Institutet för utbildningsrätt
JURIDISKA FAKULTETEN
Barnet i skolan
OM RÄTTIGHETER, AKTÖRSKAP
OCH TILLGÄNGLIGHET
Red. Hans Eklund, Victoria Enkvist och Stina Hallsén
Barnet i skolan
Om rättigheter, aktörskap och tillgänglighet
Redaktörer
Hans Eklund, Victoria Enkvist & Stina Hallsén
© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2024
Upplaga 1:1
ISBN 978-91-7737-294-3
Produktion: eddy.se ab, Visby 2024
Omslag: John Persson
Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala
Telefon: 018-65 03 30
Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
Printed by Eurographic Group 2024
Innehållsförteckning
Inledning 9
Lärare i korstryck mellan juridiska krav och pedagogiska förväntningar 13
Stina Hallsén och Victoria Enkvist
Inledning 13
Bakgrund 14
Psykisk ohälsa och stress bland elever 14
Läraren i korstryck mellan juridik, pedagogik och marknad 16
Teoretiskt ramverk 17
Metodik och empiriska källor 18
Juridiska krav och lärarnas förväntningar 20
Övergripande bestämmelser 20
Betygskriterier – en grund för betygssättningen 21
Rättssäker bedömning, långsiktigt lärande och upplevd stress? 22
En känsla av otillräcklighet 26
Ett nytt betygssystem 27
Avslutande diskussion 30
Referenser 32
Barns tillgång till utbildning i fritidshemmet – en rättighetsfråga! 37
Sandra Karlsson
Inledning 37
Barns rätt till utbildning 39
Fritidshemmet – en viktig arena för barns utbildning 41
Innehållsförteckning
En kritisk policyanalys från ett barnrättsperspektiv 43
Barns tillgång till utbildning i fritidshem – en villkorad rättighet 44
Asylsökande och papperslösa barns tillgång till utbildning i fritidshem 47
En utökad rätt till fritidshem? 53
Slutdiskussion 61
Referenser 63
Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag? 67
Lotta Lerwall, Andreas Bergh och Emma Arneback
Inledning – ett projekt om juridifiering av och i skolan 67
Juridifieringen på skolans område 70
Juridifiering genom ökad reglering och ansvarsutkrävande 70
Barns rättigheter – en del av juridifieringen 72
Några slutsatser efter intervjuer vid de nationella myndigheterna 74
Fokus på myndigheternas inre arbete 74
En undflyende juridifiering 75
Avslutande reflektioner – interdisciplinärt samarbete 77
Källförteckning 79
Förlängd skolplikt – en studie av två reformer 83
Sara Lundberg
Inledning 83
Teoretiska utgångspunkter, tillvägagångssätt och tidigare forskning 84
Teoretiska utgångspunkter och tillvägagångssätt 84
Tidigare forskning 86
Historisk bakgrund – från oreglerad läroplikt till tioårig närvaroplikt 89
Resultat 94
Nioårig skolplikt – problem och lösningar 94
Obligatorisk förskoleklass 2018 – problem och lösningar 96
Sammanfattande diskussion 98
Behovet av vidare forskning 99
Referenser 100
Nationella prov – rättssäkerhet, likvärdighet och rättvisa
ur ett funktionsrättsperspektiv 103
Susanne Fransson och Roxy Jansson Stening
Inledning och bakgrund 103
Syfte och frågeställningar 104
Begrepp – vilka och varför? 104
Metod en tvåstegsraket 105
Barns mänskliga rättigheter som normativ fond 105
Bakgrundsbeskrivning av skolans normbildning 106
Nationella prov – rättvisa och likvärdiga 108
Syftet med nationella prov i grundskolan 108
Skolverkets normer för anpassningar och prövning vid
nationella prov 109
Särskilda skäl och undantag 110
Avidentifierade elevlösningar (provsvar) 111
Digitalisering av nationella prov 113
Nationella bedömningsstöd 114
Sammanfattande kommentarer 114
Rättspraxis – bristande anpassning vid nationella prov 115
Tre mål, två instanser – rättspraxis 115
Rättssäkerhetsprinciper – nationella prov och bedömning 116
Förutsebarhet vid genomförande av nationella prov 118
Likabehandling och skyddet mot diskriminering 119
Konsekvens och proportionalitet – rättsstatliga begrepp 119
Sammanfattande kommentarer – formell rättssäkerhet 120
Rättssäkra nationella prov i materiell mening 120
Avslutande diskussion – anpassning och rättvisa för barn med normbrytande funktionalitet 121
Källförteckning 123
Children’s agency in Finnish schools: How the pupil’s right to be heard is regulated by the Basic Education Act 125
Virve Valtonen
The context and aim of this article 125
Pupils’ agency as an integral part of basic education 128
Pupil’s right to be heard according to the Basic Education Act 130
Innehållsförteckning
The pupil’s right to be heard as a part of a group 130
The pupils’ right to be heard in their own affairs 133
Pupils’ lack of agency compared to the legislation on the health and social services 136
Conclusion 139
Acknowledgements 140
References 141
Hur motverkas pojkars självsaboterande agerande i skolan? 145
Fredrik Zimmerman
Pojkar får sämre betyg oavsett bakgrund 145
En dubbel logik 146
Pojkar gynnas av rätt pedagogiskt stöd 148
Pojkar ökar inte i status 149
Vad är självsaboterande handlingar? 152
Begriplighet måste föregå ansträngning 153
Studieteknik 154
Kognitiv avlastning 156
Jobba uppsökande 157
Språk 158
Fyra sätt att få pojkar att prestera bättre i skolan 159
Relationer är viktiga 160
Referenser 160
Inledning
Hösten 2023 anordnade Institutet för utbildningsrätt (IfU) vid juridiska institutionen, Uppsala universitet en konferens på temat: Barnet i skolan – om rättigheter, aktörskap och tillgänglighet. Konferenstemat aktualiserade därmed flera områden, bland annat frågor om barns delaktighet och medbestämmande i relation till sina vårdnadshavare, och skolpersonal. Även rätten till utbildning, trygghetsfrågor såsom skydd mot kränkningar och diskriminering, och frågor om inkludering var centrala teman på konferensen.
Talare och seminarieledare på konferensen var i huvudsak forskare inom rättsvetenskap, statsvetenskap, pedagogik, didaktik, och praktiskt verksamma i skolans värld. De som deltog i konferensen var forskare, företrädare för myndigheter och olika organisationer, rektorer och representanter från samhället i övrigt.
Förevarande bok består av texter baserade på några av de presentationer som genomfördes under konferensen. Dessa bidrag representerar en bredd avseende barns rättigheter och frågan om hur dessa säkras i skolans värld. En del av bidragen är resultat av olika forskningsprojekt medan andra är mer reflekterande och erfarenhetsbeskrivande. Författarna har själva valt om de vill att deras bidrag peer-review granskas eller inte.
Stina Hallsén och Victoria Enkvist analyserar i sitt bidrag de dilemman som kan uppstå mellan juridiska krav och pedagogiska förväntningar hos lärare i samband med bedömningar och betygsättning i gymnasieskolan. I texten presenteras det rättsliga ramverk som reglerar bedömningar och betygsättning i skolan samt bakomliggande syften
Inledning
till det nya betygssystemet i gymnasieskolan. Detta relateras till resultatet av fokusgruppsintervjuer med lärare och elever som genomförts inom ramen för ett praktiknära forskningsprojekt.
Sandra Karlsson undersöker barns rätt till utbildning i fritidshemmet med utgångspunkt i barnkonventionen. Centralt i Karlssons text är rätten till utbildning och hur denna rättighet ska förstås i relation till fritidshem. Ett annat spår i Karlssons text är hur rättigheten konkretiseras för de som är allra mest utsatta i samhället, asylsökande och papperslösa barn. Denna fördjupning belyser frågor om likabehandling och diskriminering och de avvägningar som statsmakten har gjort avseende vissa grupper av barn.
Lotta Lerwall, Andreas Bergh och Emma Arneback presenterar i sin text Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag? sitt tvärdisciplinära forskningsprojekt JURED (Juridification and Education). I projektet ställs frågan om vad som händer med skolan efter att lagen om barnkonventionen har trätt i kraft. Syftet är att bidra med kunskap om vad som händer när lagen om barnkonventionen iscensätts på olika nivåer i det svenska skolväsendet och att därigenom bidra med kunskap om de möjligheter och utmaningar som uppstår i mötet mellan rättslig styrning och pedagogisk verksamhet.
Sara Lundberg undersöker de motiv och bevekelsegrunder som låg till grund för förlängningen av skolplikten vid införandet 1950 av nioårig skolplikt respektive när förskoleklassen 2018 gjordes obligatorisk. Lundberg beskriver även översiktligt hur skolplikten har utvecklats sedan 1842 års folkskolestadga. Skolväsendet gick igenom radikala förändringar under de år som förflöt mellan de studerade reformerna, vilket ledde till att olika problemformuleringar motiverat en förlängning av skolplikten och att nya problem ersatte gamla.
Roxy Stening och Susanne Fransson skriver i sitt bidrag om nationella prov och anpassning till elever med normbrytande funktionalitet i ett rättssäkerhetsperspektiv. Författarna tolkar rättssäkerhetsprincipernas innehåll med utgångspunkt i ett funktionsrätts- och barnrättsperspektiv. Syftet med texten är att genomlysa skolans bedömningssystem för att komma fram till hur det kan förbättras och bli mer rättvist för elever med normbrytande funktionalitet. De diskuterar bland annat om bedömningssystemet för de nationella proven är rättvist. En annan fråga som författarna ställer sig är vad avidentifierade elevlös-
ningar och extern rättning av nationella prov innebär ur ett funktionsrättsperspektiv.
I sitt bidrag analyserar Virve Valtonen finska skolbarns rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som rör dem. I sin undersökning undersöker Valtonen om den finska skollagen uppfyller de krav som ställs i barnkonventionen. Mer specifikt är fokus för Valtonens artikel hur barns rätt att komma till tals regleras och hur elevers inflytande säkerställs enligt den finska skollagen.
Fredrik Zimmerman fokuserar i sin text på pojkars självsaboterande agerande i skolan. Pojkar som grupp presterar sämre än flickor i skolan och en orsak till detta, menar Zimmerman, är att skolan inte är begriplig för många pojkar och när de inte känner sig kompetenta nog att klara en uppgift väljer de istället att visa ett avståndstagande vilket i förlängningen skadar dem själva. Zimmerman exemplifierar hur skolor genom arbete med studieteknik, kognitiv avlastning, uppsökande arbetssätt och språkligt stöd kan hjälpa dessa pojkar att sluta visa ett avståndstagande från studier och höja sina resultat i skolan.
Det finns en mängd olika sätt att belysa barnet i skolan utifrån deras rättigheter, aktörskap och tillgänglighet. Bidragen i denna bok visar en del av den bredd av viktiga frågor som berördes på konferensen. Förhoppningen är att boken på detta sätt kan stimulera till vidare forskning och debatt. Hösten 2024 är det 10 år sedan IfU grundades. För att markera detta jubileum är denna antologis omslag lite extravagant. Vi vill tacka amanuens Hedvig Alvén för ovärderlig hjälp med administration och organisation. Ett varmt tack också till författarna för deras medverkan! Vidare vill vi rikta ett stort tack för det ekonomiska stöd till tryckningen av denna bok som har lämnats av Emil Heijnes Stiftelse.
Redaktionskommittén Hans Eklund, Victoria Enkvist och Stina Hallsén
Lärare i korstryck mellan juridiska krav och pedagogiska förväntningar
Stina Hallsén och Victoria Enkvist
Inledning
Under lång tid var Sverige internationellt känt som ett pionjärland inom pedagogik och utbildning. Sveriges en gång så framstående position inom utbildning har dock på senare tid kommit att bli ifrågasatt och den svenska skolan står numera inför betydande utmaningar. Flera problem har identifierats vara av särskild vikt för det förändrade läget. En central punkt är den försvagade prestationen hos svenska elever i internationella jämförande kunskapsmätningar, där framförallt PISAundersökningarna fått stort utrymme i debatten.1 De sjunkande resultaten har skapat oro bland politiska beslutsfattare, utbildningsforskare och allmänheten i stort, av vilka effektiviteten och kvaliteten i den svenska skolan har ifrågasatts på olika sätt. Därutöver har en påtaglig brist på kvalificerade lärare blivit alltmer akut. Trots statliga insatser och rekryteringskampanjer kämpar många huvudmän och skolor med att fylla vakanser och bibehålla kvalificerad personal. Prognoser visar på en fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare under många år.2 En annan negativ utveckling som har lyfts fram under de senaste åren är den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga, framför allt bland unga kvinnor, där skolrelaterad stress och oro för betygen har
1 OECD 2023, PISA 2022 Results (Volume I and II) – Country Notes: Sweden.
2 Skolverket, 2021, Lärarprognos 2021 – uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskolelärare och olika lärarkategorier, s. 112 ff., SCB, 2023, SCB – Trender och Prognoser, s. 50–58.
Barns tillgång till utbildning i fritidshemmet – en rättighetsfråga!*
Sandra Karlsson
Inledning
Enligt den svenska skollagen (SFS 2010:800) anses asylsökande och papperslösa barn som vistas i Sverige vara bosatta här och därmed har de formellt sett samma rätt till utbildning i grundskolan som alla andra barn i Sverige. Den nuvarande lagstiftningen i skollagen och kommunernas tolkning av paragraferna om tillgång till utbildning i fritidshem (SOU 2022:61) innebär däremot att alla barn inte omfattas av rätten att delta i fritidshemmet. Den villkorade rätten till utbildning i fritidshem innebär att fritidshemmet i stort sett endast är tillgängligt för barn till föräldrar som arbetar eller studerar och som har möjlighet att betala avgiften (SOU 2022:61). Det har konstaterats att detta regelverk leder till att de barn som troligtvis är i störst behov av att delta i fritidshemmet är de som inte har tillgång till denna utbildningsform (SOU 2020:34). En aktuell utredning visar att de befintliga regelverken för erbjudande om plats i fritidshem ”innebär en i systemet inbyggd ojämlikhet som medför relativt stora följdverkningar för barn i fritidshemsåldern” (SOU 2022:61 s. 82).
Det befintliga regelverket tillskriver asylsökande barn formell rätt till utbildning i fritidshem på samma villkor som andra barn i Sverige men eftersom rätten till utbildning i fritidshem är villkorad finns det i praktiken ett antal hinder som kan resultera i att asylsökande barn
* Det här bidraget har genomgått en s.k. double-blind peer review-granskning.
Vad händer med skolan när
barnkonventionen blir lag?
Lotta Lerwall, Andreas Bergh och Emma Arneback
Inledning – ett projekt om juridifiering av och i skolan
Det här kapitlet baseras på ett pågående forskningsprojekt som ligger väl i linje med konferensen Barnet i skolan – om rättigheter, aktörskap, och tillgänglighet som genomfördes vid Uppsala universitet i november 2023. Projektets övergripande forskningsfråga är densamma som i rubriken ovan: Vad händer med skolan när barnkonventionen blir lag? Att barnkonventionen har blivit svensk lag och att vi förstår det som ett uttryck för juridifiering är två centrala utgångspunkter i projektet.
År 2018 beslutade riksdagen att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som svensk lag och den gäller som sådan från och med den 1 januari 2020.1 Vad är det då som har förändrats och hur påverkar beslutet om inkorporering arbetet i den svenska skolan? Frågan är viktig att ställa, inte minst eftersom Sverige ratificerade konventionen redan 1990.2 När perspektivet vidgas, från barnkonventionen mot det fenomen som benämns juridifiering, kan vi konstatera att såväl skolans verksamhet som andra områden i samhället i allt högre grad har blivit föremål för nya och förstärkta rättsliga regleringar. Under framför allt de två senaste decennierna har rättsliga
1 Lag (2018:1197) om FN:s konvention om barnets rättigheter.
2 SÖ 1990:20.
Förlängd skolplikt – en studie av
två reformer*
Sara Lundberg
1. Inledning
Skolplikten anses vara en hörnsten i det svenska skolsystemet.1 Betydelsen av skolplikten avspeglas i det faktum att skolplikten aldrig förr varit så omfattande, både i tid och i rum, som idag. Skolplikten har flera funktioner och svarar mot olika intressen – den ska både garantera att barnet får sin rätt till utbildning tillgodosedd och möta vårdnadshavarens önskemål och behov. Men skolplikten ska också garantera att samhället förses med utbildade individer, ett behov som är särskilt markant i dagens kunskapssamhälle. I det här antologibidraget analyseras skolpliktens utveckling genom att närstudera två reformer som båda innebar en förlängning av skolplikten. En central utgångspunkt för analysen är att reformerna bygger på en viss problembeskrivning, som förlängningen av skolplikten blir en given lösning på. Denna problembeskrivning konstrueras i samspel med de diskurser och maktanspråk som är starkast vid varje given tid. Med andra ord kan reformerna med fördel studeras för att beskriva de diskurser som utövat inflytande på svensk skolpolitik. De två lagstiftningsärenden som kommer studeras är dels införandet av nioårig skolplikt 1950, dels 2018 års beslut om att göra förskoleklassen obligatorisk. 1950 års ändring var en del av en försöksverk-
* Det här bidraget har genomgått en s.k. double-blind peer review-granskning.
1 Prop. 2009/10:165 s. 333; prop. 2017/18:9 s. 29; prop. 2017/18:182 s. 106.
Nationella prov – rättssäkerhet, likvärdighet och rättvisa ur ett funktionsrättsperspektiv
Susanne Fransson och Roxy Jansson Stening
Inledning och bakgrund
I boken Jag är Roxy. Min livsvärld och mina erfarenheter berättade vi om Roxys upplevelser av de nationella proven i årskurs sex.1 Då blev det tydligt för oss att de nationella proven inte är rättssäkra och likvärdiga som tanken är. Vårterminen 2022 skulle proven i svenska och engelska, för första gången, göras digitalt. Många problem uppstod, till exempel fungerade inte nätet och anpassningar i form av förstorad text var inte möjliga att genomföra i datorprogrammet.
Roxys erfarenheter får oss att vilja fördjupa oss, i avsikt att förstå mekanismerna bakom nationella prov och bedömningssystem ur ett funktionsrättsperspektiv.
Ämnet nationella prov och bedömningssystem är högaktuellt. Våren 2025 är det tänkt att utredningen Likvärdiga betyg och meritvärden ska vara klar.2 Enligt utredningens ordförande Magnus Henrekson har vi att förvänta ett systemförändrande förslag och ett betänkande på 800–900 sidor.3 Uppdraget, enligt Dir. 2023:95, är att lämna ett för-
1 Jansson Stening & Fransson, 2022 s. 59 f.
2 Se Dir. 2023:95.
3 https://soundcloud.com/dagensarena/friskolor-ar-mer-benagna-att-satta-for-hogabetyg.
Children’s agency in Finnish schools: How the pupil’s right to be heard is regulated by the Basic Education Act*
Virve Valtonen
The context and aim of this article
According to the 2023 census of the Finnish School Health Promotion study, 47% of the 4th and 5th graders from comprehensive school have been involved in the planning of school affairs and 43% felt they were an important part of the school community. When studying 8th and 9th graders, the percentage of pupils who felt that they had good opportunities to influence their school was 37% or less. Only 39% of the older pupils felt they were an important part of the school community.1 The percentages are very low considering that all Finnish pupils have the right to express their views freely in all matters affecting them and to have their perspectives taken into account in accordance with their age and maturity. This right is not only based on the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) and its Article 12 but also on Section 6.3 of the Finnish Constitution.2
In Finland, children’s basic rights are based on the Constitution, but in addition, they have their own specific rights, such as those set out in the CRC. The CRC has been brought into force in Finland at the level of law, incorporating the Convention and jurisprudence of
* Det här bidraget har genomgått en s.k. double-blind peer review-granskning.
1 The School Health Promotion study 2023.
2 Suomen perustuslaki (731/1999).
Hur motverkas pojkars
självsaboterande agerande i skolan?
Fredrik Zimmerman
Syftet med denna artikel är att ge exempel på hur skolor arbetat för att få pojkar att sluta visa ett avståndstagande från studier, det vill säga utföra ett självsaboterande agerande, och höja pojkars resultat i skolan. Texten har därför ett fokus på pojkar (men det kommer även att tas upp hur flickorna påverkas). Innan syftet med artikeln besvaras ges en bakgrund till varför det är en viktig fråga att diskutera på rätt sätt.
Pojkar får sämre betyg oavsett bakgrund
Skolan ska enligt läroplanen aktivt och medvetet arbeta för att alla elever ska ha samma möjligheter oavsett kön (Lgr22/Skolverket 2022 s. 6), skolan ska även verka för jämställdhet (Lgr22/Skolverket 2022 s. 7). Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det därför problematiskt att ett av könen, pojkar, får på gruppnivå sämre betyg. Lärarförbundet tar upp att ”skillnaderna mellan pojkar och flickor har dessutom ökat i sjutton av de tjugoen ämnen som undersöks sedan det nya betygssystemet infördes 2012/2013” (IVA 2021 s. 48).
Statistikmyndigheten genomförde en analys av avgångsbetygen från grundskolan och kom fram till att ”flickor får generellt sett högre betyg än pojkar, oavsett vilken bakgrund de har” (SCB 2021). Exempelvis flickor från studieovana hem får högre betyg än pojkar från studieovana hem. Utlandsfödda flickor får högre betyg än utlandsfödda pojkar. Utlandsfödda flickor får även i snitt bättre betyg än pojkar
DENNA ANTOLOGI innehåller texter baserade på några av de presentationer som hölls vid en konferens anordnad av Institutet för utbildningsrätt (IfU) vid juridiska institutionen, Uppsala universitet, med temat: Barnet i skolan – om rättigheter, aktörskap och tillgänglighet. En del av bidragen är resultat av forskningsprojekt, medan andra är mer reflekterande och erfarenhetsbaserade.
Bland annat behandlas vad som händer med skolan när barnkonventionen blir lag, lärares dilemman mellan krav och förväntningar vid bedömning och betygsättning i gymnasiet, samt anpassningen av nationella prov för elever med normbrytande funktionalitet ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Även barns rätt till utbildning i fritidshem utifrån barnkonventionen, motiv bakom förlängningen av skolplikten 1950 respektive införandet av obligatorisk förskoleklass 2018, samt elevers rätt till inflytande enligt finska skollagen och huruvida det uppfyller barnkonventionens krav avhandlas. Slutligen diskuteras hur skolor kan hjälpa självsaboterande pojkar att förbättra sina skolresultat.
Sammantaget speglar dessa bidrag en del av den bredd av ämnen som behandlades på konferensen, rörande barns rättigheter och hur dessa säkras i skolans värld.
ISBN 978-91-7737-294-3