BokGym
HUSBYGGNAD 3
Britt-Marie Ekbergh
Innehåll
PLANERING OCH UTFÖRANDE
100
Grundkonstruktioner 100
Isolering och dränering 101
Lågform och platta på mark 106
Byggelement 112 Småhus 113
Utfackningselement 115 Taktäckning 116 Rivning och håltagning 118 Rivning 118
Håltagning 120
Problemlösning 121 Dokumentation och egenkontroll 122 Dokumentation 122 Egenkontroll 122 Utvärdering 123
HANTERING AV MATERIAL OCH UTRUSTNING
Husbyggnad, nivå 3
Centralt innehåll
1
Undervisningen i ämnet husbyggnad på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:
Husbyggnadsprocessen
CENTRALT INNEHÅLL:
• Byggprocessens olika skeden från planering till färdigställande och drift.
xyz
• Vanligt förekommande arbetsprocesser och arbetsmetoder inom olika husbyggnadsyrken.
• Branschens gemensamma ansvar för ett hållbart byggande, däribland genom återvinning och återanvändning av byggmaterial.
• Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland Boverkets byggregler (BBR) och plan- och bygglagen.
• Utförande- och kvalitetskrav samt tillsyn genom kontroller och besiktningar.
• Hur olika avtal styr rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen, till exempel ackordsräknings uppbyggnad och avläsning.
• Entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet.
• Olika entreprenadformer på byggarbetsplatsen, till exempel delad entreprenad och totalentreprenad.
• Arkitektur och estetiska värden i samband med nyproduktion, ombyggnation och restaurering. Övergripande om varsamhetskrav vid renovering och ombyggnad, till exempel byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Planering och utförande
• Tolkning av toleranskrav samt metoder för att identifiera felkällor.
• Planeringar för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.
• Byggtekniska beräkningar, till exempel av volym, area och materialåtgång.
• Grundläggande isolerings- och dräneringsarbete, till exempel vid grundkonstruktioner eller markarbeten.
• Betonggjutning i lågform och platta på mark. Efterbehandling av gjuten betongyta.
• Vanligt förekommande arbeten med prefabricerade byggelement och utfackningsväggar, till exempel av betong, murverk, trä och plåt. Riktning, strävning och förankring av byggelement.
• Olika typer av taktäckning, till exempel med papp, plåt, takpannor eller trä.
• Håltagning, avväxling och provisoriska bärverk vid bland annat ombyggnadsarbeten.
• Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
• Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete, däribland dokumentation av avvikelser från beställning.
• Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.
Hantering av material och utrustning
• Resursanvändande kopplat till arbetsuppgiften, däribland val och användning av material med hänsyn till kvalitet och kostnader samt hälso- och miljöaspekter. Övergripande om grundläggande ekonomiska kalkyler i byggprocessen.
• Byggmaterialens miljöpåverkan och individens eget ansvar för återanvändning och källsortering av material på en byggarbetsplats.
• Vanligt förekommande material i byggnadskonstruktioner, däribland olika materials användningsområden, egenskaper och beständighet.
• Val, användning och hantering av byggmaterial i förhållande till arbetsuppgiften och information från olika bygghandlingar och säkerhetsdatablad.
• Val och användning av infästningsmaterial och metod för säkra infästningar i olika byggnadsdelar och byggmaterial.
• Val, användning och vård av för arbetsuppgiften lämpliga verktyg, maskiner och tillsatsutrustningar, däribland av avvägnings- och mätverktyg.
Säkerhet
• Bestämmelser som reglerar brandfarliga arbeten.
• Riskbedömningar, däribland av hälsorisker med asbest, mögel, kvartsdamm och polyklorerade bifenyler (PCB) vid renoveringsarbete.
• Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel.
• Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.
• Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
• Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.
• Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.
Samverkan och kommunikation
• Fackspråk på både svenska och engelska.
• Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt.
• Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen, däribland med maskinförare.
1Centralt innehåll:
■ Byggprocessens olika skeden från planering till färdigställande och drift.
■ Vanligt förekommande arbetsprocesser och arbetsmetoder inom olika husbyggnadsyrken.
■ Branschens gemensamma ansvar för ett hållbart byggande, däribland genom återvinning och återanvändning av byggmaterial.
■ Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland Boverkets byggregler (BBR) och plan- och bygglagen.
■ Utförande- och kvalitetskrav samt tillsyn genom kontroller och besiktningar.
■ Hur olika avtal styr rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen, till exempel ackordsräknings uppbyggnad och avläsning.
■ Entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet.
■ Olika entreprenadformer på byggarbetsplatsen, till exempel delad entreprenad och totalentreprenad.
■ Arkitektur och estetiska värden i samband med nyproduktion, ombyggnation och restaurering. Övergripande om varsamhetskrav vid renovering och ombyggnad, till exempel byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Husbyggnadsprocessen
Husbyggnadsprocessen är hela kedjan av aktiviteter från första tanken om att bygga ett hus, till färdigställande och inflyttning. Hela kedjan av aktiviteter måste projekteras och gås igenom för att projekten ska bli lyckade.
Byggprocessen
Byggprocess kallas de aktiviteter som utförs i en viss ordning för att uppföra en anläggning eller en byggnad från start till färdigställandet. Till byggprocessen räknar man ibland också förvaltning. Förvaltning är egentligen inte en del av byggprocessen, men den sysselsätter till viss del samma yrkesarbetare, och hur ett hus byggs påverkar i stor utsträckning hur förvaltningskedet kommer att se ut.
Byggprocessen ser ungefär likadan ut oavsett om det är en väg, bro, ett sjukhus eller ett bostadsområde som ska byggas. I ett byggprojekt pågår oftast två processer parallellt. Den ena är myndigheters eller kommunens arbete med att ta fram riktlinjer för om och hur man får bygga, och så småningom medge bygglov. Den andra processen är byggherrens arbete med att ta fram ett faktiskt projekt.
FAKTA:
Process kallas de aktiviteter i byggbranschen som utförs i en viss ordning för att uppfylla ett visst kundbehov. Aktiviteterna utförs oftast i ett företag eller i en organisation.
Stadsplaneringen innefattar inte bara nya husbyggen, utan även planering av nya vägar, gångbanor och kollektivtrafik.
Kommunens process
Kommunerna har ett stort ansvar över att ta fram riktlinjer och gränser för var och hur man får bygga. Anledningen till att samhället ställer krav även på privat mark är för att det också påverkar samhället och människorna utanför byggplatsen. Samhällsplanering kan innefatta frågeställningar kring:
• allmänhetens tillgänglighet till natur och vattenområden
• uppdelandet mellan industriområden och bostadsområden
• vilda djurs möjlighet att överleva och förflytta sig
• miljö och föroreningar
• behovet av vägar och annan infrastruktur
• estetiska och kulturella värden som ska bevaras
• säkerhet för allmänheten
För att säkerställa att hela befolkningens intressen tas tillvara krävs en central styrning av byggandet.
FAKTA:
Kommunala byggherrar
För befolkningen i en kommun är det valda politiker i kommunen som måste besluta om att bygga en ny simhall, eller exempelvis driva frågan om en cirkulationsplats mot Trafikverket. Politikerna ger sedan i uppdrag åt kommunens tjänstemän att se till att projektet kommer igång och hålls inom de budgeterade ramarna.
Samhället styr hur och var vi får bygga genom bygglagstiftning.
Samhällets påverkan på byggandet
FAKTA:
Lagar
Lagstiftning är den miniminivå som gäller för byggande i Sverige, och projektörerna kan därför inte konstruera ett “sämre” hus än lagen medger. Det är däremot alltid möjligt att bygga ett “bättre” hus.
Samhället påverkar byggandet i Sverige genom att fastställa lagar, regler och normer som styr hur och var vi får bygga. Det innefattar krav på säkerhet under byggnadsarbetet, men även hur husen är utformade, hållbarhet, kvalitet, miljöpåverkan och användning av marken. Bygglov, byggnormer, miljökrav och arbetsmiljölagar är exempel på lagar och regler som påverkar allt från planering och design till konstruktion och drift av byggnader.
Lagstiftning
I lagstiftningen kan vi hitta både grundläggande information och en del detaljer om hur ett hus eller en väg ska byggas. I projekteringsskedet ska projektörerna ta hänsyn till dessa krav, och vi ska därför kunna räkna med att de handlingar som upprättats till projektet följer lagstiftningen.
FAKTA:
Plan- och bygglagen
Plan- och bygglagen (PBL) är den lag som bestämmer hur planläggning av mark, vatten och byggande ska ske i Sverige. I en del planerings-och byggfrågor gäller även Miljöbalken, vilket också är en del av svensk lagstiftning.
Bygglagstiftning
Vid allt byggande finns lagstiftning som styr vad vi måste göra och vad vi inte får göra. Lagstiftningen består av tre nivåer:
• lagen: beslutas av Sveriges riksdag.
• förordningen: beslutas av regeringen.
• föreskrifter och allmänna råd: tas fram och beslutas av myndigheter.
De krav och bestämmelser som finns i lagstiftningen är tvingande, vilket betyder att de måste följas av alla. Förutom lagstiftningen finns branschregler som tas fram av de olika branschorganisationerna. Exempel på sådana branschorganisationer är Svensk Byggtjänst AB, Byggandets kontraktskommitté, Svensk Ventilation och Installatörsföretagen. Branschregler och rekommendationer används för att beskriva hur något kan eller bör göras för att uppfylla lagstiftningens krav.
Boverket
Boverket är den myndighet som arbetar med frågor som rör samhällsplanering, byggande och boende. De arbetar bland annat med att ta fram föreskrifter och vägledningar, men ansvarar även för tillsyn av energideklarationer och tillämpningen av Plan- och bygglagen. De arbetar också med att administrera statliga stöd och bidrag.
Föreskrifter
Boverkets byggregler (BBR) är en föreskrift där kraven anger miniminivån för byggandet i Sverige. BBR gäller för nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad. Kraven i föreskriften gäller bland annat hur en byggnad ska utformas, bärförmåga, hygien, buller, brandskydd och energihushållning. Även allmänna regler för byggande finns angivna.
De allmänna råden i BBR är inte tvingande utan rekommendationer, och anger ett sätt att uppfylla reglerna. Kan byggaren hitta ett annat sätt att uppnå samma nivå, kan denne göra detta. De allmänna råden kan ibland också vara en förklaring till regeln.
Boverket ger med stöd av Plan- och bygglagen (PBL) ut bland annat följande föreskrifter:
• Boverkets byggregler (BBR): motsvarar det som tidigare hette svensk byggnorm.
• Boverkets konstruktionsregler (BKR): anger hur byggnadskonstruktionen ska vara utformad.
• Bestämmelser för stålkonstruktioner (BSK): beskriver hur stålkonstruktioner ska beräknas och utföras.
• Bestämmelser för betongkonstruktioner (BBK): anger krav för utförande och beräkning av betongkonstruktioner.
• Europeiska konstruktionsstandarder (EKS): visar hur beräkningar ska göras för att säkerställa att byggnaden inte rasar.
De flesta av Boverkets föreskrifter har använts för att beräkna och bygga Turning Torso i Malmö. Byggandet föregicks också av omfattande utredningar och bygglovsprocesser.
Det är idag vanligare att man laddar ner lagstiftningen via Boverkets webbplats än läser den i en bok.
FAKTA:
Offentlig sektor
Offentlig sektor är den skattefinansierade verksamhet som drivs åt det allmänna, såsom stat och kommun. Verksamheter som ingår är rättsväsendet, sjukvård, utbildning, kollektivtrafik och infrastruktur.
CENTRALT INNEHÅLL:
FAKTA:
Entreprenör
En entreprenör är en person eller en organisation som har förmågan att identifiera och utnyttja affärsmöjligheter för att driva förändring, innovation och projekt. Det kan inkludera att utveckla affärsidéer, hantera finansiering, anställa personal, marknadsföra produkter eller tjänster och hantera risker.
Sparande & räntor
Hushåll
Samhällsservice & bidrag
Kreditinstitut
Arbete & konsumtion
Varor, tjänster och löner
Räntor & sparande
Företag
Samhällsservice & bidrag
Entreprenörskap och företagande
Entreprenörskap och företagande är två begrepp som många gånger förknippas med varandra, och som också oftast i verkligheten samverkar. Många har olika definition på dessa två begrepp. De flesta är emellertid överens om att skillnaden består i att en entreprenör är en person som är företagsam, har stor kreativitet och sprutar fram bra idéer. Medan begreppet företagande är det konkreta företagandet, det vill säga att driva någon form av företag.
Entreprenörskap betecknas alltså oftast som en person som har en idé för en eller flera olika produkter eller tjänster. Entreprenören är duktig på att reflektera över risker och möjligheter, skapa och samla ihop resurser, för att sedan planera och genomföra idén. Oftast, men inte alltid, är entreprenören alltså en fysisk person som startar och driver ett företag. Helt enkelt en företagsam person. Inom byggbranschen används ofta ordet entreprenör synonymt med själva byggföretaget, alltså byggföretaget (byggentreprenören) som utför arbeten i en byggentreprenad.
Ett företag består av en organisation som har en viss mängd resurser som samordnas, dessa resurser är främst arbetskraft och kapital i olika former. Ändamålet är nästan uteslutande att skapa vinst för företagets ägare. Detta genom att utveckla, producera och sälja varor eller tjänster. Ett företag kan drivas i olika företagsformer beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs, exempelvis som aktiebolag eller enskild firma.
O entlig sektor
Skatt
Skatt
Räntor & lån
Lån & räntor
Entreprenörskap och företagande har ett nära samband med det vi kallar samhällsekonomi, och vanligen brukar man prata om de fyra olika aktörerna i samhällsekonomin: hushållen, offentlig sektor, kreditinstituten (banker) och företagen.
Hushållen lånar och sparar i kreditinstituten, och betalar in skatt som omfördelas och återförs i form av bidrag och samhällsser vice från främst den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn får sina intäkter från hushållen och företagens skatter. Dessa skatter använder sedan den offentliga sektorn till att ge samhällsmedborgarna olika former av bidrag och samhällsser vice. Kreditinstituten (bankerna) bedriver betalningsförmedling, och lånar ut respektive in pengar från främst företag och hushåll, exempelvis startkapital för företag eller bostadslån för privatpersoner. Företagen skapar skatteintäkter för den offentliga sektorn, och får tillbaka en del av detta i form av olika samhällsstöd från den offentliga sektorn.
Företagande
Företagandet i Sverige bedrivs i många olika typer av branscher och verksamheter. Från slutet av 1800-talet fram till slutet av 1960-talet varade den period som kallades det svenska ”tillväxtundret”, vilket symboliserade kullagret, skiftnyckeln och dynamiten. Sverige var under denna period ansett som ett föregångsland, och landet var rikt och fyllt av en stark framtidstro.
Mycket har hänt sedan dess, och idag har vi ett annorlunda Sverige med nya problem men också nya möjligheter. Istället för kullager och skiftnycklar har vi idag nya tekniska innovationer och gigantiska underhållningsindustrier. Stora strukturomvandlingar har skett, vilket gjort att vi gått från en jordbruks-och industriekonomi till en tjänsteekonomi.
Det svenska företagandets struktur har alltså förändrats från att ha varit ett företagande som dominerats av jordbruk, skogsbruk och industri, till att idag vara ett land som domineras av företag i tjänstesektorn. Förenklat kan Sveriges företagande delas in i tre
Skiftnyckeln är en svensk uppfinning som fick han över 100 patent på sina idéer. idéer som gjorde honom världsberömd.
Cirka 10 % av alla företag i Sverige verkar inom byggoch anläggningssektorn, beroende på hur man definierar branschen
1
Nybyggnad, ombyggnad och renovering av olika typer av hus och i olika byggstilar gör att städer ständigt förändras.
Kännetecknande för de flesta gamla hus är att de byggdes av material som fanns på platsen. Byggnaden från bruksorten Söderfors vid Dalälven är byggd med slaggsten, som tillverkades av restprodukt efter framställning av järn. Biprodukten togs tillvara och behövde inte transporteras från orten.
FAKTA:
Arkitekt
Byggnadskultur
Hus har byggts i Sverige ända sedan bronsåldern. De första husen bestod av väggar och tak, och en öppning som kunde stängas till som skydd mot väder och inkräktare. Byggnadsmaterial var det som kunde hittas på platsen, som stenar, stockar, ris och vass. Länge samsades byns eller gårdens människor och djur i samma byggnad, innan fähus och stall separerades från bostadshusen.
Arkitektur
Arkitektur är en gammal konstart. Redan från 5000 år f.Kr. har man hittat spår av byggnader och bebyggelse som visar hur en del av dåtidens samhällsplanering kunde se ut. Arkitektur handlar bland annat om:
• att anpassa och ordna bebyggelse till annan bebyggelse och miljö.
• att välja material och konstruktioner.
• att utforma husets och anläggningarnas exteriör och inredning.
• att få en bra funktion i bostäder och lokaler.
Historiskt har arkitekter haft störst inflytande på slott, kyrkor och officiella byggnader. Vanliga bostäder, både på landet och i städer, byggdes av material som fanns lokalt och med utseende enligt ortens snickare eller byggmästare. Det var i städerna på 1800-talet, när flerfamiljshus började byggas, som arkitekterna fick inflytande över bostädernas utformning.
Arkitekt är en titel på den person som designar hus och anläggningar. Personen kan ha akademisk examen som arkitekt, landskapsarkitekt, inredningsarkitekt, eller vara autodidakt (självlärd). Arkitekter planerar och designar stadsmiljöer, byggnader samt inomhus- och utemiljöer.
Visby är ursprungligen en medeltida stad, och domkyrkan, ringmuren och andra byggnader har medeltida ursprung. Staden har med tiden genomgått förändringar, men innanför muren, där det bara bor cirka 2000 människor, finns fortfarande mycket av den medeltida stadsbilden kvar.
Tidsepokers arkitektur
Traditioner, mode och ekonomiska förutsättningar förändras över tiden, och det har påverkat hur människor har talat, klätt sig, och vilken mat man ätit. Ökat välstånd (ökade ekonomiska förutsättningar) påverkar också i stor utsträckning hur man byggt och designat sina hus. Det finns också parallella traditioner, som mellan stad och landsbygd, och mellan fattig och rik.
Tidigt i historien varade varje trend (epok) betydligt längre än i dag, och det tog längre tid för den att spridas. Ofta startade en trend i något annat land och spreds långsamt till Norden och Sverige. På grund av detta är årtalen för de olika epokerna ungefärliga. Ofta ändrades och ”försvenskades” de internationella trenderna av konstnärer, arkitekter och byggare för att passa våra traditioner, vårt klimat, och de byggnadsmaterial som fanns på orten.
Arkitektur och estetiska värden spelar en viktig roll vid nyproduktion, ombyggnation och restaurering av byggnader. Dessa aspekter är avgörande för att säkerställa att byggnader inte bara fyller sin funktion, utan även bidrar till en harmonisk och estetiskt tilltalande miljö.
FAKTA: Tradition
Till tradition räknas invanda seder och bruk, språk och vardagliga normer som förs vidare mellan människor i samhället. De flesta traditioner förändras med tiden, som en följd av att nya kunskaper och insikter tillfogas. Gamla och nya traditioner, idéer och kunskaper blandas och bildar nya traditioner.
FAKTA: Epok Epok är en avgränsad längre tidsperiod, med karakteristiska kännetecken. I historien kan olika epoker ha olika längd. En geologisk epok kan sträcka sig över miljoner år, en arkeologisk epok kan vara några århundraden eller årtusenden. En byggnadsepok kan sträcka sig över några hundra eller några tiotal år, beroende på hur snabbt de karakteristiska kännetecknen förändras.
2Centralt innehåll:
CENTRALT INNEHÅLL: xyz
■ Tolkning av toleranskrav samt metoder för att identifiera felkällor.
■ Planeringar för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.
■ Byggtekniska beräkningar, till exempel av volym, area och materialåtgång.
■ Grundläggande isolerings- och dräneringsarbete, till exempel vid grundkonstruktioner eller markarbeten.
■ Betonggjutning i lågform och platta på mark. Efterbehandling av gjuten betongyta.
■ Vanligt förekommande arbeten med prefabricerade byggelement och utfackningsväggar, till exempel av betong, murverk, trä och plåt. Riktning, strävning och förankring av byggelement.
■ Olika typer av taktäckning, till exempel med papp, plåt, takpannor eller trä.
■ Håltagning, avväxling och provisoriska bärverk vid bland annat ombyggnadsarbeten.
■ Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
■ Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete, däribland dokumentation av avvikelser från beställning.
■ Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.
Planering och utförande
I alla typer av projekt föregås utförandet (byggandet) av planering. Inget projekt blir försenat för att planeringen ges ordentligt med tid, däremot är motsatsen vanlig, många byggprojekt blir försenade och därmed dyrare än tänkt för att planering och projektering varit bristfällig.
Arbetsplanering
Planeringen av ett projekt görs oftast i ett tidigt skede, innan byggproduktionen har startat. Under projektets framskridande måste varje delmoment planeras. Det kan vara från en planering i ditt eget huvud, vilka verktyg eller vilken skruv du behöver ta med dig upp på taket, till att arbetslaget planerar ett större delmoment tillsammans.
För att kunna planera måste vi ta hänsyn till de ritningar, beskrivningar och tidplaner som hör till projektet. Vi måste också ta hänsyn till lagar, föreskrifter och branschkrav. Oavsett om det är ett stort eller litet arbete som ska utföras är planering viktigt för att kunna slutföra i rätt tid och till rätt kvalitet.
FAKTA:
Planering
Planering är processen att bestämma mål och att utveckla strategier, aktiviteter och resurser för att uppnå dessa mål på ett effektivt sätt.
Produktionsplanering
Oftast görs en enklare översiktlig produktionsplanering redan i projekteringsstadiet, och i planeringen ingår exempelvis följande:
• tidplaner
• arbetsplatsplanering
• resurser
• material och leveranser
• ekonomi
För att arbetet ska fungera och resultatet bli bra måste alla delar planeras. Det spelar ingen roll att vi har en perfekt tidplan om det inte finns personal att utföra arbetet och momenten.
Metodval
Vilken metod som används påverkar val av hjälpmedel, hur lång tid det tar, och ibland vem som ska utföra arbetet. Exempel på olika metoder kan vara om man väljer att bygga med prefabricerade betongväggar eller att platsgjuta, eller välja att rulla ut färdigt gräs i parken i stället för att så gräsfrön på plats. Metodvalet påverkar behovet av arbetskraft på byggarbetsplatsen, och denna typ av metodval är nästan alltid bestämt i projekteringsskedet. De metoder som väljs vid arbetsplaneringen är oftast av enklare slag, som i vilken ordning vi ska arbeta eller med vilka hjälpmedel.
Tidplan
Den produktionstidplan som upprättats före byggstart behöver ofta kompletteras eller justeras under byggnationen. Det är oftast arbetsledningen som gör produktionstidplanen, ibland med hjälp av erfarna yrkesmän. Vid arbetsplaneringen bryter man ofta ut en del, till exempel en vecka eller ett speciellt moment, för att planera tiden mer noggrant. Exempel på tidplaner är följande:
• Projekttidplan; visar tidsplanering från idé till färdigställande och inflyttning.
• Projekteringstidplan; visar tidsplanering för projektörerna.
• Produktionstidplan; visar tidsplanering från byggstart till färdigställande.
• Veckotidplan; är oftast en detaljerad tidplan över vad som ska göras under en vecka.
• Leveranstidplan; visar när leveranser av material och varor ska komma.
I många projekt görs egna varianter av tidplaner för att beskriva kritiska moment, exempelvis hur vägtrafik ska stängas av, hur hyresgäster ska flyttas ut och in, eller när sprängning får ske.
FAKTA:
Tidplan
En tidplan är en schematisk översikt som visar när olika aktiviteter och uppgifter inom ett projekt ska genomföras, samt i vilken ordning de ska ske. Den hjälper till att organisera och få en översikt över arbetet för att se till att projektet slutförs inom den avsatta tiden.
En tidplan kan se ut på många sätt och vara olika detaljerad. Från streck med övergripande uppgifter och tidsättning i veckor, till detaljerade uppgifter med tidsättning i exakta klockslag. Tidplanen är en av de absolut viktigaste hjälpmedlen för planering och för att driva ett projekt.
1
CENTRALT INNEHÅLL:
FAKTA:
Tolerans
I tekniska sammanhang betyder tolerans den tillåtna variationen i en dimension, vikt, temperatur eller annan mätbar egenskap. Det beskriver gränserna inom vilka en produkt eller byggdel kan variera utan att dess funktion påverkas negativt eller att den påverkar omgivande byggdelar negativt.
Toleranser och fel
Tolerans är ett mått som anger hur stor avvikelse en byggdel tillåts ha från de mått som anges i en beskrivning eller på en ritning. Toleranskrav är viktiga för att man ska vara säker på att olika delar i en byggnad passar ihop, eller att ett golv exempelvis är tillräckligt slätt.
Toleranskrav
Toleranskrav är ofta definierade i byggstandarder och riktlinjer. Utöver att anges i en standard har ofta olika projekt egna toleranskrav beroende på typ av byggnad och hur den ska användas. Arkitekter och projektörer redovisar kraven i bygghandlingarna. Olika materialleverantörer kan också ha specifika toleranskrav, exempelvis att en maskin måste ha ett mycket jämnt golv eller att en leverantör av en stålstomme har krav på hur exakta måtten för plintgrunden måste vara.
Typer av toleranser
Det finns olika typer av toleranser, exempelvis:
• Måttoleranser: tillåten avvikelse från de angivna måtten, som längd, bredd och höjd. Exempelvis att en vägg kan ha en tolerans på ±5 millimeter i höjd.
• Form- och lägestoleranser: betyder avvikelse från den angivna formen eller positionen. Exempelvis rakheten på en vägg eller lutningen på ett golv.
• Ytjämnhet och ytkvalitet: toleranser för ytors jämnhet och kvalitet, som maximal tillåten ojämnhet på en golvyta.
En byggdel kan ha toleranskrav från flera grupper samtidigt, exempelvis att det finns krav på golvets lutning samtidigt som det finns krav på maximal ojämnhet.
Mätning och kontroll
De krav på toleranser som finns behöver kontrolleras under byggtiden. De mätverktyg och metoder som används är samma som används i det dagliga arbetet, och dessa mätningar ska ingå i hantverkarens dagliga arbete. De toleranskrav som är extra viktiga finns oftast angivna i den kontrollplan (egenkontroll) som finns i projektet. Ibland finns kontrollpunkter för den kontrollansvariga i projektet.
Hantering av avvikelser
Om en byggnadsdel inte uppfyller toleranskraven identifieras detta under inspektionerna, och en avvikelse rapporteras och dokumenteras för vidare åtgärder. Beroende på hur allvarligt felet är kan olika åtgärder vidtas, från att ändra eller justera felet till att ibland godkänna mindre avvikelser om de inte påverkar byggnadens funktion och säkerhet. Beslut om åtgärder tas ofta i samråd med byggledare, ingenjörer och kvalitetsansvariga.
Lego är ett exempel på en byggkloss som har mycket höga toleranskrav. Klossarna är utformade med exakt avstånd i sidled och längdled mellan hål och tappar, så att alla byggklossar ska kunna byggas ihop. Oavsett var man köper LEGO kan man vara säker på att de passar med det LEGO man redan har. Detsamma gäller för exempelvis prefabricerade byggelement. När de ska monteras ihop på byggarbetsplatsen ska man kunna vara säker på att de passar som det var tänkt på ritningen.
Exempel på toleranskrav
Toleranskrav bestäms av hur stor betydelse ett fel kommer att bli. Om byggdelen har en viktig betydelse för byggnadens hållfasthet och funktion, eller när det har en stor betydelse för den fortsatta byggproduktionen, bestäms en snävare tolerans än om det har mindre betydelse för funktionen. Om toleransen exempelvis för placering av en stolpe är ±5 mm, godkänner man att måttet avviker + 5mm eller - 5mm från det angivna. Om toleransen är angiven till -0 - +10mm godtar man inte att måttet blir mindre, men att en ökning av måttet med 10mm är godtagbart. Exempel på toleranskrav är:
Betongarbeten;
• Tolerans för betongytans planhet kan vara ±3 mm per 2 meter.
• Positionen för inbäddade ankare kan ha en tolerans på ±5 mm.
Snickeriarbeten;
• Tolerans för dörrkarmens bredd kan vara ±1 mm.
• Tolerans för fönsterinstallationshöjd kan vara ±3 mm.
Betydelsen av toleranskrav
Det finns flera skäl till att man har toleranskrav, exempelvis;
• Kvalitet; för att säkerställa hög kvalitet på byggnadsverket genom att hålla mått- och formavvikelser inom acceptabla gränser.
• Säkerhet; för att förhindra problem med konstruktionen som kan uppstå på grund av för stora avvikelser.
• Kompatibilitet; för att olika byggnadsdelar ska passa ihop, vilket är avgörande för både utseende och funktion.
• Kostnadskontroll; för att minska behovet av dyr och tidskrävande ändring, genom att upptäcka och åtgärda problem tidigt i byggprocessen.
Genom att följa toleranskrav kan byggprocessen bli mer effektiv och slutprodukten bli av högre kvalitet och säkerhet.
FAKTA:
Byggnadssanering
Byggnadssanering betyder samma sak som stadssanering, med skillnaden att endast ett eller ett fåtal hus berörs.
Stadssanering
CENTRALT INNEHÅLL:
Inom byggsektorn används ordet stadssanering när en stadsdel eller ett bostadsområde måste saneras från tekniska fel och brister, eller från dålig bostadsstandard. Sanering kan behövas om det fortlöpande underhållet inte skötts eller helt försummats. Ibland kan ordet sanering användas för att beskriva att ett helt område rivs.
Rivning av hela hus utförs oftast av speciella rivningsföretag. Grävmaskiner får skopan utbytt till rivningsgrip eller borrhammare för att användas till betongrivning.
Rivning och håltagning
Håltagning och rivning görs oftast när hus ska byggas om eller helt enkelt rivas. Ibland behövs åtgärden även vid nybyggda hus, exempelvis om man glömt en ursparing för rördragning i ett bjälklag, eller om en dörröppning hamnat fel.
Rivning
De flesta ändringsarbeten börjar med någon form av rivning eller håltagning. Även vid nybyggnation händer det att hela byggnader måste rivas för att ge plats åt det nya. All rivning kräver kunskap och planering för att inte bli farliga för de som river eller för omgivningen. Om rivningen är av större omfattning är det ofta specialister på rivning som utför arbetet. Ibland delas rivning in i kategorierna lättrivning och tungrivning. Lättrivning innebär rivning av till exempel innerväggar, medan tungrivning avser konstruktioner av betong eller stål.
FAKTA:
Provisorisk
Ordet provisorisk betyder tillfällig eller preliminär, och det används för att beskriva något som är avsett att användas under en begränsad tid tills en permanent lösning kan implementeras.
I lagstiftningen menas med rivning när hela eller delar av en byggnad och dess stomme tas bort. Där räknas det alltså inte som rivning om stommen står kvar, även om du tar bort byggnadens icke bärande delar både invändigt och utvändigt. Det räknas också som rivning när man tar bort en del av en byggnad, till exempel en veranda. Att flytta en byggnad från en plats till en annan räknas som rivning på ursprungsplatsen och nybyggnad på den nya platsen. Det kan alltså behövas både rivningslov och bygglov för en sådan ändring.
Även om det inte behövs rivningslov eller anmälan enligt Plan- och bygglagen kan det krävas en anmälan eller ett tillstånd enligt någon annan lagstiftning, exempelvis Miljöbalken eller Kulturmiljölagen.
Rivningsförberedelser
I projekteringsskedet bestäms hur byggnaden ska ändras och vad som då måste rivas. En beskrivning av rivningen och hanteringen av rivningsavfall har ibland gjorts under projekteringen, men måste i annat fall utföras innan rivningen startas. I vissa fall finns speciella rivnings- och håltagningsritningar, och även beskrivningar som kan vara underlag för instruktioner till de som ska utföra rivningsarbetet. Dessa handlingar kan även vara en del av arbetsmiljöplanen.
Beskrivningen kan till exempel innehålla uppgifter om följande:
• Byggnadens konstruktion och med vilka material den är byggd.
• Om det finns miljö- eller hälsofarliga material, exempelvis PCB eller asbest.
• I vilken ordning de olika byggnadsdelarna ska rivas.
• Om byggnaden måste stabiliseras under rivnings-och ändringstiden.
• Vilken typ av verktyg, maskiner och skyddsutrustning som behövs.
• Om det går att återanvända byggnadsdelar eller återvinna material.
• Om det finns personal med rätt kompetens.
Det måste också finnas en planering för vad man ska göra om oförutsedda händelser och risker uppkommer. När planeringen är klar startar man med de praktiska förberedelserna. Det kan exempelvis vara följande:
• Avspärrning av arbetsområdet.
• Skydd av omgivningen mot damm eller rivningsmassor.
• Provisoriska bärverk eller stabilisering.
Avspärrning av arbetsområdet kan vara att hela byggarbetsplatsen spärras av för att hindra obehöriga att komma till skada eller komma i vägen och hindra arbetet. Avspärrning kan också vara en mindre del av arbetsplatsen för att förhindra att andra hantverkare kommer i vägen för arbetet eller får rivningsdelar på sig. Skydd mot damm och rivningsmassor görs både för att skydda människor i och utanför arbetsplatsen, men också för att exempelvis skydda omgivande byggnader, vägar och bilar. Vid rivning inne i exempelvis sjukhus och industrier med extremt känslig utrustning kan det vara nolltolerans mot damm. Det finns olika metoder för att minska dammspridning, exempelvis följande:
• Fånga upp dammet där det skapas; exempelvis genom att dammsuga vid dammkällan samtidigt som man arbetar.
• Begränsa dammets spridning; exempelvis genom att stänga och eventuellt tejpa igen dörrar. Plasta in arbetsområdet och skapa ett undertryck i det avgränsade området (arbetsområdet) med dammsugare, frånluftsfläkt eller undertrycksventiler.
När nya installationer förläggs i ett gammalt bjälklag kan bärande bjälkar behöva ändras. Här får en vinkel av stål ta upp lasten.
Avväxling av last från bjälklag med balk och stämp innan rivning av bärande vägg.
Hantering av material och utrustning
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Resursanvändande kopplat till arbetsuppgiften, däribland val och användning av material med hänsyn till kvalitet och kostnader samt hälsooch miljöaspekter. Övergripande om grundläggande ekonomiska kalkyler i byggprocessen.
■ Byggmaterialens miljöpåverkan och individens eget ansvar för återanvändning och källsortering av material på en byggarbetsplats.
■ Vanligt förekommande material i byggnadskonstruktioner, däribland olika materials användningsområden, egenskaper och beständighet.
■ Val, användning och hantering av byggmaterial i förhållande till arbetsuppgiften och information från olika bygghandlingar och säkerhetsdatablad.
■ Val och användning av infästningsmaterial och metod för säkra infästningar i olika byggnadsdelar och byggmaterial.
■ Val, användning och vård av för arbetsuppgiften lämpliga verktyg, maskiner och tillsatsutrustningar, däribland av avvägnings- och mätverktyg.
Hantering av byggmaterial och utrustning som maskiner och verktyg är viktigt för att säkerställa säkerhet, kvalitet, effektivitet och ekonomi i byggprojekt. I detta kapitel kommer vi därför utforska olika aspekter av materialhantering inom byggbranschen, med särskilt fokus på att främja en cirkulär och hållbar byggpraxis.
Vi kommer att granska hela livscykeln för byggmaterial — från val och användning till återanvändning. Kapitlet ger dig som läsare en förståelse för hur material väljs, används och hanteras på ett sätt som minimerar miljöpåverkan och främjar hållbar utveckling.
Hantering och förbrukning av material
Rätt val och korrekt hantering av material och utrustning är avgörande för ett säkert och effektivt byggande. Det innebär att ha rätt material tillgängligt i rätt mängd och plats, samt att använda och förvara utrustningen på ett säkert sätt. Genom att organisera och underhålla material och utrustning kan byggprojekt genomföras smidigt och med små risker för skador eller förseningar.
Varje materialval i en byggnadskonstruktion bör övervägas noggrant baserat på de specifika behoven i projektet, inklusive kostnad, hållbarhet, estetik och miljöpåverkan. Byggnadsmaterial kompletterar ofta varandra och används i kombination för att utnyttja deras unika egenskaper och uppnå optimal funktionalitet och hållbarhet.
FAKTA:
Råvara
Råvara är en obearbetad naturresurs som ännu inte har förädlats och behandlats, exempelvis skog, olja och metaller.
Att montera solpaneler på gamla byggnader är ett sätt att försöka främja ett miljömässigt hållbart byggande. Bilden visar solpaneler monterade på en gammal lada i Sverige.
Material och hållbart byggande
Allt vi gör påverkar vår omgivning och vår miljö. Det vi bygger har en stor påverkan, bland annat i form av intrång i naturen, materialförbrukning och transporter. Detta sker både under byggtiden och under den tid då byggnaden eller anläggningen används. Byggandet påverkar också samhället i övrigt.
Målet med hållbar utveckling och hållbart byggande brukar beskrivas som att människan ska kunna leva ett bra liv på en planet med begränsade resurser. I alla delar av byggprocessen, från en idé om ett hus och projektering, till byggande, förvaltning och boende, ska målsättningen vara att använda alla resurser på ett effektivt sätt.
Linjär ekonomi
I en linjär ekonomi är produktionen och konsumtionen linjär, vilket innebär att produkter tillverkas, används och sedan kastas bort efter att de har tjänat sitt syfte. Denna modell är vanlig i den traditionella ekonomin där resurser används i en enkelriktad rörelse från råmaterial till produkt och sedan avfall.
I en linjär ekonomi är resursutnyttjandet ofta ineffektivt och genererar stora mängder avfall och utsläpp, vilket leder till miljöförstöring och utarmning av naturresurser. Exempel på en linjär ekonomi inkluderar tillverkningsindustrin där råvaror extraheras, förädlas till produkter och sedan kastas efter användning.
Cirkulär ekonomi
I en cirkulär ekonomi är målet att minimera avfall och resursförbrukning genom så stor andel återvinning och återanvändning av resurser och material som möjligt.
I en cirkulär ekonomi utformas produkter och byggprocesser för att vara mer hållbara och resurseffektiva från början. Produkter utformas med tanken att kunna återvinnas eller återanvändas när de har tjänat sitt syfte, vilket minskar avfall och förlänger livslängden.
Genom att skapa slutna kretsar för material där avfall från en process blir råvara för en annan process, kan en cirkulär ekonomi minska behovet och nyttjandet av råvaror och miljöbelastning.
1
Säkerhet
I detta kapitel behandlas viktiga bestämmelser och riktlinjer som gäller för säkert och effektivt genomförande av arbeten med brandfarliga material. Vi kommer att gå igenom hur riskbedömningar ska utföras, med särskilt fokus på hälsorisker relaterade till asbest, mögel, kvartsdamm och polyklorerade bifenyler (PCB) vid renoveringsarbeten.
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
xyz
■ Bestämmelser som reglerar brandfarliga arbeten.
■ Riskbedömningar, däribland av hälsorisker med asbest, mögel, kvartsdamm och polyklorerade bifenyler (PCB) vid renoveringsarbete.
■ Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel.
■ Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.
■ Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
■ Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.
■ Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.
Kapitlet tar även upp användningen av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel för att minimera riskerna för arbetare. En central del av innehållet är förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material vid arbeten på höjd och från ställningar, samt vikten av korrekt avspärrning av arbetsområdet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Vi kommer också att behandla nödvändiga tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen samt rutiner för att hantera nödlägen och olycksfall på ett effektivt sätt.
Ombyggnadsarbete med ohälsosamt material och ohälsosamma arbetsställningar kan innebära risker. Lagstiftning om arbetsmiljö och hållbarhet är till för att skydda människor från olyckor och ohälsa.
FAKTA:
Arbetsmiljöplan
En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker. Syftet är att förebygga risker på arbetsplatsen.
FAKTA:
Arbetsmiljöpolicy
En arbetsmiljöpolicy innebär att ett företag kommer överens om hur arbetsförhållandena ska se ut på sikt. Det är en förklaring till hur man avser att arbeta med arbetsmiljön och vilken målsättning man har. Helst ska arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud diskutera fram policyn gemensamt. Om företaget har tio eller fler arbetstagare ska policyn dokumenteras. För den del av arbetsmiljön som utgörs av trafik ska även en trafiksäkerhetspolicy finnas.
Arbetsmiljö
Ordet miljö betyder omgivning eller yttre förhållanden som påverkar allt liv. Arbetsmiljö beskriver hur förhållanden är för arbetstagare på en arbetsplats. Förhållanden kan vara både fysiska och psykiska.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen är den lag som reglerar arbetsmiljön för arbetstagare och är till för att främja en god arbetsmiljö samt förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Arbetsmiljölagen beskriver de regler och krav som företag och arbetsgivare måste följa för att arbetsmiljön ska vara trygg och säker.
I Sverige regleras arbetsmiljön främst genom Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) och Arbetsmiljöförordningen (AFS 2001:1). Nedan följer några av de mest grundläggande principerna och områden som täcks av Arbetsmiljölagen
• Riskbedömning och åtgärder; Arbetsgivaren ska genomföra en riskbedömning av arbetsmiljön för att identifiera och bedöma risker. Åtgärder ska vidtas för att ta bort eller minimera dessa risker.
• Arbetsplatsens utformning; Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen är utformad på ett sådant sätt att den främjar arbetstagarnas hälsa och säkerhet.
• Arbetsutrustning och maskiner; Krav ställs på att arbetsutrustning och maskiner ska vara säkra att använda. Det innebär även krav på regelbunden kontroll och underhåll.
• Arbetsorganisation; Arbetsgivaren ska organisera arbetet på ett sådant sätt att det främjar hälsa och säkerhet. Det kan inkludera arbetstider, pauser och möjligheter till återhämtning.
• Information och utbildning; Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräcklig information och utbildning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt.
• Medverkan och inflytande; Arbetstagarna ska ha möjlighet att delta i beslut som rör arbetsmiljön och ha inflytande över sitt eget arbete och sin arbetsmiljö.
FAKTA:
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är den myndighet som ansvarar för att övervaka och förbättra arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. Myndighetens huvudsakliga uppgift är att upprätta regler och riktlinjer för arbetsmiljön, inspektera arbetsplatser för att säkerställa efterlevnad av lagar och föreskrifter, samt erbjuda stöd och vägledning till arbetsgivare och arbetstagare.
Samverkan och kommunikation
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Fackspråk på både svenska och engelska.
■ Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt.
■ Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen, däribland med maskinförare.
I detta kapitel utforskar vi kommunikation och samverkan på arbetsplatsen, med särskilt fokus på fackspråk och den sociala arbetsmiljön. Vi behandlar de faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, såsom bemötande och inkluderande arbetssätt, och hur dessa kan främja en positiv och produktiv arbetsplatskultur.
Kapitlet tar också upp vikten av samverkan och effektiv kommunikation mellan olika yrkesgrupper för att säkerställa att arbetet utförs smidigt och säkert. Slutligen redovisar vi viktiga termer och uttryck på både svenska och engelska som är nödvändiga för att kunna kommunicera effektivt inom branschen.
Samarbete fokuserar på den faktiska handlingen att arbeta tillsammans, som att hjälpas åt att bära.
Samverkan och kommunikation på en byggarbetsplats är viktigt av flera skäl, exempelvis följande:
• Effektivitet; Genom att samarbeta och kommunicera tydligt kan arbetet organiseras och utföras effektivt, vilket minimerar förseningar och ökar produktiviteten.
• Säkerhet; På en byggarbetsplats finns det många potentiella faror, som tunga maskiner, fallrisker och elektriska verktyg. Kommunikation är avgörande för att varna varandra om faror, ge instruktioner för säker användning av utrustning och samordna aktiviteter för att undvika olyckor.
• Kvalitetssäkring; För att uppnå ett bra resultat är det viktigt att kommunicera för att förstå och följa ritningar, instruktioner och specifikationer. Genom att kommunicera eventuella frågor eller problem i förväg kan man undvika felaktigheter och förseningar.
• Problemhantering; Oavsett hur väl förberett ett byggprojekt är uppstår ofta oväntade problem. Genom öppen kommunikation kan man identifiera och lösa problem snabbt och effektivt och undvika större fel, förseningar och kostnader.
• Samordning; Byggprojekt innefattar ofta många olika arbetsuppgifter som måste utföras i rätt ordning och tid. Genom att kommunicera kan arbetare och ledare samordna sina insatser för att säkerställa att projektet fortskrider smidigt och effektivt.
• Teamarbete; Byggprojekt innefattar vanligtvis olika grupper av arbetare och underleverantörer som måste samarbeta för att uppnå gemensamma mål. Kommunikation är avgörande för att främja ett positivt arbetsklimat och uppmuntra till samarbete och problemlösning, samt öka trivseln på arbetsplatsen.
I slutändan är kommunikation på en byggarbetsplats lika viktig som de verktyg och material som används. Genom att kommunicera effektivt kan arbetare och ledare arbeta säkert, effektivt och samordnat för att slutföra projektet på ett bra sätt.
CENTRALT INNEHÅLL:
Kränkande särbehandling
Kränkande särbehandling kan uttryckas genom ord och handlingar direkt mot den utsatta, men också i digital form som mejl, sms eller på sociala medier. Handlingarna kan komma från chefer och kollegor eller från en hel arbetsgrupp. Exempel på sådana handlingar är:
• att inte bli inbjuden till möten
• att bli ignorerad eller utsatt för ryktesspridning eller förlöjligande
• att bli utsatt för sexistiska skämt
Ord och handlingar kan göra ont och kränkningar kan ta sig många olika uttryck på arbetsplatsen, och det är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Vanliga orsaker till att det blir konflikter på arbetsplatsen är stress, allmän vantrivsel, attityder, värderingar och bristande ledarskap. Att arbeta förebyggande mot kränkande särbehandling på en arbetsplats är avgörande för att skapa en trygg och respektfull miljö för alla anställda. Här är några steg som kan hjälpa till att förhindra och hantera kränkande särbehandling:
• Utbilda och informera; Arbetsgivare kan erbjuda utbildning för alla anställda om vad som utgör kränkande särbehandling och diskriminering. Det är viktigt att alla förstår företagets policyer och riktlinjer för att hantera sådana situationer.
• Implementera tydliga policyer; Arbetsgivare bör ha tydliga policyer och rutiner för att förebygga och hantera kränkande beteenden. Dessa policyer bör innehålla information om hur man rapporterar om något händer och vilka åtgärder som kommer att vidtas.
• Främja en kultur av respekt; Företagsledningen bör aktivt främja en kultur av respekt och tolerans på arbetsplatsen. Detta kan inkludera att uppmuntra öppen kommunikation, främja mångfald och inkludering samt belöna positiva beteenden.
• Ta alla rapporter på allvar; Alla rapporter om kränkande beteenden ska tas på allvar och utredas omedelbart. Anställda bör känna sig trygga att rapportera incidenter utan rädsla för straffåtgärder.
• Genomför konsekvenser; Om det konstateras att kränkande beteenden har inträffat bör det finnas konsekvenser för förövaren. Det kan vara allt från utbildning och medling till disciplinära åtgärder eller uppsägning beroende på allvaret i situationen.
• Erbjuda stöd och resurser; Anställda som har drabbats av kränkande beteenden bör erbjudas stöd och resurser för att hantera situationen. Det kan inkludera tillgång till rådgivning eller stödgrupper.
arbetskamrat och
Förebyggande arbete
Det är viktigt med förebyggande arbete för att skapa ett bra arbetsklimat och en arbetsplats där personalen trivs. Exempel på vad alla på arbetsplatsen kan bidra med för att skapa en bra arbetsmiljö är följande:
• Skapa ett arbetsklimat som visar omtanke och stöd.
• Vara en god förebild.
• Prata med varandra om det som är bra och det som är dåligt.
• Vara uppmärksam på vad arbetskamrater pratar om, eller om de slutar prata.
För att en arbetsorganisation ska fungera bra ska den vara tydlig och de anställda ska känna till vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd. De ska också känna sig trygga i att det som framförs inte förs vidare till arbetsgruppen. Det ska vara tydligt att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel genom en policy från företaget.
Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras och mål ska sättas upp. Exempel på mål kan vara att skapa trygga anställningar, möjlighet till personlig utveckling och en bra gemenskap och samarbete med chefer och arbetskamrater.
FAKTA:
Faktorer som påverkar den sociala och psykosociala arbetsmiljön
• Socialt stöd och vänskapliga relationer.
• Ledarskap och tydliga roller.
• Organisation och stabilitet.
• Bra och tydlig kommunikation.
Att vara en bra
inkludera alla på arbetsplatsen ger trivsel både för dig själv och för andra.
Förklaring
Arbete där ersättningen står i relation till hur lång tid som olika fastställda arbetsmoment tar att utföra.
Generella regler för upprätthållande av ordning och säkerhet på arbetsplatsen.
CENTRALT INNEHÅLL:
En plåt tillverkad av aluminiummetall för olika konstruktionsändamål.
Facktermer
Engelsk term
Svensk term
Ackordsarbete Piecework
Allmänna ordningsreglerGeneral rules
AluminiumplåtAluminium sheet
AndningsskyddRespiratory protective equipmentSkyddsutrustning för att skydda andningsvägarna.
Trä som har skadats av insekter eller svamp.
En metallanordning för att förankra eller fästa objekt i byggnader.
En skruv med ankare för att fästa föremål i material som betong.
Byggoch markarbeten för att anlägga eller förbättra infrastruktur.
Skydd för ansiktet mot skador eller partiklar.
En formell överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som reglerar anställningsvillkoren.
En person med övergripande ansvar för att leda och övervaka byggnadsprojekt.
Området eller omfånget av en persons eller en organisations ansvar.
Material som kan börja brinna vid exponering för eld.
Förbud mot viss användning av område eller material.
En person som utför arbete inom byggbranschen.
Attacked wood
Anchor bolt
Core bolt
Angripet virke
Ankarjärn
Ankarskruv
AnläggningsarbeteConstruction work
Ansiktsskärm Face mask, Face shield
AnställningsavtalEmployment agreement
Ansvarig arbetsledareResponsible supervisor
AnsvarsområdeArea of responsibility
Antändbart materialFlammable material
AnvändningsförbudProhibition order
Worker
Arbetare
ArbetsberedningJob planning Plan för hur ett arbete ska genomföras.
En bärbar plattform eller ställning för att stödja arbetsmaterial och arbetsmoment.
Trestle
Arbetsbock
Arbetsgivare Employer Den som ger arbete och anställning åt arbetstagare.
Arbetsmiljö Working environment Faktorer relaterade till arbetets påverkan på hälsa och säkerhet.
ArbetsmiljöhandbokWorking environment manualDokument som beskriver och reglerar arbetsmiljöaspekter.
ArbetsmiljöplanOccupational health and safety planPlan som beskriver åtgärder för att säkerställa arbetsmiljön.
ArbetsmiljöpolicyWorking environment policyEn policy som beskriver arbetsgivarens åtagande för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö.
ArbetsmiljöverketSwedish work environment authorityMyndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor i Sverige.
Definierat område för utförande av arbete.
Kontor för administrativa ärenden på arbetsplatsen.
Olycka som inträffar på arbetsplatsen.
Arbetstid är den period under vilken en person utför arbete mot ersättning.
Arbetsområde Site, work site
ArbetsplatskontorSite office
ArbetsplatsolyckaWorkplace accident
Arbetstid Working hours
Arkitekt Architect En professionell person som designar och planerar byggnader och deras layout.
Betong förstärkt med armeringsjärn eller annat material.
Armerad betongReinforced concrete
Förklaring
Lista som specificerar placering och typ av armering.
Järnstänger av förstärkande material för att stärka betongkonstruktioner.
Verktyg för att klippa och forma armeringsjärn.
Engelsk term
Svensk term
ArmeringsförteckningReinforcing list
Armeringsjärn Rebar
ArmeringsklippReinforcement bar cutter
Armeringsnät Mesh, welded mesh reinforcementNät av metallstänger som används för att förstärka betong.
Ett nät av metallstänger som används för att förstärka betong eller gips.
Illustration som visar placeringen av armering i en konstruktion.
Detaljerad beskrivning av armeringsmaterialet och dess användning.
Farligt material som kan orsaka allvarliga lungsjukdomar.
En blandning av aggregat, sand och bitumen. Används för att bygga vägar.
Yta täckt med asfaltbeläggning.
Ett material gjort av asfaltimpregnerad papp, används som vattentätande skikt.
Verktyg för att klippa eller forma metalltråd och kablar.
Yta där material eller mark har tagits bort.
Alla föremål eller ämnen som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med.
En plats där avfall sorteras och behandlas för återvinning eller bortskaffande.
En behållare avsedd för insamling och tillfällig lagring av avfall.
Utsläpp från förbränningsprocesser.
Betongyta som har jämnats ut och fått slät yta.
Minska eller lindra belastningen på en yta eller fundament.
System för bortledande av avloppsvatten.
Mätning av avstånd mellan punkter och objekt.
Ändring av fördelning eller riktning av en last.
En behållare för att hålla vatten för badändamål.
Horisontellt bärverkselement vars uppgift är att uppbära vertikalt verkande last.
Plattform för balkong, ofta gjuten i betong.
Bergmaterial som är konstruktionsmaterial för vägar, järnvägar och annan infrastruktur, samt utfyllnad i betong.
Officiella regler och krav för byggande i Sverige.
Armeringsnät Wire-mesh
ArmeringsritningReinforcement drawing
ArmeringsspecifikationReinforcement schedule
Asbestos
Asphalt
Asphalt surface
Asphalted cardboard
Nippers, wire cutters
Screeded surface
Asbest
Asfalt
Asfalterad yta
Asfaltpapp
Avbitartång
Avdragen yta
Avfall Waste
AvfallsanläggningWaste disposal plant
AvfallsbehållareWaste container
Exhaust fume
Avgas
Avjämnad betongLevelled concrete
Avlasta Unload
Avlopp Drain
AvståndsmätningDistance measurement
Avväxling Lintel
Bath tub
Beam
Balcony slab
Load
Building regulations, national board of housing
Bath, dish and laundry waterAvloppsvatten som kommer från bad, diskning och tvätt.
Användning av ljuskällor för att belysa utrymmen eller områden.
Ytmaterial som täcker yta för skydd eller dekorativa ändamål.
B Badkar
Balk
Balkongplatta
Ballast
Lighting
Coating
BBR (Boverkets byggregler)
BDT-vatten
Belysning
Beläggning
BokGym
HUSBYGGNAD 3
Husbyggnad nivå 3 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive byggprocessen, entreprenörskap och företagande, byggnadskultur, byggtekniska beräkningar, samverkan och kommunikation, facktermer på svenska och engelska, material, verktyg, arbetsmiljö och säkerhet. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.
Britt-Marie Ekbergh