9789147156290

LIBER SPEKTRUM Biologi

9

Susanne Fabricius

Fredrik Holm

Anders Nystrand

Anna Rådström

ISBN 978-91-47-15629-0

© 2024 Susanne Fabricius, Fredrik Holm, Anders Nystrand, Anna Rådström och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.

PROJEKTLEDARE Stina Sturesson, Theres Lagerlöf, Stefanie Holmsved Thott och Sara Ramsfeldt/MeningsUtbytet AB

REDAKTÖR Eva Lundström

FORMGIVARE Cecilia Frank/Frank Etc. AB, Lotta Rennéus

BILDREDAKTÖR Marie Olsson

OMSLAG Cecilia Frank

PRODUKTIONSSPECIALIST Eva Runeberg Påhlman

ÄMNESGRANSKARE Patrik Marinilli och Birgitta Fröberg

RÅDGIVARE OCH SPRÅKLIG GRANSKNING Karin Forsell, Begripsam

Första upplagan

1

Repro: Integra Software Services

Tryck: People Printing, Kina 2024

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Välkommen till liber Spektrum Biologi 9

Den femte upplagan av Spektrum Biologi möter det centrala innehållet i Lgr22 med uppdaterat stoff och nya kapitel. De tre långsiktiga målen är i fokus återkommer i olika inslag i hela Spektrum Biologi.

I KAPITELINGRESSERNA lyfts de tre långsiktiga målen fram med bilder och frågor, målbeskrivningar samt ett urval av begrepp. Ett nytt inslag i avsnitten är FRÅGOR TILL TEXTEN, nertill på varje sida.

De hjälper läsaren att snabbt repetera viktigt innehåll, och ger en paus i läsandet. FÖRDJUPNINGSRUTOR förstärker biologins mångsidighet.

TESTA DIG SJÄLV erbjuder begreppsträning och uppgifter som ger träning på innehållet, informationssökning och faktagranskning samt mer utmanande uppgifter. PERSPEKTIVEN lockar till diskussion och ställningstaganden. Här tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att utveckla ett kritiskt tänkande. Varje kapitel avslutas med en SAMMANFATTNING följd av FINALEN med uppgifter som förankrar kunskaperna och ger träning inför de nationella proven.

De områden som betonas i kursplanen – natur och miljö samt kropp och hälsa – genomsyrar Spektrum Biologi. Evolutionen är grundläggande i biologi och presenteras därför tidigt, och fördjupas sedan i nya sammanhang. Vikten av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hur vi använder naturresurser tas upp i kapitel 9 ”En planet under press” som fokuserar på hållbar utveckling och aktuell forskning. Kapitel 10 ”Genetik och bioteknik” betonar möjligheter och risker, samt etiska frågor. Kapitel 11”Sjukdomar och psykisk ohälsa”tar bland annat upp kontakten med sjukvården. Kapitel 12 är del 2 i ”Sexualitet och relationer” och har en utblick mot vuxenvärlden.

Författare till kapitel 9 och 10.4–10.6 är Fredrik Holm, biolog och miljövetare. Kapitel 12 har skrivits av Susanne Fabricius, adjunkt i biologi och kemi, samt Anna Rådström, biolog. Anders Nystrand är legitimerad läkare och medicinjournalist och har skrivit kapitel 10.1–10.3 och 11.

Liber Spektrum Biologi finns även som heldigitalt läromedel.

1 Informationssökning

2 Utmaningar

Aminosyror Del av protein

innehåll

9.1

9.6

9.7

Här skickar forskare upp ballonger för att mäta föroreningar högt uppe i atmosfären. Är vi bättre på att mäta utsläpp än att göra något åt dem?

En planet under press

Miljöproblemen går att lindra

Sedan början av 1900-talet har människan påverkat ekosystemen allt mer. Det är en utmaning att minska vår påverkan så mycket att ekosystemen kan fortsätta att fungera, och ge oss de ekosystemtjänster vi vill ha. De bästa lösningarna bidrar också till ett bättre liv och en mer stabil ekonomi – det som också kallas för hållbar utveckling.

Idag kan avloppet från ett enskilt hushåll påverka miljön mer än det renade avloppet från en tätort.

HÄR FÅR DU LÄRA DIG

• resonera om människans historia och hur vi påverkat omgivningen

• beskriva hur även stadsmiljön är ett ekosystem

• diskutera för- och nackdelar med olika energikällor

• upptäcka hur människan kan orsaka skador på miljön

• formulera strategier för hur påverkan på miljön kan minska

• fundera över ditt eget och samhällets möjligheter att bidra till en hållbar utveckling

• resonera och ta ställning kring din egen och andras konsumtion och hur den påverkar miljön

• söka information, kritiskt granska och använda information om till exempel olika transporters klimatpåverkan

En stor del av våra miljöproblem hänger samman med att vi använder fossil energi som hämtas ur jordens inre. Kan vi klara en omställning till bara förnybar energi?

NÅGRA VIKTIGA BEGREPP

fossila bränslen förnybar energi radioaktivitet växthuseffekt biobränsle luftföroreningar försurning marknära ozon ozonskikt övergödning miljögift anrikning hållbar utveckling utsläppsrätt rekyleffekt Vilka begrepp känner du igen?

Människan gör om naturen

Under mer än 99 % av vår tid på jorden har vi människor levt som jägare och samlare. För 10 000 år sedan blev vi jordbrukare och för 250 år sedan började vi bygga fabriker. Nu påverkar vi vår omgivning så mycket att det är lätt att tro att vi inte längre hör till naturen – vilket förstås är helt fel tänkt.

Människan mot naturen - eller en del av den?

I diskussionen om miljö beskriver vi ofta människan som den som smutsar ned och förstör, medan naturen själv ses som ren och uppbyggande. Till viss del stämmer det. Det finns ingen annan art på jorden som använder så mycket resurser och som sprider så stora mängder oönskade ämnen. På olika sätt utnyttjar vi jordens ekosystemtjänster för hårt, eller gör att de inte fungerar så bra som de skulle kunna.

Myror bygger myrstackar av samma skäl som vi bygger bostäder. De flesta organismer påverkar sin omgivning så att den ger bättre skydd för avkomman.

Andra arter påverkar också sin omgivning, fast inte alls lika mycket. Skator som bygger bo i träden eller myror som bygger myrstackar gör det av samma anledning som vi: De gör sin närmaste omgivning tryggare och lättare att leva i. Skillnaden är att följderna av det människan gör blir så mycket större.

Det är lätt att tro att människan är skild från naturen, men det stämmer förstås inte. Vi ingår i ett samspel med andra organismer som i vilket ekosystem som helst.

Våra hjärnor har gjort att vi kan samarbeta i stora grupper. Vi kan samla på oss kunskaper och föra över dem från generation till generation mer än någon annan art. Det har gjort våra liv bättre men också orsakat problem. Vår förmåga att tänka gör att vi också får ett ansvar för vad vi gör mot varandra och mot andra organismer.

Därför handlar miljöfrågor om oss människor – vad vi gör med vår omgivning, och vilket ansvar vi tar, tillsammans och som individer.

Människan blev jordbrukare

För omkring 10 000 år sedan började vi bli bofasta, odla växter och tämja djur. Det skedde ungefär samtidigt på flera håll i världen. Modern forskning har visat att den jordbruksrevolutionen ledde till både hårdare arbete och sämre hälsa för de allra flesta. Samtidigt överlevde fler barn och befolkningen växte. Både städer och länder började växa fram.

Vid de stora floderna lärde man sig att utveckla konstbevattning och fick stora skördar. De mäktiga länder som då uppstod brukar kallas för flodkulturer och fanns bland annat längs Nilen, Indus, Eufrat och Tigris.

De första miljökatastroferna

Allt större ytor blev till åkrar eller betesmarker. Växter började förädlas och djur började avlas för att ge bättre avkastning. Jordbruket krävde många verktyg. Eftersom vi numera var bofasta kunde vi samla på oss fler ägodelar.

Några av de tidiga jordbrukssamhällena gick under, eftersom deras bruk av naturen påverkade ekosystemen för kraftigt. Flodkulturernas skördar minskade när marken blev allt saltare av mineraler som fanns i flodvattnet. Till slut gick det inte längre att odla i floddalarna. På andra håll högg människan ned så många träd att skogen aldrig kunde återhämta sig. Runt Medelhavet fanns en gång lummiga lövskogar som aldrig har växt upp igen. Avskogningen kan ha förändrat ekosystemet för alltid.

Redan för flera tusen år sedan kunde vi utvinna och använda metaller som koppar och bly, men vi visste ännu inte hur giftiga de kan vara. Därför drabbades många människor på den tiden av olika förgiftningar.

Runt Medelhavet har så kallad macchia ersatt de lövskogar som en gång fanns där. När människan huggit ned dem fick de aldrig möjlighet att komma tillbaka.

Kol och olja satte fart på fabrikerna

Den industriella revolutionen började i mitten av 1700­talet i centrala Europa och i Storbritannien. En av de viktigaste uppfinningarna blev ångmaskinen som eldades med stenkol. Den gjorde att man kunde tillverka stora mängder varor både snabbare och billigare. Efterfrågan på råvaror ökade snabbt i Europa och världshandeln tog fart. Jakten på råvaror ledde till att man plundrade naturen, både i Europa och i andra världsdelar.

När bilen utvecklades i början av 1900­talet ökade också utvinningen av olja. Ungefär samtidigt började vattenkraften att byggas ut för att förse industrier och järnvägar med elektricitet.

Havens bestånd av valar har minskat kraftigt de senaste hundra åren.

Ökad konsumtion påverkar miljön

Idag använder vi ekosystemtjänsterna allt mer till privat konsumtion. Vi handlar och förbrukar varor och tjänster över hela världen. Man har räknat ut att fisket i havet var 35 gånger större år 2000 än det var år 1900, och att energianvändningen var 16 gånger större. Samtidigt har den allt mer intensiva valfångsten gjort att det bara finns 1 % kvar av den population av blåvalar som fanns år 1900.

Det är vi i den rika världen som nöter mest på ekosystemen. Den rikaste delen av jordens befolkning står för fyra femtedelar av konsumtionen och använder fyra femtedelar av de naturresurser som hämtas från naturen. Den fattigaste femtedelen använder ungefär 1 % av resurserna.

På väg in i en ny tidsålder?

Många frågar sig hur länge den här snabba utvecklingen kan fortsätta, och vad som händer sen. Kommer vi att använda allt mer naturresurser, eller kommer jordens ekosystem att begränsa oss? Tar resurserna slut, eller blir det ekosystemen som inte längre kan leverera sina tjänster? Kan vi hitta ett mer skonsamt och ansvarsfullt sätt att nyttja vår omgivning?

Det finns forskare som talar om en ny geologisk tidsålder, antropocen De menar att vi människor påverkar ekosystemen mer än alla stormar, jordbävningar och havsvågor tillsammans. Forskarna har till exempel räknat ut att den sammanlagda vikten av allt vi tillverkat är större än den sammanlagda vikten av allt som lever. En del forskare tror att ekosystemens negativa återkopplingar är så starka att naturen kommer att ”slå tillbaka” och tvinga oss förändra vårt sätt att leva. Ett exempel på en sådan förändring kan vara att vi byter till förnybar energi när de fossila bränslena blir för svåra eller dyra att utvinna.

Andra menar att vi kommer att överskrida ekosystemens resiliens. De varnar för risken att ekosystemen förändras så snabbt att vi får svårt att överleva. Ett exempel är risken för snabba och okontrollerade förändringar i klimatet.

Oavsett hur framtiden blir finns det ännu gott om möjligheter att utveckla ett mer skonsamt naturbruk. Det ökar möjligheten för oss att leva ett gott liv.

TESTA DIG SJÄLV

FÖRKLARA BEGREPPEN

jordbruksrevolution flodkultur konsumtion antropocen

SVARA PÅ FRÅGORNA

1 På vilket sätt skiljer vi människor oss mest från andra djur?

2 Varför kan de första jordbrukssamhällenas konstbevattning beskrivas som sin tids miljöproblem?

3 På vilka sätt kom den industriella revolutionen att förändra vår användning av naturresurser?

4 På vilka sätt har den privata konsumtionen kommit att bli ett miljöproblem?

5 Hur skiljer sig rika människors miljöpåverkan från fattiga människors?

6 Vad menar forskarna med att det är vi människor som påverkar ekosystemen mest?

7 I det gamla Rom drabbades många invånare av blyförgiftning. Sök och ta reda på hur det kunde bli så.

8 Modern forskning har visat att människor i regel fick det sämre med jordbruksrevolutionen. De fick arbeta hårdare och levde kortare. Ändå fanns det fördelar jämfört med samlar- och jägarlivet. Vilka kan dessa fördelar ha varit?

PÅMINNELSE

Resiliens beskriver ett ekosystems förmåga att stå emot och klara av en förändring.

Människans ekosystem

Hur mycket vi människor än förändrar vår omgivning är vi fortfarande beroende av den, precis som alla andra organismer. Även det moderna samhället kan beskrivas som ett ekosystem med materia i kretslopp och flöden av energi.

Staden är också ett ekosystem

Det sägs ofta att vi som lever i moderna samhällen har kommit så långt från naturen att vi inte längre förstår hur den fungerar. Men staden är också en sorts natur, även om det är en natur som vi har gjort om kraftigt för att den ska passa vårt sätt att leva. Vi har byggt varma hus med rinnande vatten och avlopp. Vi har byggt fabriker och affärer som ger oss varor och vi har byggt vägar för att kunna transportera både varorna och oss själva.

E-handeln har ökat enormt de senaste åren. Tror du alla vet hur långt deras beställda varor har färdats?

Staden och hela det moderna samhället kan beskrivas som ett ekosystem, fast ett system som är anpassat för oss människor. Precis som i en skog eller sjö finns här ett kretslopp av materia som drivs av stora mängder energi.

Fler och längre transporter

Alla varor kräver transporter. Ju mer varor vi vill ha, desto fler och längre blir transporterna. Vi har vant oss vid att många grönsaker och frukter ska finnas i affären året runt. Det ställer höga krav på snabba transporter, ofta från tropikerna eller södra halvklotet. Mer e­handel ställer också nya krav på snabba transporter från bland annat Asien, där många varor tillverkas.

Vi reser också mer och mer. I genomsnitt förflyttar vi oss idag hundra gånger längre varje dag jämfört med i början av 1900­talet. Många tar för givet att kunna åka vart de vill på jorden på sin semester.

Transporterna sliter på jorden. Bilar, flygplan, fartyg och andra fordon släpper ut avgaser som påverkar allt från klimatet till hälsan hos växter, djur och människor. Transporterna använder också stora mängder energi, främst ur fossila bränslen men även som elektricitet. För att tillverka fordonen krävs också mycket material, framförallt av metaller.

För att få en bättre miljö behöver vi renare bränslen, fordon som drar mindre bränsle och effektivare transporter. Eldrivna tåg, spårvagnar och tunnelbanor använder renare bränslen och är mer effektiva än bilar och flygplan. Den som tar tåget använder bara en sjättedel av den energi som en ensam bilist använder, och tågresans klimatpåverkan är bara en procent av bilresans.

De allra flesta resor är däremot mycket korta. Om vi går, cyklar, tar kollektivtrafiken eller samåker bidrar vi till en bättre miljö.

Städernas vägtrafik leder till ökade utsläpp, hälsoproblem och allt mer köer. En stor del av denna trafik skulle kunna ske med kollektivtrafik, gång och cykel istället.

Mycket olja utvinns i dag med hjälp av oljeplattformar till havs. Innan oljan tas upp måste den gas som strömmar ut ur borrhålet förbrännas.

Fossila bränslen måste ersättas

Ungefär 80 % av all energianvändning i världen kommer från fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Fossila kallas de för att de bildades för miljontals år sedan. Alla fossila bränslen bidrar till att luftens halt av koldioxid blir högre, vilket påverkar klimatet. Ofta bildas också många miljö­ och hälsofarliga gaser när de förbränns i kraftverk och i motorer. Utvinningen och transporterna av de fossila bränslena innebär också många risker för miljön.

Idag finns det en stor enighet om att de fossila bränslena måste ersättas av andra energikällor. Vi måste också bli bättre på att använda energin på ett effektivt sätt.

Trots denna enighet letar man efter nya oljekällor, till exempel i Arktis, och nya kolgruvor. I många länder har man fortfarande sänkta skatter som gör de fossila bränslena billigare. Sådana regler finns även i Sverige, trots att vi bestämt att vi ska bli fossilfria.

Det är ingen risk att vi får ont om energi när de fossila bränslena ersätts. Solens strålar över jorden innehåller tusentals gånger mer energi än vad vi använder. Det är mer en fråga om hur vi ska fånga upp den och använda den på ett bra sätt.

Kärnkraft ger el – men också avfall

Under 1950­talet byggdes de första kärnkraftverken. Idag kommer ungefär en tredjedel av all el i Sverige från kärnkraft. Bränslet är den radioaktiva metallen uran. När uranets atomkärnor klyvs frigörs stora mängder värme som kan användas för att producera elektricitet. Samtidigt bildas farlig radioaktiv strålning. Därför måste bränslet skärmas av med tjocka väggar av stål och betong.

Ett kärnkraftverk ger normalt inga förorenande utsläpp, men brytningen av uran är en mycket smutsig verksamhet. Om ett kärnkraftverk går sönder så att strålningen läcker ut kan skadorna bli mycket stora. Även det använda uranbränslet avger livsfarlig strålning. Det måste därför förvaras på ett oåtkomligt sätt i ett slutförvar i hundra tusen år innan det blir ofarligt. Annat material i kärnkraftverken som har blivit radioaktivt av strålningen måste isoleras i minst 500 år.

Det är svårt att veta vilken förvaringsmetod som är allra säkrast. Hur ska till exempel människor om flera tusen år kunna förstå att det vi lagt i slutförvaret absolut inte får komma ut i naturen?

Kärnkraften ryker inte, men strålningen kan vara livsfarlig.

Förnybara energikällor som vindkraft kan förse oss med en stor del av den energi vi behöver, utan föroreningar.

Förnybara energikällor

De fossila bränslena kommer en dag att ta slut. Det är framförallt deras miljöpåverkan som gör att vi idag vill ersätta dem med andra energikällor. Vi vill främst använda sådana som inte kan ta slut och som inte påverkar miljön lika mycket.

En stor del av världens energianvändning är ineffektiv, hälsooch miljöfarlig. Här lagar en kvinna mat över öppen eld i en kåkstad i Sydafrika.

Till de förnybara energikällorna räknas vatten­ och vindkraft samt solenergi, men även biobränslen och jordvärme. Till biobränslen räknas ved, etanol och biogas. Vatten­ och vindkraftverk skapar elektricitet utan några utsläpp alls. Till vattenkraftens nackdelar hör dock att den skadar djur­ och växtlivet i de vattendrag där kraftverken byggs. Av Sveriges alla älvar är det bara fyra som inte har vattenkraftverk.

Vindkraften har på kort tid blivit en av Sveriges viktigaste energikällor. Nu börjar också solceller bli vanliga, som omvandlar solstrålningens energi till elektricitet utan att orsaka några utsläpp.

När vi eldar biobränslen blir det utsläpp av både koldioxid och andra gaser. Så länge vi räknar med att de gröna växterna växer till i samma takt som de avverkas blir upptaget av koldioxid lika stort som utsläppen. Därför brukar vi säga att biobränslen inte bidrar till ökade halter av koldioxid i atmosfären. Det stämmer alltså bara så länge den växtlighet som finns kvar tar upp minst lika mycket koldioxid som släpps ut från förbränningen.

En fråga för hela världen

Energi­ och miljöfrågorna berör hela världen. Det är vi som bor i de rika länderna som använder mest energi och resurser – men problemen det medför drabbar ofta människor i fattiga länder. Om människor i fattiga länder ska få det bättre kommer de att använda mer energi och resurser. Det ökar kraven på oss i den rika världen att använda energi och andra naturresurser på ett så effektivt, förståndigt och ansvarsfullt sätt som möjligt.

Användningen av energi är som störst i stora städer – de ljusa prickarna – med många hus och mycket trafik. Den är också större i rika länder än fattiga.

TESTA DIG SJÄLV

FÖRKLARA BEGREPPEN

kretslopp av materia fossilt bränsle radioaktiv strålning förnybar energikälla biobränsle

SVARA PÅ FRÅGORNA

1 Hur kan även en stad beskrivas som ett ekosystem?

2 Vilka olika anledningar finns det till att ersätta fossila bränslen med förnybara?

3 Varför och på vilka sätt är det radioaktiva avfallet farligt?

4 Finns det miljöproblem även med förnybara energikällor?

5 På vilka sätt innebär en effektivare användning av energi hos oss att fattiga länder kan utvecklas bättre?

6 Sök och ta reda på hur det är tänkt att Sveriges radioaktiva avfall ska förvaras i 100 000 år.

7 Många som handlar på nätet vill ha varorna hemma så snart som möjligt. Det leder till många flygresor med varor från till exempel Asien. Om man accepterar att varorna dröjer några veckor kan de fraktas med lastfartyg istället. Sök och ta reda på vilken skillnad det är i klimatpåverkan mellan en flygtransport och en transport med fartyg.

8 En av de svåra frågorna med slutförvaringen av radioaktivt avfall är hur människor långt fram i tiden ska förstå att avfallet är farligt. Hur ska man bäst förklara det för människor som förmodligen kommer att ha ett helt annat språk än vårt?

9.2

A

abort 134 adenovirus 109 ADHD 110 adoption 143 aids 96, 102, 137 akne 107 akut-p-piller 133 albinism 66 algblomning 29 allel 60-61 allergi 107 allergisk chock 107 allergiska sjukdomar 107 alternativ medicin 122 Alzheimers 74, 115 aminosyra 52-53 amning 145 analt samlag 129 aromämne 39 arvsmassa 51, 54, 58, 66 astma 107 autism 110 avbrutet samlag 133 avel 9, 76 avgas 13, 25 avgasrening 26 avlopp 12, 28 avskogning 9

Bbacillskräck 98 bakterie 98-101 bakteriebalans 106 bakterieinfektion 96, 136 bananfluga 69 baspar 51, 55 B-cell 96 befolkningsökning 37 befruktad äggcell 49, 141 befruktning 141 begränsande ämne 28 bekämpningsmedel 31, 82 benprotes 120 biobränsle 16 biogas 16 bioteknik 77 biverkningar 122 blindtarm 106 blodbrist 120 blodcancer 73, 108 blodcirkulation 113 blodflöde 119 blodkropp 94-96 blodkärl 113 blodpropp 113 blodprov 120 blodsocker 107, 120 blodstamcell 122 blodtryck 112 blodvärde 120

blodvätska 95 bly 31 blåsljud 118

blödarsjuka 67 bronkoskopi 119 brödbakning 77

bröstmjölk 145 bröstsmärta 108, 113 bulimi 109

C

cancer 66, 68, 71, 73, 108, 114 celldelning 57, 58 cellhämmande läkemedel 108 cellkärna 51-53

cellspecialisering 55

CFC-gas 27 coronavirus 98, 100-101 covid-19 98, 100-101

CRISP/Cas9 70 cytostatika 108, 114

D

dagen-efter-piller 133 datortomografi 117, 118

DDT 31

demens 115 denisovamänniskan 56 depression 111, 112 diabetes 97, 107 diagnos 118 diarré 98, 106 difteri 103 digerdöden 98

dikväveoxid (lustgas) 18 DNA 48, 49-76

DNA-analys 64-65

DNA-molekyl 48-49

DNA-sekvens 49

Dolly 59 dominant anlag 52 dominant sjukdomsanlag 58 donator 122 dottertumör 113 Downs syndrom 54 dyslexi 112 EEG 117 EKG 117 ekologisk odling 83 eksem 112 emalj 98 endoskopi 118 energikälla 18 ensilage 77 enzym 69 enäggstvillingar 60, 140 epidemi 98 epigenetik 68 epilepsi 117

etanol 18, 79 extraslag 108 fattigdom 37 femidom 132 fetma 113 fett 113, 116 fettcell 113 fettlöslig 31 finnar 112 fjärrvärme 40 fladdermus 99 flamskyddsmedel 31 flatlöss 101 Fleming, Alexander 101 fleräggstvillingar 140 flimmerhår 95 flodkultur 31 fluor 98

Folkhälsomyndigheten 102 fossila bränslen 18 fosterdiagnostik 56 freon 27 fri vilja 65 fräknar 52-53 funktionsvariation 118 fånggröda 28 färgblindhet 58 förkylning 98, 103 förkylningsvirus 97 förlossning 140 förnybara bränslen 16 försiktighetsprincipen 87 förspel 128 försurning 24 försvarscell 94-96 förädla 76

G

gastroskopi 119 gen 50-71 genbank 76 genetik 50 genetisk kopia 72 genetisk släktforskning 65 genetisk variation 59 genetiska läkemedel 72 genförändring 67, 69, 72 genital herpes 137 genkopia 52, 53 genmodiferad lax 80 genmodifierad gris 85 genmodifierad organism 78 genpar 60 genreglering 54 gensax 70 genteknik 66, 76, 81 genterapi 71 gentest 75 GMO 78 gonorré 136 Golfströmmen 21

gravid 141 graviditet 142 grå starr 121 gröda 80-82 gyllene ris 86

H hallick 140 hallucination 2 halogen 31 halsfluss 99 halsinfektion 94 hemoglobin 118 hetsätning 109 hiv 137 hjälparcell 96 hjärna 109 hjärnblödning 113 hjärnhinneinflammation 106 hjärnskakning 109 hjärntumör 108 hjärt- och kärlsjukdomar 68, 112-113 hjärta 112-113 hjärtinfarkt 113 hjärtklappning 108 hjärtmuskelinflammation 108 hjärtsjukdom 117 hjärttransplantation 121 hjärtundersökning 117 homeopati 122 hora 140 hormonlika ämnen 32 HPV-virus 103, 136 hud 94 hudcancer 114 hudfärg 62 hudtransplantation 121 Human Genome Project 61 hundras 76 Huntingtons korea 74 huvudvärk 106 hybrid-DNA-teknik 69 hygien 101, 112 hälsa 112 hälsoproblem 99 höftledsprotes 121 högt blodtryck 112 hörapparat 121 hösnuva 107

I illegal abort 134 immunbrist 71 immunförsvar 94-97 immunitet 96 impotens 128 industriella revolutionen 10 infektion 95, 98, 108-109 inflammation 107 influensa 102

influensaepidemi 102 influensavirus 102 insulin 53, 69, 107 invasiv art 79 istid 19

J

jordbruk 28 jordbruksrevolution 9 jordvärme 16 jägare och samlare 8 jäsning 77 jäst 69

K

kastrering 134 KBT 110 kejsarsnitt 143 kemikaliesamhället 34 kikhosta 103 klamydia 136-138 klitoris 129 kloning 72 knäledsprotes 121 kognitiv beteendeterapi 110 kol 10, 14 koldioxid 16, 18 kolera 98 kolibakterie 98 kollektivtrafik 13 koloskopi 119 kolväte 24-25, 31 kondom 132 kondylom 136 konstbevattning 9 konsumtion 10 kontrollgrupp 123 korsbefruktning 83 korsningsschema 59, 61 kortvuxenhet 69 kramp 107 kranskärl 113 kromosom 57-60 kromosomförändring 68 kvicksilver 32 kväve 28 kvävebas 51 kväveoxid 24 kylskåp 27 kåt 128 kärlkramp 112 kärnkraftverk 15 könsbundet arv 67 könscell 50, 57-59, 67, 71 könskromosom 59 könssjukdom 135 LED-lampa 40 leukemi 108 levertransplantation 121 levnadsstandard 112 levnadsvanor 68 livmoder 141-143 livmoderhalscancer 137 ljudvåg 118 luftvägsinfektion 99, 108

lunginflammation 117 lungtransplantation 121 lymfa 94 lymfkärl 94 lymfkörtel 94 lysdiod 40 läkarundersökning 117 läkemedel 72 Läkemedelsverket 122 läs- och skrivsvårigheter 110

M

magi 116 magnetfält 119 magnetkamera 119 magont 106 malaria 63 materia 12 Medelhavet 9 medellivslängd 112 medicin 116 medvetslöshet 107, 109 meios 58 mekanisk reservdel 120-121 metan 18 metastas 18, 114 migrän 106 Miljöbalken 39 miljöfarligt avfall 35 miljögift 31 miljömärkning 41 minipiller 133 missfall 142 mitos 57 mjäll 107 mjälte 94 modellorganism 69 moderkaka 141, 143 multiresistenta bakterier 100-110 mutation 66, 67, 83, 114 mässling 103 mördarcell 96

N naturläkemedel 122 naturresurs 10 navelsträng 141 neandertalare 56 new age 122 nickelallergi 107 njurtransplantation 120 njutning 131

obduktion 118 olja 10, 14, 18, 23 omställning 21 operation 114 oralt sex 129 organdonator 120 orgasm 129 oro 110 ozon 25 ozonskikt 26

Ppacemaker 121 panikångest 110 PCB 31 penicillin 99-100 pessar 133 pest 98, 116 pigment 55, 66 placeboeffekt 123 pneumokocker 103 polio 103 positronkamera 119 p-piller 132 p-plåster 133 p-ring 133 p-stav 133 precisionsmedicin 72 preventivmedel 132-133 producentansvar 34 progesteron 126 prostatacancer 114 prostitution 131 protein 51-53 proteinfabrik 52 protes 120 provrörsbefruktning 143 psoriasis 107 p-spruta 134 p-stav 134 psykisk ohälsa 106-111 psykiska sjukdomar 68, 110 påssjuka 103

R

radioaktiv strålning 15, 66 radioaktivt avfall 17 rasbiologi 64 recessivt anlag 67 reduktionsdelning 58 reflex 117 rekyleffekt 41 religion 116 rening 25, 28 reningsverk 28, 30, 33 resiliens 11 resurs 36 ribosom 52 ris 55, 86 ryggmärg 82 ryggmärgsskada 109 rättvisemärkning 41 röda hund 103 rökning 114 röntgenundersökning 117, 118 rörelseorgan 164, 181

S

salpetersyra 24 samlag 128 samspel 8 samtalsterapi 110 SCID 71 sexuell förökning 59 sexuellt överförbar sjukdom 132-138

siamesisk tvilling 142 signalämne 110 silver 32 sjukdom 12-15 sjukdomsanlag 63, 67 sjukdomsgen 69, 72 sjukgymnastik 113 sjukhusinfektion 101 sjukvård 116, 122 självläkning 122 skabb 138 skiktröntgen 117, 118 skräddarsydd gröda 82 skräp-DNA 54 sköldkörtel 66 slaganfall 113 slicklapp 133 slidkatarr 138 slidkrans 128 smittkoppor 103 smittskyddslag 138 smittämne 96-97 sockersjuka 107 soja 84 solande 114 solceller 16 solenergi 16, 22 spermie 129, 57-60 spermiedödande medel 132 spiral 133 spontana mutationer 66 spänningshuvudvärk 106 stad 17, 23 stamcell 54 stelkramp 103 stenkol 10, 18 steril 136 stetoskop 117 stroke 113 strålbehandling 114 svalgprov 117 svampinfektion 138 svaveldioxid 24 syfilis 136, 138 symbios 98 symtom 76 syrebrist 113 syrefri botten 29 syrning 77 sår 95 säkra perioder 133 sänka 119 T tandimplantat 121 tarmbakterie 98 T-cell 94-96 testikel 129 T-hjälparcell 96 tidningspapper 34 tillväxthormon 55, 69 trafficking 140 transplantation 71, 120-121 transporter 12 tuberkulos 99

tumör 114 tungmetall 32 tvillingar 142 tvåäggstvillingar 60 tymus 94

U ultraljud 118

ultraljudsundersökning 118 uran 15 urinprov 118 utlösning 128-129 utslag 107 utsläppsrätter 39

V vaccin 137 vaccination 137 vaginalt samlag 129 var 95

varor 10 vattenkraft 22 Venus 18 vidskepelse 116 vikande anlag 67 vikande sjukdomsanlag 67 vildart 77 vindkraft 22 virus 102-105, 136-137 virusinfektion 102 vit blodkropp 94-97 vägtrafik 22, 23, 30 världshandel 10 värme 15, 19, 21-22 växtbaserade läkemedel 122 växtförädling 76 växthuseffekt 18 växtplankton 19, 24 X-kromosom 59, 67, 68

YY-kromosom 59, 68 Z zonterapi 122

åderförkalkning 112-113 återvinning 34

äggcell 50, 57-60 ägglossning 132-133 äggstock 60, 132, 134 älv 16, 29 ämnesomsättning 119 ärftlig sjukdom 67, 74 ärftlighetslära 50 ätarcell 95-96 ätstörning 109

ÖÖstersjön 30 övergödning 28 överkänslig 107 överskotts-DNA 54 övervikt 109

Bildförteckning

OMSLAGSBILD

oxygen/Moment/Getty Images

ILLUSTRATIONER

Anders Nyberg s. 83, 106–111

Ron Tandberg 14

FOTOGRAFIER

7:1 Hans Berggren/Johnér

7:2 Monty Rakusen/Image Source/Getty Images

8 Alf Linderheim/N/TT

9 Antoine Boureau/Getty Images

10 Kate Davison/eyevine/TT

12 Tomas Oneborg/SvD/TT

13 Fredrik Sandberg/TT

14:1 Anette Nantell/TT

15 Alex Ljungdahl/EXP/TT

16:1 Tore Hagman/Nf/TT

16:2 Per-Anders Pettersson/TT

17 Mayhew, Craig & Simmon, Robert/NASA GSFC

19:1 Science Photo Library/TT

19:2 Dave Martin/AP/TT

20:1 Evgenia Arbugaeva för TIME, faksimil

20:2 David Goldman/AP/TT

21 Science Photo Library/TT

23 Tomas Oneborg/SvD/TT

25:1 Franck Chazot/GammaRapho/Getty Images

25:2 Jeppe Gustafsson/TT

26:1 Alexander Crispin/ Hövding

26:2 Johner/Getty Images

26:3 Tommy Pedersen/XP/TT

27:1 NASA

27:2 Mark Earthy/TT

28 Karl Forsberg/Johnér

29:1 Anders Modig/Johnér

29:2 Kustbevakningen/TT

30 Håkan Lindgren/TT

31:1 Henrik Karlsson/N/TT

31:2 kampee patisena/Getty Images

32:1 Johan Nilsson/TT

32:2 Jonas Ekströmer/TT

33 Pontus Lundahl/TT

34:1 Lars Brundin/Sydsv/TT

34:2 Tomas Oneborg/SvD/TT

35 Jeppe Gustafsson/TT

36:1 Photodisc

36:2 Stefan Isaksson/Johnér

37 Charles O´Rear/Getty Images

39 Björn Dahlgren/Johnér

40:1 Åsa Sjöström/TT

40:2 Lars Brundin/Sydsv/TT

42 Roland Magnusson/Shutterstock

47 Miljömärkning Sverige AB

48 Maskot/Getty Images

49:1 Science Photo Library/TT

51 alanphillips/Getty Images

52 Franz Aberham/Getty

54 Johnér/Getty Images

55:1 Nicho Södling/Johnér

55:2 Åke Håkansson/TT

57 Sebastian Kaulitzki/ Science Photo Library/ Getty Images

58 Science Photo Library/TT

60 Westend61/Getty

62 Maskot/Getty

63:1 frantic00/Shutterstock

63:2 Ghislain & Mary David de Lossy/Getty Images

64 Johan Engman/TT

65 Carolina Byrmo/AB/TT

70:2 Anastasiia Sapon/NYT/TT

70:3 Peter Steffen/AP/TT

71 Raphael Gaillarde/Gamma Rapho/Getty Images

72 AFP/TT

74 Brooke Fasani Auchincloss/Getty Images

75:1 SolStock/Getty Images

75:2 Henrik Montgomery/TT

76:2 John McConnico/AP/TT

77:2, 3 Alf Linderheim/N/TT

79 John Javellana/Reuters/ TT

81:1 Franckreporter/Getty Images

82 Noah Seelam/AFP/TT

84 DircinhaSW/Getty Images

85:1 Charlie Newham/Alamy Stock Photo/TT

85:2 Canadian Centre for Swine Improvement Inc

87 Georg Konig/Hulton Archive/Getty Images

92:1 Arman Zhenikeyev/Corbis/ Getty Images

92:2 Kari Tapales/Moment/ Getty Images

93 Anon Luengwanichprapa/ EyeEm/Getty Images

94 Callista/Image Source/ Getty Images

95 Sebastian Kaulitzki/ Science Photo Library/ Getty Images

96 Kateryna Kon/Science Photo Library/Getty Images

98 Steve Gschmeissner/ Science Photo Library/ Getty Images

99:1 British Library Board/Bridgeman images/TT

99:2 TT

99:3 Peter Dazeley/Photodisc/ Getty Images

100 Reportagebild/TT

101:1 Lasse Pettersson/TT

101:2 Håkan Lindgren/TT

102:1 BSIP SA/Alamy/TT

102:2 Hussein El-alawi/Sydsv/TT

104 Johan Nilsson/TT

105 Alexanderstock23/Shutterstock

112 Lennart Nilsson/TT

113:1 Alexanderstock23/Shutterstock

115 Jessica Gow/TT

116 The Granger Collection/TT

117:1 Ulf Palm/TT

117:2 Luca Sage/Getty Images

118:1 Jonas Lindkvist/TT

118:2 Science Photo Library/TT

118:3 Karolinska Universitetssjukhuset Solna

119:3 Science History Images/ Alamy/TT

120:1 Waltraud Grubitzsch/dpa/ TT

120:2 James Dadzitis/SWNS/TT

122:1 MedicalRF/Getty Images

126:1 MoMo Productions/DigitalVision/Getty Images

126:2 Magnus Andersson/TT

128 Laurence Monneret/The Image Bank/Getty Images

129:1 Jupiterimages/Getty Images

130:2 manonallard/E+/Getty Images

131 Emma Larsson/Sydsv/TT

132 Boy_Anupong/Moment/ Getty Images

135 Farinelli av Corrado Giaquinto 1750-tal. akg-images/ TT

136 FatCamera/E+/Getty Images

137:1 Fredrik Persson/TT

138 David Spears FRPS FRMS/ Corbis/Getty Images

140 Boris Roessler/DPA/TT

141 Raycat/E+/Getty Images

142 LindaYolanda/E+/Getty Images

143:1 Pernille Tofte/Johnér

143:2 Paulina Westerlind/Bildhuset/TT

144:2 Karin Alfredsson/Johnér

145 plainpicture/Johnér

146 Rolf Olsson/Sydsv/TT

147 Amir Nabizadeh/TT

Övriga foton: Shutterstock

LIBER SPEKTRUM BIOLOGI ingår i en serie naturvetenskapliga läromedel för grundskolans årskurs 7–9. I serien finns även Liber Spektrum Fysik, Liber Spektrum Kemi och Spektrum Teknik.

I den femte upplagan hittar du:

• Centralt innehåll i linje med Lgr22

• Kapitelingresser med målbeskrivningar, bilder med frågor och ett urval av begrepp

• Frågor till texten på varje sida, som stöd för läsaren

• Testa dig själv-uppgifter med begrepps- och sökträning samt utmaningar

• Perspektiv som uppmuntrar till att ta ställning och att granska information

• Fördjupningsrutor

• Sammanfattningar till varje kapitel

• Finaler som förstärker kunskaperna och ger träning inför de nationella proven

Till varje ämne finns en digital lärarhandledning. Läromedlet finns också som en heldigital produkt.

Liber Spektrum Biologi, Kemi och Fysik tar vid efter Spektrum NO 4–6, som är uppbyggd efter samma struktur.