av någon anledning så tag hjälp av någon som kan konflikthante‑ ring. När gruppen arbetat sig igenom konflikten kan du gå in och börja coachningen.

Handlar det om coachning eller om konflikthantering? För att undvika en situation som kräver djupare kunskap om kon‑ flikthantering och konfliktlösning, är det viktigt att du börjar med att ställa dig följande frågor: • Vad vill du att din insats ska ge gruppen? • Vad vill du att gruppen ska ha med sig efter din insats? • Hur tycker du att arbetsklimatet på arbetsplatsen är? Jag blev kontaktad av en chef. Han frågade mig om jag kunde komma till hans verksamhet och genomföra gruppcoachning med hans personal. Han berättade att de i arbetsgruppen hade haft stora konflikter, men att dessa nu var lösta. När jag träffade arbetsgruppen var de

Coacha grupper.indd 19

09-02-13 11.36.32

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

först mycket skeptiska till mig, eftersom de var oroliga att fokus återigen skulle hamna på de konflikter som varit i arbetsgruppen. Jag förstod att det var viktigt för grupp‑ coachningen att jag fort fick deras förtroende, och efter att vi kort pratat om konflikten började vi genast att fokusera gruppens energi på deras mål. Vi hade en och en halv fan‑ tastisk dag tillsammans, där det sprudlade av tankar och idéer. Samtidigt knöts alla knutar upp genom korta indivi‑ duella coachningar under gruppcoachningen.

Chefen fick efteråt en rapport där det stod vad var och en och grup‑ pen som helhet tagit på sig att arbeta vidare med. Chefen, som jag regelbundet har kontakt med, arbetar nu vidare för att se till att gruppen når de uppsatta målen. Konflikten i arbetsgruppen hade tagit mycket kraft och ener‑ gi, och när den var löst lämnade den ett stort tomrum efter sig. Gruppcoachning gav dem en möjlighet att fylla tomrummet. Genom gruppcoachningen skapades en bra kommunikation, tillit och en strävan att nå de gemensamma målen.

Vad skiljer gruppcoachning från arbetsgruppsutveckling?

Coacha grupper.indd 20

09-02-13 11.36.32

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

Gruppcoachning kan på många sätt jämföras med arbetsgruppsut‑ veckling, som också har gruppen i fokus. Skillnaderna är följande: • I gruppcoachning är gruppens energi riktad mot målen, inte mot den nuvarande situationen. • Gruppcoachen är i partnerskap med gruppen, inte en person som leder gruppen utanför gruppen. • I gruppcoachning är coachen mycket mer aktiv och pådrivande än konsulten som arbetar med arbetsgruppsutveckling. • Gruppcoachen coachar aktivt gruppen mot deras mål, vilket innebär att gruppcoachen tar stort utrymme, upp till halva tiden. Konsulten tar betydligt mindre utrymme. • Konsulten som arbetar med arbetsgruppsutveckling är vanligtvis en psykodynamiskt utbildad psykolog eller beteendevetare, vilket en gruppcoach inte behöver vara.

Skillnaden i rollen som konsult och rollen som coach i arbete med grupper.

Coacha grupper.indd 21

09-02-13 11.36.33

Kapite l 1. Vad är g r upp c o ac hning?

I arbetsgruppsutveckling håller konsulten i ramarna, men har för övrigt en passiv roll. Konsulten ger gruppen uppgifter som de själva får arbeta med och låter grupprocessen pågå utan hennes påverkan. Konsulten går in och ut i gruppens arbete. I gruppcoachning är gruppcoachen i en partnerliknande situa‑ tion med gruppen. Gruppcoachen är både ett med gruppen och står utanför den. I gruppcoachning är det viktigt att ha så litet avstånd som möjligt mellan deltagarna. Därför sitter man alltid i ring på stolar och utan bord.

Coacha grupper.indd 22

09-02-13 11.36.33

Kapitel 2.

Coachning

Det här kapitlet fördjupar resonemangen om vad coachning är i praktiken, dess grundbultar, och jag berättar om coachningens rötter.

En person som vill lära sig att simma kan vända sig till en terapeut, konsult, mentor eller coach. Det terapeuten gör är att uppmuntra personen att tala om sin rädsla för att lära sig att simma. Konsulten förklarar hur man gör när man simmar. Mentorn å sin sida visar hur man gör när man simmar. Coachen uppmuntrar personen att simma och går sedan bredvid bassängkanten tills personen har lärt sig att simma.

Coacha grupper.indd 23

09-02-13 11.36.34

Kapite l 2. Co ac hning

Vad är coachning? Coachning är en teknik som handlar om att frammana den inne‑ boende potential och självkännedom som varje människa har. Coachning handlar också om att den som coachas maximerar sina prestationer, når resultat och hittar egna lösningar. Coachen lyss‑ nar aktivt och ställer kraftfulla och relevanta frågor, vilket är basen i metoden. Det finns ingen färdig mall för hur samtalen ska föras.

Skillnaden mellan coachning och terapi.

Coachningens bakgrund Begreppet coach kommer från det ungerska ordet kocsi som bety‑ der ”vagn från Kocs” och började användas under 1500-talet för att beskriva något som förflyttade människor från den plats där de var till den plats dit de ville komma. Under mitten av 1970-talet började erfarenheterna från coach‑ ning av idrottsmän i USA tillämpas även utanför idrottsarenorna. En av förgrundsfigurerna var Timothy Gallwey, tennisutövare och tennistränare som 1974 skrev boken ”The Inner Game of Tennis”. Många anser att Gallwey är coachningens fader.

Coacha grupper.indd 24

09-02-13 11.36.34

Kapite l 2. Co ac hning

Coachningens utveckling inom näringslivet och i organisationer har genomgått fem faser. Överföringen från idrotten till manage‑ mentområdet nådde Europa under 1980-talet. Under denna första fas talade man om tävlan, motivation och topprestation. Från mitten av 1980-talet handlade coachning främst om men‑ torsverksamhet. Den tredje fasen, coachning som rådgivning, utvecklades när kraven på produktivitet och på ledarnas ansvar för företagens framgång ökade. Under den fjärde fasen, i början av 1990-talet, låg fokus på den yrkesmässiga utvecklingen och inte på den psykologiska eller orga‑ nisatoriska utvecklingen. Från mitten av 1990-talet, under den femte fasen, skedde en ökning av konsulter inom området. Nu kallas nästan all form av samtal, träning, personalkurser och undervisning för coachning. 1995 grundades International Coach Federation (ICF) för att globalt skapa en etisk standard och en hög yrkesmässig nivå bland professionella coacher.

Rollfördelning i ett coachningssamtal Det är viktigt att du har klart för dig vilken roll du har som coach och vilken roll du förväntar dig att deltagarna ska ha.

Coachens roller • • • • •

Driver samtalet framåt. Ska vara närvarande och aktiv. Läser av deltagarnas kroppsspråk. Lägger förutfattade meningar åt sidan. Är fokuserad.

Coacha grupper.indd 25

09-02-13 11.36.35

Att coacha grupper

Att coacha grupper Fokusera på gruppens positiva krafter

Det handlar om att sätta igång en lär- och utvecklingsprosom bäst lämpar sig för att utveckla gruppen.

Carina Lätt

cess som bygger på tron att gruppen själv har de resurser

coach (ACC-nivå enligt ICF), beteendevetare och har vidareutbildning inom KBT.

Best.nr 47-08999-4

Tryck.nr 47-08999-4-00

Carina Lätt