Undervisning, ledarskap och organisation
K Ö O A D C o g K g N u pR S s T T yW X X Z Ä Ö e E F i i J k n O P R S s T T Tt W W Zx ä Ö C h h e S a Ä a C C F E G y N O p vS w FB D r X V i AB p d f F ä j k k L m M O p Q Q r R S t w x X x X ö Q
Eileen Tadi
Linnea Lindquist
Undervisning, ledarskap och organisation
© 2024 Författarna och Gothia Kompetens AB
ISBN 978-91-7741-396-7
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Redaktör: Linnéa Isheden
Omslag och grafisk form: Anna Söderberg, annasoderberg.com
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: Totem, Polen 2024
Gothia Kompetens
Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se
Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papperets kretslopp. Riv av pärmen/omslaget och släng i återvinningskärl för ”brännbart”.
Resten lägger du i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.
Läsning är grunden till allt lärande och det viktigaste vi gör på lågstadiet. Det är därför svenska är det ämne vi ägnar mest tid åt. Att lära barn att läsa kräver tålamod, pedagogisk fingertoppskänsla och vetskap om hur man ska göra för att ge eleverna rätt nycklar. Det kräver strukturerad läsundervisning om man vill att eleverna ska lära sig från grunden. Om elever inte automatiserar de första stegen i läsutvecklingen kommer skolan att bli en uppförsbacke och en plåga. När barn ska lära sig springa måste de först lära sig gå. Det är samma princip när elever ska lära sig läsa – först måste de lära sig ljuda.
Många forskare är överens om att den bästa metoden för att lära sig läsa är ljudningsmetoden (”phonics” på engelska). Trots att man vet vilken metod som är bäst ges inte blivande lärare möjlighet att lära sig hantverket under utbildningen. De lär sig om läsning och varför det är bra och viktigt men inte hur man steg för steg går till väga i klassrummet. Vår förhoppning är att den här boken kan vara till hjälp för lärare som är osäkra på hur de ska börja.
Vi som har skrivit boken drivs av att göra skillnad för eleverna och vill att de ska lämna lågstadiet som läsare. För att lyckas med det behöver de bli skickliga tekniska läsare, och det måste finnas en fackutbildad bibliotekarie som kan stötta dem i att bli reflekterande och tänkande läsare. Lärarens talang ska vara den tekniska delen av läsinlärningen och skolbibliotekarien bidrar utifrån sin utbildning och kunskap om hur man kan arbeta med litteratur. Det är vår gemensamma uppgift att säkerställa att verktygslådan är välfylld.
I bokens första del beskriver vi hur lärare praktiskt kan arbeta för att lära eleverna den tekniska läsningen redan i förskoleklass. I den andra delen resonerar vi kring hur skolledare kan organisera för läsning, leda läsundervisning och hur skolsegregationen och skolsystemet påverkar skolvardagen. Det är viktigt att ha två tankar i huvudet sam-
Inledning 7
tidigt. Skolsystemet måste förändras i grunden men det är här och nu som eleverna går i skolan och därför måste vi beakta båda delarna. Vi har alltid lockats av utmaningar och svåra uppdrag. Det är roligt att gå till arbetet utan att veta vad som kommer att hända under dagen och det ger energi att följa elevernas resa från ”kan inte” till ”kan”. Den främsta uppgiften är att få eleverna att göra det som inte är naturligt för dem. Det är inte naturligt att öva på att forma bokstäver till ljud i en och en halv timme. Med hjälp av pedagogik får vi eleverna att vilja göra det.
Vi hoppas att den här boken ska ge dig inspiration och handfasta tips i ditt arbete med att lära dina elever att läsa redan i förskoleklass. Lycka till med ditt viktiga arbete!
Författarna har arbetat tillsammans på Hammarkullsskolan i Göteborg under sex år. Hammarkullsskolan är en kommunal F–3-grundskola, alltså förskoleklass till årskurs tre. Det finns även en anpassad 1–6-grundskola på skolan. På grundskolan går det cirka 200 elever och i anpassad grundskola cirka 40 elever. Skolledningen består av en rektor för alla skolor i Hammarkullen samt en biträdande rektor för grundskolan och en biträdande rektor för anpassad grundskola. Skolan ligger i ett område som polisen klassar som ett särskilt utsatt område.
Det betyder att polisen har svårt att utföra sitt arbete på grund av hög kriminalitet. Det är cirka 25 procent av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning och i princip alla elever har ett annat modersmål.
8 Inledning
Eileen Tadi är född och uppvuxen i Göteborg i en familj med flera lärare. Hon utbildade sig till grundskollärare med inriktning 4–6 men började arbeta i sommarlovsskola på Hammarkullsskolan mot slutet av sin utbildning och fick sedan anställning där. År 2023 syntes hon i UR-programmet Läsglappet1 där tittarna fick se henne undervisa i ljudning i årskurs ett. Den undervisning som syns i programmet är den undervisning Hammarkullsskolan bedriver i förskoleklass. Eileen Tadi är författare till del 1 i boken.
Linnea Lindquist är född och uppvuxen i Sundsvall. Hon utbildade sig till lärare mot äldre elever men hamnade i förskolan och blev kvar där i åtta år innan hon började arbeta som rektor på Hammarkullsskolan. På sin fritid är hon fristående skoldebattör och diskuterar de problem som finns i skolsystemet, bland annat rörande skolans styrning och finansiering, skolvalets konstruktion, betygssystemet, den fria etableringsrätten och skolsegregation. Hon skriver för Expressens ledarsida varannan vecka och har gett ut fyra böcker.2 Linnea Lindquist är författare till del 2 i boken.
1. Sveriges Utbildningsradio (UR) (2023). Läsglappet. urplay.se/ program/234737-lasglappet
2. En tickande bomb: en bok om skolsegregation (Books on Demand, 2020), En negativ spiral: kampen om den kommunala skolans resurser (Books on Demand, 2021), Att vända en skola: en rektors erfarenheter (Gothia Kompetens, 2022) och Skolbibliotek nu: skolbibliotek som pedagogisk funktion (tillsammans med Jonna Bruce, Hegas, 2024).
Inledning 9
Eileen Tadi
På Hammarkullsskolan arbetar lärare med samma klass från förskoleklass till årskurs tre vilket ger goda förutsättningar för eleverna att lära sig läsa tidigt. Det är grundskollärare som arbetar i förskoleklass med ett specifikt uppdrag att lära eleverna att läsa under förskoleklassåret.
För att elever ska knäcka läskoden har jag utvecklat ett arbetssätt som innebär att jag ger eleverna tio nycklar som leder till magiska dörrar som finns i huvudet. Nycklarna kan likställas med tio mål. Det är vår uppgift att guida eleverna att hitta alla nycklar och varje nyckel måste befästas och automatiseras i tur och ordning innan man kan gå vidare till nästa. När eleverna har hittat de första nio nycklarna får de den tionde och sista som öppnar dörren till läsningens underbara värld.
I den här delen ska jag berätta hur jag på ett strukturerat sätt undervisar mina elever i läsning med start i förskoleklass. Det handlar om att lära sig läsa från början och det arbetet börjar precis likadant oavsett ålder och var i skolsystemet eleverna befinner sig. Därför tror jag att det här arbetssättet passar alla elever som ska lära sig läsa. Om vi tar en genväg kommer eleverna i bästa fall att behärska den tekniska läsningen, men de kommer inte att bli läsare eftersom det blir för svårt när de stöter på långa och svåra ord. Vi måste börja med att befästa ljudningsstrategin. Mot slutet av delen kommer jag också att resonera kring kompensatorisk undervisning och ledarskap i klassrummet –allt utifrån de särskilda förutsättningar som Linnea sedan kommer att skriva mer om i del 2.
Del 1. Att lära elever att läsa – det praktiska arbetet 11
Linnea Lindquist
En dag kom en elev i årskurs ett inspringande på kontoret. Eleven sträckte upp armarna i luften och utropade: ”Rektor, jag har knäckt läskoden!” Leendet lyste upp rummet. Eleven fick en kram och jag tänkte att det är exakt detta skolan handlar om. Där och då bestämde jag mig för att försöka göra Hammarkullsskolan till en läsande skola. Det var åtta år sedan och innan jag slutade på skolan våren 2024 var vi på god väg.
Nu ska jag förklara hur jag tänker kring att organisera för läsning och hur skolsegregationen påverkar elevernas möjligheter att lämna grundskolan med fullständiga betyg. Jag har till dags dato läst drygt 1 700 skolbudgetar vilket har gett mig god insikt i problemen med skolans styrning. Vi som arbetar i skolan påverkas av hur skolsystemet är konstruerat, men trots det finns det mycket vi kan göra. Det handlar om vilka metoder vi använder och vilka didaktiska val vi gör.
Jag tror att lärare måste ha ett visst mått av ledarskap i sig för att klara av att leda en grupp barn. Jag har besökt Eileens klass många gånger genom åren och det jag har reflekterat över är att hon inte behöver tillrättavisa eleverna hela tiden för att det ska vara lugnt i klassrummet. När hon ställer sig vid tavlan eller håller i en samling, då vet eleverna vad hon förväntar sig av dem.
Ett fungerande ledarskap i en skola som Hammarkullsskolan kräver att man vågar bjuda på sig själv. Lärarna spelar teater mer eller mindre
Del 2. Att organisera med särskilda förutsättningar 73
hela dagarna. Det är ett av de viktigaste sätten för att skapa förståelse hos eleverna eftersom vi måste visa med kroppen vad ord och begrepp betyder. När lärarna bjuder på sig själva öppnar vi upp för eleverna att våga prova och göra fel. Det skapar ett tillåtande klimat i klassrummet.
I alla klasser på Hammarkullsskolan finns det elever med olika diagnoser, som inte talar svenska alls, som är starka i språket, som utmanar beteendemässigt och som är tysta och blyga. Det är minst sagt en utmaning att som lärare tillgodose elevernas behov. Jag brukar säga att det inte går. Det kan låta som att man ger upp, men jag menar att det snarare handlar om att vara realistisk. Ingen lärare kommer att lyckas få med alla elever i alla undervisningsmoment. Om vi tror det kommer vi att hamna i ett läge där den etiska stressen blir övermäktig.
Det är också viktigt att förstå att ett av våra viktigaste uppdrag är att kunna undervisa en grupp elever som ligger på olika nivåer både språkligt och rent kunskapsmässigt. Det betyder att man behöver ha olika material och lärarna behöver ha minilektioner under lektionerna för fördjupning. Eftersom det ofta är dubbelbemanning i klasserna kan vi dela grupperna för att kunna arbeta med olika nivåer på undervisningen. Att arbeta i ett område som Hammarkullen kräver att lärarna får mycket tid för sitt för- och efterarbete.
Likväl måste vi ingjuta hopp i eleverna att de kan och att de kommer att lyckas om de kämpar i skolan. Lärarna på Hammarkullsskolan ställer oerhört höga krav på eleverna eftersom de vet att eleverna kan, det gäller bara att ge eleverna nyckeln till den magiska kunskapsdörren. Nyckeln innehåller förståelse för hur man ska göra för att börja läsa, reflektera och förstå en text. Genom vårt sätt att organisera och genomföra undervisningen visar vi att vi tror på eleverna.
74
Del 2. Att organisera med särskilda förutsättningar
Att lära barn att läsa är en av de viktigaste uppgifterna för lärare. Den här boken erbjuder såväl beprövade metoder som inspiration för att öppna dörren till läsningens värld och hjälpa elever att knäcka läskoden redan i förskoleklass.
I boken delar läraren Eileen Tadi och skolledaren Linnea Lindquist med sig av erfarenheter från Hammarkullsskolan, en kommunal F–3-skola i ett särskilt utsatt område i Göteborg. Den första delen ger konkreta verktyg och steg-för-steg-instruktioner att använda i klassrummet medan den andra delen belyser hur skolledare kan organisera och stödja en framgångsrik läsundervisning, särskilt i segregerade och socioekonomiskt utsatta områden.
Genom att kombinera strukturerad läsinlärning och kompensatorisk undervisning med insikter om skolledning och skolsegregation visar författarna hur en helhetssyn på utbildning kan ge alla elever, oavsett bakgrund, möjlighet att bli goda läsare.
Boken vänder sig främst till verksamma och blivande lärare på lågstadiet samt till skolledare som vill skapa en läsfrämjande skolmiljö. Den kan också läsas med behållning av förskollärare och lärare som arbetar med läsinlärning i andra former.
Författarna har tidigare arbetat tillsammans på Hammarkullsskolan, Eileen Tadi som grundskollärare och Linnea Lindquist som biträdande rektor. Linnea Lindquist är även fristående skoldebattör och har skrivit flera böcker, bland annat Att vända en skola (Gothia Kompetens, 2023).