Grafisk form inlaga och omslag samt sättning: Nette Lövgren
Omslagsillustrationer: Nette Lövgren
Projektledare: Magnus Winkler
Produktion: Lars Wallin
Fotograf (intervjuad):
E-L. Jansson/Azote Library (Lisen Schultz)
Melinda Rönnberg (Hosni Teque Omeirat)
Christer Nilsson (Charlotte Gustavsson)
Björn Eklund (Anna Högberg)
Gustav Kaiser (Anna Denell)
Petter Lorentzon (Lisa Lorentzon)
Traton Group (Andreas Follér)
Johan Blomborg (Maria Smith)
Emil Andersson (Chiara Selvetti)
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: Graphycems, Spanien, 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Kapitel 4. Social hållbarhet och mänskliga rättigheter
Social hållbarhet och mänskliga rättigheter
– nationella mål och ambitioner
Historiskt FN-avtal ska rädda naturen
Mänskliga rättigheter också en fråga för FN
EU och den gröna given
klimatmål
Fit for 55-paket ökar priset på utsläpp
Ny klimattull påverkar svenska importföretag
Summering: FN, EU och Sverige – här är ramverken för omställningen
Kapitel 6. Den nya spelplanen 102
JOSEFIN JAKOBSSON, MIKAEL SALO, TOMMY BORGLUND
Transparensrevolutionen: SFDR, taxonomin och CSRD
SFDR från 1 000 nyanser av grönt till bara två
EU:s taxonomi över hållbara aktiviteter
CSRD – nya redovisningskrav
Den nya spelplanen
Kapitel 7. Nya krafttag mot grönmålning 145
JOSEFIN JAKOBSSON
Hur navigera nya riktlinjer?
Kapitel 8. Från biodiversitet till AI – fyra frågor i annalkande 157
JILL BEDEROFF, TOMMY BORGLUND, PER OLOF LINDSTEN, CATRIN OFFERMAN, JOSEFIN JAKOBSSON
tvillingar
klimatutmaningar
Digital vattentörst och snabbväxande elavfall
Biologisk mångfald – näringslivets nya utmaning och så kommer du i gång!
Riskanalys – så påverkas företagen av minskad biodiversitet
Rättvis omställning och gröna jobb
Summering: Från biodiversitet till AI — fyra frågor i annalkande
Kapitel 9. Cirkularitet och nya affärsmodeller 182
JILL BEDEROFF, CATRIN OFFERMAN
idag och framåt
Summering: Cirkularitet och nya affärsmodeller
Kapitel 10. Ledarskap och yrkesroller i förändring 200
PER OLOF LINDSTEN, CATRIN OFFERMAN
Förändringsledarskap – att inkludera, engagera, motivera hela organisationen
Ge makt och mandat till personal och intressenter
Samarbeten och påverkansarbete
Så förändrar hållbarhetsarbetet chefsrollerna
Summering: Ledarskap och yrkesroller i förändring
Kapitel 11. Hållbarhetsparlören 218
Om författarna 225
Källförteckning 227
Förord: För affären, planeten och kommande generationer
MIKAEL SALO
I norra Sverige pågår en ny stor grön industrialisering och stora kapitalflöden styrs till fabriker för exempelvis batteriproduktion, fossilfri stålproduktion och ny hållbar energiproduktion som möjliggör elektrifiering av fordonsflottan och industrier. Behovet av arbetskraft och kompetens är stort och människor från hela världen strömmar till de nya regionerna där industrier, som ska möjliggöra en klimatomställning, föds och etableras.
Den gröna industrialiseringen i Sverige är inte unik, utan det pågår liknande satsningar på omställning runt om i världen. Näringslivet befinner sig i en omställningsvåg med målsättningen att eliminera klimatpåverkan och minimera påverkan på miljön i stort. Det är inte en sekund för tidigt.
Jordens temperatur ökar stadigt och ett nytt klimat skapas på vår planet. En av konsekvenserna är en ökad frekvens av extremväder som genom torka och hetta bidrar till exempelvis skogsbränder och missväxt i jordbruket. Skyfall skapar översvämningar med stora förödande konsekvenser i de områden som påverkas. Klimatflyktingar är redan idag ett etablerat begrepp, då människor på grund av ett förändrat klimat tvingas flytta. Effekterna påverkar redan idag på olika sätt boksluten hos tusentals företag i stora delar av världen.
Samtidigt befinner sig naturen, den biologiska mångfalden, i en kris genom dess utarmning och försvagning på grund av mänskliga aktiviteter. Dess goda hälsa, som dessutom är starkt sammankopplad med klimatet, är en förutsättning för biosfärens förmåga att förse oss med sina ekosystemtjänster, som exempelvis produktion av rent
vatten, livsmedel, kolbindning, träråvaror, ja, alla produkter och tjänster som ekosystemen ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.
På många platser i världen far människor, både barn och vuxna, illa genom att de tvingas till arbete under villkor som har stor negativ påverkan på deras liv och hälsa. Många företag, organisationer och även i vissa fall nationer, tar helt enkelt inte hänsyn till eller respekterar grundläggande mänskliga rättigheter.
Exemplen på hur överutnyttjande och missbruk av jordens resurser, och brist på respekt för mänskliga rättigheter skapar en negativ utveckling inom områden som kan rymmas i begreppet hållbarhet. År 1987 definierade Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland hållbarhet på följande sätt:
Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov .
Hållbarhetsbegreppet är stort, i vissa fall svårgreppbart, eftersom det inrymmer så många olika områden och ämnen samtidigt som det fortfarande i viss mån är under utveckling. Ordet hållbarhet är alltså ett paraplybegrepp för många olika områden inom miljö och social hållbarhet, men inbegriper även ekonomi och affärsetik. Akronymen ESG har under senare åren blivit ett alltmer använt begrepp, inte minst i finanssektorn för att definiera och bedöma företags aktiviteter och prestanda inom miljö (E), social hållbarhet (S) och bolagsstyrning/affärsetik (G). I den här boken får du som läsare de olika delarna förklarade, exemplifierade och strukturerade.
De begrepp, ord och akronymer som kan uppfattas som främmande förklaras mer ingående i bokens sista kapitel, i den så kallade Hållbarhetsparlören.
Insikten om den negativa utvecklingen har under de senaste decennierna fått världens länder och institutioner att vidta omfattande åtgärder för att styra om utvecklingen i en mer hållbar riktning.
10 Förord: För affären, planeten och kommande generationer
Genom styrmedel, investeringar, prioriteringar och målsättningar på olika nivåer ges hållbarhet runt om i världen, inte minst i EU, ett helt nytt värde och ny relevans.
Vi står vid en brytpunkt där hållbarhet och ekonomi möts och över tid blir alltmer beroende av varandra. Nya regler, lagar och styrmedel skapar omställning och kräver ansvar och åtgärder på alla nivåer i näringslivet och samhället.
EU har en uttalad ambition att mer kapital ska slussas till företag som löser globala problem. Hållbarhetsredovisning jämställs statusmässigt med den finansiella redovisningen, och det skapas en omfattande transparens kring hur bolag presterar på området. Socialt hållbara värdekedjor ska bli norm. Den stora vågen av ny reglering inom hållbarhetsområdet kommer att påverka i princip alla företag och organisationer på olika sätt. Ett stort antal branscher och företag har påbörjat ambitiösa omställningsresor som skapar dominoeffekter av krav som manifesteras i affärskontrakt genom näringslivets värdekedjor.
Lägstanivån ökar snabbt i takt med att allt fler företag börjar sätta mål och ställa nya krav på sina underleverantörer.
Näringslivets gröna omställning, ett idag välanvänt begrepp, syftar på den framåtrörelse företag förväntas genomföra de kommande decennierna. Slutmålet är minskade klimatutsläpp och minskad negativ påverkan på natur och människor, men också en ekonomi där företag dessutom kan bidra till att reparera de skador som redan skett och ha en positiv påverkan på omvärlden.
Utvecklingen innebär att företagsledningar och styrelser, hos såväl små som stora företag, på något sätt behöver förstå och förhålla sig till frågorna.
Ibland kan det kännas som att hela havet stormar och att både samhälle och näringsliv bombarderas med lagar, regler och förväntningar på hållbarhetsområdet. Därför är det affärskritiskt att både ledare och medarbetare i en organisation har förståelse för och kunskap om det skifte som just nu äger rum.
11 Förord: För affären, planeten och kommande generationer
Så hur kan du som företagsledare, chef eller medarbetare inom näringslivet styra utvecklingen i din organisation i rätt riktning och säkra framtida konkurrenskraft och lönsamhet? Detta samtidigt som ni skapar de bästa förutsättningarna för mänskligheten att leva ett gott liv i harmoni med naturen och inom ramen för planetens gränser.
Boken du håller i din hand kommer att ge dig en överblick, insikter och förståelse för utmaningarna och utvecklingen, men också kunskap och inspiration att agera strategiskt och praktiskt på de miljömässiga och sociala utmaningar som behöver hanteras.
Som läsare får du en introduktion till de mest relevanta och aktuella lagarna och en överblick över hur näringslivet påverkas och hur olika branscher påbörjat sin omställning. Du kommer att få förklarat för dig hur nya affärsmodeller och hållbara affärsstrategier växer fram. Du får också tips och lärdomar från framgångsrika ledare som berättar om hur de tagit sig an utmaningarna och gjort om dem till möjligheter.
Listan över åtgärder skiljer sig åt mellan företag, beroende på faktorer såsom storlek och bransch. Mot bakgrund av det kommer bokens tips och kapitel vara mer eller mindre relevanta för olika verksamheter. Därför kan du läsa de olika kapitlen separat. I slutet av varje kapitel hittar du en summering som ger dig en överblick av innehållet.
Långsiktigt är dock en hållbar affärsstrategi eller en ambitiös omställningsplan ett måste för de verksamheter som ska kunna möta lagkrav, säkra finansiering och attrahera talangfulla medarbetare – helt enkelt vara en trovärdig, ansvarstagande affärspartner i sin bransch. Genom att ha en innovativ utgångspunkt kommer många bolag att hitta nya affärsmöjligheter och ha möjlighet att stärka sin konkurrenskraft på den nya spelplanen som växer fram. Men då gäller det att förstå de olika förändringskrafterna, samverka med kunder och andra viktiga intressenter och ha kapacitet att anpassa affärsstrategi, affärsmodeller och organisation.
Som allt förändringsarbete börjar resan med en insikt och förståelse för varför och därefter hur en förändring och klok anpassning bör
12 Förord: För affären, planeten och kommande generationer
ske. Detta är grundsyftet med den här boken; att ge dig som läsare förutsättningar för att i din yrkesroll framgångsrikt hantera de nya kraven, men också möjligheterna som skapas.
Vare sig man vill eller inte är den nya uppdaterade hållbarhetsagendan här och spelplanen kommer att förändras. Det är läge att citera visdomsord myntade av den brittiske författaren och filosofen Alan Watts:
The only way to make sense out of change is to plunge into it, move with it, and join the dance .
Förord: För affären, planeten och kommande generationer
Kapitel 1. Hållbarhet
som värdeskapare
TOMMY BORGLUND
Idag, i mitten av 2020-talet, gör ledande företag om hela sin affärsstrategi för att möta nya behov av hållbara produkter och tjänster. Att tjäna pengar på hållbarhet är en stark drivkraft i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Hållbarhet definieras alltmer som att samhället är ekonomiskt livskraftigt, socialt rättvist och miljömässigt hållbart över lång tid. Allt fler företag tar dessutom en ledarroll i den här transformationen, där nya affärsmöjligheter lockar. Men hur hamnade vi här? Hur ska man förstå dagens sentiment i näringslivet, jämfört med för något tiotal år sedan, då motståndet mot hållbarhet kunde vara påtagligt i styrelser och ledningsrum?
Hur vi ser på hållbarhet har genomgått en fundamental förändring de senaste åren. För ett par decennier sedan var en stor del av företagens hållbarhetsstrategi baserad på den så kallade intressentmodellen. Företaget behövde vårda relationerna till sina intressenter, investerare, kunder, anställda och samhället i stort. Vann man dessa gruppers förtroende gick det också bättre för företaget rent allmänt, var tanken, men det var upp till varje företag att göra sina egna avvägningar.
Företag arbetade med intressentdialoger och aktivitetsplaner som adresserade intressenternas viktigaste frågor i en hållbarhetsstrategi. Denna presenterades årligen, tillsammans med resultatet av arbetet, i en hållbarhetsredovisning, inte sällan baserad på den frivilliga rapporteringsstandarden Global Reporting Initiative, GRI. En återkommande diskussion i styrelserummen var den om hur mycket ansvar företaget skulle ta, och hur mycket det fick kosta.
Även om hållbarhetsstrategin ansågs stärka företaget på sikt såg många chefer på de nya initiativen som en ”trade-off” mellan hållbarhet och företagets finansiella resultat. Hållbarhet skedde på bekostnad av vinsten, ansåg man.
En annan vanlig föreställning för inte alltför länge sedan var den om balans. Denna uttrycks bland annat i det då välanvända begreppet ”Tripple Bottom Line”, TBL, en modell där företaget ska balansera ansvar för ekonomi, miljö och sociala frågor. Företaget förväntas rapportera dessa tre dimensioner i sin hållbarhetsredovisning och också visa hur företagets resultat förbättrats i dessa tre dimensioner.
”People-Planet-Profit” är ett liknande uttryck som ofta användes i företags kommunikation. En pionjär inom modellen var den brittiske författaren och rådgivaren John Elkington, men då han idag ser tillbaka på hur TBL kom att användas är han kritisk.
”TBL var inte designat bara som ett redovisningsverktyg. Det var tänkt att väcka djupare tankar om kapitalismen och dess framtid, men många tidiga användare förstod konceptet som en balansgång, som en ’trade off’”, skrev han 2018 i en artikel i Harvard Business Review.
Från ”trade-off” till ”win-win”
Men synen på hållbarhet som en ekonomisk uppoffring kom att mjukas upp, och med tiden kom allt fler argument om att företag faktiskt kan tjäna pengar på hållbarhet genom att vara mer attraktiva för kunder, investerare och anställda. Allt fler korrelationsstudier visade på ett starkt samband mellan hållbarhet och finansiellt värdeskapande. En av förgrundsfigurerna var professor Robert Eccles, som argumenterade för ”en hållbar affärsstrategi” i stället för ”en hållbarhetsstrategi”. Tillsammans med sina kollegor på Harvard Business School visade han i en inflytelserik forskningsartikel från 2014 på det finansiella värdeskapandet. Artikeln slog fast att företag som är bra på hållbarhet överträffar sina konkurrenter på lång sikt, både när det gäller värdering på aktiemarknaden och redovisningsmässig vinst.
16 Kapitel 1. Hållbarhet som värdeskapare
Det stora genombrottet för detta tankesätt kom genom en annan professor från Harvard; Michael Porter, som lanserade begreppet ”Shared Value” i ett antal artiklar i Harvard Business Review, varav den mest centrala publicerades 2011. I dessa lanserade han hållbarhet som företagens nästa marknad. Hållbarhet, argumenterade han, är företagens nya möjlighet till ökad tillväxt, förbättrad konkurrenskraft och höjd finansiell avkastning.
Vägarna, menade han, är tre: utveckla de nya produkter som behövs när världen ska bli hållbar, att arbeta med resurseffektiva värdekedjor, samt att förstärka företagets roll i samhället genom lönsamma partnerskap. För att lyckas krävs innovation och omställningsförmåga från företagens sida. Michael Porter bidrog till att förändra den tidigare föreställningen om ”trade-off” och ersätta den med ”win-win”. Det nya sättet att tänka gör att dörrarna till företagens styrelserum öppnas för hållbarhetsarbetet, och gör hållbar affärsstrategi till en ny och viktig prioritering på företagens ledningsmöten.
Ambitionen med den här boken är att visa hur man som företag kan skapa ett ”win-win” mellan hållbarhet och lönsamhet, samt vilka verktyg som finns till förfogande. Att koppla samman ekonomi med social och miljömässig hållbarhet är vad som krävs för att stärka konkurrenskraften, nu och på sikt.
17 Kapitel 1. Hållbarhet som värdeskapare
Kapitel 2. Omställning pågår:
stål, fordon, energi, skog och bygg
PER OLOF LINDSTEN, MIKAEL SALO, JILL BEDEROFF
Bokens inledande kapitel beskriver hur synen på företags ansvar förändrats det senaste decenniet, och hur hållbarhetsarbete gått från att ses som ett påtvingat ok till en konkurrensfördel. Det är en utveckling som drivs av bland annat tuffare lagar och regler, ökade priser på utsläpp samt en ökad efterfrågan på klimatsmarta och hållbara produkter.
Mycket talar för att framtidens mest konkurrenskraftiga värdekedjor inte bara är fossilfria, utan också tar ökad hänsyn till både människor och miljö. Hållbarhet är på väg att bli en överlevnadsfråga för en rad svenska branscher, och de bolag som inte hänger med i utvecklingen tar en risk.
De historiska exemplen är många på företag som slagits ut då de misslyckats med att anpassa sig efter tidens krav. Flertalet företag tvingades lägga ned i samband med den snabba avvecklingen av varvs- och tekoindustrin under 1960–1970-talen, för att inte tala om de företag som slogs ut under 1990-talet när IT-utvecklingen och digitaliseringen tog fart på allvar.
Den tunga industrin och transportsektorn har historiskt varit motorer i den svenska ekonomin. Våra stora skogar och mineraltillgångar har lagt grunden för den svenska välfärden, men företag som historiskt varit framgångsrika och tjänat mycket pengar på att exportera varor och tjänster står nu inför stora utmaningar. Utsläppsbegränsningar ställer krav på fossilfria energikällor, och tillgång till billiga råvaror är inte längre någon självklarhet. För att som företag kunna vara fortsatt lönsamt i denna nya verklighet krävs förändring.
I vissa fall måste hela affärsmodellen kastas om, och just nu befinner sig en rad svenska branscher mitt inne i en gigantisk omställning. Det här kapitlet beskriver hur stålbranschen, fordonsindustrin, skogsbranschen och byggbranschen tagit sig an utmaningen. Samtliga branscher är centrala för Sveriges ekonomi och står för en stor del av sysselsättningen, samtidigt som de har en aktiv inställning till de pågående utmaningarna. Syftet är att du som läsare ska få en bild av den omfattande omställningen mot hållbart och fossilfritt företagande som pågår i Sverige just nu, och hur de branscher som påverkas arbetar med att integrera hållbarhet i sina affärer och processer.
Stålbranschen
Hela den moderna världen är idag bokstavligen byggd av stål. Stål finns i praktiskt taget allt – byggnader, broar, bilar, flygplan, fartyg och tvättmaskiner.
Stålindustrin är en av de branscher som har störst klimatpåverkan globalt, och stålkoncernen SSAB är Sveriges största utsläppare av koldioxid. Men branschen går också i bräschen för den gröna industriella omställningen, då tillgången på fossilfritt stål är en möjliggörare även för andra delar av industrin.
Tillverkningsprocessen är en av världens mest klimatpåverkande, och bidrar med omkring 8 procent av de totala globala koldioxidutsläppen, mer än någon annan tung industri. Utsläppen fortsätter dessutom att öka i takt med den fortsatt stigande efterfrågan på stål, som väntas öka med ytterligare 30 procent till 2050, enligt det internationella energiorganet IEA.
Den klimatintensiva tillverkningsprocessen gör stålindustrin till en av de branscher som påverkas allra mest av nya lagar och regler på klimatområdet. Sedan 2005 betalar EU:s industrier för den koldioxid de släpper ut, och i takt med att regelverket skärps fortsätter priset på koldioxid att ticka uppåt. Allt detta har satt extra hård press på branschen att ställa om.
Hur påverkas ditt företag av EU:s nya lag om hållbarhets redovisning, CSRD?
Vad innebär det att ta ansvar för sin leverantörskedja? Hur fungerar cirkulära affärsmodeller? Hur kan du som ledare, medarbetare och styrelseledamot säkra ditt företags framtida konkurrenskraft och lönsamhet inom ramen för planetens gränser?
Det svenska näringslivet står inför en historisk utmaning. Den gröna omställningen innebär elektrifiering, minskade klimatutsläpp och ett accelererande ansvar för natur och människa.
HÅLLBARHETSAGENDAN ger dig kunskap om de miljömässiga och sociala utmaningarna som den gröna omställningen medför och visar både hur du kan hantera dem, strategiskt och praktiskt, och vända dem till möjligheter. I boken får du också en introduktion till de centrala delarna av EU:s nya lagstiftning på hållbarhetsområdet och många tips på och inspiration till hur du kan omsätta lagstiftningen i praktiken.
Bokens redaktörer är Josefin Jakobsson, ekonomijournalist på Dagens industri, och Catrin Offerman, vetenskapsjournalist och humanekolog. Medförfattare är Mikael Salo, hållbarhetsexpert och initiativtagare till boken, Tommy Borglund, hållbarhetsexpert och lektor vid Örebro universitet, samt ekonomijournalisterna Jill Bederoff och Per Olof Lindsten. Best.nr Tryck.nr 47-15405-0 47-15405-0
