Anders Karlsson
FYSIK 4–6
Anders Karlsson
SPEKTRUM
FYSIK 4–6
FYSIK
Anders Karlsson
Välkommen till Spektrum Fysik 4—6!
I den här boken ska du få lära dig om fysik. Ämnena fysik, biologi och kemi kallas gemensamt för NO-ämnen. NO betyder naturorienterande ämnen och handlar om just naturen.
Ämnet fysik tar upp sådant som krafter, till exempel tyngdkraften som gör att du inte svävar fritt i luften. Fysik förklarar också väder, rymden, rörelser och krafter, elektricitet och energi.
I KAPITELSTARTEN presenteras kapitlet med hjälp av bilder och frågor. Där finns också en beskrivning av vad kapitlet innehåller och vad du kommer att få lära dig.
I slutet av varje avsnitt finns TESTA DIG SJÄLV. Där får du möjlighet att träna på begrepp och testa dina kunskaper på innehållet i texten.
PERSPEKTIVEN lockar till diskussion. Här tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att tänka kritiskt.
Varje kapitel avslutas med en SAMMANFATTNING följd av FINALEN med uppgifter på hela kapitlet.
Välkommen in i fysikens spännande värld!
FINT VÄDER
1.1 Vädret idag
Innehåll
Ett lågtryck närmar
Att göra väderprognoser
PERSPEKTIV: Litar du på väderprognosen?
EL OCH MAGNETER
LJUS OCH LJUD
4.1 Ljusets väg till ögat
4.2 Alla färger skapas av ljus
4.3 Musik är också fysik
PERSPEKTIV: Använder du reflexer?
Sammanfattning
SOLSYSTEMET
5.1 Att se natthimlen genom ett teleskop
5.2 Jordens rörelser ger oss dygn, år och årstider
5.3 Planeterna runt solen
PERSPEKTIV: Vill du resa ut i rymden?
5.4 Solen i galaxen Vintergatan
Sammanfattning
ENERGI
6.1 Värme är energi
6.2 Energi i olika former
6.3 Vi använder energi
Sammanfattning
5 4 6
PERSPEKTIV: Vindkraft - miljövänliga maskiner eller fula torn i landskapet?
vädret växlar varje dag. Med mer kunskap om vädret kan man säga mer om vädret kommer vara stabilt eller ändras till nästa dag.
1
FINT VÄDER
Hur blir vädret i morgon?
Fint väder kan betyda helt olika saker för oss människor. Den som styr en båt vill inte att det ska blåsa för mycket. Men den som äger ett vindkraftverk vill ha just kraftiga vindar. Lika viktigt för alla är bra väderprognoser. Men för att kunna göra en prognos behöver man mäta hur vädret är i dag. Det görs varje timme runt om i Sverige och övriga delar av världen.
vad blir det för väder i morgon? Hur säkra är egentligen väderkartorna?
vi kan alla vara meteorologer. Har du mätt hur mycket det har regnat med hjälp av en regnmätare?
INNEHÅLL:
Vädret idag
Ett lågtryck närmar sig
Att göra väderprognoser
PERSPEKTIV: Litar du på väderprognosen?
HÄR FÅR DU LÄRA DIG
• beskriva vädrets egenskaper såsom vind, temperatur, nederbörd
• förklara egenskapen massa, och att även luft har massa
• beskriva lågtryck och högtryck
• hur meteorologer skapar väderprognoser
• resonera källkritiskt kring väderappar
Vädret idag
vindmätare kan se ut på många sätt, även telefonen kan mäta vind.
VINDSTYRKA
På land Styrka, m/s
svag till frisk 0–14
hård 14–21
mycket hård 21–24
storm 24–32
orkan 32 och mer
vindars styrkor har olika namn. Men vindstyrkan mäts alltid i enheten meter per sekund, m/s.
Storm eller vindstilla
Träden gungar en blåsig dag. Blåsten är luft som rör sig och kallas för vind. Att tala om vinden är en del av att beskriva det dagliga vädret. I en väderleksrapport brukar vinden beskrivas på två sätt. Först talar man om från vilket håll det blåser. När man bestämmer vindens riktning, mäter man från vilket väderstreck vinden kommer. Därefter talar man om vindens styrka. Det är detsamma som att beskriva hur snabbt luften förflyttar sig. Vindstyrkan säger hur många meter vinden blåser på en sekund. Så här kan det låta i en väderleksrapport: I dag blåser det sydväst, 6 meter per sekund (m/s).
den här stjärnan brukar kallas kompassros. den finns ofta på kartor för att visa väderstrecken, men då endast med en pil uppåt som visar nordlig riktning.
Klart eller mulet väder
När solen skiner och himlen är blå, har vi klart väder. När moln dyker upp på himlen säger vi att det är molnigt eller att det är mulet. Med mulet menar vi att himlen är mer eller mindre jämngrå. Molnens utseende kan visa om vädret är på väg att förändras. Små runda tussar av moln kallas cumulus eller med enklare ord stackmoln. De betyder att det fina vädret kommer att fortsätta. Därför kallas den här typen av moln även vackert-väder-moln. Mörka moln betyder ofta att det kommer att regna. Ju mörkare molnen är, desto mer vatten innehåller de.
NORR
ÖSTER
VÄSTER
SÖDER
Stackmolnen kallas även vackert-väder-moln för att det fina vädret ofta kommer att fortsätta.
när stackmolnen klumpar ihop sig till bymoln väntar regnskurar. ett annat ord för den här sortens moln är cumulonimbus.
regnmätaren visar att det har fallit 5 mm regn. Men varför är avståndet mellan strecken längre än 1 mm? Jo, för att det ska vara lättare att läsa av. Att avståndet kan göras längre är en följd av att regnmätaren samlar regndroppar från en större yta än själva behållaren där vattnet samlas.
Regnskur eller duggregn
Ordet nederbörd hör man ofta i en väderprognos. Det är ett annat ord för regn, snö och hagel. Mängden nederbörd mäts i millimeter. Bönder jublar ofta när de hör ordet nederbörd, medan folk på semester blir besvikna. Om det regnar 15–20 millimeter då och då under maj och juni, så växer det bra på böndernas åkrar. Vid kraftigare regn än så kan växterna skadas när vattnet rinner för snabbt ovanpå marken och ner i bäckar och åar.
Men duggregn är ett snällt regn. Man blir blöt, men man känner inga droppar. De är så små att duggregnet mer känns som dimma.
Snö eller hagel
Nederbörd kan också vara snö eller hagel. Men varifrån kommer snöflingorna? Jo, molnen består av små vattendroppar. Dropparna har skapats av varm luft som har tagit med sig vattenmolekyler upp i atmosfären i form av vattenånga. Men där träffar vattenångan på kall luft. Det som då händer är att vattenångan kyls och kondenserar till flytande vatten och bildar små droppar. Av dropparna bildas sedan iskristaller som klumpas ihop. När de blir större och tyngre, börjar kristallerna falla ner mot marken. På vägen ner börjar de smälta till regndroppar. Men på vintern hinner dropparna inte smälta helt. Istället fastnar många små iskristaller på varandra och bildar snöflingor. I vissa fall händer detta även på sommaren. Då faller små iskulor ner som kallas hagel.
När man smälter 1 cm snö, får man ungefär 1 mm vatten.
Snö som faller är små vattendroppar som frusit till is.
FÖRKLARA BEGREPPEN
• vind • väder • vindriktning • väderstreck
• vindstyrka • molnigt • cumulus • nederbörd
• iskristaller
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. Det blåser sydvästlig vind. Mot vilket väderstreck är vinden på väg?
2. Låt säga att du idag ser små molntussar på himlen. Vad blir det då för väder imorgon, om du gissar klokt?
3. I vilken enhet mäter man nederbörd i form av regn?
4. Under vilken årstid är det störst chans att uppleva en hagelskur?
5. Hur bildas egentligen snöflingor?
1.1 TESTA DIG SJÄLV
Ett lågtryck närmar sig
En väderprognos med många begrepp
”I morgon drar ett lågtryck från Atlanten in över västra Sverige…”
Så kan det låta när man lyssnar på nyheterna på radion. Om man istället tittar i en väderapp i telefonen beskrivs ofta samma sak med hjälp av bilder och text som timme för timme berättar om hur vädret kommer att bli. Men vad står egentligen begreppet lågtryck för? För att ta reda på det behöver vi först några baskunskaper om luftens egenskaper.
Allting har massa
Allting runt omkring oss väger. Egenskapen att väga något kallas i fysiken massa och mäts i enheten kilogram (kg). Alla föremål runt omkring oss har massa, även vi människor. Massa byggs upp av atomernas massa. Ju tätare atomerna är packade i ett föremål, desto större massa har föremålet. Ett bowlingklot har till exempel större massa än en basketboll, fast de är lika stora.
Även luft har massa
Luften vi andas består av atomer – mest kväveatomer och syreatomer. Vi vet att alla atomer har massa. Betyder det att även luft har massa? Ja, luft har massa och kan vägas.
Men det är inte så enkelt att man kan sätta luften på en våg och läsa av. Istället används en speciell mätare som kallas barometer. Den bygger på idén att bara mäta massan hos en liten del av all luft som finns runt jorden. Men barometern väger inte luftens massa, den mäter istället hur mycket luften trycker mot marken. 1.2
en barometer mäter lufttrycket. den här dagen är lufttrycket i staden Skara 1013 hPa. (Se på den grå visaren, den svarta ställer man in själv för att jämföra lufttrycket från en dag till nästa.)
Ungefär samma storlek, men olika massa.
Luftens massa ger lufttryck
Det är jordens dragningskraft som håller fast luften runt jordklotet, tack vare att luften har massa. Dragningskraften får alltså luften att trycka mot marken. Tänk dig nu en fyrkantig pelare med ytan 1 kvadratmeter (m2) som sträcker sig från marken ut i rymden tills luften tar slut. En barometer mäter hur mycket luftens tyngd i den här pelaren trycker mot marken. Det är det som kallas lufttryck.
Lufttrycket mäts i enheten hektopascal (hPa). Normalt lufttryck i Sverige är omkring 1013 hPa. Men vandrar man upp på ett berg, sjunker lufttrycket. Förklaringen är att det finns mindre och mindre luft rakt ovanför marken som trycker mot berget. Följden är tunnare luft, det vill säga lägre lufttryck på toppen jämfört med vid foten av berget.
Lågtryck och högtryck
Människor som jobbar med väder pratar ofta om lågtryck och högtryck. Luftens tryck hänger nämligen ihop med vilket väder vi kommer att få. När ett lågtryck från Atlanten drar in över Sverige, då är det tunnare luft som är på väg. Följden blir ofta blåsigt väder och regn.
Men när istället ett högtryck är på väg in över Sverige, då är det mer sammanpackad luft som är på väg. Följden blir ofta sol, klar himmel och svaga vindar.
Luften runt jorden trycker mot marken. det är så ordet lufttryck har skapats. när vi har lufttryck på 1013 hPa innebär det att all luft i den tänkta pelaren väger cirka 1 kg.
när solens strålar träffar jorden snett värms marken mindre jämfört med när solens strålar träffar jorden rakt på klotet.
Solen värmer ojämnt
Varför är det inte samma lufttryck överallt på jorden? Det beror på att solen värmer jordklotet ojämnt. För det första så värmer ju solen bara halva jorden åt gången, eftersom jorden roterar. För det andra så har jorden formen av ett klot. Det innebär att solen värmer jorden mest på mitten av klotet och minst vid nordpolen och sydpolen.
Att solen värmer jorden olika mycket är förklaringen till varför vi har väder på jorden. Det vill säga varför det ibland blåser och regnar, ibland är klarblå himmel och varmt och varför det ibland snöar och är kallt.
dag
FÖRKLARA BEGREPPEN
• massa • barometer • jordens dragningskraft
• lufttryck • lågtryck • högtryck
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. I ett bowlingklot är atomerna tätt sammanpackade. Har bowlingklotet stor eller liten massa?
2. Hur kommer det sig att luften runt jorden inte blåser iväg ut i rymden?
3. I vilken enhet mäts lufttryck? Skriv både enheten och dess förkortning.
4. En barometer visar lufttrycket 1000 hPa, är det ett lågt eller högt tryck?
natt
1.2 TESTA DIG SJÄLV
Att göra väderprognoser
Meteorologer och väderstationer
Vad blir det för väder i morgon? De som jobbar med att svara på den frågan kallas meteorologer. Den viktigaste kunskapen de behöver för att beskriva morgondagens väder är att veta dagens väder. Meteorologer mäter därför vädret varje dag året runt med hjälp av olika mätinstrument, exempelvis med en termometer som mäter luftens temperatur. Det sker överallt på jorden. I Sverige har vi flera hundra väderstationer. Där mäts bland annat vindens styrka och riktning, luftens temperatur, mängden moln, luftens tryck och nederbörd i form av regn eller snö. En enkel sammanfattning av dagens väder kallas väderrapport.
en väderstation mäter hur vädret är minut för minut, timma för timma, dag för dag. Om man har en enklare väderstation hemma kan man läsa av temperaturen, vindriktning, vindstyrka med mera.
Så skapas väderprognoser
Förr var det utsedda personer som läste av instrumenten vid en väderstation och skickade informationen till meteorologerna på SMHI, det vill säga Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i Norrköping. I dag är de flesta väderstationer obemannade. De kan automatiskt mäta och skicka data varje timme till SMHI. Vädret fotograferas också av satelliter som flyger runt jordklotet varje dygn. Satelliterna ägs av olika länder och företag som i sin tur säljer informationen till exempelvis tv-kanaler. Med all information om dagens väder skapar meteorologerna väderprognoser. De beskriver hur vädret kommer att bli de kommande dagarna.
väderkartan visar hur luft med olika temperatur rör sig. röda linjen visar att varm luft rör sig upp över Östersjön mot norra Sverige. den blå linjen visar kall luft med snö som rör sig söder ut i både norge och Sverige. i norra Sverige är det molnigt. i södra Sverige är det mer sol. Ute på nordsjön finns ett lågtryck med risk för regn.
Vädertjänster i media
Hur gör du när du vill se vad det ska bli för väder? Det finns många olika sätt att ta reda på morgondagens väder. Du kan till exempel hitta väderprognoser i ett stort antal appar i telefonen samt på TV, i radio och i tidningar.
I många av prognoserna kan du söka på orten där du bor, men du kan också se hur vädret utvecklar sig över ett större område som Sverige eller Europa.
Väderprognoser kan presenteras på olika sätt, till exempel i väderkartor eller i tabeller som innehåller värdefull väderinformation. Gemensamt för alla väderprognoser är att ju bättre information de har som grund, desto bättre kommer deras prognos stämma.
i en väderapp brukar kommande väder beskrivas timma för timma. Klockan 11 kommer det vara halvklart, 12 grader varmt och blåsa 3 m/s sydlig vind.
ibland blir vädret inte som prognosen säger. i Umeå kom det mer regn på morgonen än prognosen hade förutsagt.
Från säkra till osäkra prognoser
SÅ BLIR VÄDRET I 4APRIL 4MAJ
4JUNI
Superprognos från amerikanska meteorologer
NY CHANS I DAG
Prognoserna för morgondagens väder stämmer ofta bra med hur vädret blir i verkligheten. Så här bra är SMHI på att pricka rätt: mer än 8 av 10 prognoser träffar rätt när det gäller vädret från en dag till nästa. När det gäller 5-dygnsprognoser träffar 7 av 10 prognoser rätt. En av förklaringarna är att vi i Sverige har vi en lång tradition av att mäta vädret. I Uppsala, Stockholm och Lund har meteorologer mätt vädret regelbundet sedan mitten av 1700-talet.
Men att träffa rätt längre fram i tiden är betydligt svårare. Att förutsäga vädret 10 dygn framåt i tiden är så svårt att det knappt är någon idé att göra några detaljerade prognoser.
Så blir vädret i sommar! Kan man lita på sådana rubriker? tänk på att använda dina nya kunskaper om vädret när du träffar på information av det här slaget.
. 1.3 TESTA DIG SJÄLV
Tänk på det när du ser eller hör rubriker om att det kommer bli en varm sommar eller en snörik vinter. Det är gissningar snarare än väderprognoser utifrån vetenskapliga metoder.
FÖRKLARA BEGREPPEN
• meteorolog • väderstation • väderprognos
SVARA PÅ FRÅGORNA
1. a) Beskriv en väderrapport b) Beskriv en väderprognos
2. Ge tre exempel på vad som mäts på en väderstation.
3. Vilken är den viktigaste informationen för att förutsäga vädret nästa dag?
4. Hur många 5-dygnsprognoser förutsäger vädret rätt, ungefär?
5. Leta upp en väderapp i läsplattan eller telefonen. Försök ta reda på varifrån väderprognosen hämtar sin information.
LITAR DU PÅ
VÄDERPROGNOSEN?
Fler och fler skaffar sig egna väderstationer och hjälper på så sätt till med att beskriva vädret som det är just nu. Här kan du se vilka väderstationer som fanns 2019 i Småland.
Förr fanns det inga bra sätt att skapa väderprognoser. Människor fick istället lita på erfarenhet eller mönster från tidigare år. Sådana exempel kan man hitta i en flera hundra år gammal bok som heter Bondepraktikan. i mitten av 1800-talet fick Sverige sina första mätstationer. Bland annat fick tretton fyrar runt kusten också bli väderstationer. Under 1900-talet började länder i europa samarbeta, de delade med sig av väderrapporter. det gjorde att man bland annat kunde förutse kommande stormar. när datorerna började användas på 1960-talet för att räkna ut kommande väder gjordes stora framsteg. Och nu finns en möjlighet att ta nästa steg. Alla kan skaffa sig en elektronisk väderstation och bidra till bättre väderprognoser. det går till så att man ansluter den egna väderstationen till internet. då kan den lämna ifrån sig information om hur vädret är just på den plats där stationen finns. Så den som inte litar på väderprognoser kan göra en egen prognos och jämföra med andra.
FRÅGA 1:
är det en bra idé att alla kan skaffa sig en väderstation och bidra till bättre väderprognoser?
FRÅGA 2:
Finns det några nackdelar?
SAMMANFATTNING
1.1 1.2
Vädret i dag?
• vindens riktning beskriver vilket väderstreck den kommer från.
• nederbörd är ett samlingsnamn för regn, snö och hagel.
• Mulet väder betyder att himlen är helt grå.
• Mängden regn som faller mäts i millimeter.
Ett lågtryck närmar sig
• Alla föremål har massa, även luft eftersom den består av atomer.
• Luften trycker mot marken till följd av jordens dragningskraft.
• Luftens tryck mot marken kallas lufttryck.
• Lufttryck mäts i enheten hektopascal (hPa). normalt lufttryck är 1013 hPa.
• Lågtryck och högtryck är luft som sveper över jordens yta och för med sig olika väder.
1.3
Att göra väderprognoser
• Meteorologer är experter på vädret.
• vid väderstationer runt om i Sverige mäts dagens väder.
• temperatur, vind, nederbörd, molnighet och lufttryck är exempel på vädrets egenskaper.
• dagens väder är grunden till bra prognos för nästa dags väder.
• väderprognoser för de kommande 1–5 dagarna stämmer ganska ofta, men för 10 dagar eller längre stämmer de sällan.
Molnen kallas cumulus eller stackmoln.
Väderstationen mäter bland annat temperaturen.
Väderprognos i telefonen.
FINALEN
1 Små moln som liknar bomullstussar kallas cumulus. de har också ett annat namn, vilket?
2 vad mäter en väderstation förutom mängden regn? Ge tre exempel.
3 Lågtryck och högtryck är vanliga begrepp i en väderprognos. Beskriv begreppet lufttryck.
4 vem av barnen har den viktigaste förklaringen till varför vi har väder på jorden?
A På grund av de höga bergskedjorna på jorden.
B För att solen värmer upp jordklotet ojämnt.
C För att månen ibland skymmer solen.
D För att jorden befinner sig för långt från solen.
5 när på året tror du att den här prognosen gjordes? Svara med en månad och förklara varför du valde just den månaden.
Register
A
acceleration 48
accelerera 48
ackord 68
ampere (A) 33
Andromeda 96
asteroid 92
astronom 79, 81–82, 85, 90, 92
atmosfär 10, 67
atom 12, 32, 104
atomklocka 85
avstånd 48
B
barometer 12
baston 70
batteri 29, 31–32
Benjamin Franklin 35
Big Air 45
Big bang 96, 98
biomassa 114, 115-116
blixt 35, 69
blå himmel 67
Bondepraktikan 19 bromsa 49
bränslen 118
buller 70
bymoln 9
C
cumulus 8
D
decibel (db) 70
Deimos 82
dimma 10
diskantton 70
dragningskraft 51
drivkraft 28
duggregn 10
dygn 84–85
dynamometer 52
dvärgplanet 92
Eel 28
elektricitet 28
elektriker 39
elektriska ledningar 30
elektrisk energi 109, 113
elektrisk krets 31
elektrisk spänning 30, 32
elektrisk ström 33
elektromagnet 36
elektromagnetisk strålning 65
elektron 32
elenergi 113–114
elinstallatör 39
ellips 90
elmotor 37
elsladd 33
elsparkcykel 46, 55
eluttag 28
energi 64, 104, 109–120
energiform 104, 109–111
energiomvandling 110–111, 114
energiprincipen 110 experiment 34, 53 F
fart 46 fjäder 52
frekvens 70
friktion 53–54
friktionskraft 53
fossila bränslen 118 fritt fall 53
Fukushima 120 fullmåne 87
förnybara energikällor 116–117
Ggalax 96–97
Galilei, Galileo 80
gasplanet 92
geo 81
geocentrisk världsbild 79, 81
GPS-karta 25
gravitationskraft 51
H
hagel 10
Halley, Edmund 93
Halleys komet 93
halvmåne 87
hastighet 46
hektopascal (hPa) 13
heliocentrisk världsbild 81 helios 81
hertz (Hz) 70
himlakropp 50, 78–79, 81, 92
hooverboard 55
Hubble 83
hårt ljus 62
högtryck 13
hörselskydd 70 höstdagjämning 86
I
icke förnybara energikällor 118
iskristaller 10
isolator 33
isolering 106
J
jordaxel 85–86
jorden 84, 91
jordens dragningskraft 13 joule 104
Jupiter 92
järn 24
K
Karlavagnen 78
kemisk energi 109, 114
Kepler, Johannes 90 kikare 80
koldioxid 114, 118–119
komet 93
kompass 25
kompassnål 34
kondensera 10
kraft 51
kraftverk 30
kväveatomer 12
kärnenergi 109, 114, 118
kärnkraft 114, 118–120
kärnkraftverk 30, 118-120
kärnreaktor 118–119
L
lag 50
led-lampa 31
likformig rörelse 46
ljudnivå 68
ljudvåg 69
ljuskälla 60
ljusvåg 64
ljusår 95
lufttryck 13
lågtryck 12–13
lägesenergi 110–111
M
Magellanska molnen 96 magnet 24
magnetism 24 magnetlås 36
magnettåg 26
Mars 91 massa 12, 51
medelhastighet 48
mekanisk energi 109 Merkurius 91 meteor 93 meteorit 93 meteorolog 15 minuspol 32
mjuk skugga 62
mjukt ljus 62 molnigt 8
mulet 8
månen 80–81, 87 månens faser 87 månförmörkelse 88
N
naturgas 114, 118 naturvetenskapligt samband 50 nederbörd 10 nedslagskrater 87
Neptunus 92
Newton, Isaac 49
newton (N) 52
Newtons andra lag 54
Newtons första lag 49
nordpol 24
nordpolen 14
norra polcirkeln 86
Oolikformig rörelse 45–46
olja 114, 118–120
osynligt ljus 65
oändlighet 50
P
Phobos 82
planet 81, 90–92
pluspol 32
Pluto 92
pol 25
Polstjärnan 78–79
Rregn 10
reflektera 61 reflex 72
regnbåge 66 restid 46 resväg 46 rymden 82-84, 93-96
rymdresa 94
rymdsond 94 rymdteleskop 83
rörelse 44
rörelseenergi 110–118
Ssatellit 16, 82–83
Saturnus 92
segway 55
sinne 68
skottår 84
skugga 62
skuggbild 62
SMHI 16
snö 10
solceller 30, 114, 116 solen 95–96
solförmörkelse 88 solsystem 97 sommarsolståndet 86 solur 85 spegelbild 63 spegelvänd 63 spektrum 65 spänningskälla 28 stackmoln 8 stavmagnet 24 stenplanet 91 stickkontakt 28 stjärna 95–96, 98 stjärnbild 78 stjärnfall 93 strålning 109, 114, 119 strålningsenergi 104, 107, 109–110, 114–116 sträcka 46 strävhet 54 strömbrytare 31 strömning 106, 108 stämband 68 sydpol 24 sydpolen 14 synligt ljus 65 syreatom 12 södra polcirkeln 86
T teleskop 80–83 Tellus 91
termometer 15 tid 46
Tjernobyl 119 ton 68 trådlös 29 tyngdkraft 51
U
ultraviolett ljus 65 universum 96
Uranus 92 urexplosion 98
UV-ljus 65
V, W
vattenkraft 114–115
vattenkraftverk 30, 115 vattenmolekyl 10 vattenånga 10
Webb, James 83
Venus 91 verkningsgrad 112 vibrera 68, 104 vibration 68 vind 8 vindenergi 114 vindkraftverk 30, 116, 121 vindriktning 8 vindstyrka 8
Vintergatan 96
vintersolståndet 86 volt (V) 32
vågdal 68
vågmaskin 117
våglängd 65
vågrörelse 68 vågtopp 68
vårdagjämning 86 väder 8
väderkarta 16 väderprognos 16 väderrapport 15 väderstation 15 väderstreck 8
värme 104–108, 115, 117–119
värmeenergi 105, 109–110 värmeledning 107 värmepump 114, 117
Å
år 84
årstider 86
åska 35, 69
åskledare 35
åskväder 69 Ö
Ørsted, Hans Christian 34
ISBN 978-91-47-15632-0
© 2024 Anders Karlsson och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
PROJEKTLEDARE: Emelie Szakàl
PROJEKTGRUPP: Tina Tärnrot, Birgitta Fröberg, Eva Lundström, Caroline Karls
PRODUKTIONSLEDARE: Eva Runeberg Påhlman
ORGINALFORM: Cecilia Frank/Frank Etc. AB
BILDREDAKTÖR: Mattias Josefsson
ILLUSTRATIONER: Per Pelz/Pelz illustration och Typoform
PEDAGOGISK GRANSKARE: Sofie Sjödin, Lindome
Första upplagan
1
REPRO: Integra Software Services
TRYCK: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tfn 08-690 90 00
Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
SPEKTRUM FYSIK 4–6 är en grundbok i fysik för årskurs 4–6.
Läromedlets huvudtanke är att lyfta fram innehållet i kursplanerna med syftet att lägga en god grund inför betygsättning i årskurs 6.
Boken är uppbyggd enligt samma struktur som den populära serien Spektrum 7–9. I grundboken hittar du:
• Centralt innehåll i linje med kursplanerna
• Kapitelingresser med intresseväckande bilder och frågor
• Målbeskrivningar
• Perspektiv som uppmuntrar till värderingar och ställningstagande
• Testa dig själv-frågor med begreppsträning
• Sammanfattningar till varje kapitel
• Finaler som ger träning inför prov och bedömning
Utöver grundboken finns även en aktivitetsbok med tillhörande arbetsuppgifter, digitalt material och ett omfattande lärarmaterial.