9789147094455 by Smakprov Media AB

Bokens författare är: Helena Buhr, Katarina Buhr, Barbara Czarniawska, Lars Engwall, Magnus Fredriksson, Liv Fries, Magnus Frostenson, Nanna Gillberg, Maria Grafström, Jaan Grünberg, Gustav Johed, Emilia Kvarnström, Josef Pallas, Pernilla Petrelius Karlberg, Annika Schilling, Lars Strannegård, Anna Tyllström, Karolina Windell

Denna bok visar hur medierna har tagit sig in som en viktig del av företagandet och målar upp detta förändrade landskap. Författarna diskuterar även hur aktörer som PR-konsulter, intresseorganisationer och chefer anpassar sina verksamheter till mediernas ökade betydelse. De olika kapitlen belyser vilka intressen som står på spel, hur det intrikata samspelet mellan företag och medier ser ut och hur olika aktörer hanterar påtryckningar och försöker driva sina egna agendor. Sammantaget utmanas bilden av kommunikationen mellan företag och medier som direkt, endimensionell och linjär.

Best.nr 47-09445-5

Tryck.nr 47-09445-5-00

Företag o medier - omslag.indd 1

Josef Pallas & Lars Strannegård (red)

Lars Strannegård är professor i företagsekonomi och verksam vid Handelshögskolan i Stockholm och Uppsala universitet. Han har bedrivit forskning inom ledarskap, affärsetik, design och företagens medialisering. Han är ansvarig för forskningsprogrammet Media Managers and Communication Consultants.

Ekonomi och företagande präglas i dag av mediernas oupphörliga bevakning och rapportering. Den ökade mediebevakningen av näringslivet har i grunden ändrat hur företagande bedrivs och relationerna mellan företag och medier.

Företag och medier

Josef Pallas är ek. dr och verksam vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Hans främsta forskningsintresse omfattar företagens medialisering samt ekonomijournalistik. Josef är delaktig i forskningsprogrammen Media Managers and Communication Consultants och Global Enterprises, Mediators and Society.

Målsättningen med boken är att skapa ett slags näringslivets medialiseringskalejdoskop. Beroende på hur vi vrider på frågorna framträder olika mönster som alla innehåller fragment av varandra, men som inte ger samma bild. Om kalejdoskopet är inställt på PR-konsulter så framträder fragment av ägarförhållanden, journalistik, kommunikationsavdelningar och företags vd:ar. Om istället allmänheten står i fokus så visar kalejdoskopet samtidigt andra fragment av medialiseringen.”

Josef Pallas & Lars Strannegård (red)

09-12-28 14.20.06

Företag och medier ISBN: 978-91-47-09445-5 © 2010 Författarna och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Carina Blohmé och Karin Landmér Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsillustration: Emilia Kvarnström Illustrationer: Lars Gylldorf Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Bild & Form Jonny Hallberg Teckensnitt: Brödtext, Minion. Rubriker, Syntax Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 0

Fo retag och medier.indd 2

09-12-28 14.13.48

Innehåll Del I Företag i det nya medielandskapet..........................................5 1 Ett medialiserat näringsliv.........................................................6 Lars Strannegård och Josef Pallas

2 Ekonomijournalistik och andra (re)presentationer av företag...............................................................................24 Magnus Fredriksson

3 Utanför nyhetsdesken: om nyhetsproduktion som interaktivt kretslopp .......................................................41 Jaan Grünberg och Josef Pallas

4 Nyhetsproduktion i det sociala medielandskapet.....................58 Maria Grafström och Karolina Windell

5 Transparens och medierna......................................................77 Magnus Frostenson

Del II Medialisering i praktiken......................................................91 6 Redovisning och tidningars bevakning av aktier: fallet Telia...............................................................................92 Gustav Johed

7 Från slutna rum till en gemensam fasad: fallet Almega........................................................................108 Liv Fries

8 Mediaöversättningar av en ny teknik: CCS i svensk press................................................................130 Katarina Buhr och Helena Buhr

Fo retag och medier.indd 3

09-12-28 14.13.48

Inne hål l

Del III Medialisering och anseende..............................................149 9 Medieträning: skönhetsoperationen för att styra intrycket.......................................................................150 Emilia Kvarnström

10 PR-konsultbranschens framväxt i Sverige..............................169 Anna Tyllström

11 Osynliga händer och synligt resultat: om kommunikationskonsulters arbete..................................192 Annika Schilling och Lars Strannegård

12 Informatörerna och medierna...............................................209 Josef Pallas

13 Det medialiserade företagsledaruppdraget............................228 Pernilla Petrelius Karlberg

Del IV Reflektioner kring näringslivets medialisering...................247 14 Kvinnor, media och finanser.................................................248 Barbara Czarniawska

15 Om märkning och att märkas: medier, kändiskultur och allmänheten...................................262 Nanna Gillberg

16 Perspektiv på mediafältet ....................................................284 Lars Engwall

Presentation av författarna...........................................................298 Register........................................................................................301

Fo retag och medier.indd 4

09-12-28 14.13.49

Del I

Fรถretag i det nya medielandskapet

Fo retag och medier.indd 5

09-12-28 14.13.49

Kapitel 1

Ett medialiserat näringsliv Lars Strannegård och Josef Pallas

Den engelske poeten John Donne har gått till historien för formuleringen ”Ingen människa är en ö” från år 1624. Människor, hävdade Donne, är inte isolerade från varandra, utan är i allt väsentligt beroende av de sociala sammanhang som de befinner sig i. Att människor skulle kunna agera i ensamt majestät är fullständigt orimligt. Att företag skulle vara öar är på samma sätt en absurd tanke. Likväl vilar mycket av den företagsekonomiska forskningen på just denna föreställning. Företag anses i många teoritraditioner ha tydliga gränser med vilka de avskiljer sig från omvärlden. Kunder, leverantörer och lagstiftare är exempel på sådana som kommer på besök till öarna, uträttar sina ärenden och seglar vidare. En del av den senare företagsekonomiska forskningen har dock vänt sig emot synen på organisationer som urskiljbara, avgränsade enheter. Istället har ett synsätt utvecklats där handlingar som utförs blivit synonyma med vad som utgör en organisation. En organisation är inte, den blir till i de aktiviteter som utförs i dess namn. Om inga handlingar utförs och manifesteras finns heller inte någon meningsfull organisation att tala om. Enligt ett sådant synsätt är det själva handlingarna som utförs som blir viktiga. Och om man ska förstå hur organisationer fungerar är det viktigt att studera de handlingar som utförs, oavsett om de utförs innanför eller utanför det som kallas organisationens formella gränser. Vilket företag eller vilken organisation som helst kan lyftas fram som exempel för att visa att de befinner sig i ett integrerat, symbiotiskt förhållande till sin omvärld. Företag är i hög utsträckning utsatta för granskning av allehanda slag, och de förväntas vara goda samhällsmedborgare genom

Fo retag och medier.indd 6

09-12-28 14.13.49

1. Ett me dialis e rat när ing sliv

att ta ansvar för miljö, säkerhet och hälsa i större utsträckning än tidigare. Företag samarbetar med hjälporganisationer, stödjer kulturprojekt och formerar sig i allianser för att bekämpa sådant som miljöförstöring, barnarbete eller homofobi. Om företag vore öar skulle den devis som tillskrivits nobelpristagaren Milton Friedman kanske vara giltig: ”the business of business is business”. Ett sådant förhållningssätt har dock visat sig vara ytterligt riskabelt. Den ständigt pågående granskningen av företag har istället gjort att företag förväntas tillhandahålla och uppvisa miljöpolicies, uppförandekoder, etiska riktlinjer och ansvarstagande i en mängd olika former. Företag har alltså aldrig någonsin varit, och är definitivt inte i dag, isolerade från sin omgivning. Det är i detta sammanhang som massmedier blir allt viktigare. Det finns en serie studier som visar att medier alltmer sätter dagordningen i näringslivet och ställer krav på att företag ska vidta allehanda åtgärder (Carroll & McCombs 2003; Engwall m.fl. kommande). Medier formar och sprider också idéer för styrning av företag samt bidrar till att legitimera och popularisera desamma. Utgångspunkten för denna bok är att företag i dag i stor utsträckning är påverkade av och beroende av massmedierna, deras logik och praktik och att detta har inverkan på hur företagande bedrivs. Syftet med boken är således att belysa företagandets villkor när massmediernas logik blir allt mer dominerande.

Medialisering Bland statsvetare och kommunikationsforskare har begreppet medialisering använts sedan många år för att beteckna förändringsprocesser på den politiska arenan. En vedertagen definition är den som Strömbäck (2004) ger uttryck för, nämligen att medialisering är för handen när skeenden och processer är anpassade efter massmediernas logik och praktik. Två huvudfrågor som forskare inom stats- och kommunikationsvetenskap ägnat sig åt är vilken roll medierna spelar i skapandet av den politiska dagordningen samt vilken roll medierna spelar i att sätta politiken i handling (Asp 1986). Frågorna kan sammanfattas som mediernas makt över innehållet i politiken samt deras makt över publiken. Medierna utgör inte bara en mäktig aktör genom att de aktualiserar vissa frågor, de fungerar också som arenor för andras intressen och viljor att påverka den politiska dagordningen.

Fo retag och medier.indd 7

09-12-28 14.13.49

D e l I. Före tag i de t nya me die landskap e t

Under de senaste åren har medialisering visat sig vara ett epitet som är användbart långt utanför den politiska sfären. I dag berörs de flesta områden av våra liv av mediernas ständiga närvaro. Beskrivningar av ekonomi, kulturliv eller sport är nästan svåra att föreställa sig utan mediernas oupphörliga bevakning och rapportering. Medialiseringen påverkar hur olika instanser i samhället fungerar, eftersom de tvingas agera utifrån vedertagna föreställningar om mediernas arbetssätt, den så kallade medielogiken (Altheide & Snow 1979). Denna medielogik kan beskrivas som ett slags översättningskedja där man för att få människors uppmärksamhet först behöver fånga medierepresentanters uppmärksamhet. För detta krävs i sin tur att kommunikationen presenteras enligt den logik som medierna arbetar efter. Med en formulering från Petrelius Karlberg (2007): ”Med andra ord anpassar medierna världen till sin logik och världen anpassar sig till sina föreställningar om medielogiken” (s. 19). När olika aktörer i samhället agerar efter medielogiken, förändras också deras verksamheter och hur de kan beskrivas och förstås. När medierna blir ett centralt kommunikationsmedel så blir sådant som arbetspolitiska förhandlingar eller organisationers interna kommunikation föremål för offentlig genomlysning. Detta leder till att konsulter och intresseorganisationer i ökande utsträckning deltar i uttolkandet och formandet av den sociala verkligheten. Betraktar vi dessa effekter kommer medialiseringen att representera konstituerande aktiviteter som – i likhet med andra institutioner som till exempel politik och religion – påverkar hur samhället, dess aktörer och deras intressen organiseras och gestaltas. På det sättet förflyttas också diskussionen om medialisering från att den påverkar andra samhällsinstitutioner till att den betraktas som en egen institution. Medialisering blir därmed inte bara en process som leder till ett antal samhällsförändringar, utan den blir också en samhällsförändring i sig. Hjarvard sammanfattar denna dubbelhet om medialisering på följande sätt: By the mediatization of society, we understand the process whereby society to an increasing degree is submitted to, or becomes dependent on, the media and their logic. This process is characterized by a duality in that the media have become integrated into the operations of other social institutions, while they also have acquired the status of social institutions in their own right. (2008:113)

Fo retag och medier.indd 8

09-12-28 14.13.49

1. Ett me dialis e rat när ing sliv

Om medialiseringen betraktas som en självständig institution så framträder ett antal konturer av samhällsutvecklingen. Några sådana är mediernas påverkan på överföring av information och kunskap mellan aktörer, skapandet och spridningen av samhällsnormer och regler samt att kommunikationsaktiviteter i ökande grad förpackas och produktifieras. Massmedieprodukter blir allt viktigare för skapandet av symboliskt och ekonomiskt värde, såväl för enskilda individer som för stater, företag och andra organisationer. Mats Furberg (1997:169) lyfter fram mediernas roll som aktiva tolkare och gestaltare av verkligheten. Mediernas tolkningar använder publiken i sin tur för att framställa sina egna bilder, och därmed skapas det ett slag kedja av konstruktioner och översättningar. Furbergs beskrivning är inte olik de processer som Engwall och Sahlin-Andersson (2007) tillskriver medierna när de pratar om ”redigerade företag”. Engwall och Sahlin-Andersson visar här hur medierna utgör basen för hur kunskap om och bilder av näringslivet och enskilda organisationer skapas och sprids. De påpekar att det är mediernas samlade påverkan som skapar förutsättningar för hur den sociala verkligheten gestaltas och uppfattas. De visar vidare att medialiseringen inte är en enkelriktad process, utan en multidimensionell där olika intressen möts och omformas i ständigt pågående interaktioner. I företagsekonomiska sammanhang går det att skönja fyra perspektiv som mediernas arbete kan beskrivas efter, nämligen bestämmande av dagordningen, legitimerande av företagens aktiviteter och deras strukturer, image- och varumärkesskapande samt skapande och spridande av kunskap (Buhr m.fl. kommande; Engwall & Sahlin-Andersson 2007). Alla dessa perspektiv har inte bara direkta implikationer för företag och deras aktiviteter – som till exempel när företag bygger upp särskilda enheter för att presentera ”goda” bilder av sin verksamhet eller tvingas till faktiska förändringar i hur deras aktiviteter organiseras och bedrivs. Dessa perspektiv är också centrala för konstruerandet av sociala miljöer, i vilka dessa aktiviteter organiseras och ges mening. I denna bok ser vi inte medialisering som en enhetlig företeelse, process eller uppsättning av aktiviteter. Istället väljer vi att belysa de perspektiv på medialisering som nämnts ovan och att låta dessa bli utgångspunkten för diskussioner i bokens olika kapitel. Detta förstärks också genom att vi låter vårt empiriska intresse påverka vilka aspekter av medialisering som lyfts fram som centrala. Med andra ord, bokens utgångspunkt är inte mediali

Fo retag och medier.indd 9

09-12-28 14.13.49

D e l I. Före tag i de t nya me die landskap e t

seringen i sig, utan de uttryck den tar sig i olika sammanhang. Här blir det också viktigt att förstå medialisering i förhållande till andra trender och förändringar som formar vårt samhälle. Djelic & Sahlin (2006:382) argumenterar för att det finns så kallade institutionella krafter – det vill säga krafter som påvekar hur olika aktörers beteende organiseras och regleras – varibland betydelsen av vetenskapliga fakta och resonemang; moraliska ställningstaganden; marknadsimperativ samt värde av frivillig organisering och deliberativ demokrati framträder som de viktigaste. Att näringslivet medialiseras visar sig i den ökade bevakningen av näringslivet och reflekteras också i hur företag organiseras. Företag har utvecklat specialiserade avdelningar för att hantera mediekontakter (Engwall 2009; Grünberg & Pallas 2009). Genom utvecklingen av en marknad för företagsinformation har även relationerna mellan företag och medier fått nya förutsättningar. En populariserad nyhetsbevakning med en personfokuserad rapportering leder till att företag individualiseras och till att medierna såväl som företagen tenderar att använda företagsledarens person som verktyg för att förklara och förstå företags handlingar och utveckling (Petrelius Karlberg 2007). Mediernas ökade inflytande kan även påverka företags långsiktiga överlevnad och sträcka sig till andra företag och andra branscher. Ett exempel är hur mediers rapportering av skandaler kring ett enskilt försäkringsbolag inte bara påverkade bolaget, utan även andra livoch pensionsbolag, och till och med företag som bedrev helt andra verksamheter (Jonsson m.fl. 2007). Trots den beskrivna utvecklingen, det vill säga mediers ökade bevakning av företag och det faktum att företag själva ägnar allt större resurser till att hantera medierelationer, är den organisationsteoretiska forskningen inom området outvecklad. Tidigare studier har främst fokuserat på det ökade utbudet av ekonominyheter och innehållsförändringar över tid (Kjaer & Slaatta 2007), hur medier sprider managementidéer (Abrahamson & Fairchild 1999; Mazza & Alvarez 2000) och bilder av företagande (Chen & Meindl 1991; Vaara & Tienari 2002) samt hur de skapar legitimitet för företag (Deephouse 2000; Rindova m.fl. 2006). Det saknas dock mer ingående studier av hur företag och medieaktörer interagerar, hur interaktionen organiseras samt vilka konsekvenser olika typer av medieuppmärksamhet får för företag. Schudson (2002) har pekat på att massmedier i statsvetenskaplig forskning ofta behandlas som en enhetlig aktör, och mediekonsumenter ses som 10

Fo retag och medier.indd 10

09-12-28 14.13.49

1. Ett me dialis e rat när ing sliv

passiva aktörer som ”injiceras med åsikter” som ligger till grund för deras agerande. Det är dock mycket som talar för att en sådan beskrivning är direkt missvisande. Dagens medielandskap genomgår en omfattande förändringsprocess. Ny teknik stöper om roller och traditionell praktik, vilket återspeglas i de kommande kapitlen. Nya typer av nyhetskällor, såsom bloggar, ser ut att ändra ekonomijournalisters arbete och nyhetsproduktion (Hvitfelt & Nygren 2002; Grafström & Windell 2007). Hittills har det varit oklart hur medialiseringen påverkar relationerna mellan företag, medier och expanderande yrkeskategorier som exempelvis kommunikationskonsulter och medietränare. Men kapitlen i denna bok har för avsikt att ta ett brett grepp på vilka konsekvenser medialiseringen får för företagandets och näringslivets villkor.

Företag och medier Näringslivs- och ekonomijournalistik har beretts mer utrymme de senaste decennierna (Hadenius & Weibull 1999). Mellan 1976 och 1990 fördubblades utrymmet för ekonominyheter i svenska morgontidningar (Hvitfeldt & Malmström 1990), och snart sagt varje morgontidning med självaktning bevakar näringslivet och händelser som rör affärslivet. Sveriges Television började under 1980-talet att rapportera om aktiekurser, och under 2000talet fick ekonominyhetsprogram såväl på tv som i radio ökad programtid (Lindqvist 2001; Petrelius Karlberg 2007). Det går således inte att underskatta hur näringsliv och ekonominyheter under de senaste decennierna blivit en del av medielandskapet. Beskrivningar av näringslivet som inte tar hänsyn till mediernas dominans lämnar därmed något att önska. Men att beskriva näringslivet som dominerat av medier är naturligtvis inte i sig något nytt eller originellt. Namnkunniga teoretiker som Giddens (1984), Baudrillard (1994) och Bourdieu (1998) har alla beskrivit hur vi som medborgare och konsumenter upplever och hanterar en medialiserad verklighet, det vill säga en verklighet som är förmedlad via olika former av massmedier. Massmedierna är helt centrala för hur kunskap produceras, vilket medieteoretiker som McLuhan (1964) började framhålla redan för nästan ett halvt sekel sedan. Mot en sådan bakgrund kan man argumentera för att mediernas rapportering om företag och företagsledare är central för hur människor ska-

Fo retag och medier.indd 11

09-12-28 14.13.49

D e l I. Före tag i de t nya me die landskap e t

par sig bilder av och förstår organisationer och företagande. Inom nyinstitutionell teori ses organisationer i relation till regler, normer och föreställningar, vilka utvecklas och sprids av andra organisationer inom organisatoriska fält (DiMaggio & Powell 1983). En medialiserad förståelse av företagande byggs inte bara utanför organisationer, utan också inom dem. Medier är, ur ett nyinstitutionellt synsätt, såtillvida bärare av normer och föreställningar kring vad en företagsledare är och gör (Engwall & SahlinAndersson 2007). Att leda ett företag kan, i detta sammanhang, ses som en konstruktionsprocess där en stor mängd intressenter – såsom kommunikationsexpertis, mediekonsumerande företagsledare och rapporterande medier – gemensamt skapar bilden av företagande och företagsledning. Enligt ett sådant synsätt kan bilder av företagande betraktas som institutionellt formade. Bilder av företagande och företagsledning medieras och skapas inom organisatoriska fält. Ett exempel på institutionell formgivning i det medialiserade näringslivet är kommunikationskonsultbranschen, som har vuxit och växer kraftigt. Många aktörer i den branschen har tidigare erfarenhet av opinionsbildning, journalistik eller medieekonomi (Tyllström 2009). De informella nätverk som spänner över de formella organisationsgränserna är ytterligt centrala för framgång i branschen, och det finns indikationer på att branschen upplever en ökad granskning och tilltagande krav på transparens. Det är därför sannolikt att det föreligger ett institutionellt format normativt tryck mot en professionalisering (DiMaggio & Powell 1983; Abbott 1988). Pallas (2007) har visat att företag och medier utvecklat ett arbetssätt som innehåller regler och normer kring hur man hanterar och förhåller sig till varandra. Företag och medier har lärt sig varandras arbetsformer, rutiner, värderingar och preferenser när det gäller vad som ska publiceras, i vilken form och när. Det gemensamma arbetssätt som vuxit fram reglerar hur företagen och medierna arbetar tillsammans och hur den slutliga rapporteringen ser ut. För mediernas del innebär detta att de kan anpassa bevakningen av viktiga och känsliga ämnen, som finansiell information eller företagens inblandning i diverse samhällssammanhang. Här spelar nära och personliga relationer mellan företagens kommunikatörer och de centrala medierna en viktig roll för hur nyhetsmaterialet tolkas och utformas. Företagens medieaktiviteter fokuserar inte bara på att hantera olika intressen, det vill säga företagens och mediernas olika uppfattningar om enskilda händelser eller ämnen. De karaktäriseras också av ett nära och väl12

Fo retag och medier.indd 12

09-12-28 14.13.49

1. Ett me dialis e rat när ing sliv

organiserat samarbete och fokuserar snarare på en kontinuerlig nyhetsproduktion än på innehållet i specifika nyheter. Uppenbarligen är alltså inte företagen och medierna skilda från varandra, utan synnerligen integrerade i såväl arbetssätt som upprättande av dagordningar. Distinktionen av medierna som ”den tredje statsmakten”; med en klart granskande roll finns det således anledning att ifrågasätta. Än mer kan denna beskrivning ifrågasättas då massmedier produceras i företagsform (Czarniawska 2009). Medier är inte bara ”medier”, de är också företag, som utsätts för samma krav som alla andra företag. Upplagor som går upp och ner, tittare och läsare som sviker eller tillkommer, personalkostnader och annonsintäkter – alla är de komponenter som till sist avgör ett medieföretags lönsamhet och uthållighet. Det faktum att medieföretag just är företag är en självklarhet som icke desto mindre i stor utsträckning negligerats i studier av medialisering. Som nämnts ovan har statsvetare och kommunikationsforskare intresserat sig för hur medialiseringen påverkar demokratiska processer och politikens utövande (Asp 1986; Strömbäck 2004). Men företagsledare måste, liksom vissa politiker, skapa förtroende långt utanför den organisation som de själva representerar, vilket intressentmodellen och ”stakeholder”teorin tagit fasta på (för en översikt, se Freeman 1984). Medialiseringen av näringslivet kan sägas innebära att ett företag är i ständigt behov av förtroendebyggande (Fredriksson 2008). Organisationer måste vinna legitimitet på olika arenor, och massmedierna är en av de viktigaste arenorna eftersom de just är medierande, det villl säga fungerar som bärare av budskap mellan olika sfärer och skapar uppmärksamhet kring företagets verksamhet och förehavanden. Uppmärksamhet är något som potentiellt kan skapa stora fördelar för företagen, men också något som kan åsamka dem stor skada, vilket det ökande utbudet av medieträningsprogram vittnar om (Petrelius Karlberg 2007). Begreppet ”management of visibility”, som Thompson (1995) använder sig av, indikerar att medialiseringen påverkat hur företagsledning bedrivs och organisering sker.

Anseendets ökande betydelse Företagsekonomiska forskningsresultat har alltså visat att medialiseringen påverkat företagsledningens praktik. Tengblad (2002) har pekat på att fö-

Fo retag och medier.indd 13

09-12-28 14.13.49

D e l I. Före tag i de t nya me die landskap e t

retagsledare i stor utsträckning lägger sin tid på omvärldskontakter, däribland media, i större utsträckning än tidigare. Sevòn (2004) ser företagande som en skådeplats där föreställningar tar plats och medieras till andra aktörer. Det som oftast står på spel är det som allt oftare attackeras och försvaras – nämligen anseende. Det råder en utbredd osäkerhet kring vem som är trovärdig i dagens västerländska samhällen (Beck 1998). Vem man kan lita på när det blåser snålt är inte längre självklart. 1900-talets modernitet innebar ett skapande av stora system, väloljade byråkratier och en tilltro till rationella beslutsprocesser. Godtycklighet, småskalighet, nepotism och luddighet skulle ersättas med systematik, professionalism och tydlighet. Förmoderna urvalsmekanismer som rykten och anseende skulle förpassas till historiens skräphög. Men när allt fler system nu upplevs som kollapsade så försvagas tilltron till de institutioner som vann erkännande under modernitetens 1900-tal. Auktoriteter och experter, som tidigare åtnjutit stor legitimitet, har tappat mycket av sin fornstora glans. I Sverige övervakas läkare i dag av Socialstyrelsen i högre grad än tidigare (Lindberg & Blomgren 2009), lärare upplever att deras status försvagats (Alvesson 2007) och statens manöverutrymme har minskat i takt med ökade privatiseringar och avregleringar, även om finanskrisen lett till att allt fler nu efterfrågar statlig inblandning och initiativkraft. Mot bakgrund av att samtiden beskrivs som flytande, uppkopplad och globaliserad, blir spridningen av de nya regleringsformer som Mörth och Sahlin-Andersson (2006) pekat på både begriplig och logisk. Regleringstyperna har ändrat karaktär, och det sker en ökande så kallad ”mjuk” reglering i form av självregleringar (som företags självpåtagna uppförandekoder och etiska riktlinjer), marknadslösningar (som utfärdandet av och handeln med utsläppsrätter av koldioxid), normskapande (som mediernas snabbt formulerade och vedertagna imperativ avseende vad som är ett lämpligt beteende) och standardiseringar (som det omfattande arbete som bedrivs av den internationella standardiseringsorganisationen ISO). Regleringen har således ändrat karaktär. Hårda lagar som gäller i alla länder blir svåra, för att inte säga omöjliga, att införa. Istället blir reglerna mjukare till sin karaktär, men likväl ofta både inflytelserika och effektiva. Den offentliga sektorn har under de senaste åren översvämmats av initiativ som på olika sätt syftar till att jämföra och kontrollera hur väl olika

Fo retag och medier.indd 14

09-12-28 14.13.50

1. Ett me dialis e rat när ing sliv

verksamheter sköts. Universitet ackrediteras, WHO gör rankninglistor över olika länders sjukvårdssystem, kulturprojekt ”genomlyses” och nya sätt att utkräva ansvar prövas. I den offentliga sektorn pågår alltså en strävan efter ökad transparens (Levay & Waks 2006). Det ska bli lättare för yttre bedömare att kontrollera och få insyn i verksamheter. Allt som tidigare varit dolt ska ut i ljuset; det konturlösa begreppet ”kvalitet” ska mätas genom att de kvalitetskriterier som verkar vara vägledande ska diskuteras, göras explicita och allra helst omformas till något mätbart och mindre luddigt (Strannegård 2007). Föreställningen om att anseende bör kvantifieras ser ut att ha sin bakgrund i att vi lever i en tid där vi ständigt söker efter säkerhet. Vi vill ha hängslen, livrem och försäkringar för alla möjliga sorters eventualiteter, och åtgärder måste hela tiden vidtas för att minska osäkerheten. Genom kvantifierade bedömningar av verksamheter, organisationer och individer skapas en bild av att det är möjligt att ögonblickligen bedöma en utbildning, ett sjukhus eller en individ (se Wedlin 2006). Omedelbart kan man konstatera att en utbildning är sjunde bäst i Sverige, att ett sjukhus är medelbra i en europeisk jämförelse eller att en individ är dubbelt så intelligent som en annan. Det är i sådana sammanhang som anseende blir allt viktigare, vilket är tydligt i nästan alla organisationer. Anseende – denna förmoderna tillgång – har således återigen seglat upp som en åtråvärd resurs. Företag har ”brandingexperter” och växande informationsavdelningar (Pallas 2007). Handelshögskolor har anställda som har som arbetsuppgift att arbeta med rankningsfrågor (Wedlin 2006). Universitet har i dag kommunikatörer och kommunikationschefer i större utsträckning än tidigare (Engwall 2009). Svenska institutet arbetar hårt med ”nation branding” i det världsmästerskap i uppmärksamhet, respekt och tilltro som de anser råder. Sjukhus arbetar i dag med ”strategisk kommunikation” och universitet har börjat anställa bibliometriexperter för att bli bättre på att framställa verksamheten i ett positivt ljus (Byrkjeflot & Angell 2007; Engwall 2009). Power (2007) visar hur anseende blivit en alltmer aktuell fråga för organisationsledare. Till hans poänger hör att de så kallade ”risk management”-verktyg som många organisationer använder är dåliga på att hantera anseendefrågor. Risker kan uppskattas och räknas på. Osäkerheter kan man inte räkna på i samma utsträckning. Anseenden är osäkra till sin ka-

Fo retag och medier.indd 15

09-12-28 14.13.50

D e l I. Före tag i de t nya me die landskap e t

raktär. Powers huvudpoäng är att anseende håller på att bli organisationers viktigaste resurs och att hanterandet av anseende därmed blir chefers och ledares huvudsakliga arbetsuppgift. Medialiseringen är en viktig komponent som driver utvecklingen mot en ökad vikt vid anseende. Medielogiken gör att företag blir mer angelägna om att värna, skydda och framhålla sina bilder av sig själva för att på så vis hantera sitt anseende. Sociala mediers inträde på den offentliga arenan har spätt på utvecklingen ytterligare, och det skrämmande i utvecklingen inom dessa medier har Solove (2007) pekat på. När klassiska sociala praktiker som skvallrande och skuldbeläggande sprids via internet och mobiltelefoner, sätts en snöboll i rullning. Information som tidigare var icke-spridd, lokal och odokumenterad har genom bloggar, digitala kommentarmöjligheter och webbforum blivit permanent och sökbar. En åsikt, ett personligt omdöme eller en ren lögn kan florera på nätet och hastigt växa i omfattning och ”sanningshalt”. Baksidan av det fria informationsflödet – som av många framhålls som en dygd – är alltså att flödet också kan underminera våra framtida möjligheter att framstå som trovärdiga. Forskare inom sociologi, psykologi och marknadsföring har på olika sätt visat att människor är känslostyrda i större utsträckning än vad många samhällsteorier traditionellt utgått ifrån. Vi köper produkter och tjänster från företag som vi litar på; vi arbetar i organisationer vars grundvärderingar vi respekterar och vi rekommenderar till andra sådant som vi själva är positivt inställda till (Söderlund 2000). En organisations eller individs anseende skapas av attityder, åsikter och känslor, och när dessa ska styras vädrar varumärkesbyggare och PR-konsulter morgonluft. Om människor vore mindre känslostyrda, skulle de flesta reklambyråer slå igen och de flesta PR-konsulter söka sig till andra branscher. Men i den värld som Solove och Power skisserar är ”känsloproduktionen” central; associationer, upplevelser och relationer måste kontinuerligt laddas positivt. Allt fler ägnar sig alltså åt anseendebyggande, samtidigt som anseendeattacker blir allt vanligare. Utvecklingen är inte förvånande. Anseende har i ett mer öppet och mer omfattande informationsflöde blivit en så viktig resurs att dess bevarande kommer upp på dagordningen hos beslutsfattare. Kollapsade auktoriteter, ”mjuk” reglering och ökande krav på transparens och synlighet har lett till att bilder av organisationer och individer blivit alltför viktiga för att styras godtyckligt och osystematiskt. Och det är i

Fo retag och medier.indd 16

09-12-28 14.13.50

1. Ett me dialis e rat när ing sliv

detta sammanhang som medialiseringen – genom bland annat sin påverkan på företagens anseende – får omfattande betydelse för hur företagens styrs. Bokens kapitel syftar alla till att visa hur detta kan ta sig uttryck.

Bokens disposition Bokens olika delar och kapitel ger bilder av de aktörer och processer som är centrala för att förstå det medialiserade näringslivet. Vi vill redan i detta inledande kapitel påpeka att medialisering inte bara är ett tolkningsperspektiv, utan också något som får mycket handgripliga praktiska konsekvenser. Medialiseringen är inte något som enbart berör hur företag presenteras eller visas upp; den påverkar långt fler aspekter av företagandet. Medialiseringen sätter blåslampan på företagens legitimitetskapande, men detta innebär inte att det skulle vara möjligt att hantera legitimitetsfrågor utan att grundläggande processer i företagandet påverkas. I korthet: medialiseringen får långt- och djupgående konsekvenser för hur företagande bedrivs, och det är dessa konsekvenser som vi är ute efter att belysa. Bokens inledande del sätter medialiseringen i ett näringslivsrelevant sammanhang. Magnus Fredriksson visar hur näringslivsjournalistiken vuxit fram, pekar på dess förändring i innehåll och föreslår hur dess ökade omfång kan förstås. De därpå följande tre kapitlen har målsättningen att visa hur det går till när nyheter och bilder av företag skapas. Nyheter och bilder ”finns” inte bara där, utan de skapas kontinuerligt. Syftet med dessa texter är att visa hur denna konstruktionsprocess går till; peka på vilka som är inblandade och hur arbetet med att skapa nyheter och bilder av företag går till. Jaan Grünberg och Josef Pallas beskriver – baserat på en studie de genomfört tillsammans med Maria Grafström och Karolina Windell – hur ekonominyheter (re)produceras i ständiga kretslopp. Kapitlet visar hur sammanlänkningen ser ut mellan nyhetsproduktionens olika aktörer. Därefter visar Maria Grafström och Karolina Windell hur bloggar vuxit sig starka och rapporterar om hur bloggar används i nyhetsproduktionen. Att medialisering innebär en förändring också för företags arbetssätt visar Magnus Frostenson som i sin text pekar på hur företag och företagsledare avkrävs ansvar på nya sätt. Den andra delen illustrerar och förklarar medialiseringens effekter i konkreta situationer. Inledningsvis beskriver Gustav Johed hur kopplingen

Fo retag och medier.indd 17

09-12-28 14.13.50

D e l I. Före tag i de t nya me die landskap e t

ser ut mellan företags potentiella ägare och medierna. I denna text visas hur värderingar av bolag skapas genom det sätt på vilket medierna behandlar ett specifikt företag och dess aktiekurs. Ett annat exempel på medialiseringens effekter ges i Liv Fries kapitel där hon diskuterar hur Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag anpassar sin organisation och sin verksamhet till mediernas ökade betydelse för arbetspolitiska diskussioner och förhandlingar. Nästa kapitel av Katarina Buhr och Helena Buhr är en mycket handgriplig beskrivning av hur företag bidrar till att forma en legitimerande mediadebatt. I denna text analyseras Vattenfalls påverkan på hur teknologin för avskiljning och lagring av koldioxid beskrivs och förstås i svensk press. Bokens tredje del omfattar fem kapitel med syftet att peka på företagens medialisering utifrån några av dess centrala aktörer. Emilia Kvarnström beskriver mekanismerna bakom det växande fält som medietränare utgör. Hon analyserar medieträningens retoriska bas och visar hur medialiseringen kan betraktas som ett skådespel som regisseras och organiseras på ett mycket strukturerat sätt. Anna Tyllström belyser därefter hur marknaden för PR-tjänster vuxit fram och tolkar framväxten med avseende på ett antal centrala samhälleliga processer. Annika Schilling och Lars Strannegård ger i sitt kapitel en fördjupning av den bild som Tyllström målat upp och visar hur PR-konsulter skapar legitimitet för sin verksamhet och hur de positionerar sig själva och sin kompetens. I kapitlet därpå visar Josef Pallas hur medialiseringen påverkar företagens organisering av och innehållet i mediearbetet. Pernilla Petrelius Karlbergs kapitel avslutar den tredje delen genom att diskutera de krav och förväntningar som mediernas ökade betydelse ställer på företagens representanter samt hur företagsledarrollen förändras i och med medialiseringens framfart. Bokens fjärde och avslutande del inleds av Barbara Czarniawskas kapitel där hon analyserar hur affärskvinnor presenteras i media. Detta kapitels följs av Nanna Gillbergs text där hon ger sin syn på vilka effekter medialiseringen får för den breda allmänheten. Med exempel från populärkultur och sport visar hon de intima sammankopplingarna mellan företag och medier. Lars Engwall avslutar sedan boken med kärnfulla reflektioner kring medialiseringen och de utmaningar som denna medför för dagens företag och dess företrädare.

Fo retag och medier.indd 18

09-12-28 14.13.50

1. Ett me dialis e rat när ing sliv

Kapitlen ger således tillsammans en rad olika infallsvinklar på medialiseringens framväxt och konsekvenser. Målsättningen med boken är att skapa ett slags näringslivets medialiseringskalejdoskop. Beroende på hur vi vrider på frågorna framträder olika mönster som alla innehåller fragment av varandra, men som inte ger samma bild. Om kalejdoskopet är inställt på PR-konsulter så framträder fragment av ägarförhållanden, journalistik, kommunikationsavdelningar och företags vd:ar. Om istället allmänheten står i fokus så visar kalejdoskopet samtidigt andra fragment av medialiseringen. Det är således vår förhoppning att vår bok och dess kapitel ger en mångfacetterad bild i ordets rätta bemärkelse.

Referenser Abbott, Andrew (1988), The System of Professions: An Essay on the Division of Expert Labor. Chicago: University of Chicago Press. Abrahamson, Eric & Gregory Fairchild (1999), ”Management Fashion: Lifecycles, Triggers, and Collective Learning Processes”, Administrative Science Quarterly, 44(4): 708–740. Altheide, David L. & Robert P. Snow (1979), Media Logic. Beverly Hills, Sage. Alvesson, Mats (2007), ”Statusjakt och titelsjuka gör att vi mår dåligt”, Dagens Nyheter, 2007-08-12. Asp, Kent (1986), Mäktiga massmedier: Studier i politisk opinionsbildning. Stockholm: Akademilitteratur. Baudrillard, Jean (1994), Simulacra and Simulation. Ann Arbor: University of Michigan Press. Beck, Ulrich (1998), Risksamhället: På väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos. Bourdieu, Pierre (1998), Om televisionen: följd av journalistikens herravälde. Stockholm: Brutus Östlings Symposium. Buhr, Helena. Stefan Jonsson & Josef Pallas (2010), ”The Media”, I: Engwall, Lars, Lars Strannegård, Linda Wedlin, Jaan Grünberg, Josef Pallas, Kerstin Sahlin, Magnus Frostenson & Ingemund Hägg (2010), Corporations in fields of governance: Organizing meaning and action. Oxford, Oxford Press. Byrkjeflot, Haldor & Svein Ivar Angell (2007), “Dressing up Hospitals as Enterprises? The Expansion and Managerialization of Communication in Norwegian Hospitals”. I: Kjaer, Peter & Tore Slaatta (red.), Mediating Business: The Expansion of Business Journalism in the Nordic Countries. Copenhagen: Copenhagen Business School Press.

Fo retag och medier.indd 19

09-12-28 14.13.50

D e l I. Före tag i de t nya me die landskap e t

Carroll, Craig E. & Maxwell McCombs (2003), ”Agenda-setting Effects of Business News on the Public’s Images and Opinions about Major Corporations”, Corporate Reputation Review, 6(1): 36–46. Chen, Chao & James Meindl (1991), ”The Construction of Leadership Images in the Popular Press – The Case of Donald Burr and People Express”, Administrative Science Quarterly, 36 (4): 521–551. Czarniawska, Barbara (2002), A Narrative Approach to Organization Studies. London: Sage. Czarniawska, Barbara (2007), Shadowing and other fieldwork techniques for doing fieldwork in modern societies. Copenhagen: Copenhagen Business School Press. Czarniawska, Barbara (2009), Den Tysta Fabriken: Om Tillverkning av Nyheter på TT. Malmö: Liber. Deephouse, David L (2000), ”Media Reputation as a Strategic Resource: An Integration of Mass Communication and Resource-Based Theories”, Journal of Management, 26(6): 1091–1112. DiMaggio, Paul J. & Walter W. Powell (1983), ”The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organization Fields”, American Sociological Review, 48(2): 147–160. Djelic, Marie-Laure & Kerstin Sahlin-Andersson (2006), Transnational Governance: Institutional Dynamics of Regulation. Cambridge: Cambridge University Press. Engwall, Lars (1999), ”The Carriers of European Management Ideas”, Rapport nr 7 i projektet The Creation of European Management Practice (CEMP). Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Engwall, Lars (2009), Mercury meets Minerva: Business Studies and Higher Education: the Swedish Case. Economic Research Institute, (EFI), Stockholm School of Economics. Engwall, Lars & Kerstin Sahlin-Andersson (2007), ”Corporate Governance and the Media: From Agency Theory to Edited Corporations”, I: Kjaer, Peter & Tore Slaatta (red.), Mediating Business: The Expansion of Business Journalism in the Nordic Countries. Copenhagen: CBS Press. Engwall, Lars, Lars Strannegård, Linda Wedlin, Jaan Grünberg, Josef Pallas, Kerstin Sahlin, Magnus Frostenson & Ingemund Hägg (kommande) Corporate Governance in Action: a Field Approach. Ericson, Richard Victor, Patricia M. Baranek & Janet B. L. Chan (1989), Negotiating Control: A Study of News Sources. Milton Keynes: Open University Press. Fredriksson, Magnus (2008), ”Företags ansvar – marknadens retorik: En analys av företags strategiska kommunikationsarbete.” Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Freeman, R. Edward (1984), Strategic Management: A Stakeholder Approach. London: Pitman. Furberg, Mats (1997), ”Medialiseringar”, I: Björnsson, Anders & Luthersson, Peter (red.), Medialiseringen av Sverige. Stockholm: Carlssons förlag.

Fo retag och medier.indd 20

09-12-28 14.13.50

1. Ett me dialis e rat när ing sliv

Giddens, Anthony (1984), The Construction of Society: Outline and Theory of Structuration. Cambridge: Polity Press. Grafström, Maria (2006), ”The Development of Swedish Business Journalism: Historical Roots of an Organisational Field”. Department of Business Studies, Uppsala University. Grafström, Maria, Jaan Grünberg, Josef Pallas & Karolina Windell (2006), Ekonominyhetens väg: Från kvartalsrapporter till ekonominyheter. Stockholm: SNS Medieforum. Grafström, Maria & Karolina Windell (2007), ”Blogging and Business Journalism: News Production in Transformation”. Konferensuppsats till 5th International Conference on Communication and Mass Media, Athens, Greece, May 21–22. Grafström, Maria & Lars Strannegård (kommande), Den heliga anden. Om PR-konsultbranschen i Sverige. Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Working Paper. Grünberg, Jaan & Josef Pallas (2009), ”Barbarians at the Gates? – Organizations Protecting their (Non)technical Cores trough Institutional Boundary Spanning”, I: Wedlin, Linda, Kerstin Sahlin & Maria Grafsröm (red.), Exploring the Worlds of Mercury and Minerva: Essays for Lars Engwall. Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Oeconomiae Negotiorum 51, Uppsala, Uppsala University Press. Hadenius, Stig & Lennart Weibull (1999). ”The Swedish Newspaper System in the Late 1990s.” Nordicom Review(1): 129–152. Hjarvard, Stig (2008), ”The Mediatization of Society – A Theory of the Media as Agents of Social and Cultural Change.” Nordicom Review, 29(2), 105–134. Hvitfelt, Håkan & Torsten Malmström (1990), Ekonomi och arbetsmarknad. Journalistik i förändring. Stockholm: Svensk Informations Mediecenter. Hvitfelt, Håkan & Gunnar Nygren (2002), På väg mot medievärlden 2020: Journalistik, teknik, marknad. Lund, Studentlitteratur. Jonsson, Stefan & Helena Buhr (2007), ”Reading is Believing: Financial News and Market Contingencies.” Unpublished Working Paper. Jonsson, Stefan, Henrich Greve & Takako Fujiwara-Greve (2007), ”Lost Without Deserving: On the Scope and Dynamics of Reputation Loss in Response to Press Reports.” Unpublished Working Paper. Kjaer, Peter & Tore Slaatta (2007), Mediating Business: The Expansion of Business Journalism in the Nordic Countries. Köpenhamn: CBS Press. Levay, Charlotta & Caroline Waks (2006), Strävan efter transparens: granskning, styrning och organisering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS Förlag. Lindberg, Kajsa & Maria Blomgren (2009), Mellan offentligt och privat: styrning, praktik och intressen i hälso- och sjukvården. Stockholm: Santérus Academic Press. Lindqvist, Mats (2001), Is i magen. Om ekonomins kolonisering av vardagen. Stockholm, Natur & Kultur.

Fo retag och medier.indd 21

09-12-28 14.13.50

D e l I. Före tag i de t nya me die landskap e t

Mazza, Carmelo & José Luis Alvarez (2000), ”Haute Couture and Prêt-à-Porter: The Popular Press and the Diffusion of Management Practices”, Organization Studies, 21(3): 567–588. McKenna, Christopher (2006), The World’s Newest Profession: Management Consulting in the Twentieth Century. Cambridge: Cambridge University Press. McLuhan, Marshall (1964), Understanding Media: The Extensions of Man. New York: McGraw-Hill. Mörth, Ulrika & Kerstin Sahlin-Andersson (red.) (2006), Privatoffentliga Partnerskap: Styrning utan hierarkier och tvång? Stockholm: SNS Förlag. Pallas, Josef (2007), ”Talking Organizations: Corporate Media Work and Negotiation of Institutions”. Department of Business Studies, Uppsala University. Petrelius Karlberg, Pernilla (2007), Den medialiserade direktören. Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet. Power, Michael (2007), Organized Uncertainty: Designing a World of Risk Management. Oxford: Oxford University Press. Rindova, Violina P., Timothy G. Pollock & Mathew L. A. Hayward (2006), ”Celebrity Firms: The Social Construction of Market Popularity”, Academy of Management Review, 31(1): 50–71. Schudson, Michael (2002), ”The News Media as Political Institutions”, Annual Review of Political Science, 5: 249–269. Schultz, M., Y. M. Antorini, m.fl. (2005), Corporate Branding: Purpose/People/Processes. Copenhagen: Copenhagen Business School. Sevòn, Guje (2004), ”Företagets publika föreställningar”. I: Sevòn, Guje & Lennart Sjöberg (red.) Emotioner och värderingar i näringslivet. Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet. Slaatta, Tore, Peter Kjaer, Maria Grafström & Niina Erkama (2007), ”The Nordic Business Press and the Emerging Field of Business Journalism”, I: Kjaer, Peter & Tore Slaatta (red.) Mediating Business: The Expansion of Business Journalism in the Nordic Countries. Köpenhamn: CBS Press. Solove, J. Daniel (2007), The Future of Reputation: Gossip, Rumor, and Privacy on the Internet. Yale: Yale University Press. Strannegård, Lars (2001), Already Elsewhere – om lek, identitet och hastighet i affärslivet. Stockholm: Raster Förlag. Strannegård, Lars (2007), Den omätbara kvaliteten. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Strömbäck, Jesper (2004), Den medialiserade demokratin. Om journalistikens ideal, verklighet och makt. Stockholm: SNS Förlag. Söderlund, Magnus (2000), I huvudet på kunden. Malmö: Liber. Tengblad, Stefan (2002), ”Time and space in managerial work.” Scandinavian Journal of Management, 18(4): 543–566.

Fo retag och medier.indd 22

09-12-28 14.13.51

1. Ett me dialis e rat när ing sliv

Thompson, John (1995), The Media and Modernity. A Social Theory of the Media. Stanford: Stanford University Press. Tyllström, Anna (2009), ”PR som profession? – en studie av politiska PR-konsulters professionalitet.” Working paper, Uppsala Universitet. Vaara, Eero & Janne Tienari (2002), ”Justification, Legitimization and Naturalization of Mergers and Acquisitions: A Critical Discourse Analysis of Media Texts”, Organization, 9(2): 275. Wedlin, Linda (2006), Ranking Business Schools: Forming Fields, Identities, and Boundaries in International Management Education. Northhampton, MA: Edward Elgar Publ. Windell, Karolina (2006), ”Corporate Social Responsibility under Construction. Ideas, Translations, and Institutional Change.” Department of Business Studies, Uppsala University.

Fo retag och medier.indd 23

09-12-28 14.13.51

Best.nr 47-09445-5

Tryck.nr 47-09445-5-00

Företag o medier - omslag.indd 1

Josef Pallas & Lars Strannegård (red)

Företag och medier

Josef Pallas & Lars Strannegård (red)

09-12-28 14.20.06