9789147144945 by Smakprov Media AB

Förord

Denna bok vänder sig till dig som utbildar dig till undersköterska eller vårdbiträde. I ditt kommande yrke och under pågående APL kommer du att träffa människor med olika funktionsförmågor och funktionsnedsättningar. En viktig framgångsfaktor i ditt arbete är kunskap om olika funktionsnedsättningar, vilka behov som ﬁnns och hur varje människa kan få så goda förutsättningar som möjligt till ett självständigt och gott liv. I den här boken får du läsa om innehållet i ämnet

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning, nivå 1 och 2, enligt Gy 25. I början av varje kapitel kan du se vilka texter som hör till nivå 1 eller 2. Boken är upplagd så att du kan repetera ett tidigare innehåll på väg till fördjupade kunskaper.

Funktionsnedsättningar kan påverka barn, ungdomars och vuxnas möjligheter till god hälsa och att vara med i samhället på lika villkor. När miljön anpassas och blir tillgänglig, när vi ger god vård och omsorg, och erbjuder rätt form av hjälpmedel ökar jämlikheten i samhället. I boken kommer du få strategier och verktyg att använda i mötet med olika människor där individens behov och bästa står i centrum. Varje kapitel innehåller ﬁktiva patientfall att reﬂektera över, sammanfattning över innehållet, repetitionsfrågor, fördjupningsuppgifter och praktikuppgifter. Vårdinsatser och stöd, oavsett vilka, grundar sig i mänskliga rättigheter och individens rätt till delaktighet och medbestämmande. I din vardag har du möjlighet att göra skillnad. Skillnad som kan få liten som stor, att kännas sig sedd, betydelsefull och inkluderad i samhället. Jag önskar dig varmt lycka till med det viktiga uppdraget.

Emma Leiﬂer

Lagar, bestämmelser och stödinsatser 94

Socialtjänstlagen, SoL 96

Nationella lagar och bestämmelser för stöd och service 102

Mänskliga rättigheter 116

Barnkonventionen 118

Diskrimineringslagen 119

Anpassade verksamheter, skola och utbildning 128

Daglig verksamhet 130

Hem för vård eller boende (HVB) 132

Skolformer i Sverige 133

Särskild undervisningsgrupp, resursskola eller integrerad undervisning 133

Specialskola 135

Anpassad grundskola 138

Anpassad gymnasieskola 142

Riksgymnasium för rörelsehindrade 145

När skolan är slut 146

Sexualitet och relationer 154

Vad är sexualitet? 56

Sexualitet och kognitiva funktionsnedsättningar 160

Att växa upp med en funktionsnedsättning 162

Sexualitet och åldrande 163

Internet 164

Pornografi 165

Genus 166

Funktionsrätt och sexualitet 169

Undersköterskans och andra yrkespersoners roll 170

PLISSIT-modellen för att organisera arbetet 171 4 5 6

Planering av och beslut om stödinsatser 266

Olika insatser kräver olika arbetsprocesser 268

Kartläggning och bedömning 269

Genomförandeplan stöd och insatser 271

Genomförande 274

Dokumentation 274

Utvärdering av insatser 277

Reﬂektion280

Olika sätt att reﬂektera 284

Barn och unga med funktionsnedsättning 296

Funktionsnedsättningar hos barn och unga 298

Barns och ungas utveckling 298

Människans grundläggande behov 300

Psykosocial utveckling genom livet 302

Konsekvenser för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 304

Identitet och självbild 305

Socioemotionell utveckling 308

Förhållningssätt och bemötande 309

Fritid för barn och unga med funktionsnedsättning 311

Utanförskap 318

Vad leder till utanförskap? 321

Motverka utanförskap och bygga gemenskaper 324

Bokens kapitel är indelade enligt läroplanen för GY 2025

får du läsa om hur en demokratisk värdegrund formar ett samhälle som är till för alla individer. Du får också lära dig många ord och begrepp som visar hur vi kan

Centralt innehåll • NIVÅ 1

E Centrala begrepp inom området.

E Hur normer och värderingar genom historien har påverkat synen på personer med funktionsnedsättning i Sverige.

Demokratisk värdegrund 8

Levnadsvillkor12

Delaktighet13

Livskvalitet16

Normer och värderingar 16

Begrepp för funktioner 17

En historisk tillbakablick 19

Historiska perspektiv 21

Demokratisk värdegrund

Samhällets olika funktioner, till exempel vård, rättsväsendet och utbildning, bygger på grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. En demokratisk värdegrund handlar om:

E att alla människor är fria

E att alla har lika värde

E människors integritet

E rätten att vara sig själv

E att samhället ska vara jämställt.

Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Detsamma gäller för personer med funktionsnedsättning. I yrken där människor möts, innebär en demokratisk värdegrund bland annat att möta alla med respekt och ta hänsyn till individens integritet. I din roll som undersköterska kommer du att träffa många olika slags människor som på olika vis behöver bli delaktiga i sin vård- eller omsorgssituation. I mötet utgår du från och handlar enligt din demokratiska värdegrund.

Lika värde

Alla människor är olika och har unika förmågor. Det har varit en viktig del i människans utveckling. Det olika berikar och behövs för att utveckling ska ske. Personer som inte följer en norm, det vill säga hur vi brukar agera och förväntas bete oss, kan råka ut för fördomar. En fördom är till exempel att någon med en intellektuell funktionsnedsättning inte kan framföra sina åsikter eller fatta egna beslut om saker som rör individen själv. Fördomar handlar om okunskap. En okunskap kan leda till särbehandling och diskriminering av olika grupper med människor. Ingen får diskrimineras

rättsväsende myndigheter som skapar och se till att lagar följs, t.ex. domstolen, polisen

integritet eget värde och stolthet

berika göra mer värdefullt

intellektuell tänkande och förmågan att lära särbehandling när människor behandlas olika, antingen diskriminerande eller bättre än andra

Alla människor är lika mycket värda och ska ges vård och omsorg på lika villkor.

utifrån vem man är, det har vi bestämt i olika lagar. Lagarna lyfter fram rätten till likabehandling. Alla människor är lika mycket värda, ska behandlas lika och får lov att vara olika.

Likvärdighet

villkor något som måste uppfyllas, förutsättning

Likvärdighet betyder att något ska vara lika bra för alla. Det är inte detsamma som att det ska vara lika. Begreppet likvärdig går att koppla till olika områden, exempelvis att vården ska vara likvärdig, skolan ska vara likvärdig och människors levnadsvillkor ska vara likvärdiga.

Likvärdighet i samhället innebär att människor har lika tillgång till vård och omsorg och att den ska vara av hög kvalitet för alla. I yrkesrollen ska vi också tänka kompenserande, vilket betyder att vi ska anpassa och ge möjligheter till likvärdighet för personer som till exempel har en funktionsnedsättning.

I din roll som undersköterska ska du ha ett kompensatoriskt förhållningssätt och se till så att de personer du möter får möjligheter till lika goda upplevelser och en positiv utveckling.

Inkludering

Inkludering i samhället innebär att alla medborgare i ett land ska kunna vara med i samhällets gemenskap på lika villkor. Lika villkor betyder bland annat att det inte ska spela någon roll vilket kön du har, din ålder, din funktionsförmåga eller din etniska bakgrund. Inkludering handlar om att alla ska bli respekterade, känna sig välkomnade och som en del av ett socialt sammanhang.

Inkludering kan handla om fysisk inkludering eller social inkludering. Att vara fysiskt inkluderad innebär att en person kan vara fysiskt, alltså kroppsligt, med i rummet eller på aktiviteten. Att vara socialt inkluderad handlar om att kunna vara med i en gemenskap, bli accepterad och känna tillhörighet.

För att ett samhälle, en arbetsplats eller en skola ska kunna inkludera alla personer behöver aktiviteter och sammanhang planeras i förväg och förberedas så att allas olikheter får plats. Olikheter behöver också synas och representeras i olika sammanhang. Ett exempel på det är att personer med funktionsnedsättning får synas och ta plats i media, litteratur och på bilder.

Tillgänglighet

Tillgänglighet innebär att alla typer av miljöer är förberedda för människors olikheter. I begreppet tillgänglighet ingår både den fysiska (yttre miljön) och den sociala (inre miljön).

nedsatt minskad syntolkad en ﬁlm som någon beskriver muntligt för en person med synnedsättning blir syntolkad

sammanhang en gemenskap, en social situation

Om en yttre miljö är tillgänglig betyder det exempelvis att alla – oavsett funktionsförmåga – kan åka kommunala färdmedel som buss, tåg och spårvagn, kan gå in i alla byggnader, till exempel restauranger och affärer, och ta del av samhällsutbudet såsom bio och teater. Tillgänglighet är också rätten att få information på ett tydligt och klart sätt, till exempel om man har nedsatt syn och behöver få en text uppläst eller en ﬁlmsyntolkad.

En tillgänglig inre miljö handlar om att alla känner sig välkomna och som en del av ett sammanhang. Rätten till en tillgänglig miljö är inskriven i diskrimineringslagen. Tillgänglighet är en förutsättning för att alla människor ska kunna vara fullt delaktiga i samhället (läs mer i kapitel 8).

I den första bilden antas det att alla kommer att dra nytta av samma stöd. De behandlas lika.

Levnadsvillkor

I den andra bilden får individer olika stöd för att göra det möjligt för dem att ha lika tillgång till spelet. De behandlas på ett likvärdigt sätt.

I den här bilden kan alla tre se matchen utan några stöd eller anpassningar eftersom orsaken till ojämlikheten har åtgärdats. Den systematiska barriären har tagits bort. Här möter ingen funktionshinder.

Levnadsvillkor eller livsvillkor berättar för oss hur saker runt omkring människor ger dem goda möjligheter eller sämre möjligheter i livet. Med goda livsvillkor menar vi med människor har det bra, till exempel bra uppväxtförhållanden, tillgång till utbildning och vård, lagstiftning som skyddar, arbetsmöjligheter och rätten till en bostad. Motsatsen handlar om att det kan saknas ﬂera delar för att individen ska uppleva livskvalitet, välbeﬁnnande och hälsa.

Ojämlikhet i hälsa skapas om olika grupper i samhället inte har lika goda livsvillkor. Det kallas ibland för klyftor och då menar vi att alla människor faktiskt inte har samma möjligheter till att utvecklas, försörja sig, må bra och trivas i livet. Samhället kan skapa bättre förutsättningar för alla

uppväxtförhållande hur man lever och har det under barn- och ungdomstiden

välbe nnande känsla av att må bra

främja

bidra till, hjälpa fram, stödja

människor för att minska skillnader i hälsa. För att främja psykisk hälsa och bra levnadsvillkor för alla människor behöver vi förbereda, anpassa och planera samhällsfunktioner och miljöer utifrån att människor är olika. Några områden som hör till levnadsvillkor är hälsa, ekonomi, boendesituation och sysselsättning.

Delaktighet

Delaktighet handlar om alla människors möjlighet att, oavsett funktionsförmåga, vara delaktiga inom alla samhällsområden. Det är allas rätt att så långt som möjligt kunna påverka sina livsvillkor och de sammanhang man är en del av. Hur mycket man kan påverka och vill vara delaktig beror mycket på förutsättningar och hur tillgänglig miljön är. En tillgänglig miljö tar hänsyn till att människor är olika.

Tillgänglighet

Erkännande

Autonomi

Tillhörighet

Engagemang

Samhandling

Delaktighetsmodellen enligt SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten).

E Tillgänglighet: Man ska kunna vara delaktig i alla miljöer, alltså både kunna vara på plats och delta i olika aktiviteter.

E Tillhörighet: Man ska känna sig inkluderad och trygg i sammanhanget. Det ska ﬁnnas en tillit i mötet och att man har en självklar plats där man beﬁnner sig i livet.

E Engagemang: Man ska känna lust och intresse och vilja vara med. Det innebär att känna att aktiviteter på exempelvis ett boende är något som man vill vara med på.

E Samhandling: Man ska kunna delta och bidra i gemensamma aktiviteter. Det är också att få vara med i beslutsfattande, till exempel vård eller behandling.

E Autonomi: Man ska kunna bestämma över sig själv och sitt handlande. Det betyder att kunna påverka sitt liv även om man lever med en funktionsnedsättning.

E Erkännande: Man ska vara accepterad och erkänd av andra, vilket betyder att bli lyssnad på i olika vård- och omsorgssituationer.

För att en person ska känna sig fullt delaktig är alla sex områden viktiga.

Autonomi

En del av delaktighet är autonomi. Autonomi betyder rätten till självbestämmande. Självbestämmande innebär att få möjlighet att bestämma över sitt liv och sina egna handlingar. Det kan ha stor betydelse för motivationen och hur personer klarar av att möta eventuella utmaningar och hinder i livet.

i praktiken i verkligheten

göra sin röst hörd att säga vad man tycker och se till att man blir lyssnad på meningsfull viktig, betydelsefull

Ibland kan begreppet agentskap användas för att förstå autonomi i praktiken. Agentskap innebär att personer utvecklar och stärker egna förmågor för att kunna delta mer aktivt i demokratiska processer. Demokratiska processer är exempelvis att aktivt fatta beslut, göra sin röst hörd och kunna delta i meningsfulla aktiviteter och sammanhang. Saker som är viktiga för att människor ska bli engagerade, trygga och känna att de kan påverka det som händer i sina liv.

FALLBESKRIVNING

Kerstin

Kerstin är över 80 år och har länge klarat av att bo och ta hand om sig själv. Hon har handlat själv, gjort ärenden och träffat sina grannar i huset. Alldeles nyss fick Kerstin lunginflammation som blev långvarig. Hon låg på sjukhusets akutmottagning i flera dagar för att sedan flyttas runt till olika avdelningar där det fanns lediga platser. Kerstin har under tiden varit orolig och önskat mer information. Hon har också funderat över vad grannarna, som hon i vanliga fall har kontakt med varje dag, ska tro.

När Kerstin blir frisk får hon ﬂytta hem, men ska först få klart med hemtjänsten. Kerstin vet inte hur ofta hon behöver hjälp. Hon känner sig osäker på hur mycket hon klarar av i hemmet. Kerstin är också orolig över hur allt ska fungera.

Reflektera

1. Hur kan du i din roll som undersköterska möta Kerstins oro?

2. Inom vilka områden kan du öka Kerstins delaktighet och agentskap? Och hur gör du?

Livskvalitet

Livskvalitet handlar om individens hälsa och välbeﬁnnande.

Det handlar till exempel om att känna sig välkommen, behövd och att ha en meningsfull fritid. Det är även att känna sig trygg, kunna försörja sig, utvecklas, vara frisk och ha familj och vänner. Det som oftast är viktigast är att ingå i ett tryggt socialt sammanhang med familj och med vänner.

Vänskap, och att skapa relationer kan vara något som en del barn och unga med funktionsnedsättning behöver stöd med. Omgivningen behöver vara vänlig, nyﬁken och tillmötesgående för att relationer ska bevaras och stärkas.

Att vara en del i en social gemenskap är själva grunden i inkludering. Inkluderande miljöer har visat sig vara mest framgångsrikt för barns utveckling och lärande. Du kan läsa mer i kapitel 11.

Normer och värderingar

I alla samhällen och grupper av människor ﬁnns det något som kallas för normer och värderingar. Normer är förväntningar, tankar och oskrivna regler om hur någonting är eller ska vara. Det är som ett slags ramverk av uppfattningar och tolkningar om det som anses normalt och det som i stället anses vara annorlunda. I normer ingår det värderingar. Värderingar är att tycka någonting, och när det gäller normer kan det vara att man förväntar sig ett visst beteende, som då anses vara det rätta beteendet.

Även språket innehåller normer. Hur vi talar om saker i samhället påverkar hur vi tänker, tolkar och handlar. Språket vi använder visar på så sätt hur vi förhåller oss till olika saker. När språk förändras får vi vanligen ett nytt

förhålla sig att ha en viss attityd, hur man tänker om något

synsätt. Ett förändrat språk blir då samtidigt som ett slags ifrågasättande av normer. De ord som vi använder signalerar det synsätt vi har och hur vi tänker i frågor som till exempel rör människor. Att använda ett respektfullt språk leder till ett respektfullt bemötande.

Begrepp för funktioner

Språket som vi använder för att tala om människor med funktionsnedsättning har under åren förändrats. Förändringen beror på att vi nu vet mer om funktionsnedsättningar, samhällets normer och har samtidigt en förändrad människosyn.

Funktionsförmåga

Begreppet funktionsförmåga beskriver hur en person fungerar. Alla människor har olika funktionsförmågor och en del funktioner kan fungera bra och andra mindre bra. När vi vill visa att det är naturligt att människor är och fungerar olika brukar vi använda begreppet funktionsvariationer.

Funktionsvariationer betyder då att vi har olika sätt och kapacitet att till exempel lära oss saker, klara av motgångar, fungera motoriskt och fokusera på en sak i taget. Ibland är en funktionsförmåga helt nedsatt.

Människors funktionsförmåga är beroende av miljön och sammanhanget. En förberedd tillgänglig miljö och rätt förutsättningar, till exempel hjälpmedel, kan göra att ﬂer kan vara med i samhället på lika villkor.

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning betyder att en funktion är nedsatt och fungerar på ett annorlunda sätt eller inte alls. Nedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller neuropsykiatriska. Fysiska funktionsnedsättningar kan bero på en skada eller vara medfödd, till exempel hörselnedsättning. Psykiska funktionsnedsättningar kan uppstå efter trauma eller depression. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är medfödda och några exempel är autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättning (läs mer i kapitel 2 och 3).

Funktionshinder

Ibland är det svårt att skilja på funktionsnedsättning och funktionshinder. Ett hinder kan uppstå i olika situationer eller på platser för personer som behöver en anpassad miljö. Om en person som är rullstolsburen möter en trappa säger

kapacitet förmåga, kapacitet, kunnande, kraft, styrka

motoriskt som har att göra med rörelse

ramp en lutande uppfart

vi att det uppstått ett funktionshinder, eftersom personen inte själv kan ta sig uppför den. Men om det ﬁnns en ramp bredvid trappan kan personen enkelt ta sig upp. En miljö som är anpassad efter människors olika sätt att fungera minskar risken för att hinder ska uppstå.

nedvärderande som gör att någon eller något ges ett lägre värde avvikande som inte följer en norm eller regel

En historisk tillbakablick

Människors lika värde och frihet över att bestämma över sig själva har inte alltid varit självklart. Historien visar att synsättet har varit långt ifrån demokratiskt och respektfullt. Innan vi ﬁck en ökad förståelse och ett mer respektfullt förhållningssätt till människors olikheter använde vi ord och begrepp som var nedvärderande. Språket signalerade att det var individen som var avvikande och problemet låg hos den enskilde. Det brukar kallas ett kategoriskt perspektiv. Ett kategoriskt perspektiv betyder att man förklarar svårigheter med att det är personen som det är fel på. Nu för tiden ser vi att miljön kan skapa hinder eller möjligheter. Vi har utvecklat vårt sätt att tala med varandra och om varandra.

När ord ändras, ändras också innebörden och betydelsen. Några exempel är att tidigare användes ord som utvecklingsstörning eller förståndshandikappad, och nu använder vi intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare sa vi att någon var missbildad eller hade missbildningar, nu säger vi ” vi har med funktionsnedsättning”. Tidigare sa vi rullstolsbunden, nu säger vi rullstolsburen. Tidigare sa vi att en person var handikappad eller den handikappade, nu säger vi person med funktionsnedsättning.

Hur vi har hanterat olikheter

Från 1500-talet fick kristendomen stor betydelse för människosynen. Människor med funktionsnedsättningar fick inte vara med i gemenskapen utan fick klara sig själva. Ofta fick de tigga och andra människor var elaka mot dem. På den här tiden trodde man att funktionsnedsättningen var ett straff eller att människor var besatta av djävulen.

På 1600-talet ändrades synen på människor med funktionsnedsättning något. Då delade man in människor i grupper. Att ha en funktionsnedsättning eller sjukdom ansågs vara en form av fattigdom eftersom det innebar att inte kunna påverka sin situation. Det fanns något som hette fattighus där människor kunde bo och bli omhändertagna.

På 1700-talet insåg man att miljön runt om människor med funktionsnedsättning kunde förbättras. Det kom en lag 1743 som innebar att kyrkan var ansvarig för att ordna boende för människor med funktionsnedsättning.

På 1800-talet startades många folkrörelser i Sverige, som påverkade människosynen. Två stora folkrörelser var arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen. Det sågs som någonting bra att vara frisk och stark och att kunna arbeta hårt. Normen blev alltså att vara en välfungerande människa. Detta medförde att alla som inte var friska och starka skulle anpassa sig och bli mer normala. Barn som föddes med funktionsnedsättningar var oönskade och skulle placeras på anstalter eller särskilda institutioner. Människor med funktionsnedsättningar placerades på institutioner och blev ofta fysiskt och psykiskt misshandlade, fastlåsta och kunde inte påverka sin livssituation. Man tyckte det var som viktigt att skydda människor från det som var avvikande och man trodde även att det man kunde påverkas negativt om man var nära någon med funktionsnedsättning.

omhändertagen när någon tar hand om någon annan, vårdad, omskött

anstalt, institution en typ av sjukhus där man (ofrivilligt) skulle få vård och omsorg

Från mitten på 1900-talet förändrades människosynen och då kom ﬂera nya lagar och bestämmelser för att säkerställa människors frihet och lika värde.

Historiska perspektiv

Normer och värderingar har påverkat människosynen från ungefär medeltiden fram till 1800-talet. Då tänkte man att funktionsnedsättningar var mycket avvikande och onormalt. Familjer skulle lämna bort sina barn och släktingar med funktionsnedsättningar och de skulle placeras på anstalter eller institutioner.

övergrepp

en olaglig, kränkande handling mot en person

riktlinje regel, norm, princip

Samma människosyn, det vill säga att människor med funktionsnedsättningar var mindre värda än andra, hade man kvar vid 1900-talets början. Då fanns det ett stort intresse för medicinsk vetenskap och forskning. Läkare ville ta reda på varför det föddes människor med funktionsnedsättningar och hitta medicinska förklaringar. Flera experiment och övergrepp utfördes. Ofta utan att personerna ville delta och utan etiska riktlinjer Ett sådant experiment var tvångssterilisering,då läkare opererade personer med funktionsnedsättningar så att de inte kunde få barn. Samhället begränsade på det sättet människor med funktionsnedsättningars förmåga och rättigheter att få barn.

År 1935 kom det en lag om tvångssterilisering av personer som inte ansågs lämpliga att skaffa barn. Lagen fanns kvar till år 1974. I dag betraktas tvångssterilisering som ett brott mot mänskliga rättigheter.

Under 1900-talet fortsatte man att öppna ﬂera institutioner och anstalter för personer med funktionsnedsättningar. Flera anstalter tog emot personer som då kallades multihandikappade eller som räknades som särskilt ”svåra” fall.

Det byggdes många sjukhus som kallades för sinnessjukhus, där personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle bo och få vård och omsorg.

En sådan anstalt var Vipeholms anstalt för ”sinnesslöa”.

Sinnesslöa var det ord man använde för intellektuell funktionsnedsättning. På Vipeholm bodde barn och vuxna. Under en tid bodde så många som 1 000 personer där.

De utsattes för kränkningar och flera experiment, bland annat kariesexperimentet. Det var vanligt med karies (hål i tänderna) och en läkare fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies. Först försökte han ta reda på om vitaminer och mineraler kunde förhindra karies. När försöken inte gav resultat fick personerna på Vipeholm fet och sockerrik mat.

På Vipeholm bodde både barn och unga. Här är en grupp barnpatienter på promenad.

förhindra stoppa

ortoped läkare som är specialist på sjukdomar och skador kroppens rörelseapparat: muskler, skelett och leder

Flera gånger om dagen skulle de äta sega kolor som skulle fastna i tänderna. Kolorna orsakade sedan allvarlig karies, och personerna måste ha haft mycket ont eftersom de inte ﬁck någon behandling eller lagning av hålen i tänderna.

Förutom kariesexperimentet skickades hjärnor från personer som dött på Vipeholm till läkare. Hjärnorna skulle undersökas för man ville se hur en funktionsnedsättning påverkade hur hjärnan såg ut. Man ville förhindra att funktionsnedsättningar kunde sprida sig till andra människor, något som man trodde var möjligt. Familjemedlemmarna till de som avled ﬁck aldrig veta att läkarna gjorde dessa experiment, varken kariesexperimentet eller undersökning av hjärnor.

Det fanns också institutioner för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Här arbetade ortopeder som utvecklade ﬂera metoder för hur barn med fysiska funktionsnedsättningar kunde hjälpas och opereras. Under mitten och slutet av 1900-talet stängdes de ﬂesta stora institutioner i samhället.

Personer som hade bott och levt där behövde då ﬂytta och få stöd från samhället. Då fanns ett behov i samhället att veta mer om stöd och insatser som skulle öka livsvillkor och välmående.

Förändring är på gång

På 1960-talet kom omsorgslagen. Omsorgslagen innebar att alla landsting (numera regioner) skulle se till att alla personer, oavsett funktionsförmåga, hade rätt till sysselsättning och utbildning. Nu var en förändring på gång i samhället.

Människosynen förändrades och personer med funktionsnedsättningar skulle ha samma rättigheter som alla andra. Alla skulle också få leva ett så självständigt liv som möjligt.

Nu kunde familjer få ett vårdbidrag och även ekonomiskt stöd för att kunna bygga om och anpassa sina bostäder så att de skulle kunna fungera för barn med nedsatt rörelseförmåga.

Även allmänna lokaler skulle anpassas så att alla kunde få tillträde. Det bestämdes till exempel att alla dörrar skulle vara tillräckligt breda så att personer som använde rullstol kunde ta sig in. Sedan bestämdes även att byggnader i ﬂera våningar behövde ha hiss.

Ett nytt synsätt

I samhället förändrades människosynen mycket från 1960-talet och framåt. Synsättet utgick nu i stället från en normaliseringsprincip. Människor delades inte upp i olika kategorier på samma sätt. Människor värderades inte heller lika starkt efter om man var ”normal” eller ”onormal”. De ﬁck bättre levnadsvillkor och ﬂer rättigheter. De handikappades (så som det fortfarande kallades då) riksförbund myntade begreppet ”ett samhälle för alla”. Det användes sedan i skolan och i begreppet ”en skola för alla”. Med det nya synsättet såg man att det är miljön som skapar hinder för människor, inte funktionsförmågan.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning utvecklas och förbättras ständigt. Flera lagar och bestämmelser tillkommer hela tiden. I slutet av 1900-talet kom:

E socialtjänstlagen (SoL)

E lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

E diskrimineringslagen, som gäller på arbetsplatser, i skolan och inom hälso- och sjukvård.

År 2008 skrev Sverige på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, som du kunde läsa om i inledningen till boken. Och alla lagar och bestämmelser grundar sig i de mänskliga rättigheterna och allas lika värde.

kategori grupp, klass

SAMMANFATTNING

E En demokratisk värdegrund innebär att behandla alla lika, respektera olikheter och värna om personers rätt till att föra sin talan om ärenden eller situationer som berör dem.

E Inkludering i samhället innebär att alla, oavsett bakgrund, känner sig som en del av ett socialt sammanhang och välkomna. Alla ska kunna vara aktiva och vara med på lika villkor i såväl fysiska som sociala miljöer.

E Tillgänglig miljö betyder att miljön är anpassad efter olikheter. Det är en miljö som är förberedd på olika vis. Det kan vara att den fysiska miljön är anpassad efter en person med fysiska funktionsnedsättningar. Det kan även vara att information görs tydlig så att alla kan förstå.

E Om inte miljön är anpassad och förberedd kan det uppstå funktionshinder. Funktionshinder uppstår i samspel mellan individ och miljö. Funktionsnedsättningar innebär inte alltid att det uppstår funktionshinder.

E Att vara delaktig betyder bland annat att kunna påverka sin situation, vara aktiv och engagerad i aktiviteter. Det är också att få vara med när man fattar beslut. Delaktighet är också att bli lyssnad på samt respekterad.

E Delaktighetsmodellen strävar mot att personer med funktionsnedsättningar ska känna sig delaktiga och inkluderade. Modellen fokuserar på sex områden: tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande.

E Autonomi är känslan av att man kan påverka sin situation. Autonomi innebär ett självbestämmande eller att kunna tycka till om det som rör en själv.

E Livskvalitet innebär möjligheter till ett gott liv. Ett gott liv påverkas av bland annat om man har ett arbete och kan försörja sig, om man har ett socialt sammanhang med vänner och om man har tillgång till utbildning och vård.

E Normer och värderingar påverkar vår människosyn. Vi har förändrat vår syn på personer med funktionsnedsättningar.

Ett salutogent förhållningssätt innebär att utgå från individen och se styrkor och funktioner hos människor.

E Historiskt sett har vi behandlat personer med funktionsnedsättningar på ett kränkande och nedvärderande sätt. Lagar och bestämmelser ﬁnns som ett skydd för att förhindra att det händer igen.

E I början av 1900-talet ansåg man fortfarande att människor med funktionsnedsättningar var avvikande och skulle placeras på anstalt eller institution.

E På anstalter och institutioner förekom kränkningar och att patienter behandlades illa. De var avskilda från omgivningen och det förekom otillåtna experiment. Ett sådant experiment var kariesexperimentet där man lät patienterna äta sega kolor för att undersöka hur hål i tänderna uppstod.

E I mitten av 1960-talet skedde ﬂera förändringar som ledde till förbättrade livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar.

E Omsorgslagen, som infördes 1962, innebar att alla hade rätt till utbildning och sysselsättning.

E Vi har naturligt olika sätt att fungera som människor. Vår funktionsförmåga varierar.

E När en mänsklig funktion inte fungerar, fungerar annorlunda eller är nedsatt brukar vi säga att en person har en funktionsnedsättning. Det ﬁnns fysiska, psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

E Levnadsvillkor beskriver förutsättningar i livet som leder till att man kan ha ett gott liv med god hälsa, till exempel tillgång till utbildning, vård, boende och ett yrke.

äna begrepp

Välj ord från kapitlet och gör en egen ordlista med begrepp som du behöver kunna när du arbetar som undersköterska. Öva på orden, antingen själv eller tillsammans med en klasskamrat. Om du har ett annat modersmål än svenska kan du också översätta orden till ditt modersmål.

Repetera

1. Vad menas med människors lika värde?

2. Vad menas med att en vårdinsats ska vara likvärdig?

3. Hur skulle du beskriva inkludering?

4. Vad menas med en tillgänglig miljö?

5. Vad innebär det att vara delaktig och inkluderad?

6. Beskriv delaktighetsmodellen och vad den innebär.

7. Vad betyder autonomi?

8. Vad är livskvalitet?

9. Hur kan ﬂer människor få livskvalitet?

10. Vad är normer?

11. Vilken människosyn hade man på 1800-talet när det gällde människor med funktionsnedsättningar?

12. Vilka förändringar i samhället genomfördes i mitten på 1900-talet, som påverkade människosynen?

13. Vad är ett salutogent förhållningssätt?

14. Vad betyder funktionsförmåga?

15. Hur har sättet att se på personer med funktionsnedsättning i samhället förändrats från 1500-talet till 1800-talet?

TILLÄMPA

Välj ut några begrepp från innehållet i kapitlet, exempelvis inkludering, delaktighet, lika värde eller tillgänglighet. Arbeta tillsammans med en studiekamrat eller i en mindre grupp.

1. Gör först individuella listor: skriv ner ord, begrepp och meningar som ni tycker förklarar och berättar vad ordet betyder.

2. Jämför sedan era listor och se om ni har skrivit samma saker. Ringa in de ord, begrepp och meningar som ni har ﬂest av tillsammans i paret eller gruppen.

3. Gör sedan en gemensam lista med era och klasskamraternas mest förekommande ord och förklaringar. Listan kan ni sedan använda som instuderingsmaterial inför prov/prövning av begreppens betydelser.

FÖRDJUPA

1. Det ﬁnns ﬂera händelser som har påverkat och förändrat Sverige vad det gäller synsätt och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fördjupa dig i några historiska händelser.

E Gör en tidslinje med årtal och beskriv kort en händelse/ en förändring till varje årtal. Sök fritt efter årtal och händelser eller utgå från följande årtal: 1842, 1882, 1889, 1895, 1925, 1935, 1962, 1966, 1968, 1981, 1994, 1999, 2008, 2009.

2. Ta reda på vilka länder som är bäst på att följa de mänskliga rättigheterna och har en demokratisk värdegrund. Använd demokratiindex eller andra källor. Ta också reda på vilka länder som ligger i botten. Diskutera och reﬂektera över länders olikheter och förutsättningar för demokrati.

APL-uppgift

Under din APL kommer du att möta personer som fungerar olika. När du möter patienter och brukare behöver du förstå vilka behov som ﬁnns och uttrycka dig professionellt. Ett professionellt språk innebär att ha kunskap om hur vi talar om funktionsförmågor och funktionsnedsättningar. Orden du använder kommer spela stor roll för om personerna du möter känner sig väl bemötta och respekterade.

1. Lyssna och identiﬁera vilket språk som används på din arbetsplats. Analysera om det är ett språk som utgår från exempelvis ett inkluderande förhållningssätt, det salutogena förhållningssättet och personers delaktighet.

2. Om du möter en patient eller brukare med en funktionsnedsättning ska du ta reda på personens önskemål och om det är någonting särskilt som du ska tänka på i samtal och bemötande.

TIPSRUTAN

Litteratur

Vägar till ökad delaktighet. Kunskapsstöd för socialtjänsten om arbete med stöd och service enligt LSS. Socialstyrelsen, 2017.

Filmer

Det statliga institutet för rasbiologi. Svt Play.

Från idiot till medborgare – 100 år av omsorg av de utvecklingsstörda.

Dokumentärﬁlm om hur omvårdnaden av personer med intellektuell funktionsnedsättning utvecklats i Sverige. youtube.se

Sockerexperimentet. Dokumentär i ﬁktiv form från Vipeholms sjukhus. sockerexperimentet.se

Sveriges största hinderbana. Om tillgänglighet på arbetsplatsen. Diskrimineringsombudsmannen, 2018.

Webbplatser

Hur hänger livsvillkor och hälsa ihop? Folkhälsomyndigheten, 2023. folkhalsomyndigheten.se

Poddar

Om rättvisa. Ett rättvist samhälle/inkludering. Sveriges Radio Play. Politiska rummet.

Berättelsen om Bertil. Vipeholmsanstalten. Sveriges Radio (2020).

De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är autismsvårt med och i vilken omfattning kan skilja mycket från

Centralt innehåll • NIVÅ 1

E Fysiska, psykiska, sociala, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar.

E Konsekvenser i vardagen och i den dagliga livsföringen samt hur dessa påverkar livsvillkoren hos personer med funktionsnedsättningar.

Neuropsykiatriska diagnoser 32

Varför får man en diagnos? 34

Diagnos i vuxen ålder 37

Adhd38

Autism44

Övriga neuropsykiatriska diagnoser 51

Dagligt liv med NPF 55

Bemötande60

Neuropsykiatriska diagnoser

Världshälsoorganisationen (WHO) använder ett klassiﬁkationssystem som kallas ICD-11. Enligt systemet är följande tillstånd neuropsykiatriska diagnoser:

E aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (adhd)

E autismspektrumtillstånd (ast)

E språkstörning

E Tourettes syndrom

E dyslexi (speciﬁka läs- och skrivsvårigheter)

E dyskalkyli (speciﬁka räknesvårigheter)

E intellektuell funktionsnedsättning.

Ofta används förkortningen NPF för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ibland används även begreppen funktionsvariationer, neurodiversitet eller neuropsykiatriska svårigheter. Det ﬁnns också forskare som använder begreppet ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations). ESSENCE handlar om ﬂera områden av barns utveckling: allmän utveckling, motorik, språk/kommunikation, social interaktion, uppmärksamhet, aktivitetsnivå, sinnesstämning, beteendeproblem och problem med sömn eller matvanor.

Professor Christoffer Gillberg som skapat begreppet ESSENCE menar att man ska vara försiktig med att ge barn en speciﬁk diagnos. Det går inte att säga att vissa symtom beror på en särskild diagnos. Symtomen kan bero på andra svårigheter än en funktionsnedsättning.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en heterogen grupp av diagnoser, vilket betyder att det kan vara helt olika mellan personer hur diagnosen märks eller påverkar livet.

När du som undersköterska arbetar med människor med NPF är det viktigt att du känner till olika diagnoser och

motorik rörlighet, rörelseförmåga social interaktion hur människor umgås och fungerar med varandra

sinnesstämning humör, känsloläge heterogen olikartad, av olika slag

symtom besvär, obehag eller andra tecken på ett visst tillstånd eller viss sjukdom kriterium ett krav som ska uppfyllas för att tillhöra en viss kategori karaktäristisk typisk, utmärkande, representativ

vilka symtom som är vanliga. Det som är gemensamt för diagnoserna är att hjärnans mognad, struktur, utveckling och funktion kan variera.

Ökad kunskap gör att ﬂer individer i dag får NPF-diagnoser, till exempel autism och adhd, jämfört med tidigare. För

att man ska få en diagnos måste man uppfylla ett antal kriterier eller ha svårt inom vissa områden. Man säger att dessa svårigheter eller speciﬁka beteenden är symtom på eller karaktäristiska för diagnosen. Det kan exempelvis vara att man har svårt med social kommunikation när man är autistisk, eller med att styra sin uppmärksamhet och koncentrera sig när man har adhd.

För en person som ibland kan ha svårt att koncentrera sig kan skolans miljö vara en utmaning. Alla ska ha rätt att lära sig på lika villkor och därför är det viktigt att göra skolans miljö tillgänglig för alla.

Varför får man en diagnos?

För att få en NPF-diagnos ska det ﬁnnas svårigheter som har negativ påverkan inom ﬂera områden, exempelvis i skolan, på jobbet eller fritiden. Det man har svårt för visar sig vanligen redan i barndomen, och för att man ska få en diagnos ska det ha haft en negativ påverkan under en längre tid. Dessutom ska de upplevda svårigheterna inte gå att förklara på något annat sätt.

Det är vanligt med komorbiditet, det vill säga att man har ﬂera diagnoser samtidigt, så kallade samdiagnoser. Vanligt förekommande samdiagnoser är NPF och någon form av läsoch skrivsvårigheter, men även NPF och psykisk ohälsa.

NPF-diagnoser är ärftliga, så om man har en diagnos är det vanligt att någon mer i familjen har samma eller liknande svårigheter.

För den som har dyslexi och mer svårt med att läsa och skriva ﬁnns det många hjälpmedel.

Bildförteckning

6–7, 17 Plattform/Johnér

9 Plattform/Johnér

11 Jens Lindström/Johnér

22 Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet CC BY-NC-SA

30–31, 45 Jenny Gaulitz/Johnér

33 Plainpicture/Johnér

36 Drop of Light/Shutterstock.com

39 Maskot/Johnér

42 Madeleine Wejlerud/Johnér

47 momentimages/Tetra Images/Getty Images

48 Pernille Tofte/Johnér

51 Matthew Baker/Getty Images

53 Västra Götalandsregionen. https://bildstod. vgregion.se/ https://www.vgregion.se/ov/dart/ licenser

54 Carolina Byrmo/AB/TT

57 Plattform/Johnér

58 Thomas Barwick/Stone/Getty Images

66–67, 77 Plattform/Johnér

69 Maskot/DigitalVison/Getty Images

70 Maskot/Johnèr

73 Jens Lindström/Johnér

74 Maskot/DigitalVision/Getty Images

80 Nicho Södling/Johnér

82, 85 Plattform/Johnér

87 Maskot/Getty Images

94–95, 109 Plattform/Johnér

96 Skandinav/Johnér

98 Maskot/Johnér

102 Jeppe Gustafsson/Shutterstock.com

106, 108, 110 Plattform/Johnér

112 Marie Linnér/Scandinav/Johnér

115 Mats Roslund/Sydsv/TT

116 Ola Hedin/Maskot/TT

118 © UNICEF

121 Jens Lindström/Scandinav/TT

130 Phia Bergdal/Scandinav/Johnér

132 Fredrik Sandberg/TT

134 Plattform/Johnér

139 zoranm/E+/Getty Images

140 Madeleine Wejlerud/Johnér

143 Caiaimage/Johnér

144 Hans Christiansson/Shutterstock.com

147 FG Trade/E+/Getty Images

154–155, 170 manonallard/E+/Getty Images

157 Halfpoint Images/Moment/Getty Images

158 Magnus Fond/Johnér

163 Jessie Casson/DigitalVision/Getty Images

165 Beatrice Lundborg/DN/TT

166 Matilda Holmqvist/Scandinav/TT

168–169 Rawpixel/Getty Images

175 Region Stockholm, Habilitering & Hälsa. https:// www.bildstod.se CC BY-NC-SA

188 perfectlab/iStock/Getty Images

200–201, 212 Plattform/Johnér

203 Lisa Wikstrand/Johnér

205 Stina Gränsfors/Johnér

206 Maskot/DigitalVision/Getty Images

207 Phia Bergdahl/Johnér

214 Plattform/Johnér

216 Trons/TT

217 Maskot/Getty Images

221 Plattform/Johnér

225 Maskot/Getty Images

226 Jeppe Gustafsson/TT

229 Eye Ubiquitous/REX/TT

240–241, 247 Maskot/Johnér

243 FS Productions/Tetra Images/Getty Images

249 Scandinav/Johnér

256 Emil Langvad/TT

257 Scandinac/Johnér

259 Region Stockholm https://www.habilitering.se/ kunskap-och-stod/material-att-ladda-ner---sok-sjalv/ bildark--2-aktiviteter-unga-skola

266–267, 282 Plattform/Johnér

268 Jens Lindström/Johnér

277 Plattform/Johnér

279 Phia Bergdahl/Scandinav/TT

287 Stina Gränsfors/Johnér

296–297, 307 Viktoria Henriksson/Johnér

303 Dayfotograﬁ/Johnér

308 Elliot Elliot/Johnér

312 Erik Simander/Expr/TT

318–319, 329 Anna Roström/Johnér

321 Scandinav/Johnér

322 Johan Nilsson/TT

324 Maskot/Johnér

Övriga foton: Shutterstock.com

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning, nivå 1 och 2 bygger på Skolverkets ämnesplaner Gy 25 och ger teoretiska och praktiska kunskaper inom området för dig som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller era centrala innehåll i ämnet.

Bokens tolv kapitel lyfter bland annat: mänskliga rättigheter, barnkonventionen; olika former av funktionsnedsättningar; barn och unga med funktionsnedsättning; utanförskap; sexualitet och relationer; anpassade verksamheter, skola och utbildning; lagar, bestämmelser och stödinsatser; pedagogiska hjälpmedel: pedagogiska arbetssätt, bemötande och förhållningssätt; planering av och beslut om stödinsatser.

Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. I marginalen nns dessutom språkstödjande ordförklaringar. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder. Genomgående nns fallbeskrivningar med re ektionsfrågor som förankrar kunskaperna i ett sammanhang och ger fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.

Funktionsförmåga och funktionsnedsättning, nivå 1 och 2

nns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se nns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.