BIOLOGI SPEKTRUM Aktivitetsbok 4–6
Berit Ericson
Sara Ramsfeldt
Moa Wikner
ISBN 978-91-47-15635-1
© 2024 Berit Ericson, Sara Ramsfeldt, Moa Wikner och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
PROJEKTLEDARE: Emilie Szakàl
PROJEKTGRUPP: Tina Tärnrot, Lena Andersson, Birgitta Fröberg, Eva Lundström, Caroline Karls
PRODUKTIONSLEDARE: Eva Runeberg Påhlman
ORGINALFORM: Cecilia Frank/Frank Etc. AB
BILDREDAKTÖR: Mattias Josefsson
ILLUSTRATIONER: Per Pelz/Pelz illustration och Typoform
Första upplagan
1
REPRO: Integra Software Services
TRYCK: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Välkommen till Spektrum Biologi 4—6!
I den här Aktivitetsboken får du möjlighet att träna dina NO-kunskaper och samtidigt upptäcka och lära dig mer om ämnet biologi.
Du kommer att svara på frågor, söka information från olika källor, planera och genomföra undersökningar samt tycka till och ta ställning i frågor som berör dig, naturen och samhället.
Arbetet börjar i Grundboken där du kan läsa om spännande och intressanta ämnen. Därefter arbetar du vidare med Aktivitetsbokens uppgifter som är kopplade till Grundbokens texter och fakta.
Mål
I Läroplanen finns tre långsiktiga mål som förklarar vad du ska lära dig i ämnet biologi. Varje uppgift i Aktivitetsboken är markerad med ett mål, för att visa dig vilket av målen du framförallt tränar på när du arbetar med uppgiften.
I Aktivitetsboken sammanfattar vi målen så här:
Beskriva & Förklara Resonera & Ta ställning
Undersöka & Värdera
Söka information
Du hittar mycket fakta i Grundboken, men det finns uppgifter i Aktivitetsboken där du behöver ta reda på mer fakta genom att söka information. Informationen kan du hitta i olika källor på till exempel internet eller i andra böcker. De uppgifterna är markerade med den här symbolen:
Arbeta tillsammans
På vissa uppgifter kan du arbeta tillsammans med någon eller några klasskamrater. Tanken är att ni ska samarbeta, diskutera och komma fram till gemensamma svar. De uppgifterna är markerade med den här symbolen:
Lycka till med ditt arbete i Aktivitetsboken!
INNEHÅLL
VÄXTER OCH SVAMPAR
1.1 Biologi handlar om allt som lever
1.2 Växter som har sporer
1.3 Växter som har frön
1.4 Svampar är varken växter eller djur
1.5 Så förökar sig växter och svampar
1.6 Växterna året runt
NATUREN OMKRING OSS
2.1 Allt i naturen hänger ihop
2.2 Olika typer av natur
2.3 Vi använder naturen för att må bra
2.4 Vi använder naturen för vår överlevnad
3.1 Ryggradslösa djur saknar skelett eller har det utanpå kroppen
3.2 Ryggradsdjur har sitt skelett inuti kroppen
3.3 Det föds hela tiden nya djur
3.4 Djuren året runt .
VÅR
4.1 Cellerna samarbetar och bildar olika organ
4.2 Skelett och muskler gör att vi kan röra oss
4.3 Hjärnan, nervsystemet och våra sinnen
4.4 Hur ett barn blir till
4.5 Vanliga sjukdomar och hur de behandlas 78 4
PUBERTET OCH HÄLSA
5.1 Kroppen i puberteten
59
5.2 Sexualitet 85
5.3 Att må bra 88
5.4 Att vara beroende påverkar vardagen och hälsan 91
6.1 Livets utveckling på jorden 95
6.2 Forskning om livets utveckling 102
6.3 Att leva tillsammans
VÄXTER OCH SVAMPAR
1 Föreställ dig att du imorgon åker iväg till en ny planet, i ett nytt solsystem.
Du och dina kompisar går av rymdskeppet med rymddräkt. Du mäter luften och märker att den går att andas, precis som luften på jorden. Du tar av dig hjälmen och tar ett djupt andetag. Några meter framför rymdskeppet växer det något som påminner om växter med blommor och något som ser ut som en svamp.
a. Hur tror du att en växt och en svamp skulle kunna se ut på den nya planeten?
Använd färgpennor och rita så noggrant du kan.
b. Bygg blomman eller svampen du har ritat med materiel som finns i klassrummet.
1.1
Beskriva & Förklara
Biologi handlar om allt som lever
Grundboken sidan 8–10.
2 Organismer är allt som är levande.
Undersöka & Värdera
Beskriva & Förklara
Sätt ett kryss vid de bilder som visar organismer.
3 Hur vet man om något är en organism? Hur kan man undersöka det?
Skriv tre förslag på hur man kan göra för att ta reda på om något är en organism.
4 Alla organismer är uppbyggda av celler, och växter består av just växtceller.
Vad kallas de olika delarna i en växtcell?
Dra streck från begrepp till rätt del i cellen på bilden. vakuol
cellmembran
cellvägg
Beskriva & Förklara
5 Hur får växter och djur näring?
Diskutera hur växterna och djuren får sin näring. Måste de fånga mat eller kan de göra sin egen mat? Skriv det under bilderna.
Beskriva & Förklara
6 Vad behöver växter för att växa?
Läs texten som handlar om växtens sätt att skapa sin egen näring. Fyll i det som saknas.
Använd begreppen i rutan.
vatten celler koldioxid fotosyntes druvsocker solen
Växter kan skapa sin näring själva genom en speciell process. Processen kallas för
_______________________________ och sker i växtens _______________________________.
För att växten ska kunna skapa sin egen näring behöver den _______________________________
som växten tar upp från luften. Växten behöver också _______________________________
som den tar upp genom rötterna. Med hjälp av energin från _______________________________
kommer de två beståndsdelarna omvandlas till syre och _______________________________.
Resonera & Ta ställning
7 Tänk dig att du är Carl von Linné och är ute på en resa i Sverige och världen.
Du ska skriva ett vykort hem till familjen i Sverige.
Beskriv vad du har upptäckt och upplevt under din resa.
För att hitta mer information om Carl von Linné kan du söka på internet. Använd sökorden: Carl von Linné, växter, upptäckter.
Rita även ett fint motiv på vykortets framsida.
Hälsningar från
Resonera & Ta ställning
Växter som har sporer
Grundboken sidan 11–13.
8 Ormbunkar och mossor är lika på vissa sätt, och olika på andra sätt.
Det här är ett venndiagram. I ytan där det står ”ormbunkar” skriver ni de egenskaper som är specifika för just ormbunkar. I ytan där det står ”mossor” skriver ni egenskaper som är specifika för just mossor. I ytan i mitten ska ni skriva det som stämmer för både mossor och ormbunkar.
a. Fyll i venndiagrammet enligt instruktionen. Ta hjälp av orden i rutan.
vatten rötter frön fuktiga sporer stjälk sporväxter
ormbunkar mossor
b. Skriv tre meningar som beskriver vilka skillnader och likheter det finns mellan ormbunkar och mossor.
9 Alger, mossor och ormbunkar är exempel på växter som har funnits på jorden i många miljoner år.
a. Skriv på raden under bilderna om det är en alg, mossa eller ormbunke.
b. Använd en flora med bilder på sporväxter. Ta reda på vad de olika bilderna föreställer för arter. Du kan även söka på internet. Använd sökorden: vanliga ormbunkar, vanliga mossor, vanliga alger.
Beskriva & Förklara
Växter som har frön
Grundboken sidan 14–16.
10 Alla fröväxter har samma sorts växtdelar, även om de kan se lite olika ut.
Dra streck från begrepp till växtens delar på bilden. Kan du några fler växtdelar? Skriv växtdelarna på de tomma raderna och dra streck till rätt plats i bilden.
stjälk kronblad blad rötter
Beskriva & Förklara
11 Trädens frön ser olika ut.
Från vilket träd kommer fröet? Sök informationen på skogeniskolan.se eller i böcker. Använd sökorden svenska träd.
Undersöka & Värdera
12 Vad finns det för likheter och skillnader mellan fröväxter?
a. Titta på bilderna av potatis och maskros. Skriv vad växternas delar heter.
b. Hur skulle du göra för att undersöka maskrosens och potatisväxtens blommor?
Välj ett eller flera av alternativen.
Jag skulle räkna kronbladen.
Jag skulle lukta på växten.
Jag skulle se hur många blad den har på stjälken.
Jag skulle räkna antal pistiller och ståndare.
Jag skulle klippa av den och se hur länge den överlever utan vatten.
c. Vilka likheter och skillnader kan du se se hos maskrosens och potatisväxtens blommor?
Likheter
Skillnader
1.4
Beskriva & Förklara
Svampar är varken växter eller djur
Grundboken sidan 17–19.
13 Fyll i ordflätan med hjälp av ledtrådarna. Skriv egna ledtrådar till de två första orden i ordflätan.
3 Svamp är ingen växt, och inte heller ett sådant här.
4 Svampar finns ofta i denna miljö.
5 Svampen ger algen detta i en lav.
6 Består både av en växt och en svamp.
7 En av beståndsdelarna i en lav.
8 Ett annat ord för att leva i samarbete.
9 Kantarell är ett exempel på en sådan.
Det lodräta ordet är:
Ledtråd: En sorts svamp.
Beskriva & Förklara
Resonera & Ta ställning
14 Svampar kan leva i symbios med andra växter, vara parasiter eller nedbrytare
Para ihop bild med begrepp. Dra streck.
lever i symbios
nedbrytare
parasit
15 Tre vänner är ute i skogen och plockar svamp. De har hittat en sort som de inte riktigt känner igen, och de vet inte om svampen går att äta eller ej. De har alla olika förslag på vad de ska göra med svampen.
Vi smakar en liten bit av fruktkroppen, det är inte farligt att bara smaka.
Vi försöker hitta svampen i svampboken för att se om den är ätlig eller inte. Vi undersöker svampens mycel, om det är vitt är ofarlig.svampen
A B C
Läs vad de tre vännerna har för förslag. Ringa in det som du tycker är det bästa förslaget. Motivera ditt val:
Undersöka & Värdera
16 Nu ska du göra ett sporavtryck.
Din lärare bestämmer om du ska göra uppgiften hemma eller i skolan.
Hur
ser
svampens sporer ut?
Gör så här:
1. Skär av hatten från foten.
2. Lägg hatten med undersidan nedåt på ett vitt papper.
3. Sätt en burk över hatten och pappret. Låt det stå över natten.
Materiel: fruktkropp från en svamp vitt papper burk
4. Lyft försiktigt på burken och ta bort svamphatten. Titta om du kan se några sporer på pappret.
5. Rita av sporavtrycket i rutan.
6. Om en av dina vänner skulle göra denna undersökning, skulle du kunna ge henne eller honom några tips på hur undersökningen skulle bli bättre?
1.5
Så förökar sig växter och svampar
Grundboken sidan 20–22.
Beskriva & Förklara
17 Dra streck från begrepp till blommans olika delar i bilden.
Beskriva & Förklara
18 Beskriv hur ett frö bildas. Använd begrepp från uppgift 17.
Beskriva & Förklara
19 Växter sprider sina frön på olika sätt. Genom att titta på hur ett frö ser ut, kan man ibland räkna ut hur de sprids.
Dra streck från bilderna till rätt begrepp. Sprids fröna med vinden, med vattnet eller
& Förklara
20 Ormbunkar och mossor har funnits på jorden under många miljoner år.
a. Ringa in den bild där du tror att ormbunkar och mossor helst skulle vilja växa.
b. Skriv och förklara varför ormbunkar helst växer där. Ta hjälp av orden i rutan.
sporer sporgömmen spermie ägg simma fuktigt vatten föröka sig befruktning
Resonera & Ta ställning
21 Växter kan föröka sig på många olika sätt och det kan vara lite klurigt att lista ut hur det går till.
Här är några elever som påstår olika saker om växters och svampars förökning. Vem eller vilka tycker du har rätt? Varför tycker du att den eller de personerna har rätt? Motivera ditt val.
A Växter kan spridas med frön eller sporer, det är precis som människans förökning.
B Alla växter och svampar sprider sig med frön som sprids på olika sätt.
C Växter och svampar sprider sig oftast med frön eller sporer, men vissa kan också spridas på andra sätt.
Resonera & Ta ställning
22 Här beskrivs hur olika frön sprids och ungefär hur långt de kan spridas.
Läs av tabellen noggrant. Svara sedan på frågorna.
Frö Spridningssätt Avstånd fröet kan spridas Övrigt
Ekollon Med djur som äter ekollonet
Alfrö Vatten
Blekbalsamin Skjuter ut sina frön ur kapslar
a. Hur sprids alens frön?
Beroende på hur långt djuret färdas, men sällan några längre sträckor.
Beroende på vattnet, om fröna sprids med en flod eller bäck kan de färdas flera mil.
Någon meter
Ekorren samlar ofta förråd med ekollon.
Alen släpper ofta sina frön på vintern över isen.
Fröna från blekbalsaminen har lätt för att gro om de hamnar på ett ställe där de trivs.
b. Hur långt kan blekbalsaminens frön spridas?
c. Hur sprids ekollon?
d. Här ser ni en ny tabell. Fyll i fördelar och nackdelar med frönas olika sätt att spridas. Titta på exemplen.
Ekollon
Fördelar
Det finns många djur som tycker om ekollon så de äts upp och kan spridas genom att djuren bajsar ut dem.
Alfrö
Blekbalsamin
Fröna kan hamna på en plats där de inte kan gro.
Nackdelar
SPEKTRUM BIOLOGI 4–6 AKTIVITETSBOK
Aktivitetsboken används tillsammans med Grundboken Spektrum Biologi 4–6. Uppgifterna och aktiviteterna är kopplade till Grundbokens olika kapitel:
• Växter och svampar
• Naturen omkring oss
• Djur och deras liv
• Vår fantastiska kropp
• Pubertet och hälsa
• Livets utveckling
I Aktivitetsboken finns varierade uppgifter och aktiviteter som täcker de långsiktiga målen som finns beskrivna i kursplanen:
• Beskriva & Förklara
• Resonera & Ta ställning
• Undersöka & Värdera
Det finns uppgifter där eleverna kan befästa kunskaper och träna viktiga ord och begrepp. Andra uppgifter ger eleverna möjlighet att utmana sitt naturvetenskapliga tänkande och utveckla en djupare förståelse. Eleverna kan arbeta med uppgifterna på egen hand eller tillsammans med andra.