79 Internet – en utmaning mot publicistiska regler
82 Case: Public service – smalt eller brett uppdrag?
83 Arbetsuppgifter
DEMOKRATI
OCH DIKTATUR
87 DEMOKRATINS REGELBOK
88 Indirekt demokrati och direktdemokrati
90 DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
91 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
92 FN:s barnkonvention
92 ”De mänskliga rättigheternas vakthundar”
94 Case: Att bränna Koranen – en mänsklig rättighet?
95 VAD ÄR DIKTATUR?
96 Olika slags diktaturer
98 Varför demokrati och inte diktatur?
100 POLITISKA IDEOLOGIER
100 Konservatism
101 Liberalism
102 Socialism
103 Fascism och nazism
104 Feminism
104 Ekologism
104 Nationalism
105 Populism
106 POLITISKA PARTIER OCH
DERAS HISTORIA I SVERIGE
107 Proportionella val leder till riksomfattande politiska partier
109 Socialdemokraternas stödpartier och växlande borgerliga ledarpartier
110 Från fem till åtta partier
111 Ideologiska skiljelinjer i svensk politik
112 Arbetsuppgifter
RÄTTSSTAT OCH
RÄTTSPRINCIPER
115 RÄTTSVÄSENDET
115 Domstolar
118 DEMOKRATI OCH RÄTTSSKIPNING
118 Rättsprinciper
120 Rättssystemet i Sverige och andra länder
124 HOT MOT RÄTTSSYSTEMET
125 Den organiserade brottsligheten
128 Case: Anonyma vittnen
130 Arbetsuppgifter
SÅ STYRS SVERIGE
133 GRUNDLAGARNA
134 Regeringsformen
136 Fri- och rättigheter
136 RIKSDAGEN
136 Riksdagens makt
140 Utskotten och riksdagsgrupperna
142 Riksdagsarbetet i kammaren
143 PROPORTIONELLA VAL TILL RIKSDAGEN
144 Riksdagsvalet 2022
145 REGERINGEN
145 Olika slags regeringar
145 Hur tillsätts regeringen?
146 Så arbetar regeringen
150 Regeringens makt
153 Varför avgår regeringen?
154 Case: Civil olydnad – brott eller solidaritet?
156 STATSCHEFEN
157 Successionsordningen
158 STATSFÖRVALTNINGEN
158 Förvaltningsmyndigheterna
159 Den regionala statsförvaltningen
160 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA
161 Förvaltningsrätten
161 Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen
150 Arbetsuppgifter
SÅ STYRS KOMMUNEN
165 DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN
165 Vad kommunerna måste göra
167 Vad kommunerna inte får göra
168 Vad kommunerna får göra, om de vill
169 DEN KOMMUNALA DEMOKRATIN
169 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna
172 Case: Skatteutjämningssystemet – rättvist eller orättvist?
174 DEN KOMMUNALA EKONOMIN
175 REGIONERNA
176 Arbetsuppgifter
EU OCH EMU
179 FRÅN KOL- OCH STÅLUNION TILL
EUROPEISK UNION
181 EU bildas
181 SÅ STYRS EU
182 Europeiska rådet – EU:s vägvisare
182 Kommissionen – samarbetets motor
185 Ministerrådet – medlemsstaternas röst
185 Europaparlamentet – folkets röst
186 EU-domstolen – övervakning, kontroll och tvistelösning
189 DET GRÄNSLÖSA EUROPA
189 Fri rörlighet för varor, tjänster och kapital
190 EU:s yttre gränser
191 Invandring och flyktingpolitik
193 EMU – EKONOMISKA OCH MONETÄRA
UNIONEN
193 Fördelar och nackdelar med EMU och euron
195 Europeiska centralbanken
195 Penning- och finanspolitik
198 Case: Europeiska unionens framtid
200 Arbetsuppgifter
STATSSKICK
I ANDRA LÄNDER
203 MONARKIER OCH REPUBLIKER
203 Monarkier
204 Republiker
205 ENHETSSTATER OCH UNIONSSTATER
205 Enhetsstater
205 Unionsstater
207 PARLAMENTET OCH REGERINGEN
208 Enkammar- och tvåkammarsystem
208 Parlamentarism och presidentstyre
211 PARTISYSTEM
212 VALSYSTEM
212 Majoritetsval
215 Proportionella val
216 Case: Hur bra är det med spärr mot småpartier?
217 Arbetsuppgifter
VARDAGSLIVETS
EKONOMI OCH JURIDIK
220 EN EKONOMI I BALANS
220 Inkomster och utgifter
221 Att spara för framtiden
221 SKULDER OCH LÅN
222 Studielån
223 Bostadslån
223 Konsumtionslån
226 BOENDE
226 Hyresrätt
227 Bostadsrätt och äganderätt
227 Att hyra i andra hand
229 ATT BO MED EN PARTNER
229 Att var sambo
230 Case: Soft girls – frigörelse eller backlash?
231 Att vara gift
232 LIVET SOM KONSUMENT
232 Konsumenträtt
233 En hållbar konsumtion
236 Arbetsuppgifter
VÄLFÄRDSSAMHÄLLET
240 VÄLFÄRDSMODELLER
242 HUR DEN SVENSKA VÄLFÄRDEN ORGANISERAS
243 VÄLFÄRD I LIVETS OLIKA FASER
243 Föräldrar och barn
244 Sjukersättning och funktionsnedsättning
245 Arbetslöshet
245 Pension och äldrevård
246 Försörjningsstöd
246 FINANSIERING AV VÄLFÄRDEN
246 Skatt på arbete
247 Skatt på konsumtion
247 Övriga skatter
248 Våra gemensamma utgifter
248 Välfärdens faktiska kostnader
249 Privat och offentlig regi
250 Debatten om vinster i välfärden
251 VÄLFÄRDENS UTMANINGAR
251 Den demografiska utmaningen
252 Geografisk räckvidd
252 Sprickor i skyddsnätet
254 Bidragsfusk och välfärdsbrott
255 Case: Privata sjukvårdsförsäkringar –avlastning eller undanträngning?
256 Arbetsuppgifter
ARBETSLIV
260 FACK OCH ARBETSGIVARE
261 Den svenska modellen
261 Dagens fackliga organisationer
262 Arbetsgivarnas organisationer
263 LAGAR PÅ ARBETSMARKNADEN
263 Lagen om anställningsskydd (LAS)
263 Medbestämmandelagen (MBL)
264 Arbetsmiljölagen (AML)
265 OLIKA TYPER AV ANSTÄLLNINGAR
265 Tillsvidareanställning
265 Tidsbegränsade anställningar
266 Egenföretagare
266 Bemanningsföretag
267 Deltidsjobb
268 ARBETSMARKNAD I FÖRÄNDRING
268 Globalisering
269 Digitalisering
271 Plattformsekonomi
273 Case: Tesla och den svenska modellen
274 Arbetsuppgifter
SAMHÄLLETS EKONOMI
277 PRODUKTIONSFAKTORERNA
279 NATIONALEKONOMISKA SYSTEM
279 Marknadsekonomier
280 Planekonomier
281 Blandekonomier
282 EKONOMINS AKTÖRER
282 Hushållen
282 Företagen
283 Offentliga sektorn
283 Kreditinstituten
284 Det ekonomiska kretsloppet
28 6 PRISBILDNINGEN OCH JÄMVIKTSPRISET
286 Efterfrågan
287 Utbudet
287 Jämviktspriset
288 Ökad efterfrågan vid förändrade preferenser och vid ny teknik
288 När prismekanismen inte fungerar
291 Konkurrenslagen, karteller och Konkurrensverket
291 BRUTTONATIONALPRODUKTEN
292 Big-Mac-index
292 BNP inkluderar inte allt
293 Gini-koefficienten och fördelningen av BNP
294 Grön BNP, hållbarhet och cirkulär ekonomi
295 HDI och GDI
296 Case: Marknadshyror eller hyresreglering?
298 Arbetsuppgifter
EKONOMISK POLITIK
301 DEN EKONOMISKA POLITIKENS MÅL OCH MEDEL
302 EKONOMISK TILLVÄXT
303 BNP och konjunkturerna
304 Från hög- till lågkonjunktur …
305 … från låg- till högkonjunktur
305 Försörjningsbalansen
306 STABILT PENNINGVÄRDE
306 Inflationens orsaker
307 Inflationens skadliga följder
308 Deflation
309 LÅG ARBETSLÖSHET
310 BALANS I UTRIKESHANDELN
310 Betalningsbalansen
311 FINANSPOLITIK
311 Det finanspolitiska ramverket
314 ARBETSMARKNADSPOLITIK
315 PENNINGPOLITIK
316 Penningpolitiken i praktiken
317 Finansmarknaden
319 Case: Målkonflikter
320 VALUTAPOLITIK
322 Arbetsuppgifter
INTERNATIONELLA SAMARBETEN
325 SVENSK UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
325 Diplomati – grunden för samarbete mellan stater
326 Alliansfrihet och europeisk identitet
327 Sveriges säkerhetspolitik vid ett vägskäl
328 Sveriges totalförsvar
330 Nato
331 Samarbeten inom Norden och Europa
332 WTO
33 4 FÖRENTA NATIONERNA – PAPPERS T IGER ELLER MÄNSKLIGHETENS HOPP?
335 Generalförsamlingen
336 Sekretariatet
336 Säkerhetsrådet
338 FN:s problem
339 FN:s roll i klimatpolitiken
342 FOLKRÄTT
343 Internationella domstolen
344 Case: Klimattullar eller frihandel?
346 Arbetsuppgifter
Individ och identitet
Det här kapitlet handlar om hur vår identitet och våra livsvillkor påverkas av vilka samhällsgrupper vi tillhör. Som exempel utgår vi från Mariam, som är 21 år och läser juridik på Umeå universitet. Hon beskriver sig själv så här:
Jag är född i Sverige och har svenskt medborgarskap, så min nationalitet är helt klart svensk. Men etniskt är jag ju somalier också, eftersom båda mina föräldrar kommer från Somalia. Jag har fått med mig mycket somalisk kultur även om jag aldrig har bott där. Vi pratar somaliska hemma och äter ofta somalisk mat och firar somaliska högtider. Samtidigt har jag fått med mig den svenska kulturen också, eftersom jag har gått i svensk skola och har svenska vänner. Ibland kallar jag mig för svensk-somalier.
När mina föräldrar bodde i Somalia tillhörde de överklassen. De bodde i ett fint hus i huvudstaden Mogadishu och pappa arbetade som jurist och mamma var lärare. Men i samband med inbördeskriget och flykten till Sverige förlorade de sina tillgångar. Deras utbildningar räknas inte i Sverige och dessutom är de inte så bra på språket, så här har de bara haft enkla jobb.
Man kan säga att de bytte samhällsklass när de kom hit. Jag har sett hur de har fått slita, så därför är det viktigt för mig med en universitetsutbildning. Jag hoppas att det kommer ge mig en ekonomisk trygghet och ett jobb som inte sliter så hårt på kroppen.
Jag är den enda somaliska tjejen på min kurs så självklart har jag mött en hel del fördomar, särskilt kopplat till religion. Bara för att jag är muslim och har sjal så tror folk att mina föräldrar styr mig med järnhand och bara vill gifta bort mig så tidigt som möjligt. Jag tror att min könstillhörighet i kombination med att jag är muslim och somalier gör att jag kommer få kämpa extra hårt för att ta mig dit jag vill. Men det skapar också en revanschlust som får mig att plugga extra mycket till tentorna.
Även om personerna på bilden ska springa samma distans, så är deras förutsättningar knappast lika. Diskriminering kan beskrivas som hinder på vägen som gör det krångligare att ta sig fram i samhället.
Diskrimineringslagen
Diskriminering kan beskrivas som att någon blir sämre behandlad, missgynnas eller kränks. I Sverige finns en lag, Diskrimineringslagen, som skyddar mot diskriminering på en mängd områden i samhället, till exempel i skolan, på jobbet, i krogkön och i kontakten med sjukvård och myndigheter. För att det ska räknas som diskriminering i juridisk bemärkelse, måste fallet också ha koppling till någon av följande sju diskrimineringsgrunder:
● kön
● könsöverskridande identitet eller uttryck
● etnisk tillhör ighet
● religion eller annan trosuppfattning
● funktionsnedsättning
● sexuell läggning
● ålder
Den som anser sig ha blivit diskriminerad på någon av dessa grunder, kan anmäla fallet till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det är en statlig myndighet som verkar för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. Om Mariam skulle anmäla ett ärende som det som beskrivs ovan, skulle DO kunna granska ärendet genom att ta in synpunkter från både henne och arbetsgivaren. Om myndigheten finner att Mariam har utsatts för diskriminering i enlighet med lagen, kan de kräva att företaget betalar skadestånd.
Vad betyder svenska värderingar?
De senaste åren har det pratats mycket om svenska värderingar. Tidöpartierna har till och med föreslagit att det ska ställas krav på att nyanlända har kunskaper om svenska värderingar för att de ska få rätt till olika typer av bidrag. Men vad innebär egentligen svenska värderingar? Ett svar på frågan kan man få genom att studera den kulturkarta som forskningsnätverket World Values Survey tar fram.
World Values Survey består av forskare från 90 länder. Deras mål är att mäta skillnader i grundläggande värderingar som finns mellan olika länder i världen. Undersökningarna görs i form av intervjuer och totalt studeras 97 länder som omfattar nästan 90 % av världens befolkning. Resultaten mynnar ut i den karta som du kan se nedan.
Den ena skalan (x-axeln i diagrammet) mäter synen på livet utifrån motpolerna i överlevnad (survival values) och självförverkligande (self expression values). I länder som ligger långt ner på kartan värderas faktorer som ger en grundläggande ekonomisk trygghet. I länderna längre upp på kartan finns oftast en ekonomisk trygghet och där värderas istället livskvalitet och individuell frihet högt.
På den andra skalan (y-axeln i diagrammet) visas motpolerna traditionella värderingar (traditional values) och sekulära värderingar (secular values). Länder som ligger till vänster på kartan präglas av traditionella värderingar, religiösa föreställningar och respekt för auktoriteter, medan länderna till höger på kartan utmärks av sekulära och rationella värderingar.
Diskutera:
1. Undersök Sveriges position på kartan. Vad är ”svenska värderingar” enligt World Values Survey?
2. Känner du igen dig i den bild som ges i kulturkartan? Överensstämmer dina egna värderingar med dem som präglar Sverige på gruppnivå? Motivera ditt svar.
3. Resonera kring hur man ska förstå Sveriges position på kartan. Finns det historiska och politiska skäl till att våra värderingar ser ut som de gör? Varför ligger alla protestantiska länder högt upp till höger?
4. Sverige brukar skämtsamt kallas för ”landet lagom”, men har i själva verket en extrem position på kartan jämfört med andra länder. Vad kan det få för konsekvenser i samband med resor, migration och andra kulturmöten?
1. Hur hänger fördomar och diskriminering ihop?
2. Vad innebär begreppet normer?
3. Ge exempel på normer som är funktionella och sådana som kan vara problematiska.
4. Beskriv hur genus och makt hänger ihop enligt historikern Yvonne Hirdman.
5. Vad står bokstäverna i begreppet hbtqi för?
6. År 1944 och 1979 är viktiga årtal när det kommer till hbtqi-rättigheter. Vad hände dessa år?
7. Förklara skillnaden mellan begreppen jämlikhet och jämställdhet.
8. Vad innebär
a) horisontell könssegregering?
b) vertikal könsdiskriminering?
9. Vilka är Sveriges nationella minoriteter?
10. Vad krävs för att en grupp ska räknas som en nationell minoritet?
11. Förklara begreppen integration och segregation.
12. Vad är skillnaden mellan assimilering, mångkultur och kulturell smältdegel?
13. Vilka orsaker finns till att det skapas etnisk boendesegregation?
14. Vad innebär det att befinna sig i mellanförskap?
15. Beskriv hur Karl Marx såg på klassamhället.
16. Beskriv skillnaden mellan absolut fattigdom och relativ fattigdom.
17. Vad är en klassmarkör?
18. Inom forskningen talar man om att det finns ett urbant tolkningsföreträde. Vad betyder det?
19. Vad är syftet med regionalpolitik?
20. Hur påverkas norra Sverige av den gröna omställningen?
21. Vad är fly in - fly out och varför är det ett problem för kommunerna i norr?
22. Vad innebär det att göra en intersektionell analys?
23. Vilka är de sju diskrimineringsgrunderna?
24. Vad innebär identitetspolitik?
25. Varför är social tillit en viktig förutsättning för att samhället ska fungera väl?
A1. Utgå från begreppet mellanförskap så som det definieras i texten. Vilka orsaker finns till att människor hamnar i mellanförskap? Vilka konsekvenser får mellanförskapet på individnivå och på samhällsnivå? Är mellanförskap enbart negativt eller kan det finnas positiva aspekter av att befinna sig i mellanförskap? Vilka erfarenheter av detta finns i klassen?
A2. Gör en intersektionell analys av hur något politiskt förslag skulle påverka olika grupper i samhället. Utgå från minst två av kategorierna genus, etnicitet, klass och
stad/land. Några förslag att utgå från kan till exempel vara:
- Ta bort hemspråksundervisning
- Individualiserad föräldraförsäkring
- Avskaffa RUT-avdraget
- Ökad reduktionsplikt på drivmedel
- Höjda egenavgifter inom vården
- Gratis kollektivtrafik
- Obligatorisk förskola från tre år
- Lagstifta om rätten att bära hijab inom alla yrken
DISKUSSION
D1. Diskutera begreppen assimilering, mångkultur och kulturell smältdegel. Vilken av modellerna tror ni är bäst för att skapa ett välfungerande samhälle?
D2. Titta på tabellen som visar låg ekonomisk standard för olika samhällsgrupper. Varför är vissa grupper extra utsatta och
FÖRDJUPNING
F1. Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Gå in på Jämställdhetsmyndighetens webbsida (jamstalldhetsmyndigheten. se) och läs på om Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Välj sedan ut ett av målen och fördjupa dig i vad det innebär och hur utvecklingen ser ut inom detta område.
F2. Nationella minoriteter
Ta reda på mer om någon av Sveriges nationella minoriteter. Utgå förslagsvis från webbsidan minoritet.se
F3. Boendesegregation i din kommun
Gå in på Segregationsbarometerns webbsida segregationsbarometern.boverket.se
NYCKELORD
absolut fattigdom assimilering den gröna omställningen diskriminering etnisk boendesegregation feminism fly in – fly out fördomar genus genussystem ginikoefficient hbtqi heteronormativitet horisontell könsdiskriminering
hur påverkar det ett barn att växa upp under låg ekonomisk standard?
D3. Vilken av de kategorier som nämns i texten (genus, etnicitet, klass samt stad/ land) anser ni har störst betydelse för en människas möjligheter i livet?
och ta reda på mer om hur boendesegregationen ser ut i den kommun som du bor i.
F4. Granska ett diskrimineringsärende
Utgå från Diskrimineringsombudsmannens webbsida (do.se) och klicka dig vidare till Tvister, domar och tillsynsbeslut. Fördjupa dig i något av de fall som DO har hanterat det senaste året. Beskriv ärendet och vilken eller vilka diskrimineringsgrunder det rör. Vilken bedömning gjorde DO och vilka konsekvenser fick bedömningen (dom, förlikning, skadestånd m.m.)?
Place de la Republique i Paris några dagar före den andra och avgörande valdagen till nationalförsamlingen den 7 juli 2024: ”Låt oss rösta den 7 juli” står att läsa på statyn av Marianne, en vanlig symbol för Frankrike.
Demokrati och diktatur
Demokratin som begrepp skapades på 500-talet före Kristus i Aten i antikens Grekland. Ordet demokrati är grekiska och betyder folkstyre. Alla vuxna medborgare i Aten, det vill säga inga kvinnor, utlänningar eller slavar, kallades till folkförsamlingen på torget och röstade genom handuppräckning om en rad frågor som hade lagts fram av rådet som i sin tur utsågs genom lottdragning. Även om demokratin som idé är gammal dröjde det till början av 1900-talet innan den allmänna rösträtten för män och kvinnor började genomföras i Västeuropa och i Nordamerika.
■ DEMOKRATINS REGELBOK
Demokratiforskningsinstitutet V-Dem ger varje år ut en Democracy Report, om hur demokratin ser ut i världens länder. Grundläggande för den elektorala demokratin är de här sex kriterierna:
● Regelbundna politiska val och fri partibildning. Demokratin kräver att politiska val hålls regelbundet, och att det finns minst två alternativ att välja mellan. Det ska vara tillåtet att bilda politiska partier.
● Allmän och lika rösträtt. Alla medborgare över en viss ålder ska ha rätt att rösta. Det får alltså inte förekomma några inskränkningar i rösträtten på grund av kön, inkomst, etnisk tillhörighet, religion osv. Lika rösträtt innebär att alla röstberättigade har en röst var.
● Valhemlighet. Alla ska kunna rösta utan att tvingas avslöja vilket parti eller vilken kandidat de röstar på.
● Fri opinionsbildning. För att alla fritt ska få bilda sig en uppfattning krävs fri åsikts- och opinionsbildning i landet.
● Majoritetsprincipen. Demokratin förutsätter att majoritetens förslag vinner över minoritetens.
● Rättssäkerhet. En demokratisk stat kräver att ingen häktas eller straffas utan stöd i lagen. Laglöshet eller godtyckliga domar hör inte hemma i ett demokratiskt land.
Elektoral demokrati är en metod att fatta beslut, men nöjer man sig med de sex punkterna är det risk att demokratin leder till ”majoritetens tyranni”, som den franske politikern Alexis de Tocqueville [tɔkvi ́l] uttryckte det på 1830-talet. Risken med alla former av demokrati är ju att majoriteten kör över minoriteten. Därför behövs ytterligare ett kriterium för att uppnå en verklig liberal demokrati som är så mycket mer än att fatta beslut:
● Skyddet för mänskliga rättigheter (s. 342) och värnandet om rättsstatens principer (s. 115-120).
Demokratin förutsätter att makten aldrig koncentreras utan att det finns plats för många olika konkurrerande uppfattningar. Detta kallas för pluralism , av latinets plures som betyder många. I demokratiska stater kan man vara oenig om det mesta, utom om värdet av pluralismen. Lite tillspetsat kan man säga att demokratin förutsätter oenighet. Det är synen på oppositionen som skiljer demokratin från diktaturen: för en demokrati är oppositionen en nödvändighet, för diktaturen ett hot.
Indirekt demokrati och direktdemokrati
I princip finns det två metoder hur demokratin ska tillämpas: indirekt demokrati och direktdemokrati. Indirekt demokrati (representativ demokrati) är vanligast. Folket väljer representanter som sedan fattar beslut i folkets ställe. I den svenska regeringsformen klargörs tydligt att det är riksdagen som främst representerar folket: ”Riksdagen är folkets främsta företrädare.” (1 kap. 4 §). Den representativa demokratin finns på många håll i samhället – den är billig och praktisk. Men för att besluten ska accepteras av folket är det viktigt att de valda verkligen är representativa för väljarna.
Direktdemokratin påminner om antikens Grekland, men idag går direktdemokratin normalt till så att de röstberättigade lägger sin röst i en folkomröstning. Folkomröstningar tillämpas mycket olika i världens länder. Några länder som USA, Japan och Indien har aldrig haft nationella folkomröstningar, inte heller Tyskland efter
andra världskriget medan folkomröstningar är obligatoriska i t.ex. Danmark och Australien vid ändring av grundlagen.
Schweiz – direktdemokratins förlovade land
Det land där direktdemokratin tillämpas oftast är Schweiz. Bara mellan 2020 och 2023 kunde schweizarna delta i ett trettiotal nationella folkomröstningar. En av dessa folkomröstningar 2021 gällde om bidrag skulle betalas ut till bönder som ger husdjur antibiotika i profylaktiskt syfte. (Förslaget föll då 61 procent röstade nej). Schweizarna kan också delta i folkomröstningar i kantonen och i kommunen. Folkomröstningarna i Schweiz är alltid beslutande.
Vilken form av demokrati är bäst?
Den direkta demokratin är omständlig och dyr. Dessutom finns risken att folk tröttnar och inte går till valurnorna. I Schweiz röstar i genomsnitt cirka 40 procent. Ett starkt argument för den indirekta demokratin är att valda ledamöter har större möjligheter att få överblick i de politiska frågorna, vilket gör att besluten helt enkelt blir av högre kvalitet.
Glarus är en av de två kantoner i Schweiz som har behållit den ursprungliga direktdemokratin. Första söndagen i maj varje år kallas alla röstberättigade till den inhägnade ”ringen” på torget i staden Glarus för att med handuppräckning rösta om konkreta förslag som lagts fram. Alla har rätt att yttra sig i alla frågor. Mötesdagen är det gratis kollektivtrafik i kantonen, liksom barnpassning. Bilden visar torget den 5 maj 2024.
Att bränna Koranen – en mänsklig rättighet?
Anstiftaren hade ansökt om och beviljats tillstånd att bränna Koranen. Polisens närvaro motiveras av att alla har rätt till yttrandefrihet
Får man i Sverige säga eller skriva att man inte gillar katolicismen, lutherdomen eller andra religioner? Ja, det får man. Man behöver inte heller vara med i någon religiös organisation. Vi har ju religionsfrihet och yttrande- och tryckfrihet. Den som verkligen vill visa sin avsky mot kristendomen och den Svenska kyrkan får hen då framför kyrkan elda upp ett exemplar av Bibeln och psalmboken? Visst – såvida inte räddningstjänsten har utfärdat eldningsförbud. Men många, kanske främst äldre, skulle nog anse att den personen beter sig oförskämt. Men olagligt är det inte.
Är det samma sak att bränna Koranen, islams heliga skrift? När det skett koranbränningar i Sverige har reaktioner inte låtit vänta på sig varken i Sverige eller i flera muslimska länder. I Bryssel sköts två blå-gulklädda fotbollsfans ihjäl av en tunisisk invandrare. Motivet skulle ha varit en hämnd för koranbränningar i Sverige.
Hur bör Sverige agera? I december 2023 beslutade folketinget i Danmark om förbud mot ”olämplig behandling av föremål med religiös betydelse för ett religiöst samfund”, vilket i praktiken innebär att den som i
Danmark bränner Koranen riskerar fängelse i max två år. I Sverige föreslog en utredning 2024 att polisen ska kunna vägra tillstånd för demonstrationer om det finns en påtaglig risk för rikets säkerhet. Men Justitiekanslern säger nej till förslaget som skulle utgöra ”ett långtgående ingrepp i yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna” om det blir verklighet. Även Säpo och JO säger nej.
Göta hovrätt dömde 2024 dömde en man för hets mot folkgrupp: mannen hade spridit en film där han eldade en koran med bacon på en grill framför Linköpings domkyrka. Vid grillen fanns en skylt med ett islamofobiskt budskap. Hovrätten ansåg att mannens sammantagna agerande var riktat mot muslimer, inte mot islam som religion. Då är det hets mot folkgrupp.
Diskutera
1. Är Danmarks metod den rätta, dvs. att förbjuda ”olämplig behandling av föremål av religiös betydelse”? Ge argument för och emot.
2. ”Minst 99 % av svenska folket anser koranbrännare vara idioter. Varför ska sådana ha yttrandefrihet?” Kommentera det påståendet.
■ VAD ÄR DIKTATUR?
Motsatsen till demokrati är diktatur som innebär att makten är koncentrerad till en grupp eller ett parti i samhället. Den gruppen kontrollerar massmedier, domstolar, skolor och universitet, kultur, ja allt som händer i landet. I stället för diktatur används ofta uttrycket auktoritärt styre. Så här skulle en diktaturens regelbok kunna se ut:
● Förbjud alla politiska partier utom det egna partiet, eller åtminstone gör det svårt för oppositionspartierna
● Se till att rösträtten begränsas, åtminstone för dem som inte röstar på det styrande partiet.
● Se till att röstningen går till så att det syns vilka som inte röstar på det styrande partiet.
● Se till att oppositionen inte kan sprida sina åsikter.
● Stäng ned radio- och tv-stationer och internetsajter som inte propagerar för det styrande partiet. Se också till att organisationer och tidningar som motverkar regimen får problem eller skräms så att de upphör med sin verksamhet.
● Se till att räkna röstsedlarna så att det styrande partiet alltid vinner.
● Se till att kontrollera domare, försvarsadvokater och åklagare så att de följer det styrande partiets linje.
I diktaturer har den styrande eliten tystat oppositionen och utövar makt utan att riskera kontroll från parlamentet, från något konkurrerande parti eller från massmedierna. Domstolarna dömer utifrån de styrandes vilja vilket innebär att rättssäkerheten sätts ur spel.
Diktaturer bryter alltså mot en eller flera av demokratins spelregler. fridelvis
Frihet i världens stater 2024
Freedom House har i mer än 15 år rapporterat om att demokrati och friheter har minskat i världen. 2021 gick Indien, ”världens största demokrati” tillbaka till ett ”delvis fritt land”. Indiens hindunationalistiska regering har gjort livet svårare för alla icke-hinduer i landet. Ungern är EU:s enda delvis icke-fria land. Kandidatlandet Turkiet är icke-fritt.
Olika slags diktaturer
Diktaturer har förekommit i alla tider., men auktoritärt styrda länder har sällan haft exakt samma kännetecken. För att en diktatur ska bli långvarig behövs inte bara ett militärt utan också ett folkligt stöd: ett krig eller genom indoktrinering gentemot en fiktiv motståndare, t.ex. judarna i nazismens Tyskland, eller Putins anfallskrig mot Ukraina. Ju mindre folkligt stöd ledarna har, desto mer repressiv måste polisen och militären vara. Här är tre vanliga etiketter på diktaturer:
● Militärdiktatur, t.ex. Myanmar där militären under ledning av generalen Min Aung Hlaing vägrade acceptera valresultatet från 2020 och genomförde en statskupp 2021. Den tidigare ledaren Aung San Suu Kyi – mottagare av Nobels fredspris 1991 – fängslades och dömdes till mer än 30 års fängelse. Också hela regeringen och presidenten fängslades.
● Religiösa diktaturer, t.ex. Iran som kan karaktäriseras som en teokrati (”Gudsvälde”) med vissa demokratiska inslag, t.ex. en folkvald president och ett folkvalt parlament. Men de folkvalda institutionerna står tillbaka för de icke-folkvalda maktinstanserna, främst de 12 religiösa ledarna i det s.k.Väktarrådet. Det utses av den högste religiöse ledaren och ska godkänna alla parlamentsoch presidentkandidater, liksom lagar och politiska beslut.
● Enpartidiktaturer, t.ex. Kina där kommunistpartiet alltsedan Folkrepubliken Kinas tillkomst 1949 har haft makten och inte tillåtit konkurrerande partier. Den formellt högsta politiska makten ligger hos Nationella folkkongressen som består av cirka 3000 delegater som sammanträder några få veckor vart femte år. Men bara de delegater som är godkända av kommunistpartiet kan väljas till folkkongressen.
Politisk ofrihet
Några länder som Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemiraten fungerar som ett slags upplysta monarkier, ungefär som under Ludvig XIV:s Frankrike på 1600-talet. I den mån det förekommer politiska val är rösträtten begränsad och politiska partier eller parlament som vi tänker oss, existerar inte. Någon offentlig debatt förekommer inte.
Ett vanligt inslag i diktaturer är uppgjorda, ”riggade”, val. Ett exempel är Ryssland där Vladimir Putin haft makten sedan 2000, både som premiärminister och som president. 2024 tog Putins fjärde mandatperiod som president slut men han omvaldes trots en tidigare regel att presidenten inte kan sitta längre än fyra perioder.
Brist på fri opinionsbildning
Det regerande partiet kring presidenten styr opinionsbildningen och tillåter inte att oppositionen kommer fram i tv och andra massmedier. En av de få ryska tidningar som kritiserat Putin var tidningen Novja Gazeta vars chefredaktör fick Nobels fredspris 2021. I april 2022 fick tidningen en varning av censurmyndigheten och avbröt sin verksamhet. Flera kritiska journalister har mördats. Den som i Ryssland använder ordet ”krig” i stället för ”specialoperation” om anfallskriget mot Ukraina riskerar upp till 15 års fängelse.
Brist på rättsstat
Inom EU är Ungern det land som mest avviker från rättsstatens principer genom att inskränka demokratiska rättigheter och politisera rättsväsendet. Ungern har blivit allt mer nationalistiskt och invandrarfientligt samtidigt som rättsväsendet, utbildningen, massmedierna och kulturen till stor del styrs av Orbans parti, Fidesz.
Bristande fri- och rättigheter
Amnesty International publicerar årligen en bok där de länder rapporteras som brutit mot de mänskliga fri- och rättigheterna. Även demokratiskt styrda stater som Sverige, Tyskland och USA kan finnas med på Amnestys lista. Sverige fick 2022 kritik för att gruvoch vindkraftexploateringar i norra Sverige har fått fortsätta trots motståndet från samerna.
De värsta brotten mot de mänskliga rättigheterna begås ändå i diktaturer.Varje år anklagar Amnesty Kina för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Många människor tvångsförflyttas för att t.ex. ge plats för ett vägbygge utan att få kompensation eller möjligheten att få saken rättsligt prövad. Rättegångar genomförs utan att de åtalade har
Turkmenistan är en diktatur, ett av världens mest slutna länder. ”Turkmenistan is a repressive authoritarian state where political rights and civil liberties are almost completely denied in practice.” Så skrev Freedom House 2021. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex ligger Turkmenistan på 175 av 180.
någon egentlig chans att försvara sig. Många av dem som avrättas har inte begått våldsbrott, utan de har protesterat mot regeringen, deltagit i demonstrationer och gått i opposition mot de styrande.
Varför demokrati och inte diktatur?
Många argument kan anföras för demokrati och mot diktatur. Här är några argument.
● I en diktatur betyder den enskilda människan ingenting. Allt och alla ska underordnas staten. Kontrollen kan ske på olika sätt. När kommunistsystemet kollapsade i Östtyskland 1989 avslöjades den verksamhet som Stasi, hemliga polisen, ägnat sig åt, bland annat telefonavlyssning, öppnande av brev och ett utbrett spionsystem.
● Diktaturen tar inte till vara människornas kunskaper och idéer. Eftersom en liten grupp människor i en diktatur bestämmer och andra grupper hålls nere innebär det ett enormt slöseri med
FAKTA
Autokraternas axel
”Var och en av oss har en bild av en autokratisk stat i huvudet. I spetsen står en skurk, bredvid honom armén och polisen som hotar medborgarna med våld. Det finns ondskefulla medbrottslingar och om möjligt några modiga dissidenter.”
Så inleder den prisbelönta polsk-amerikanska författaren Anne Applebaum boken Autocracy, Inc. The Dictators Who Want to Run the World (2024). Men, fortsätter hon i det inledande kapitlet, det är inte så det fungerar med autokratier. Autokratier – en synonym till diktaturer – kontrolleras inte av en enda bov utan det är raffinerade nätverk med kleptokratiska (kleptokrati = ett styre där de ledande gör sig rika på de vanliga invånarnas bekostnad) strukturer där polisen, militären och säkerhetsapparaten hela tiden övervakar, sprider falska budskap och samarbetar med diktatorn.
Efter Berlinmurens fall 1989, när kommunismen föll i Europa, hoppades många att ekonomiskt och kulturellt utbyte skulle leda till demokratisk utveckling i hela världen. När så Kina och Ryssland kommit in i Världshandelsorganisationen WTO skulle också en intensifierad handel få människorna i auktoritära länder som Kina och Ryssland att inse fördelarna med demokrati, det som västvärlden kämpat för i drygt 200 år. ”Alla
trodde att i en öppen, sammankopplad värld skulle demokratiska och liberala idéer spridas till de autokratiska staterna.”
”Ingen trodde att autokrati och illiberalism i stället skulle spridas till de demokratiska länderna.” Men så har det blivit. Under kalla kriget hade ideologin varit det kitt som förenade auktoritära stater. Idag, skriver Applebaum, spelar ideologin ingen roll utan strävan efter att bevara makt och rikedom är vad som förenar ledarna i Ryssland, Kina, Nordkorea, Venezuela, Iran, Kuba, Zimbabwe, Nicaragua, Angola, Myanmar, Belarus och ett dussintal länder till.
Exemplet Zimbabwe
Zimbabwe har varken före eller efter självständigheten från Storbritannien 1980 varit en demokrati. Med maoistiska paroller om ett bondeuppror mot den imperialistiska kolonialmakten ledde Robert Mugabe befrielsekampen och behöll sedan makten i Zimbabwe till 2017. Då avsattes han i en militärkupp av den nuvarande presidenten Mnangagwa, som omvaldes vid ett riggat presidentval 2023. Inför valet infördes en lag som förbjöd zimbabwier att tala illa om landet inför utlänningar. Pengar från Kina har strömmat in till en rad
mänskliga resurser. Diktaturen skrämmer också iväg de som kan flytta utomlands, det vill säga ofta de välutbildade människorna.
Afghanistan är ett sådant land efter talibanernas maktövertagande sommaren 2021. Flickor i Afghanistan får inte gå mer än sex år i skolan.
● Korruption är betydligt vanligare i diktaturer än i demokratier. Ändå finns inget klart samband mellan graden av diktatur och graden av korruption: Förenade Arabemiraten t.ex. har mindre korruption än EU-länderna Malta och Spanien. Transparency International är en internationell organisation som bevakar omfattningen av korruption.
● Demokratier för inte kr ig mot varandra utan försöker hitta fredliga lösningar på konflikter. Den fria opinionsbildningen i ett demokratiskt land gör att alla aspekter av konflikten kommer fram och redovisas.
projekt i Zimbabwe, t.ex. den nya parlamentsbyggnaden och ett nationellt medicinlager. Kina har förvärvat mark till en enorm upparbetningsanläggning för litium, platinum och nickel för export till kinesiska batterifabriker. I gengäld har Zimbabwe fått mobiltelefoner och övervakningsutrustning från kinesiska Huawei – samma teknologi som Kina använder för att övervaka dissidenter i det egna landet. Zimbabwe och Ryssland har också funnit varandra: Putins Ryssland har exempelvis investerat i diamantgruvor i Zimbabwe. Vid omröstningen i FN:s generalförsamling dagen efter Rysslands anfall på Ukraina 2022 röstade 141 länder för att Ryssland skulle dra sig tillbaka, sju röstade mot. 32 länder avstod, däribland Zimbabwe. Vid ett av Putin anordnat Afrikatoppmöte i S:t Petersburg 2023 förklarade Mnangagwa sin och Zimbabwes ”solidaritet med Ryssland och dess militära specialinsats i Ukraina”. Innan Mnangagwa åkte hem fick han en helikopter i gåva av Putin. Mnangagwa fotograferades inne i helikoptern med vin och ost på bordet. Till zimbabwierna och till världen skickade Mnangagwas pressfolk helikopterbilden och budskapet: ”Sanktionernas offer måste hålla ihop.”
Demokrater, förena er!
Skiljelinjerna, menar Applebaum, är inte knivskarpa. Några autokratier, exempelvis Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Singapore och Vietnam samarbetar med den demokratiska världen. Det finns emellertid också demokratier som tar mindre allvarligt på mänskliga rättigheter, exempelvis Turkiet, Israel, Ungern, Indien eller Filippinerna.
De demokratiska länderna måste bli medvetna vad som händer. ”Några av de rikaste och mäktigaste amerikanerna och européerna spelar här en tvivelaktig roll. Vi kan inte längre tillåta att de rikaste gör affärer med autokratierna och ställer upp för deras utrikespolitiska mål, medan de samtidigt får uppdrag av demokratiska regeringar och njuter av vad den demokratiska världen tillhandahåller av status, privilegier och rättssäkerhet.”
Avslutningsvis travesterar Applebaum avslutningsorden i Karl Marx´ och Friedrich Engels Det kommunistiska manifestet (1848): ”Demokrater, förena er!”
De sista raderna i hennes bok inger hopp: ”Frihetliga samhällen kan förstöras, utifrån eller inifrån, genom krig och genom demagoger. Eller de kan räddas – men bara, om de av oss som bor i de här samhällena, anstränger oss att rädda dem.”
Konservatismens ideolog är främst britten Edmund Burke (1729–1797). Hans bok Reflektioner om franska revolutionen (1790) är något av konservatismens bibel.
● Demokratier förhindrar svältkatastrofer. Nobelpristagaren Amartya Sen har påvisat sambandet mellan demokrati och frånvaro av hungersnöd. I diktaturens Nordkorea har 10 procent av befolkningen dött av hungersnöd sedan 1995. Indien har inte drabbats av hungersnöd sedan landet fick en demokratisk författning 1947. Folkvalda politiker är helt enkelt mer lyhörda för folkviljan och tillåter inte att folk svälter ihjäl i det egna landet.
Trots att demokratin har sina fel och brister är den i alla fall den minst dåliga styrmetoden för ett land. Ibland framförs tanken att auktoritära stater är mer stabila än demokratier och då pekar man gärna på dagens Kina, eller Jugoslavien under president Tito, eller Irak under Saddam Hussein. Men en sådan stabilitet är konstlad, så fort maktens grepp lossar ökar risken för kaos och våld. Det är sällan maktskiften går lugnt tillväga i diktatoriskt styrda länder, och det är ytterst sällan som maktskiften går våldsamt till i demokratiska länder.
■ POLITISKA IDEOLOGIER
En politisk ideologi är en samling idéer och åsikter om hur samhället ser ut eller borde se ut. Ideologierna uppstår under vissa förutsättningar som en reaktion på vissa händelser. Till exempel uppstod socialismen som en reaktion på det begynnande industrisamhällets hårda villkor för arbetarna. De gamla ideologierna konservatism, liberalism och socialism utvecklades under 1800-talet men används än idag när vi vill karaktärisera personer eller politiska åsikter.
Konservatism
Ordet konservatism betyder att man vill bevara det gamla (latinets conservare betyder bevara). Man ska respektera vad tidigare generationer åstadkommit och förändra långsamt och med förnuft. Konservatismen uppstod som en reaktion på franska revolutionen som på ett par år hade vänt upp ned på det franska samhället.
De konservativa menade att människorna av naturen är olika när det gäller intelligens, framåtanda och mycket annat. Alla människor är lika mycket värda, men de har olika uppgifter i samhället. Samhället ser ut som en trappa, där några är längst upp och andra längre ned. Detta hierarkiska samhälle var naturligt enligt de konservativa på 1800-talet, och var och en måste veta sin plats i hierarkin. På 1800-talet var det godsherrar, adeln och överheten som skulle bestämma över arbetarna och andra på de nedre trappstegen.
Konservativa människor har alltid värnat om fattiga och svaga, på samma sätt som husfadern en gång värnade om hustru, barn och
tjänstefolk. Konservativa politiker i dagens USA, Storbritannien och Latinamerika har inget emot att hjälpa fattiga genom välgörenhet, men de är skeptiska till att staten ska vara ansvarig för att ge alla sjukförsäkring och pension.
I Sverige finns knappast längre någon konservatism enligt 1800-talsmodellen där man förespråkar att överheten ska ha makten. Däremot används ordet konservativ ibland i t.ex. kultur- och skoldebatten. En kulturkonservativ person tar t.ex. avstånd från de nya konstriktningar som breder ut sig och vill att t.ex. scenkonst och målerikonst inte experimenterar sönder det som publiken är van vid. Att vara konservativ i könsrollsdebatten innebär inte att man accepterar att kvinnor diskrimineras, men kan innebära att man menar att skillnader mellan könen också har en biologisk förklaring och inte bara är något som samhället skapar, en social konstruktion.
Liberalism
Liberalismen grundar sig på upplysningens och franska revolutionens frihetsidéer (latinets liber betyder fri ). Frihet är liberalismens främsta honnörsord. Människorna ska befrias från tvångsregler i politik och ekonomi, alltså ett slags frihet från staten.Varje människa ska själv ta ansvar för sitt liv och inte lita på att staten vid kriser griper in och reder upp situationen. Liberaler i många länder motarbetade därför länge sociallagar.
År 1776 gav en professor i Glasgow, Adam Smith, ut en bok i nationalekonomi, Nationernas Välstånd. Den boken kom snart att uppfattas som den ekonomiska liberalismens bibel. Staten ska inte lägga sig i näringslivet utan det borde få sköta sig självt. Statliga regleringar måste bort och alla borde få arbeta med det de vill. Men om alltför många vill bli skomakare eller tunnbindare, vem avgör då vilka som får arbete? För Smith var svaret enkelt: det avgör marknaden eller den fria konkurrensen. En skomakare som gör dåliga skor eller en tunnbindare som producerar tunnor som läcker får inga kunder. De blir tvungna att söka sig ett annat jobb. Det här är helt naturligt och det tjänar alla på, menade Adam Smith. Han förespråkade alltså näringsfrihet som innebär att alla i fri konkurrens borde få arbeta med det som de är bäst på.
I ett liberalt samhälle ska politikerna lägga sig i så litet som möjligt.
I stället är det den enskilda människan som ska ha frihet och ansvar att bestämma över sitt liv och ta konsekvenserna av sina handlingar. Men till skillnad från äldre tiders liberaler menar dagens liberaler att det ändå behövs ett socialt skyddsnät som fångar upp den som
Liberalismens främste ideolog är skotten Adam Smith (1723–1790), vars bok Wealth of Nations läses än idag av dem som förespråkar frihandel och näringsfrihet. Så Adam Smith är mer aktuell idag än någonsin.
annars skulle ha störtat ned i misärens avgrund – socialliberalism kallas den här inriktningen av liberalism.
Liberalismen blev 1800-talets ledande ideologi i Europa och Amerika. Nu en bit in på 2000-talet är liberalismen en ledande ideologi i stora delar av världen. Ordet liberal är därför för många ett honnörsord som många politiker gärna använder om sig själva. Det som debatten gäller är hur omfattande det sociala skyddsnätet ska vara – de som är sjuka eller arbetslösa, hur mycket hjälp från samhället kan de förväntas få från det allmänna? Hur mycket kan samhället kräva av den sjuka eller arbetslösa att de själva tar ansvar för?
Socialism
Fattigdom har alltid funnits men i äldre tider var fattigdomen mer osynlig och anonym. Med industrialiseringen på 1800-talet blev de fattigas nöd och elände mer synligt, liksom skillnaderna mellan den välmående medel- och överklassen och de fattiga arbetarna. Allt fler arbetare krävde att fabriker borde ägas gemensamt eller av staten, och inte av privata ägare som skapade stora förmögenheter för sig själva. De här idéerna kallades socialism (latinets socius betyder kompis). Gemensamt för socialister av olika grupperingar var att arbetarna skulle få tillgång till den ekonomiska och politiska makten. Den främste 1800-talssocialisten var tysken Karl Marx och därför kallas socialism ibland för marxism
Karl Marx (sittande) och Friedrich Engels var socialismens främste ideologer. Bilden togs några månader efter Berlinmurens fall i november 1989. ”Vi är oskyldiga” hade någon skrivit dit. Men alla var inte överens om Marx och Engels oskuld till DDR:s och kommunismens sammanbrott. Statyn står fortfarande kvar i centrala Berlin.
I början av 1900-talet splittrades socialisterna i två grenar: socialdemokraterna ville med enbart fredliga medel, med hjälp av rösträtt också för arbetarna, uppnå det socialistiska samhället, medan kommunisterna inte drog sig för väpnad revolution om överklassen inte frivilligt lämnade ifrån sig makten (latinets communis betyder gemensam).
Sedan det kommunistiska systemet föll i Sovjetunionen och övriga Östeuropa 1989 är den kommunistiska formen av socialismen fredlig men också betydligt svagare. I främst Västeuropa hade socialdemokratiska partier stort inflytande på samhällsutvecklingen under 1900-talet. Socialdemokraterna menar att det offentliga (staten och kommunerna) måste äga eller åtminstone kontrollera viktiga samhällsfunktioner som vård, omsorg och skola. Men alla socialdemokrater är inte lika säkra på detta längre och socialdemokratin har under senare decennier accepterat mer liberala tankegångar, inte bara i Sverige utan också i andra länder.
Fascism och nazism
Både fascismen och nationalsocialismen/nazismen hade sin storhetstid på 1930-talet, fascismen i Mussolinis Italien och nazismen i Hitlers Tyskland. Både fascismen och nazismen tog avstånd från demokratin och från tanken på alla människors lika värde. Fascism hyllar makt och våld. Krig var för fascisterna naturligt och önskvärt nationer emellan. Krigets ”stålbad” rensade bort svaga individer och svaga stater.Våldsfixeringen gör att ideologier som bygger på våld ofta kallas för fascism.
Nazismen hyllade den egna nationen: honnörsorden fäderneslandet, hembygden, blodet och jorden upprepades ständigt. Nazismen byggde på rasbiologiska tankar. Människorna tillhörde olika ”raser” som i kulturellt och intellektuellt avseende stod olika nivåer. Afrikaner, romer och judar stod längst ned på skalan, medan de så kallade arierna stod högst upp.
Sverige blev på 1920-talet ett föregångsland för ”rasforskning”, främst genom Rasbiologiska institutet i Uppsala. Här ett exempel, ur Bondeförbundets program från 1933: ”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkande av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar.”
En forskare från Rasbiologiska institutet i Uppsala fotograferar 1922 två sameflickor.
Feminism
Feminismen (latinets femina betyder kvinna) är en rörelse som strävar efter jämställdhet, dvs. ett samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Ideologin har sitt ursprung i franska revolutionens tankar om alla människors lika värde. Men författarinnan Olympe de Gouges [gu:ʒ] menade att Frankrike glömde halva befolkningen när deklarationen om människans rättigheter antogs och skrev därför Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter (1791). ”En kvinna har rätt att bestiga schavotten. Hon måste få samma rätt att bestiga talarstolen” är ett av hennes kända uttalanden. 1793 avrättades hon med giljotin. Simone de Beauvoir [dəbovwa:'r], (1908–1986) skrev 1949 Det andra könet som betraktas som en klassiker inom den moderna feminismen, sammanfattad med citatet ”Man föds inte till kvinna, man blir det”. Samhället präglas av en strukturell maktordning som leder till att kvinnor systematiskt missgynnas. Vad denna maktordning beror på, och vad som bör göras för att bryta den råder det däremot delade meningar om och det finns en mängd olika feministiska riktningar.
Ekologism
Ekologismen är miljörörelsens ideologi som strävar efter att förändra konsumtionssamhället för att återställa balansen i naturens kretslopp. Den amerikanska marinbiologen och författaren Rachel Carson (1907–1964) beskrev med boken Tyst vår (1962) farorna med alla gifter i naturen och blev hos många en väckarklocka som satte igång den miljödebatt som fortfarande pågår. Samhället ska vara som en del i det ekologiska systemet och ska inte belasta det, t.ex. genom att en generation människor förstör för nästa generation. Miljörörelsen ifrågasätter om ekonomisk tillväxt i alla lägen är något eftersträvansvärt.
Nationalism
Ofta beskrivs nationalism som ett tankesystem där människor som har samma språk, religion och kultur vill bilda en nation. Så beskrivs 1800-talsnationalismen som bidrog till att ena Italien och Tyskland, men också bidrog till att splittra Osmanska riket och habsburgarnas rike. I 1900-talets kamp mot förtryck och för självständighet mot kolonialmakterna spelade nationalismen en stor roll.
Vid sekelskiftet 1900 innebar nationalism ofta att man lyfte fram det egna landet och det egna folket på andras bekostnad. Efter sekelskiftet 2000 trodde man nog att sådana nationalistiska övertoner var
borta i stora delar av världen, men idag kan sådana argument höras allt oftare, t.ex. av högernationalister i Frankrike och Tyskland eller av de nationalistiska regeringarna i Ryssland och Ungern. Den här typen av militant nationalism är väldigt annorlunda från den demokratiska nationalism som för Sverige kanske förknippas med Kalle Anka på julafton, köttbullar och Lilla Idas sommarvisa. Den typen av nationalism är en följd av och orsak till den samhörighetskänsla som är nödvändig för att ett samhälle ska hålla ihop.
Populism
Populism (av latinets pópulus = folk) är en tankerörelse som menar sig företräda de vanliga människorna, i motsats till andra ideologier som anses företräda eliten. Under senare decennier har främlingsfientliga och populistiska partier på många håll i Europa vuxit och konkurrerat ut de gamla, beprövade partierna. Stora samhällsproblem skylls ofta på EU, på invandringen eller globaliseringen. Ett medel för att ”vanligt folk” ska återfå makten är folkomröstningar så att folkviljan direkt ska kunna slå igenom. Populistiska partier kommer ofta med enkla lösningar till svåra samhällsproblem.
Valmöte med AfD, Alternative für Deutschland. AfD är ett tyskt högernationalistiskt parti som har haft stora framgångar med 29-33 procent av rösterna vid lantdagsval i östra Tyskland, i det f.d. DDR. Partiet är EUskeptiskt och vill ha tillbaka D-Marken.
I valkretsen Sala – Arboga enade sig tullvännerna om grosshandlaren, tillika stadsfullmäktiges ordförande i Arboga Ludvig Lundborg. Frihandlarna däremot i Sala och Arboga enade sig om Jacob Persson, rektor vid Läroverket i Arboga.
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö menar att populismen ”sammantaget utgör den största förändringen av det politiska landskapet i Europa sedan åtminstone kommunismens fall. … Det är svårt att överskatta betydelsen av denna utmaning för de politiska eliterna. … Populismen är inte i sig ett hot mot demokratin; tvärtom kan ett visst mått av populism ha en positiv effekt eller rentav betraktas som en viktig del av demokratin. Det är de auktoritära inslagen som är farliga och som hotar flera av de värden och principer som har utgjort kärnan i europeisk demokrati under mer än ett halvsekel.”
I Frankr ike har det högernationella partiet Nationell samling med Marine Le Pen som partiledare haft stora framgångar och de tidigare etablerade partierna har fått maka på sig. En liknande utveckling har skett i Spanien och Italien. I Tyskland har det högernationella och främlingsfientliga partiet AfD, Alternative für Deutschland, vuxit rejält, främst i de förbundsländer i öst som en gång utgjorde DDR.
■ POLITISKA PARTIER OCH
DERAS HISTORIA I SVERIGE
Mellan åren 1867 och 1909 valdes andra kammarens ledamöter genom majoritetsval. De allra flesta valkretsar var enmansvalkretsar, de skickade en ledamot till riksdagen. Politiska partier behövdes inte, det räckte med att tillräckligt många röstberättigade stöttade en välkänd och rejäl karl med de rätta åsikterna.
Tullfrågan var den stora stridsfrågan i Sverige på 1880-talet och i varenda valkrets stod frihandlare mot protektionister mot varandra.
Några större städer tillämpade majoritetsval i flermansvalkretsar – så var det i Stockholm med 22 mandat som alla tillföll den sida som vann. Före tullstriden hade riksdagsledamöterna röstat efter eget samvete men under tullstriden avkrävdes de besked var de stod. Tullstriden innebar ”folkviljans genombrott” och i framtiden skulle ledamöterna bli tvungna att ”underkasta sig sina väljares och sitt partis värderingar” skriver statsvetarprofessorn Leif Lewin.
På 1870- och 1880-talet fick nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen enormt många anhängare ur den lägre medelklassen och arbetarklassen. I många valkretsar mot slutet av 1800-talet mobiliserade dessa och fick ofta in sina kandidater i riksdagen. I början av 1900-talet var var fjärde ledamot i andra kammaren medlem i frikyrkorörelsen och en klar majoritet var nykterister.
Den tredje folkrörelsen, arbetarrörelsen, bildade 1889 ett riksparti, Socialdemokratiska arbetarepartiet men det dröjde innan tillräckligt många arbetare kommit över ”rösträttsstrecket” på minst 500 kronors årsinkomst för att kunna rösta till andra kammaren.
På 1890-talet bildades i riksdagens båda kamrar löst sammansatta politiska riksdagspartier, t.ex. Liberala samlingspartiet som också blev ett rikstäckande parti, Frisinnade landsföreningen. Även de konservativa bildade ett rikstäckande parti, Allmänna valmansförbundet, föregångare till Moderaterna idag. Det fanns alltså vid sekelskiftet 1900 en början till det partiväsende som vi har idag. Men intresset för politiska partier var inte stort eftersom majoritetsval fortfarande tillämpades.Väljarna röstade på den person de hade störst förtroende för.
Proportionella val leder till riksomfattande politiska partier
För varje år som gick insåg allt fler politiker det absurda i att en mycket stor del av arbetarna inte hade rösträtt. Rösträttsfrågan blev en stridsfråga – men fortfarande var det nästan bara männens rösträtt det gällde. När den allmänna värnplikten infördes i Sverige 1901 fick rösträttsvännerna ytterligare ett argument: ”en man – en röst – ett gevär”. Många ville att alla de som tvingades riskera livet för fäderneslandet också skulle ha rätt att delta i de allmänna valen.
Någ ra år in på 1900-talet insåg även en del högerriksdagsmän att det inte längre gick att stå emot kraven på allmän rösträtt. Men om arbetarna fick rösta med det majoritetsvalsystem som gällde skulle de ta hem i stort varje valkrets. De konservativa skulle inte ha en chans. 1907 lade då den konservativa regeringen Arvid Lindman fram en proposition om införande av proportionella val med lika rösträtt för
Socialdemokratisk valaffisch från 1908. A.C. Lindblad var chefredaktör på tidskriften Ny Tid och en av pionjärerna inom arbetarrörelsen. Han blev Göteborgs förste socialdemokratiska riksdagsledamot.
alla skattebetalande män över 24 år. Uteslutna, förutom alla kvinnor, var 25 procent av männen, ofta drängar och andra som saknade egen skattsedel. 1909 beslutade riksdagen också om ändringar den kommunala rösträtten så att ingen fick ha mer än 40 röster i valet till stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige. För första gången kunde också kvinnor bli valbara i de kommunala församlingarna.
Vid andrakammarvalet 1911 tilllämpades den proportionella valmetoden första gången. Valsedlarna var då tvungna att ha namn på ett politiskt parti för att vara giltiga.
I november 1918, när första världskriget höll på att sluta och det var oroligt på många håll i Sverige beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män vid både kommunalval och riksdagsval. För de konservativa var politiska partival något som de egentligen inte ville ha, de ”blev ett smolk i den konservativa glädjebägaren. Det proportionella valsättet förutsatte ju att partierna hade den centrala rollen i valen. Partiernas existens angavs nu i vallagen” (professor Tommy Möller).
År 1911 fanns det ännu bara tre partier:
● Högern bestod till stor del av godsägare, professorer och annan överklass och strävade länge emot de nya idéerna om demokrati som liberaler och socialdemokrater kämpade för.
● Liberalerna hade stöd av medelklassen och ville försiktigt utvidga rösträtten och göra Sverige mer modernt.
● Socialdemokraterna stöttades av industriarbetarna med allmän och lika rösträtt, åtminstone för männen, som främsta programpunkt. År 1913 bildades Bondeförbundet som främst fick sympatisörer bland bönderna.
1917 skedde en splittring inom Socialdemokraterna när Vänstersocialisterna, som senare kom att kalla sig kommunister, bröt sig loss. Kommunisterna hade ingen förståelse för Socialdemokraternas kompromissvilja och strävan efter allmän rösträtt – det var revolution
de ville ha för att införa proletariatets diktatur, i enlighet med Karl Marx och Friedrich Engels lära.
Med undantag av några kortlivade partisplittringar hade nu Sverige det fempartisystem som höll i sig även flera decennier efter andra världskrigets slut.
Socialdemokraternas stödpartier och växlande
borgerliga ledarpartier
Bondeförbundet ingick 1933 ”kohandeln” med Socialdemokraterna Det var en överenskommelse där Socialdemokraterna fick igenom stöd för att bekämpa den höga arbetslösheten och Bondeförbundet fick stöd för mer jordbruksreglering och högre pris på smör. 1936 bildade dessa två partier en koalitionsregering som satt fram till december 1939 när Per Albin Hansson bildade en samlingsregering med alla partier utom Kommunisterna. 1951 bildade Socialdemokraterna och Bondeförbundet, som snart bytte namn till Centerpartiet , återigen en koalitionsregering. På 1990-talet var Centerpartiet ett av de socialdemokratiska regeringarnas stödpartier, vid sidan av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och alla tre partierna hade egna tjänstemän i regeringskansliet för att underlätta samarbetet.
Med Alliansregeringen Fredrik Reinfeldt (M) (2006–2014) blev Centerpartiet en viktig kugge i det borgerliga fyrpartisamarbetet med Moderaterna som största parti. Men så hade det inte alltid varit. De första 25 åren efter andra världskriget var Folkpartiet –dagens Liberalerna – största borgerliga parti med Bertil Ohlin som partiledare, men statsminister lyckades han aldrig bli. Med sin nye partiledare Torbjörn Fälldin blev Centerpartiet det största borgerliga partiet vid riksdagsvalet 1973.Vid nästa riksdagsval, 1976, blev Fälldin statsminister i en borgerlig trepartiregering.
Alliansen var under två valperioder, 2006–2014, en borgerlig fyrpartiregering under ledning av Fredrik Reinfeldt (M) med partiledarna Göran Hägglund (KD), Maud Olofsson (C), och Lars Leijonborg (FP)som statsråd. Alliansregeringen ersattes 2018 av S+MPregeringen Löfven.
Politikerveckan i Almedalen på Gotland 2010. Gudrun Schyman, då partiledare för Feministiskt initiativ, tidigare partiledare för Vänsterpartiet, eldar upp 100 000 kronor i hundralappar för att påminna om de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.
Från fem till åtta partier
Miljöfrågan i allmänhet och kärnkraftsfrågan i synnerhet åren kring 1980 utmynnade i bildandet av Miljöpartiet De Gröna . 1963 bildades så Kristen demokratisk samling, dagens Kristdemokraterna . Bakgrunden var – enligt mångas uppfattning – samhällets allmänna sekularisering och sexualisering. KD blev tidigt anhängare av borgerlig samverkan.
Sverigedemokraterna bildades 1988 och betraktades länge som ett pariaparti med sina öppet rasistiska värderingar med ursprung i nazismen och i främlingsfientliga organisationer som Bevara Sverige Svenskt (BSS).
Det finns ytterligare många partier som förgäves har försökt komma in i riksdagen. Störst är Feministiskt initiativ som 2014 fick 3,1 procent av rösterna men som 2018 störtdök till 0,4 procent, ”vilket indikerar att övriga partier fångat upp opinionen väl i de frågor som låg till grund för tillkomsten av Feministiskt initiativ” (Tommy Möller).
Ideologiska skiljelinjer i svensk politik
Det är vanligt att placera partierna efter en höger-vänster-skala , med de borgerliga partierna till höger och de socialistiska till vänster. Hur de olika partierna placeras beror främst på deras uppfattning om hur stor den offentliga sektorn bör vara: ju mer stat och kommun ska bestämma och ta hand om med skattpengar, desto längre till vänster, och ju mer enskilda människor ska sköta, desto längre till höger. Men den inbördes placeringen av t.ex. Liberalerna och Centern är inte alltid given. De ideologiska skiljelinjerna kan gälla sakfrågor, exempelvis
● Hur mycket ska det offentliga arbeta för social och ekonomisk utjämning mellan människor?
● Hur mycket av privat verksamhet ska tillåtas inom sjukvården och skolan?
Olika sätt att inbördes placera partierna
Grön/Alternativ/Libertär
● Ska ekonomisk tillväxt prioriteras i alla lägen, eller ska den få stå tillbaka av hänsyn till exempelvis miljön eller nationella minoriteter?
Traditionalistisk/Auktoritär/ Nationalistisk
Olika sätt att inbördes placera partierna
Grön/Alternativ/Libertär
Vänster
Men höger-vänster-skalan är inte självklar. På 1970-talet var det populärt att rangordna partierna efter ekologi-tillväxt , där M, V och C stod för ekologi, S, M och L för tillväxt. Numera diskuterar statsvetare ytterligare en rangordning, GAL-TAN-skalan där akronymerna GAL står för Grön, Alternativ, Libertarian (frihetlig) och TAN för Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk. GAL-TAN fokuserar inte bara på pengar och fördelningspolitik utan på sociala och kulturella värden. Detta skulle exempelvis kunna röra globalisering och migration, EU-medlemskapet, HBTQI-frågor, bensinskatt och andra transportfrågor.
Traditionalistisk/Auktoritär/ Nationalistisk
Industriell
Agrar
Enligt statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson har Soch M-väljarna stor spännvidd på GAL-TAN-skalan (den övre skalan). SD-väljarna däremot ligger fast på GAL-TAN men har stor spännvidd på höger-vänsterskalan.
Vänster
Höger Vänster
Höger Vänster
Höger
Skulpturen Lag och rätt 1914 finns på fasaden till Stockholms tingsrätt, Sveriges största domstol. Den är en kopia av en staty från 1600-talet och representerar rättvisan och en varning för att begå brott.
Rättsstat och rättsprinciper
Sverige är en rättsstat . En grundprincip är ”inget straff utan lag”. Det innebär att politikerna stiftar lagar och att domstolarna tillämpar och tolkar lagarna. Medborgarnas tilltro till hela rättsväsendet beror till stor del på hur väl polis och andra myndigheter lyckas bekämpa brottsligheten, såväl den nationella som den internationella.
I det här kapitlet ska vi bland annat belysa rättsväsendet, rättssystemet i Sverige och andra länder, rättsliga principer, begreppet rättsstat och dess betydelse för demokratin samt hot mot det svenska rättssystemet.Vi börjar med rättsväsendet.
■ RÄTTSVÄSENDET
De myndigheter som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet i samhället brukar benämnas rättsväsendet . Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Sveriges Domstolar, som består av cirka 80 domstolar plus olika myndigheter och nämnder, är en viktig del av rättsväsendet.Till rättsväsendet hör också brottsförebyggande och utredande myndigheter som polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet (Brå) och Brottsoffermyndigheten.
Domstolar
Det finns tre olika typer av domstolar i Sverige: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Allmänna domstolar avgör såväl mål inom civilrätt som inom offentlig rätt . Civilrätt är mål mellan enskilda, och offentlig rätt är mål mellan den offentliga makten och enskilda. I det sistnämnda ingår brottmål. Brottmål handlar om brott som begåtts, till exempel inbrott
Från brott till straff
Allmänna domstolarFörvaltningsdomstolar
Högsta domstolen
Hovrätter
Tingsrätter
Högsta förvaltningsdomstolen
Kammarrätter
Förvaltningsrätter
eller misshandel. Tvistemål ingår i civilrätten och gäller tvister mellan privatpersoner, till exempel i vårdnadstvister vid skilsmässor.
De allmänna domstolar na har tre instanser. I brottmål och tvistemål tas konflikter först upp i tingsrätten . Domarna kan därefter överklagas, först till hovrätten och sedan till Högsta domstolen (HD). HD tar bara upp prejudicerande fall , det vill säga mål som vägleder tingsrätter och hovrätter när de ska döma liknande fall.
Förvaltningsdomstolar avgör tvister mellan privatpersoner och myndigheter och i en del fall mellan företag och myndigheter. Som privatperson kan man vända sig till en förvaltningsdomstol för att överklaga ett beslut från en myndighet. Det kan handla om att man blivit nekad ekonomiskt bistånd eller fått betala för mycket skatt. Även förvaltningsdomstolarna har tre instanser. Den första utgörs av förvaltningsrätterna , som är tolv till antalet. De fyra kammarrätterna är mellaninstans och Högsta förvaltningsdomstolen högsta instans. I en rättsstat som Sverige är det väldigt viktigt att det finns
Ett brott blir känt av polisen
En förundersökning görs
Böter (ordningsbot) skrivs ut direkt
En person blir misstänkt
Den misstänkte är under 15 år
Socialnämnden tar över
Åklagaren prövar om den misstänkte ska åtalas
DEBATT
Det allmänna rättsmedvetandet
Uppfattningen hos allmänheten om vad som är brottsligt – det allmänna rättsmedvetandet –varierar över tid och påverkar i stor utsträckning politikernas lagstiftning. I den politiska debatten hänvisas till åsikterna hos den vanliga medborgaren. Det allmänna rättsmedvetandet är inget entydigt begrepp och vissa debattörer menar att man inte nödvändigtvis behöver ta hänsyn till allmänhetens uppfattning, utan att det i stället bör vara juristernas inställning som räknas.
Skälen till den senare inställningen varierar. Ett skäl som brukar anges är att lagstiftningen inte ska vara beroende av tillfälliga opinionsyttringar. Ett annat skäl är att allmänheten vanligtvis inte har den kunskap i sakfrågan som krävs för att ta ställning. Ytterligare ett skäl som brukar anges är att det är svårt att få en entydig bild av allmänhetens uppfattning i frågor om brott och straff. Undersökningar som genomförts av
möjlighet att överklaga en dom.
Brottsförebyggande rådet (Brå) visar på mycket stor variation i svaren från allmänheten. Det är exempelvis inte ovanligt att människor både vill ha längre fängelsestraff och tycker att det är bättre att utdöma vård i stället för fängelse.
De som argumenterar för att man ska ta stor hänsyn till det allmänna rättsmedvetandet hävdar att om inte lagarna och folks rättsmedvetande stämmer överens, är risken stor att folk antingen inte bryr sig om lagarna eller tar lagen i egna händer.
Diskutera:
Allmänheten har historiskt sett ansett att följande brott varit mindre allvarliga än vad lagen säger: bidragsfusk, civil olydnad (öppet motstånd utan våld mot en lag för att få till stånd samhällsförändring), dödshjälp och langning av vin till egna barn. Varför är det så tror du?
Det finns två typer av specialdomstolar. Den ena typen utgörs av domstolar som är knutna till tingsrätterna, exempelvis fastighetsdomstolar och domstolar som handlägger tryckfrihetsmål. Den andra typen har en mer självständig ställning i förhållande till de allmänna domstolarna. Ett exempel är Arbetsdomstolen som dömer i tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Det blir inget åtal (åtalsunderlåtelse)
Åtal väcks
Böter (strafföreläggande skrivs ut)
DOMSTOL
Domstolen tar ställning till skuldfrågan och bestämmer påföljd
Böter
Villkorlig dom
Villkorlig dom m. samhällstjänst
Skyddstillsyn Fängelse
Annat, t.ex. sluten ungdomsvård
Påföljdseftergift
Några blir frikända
KRIMINALVÅRD
Samhällstjänst utan övervakning
Den dömde ställs under övervakning
Samhällstjänst med övervakning
Kontraktsvård
Intensivövervakning med elektronisk kontroll
Den dömde sätts i fängelse
Frivård
Fängelse
Högsta domstolen i Stockholm är tredje och sista instans av de allmänna domstolarna. För att ett mål ska tas upp där krävs i nästan alla fall ett prövningstillstånd. Ett sådant beviljas bara om målet är av betydelse för bedömning av andra mål av liknande karaktär, så kallat prejudikat. I brottmål är riksåklagaren den enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen.
■ DEMOKRATI OCH RÄTTSSKIPNING
För att ett land ska vara en demokrati krävs inte bara fria val, rösträtt och fri opinionsbildning (se kapitlet Demokrati och diktatur). Det krävs också ett oberoende rättsväsende. I Regeringsformen (RF 11:3) står att ”Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet”. Vi ska nu titta närmare på hur en rättsstat ska fungera i en demokrati.
Rättsprinciper
Demokratin står och faller inte bara med regering och riksdag utan också med ett oberoende och normstyrt rättsväsen, det man kallar rättsstat. Rättsstaten, på engelska rule of law, beskrivs ofta som en central del i västerländsk liberal demokrati . En liberal demokrati brukar beskrivas som att dels vara byggd dels på folkviljan (fria val), dels på existensen av en rättsstat. En rättsstat kännetecknas av att all offentlig maktutövning, särskilt när den riktas mot enskilda, är underkastad rättsliga principer. Några viktiga sådana är följande:
● Lagbunden myndighetsutövning. Ett beslut om påföljd ska vara grundat i lagen, det vill säga inget straff utan lag.
● En enskild individ ska kunna få sin sak prövad i domstol, det vill säga alla har rätt att inom rimlig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en opartisk domstol.
● Allas likhet inför lagen , det vill säga domstolar och andra offentliga myndigheter ska behandla människor som jämlika i juridisk mening och iaktta saklighet och opartiskhet.
● Förbud mot retroaktiv lagstiftning, det vill säga ett straff får inte utdömas för en gärning som inte var kriminell när den begicks.
● Reger ingen kan inte avsätta domare oavsett vad den anser om deras beslut, det vill säga ingen kan bestämma eller påverka hur en domare ska döma i ett enskilt fall.
● Hellre fria än fälla (In dubio pro reo), det vill säga att den utpekade inte ska fällas av rätten om det finns tvivel om dennes skuld.
Inom rättsväsendet i Sverige finns förutom ovannämnda punkter ytterligare många grundläggande principer. Nedan följer några exempel på sådana principer.
● Proportionalitetsprincipen . En åtgärd får inte vara mer ingripande än nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Straffets stränghet ska motsvara brottets svårighetsgrad.
● Skuldprincipen . Innebär att en person som har begått en gärning med uppsåt eller oaktsamhet och därmed uppvisat skuld, bör kunna åtalas och straffas för sina handlingar.
● Likabehandlingsprincipen . Lika fall ska behandlas lika.
● Legalitetsprincipen . ”Den offentliga makten utövas under lagarna” RF 1:2, alla beslut eller åtgärder måste ha lagstöd (Se punktlistan ovan). Det gäller både positiva beslut för den enskilde (som att få ekonomiskt bistånd) som negativa (som när någon åker fast för snatteri). Detta är en garanti för den enskildes rättssäkerhet.
Utgångspunkten är att alla rättegångar i Sverige är offentliga, vilket betyder att allmänheten normalt kan delta som åhörare. I vissa mål som innehåller känsliga uppgifter, kan delar av rättegången hållas bakom stängda dörrar. Bilden är från Göteborgs tingsrätt och visar vilka mål som ska upp i rätten den aktuella dagen.
En amerikansk jury. Åklagaren och försvararen i ett jurysystem adresserar hela tiden juryn. Som vanlig medborgare kan man bli kallad till jury duty. Det är plikt för alla vuxna amerikanska medborgare att vid kallelse sitta i en jury och döma eller fria.
Frågan om rättsstaten är högst aktuell då regeringspartier i många länder, även i Europa, vill ändra på rättsstatens principer. Det kan exempelvis innebära att politikerna vill utse domare som har samma politiska åsikter som den sittande regeringen i känsliga frågor. Politiker vill helt enkelt få igenom sina politiska förslag och inte ha domstolar som bromsar förslagen. Det är därför viktigt att säkerställa att det finns ett starkt skydd för oberoende domstolar som en oumbärlig del i den svenska demokratin.
Rättssystemet i Sverige och andra länder
Rättssystem i olika länder skiljer sig åt på många sätt, men kan ändå trots sina skilda system vara rättsstater. Exempelvis är länder med nämndemän och länder med jurysystem båda rättsstater. Här ska vi titta närmare på några aspekter.
Lekmannadömande
Lekmannadömandet har en lång historia. Det har sitt ursprung i antikens Grekland och finns än i dag med Sveriges nämndemannasystem å ena sidan och med jurysystemen i bland annat USA och Storbritannien å den andra sidan. Tanken är att man ska dömas av sina likar.
En nämndeman är en lekman (= ej jur istutbildad, amatör) som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. Nämndemännen har samma mandat som en ordinarie domare. Nämndemän väljs för fyra år ur en krets som nominerats av sittande politiska partier, men det betyder inte att man måste vara medlem i ett parti för att bli nämndeman. En allsidig sammansättning eftersträvas när det gäller ålder, kön och yrke.
Det svenska nämndemannasystemet sägs ofta vara en garanti för att domstolens verksamhet följer det allmänna rättsmedvetandet. Detta betyder att nämndemännen i vissa fall kan tillföra en annorlunda syn på ett mål än juristens vilket medför att dömandet överensstämmer bättre med allmänna värderingar.
I det amer ikanska rättsväsendet använder man sig istället av en jury vid dömandet. Juryn dömer om den åtalade är skyldig eller inte. Fällande domar, men inte alltid friande domar, måste i allvarliga brottmål vara enhälliga. Domaren avgör sedan påföljden. Juryn sägs ofta tillföra en moralisk dimension till rättsväsendet och ska göra en rättvisebedömning till skillnad från en svensk domstol som endast ska bedöma vad som är rätt enligt lag. Domstolens funktion i USA är att spegla det samhälle (fellow citizens = vanliga medborgare) som finns för stunden.
Straffteori
Straffteori är ett begrepp inom juridiken som handlar om straffens syften och verkan. I alla länder följs ett brott av någon typ av påföljd (straff). Men syftet med påföljden skiljer sig åt.
Den moder na synen på straffrätt är att påföljden ska påverka vårt beteende. Prevention är ett vanligt förekommande argument när man diskuterar vilka möjligheter samhället har att förhindra brott. Preventiva effekter brukar vanligen indelas i allmänprevention och individualprevention
I det för sta fallet, allmänprevention, handlar det om att påföljden ska vara så avskräckande att folk i allmänhet låter bli att begå brott. Om samhället kriminaliserar ett visst beteende är tanken att attityden mot detta beteende blir alltmer negativ och beteendet därmed också alltmer sällsynt. I Sverige talar vi mycket om påföljdens allmänpreventiva syfte.
I det andra f allet, individualprevention, är syftet att förändra beteendet hos den enskilde lagöverträdaren. Det kan ske på tre sätt: individuell avskräckning, förhindrande av brottsliga handlingar genom att hålla brottslingen bakom lås och bom (inkapacitering ), eller satsning på vård eller behandling (rehabilitering ).
Förr i tiden, men även idag i länder som USA, talade man mer om hämnd eller vedergällning. I Gamla testamentet stod det ”öga för öga, tand för tand”. Tanken var att skipa rättvisa genom att tillfoga brottslingen ett lika stort lidande som denne orsakade brottsoffret. Därmed kan han eller hon sona sitt brott. Det innebär enligt en vanlig tolkning att straffet inte har något direkt syfte mer än att skipa rättvisa.
Livstids fängelse
I länder där äldre tiders dödsstraff avskaffats brukar livstids fängelse vara lagens strängaste straff. Det är i de flesta stater en påföljd som utdöms vid allvarliga brott som till exempel mord, grov mordbrand och grova narkotikabrott. En dom på livstids fängelse innebär emellertid inte alltid fängelse för resten av livet. Hur lång tid en livstidsdömd person behöver tillbringa i fängelset varierar beroende på vilket land det rör sig om.
Det finns många länder som inte har livstidsstraff överhuvudtaget.
Dit hör till exempel Norge, Portugal och Spanien. De flesta övriga länder har livstidsstraff, men inom Europarådets område har endast Storbritannien och Nederländerna absolut livstid utan möjlighet till frigivning. I en del andra länder, till exempel USA, förekommer dessutom att samma person kan dömas till flera livstidsstraff, i många fall hundratals år. Orsaken är att det kan dömas flera långa fängelsestraff efter varandra, ett för varje åtalspunkt.
Hur långt är då livstids fängelse i Sverige? I Sverige avtjänar livstidsdömda i regel mellan 18 och 25 år, medan som jämförelse
Lagrådet
Lagrådet dyker ofta upp i den politiska debatten och i media. ”Regeringen kör över Lagrådet. Regeringen måste lyssna på Lagrådet. Lagrådet kritisk mot nytt lagförslag från regeringen. Lagrådet säger nej till kronvittnen.” Men varför har vi ett Lagråd och vilken roll spelar det i lagstiftningsprocessen? Tar lagstiftarna i tillräckligt stor utsträckning hänsyn till det?
Lagrådet har till uppgift att granska lagförslag och yttra sig över dessa. Lagrådet ska normalt höras över förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och över förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden. Regeringen kan emellertid avstå från att höra Lagrådet om den fråga som behandlas i ett lagförslag är sådan att ett hörande skulle sakna betydelse eller om ett sådant skulle fördröja lagstiftningsärendets behandling.
Lagrådets kvalitetsgranskning ska bland annat avse hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt och hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra. Det är också viktigt att lagförslagen är rättssäkra, det vill säga
ger individen skydd mot övergrepp från samhället, och att det inte uppstår problem vid tillämpningen av lagen.
Lagrådet tar också ofta ställning till om föreslagna lagbestämmelser är förenliga med EUrätten eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
Följer regeringen Lagrådets synpunkter? Långt ifrån alltid, bland annat beroende på att den inte är tvingad att följa Lagrådets synpunkter. En studie i statsvetenskap från Lunds universitet visar på tre intressanta huvudresultat. För det första har kritiken av lagförslag ökat markant, men följsamheten minskat. För det andra förbises ofta kritik som strider mot förslagets politiska mål. Störst följsamhet mot kritik visar regeringen på politikområden som ekonomisk reglering och inkorporering av EU-lag medan synpunkter gällande straffrätt, migration och civila rättigheter ofta negligeras. Politiker är med andra ord ofta inte beredda att följa Lagrådet, om Lagrådets kritik krockar med den politik man vill genomföra.
FAKTA
livstidsdömda i Danmark avtjänar cirka 15 år. Det är omständigheterna i varje enskilt fall som ligger till grund för utdömandet av livstids fängelse. I Sverige finns en möjlighet för livstidsdömda som avtjänat minst tio år att få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff, men ett livstidsstraff omvandlat till tidsbestämt straff får aldrig understiga 18 år.
En sådan möjlighet finns inte i Danmark, där det emellertid till skillnad från i Sverige finns en möjlighet för livstidsdömda att bli villkorligt frigivna. Både i Sverige och i Danmark finns en möjlighet för livstidsdömda att bli benådade från straffet och därigenom bli antingen frigivna, få en mildare påföljd eller få en annan påföljd.
Dödsstraff
Enligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla människor rätt till liv. Dödstraff innebär alltså att staten kränker invånarnas mänskliga rättigheter. Alla människor har enligt samma förklaring rätt att skyddas från tortyr, och dödsstraffet är enligt Amnesty en form av tortyr. Dels innebär det en psykologisk tortyr att veta att man ska dö, dels är själva avrättningen smärtsam.
Motståndare till dödsstraffet tar oftast sin utgångspunkt i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och bland annat just rätten till liv. Man hävdar att dödsstraffet är ett brott i sig. Här protesterar människor mot dödsstraffet genom att under den Internationella dagen mot dödsstraff besöka en utställning om politiska fångar som avrättats i Iran.
Kriminalvårdens 46 fängelser har olika säkerhetsklassificering, från ett till tre, där ett är den högsta säkerhetsklassen och tre den lägsta. Under senare år har det kommit lagförslag om hårdare straff och därmed behov av fler fängelser. Bilden är från anstalten Kumla i Närke, Sveriges största anstalt med 721 platser i säkerhetsklass 1.
I Europa är det bara Belarus som fortfarande tillämpar dödsstraffet. EU kräver för medlemskap att dödsstraffet är avskaffat. För några år sedan genomfördes närmare 90 procent av dokumenterade avrättningar i Iran, Egypten, Irak och Saudiarabien. För Kina finns inga exakta siffror på hur många dödsstraff som verkställs, men Amnesty räknar med att det kan handla om tusentals personer årligen. I Sverige avskaffades dödsstraffet för fredstid år 1921 och 1972 för krigstid. Sista gången dödsstraff verkställdes i Sverige var 1910.
I USA finns det for tfarande dödsstraff i vissa delstater. Efter att ha nått en topp under 1990-talet har antalet dödsdomar och avrättningar i USA minskat och många av de amerikanska delstaterna blir alltmer restriktiva med att praktisera och verkställa dödsstraff. Det är ett förhållningssätt som också vunnit stöd hos den amerikanska befolkningen.
■ HOT MOT RÄTTSSYSTEMET
Som vi redan konstaterat kräver en fungerande demokrati ett fungerande rättsväsende. Men hela tiden utmanas rättsväsendet av olika former av hot och de tar sig ofta nya former. Det kan gälla hot mot vittnen (se caset Anonyma vittnen) eller hot från den organiserade brottsligheten. Den organiserade brottsligheten – om den tillåts gå för långt – riskerar att bryta hela samhällskontraktet, det vill säga den leder till att vi medborgare förlorar tilliten till både samhället och till varandra.
Den organiserade brottsligheten
Organiserad brottslighet är en term som används flitigt i den offentliga debatten. Hur ser den ut i dagens Sverige? Baserat på nätverkens struktur, kriminella verksamhet och agenda har Polismyndigheten i en rapport för några år sedan påvisat fem olika kategorier av kriminella nätverk inom polisregion Stockholm, där lokala kriminella nätverk sådana utgör den absolut största kategorin.
Den här kategor in utmärks av att de i huvudsak är verksamma i och har anknytning till ett specifikt geografiskt område. I princip samtliga nätverk i den här kategorin ägnar sig delvis eller uteslutande åt narkotikabrottslighet, har ofta ett betydande våldskapital och en negativ påverkan på de boendes upplevda trygghet.
En annan kategor i utgörs av våldsbejakande extremism: Den gemensamma faktorn för den här kategorin är att deras sammanhållning baseras på en ideologisk övertygelse, men därutöver uppvisar de ganska stora skillnader. Mest lika är nätverken inom områdena högerextremism och autonom vänster (vänsterextrema politiska grupper med anarkistisk ideologi) i och med att de har liknande målsättningar – att ändra det svenska politiska systemet. De utmärker sig genom att sakna ekonomisk förmåga och att de har brottsliga ambitioner på andra områden än det politiska. Till denna kategori hör också enligt en rapport från Säkerhetspolisen 2023 nätverk inom islamistisk extremism.
FAKTA
Risk- och skyddsfaktorer
Risk- och skyddsfaktorer kan hjälpa till för att förstå och förklara varför barn och unga utvecklar eller inte utvecklar ett normbrytande beteende och i vissa fall riskerar att begå brott och bli kriminella. Risk- och skyddsfaktorer finns både i barnets uppväxtvillkor, sociala miljöer och olika samhälleliga sammanhang. Kunskapen om dessa risk- och skyddsfaktorer kan hjälpa socialtjänsten att i ett tidigt skede identifiera och uppmärksamma de barn och unga som behöver stöd. Det finns inte en enskild teori eller förklaringsmodell som på ett fullständigt sätt förklarar varför vissa barn och unga, men inte andra, utvecklar ett normbrytande beteende och i vissa fall begår brott. Dessutom är det sällan som bara en eller få faktorer orsakar ett beteende. Olika risk- och skyddsfaktorer samspelar och påverkar varandra i olika riktningar och på olika nivåer:
• Socialt skyddsnät och samhället som skola, vård, omsorg.
Källa: Kunskapsguiden
Välfärdsbrottslighet påverkar medborgarnas tillit till välfärdssystemet och vårt demokratiska system.
Undersökningar visar att denna typ av brottslighet ökar i omfattning och drabbar såväl kommuner och regioner som statliga myndigheter. Assistensersättning utgör ännu så länge en mindre del av den här brottsligheten
Ett tredje exempel är tongivande kriminella aktörer där förmågan att nyttja företag eller andra legala strukturer som brottsverktyg är framträdande. Deras brottsliga verksamhet bedrivs oftast i form av projekt där personer med specialistkompetens nyttjas för olika ändamål. Det sker genom samverkan med andra ”möjliggörare” och specialister på bland annat juridisk nivå, exempelvis advokater.
Välfärdsbrott
Bakom de senaste årens sprängningar och skjutningar gömmer sig en gigantisk ekonomi. Den största delen av vinsten för de kriminella nätverken kommer från narkotikahandel men välfärdsbrott inom olika områden har blivit allt vanligare.
Årligen pumpas det ut miljarder kronor till välfärd för medborgarna från kommuner, regioner och stat, men en andel av dessa pengar försvinner bort. Det handlar enligt uppgift från Skatteverket om cirka 100 till 150 miljarder kronor per år som försvinner från systemet och i många fall från landet och därför inte kommer medborgare och verksamheter inom välfärden till godo. Den organiserade brottsligheten lurar helt enkelt till sig pengar från ett system som i grunden bygger på att människor är ärliga.
Vad är då välfärdsbrott? Med välfärdsbrottslighet avses oftast när en extern aktör som företag eller privatperson otillbörligen
utnyttjar offentliga medel för egen vinning. En del av dessa brott är bidragsbrott som till exempel fusk med assistansersättning och med sjukförsäkringen, medan andra delar är rena bedrägerier. De mest omfattande företagsbedrägerierna är välfärdsbedrägerier. Om staten hittills varit det huvudsakliga målet angrips nu även kommuner och regioner.Vårdcentraler, HVB-hem, skyddade boenden och familjehem, används som ett sätt att tjäna pengar.
– Vi har sett apotek eller mindre läkarmottagningar där man skriver ut narkotikaklassade preparat. I fallet apotek är det inte ovanligt att roffa åt sig pengar genom högkostnadsskyddet, säger Johanna Skinnari på Brå. När det gäller bedrägerier har digitalisering bidragit till att förenkla arbetet för kriminella. Man kan ansöka om bidrag på nätet och lura folk med falska annonser, för att nämna två exempel.
Många kr iminella aktörer är kreativa och kommer hela tiden på nya sätt att lura systemet. Ett exempel var under pandemin 2020–2022, när flera länder införde covidtester för inresor. Då startade kriminella på väldigt kort tid nya testcentraler, där man tog emot pengar och utfärdade falska negativa provsvar.
Ofta används begreppet multikriminella om ekonomiska brottslingar. För några år sedan beräknade polisen att cirka 30 procent av de som utförde skjutningar också var misstänkta för bland annat penningbedrägerier, pengar som sedan återinvesterats i den kriminella verksamheten för att exempelvis köpa mer knark eller fler vapen.
Vanliga människor blir nu allt oftare drabbade av meningslöst våld. En explosion har på bilden ägt rum vid ett hyreshus i Linköping i september 2023.
Anonyma vittnen
Med anonyma vittnen avses vittnen vars identitet inte är känd för den misstänkte. I Sverige är det i nuläget inte möjligt för ett vittne att lämna uppgifter anonymt under rättegången.
Frågan om Sverige ska införa ett system med anonyma vittnen har behandlats i flera utredningar. Under senare tid har både Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten gett uttryck för att ett system med anonyma vittnen bör införas och Åklagarmyndigheten har lyft behovet av att frågan analyseras på nytt.
I november 2023 överlämnades ett lagförslag till regeringen och justitieminister
Gunnar Strömmer (M) av utredaren Fredrik Wersäll, jurist och ämbetsman, om anonyma vittnen i brottmål. Anonyma vittnen ska enligt förslaget, kunna tillåtas om minimistraffet för brottet är två års fängelse, och det finns en påtaglig risk för att vittnet eller dennes familj annars riskerar att utsättas
för brott riktat mot liv, hälsa, frihet eller frid. Varken domstolen, försvararen eller den misstänkte får veta vem vittnet är.
Bakgrund
De senaste tjugo åren har antalet grupperingar och nätverk i den kriminella miljön blivit allt fler. Antalet skjutningar med dödlig utgång har ökat kraftigt. Runt de kriminella nätverken finns en utbredd tystnadskultur som kännetecknas av ett lågt förtroende för polisen och en rädsla för eller motvilja mot att själv bli del av en rättsprocess. Det är inte heller ovanligt att det förekommer våldshandlingar och hot mot vittnen, målsägande och anmälare.
När personer som bevittnar brott avstår från att lämna uppgifter kan det leda till att brottsutredningar måste läggas ned och att gärningsmän då går fria på grund av bristande bevisning. I förlängningen riskerar det att urholka allmänhetens förtroende för
En 12-årig flicka har av misstag skjutits till döds vid en skottlossning i Norsborg i södra Stockholm och flickans vänner sörjer på platsen. Det är utvecklingen mot en alltmer svårbemästrad kriminalitet som framtvingar en lagstiftning om anonyma vittnen enligt regeringen (M, KD, L). Men trots massiv kritik från bland annat Lagrådet valde regeringen att hösten 2024 lägga fram en proposition om anonyma vittnen.
Södertörns tingsrätts särskilda rum för målsägande och vittnen.
rättsväsendet, vilket i sin tur utgör ett allvarligt hot mot demokratin och rättsstaten. Den som har blivit vittne till ett brott måste kunna känna sig trygg med att lämna uppgifter i brottsutredningar och domstol. För att bryta tystnadskulturen och öka lagföringen är det därför enligt regeringen nödvändigt att rättsväsendet kan erbjuda den som vittnar om brott ett bra skydd.
Kritik mot att införa anonyma vittnen
Men det finns kritik. Frågan om det bör införas en ordning med anonyma vittnen har kritiserats av Europadomstolen, då användningen berör principen att den som är misstänkt för ett brott ska kunna granska och bemöta de uppgifter som lämnas till hens nackdel. Enligt utredaren Wersäll är det verkligheten med en oerhört svårbemästrad kriminalitet som framtvingar en lagstiftning som innebär avsteg från principer som normalt gäller i ett lugnare samhällsklimat. Det är med detta synsätt ett ännu större hot mot samhället om tungt kriminella går fria.
I en intervju i Dagens Juridik (oktober 2021), intervjuades Stefan Johansson, domare i Högsta domstolen. Han var tidigare regeringens särskilda utredare i frågan om anonyma vittnen. Medan poliser, åklagare och politiker vill se anonyma vittnen i svenska domstolar säger han nej: ”Anonyma vittnen kommer inte att bryta upp tystnadskulturer eller vara lösningen på de problem med skjutningar och sprängningar vi har inom kriminella
nätverk.” Anonyma vittnen skulle bara kunna användas i ett ”ytterst fåtal” fall. De har ett lågt bevisvärde och riskerar att invagga vittnen i en falsk tro, enligt Johansson.
Utgångspunkten för Stefan Johanssons negativa inställning till anonyma vittnen är också för hans del principen att den som står åtalad för brott har rätt att ta del av informationen som ligger till grund för anklagelsen. Varje avsteg från den principen måste därför ske med stor omsorg och eftertanke:
– Ett system med anonyma vittnen innebär att den möjligheten försvinner. Den tilltalade kan inte veta om detta handlar om ett vittne som ogillar den tilltalade, om vittnet har en egen agenda, eller om det finns andra omständigheter som gör att vittnets trovärdighet eller tillförlitlighet kan ifrågasättas.
Även om anonyma vittnen skulle både få och kunna användas anser Johansson att det handlar om undantagssituationer. Då måste man ställa sig frågan om det är värt att vända upp och ned på så här viktiga principer för att i ytterst fåtal fall kunna använda det. Han tror inte heller att anonyma vittnen kommer att bryta upp tystnadskulturer eller vara lösningen på de problem med skjutningar och sprängningar vi har inom kriminella nätverk.
Vilka fördelar och nackdelar finns när det gäller anonyma vittnen? Vad anser du? Vilka argument är viktigast för dig? Motivera dina svar. Att diskutera
Fri- och rättigheter
Regeringsformens kapitel 2 handlar helt om fri- och rättigheter. Lagstiftarna har ansett det viktigt att regeringsformen innehåller de grundläggande rättigheterna så att inte riksdagen i framtiden kan besluta om allmänna frihetsinskränkningar – kanske under påtryckningar av en ockupationsmakt. De medborgerliga fri- och rättigheterna är av två slag: absoluta rättigheter och relativa rättigheter.
● Absoluta rättigheter kan inte inskränkas utan att regeringsformen ändras. Det gäller t.ex. religionsfrihet, skydd mot att tvingas tala om sin åsikt i politiska, religiösa eller kulturella frågor, skydd mot åsiktsregistrering och skydd mot kroppsstraff och tortyr.
● Relativa rättigheter kan inskränkas genom vanligt riksdagsbeslut. Det gäller bland annat yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och föreningsfrihet. Men sådana inskränkningar ”får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle” (RF 2 kap. 21 §). När det gäller yttrande- och informationsfriheten bestämmer regeringsformen uttryckligen att inskränkningar endast får göras med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, den allmänna ordningen, privatlivets helgd eller förebyggande av brott. Andra skäl får inte förekomma. Om ett politiskt parti t.ex. vill demonstrera vid en viss tidpunkt på en viss plats får polisen vid handläggningen av tillstånd enbart ta hänsyn till ordning och säkerhet, trafikförhållanden etc.
Sverige har också skrivit under Europarådets konvention om mänskliga fri- och rättigheter liksom barnkonventionen, vilket innebär att lagar och förordningar måste hamna inom ramarna för dessa konventioner.
■ RIKSDAGEN
”Riksdagen är folkets främsta företrädare” står det i regeringsformen 1 kap. 4 §. Sverige har således ett representativt statsskick vilket betyder att riksdagens ledamöter representerar svenska folket. Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs för fyra år framåt den andra söndagen i september (2026, 2030 etc.). Riksmötet, som riksdagen kallas när den sammanträder, öppnar i mitten av september varje år, utom vid valår när öppnandet sker några veckor senare.
Riksdagens makt
Eftersom riksdagen företräder folket bestämmer den över regeringen och myndigheterna.
Riksdagens uppgifter är:
● att utse statsminister
● att kontrollera regeringen och statsförvaltningen
● att stifta lagar
● att besluta om statens finanser
Val av statsminister
När en ny regering ska tillsättas är det riksdagen som utser statsminister. Det går till så att riksdagens ordförande, talmannen , diskuterar med partiledarna och med vice talmännen för att komma fram till vilken av partiledarna som har förutsättningar att bilda en fungerande regering. Talmannens förslag till statsminister ska sedan avgöras i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar emot talmannens förslag har förslaget fallit och talmannen får börja om från början igen. Om nej-rösterna är 174 eller färre har talmannens förslag gått igenom. Det här kallas för negativ parlamentarism: det krävs inte någon aktiv majoritet för en föreslagen statsminister – ja, teoretiskt behövs inte en enda jaröst.Vad som räknas är att det inte finns en aktiv majoritet mot den föreslagna statsministern. När väl riksdagen valt statsminister presenterar hen sina ministrar – där har alltså varken talmannen eller riksdagen något att säga till om.
Kammaren när en votering nyss har genomförts. Resultatet av voteringen – ja, nej, avstår – visas på anslagstavlan. Längst fram sitter bland annat talmannen. Ledamöterna sitter fördelade efter valkretsar, inte efter partier. Statsråden sitter längst fram till höger om talmannen.
Talman Andreas Norlén (M)
Klimat- och miljöminister
Romina Pourmokhtari (L) frågas ut i april 2024 i konstitutionsutskottet, KU, om sitt agerande i frågan om behovet av ny kärnkraft.
Om talmannen skulle misslyckas fyra gånger i rad, blir det automatiskt extra val inom tre månader. Om en statsminister sitter kvar efter ett riksdagsval ska ändå riksdagen senast efter två veckor rösta om statsministern har stöd att regera. Om minst 175 ledamöter då röstar nej ska statsministern entledigas som statsminister, i annat fall sitter hen kvar.
Parlamentarismen och kontrollmakten
Alltsedan början av 1900-talet har parlamentarism tillämpats i Sverige. Parlamentarism innebär att regeringen måste accepteras av riksdagens majoritet, annars måste regeringen eller ett enskilt statsråd avgå. Parlamentarismen innebär alltså att om riksdagens majoritet och regeringen är oense, är det alltid riksdagen som vinner.
Skulle riksdagens majoritet vilja göra sig av med ett statsråd finns möjligheten till misstroendeförklaring. Enligt RF 13 kap. 4 § tvingas ett statsråd att avgå om mer än hälften av ledamöterna röstar mot statsrådet. Om misstroendet gäller statsministern faller automatiskt hela regeringen såvida inte statsministern utlyser extra val och på så vis låter folket avgöra tvisten mellan riksdag och regering. Men extra val är ovanliga – senast var det 1958. Misstroendeförklaring finns som sista utväg om riksdagen och regeringen blir oeniga. Enda gången en misstroendeförklaring har tvingat en regering att avgå var i juni 2021 när SD begärde misstroendeförklaring mot regeringen Stefan Löfven (S+MP) och fick stöd av M, KD och V.
Det är konstitutionsutskottet (KU) som för riksdagens räkning granskar regeringen och ser om statsråden har följt lagarna och rättat sig efter riksdagens beslut. Om utskottet finner att ett statsråd inte har skött sig kan KU kritisera, ”pricka”, statsrådet. Prickningen innebär ingen annan påföljd än prestigeförlust. Men anmärkningar är inte så vanliga eftersom regeringen normalt har samma partifärg som den politiska majoriteten i KU och riksdagen.
Men riksdagen har mer odramatiska sätt att kontrollera regeringen. Riksdagsledamöterna kan ställa interpellationer och skriftliga frågor till statsråden och på så vis både kontrollera och driva på regeringen. En sådan skriftlig fråga ställdes i september 2023 av Åsa Eriksson (S) från Norberg med anledning av svinpesten i Fagersta och Norberg och som medförde ekonomiska problem för många lantbrukare. Åsa Eriksson krävde att regeringen skulle stödja bönderna i svinpestområdet så att de kunde plöja ned sina grödor. Slutklämmen i hennes fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) löd: ”Avser ministern att ge skyndsamma besked om ekonomisk ersättning till de drabbade lantbrukarna så att de kan hacka ned grödan och i stället förbereda nästa växtodlingssäsong?”
Varje torsdag är det dessutom frågestund i riksdagen där riksdagsledamöter kan ställa muntliga frågor till statsråden. Ansvarig minister känner inte till frågan i förväg men svarar direkt. De här debatterna är snabba och då brukar åhörarläktaren vara välfylld.
Lagstiftningsmakten
Riksdagen stiftar ensam alla lagar. Lagarna har vanligtvis sitt ursprung i förslag från regeringen, propositioner, men kan också vara förslag från riksdagsledamöter, motioner.Varje år brukar riksdagen besluta om mellan 50 och 100 nya lagar som alla publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Här ett exempel om EPA-traktorer: Efter 31 augusti 2023 gäller ”att passagerare vid färd på väg i en traktor som utgörs av en ombyggd bil ska färdas på en plats som är avsedd för passagerare och det får bara sitta en passagerare per sådan plats. Den som färdas i en traktor som utgörs av en ombyggd bil ska använda bälte. En traktor som utgörs av en ombyggd bil får inte framföras i högre hastighet än 30 kilometer per timme.”
Alla lagar måste r ymmas inom ramarna för de svenska grundlagarna liksom inom EU:s lagstiftning, ”EU-rätten går före landsrätten” Lagrådet (s. 122) tillfrågas ofta av regeringen, ibland också av ett riksdagsutskott, om en lag eller förordning följer grundlagarna.
Finansmakten
Riksdagen beslutar också om statens utgifter och inkomster. I slutet av våren fastställer riksdagen statens utgiftstak för de kommande tre åren. Även om inte utgiftstaket är juridiskt bindande anger det den totala summan av de 27 utgiftsområden som statens budget är indelad i. Budgetlagen bestämmer också att budgeten under en konjunkturcykel ska ha ett överskott på minst en tredjedels procent av BNP. Både utgiftstaket och överskottsmålet har tillkommit för att
Riksdagens budgetår
Riksdagen beslutar om budgeten
1/1
20/9 Sista dag för regeringen att presentera budgetproposition
15/4 Sista dag för regeringen att lämna vårproposition till riksdagen
Medierna kallar ofta M, C, L och SD för Tidöpartierna efter det slott där Tidöavtalet mellan partierna slöts. Från vänster energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), statsminister Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD) och utbildningsminister Johan Pehrson (L). SD ingår ju inte formellt i regeringen men enligt Tidöavtalet ska SD ha lika stort inflytande som regeringspartierna, vilket nog förklarar varför Åkesson står bakom en regeringsskylt.
inte riksdagen och regeringen ska frestas att besluta om ofinansierade reformer som skapar problematiska budgetunderskott.
Reger ingen lämnar senast 20 september i budgetpropositionen förslag till statens inkomster och utgifter inför nästa budgetår som är samma som kalenderåret. Budgetpropositionen skickas, remitteras, till riksdagens utskott liksom de motioner som riksdagsledamöterna kan lämna inom 15 dagar efter budgetpropositionens avlämnande. Budgetpropositionen består dels av finansplanen som anger regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken, dels av förslag till utgifter för vart och av de 27 utgiftsområdena. I oppositionspartiernas budgetmotioner kan väljarna ta del av alternativa budgetförslag. Av riksdagens utskott är det finansutskottet som håller samman fackutskottens budgetarbete och i mitten av november lägger finansutskottet fram sitt förslag till riksdagen. Strax före juluppehållet beslutar så riksdagen om statens budget.
Utskotten och riksdagsgrupperna
Det viktigaste riksdagsarbetet sker i de 15 riksdagsutskotten. Utskottsplatserna fördelas proportionellt i förhållande till partiernas styrka i riksdagen. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter samt lika många ersättare (suppleanter). Nästan varje riksdagsledamot är ordinarie ledamot i ett utskott och suppleant i ett annat. Men partiledarna väljs inte in i utskotten av hänsyn till deras arbetsbörda. Riksdagsutskottens arbete består huvudsakligen av att ta ställning till propositioner och motioner. Den mest uppmärksammade av de cirka 200 propositionerna varje år är höstens och vårens budgetpropositioner. När ett riksdagsutskott har behandlat propositionen
och de medföljande motionerna fattar skriver utskottet ett utskottsbetänkande. Oftast kan utskottet inte ena sig utan majoriteten av ledamöterna skriver under betänkandet medan minoriteten skriver under en eller flera reservationer. Den som reserverar sig har alltså en annan uppfattning än majoriteten.
Utskotten har ibland öppna sammanträden, som även kan följas digitalt. Exempelvis anordnade civilutskottet den 19 oktober 2023 ett öppet sammanträde om framtida bostadspolitik: Hur ska bostadspolitiken möta bostadsmarknaden på ett långsiktigt sätt? En rad aktörer på bostadsmarknaden informerade och utskottets ledamöter ställde frågor.
Motioner
Under två veckor efter riksmötets öppnande, under den allmänna motionstiden , får ledamöterna lämna in motioner om vad som helst. Viktigast är partimotionerna där oppositionspartierna för fram sina alternativ till regeringens politik. Gruppmotioner är motioner som undertecknas av flera ledamöter, som ibland kommer från flera partier. Dessa motioner är inte direkt partiskiljande utan behandlar lokala och regionala förhållanden eller etiska frågor, t.ex. alkoholoch abortlagstiftning. Men allra vanligast är de enskilda motionerna, underskrivna av en riksdagsledamot.
När den allmänna motionstiden gått ut ordnas varje år en allmänpolitisk debatt där oppositionen och regeringen drabbar samman. Senare under riksdagsåret kan ledamöterna också skriva motioner, men då bara sådana som knyter an till en lagd proposition, följdmotioner
Riksdagsgrupperna
Under utskottsbehandlingen har ledamöterna i utskotten kontakt med sin riksdagsgrupp som träffas varje vecka under ledning av gruppledaren. Vid gruppsammanträdena informeras partiets riksdagsledamöter om vad som händer i utskotten. Utskottets ledamöter känner av stämningen inom partiet så att de vet vad partikamraterna har för åsikt i olika frågor. Gruppsammanträdena är inte offentliga. Vid regeringspartiernas gruppmöten diskuteras också propositioner som regeringen funderar på. Det gäller ju för regeringen att förankra sina förslag så att de inte möter motstånd i de egna leden.
Reger ingspartiernas riksdagsgrupper tjänstgör som en brygga mellan regeringen och partimedlemmarna ute i landet. När oppositionspartierna har gruppsammanträden diskuterar de kommande partimotioner och hur oppositionspolitiken ska föras.
En av motionerna vid riksdagen 2023/24 inlämnades av Monica Anstrell (M), Stockholms län, om privatekonomi i skolan. Så här löd hennes förslag till hur riksdagsbeslutet borde bli i Motion till riksdagen 2023/24: 2318 ”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla ungdomar borde få chansen att lära sig mer om privatekonomi än i dag och undersöka möjligheterna att uppdra åt Skolverket att skapa möjligheter till än mer privatekonomi i alla skolformer och tillkännager detta för regeringen.” (Men Reflex-författarna har redan förstått detta så därför finns privatekonomi i den här boken!)
Riksdagsarbetet i kammaren
Kammaren , eller plenisalen som den också kallas, är den mest kända delen av riksdagshuset eftersom den är öppen för allmänheten och det är därifrån som tv och andra medier vanligen rapporterar. Ofta är det glest i bänkarna, eftersom riksdagsledamöterna följer riksdagsdebatterna lika bra från sina arbetsrum via intern-tv och -radio. När det blir dags för votering, omröstning, får ledamöterna några minuter på sig att ta sig till kammaren.
Utskottsbetänkandet, reservationerna och eventuella motioner som berör betänkandet kommer så till kammaren och debatteras vid ett arbetsplenum . I debatten deltar i första hand partiernas representanter i utskottet och det statsråd som lagt den ursprungliga propositionen, liksom riksdagsledamöter som har motionerat i frågan. När debatten är avslutad fattas beslut. Oftast brukar utskottets betänkande också bli riksdagsmajoritetens beslut medan reservationerna stöds av en minoritet. Riksdagens beslut meddelas sen till regeringen som ansvarar för att beslutet verkställs.
Br ukar avlämnade propositioner och motioner godkännas av riksdagen? När det gäller propositionerna beror det helt på vilket stöd regeringen har i riksdagen. En majoritetsregering har stora möjligheter att få igenom sina förslag utan ändringar medan däremot en minoritetsregering kan få räkna med att propositionen ändras vid utskottsbehandlingen. När det gäller motionerna är svaret enklare: nästan alla motioner avslås av riksdagen!
Partipiska?
Formellt kan riksdagsledamöterna rösta efter eget samvete i alla voteringar men i praktiken är det oftast de olika partiernas representanter i utskotten som också i kammaren talar för partiets politik – det är ju utskottsledamöterna som har mest kunskaper om de olika frågorna. Riksdagsgruppens möten blir då viktiga eftersom det är där som utskottsledamöterna kan känna att de har sina partikamrater med sig.
Men ibland är riksdagsgruppen inte enig. Om det är en viktig fråga utsätts nog ledamoten med den avvikande uppfattningen för övertalningsförsök från partiledningens sida att ändra sig eller åtminstone lägga ned sin röst vid den kommande voteringen. Den som först strax före voteringen meddelar sina partikamrater att hen inte kommer att rösta på partiets linje blir inte populär. Det subtila trycket från partiledningen gentemot de enskilda riksdagsledamöterna att rösta enligt partilinjen kallas för partipiskan . För en utomstående är det svårt att riktigt veta hur hård partipiskan är i de olika partierna.
■ PROPORTIONELLA VAL TILL
RIKSDAGEN
Riksdagens 349 ledamöter väljs genom en proportionell valmetod . Den innebär att ett parti som får t.ex. 14 % av rösterna bör få 14 % av platserna, mandaten , i riksdagen. Men för att ett parti ska komma med i mandatfördelningen måste partiet få minst 4,0 % av rösterna i hela landet, fyraprocentsspärren , eller 12 % i en valkrets.
310 av dessa mandat är fasta mandat som fördelas mellan de 29 valkretsarna.Varje län utgör en valkrets, utom Skåne län och Västra Götalands län (3 respektive 4 valkretsar). Dessutom utgör kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö egna valkretsar. Valmyndigheten räknar inför varje riksdagsval ut antalet fasta mandat: valkretsen får så många fasta mandat som står i proportion till antalet röstberättigade medborgare. Mellan valen 2018 och 2022 ökade därför antalet mandat i Stockholms län från 39 till 40, medan Västra Götalands län östra minskade från 9 till 8. Förändringarna återspeglar folkomflyttningen i Sverige.
Indelningen i valkretsar är ingen självklarhet. Teoretiskt skulle hela Sverige ha kunnat vara en enda valkrets. Då skulle det ha varit lättare att få fullständig proportionalitet. Men sedan länge gäller den regionala kopplingen vid riksdagsvalen: väljarna vill ha ”sina” politiker i riksdagen.
De åter stående 39 mandaten kallas utjämningsmandat och de används för att valet ska bli så rättvist som möjligt, det vill säga antalet röster per mandat blir så lika som möjligt. Det innebär att de små partierna i allmänhet får betydligt fler utjämningsmandat än de stora partierna. Så var det också 2022: Av Liberalernas 16 mandat var 8 utjämningsmandat, av Kristdemokraternas 19 mandat var 6 utjämningsmandat, av Miljöpartiets 18 mandat var 8 utjämningsmandat.Vid fördelningen av utjämningsmandaten utgör hela Sverige en valkrets.
Mandatfördelningen i Örebro län illustrerar väl den proportionella valmetoden. Vid riksdagsvalet 2022 hade Örebro län 9 fasta mandat men fick ytterligare 3 utjämningsmandat. Såväl Liberalerna som Kristdemokraterna och Miljöpartiet fick sitt enda mandat i Örebro län som utjämningsmandat.
Riksdagsvalet 2022
Vid riksdagsvalet 2022 blev SD valets stora segrare, med drygt 3 procentenheters ökning jämfört med riksdagsvalet 2018. Andra vinnare blev S och MP. Såväl L som MP hade varit uträknade i många valprognoser sedan 2018 med opinionssiffror långt under 4 %, men båda klarade sig, delvis tack vare stödröster. Valets förlorare var M, C, KD,V och L. Förargligt för M var att partiet blev mindre än SD.
Sveriges politiska karta fortsatte att ritas om vid valet 2022, vilket också märkes i kommunalvalen. SD gjorde stora vinster på landsbygden och i många bruks- och industriorter som i decennier styrts av S.
Någ ra dagar efter riksdagsvalet den 11 september begärde Magdalena Andersson (S) entledigande som statsminister. Ulf Kristersson (M) fick talmannens uppdrag att försöka bilda en koalitionsregering.
M förhandlade med KD, L och SD – bl.a. om utskottsposter i olika riksdagsutskott. På slottet Tidö i Västmanland slöt de fyra partierna vid mitten av oktober Tidöavtalet , ett 60-sidigt dokument som skulle ligga till grund för regeringen Kristerssons politik den närmaste mandatperioden. Här är några punkter i Tidöavtalet:
● I regeringen ingår M, KD och L. Men SD, som inte ingår i reger ingen, ”har fullt och lika inflytande över frågor i samarbetsprojekten på samma sätt som partierna i regeringen”.
● Kär nkraften ska byggas ut.
● Invandringen till Sverige ska läggas på EU:s miniminivå.
● Hårdare tag mot gängkriminella och andra seriebrottslingar.
Riksdagsvalet 2022 (Siffror inom parentes gäller riksdagsvalet 2018)
■ REGERINGEN
”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.”
Så bestämmer regeringsformen 1 kap. 6 § det parlamentariska förhållandet mellan riksdagen och regeringen. Regeringens styrande makt innebär att den tar politiska initiativ och ser till att riksdagens beslut verkställs. Regeringens medlemmar, ministrarna eller statsråden , har stora möjligheter att påverka politiken. Men statsministern och de övriga statsråden måste hela tiden tänka på att förankra besluten i riksdagen. Parlamentarismen innebär ju att regeringen är beroende av riksdagen, som kan utkräva ansvar av regeringen.
Olika slags regeringar
Regeringar är av olika slag. En enpartiregering består av ett enda parti, t.ex. regeringen Andersson 2021–2022. En koalitionsregering består av två eller fler partier, t.ex. regeringen Kristersson 2022.
Man kan också dela in regeringar på annat sätt. En majoritetsregering har majoritet i riksdagen. Men majoritetsregeringar är ovanliga och efter 1970 har endast de borgerliga trepartiregeringarna Fälldin I och II samt regeringen Reinfeldt 2006–2010 varit majoritetsregeringar. Det normala är således en minoritetsregering, det vill säga en regering som har stöd av maximalt 174 ledamöter i riksdagen, t.ex. Magdalena Anderssons regering 2021.
Reger ingen Kristersson är formellt en minoritetsregering, men i praktiken en majoritetsregering eftersom Sverigedemokraterna i enlighet med Tidöavtalet har ett reellt inflytande på regeringens politik.
Det är inte självklart att en minoritetsregering är en ”svag” regering. Om regeringen är duktig på att förhandla kan regeringen få igenom sina förslag med hjälp av hoppande majoriteter, ena gången med hjälp från höger, andra gången från vänster. Senast Sverige hade en majoritetsregering som också var enpartiregering var Tage Erlanders tredje regering 1957–1969, den hittills mest långvariga regering Sverige haft.
Hur tillsätts regeringen?
När en ny regering ska tillsättas är det talmannen som föreslår vem som ska bli statsminister. Sedan riksdagen godkänt talmannens förslag är det enligt regeringsformen statsministern som utser regeringens övriga statsråd. För en enpartiregering blir regeringsbildningen en intern angelägenhet för statsministern och det regerande partiet.
Koalitionsregering, tillika majoritetsregering. Reinfeldt 2006–2010 var en sådan regering.
Koalitionsregering, tillika minoritetsregering. Reinfeldt 2010–2014 var en sådan regering.
Enpartiregering, tillika minoritetsregering. Andersson 2021–2022 var en sådan regering.
Olika slags regeringar
Utryckning från polis, brandkår och annan räddningstjänst ingår i de avgiftsfria välfärdstjänsterna. Däremot är du själv ansvarig för att teckna en hemförsäkring som täcker de skador som kan uppstå vid brand.
■ HUR DEN SVENSKA VÄLFÄRDEN
ORGANISERAS
Det svenska välfärdssamhället är uppbyggt kring olika typer av välfärdstjänster och socialförsäkringar. Välfärdstjänsterna består till exempel av vård, skola och omsorg. Dessa är generella och tanken är att de ska vara tillgängliga för alla och ges utifrån individens behov. Vissa välfärdstjänster som till exempel skola, bibliotek och sjukvård för barn är helt avgiftsfria. Andra välfärdstjänster betalar man en avgift för, men de är fortfarande till största delen finansierade av skattemedel. Detta gäller till exempel förskola, badhus och sjukvård för vuxna.
Socialförsäkringarna kan ses som ett skyddsnät som syftar till att skapa ekonomisk trygghet i utsatta situationer och sårbara perioder i livet. Det kan vara när du får barn, blir sjuk eller arbetslös. Det finns tre typer av socialförsäkringar:
● Generella bidrag betalas till alla och är också lika för alla. Ett exempel på detta är barnbidraget, som är samma summa oavsett föräldrarnas inkomster.
● Behovsprövade bidrag måste man ansöka om. De betalas ut om den som ansöker uppfyller kriterierna för bidraget. Exempel på denna typ av bidrag är bostadsbidrag och försörjningsstöd.
● Bidrag som kompenserar för inkomstbortfall baseras på din lön. Hit hör till exempel sjukpenning och föräldrapenning, som ger dig 80 % av din lön upp till en viss nivå.
■ VÄLFÄRD I LIVETS OLIKA FASER
Välfärdssamhället ger människor olika typer av stöd i olika faser av livet. När vi är barn kostar vi samhället pengar i form av sådant som barnbidrag, förskola och skola. Under våra yrkesverksamma år betalar vi mer än vi får, under förutsättning att vi jobbar och betalar skatt. När vi blir gamla behöver vi återigen nyttja mer resurser än vad vi bidrar med.Vi behöver mer vård och många ansöker om hemtjänst eller särskilt boende.Tanken är alltså att samhället hjälper till att omfördela resurser mellan olika faser i människans liv.Vi får mer då vi har störst behov och ger mer då vi har som mest resurser.
Offentliga tjänster, transfereringar och skatter under en individs liv
1000 kr
Förskola m.m. Grundskola Gymnasium
Försvar, rättsväsende m.m.
Högskola Sluten sjukvård sjukpenning m.m.
Tilläggspension
I början och slutet av livet kostar en genomsnittlig medborgare samhället pengar genom barnomsorg, utbildning, barnbidrag, pension och sjukvård. Under sin yrkesverksamma tid betalar man för detta genom att erlägga skatter och sociala avgifter.
Barnbidrag m.m.
Direkta skatter
Sluten sjukvård
Allmän pension
Indirekta skatter
1000 kr
Föräldrar och barn
Tanken bakom den välfärd som riktas till barnfamiljer är att stötta människors möjligheter att bilda familj. Att kvinnor föder barn är nämligen en förutsättning för samhällsekonomin, eftersom det är de unga som ska försörja de äldre i framtiden. Men stödet till barnfamiljer går också ut på att alla barn som föds ska få samma start i livet. Ett barn ska inte behöva lida för att en förälder är sjuk, arbetslös eller ensamstående. Stödet till barnfamiljer ges bland annat i form av:
● Barnbidrag som betalas ut från och med att barnet föds och fram till att det fyller 16 år.
● Föräldrapenning som gör att föräldrarna kan vara hemma med barnen när de är små. Föräldrapenningen kan tas ut av båda för-
Källa: Eklund, Klas. Vår ekonomi. Studentlitteratur 2016.
Sociala avgifter
Mellan år 2020 och 2022 spreds coronaviruset i raketfart och många av våra välfärdssystem utsattes för hård press. Antalet patienter på sjukhusen ökade och vårdpersonalen jobbade under extrema förhållanden
äldrarna och motsvarar upp till 80 % av lönen under som längst 480 dagar.
● Tillfällig föräldrapenning, som gör att föräldrarna kan vara hemma från jobbet för att vårda sjuka barn (kallas i folkmun VAB).
● Gratis vård och gratis tandvård för alla barn.
● Subventionerad förskola och fritidshem samt gratis utbildning inom grundskolan, gymnasiet, högskolan och vuxenutbildningen.
● Studiemedel för studier vid gymnasiet, högskola, yrkeshögskola och annan vuxenutbildning.
Sjukersättning och funktionsnedsättning
Samhället erbjuder även ett omfattande stöd till den som är sjuk eller har en funktionsnedsättning:
● Kraftigt subventionerade patientavgifter inom sjukvården (avgiften ligger mellan 150 och 400 kronor för vuxna beroende på vilken region du tillhör).
● Frikort för den som behöver besöka vården ofta, vilket innebär att vården blir gratis efter en viss summa.
● Nationell vårdgaranti som reglerar vårdens tillgänglighet, alltså inom vilket tidsspann du har rätt till läkarbesök, bedömning och behandling.
● Sjukpenning som motsvarar upp till 80 % av lönen. De första 14 dagarna betalas sjukpenningen av arbetsgivaren men därefter kommer ersättningen från Försäkringskassan.
● Aktivitetsersättning eller sjukersättning, vilket är en slags pension för personer som är oförmögna att arbeta.
● Möjlighet att ansöka om personlig assistans för den som har en varaktig funktionsnedsättning.
Arbetslöshet
Den som har svårt att hitta jobb på egen hand kan få hjälp från
Arbetsförmedlingen . Arbetsförmedlingen är en myndighet som har till uppgift att få den svenska arbetsmarknaden att fungera och de har ett särskilt ansvar för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det gäller till exempel nyanlända, långtidsarbetslösa och personer med sjukdom eller funktionsnedsättning. Dessa kan få hjälp med sådant som praktik, arbetsmarknadsutbildningar, lönebidrag (en slags subventionerad anställning) och etableringsjobb.
Målet med dessa typer av insatser är att de på sikt ska leda till ett reguljärt arbete som gör att personen kan försörja sig själv. Efter avregleringarna på 1990-talet blev det tillåtet med privata aktörer som utför liknande insatser som Arbetsförmedlingen.
Till välfärden kan man också räkna in a-kassan , vilket är en förkortning för arbetslöshetskassan. A-kassan är frivillig, men den största delen av ersättningen som du får om du blir arbetslös kommer från skatten. Cirka 70 % av svenskarna är anslutna till a-kassan. När du har varit medlem i a-kassan i tolv månader kan du få upp till 80 % av din lön i upp till 300 dagar. En förutsättning för att få hjälp från a-kassan är att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen och är aktivt arbetssökande. Avgiften till a-kassan ligger på mellan 120 och 180 kronor per månad. Den som blir arbetslös utan att vara med i a-kassan kan ansöka om en lägre grundersättning från Alfakassan.
Pension och äldrevård
En annan viktig socialförsäkring är pensionssystemet . Pensionen innehåller flera delar och dessa kan illustreras som en pyramid. I botten har du den allmänna pensionen från staten. Den tjänar du in när du jobbar och hur hög pensionen blir beror på hur mycket du jobbar, hur många år du jobbar och vilken lön du har. En del av den allmänna pensionen är premiepensionen , vilket är pengar som placeras i fonder som du själv kan välja. De flesta som jobbar får även tjänstepension som betalas in av arbetsgivaren.Tjänstepensionens storlek beror på din lön och var du jobbar. Överst i pyramiden finns det egna sparandet som många har för att få högre pension. Man kan börja ta ut pensionen från 63 års ålder, men den blir lägre om man går i pension tidigt. Den som har haft låg inkomst eller ingen inkomst alls har ändå rätt till en garantipension . Ersättningen
Pensionens olika delar
Tjänstepension från ditt jobb Eget sparande
Allmän pension
Inkomstpension
i garantipensionen är låg men det är ändå ett viktigt grundskydd som betalas ut från 66 års ålder.
Förutom pension kan äldre också ansöka om äldreomsorg som till exempel hemtjänst och serviceboende. Dessa tjänster är avgiftsbelagda men subventioneras via skatten.
Försörjningsstöd
Försörjningsstöd kallas ibland för socialbidrag och det är det sista steget i vårt sociala skyddsnät. Det är ett ekonomiskt bistånd som ges tillfälligt för den som inte kan försörja sig på egen hand. Det är socialtjänsten i kommunen som hanterar ärenden om försörjningsstöd och innan bidraget beviljas görs alltid en utredning där man tittar på den sökandes ekonomi, livssituation och behov. Den som har tillgångar som till exempel aktier eller pengar på banken kan inte kvalificera sig för stödet. Ett annat villkor är att man måste stå till arbetsmarknadens förfogande.
■ FINANSIERING AV VÄLFÄRDEN
Den svenska välfärden ger oss många fördelar, men den är också förenad med stora kostnader. För att finansiera välfärden betalar vi olika typer av skatter och avgifter.
Skatt på arbete
Statens inkomster, olika aktiviteter
Konsumtion 24 %
Arbete 53 %
Transfereringar 8 %
Ägande 5 %
Företagande 8 %
Källa: Ekonomistyrningsverket
Som du ser på bilden till vänster kommer den största delen av skatteintäkterna från arbete. Skatterna på arbete kan delas in i två delar:
1. Inkomstskatt . Alla som tjänar mer än 24 238 kronor per år betalar kommunalskatt . Kommunalskatten brukar ligga på mellan 29 och 35 % beroende på vilken kommun du bor i. Den som tjänar över en viss summa (drygt 600 000 kronor i årsinkomst för år 2024) betalar dessutom en statlig skatt på 20 % på överskjutande belopp. Detta innebär att Sverige har ett progressivt skattesystem , där den som har en högre inkomst också betalar en högre procentsats.
2. Arbetsgivaravgifter. När du arbetar betalar arbetsgivaren dessutom en arbetsgivaravgift på drygt 30 %. Det är en indirekt skatt , vilket innebär att du inte betalar in den själv eller ser den i din deklaration. I arbetsgivaravgiften ingår till exempel avgifter för pensioner och sjukförsäkring.
Skattens andel av inkomsten
Andel av inkomsten, %
Grundavdrag Skiktgräns
Specifikation av kommunens lönekostnad för dig
Kommunens totala lönekostnad för dig
Pensionsavsättning
Skatt på konsumtion
Särskild löneskatt på pensionsavsättning
bruttolön
Arbetsgivaravgifter och löneskatt
När vi konsumerar varor och tjänster betalar vi moms. Momsen betalas direkt vid köptillfället och företaget överför sedan summan till Skatteverket. I de flesta fall ligger momsen på 25 % men vissa varor har en lägre procentsats. På livsmedel, restaurang och hotell är momsen 12 % och på tidningar, böcker och taxi 6 %.Vissa varor har en extra hög skatt som kallas för punktskatt . Det gäller till exempel alkohol, tobak och bensin. Syftet med punktskatten är att påverka vårt beteende och styra konsumtionen bort från produkter som är skadliga för individen eller samhället.
Övriga skatter
Som vi kan se på bilden på föregående sida utgör skatt på arbete och konsumtion de två stora inkomstkällorna i skattesystemet. Utöver dessa kommer 8 % av skatteintäkterna från företagen, främst i form av bolagsskatt som är en skatt som tas ut på den vinst som företagen gör. Skatt tas också ut på olika typer av ägande, till exempel när vi
Den som har en inkomst upp till grundavdraget (24 873 kr år 2025) betalar ingen direkt skatt. Inkomster mellan grundavdraget och skiktgränsen beskattas med kommunalskatten. Kommunalskatten varierar från ungefär 29 till 35 procent beroende på kommun. Den del av inkomsten som överstiger grundavdraget beskattas med ytterligare 20 % statlig skatt. En skatt där procentsatsen stiger med inkomsten kallas progressiv.
avdrag enligt tabell
utbetalda nettolön
Källa: L. Jonung
Den som arbetar betalar skatt, men arbetsgivaren betalar också för annat såsom arbetsgivaravgift och pensionsavsättning. Därför är arbetsgivarens kostnad för att ha en person anställd betydligt större än den lön som betalas ut till den anställde. Den som får ut en lön på 24 964 kr efter skatt, har kostat arbetsgivaren 45 360 kronor.
Hur stora resurser ska satsas på förskolan och skolan?
Det är en av många viktiga ekonomisk-politiska frågor.
Ekonomisk politik
Nationalekonomin som den beskrivs i kapitlet Samhällets ekonomi kan verka enkel och okomplicerad. Ändå föreslår nationalekonomerna olika ekonomisk-politiska åtgärder för att skapa god ekonomisk utveckling. En orsak till detta är skillnaden i politiska och ideologiska värderingar. En annan orsak till oenigheten hänger samman med att de inte kan göra kontrollerade experiment för att ta reda på effekten av olika åtgärder. Det här kapitlet beskriver de ekonomisk-politiska mål som riksdagen och regeringen eftersträvar och de medel som finns för att uppnå dessa mål. Makroekonomi kallar ekonomerna det när hela samhällsekonomin ses ur ett helhetsperspektiv.
■ DEN EKONOMISKA POLITIKENS MÅL
OCH MEDEL
Vilka är då den ekonomiska politikens mål? Under senare decennier har de politiska partierna i Sverige i stort varit eniga om följande ekonomisk-politiska mål:
● låg arbetslöshet och hög sysselsättning;
● stabilt penningvärde, det vill säga inflationen ska vara låg;
● ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard, det vill säga ökad BNP;
● balans i utr ikeshandeln, det vill säga exporten och importen ska på lång sikt väga jämnt;
● hänsyn till miljön för att säkerställa ett hållbart samhälle.
Stabilt penningvärde är fastställt i en lag som Riksbanken måste rätta sig efter. Hänsyn till miljön finns i regeringsformen: ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande
och kommande generationer.” (RF 1 kap. 2 §). Även klimatlagen (SFS 2017:720) sätter ramar inte bara för de klimatpolitiska målen utan också för de budgetpolitiska. Klimatpolitik och budgetpolitik ska helt enkelt gå hand i hand.
För att genomföra de ekonomisk-politiska målen kan riksdagen, regeringen och Riksbanken använda följande ekonomisk-politiska medel:
● finanspolitik
● arbetsmarknadspolitik
● penningpolitik och valutapolitik
Det här kapitlet beskriver först de ekonomisk-politiska målen, därefter de ekonomisk-politiska medlen.
■ EKONOMISK TILLVÄXT
För de flesta människor är ekonomisk tillväxt något positivt. När ekonomin växer ökar produktionen så att det finns fler varor och tjänster att tillgå. Folk kan konsumera mer men den offentliga sektorn kan också anställa fler sjuksköterskor, lärare och poliser.
Hur kan man då f å ekonomisk tillväxt, dvs. öka BNP? I princip finns det tre sätt: att öka insatserna av produktionsfaktorer, att öka produktiviteten hos befintliga produktionsfaktorer, eller en kombination av dessa.
● Om man använder sig av mer personal och av fler maskiner ökar man mängden produktionsfaktorer, vilket leder till ekonomisk tillväxt. Produktionsfaktorn arbetskraft har i många länder ökat genom invandring och genom att kvinnor har börjat förvärvsarbeta i allt större utsträckning. Produktionsfaktorn realkapital ökar genom investeringar. Produktionsfaktorn råvaror ökar när ett land utnyttjar nyfunna mineral- eller oljetillgångar.
● Om man utnyttjar de produktionsfaktorer man redan har på ett effektivare sätt, leder det också till ekonomisk tillväxt utan att produktionsfaktorerna behöver öka i antal. Det här kallas att öka produktiviteten , det vill säga produktionsresultatet i förhållande till insatsen av produktionsfaktorer. Ofta handlar det om att ta bort ”flaskhalsar” i produktionsledet. Om kvaliteten på arbetskraften höjs genom att de anställda får bättre utbildning och större motivation, ökar produktiviteten och därmed produktionen.
● Ofta sker emellertid BNP- och produktivitetsökningen genom en kombination: ökad volym av produktionsfaktorerna och bättre resursutnyttjande.
Automatisering är en viktig orsak till den ökade produktiviteten och till att industrijobben blivit färre. Industrirobotar kräver ju varken semester eller åtta timmars arbetsdag, inte ens fikapauser. Bilindustrin blev tidigt automatiserad och det är främst vid slutmonteringen som den mänskliga arbetskraften helt tar över.
BNP och konjunkturerna
De allra flesta åren sedan 1900-talets början har Sveriges BNP ökat men vid några få tillfällen har det förekommit stora minskningar av BNP, senast under pandemin 2020–2022.
Dåliga tider med arbetslöshet och minskad tillväxt kallas för lågkonjunktur. Den totala efterfrågan på varor och tjänster är mindre än vad som skulle kunna produceras. Företagens orderböcker gapar tomma och maskiner står stilla. Företagarna tvingas kanske säga upp anställda. Att investera i nya maskiner är inte aktuellt när man inte ens får de varor sålda som producerats och lagren fylls på. Lågkonjunkturens problem är alltså att företagen går på halvfart, vilket leder till ökad arbetslöshet. En lågkonjunktur med minskande BNP under en längre tid kallas recession . En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression , till exempel efter den stora börskraschen 1929.
Vad händer med priserna vid en lågkonjunktur? Eftersom efterfrågan är låg blir det små eller inga prishöjningar. Det kan till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallas deflation . I Sverige förekom deflation efter finanskrisen 2008‒2009 och även några år vid mitten av 2010-talet.
När industr in producerar för fullt råder högkonjunktur. Alla som vill och kan har arbete. Arbetslösheten är alltså låg men även högkonjunkturen har sin skuggsida: när hjulen snurrar för fullt och folk har gott om pengar vill de konsumera mer. När de vill köpa
Lågkonjunktur
karakteriseras av
• låg tillväxt
• stora lager
• hög arbetslöshet
• lågt inflationstryck
• små skatteintäkter
Högkonjunktur
karakteriseras av
• hög tillväxt
• lagerminskningar
• låg arbetslöshet
• högt inflationstryck
• stora skatteintäkter
Konjunkturcykel med uppåtgående trend Produktion
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
mer än vad som finns tillgängligt stiger prisnivån, det blir inflation . Förenklat kan man visa den ekonomiska utvecklingen som i diagrammet. Kurvan visar konjunkturutvecklingen. Ibland stiger kurvan och ibland sjunker den. Den långsiktiga utvecklingen utgör trenden . Topparna i kurvan betyder högkonjunktur och dalarna innebär lågkonjunktur.Tiden mellan två toppar eller två dalar kallas för en konjunkturcykel [cy:kel]
Från hög- till lågkonjunktur …
Varför fortsätter inte konjunkturcykelns kurva snett uppåt hela tiden så att vi får en ständig högkonjunktur? Ett svar på frågan kan vara att den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. Då skapas lätt flaskhalsar i produktionen eftersom investeringarna inte alltid sker likartat i hela produktionsledet. Till sist finns det inga fler produktionsmedel att ta till och det blir brist på arbetskraft med speciell utbildning, brist på vissa råvaror, brist på vissa maskiner och transportkapacitet. För att komma förbi flaskhalsarna och få tillgång till de sista resurserna kommer företagen att bjuda över varandra och betalar allt högre priser för råvaror och maskiner och allt högre löner för personer med specialkompetens. Till sist har priserna på varor och tjänster stigit så mycket att efterfrågan börjar sjunka. Då har högkonjunkturen nått toppen, och ekonomin bromsar in. Ekonomin går mot en lågkonjunktur.
Ytterligare en förklaring till varför en högkonjunktur mattas av är att ett land som Sverige med stor utrikeshandel påverkas av en lågkonjunktur utomlands. Om Sveriges största handelspartner Tyskland minskar sina beställningar från svenska företag bidrar det till att minska efterfrågan i Sverige, inte bara inom exportindustrin utan också hos underleverantörerna. Ett litet land som Sverige är vad ekonomerna kallar en öppen ekonomi , dvs. har stort utlandsberoende där exportens och importens andel av BNP är stor.
Inköpschefsindex – tillverkning 1994– april 2024
… från låg- till högkonjunktur
När väl konjunkturkurvan svängt av nedåt, varför fortsätter den då inte nedåt i all oändlighet? En förklaring är att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunktur. Efter en tid har företagen tömt sina lager och måste börja nyproducera och nyanställa. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma sätt svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur. Konjunkturcykeln är därmed sluten. Ökad efterfrågan från utlandet på svenska produkter är en annan förklaring till varför konjunkturkurvan rör sig uppåt. Kraftiga konjunktursvängningar skapar osäkerhet för både företag och hushåll och riskerar att landet på längre sikt får sämre tillväxt. Hur regeringen gör för att dämpa konjunktursvängningarna, dvs. hur den bedriver stabiliseringspolitik beskrivs under Finanspolitik
Försörjningsbalansen
Försörjningsbalansen är en del av nationalräkenskaperna och visar ett lands tillgångar och hur de används. Den har två sidor, dels tillgångssidan som visar vilka tillgångar vi har att röra oss med, BNP och importen, dels användningssidan som visar hur vi använder våra tillgångar till konsumtion, investeringar och export. Försörjningsbalansen är på så vis ett slags balansräkning för Sverige och genom jämförelser över flera år kan man se hur ekonomin utvecklas.
Konsumtionen på användningssidan delas ofta upp i offentlig och privat konsumtion. Den offentliga konsumtionen är vad stat och kommuner konsumerar. Lagerinvesteringar betyder att den faktiska produktionen 2022 var större än den totala efterfrågan så att företagens lager ökade. De båda totalsummorna blir alltid lika stora i försörjningsbalansen, de är i balans.
Inköpschefsindex är en snabb konjunkturmätare där 200 inköpschefer rapporterar inköpsstatistik från sitt företag. Ett indextal över 50 indikerar tillväxt medan ett indextal under 50 innebär en nedgång i konjunkturen.
Ett stabilt penningvärde är viktigt, bland annat för att landets företag och handelspartner ska veta vad valutan är värd, inte bara idag utan också i morgon. Därför eftersträvar alla länder ett stabilt penningvärde. Men alla lyckas inte. Venezuela till exempel hade 2018 en inflation på ofattbara 1,7 miljoner procent – med följd att nästan åtta miljoner venezuelaner flytt landet. 2024 var inflationen i Venezuela ”bara” 200 procent.
En marknad i staden Tumeremo, Venezuela: priset för den italienska korven Mortadella anges i gram guld! Vid hyperinflation, när priserna stiger kanske varje timme, vill ingen ha sedlar. Guld däremot är värdebeständigt!
Sådan hyperinflation har Sverige aldrig varit i närheten av, men ett stabilt penningvärde är ändå ett mycket viktigt ekonomisk-politiskt mål. Riksbankslagen säger att penningvärdet ska vara stabilt och att Riksbanken ska eftersträva en årlig inflation på 2 procent – eller, för att uttrycka det mer exakt, en årlig ökning av konsumentprisindex , KPIF på 2 procent (se faktarutan s. 308). Med en sådan låg inflation skapas förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Inflation innebär alltså att penningvärdet sjunker, eller uttryckt på ett annat sätt, att den allmänna prisnivån höjs. Man får alltså betala mer för samma mängd varor.
Inflationens orsaker
Inflationen kan ha olika orsaker:
● Efterfrågeinflation uppstår när efterfrågan i samhället är större än utbudet av varor och tjänster. Efterfrågeinflationen förekommer ofta vid högkonjunkturer. Konsumenterna är då villiga att betala högre priser för varor och tjänster.
● Kostnadsinflation beror på att produktionskostnaderna stiger så att producenten måste ta ut högre priser för att kompensera sig. Kostnadsinflationen uppstår alltså på utbudssidan och inte på efterfrågesidan. Lönerna är en sådan kostnad för företagen. När lönenivån stiger utan motsvarande ökning av produktionen måste
företagen kompensera sig genom att höja priserna.
De anställda vill sedan kompensera sig med höjda löner därför att priserna stigit (”löne-prisspiralen”). Vi tänker oss Sverige som ett företag: produktionens värde ökar under ett år med 5 %, vilket innebär att företaget tillverkar 5 % mer varor och tjänster. Men om de anställda får 8 % högre lön måste företaget höja priserna med 3 % för att täcka de ökande kostnaderna. Enkelt räknat blir resultatet 3 % inflation med en sådan löneökning.
Inflationen i Sverige 1980–2024
198019851990199520002005201020152020 Procent
Källa: SCB
1980-talet inleddes med hög inflation. Den ekonomiska politiken var expansiv och alla räknade med fortsatt hög inflation, inte minst de som förhandlade löner från fackens sida. Ända fram till den ekonomiska krisen i början av 1990-talet hade Sverige hög inflation. Den stora minskningen av inflationen kom först under budgetsaneringen i början av 1990-talet. Då skedde ett trendbrott och det blev viktigare att bekämpa inflationen än att bekämpa arbetslösheten. Därefter låg inflationen mestadels på någorlunda stabil nivå fram till Rysslands anfall på Ukraina 2022, då inflationen enligt KPIF steg till 10 procent för att sedan minska.
● Importerad inflation beror på att företagens kostnader ökar genom prisstegringar på utländska varor och tjänster. Det kan bero på att svenska kronan rejält sjunker i värde, som under efterdyningarna av coronapandemin 2022 och 2023. Det kan också bero på att viktiga importvaror som olja blir dyrare – det finns ju ett ”oljeinnehåll” i princip i alla varor och tjänster, om inte annat för transporter.
● Inflation ”via sedelpressarna” innebär att ett land löser problemet med underskottet i statsbudgeten genom att trycka sedlar i en mängd som inte motsvarar landets resurser. På sikt leder en sådan politik obönhörligt till inflation. Det är så Venezuelas regering har gjort.
Inflationens skadliga följder
Även en måttlig inflation skadar ekonomin. Om Sverige har högre inflation än omvärlden blir svenska varor och tjänster dyrare och Sverige kan inte sälja så mycket till utlandet. Det i sin tur leder till att BNP minskar och att arbetslösheten ökar.
Inflation leder också till att vissa blir vinnare, andra förlorare. Anta att en person har 100 000 kr på banken där hen får 2 % ränta. Om
Priset på pengar
Inflationen kan förklaras på samma sätt som priset på jordgubbar på Hötorget. Om fler sedlar trycks och kommer i omlopp, ökar utbudet från U1 till U2. Då minskar priset på pengar från P1 till P2, dvs. penningvärdet sjunker.
Reflex Plus är skriven för att i första hand passa för nivå 1b i samhällskunskap för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Läromedlet är anpassat till den nya ämnesplanen för samhällskunskap i Gy25.
Reflex Plus förklarar utförligt olika samhällsvetenskapliga begrepp och företeelser och sätter dem i sitt sammanhang så att verkligheten blir mer begriplig. Olika samhällsvetenskapliga modeller och teorier introduceras.
Reflex Plus är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller engagerande case som inbjuder till diskussion, reflektion och ställningstagande. Kapitlen avslutas med ett uppslag arbetsuppgifter: frågor till texten, analysuppgifter, diskussionsuppgifter samt fördjupningsuppgifter.
Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition är att spegla samhället och inspirera till eftertanke.
I Reflex-serien finns även Reflex 123 för nivå 1–3 samt
Reflex 50 för nivå 1a1. Alla läromedlen finns även som digitala läromedel.
Hans Almgren, Stefan Höjelid och Anna Furevik är författare till Reflex Plus. Alla tre har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskola eller folkhögskola – Hans i Arboga, Stefan i Växjö och Anna i Stockholm.
