Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Projektledare/redaktör: Lilian Andersson Tjäder, Daniel Bastviken
Grafisk form: Feri Fazeli, Julian Birbrajer
Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration
Delar av textmaterialet är framtaget i samarbete med Maria Heimer, författare, föreläsare och utvecklingspedagog, Resurscentrum barn och familj, Staffantorps kommun.
Textkällor: Spillvatten, Miljö och vatten i Örnsköldsvik (Miva), http://miva.se/ vattenochavlopp/avloppsvatten/spillvatten.4.20f00f801262b8202e68000373.html 2016–10–26.
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Undantag från kopieringsförbudet: sidor märkta ”Kopiering tillåten”.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2023
Hej!
Den här lärarhandledningen är till dig som har valt att arbeta med läromedelspaketet
Spegla språket 7. Ibland är det ju så att man behöver lite tips och idéer på hur man kan jobba med ett läromedel; vad man kan lägga till och förtydliga för eleverna och vad man kan erbjuda för extrauppgifter. Då finns den här guiden att ta till.
Spegla språket 7 Grundbok inleds med ett strategikapitel som vi kallar Tips från coachen. Tips från coachen skiljer sig från övriga kapitel i boken, vilket också märks i lärarhandledningen. Vi hoppas att du ska finna handledningen tydlig och strukturerad och att den går hand i hand med grundboken och textsamlingen.
I lärarhandledningen kan du ta del av syftet med de olika kapitlen. Du får också idéer om hur arbetet med respektive kapitel kan läggas upp. Dessutom erbjuder vi lästips, där du kan ta del av den forskning som läromedlet är inspirerat av.
Naturligtvis hittar du även lösningsförslag till de uppgifter i Spegla språket 7 Grundbok samt Spegla språket 7 Textsamling där svaren är givna. I de fall uppgifterna bygger på elevens egna reflektioner, har svaren utelämnats.
Vi hoppas att du ska få stor användning av hela läromedelspaketet Spegla språket och att det bidrar till nya lärdomar och mycket nöje tillsammans med dina elever. Vi hoppas också att du ska märka att grundboken träffar kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på ett genomtänkt sätt och att du och dina elever ska ha stor använding även av textsamlingen. Spegla språket 7 Textsamling innehåller i del 1 fler texter ur de genrer vi presenterar i grundboken och i del 2 olika slags texter, indelade i tre teman inspirerade av del 1 och 2 i Lgr 22.
i nnehåll
Tips från coachen
Strategier för språk och lärande 6
Syfte 7
Några sätt att arbeta med kapitlet 8
Att förstå ord 9
Syfte 10
Frågor att inleda med 12
Arbeta vidare 12
Kopieringsunderlag 14
Att läsa på, mellan och bortom raderna 19
Syfte 20
Frågor att inleda med 21
Arbeta vidare 22
Kopieringsunderlag 23
Att hitta nyckelinformation i en text 24
Syfte 25
Frågor att inleda med 27
Arbeta vidare 28
Kopieringsunderlag 29
Att söka information och tänka självkritiskt
31
Syfte 32
Frågor att inleda med 33
Arbeta vidare 33
Kopieringsunderlag 34
Att planera sitt skrivande 37
Syfte 38
Frågor att inleda med 39
Arbeta vidare 39
Kopieringsunderlag 43
Tips på litteratur 46
Kapitel 1
Epik
Sagor 49
Syfte 50
Kapitelöversikt 51
Några sätt att inleda kapitlet 52
Några sätt att arbeta med kapitlet 53
Extrauppgifter 57
Textsamlingen 58
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken 59
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen 65
Kopieringsunderlag 71
Kapitel 2
Epik
Myter 81
Syfte 82
Kapitelöversikt 83
Några sätt att inleda kapitlet 84
Några sätt att arbeta med kapitlet 85
Extrauppgifter 86
Textsamlingen 86
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken 87
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen 91
Kopieringsunderlag 94
Kapitel 3
Ungdomslitteratur
Dystopier 97
Syfte 98
Kapitelöversikt 99
Några sätt att inleda kapitlet 100
Några sätt att arbeta med kapitlet 101
Extrauppgifter 104
Textsamlingen 104
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken 105
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen 106
Kopieringsunderlag 109
Kapitel 4
Skönlitteratur
Poesi 111
Syfte 112
Kapitelöversikt 113
Några sätt att inleda kapitlet 114
Några sätt att arbeta med kapitlet 116
spegla språket 7 | Lärarhandledning
Extrauppgifter 118
Textsamlingen 119
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 120
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 123
Kopieringsunderlag 125
Kapitel 5
Sakprosa
Läromedelstexter 127
Syfte 128
Kapitelöversikt 129
Några sätt att inleda kapitlet 130
Några sätt att arbeta med kapitlet 130
Extrauppgifter 132
Textsamlingen 132
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 133
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 136
Kopieringsunderlag 137
Kapitel 6
Åsiktsbaserade texter
Insändare och recensioner 145
Syfte 146
Kapitelöversikt 147
Några sätt att inleda kapitlet 148
Några sätt att arbeta med kapitlet 149
Extrauppgifter 151
Textsamlingen 151
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 152
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen 156
Kopieringsunderlag 159
Kapitel 7
Tala och samtala
Samtal och presentationer 161
Syfte 162
Kapitelöversikt 163
Några sätt att inleda kapitlet 164
Några sätt att arbeta med kapitlet 165
Extrauppgifter 165
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken 166
Kopieringsunderlag 167
Kapitel 8
Språkbruk
Minoritetsspråk och dialekter 169
Syfte 170
Kapitelöversikt 171
Några sätt att inleda kapitlet 172
Några sätt att arbeta med kapitlet 173
Extrauppgifter 174
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 175
Kopieringsunderlag 177
Kapitel 9
Grammatik
Ordklasser 179
Syfte 180
Kapitelöversikt 181
Några sätt att inleda kapitlet 182
Några sätt att arbeta med kapitlet 183
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken 184
Kopieringsunderlag 189
förslag
på
lösningar
till del 2 i textsamlingen 223
Respekt och rättskänsla 223
Du & Jag 224
Jag är Malala 225
Fulast i världen 226
Balladen om en bruten näsa 226
Fjärde riket 227
Att vara jag 227
Frihet och förtryck 228
Rosas buss 229
Ramiz resa 229
Avblattefieringsprocessen 230
Ingen du känner 230
Klimatförändring och klimatförbättring 231
De hemlösas stad 232
Mitt klimatkatastrofala liv 232
Iskallt uppdrag i Arktis 233
Klimatfrågan på bordet 234
Miljöspanarnas bästa 235
Brakfesten är över dags att börja panta 235
Festa loss och byt kläder med varandra 235
o Tips fran coachen
Strategier för språk och lärande
✽ Att förstå ord
✽ Att läsa på, mellan och bortom raderna
✽ Att hitta nyckelinformation i en text
✽ Att söka information och tänka källkritiskt
✽ Att planera sitt skrivande
spegla språket 7 | Lärarhandledning
Syfte
Kapitlet Tips från coachen skiljer sig från övriga kapitel i boken och syftar till att ge eleverna redskap eller strategier för att tillägna sig stoffet i bokens övriga kapitel. Kapitlet är indelat i olika avsnitt, där eleverna får explicit undervisning i strategier för:
* att förstå ord
* att läsa på, mellan och bortom raderna
* att hitta nyckelinformation i en text
* att söka information och tänka källkritiskt
* att planera sitt skrivande
Samtliga strategiavsnitt lämpar sig både för elever i svenska och svenska som andraspråk. Vi rekommenderar att strategiavsnitten bearbetas i helgrupp. Det ger eleverna möjlighet att ta del av kompisarnas tankar, förkunskaper och reflektioner. Extrauppgifterna lämpar sig både som ytterligare träning och som fördjupning till de som behöver det.
För språksvaga och mindre läsvana elever tjänar kapitlet till att explicit introducera framgångsrika strategier för språk och lärande.
Språkstarka och läsvana elever tillämpar troligen redan många av strategierna. Vinsten för dessa elever blir att de medvetandegörs om sina strategier och ges möjlighet att stärka och utveckla dem.
Några sätt arbeta med kapitlet
Kapitlet skiljer sig från grundbokens övriga kapitel, eftersom det även går att använda som uppslagsdel. Här presenteras två olika sätt att använda kapitlet:
✽ Inled arbetet på höstterminen med att arbeta er igenom kapitlet avsnitt för avsnitt. När ni sedan arbetar med resterande kapitel i grundboken, hänvisas ni tillbaka till passande avsnitt i Tips från coachen. Uppmana eleverna att inte strunta i dessa hänvisningar, utan gå tillbaka till sammanfattningen av avsnittet.
✽ Inled arbetet med något av grundbokens övriga kapitel i boken. När det kommer en hänvisning till ett av strategiavsnitten, bearbetar ni det aktuella avsnittet. Avsnitten är logiskt uppbyggda, kortfattat presenterade och lämpar sig väl att gå igenom i helgrupp.
spegla språket 7 | Lärarhandledning
myter 2Kapitel
I detta kapitel får eleverna:
✽ en inblick i myternas ursprung – hur och varför de uppkom, samt vilken betydelse myterna haft för vårt berättande
✽ förklaringar till några av de uttryck som har sitt ursprung i myterna
✽ undersöka vilka avtryck de klassiska myterna har gjort i modern tid
✽ förklaringar kring varför moderna myter uppstår
✽ reflektera kring myters likheter och skillnader, undersöka ord och ämnesbegrepp och lära sig om myters betydelse för litteratur och samhälle
✽ stöttning i att skriva genremedvetet
Epik
SYFTE
Myter är, liksom sagor, en texttyp som lyfts fram i de båda svenskämnenas centrala innehåll. Där står det dessutom att eleverna ska arbeta med skönlitteratur som belyser livsfrågor. Myter är ursprunget till den litteratur som vill ge svar på olika livsfrågor. Det är också en lämplig texttyp att arbeta med i årskurs 7. När studierna i litteraturhistoria återkommer i senare årskurser är det bra att kunna referera tillbaka till myterna.
Myter är en texttyp som eleverna ofta känner till men referensramarna kan variera otroligt mycket från elev till elev. En del känner säkert till flera grekiska och romerska myter och exempel på skapelsemyter. Andra har kanske bara hört talas om några av de mest kända nordiska myterna, genom historieundervisningen på låg- och mellanstadiet. Elever som inte gått i den svenska skolan på låg- och mellanstadiet kan i sin tur ha kännedom om andra mytologiska berättelser som är värda att uppmärksamma i klassrummet.
spegla språket 7 | Lärarhandledning
Kapitelöversikt
I grundboken får eleverna bekanta sig med myter genom att läsa:
✽ en babylonisk myt (sid. 88)
✽ Fjäderorm och Huracan, en skapelsemyt från Guatemala (sid. 90)
✽ om fornnordisk mytologi (sid. 82)
✽ om grekisk och romersk mytologi (sid. 84)
✽ om moderna myter (sid. 98)
Några av de större uppgifterna i grundboken är att eleverna får:
✽ reflektera över vilka gudar som finns i olika mytologier och varför
✽ ta reda på mer om nordiska gudar och myter
✽ skriva en egen myt med hjälp av en skrivmall för berättande texter
I textsamlingen kan eleverna arbeta vidare med följande myter:
✽ Persefone och Demeter (sid. 57)
✽ Maui och hans tusen trick (sid. 62)
✽ Maximal otur för denne man (sid. 68)
SFörslag på strategiavsnitt att arbeta med i samband med detta kapitel:
• Att förstå ord (sid. 9)
• Att läsa på, mellan och bortom raderna (sid. 15)
• Att planera sitt skrivande (sid. 36)
Några sätt att inleda kapitlet
Förslag på hur arbetet med kapitlet kan inledas
* Läs introtexten på sidan 79 högt. Titta tillsammans på uppgift 1. Låt sedan eleverna skriva fortsättningen på myten, i par eller självständigt. Ge de här instruktionerna:
• Låt Maui tänka ut ett sätt att fånga solen för att få den att gå långsammare.
• Låt Maui och hans bröder misslyckas och därefter tänka ut ett nytt sätt.
• Låt Maui med hjälp av någon slags magi eller övernaturlig förmåga, lyckas med uppdraget.
• Ledtråd: Maui har en syster, som heter Hina och hennes hår har en magisk kraft.
* Läs hela myten Maui och hans tusen trick som finns i Spegla språket 7 Textsamling som en introduktion till kapitlet och diskutera utifrån texten vad det är som gör att det är en myt. Myter har ju många likheter med sagor och texttyperna går i varandra, men här är det lämpligt att tydliggöra att myten om Maui svarar på en livsfråga: Varför solen går upp och ner i den takt den gör och varför det finns dag och natt.
* Inled arbetet med att berätta en modern myt – till exempel Maximal otur för denne man som finns i Spegla språket 7 Textsamling. Berätta om moderna myter och vandringssägner och ta reda på vilka som eleverna känner till. Gå därefter till inledningen av kapitlet och arbeta med det i kronologisk ordning. En motivering till att inleda arbetet på detta sätt kan vara att de moderna myterna ofta väcker elevernas intresse och att de snabbt blir aktiva och kan bidra med att diskutera hur rykten uppkommer och vad det är som gör att ett rykte kan förvandlas till en vandringsmyt.
Förslag till flipp(at klassrum)
* Be eleverna fundera hemma och skriva ned vilka mytiska förklaringar de har hört om jordens skapelse.
* Be eleverna googla på gudar och gudinnor och se vilka bekanta ”figurer” de stöter på.
* Be eleverna intervjua någon vuxen om vad de tycker att en myt är för något. Låt eleverna skriva tre intervjufrågor och dokumentera svaren genom inspelning eller skrift.
spegla språket 7 | Lärarhandledning
Några sätt att arbeta med kapitlet
Fornordisk mytologi (sid. 82)
* På sidorna 82–83 kan man låta eleverna diskutera vad de vet om fornnordisk mytologi och asatro. Ju mer de kan berätta för varandra, desto större blir känslan av att gruppen har en kunskapsbank. Om inte alla elever har läst vikingatiden och nordiska myter på mellanstadiet, passar det bra att stanna upp vid uppgift 4 a på sidan 83 och låta eleverna fördjupa sig och söka information ifrån olika källor.
Grekisk och romersk mytologi (sid. 84)
* På sidan 84 är det intressant att stanna upp och inventera elevernas kunskaper om grekisk och romersk mytologi. Antiken lyfts ofta fram som ett centralt innehåll i årskurs 7 (inom so-ämnena) och det kan vara en bra idé att integrera ämnena och fördjupa sig i klassiska myter. I textsamlingen finns myten om Persefone att tillgå.
Skapelsemyter (sid. 86)
* Vid arbetet med sidorna 86–87 passar att ta upp Bibelns skapelseberättelse och diskutera likheterna mellan den och andra skapelsemyter. I vissa elevgrupper kan diskussionen om Bibelns skapelsemyt bli känslig och det är bra att vara medveten om att häftiga diskussioner kan uppstå, så att man är förberedd på att stötta eleverna i att hålla en respektfull ton.
* Inför arbetet med myten om Fjäderorm och Huracan är det viktigt att förklara för eleverna att de ska titta noga på klammerkommentarerna och att dessa kommentarer beskriver hur en myt följer berättarkurvan/berättarmönstret med presentation, problem, upptrappning, vändpunkt, lösning.
Myterna lever vidare idag (sid. 96)
* På sidan 96 vid uppgift 9 kan man med fördel fylla på med fler uttryck ur olika myter och mytologier. Eleverna kan söka uttryck och redovisa dem genom att illustrera dem, dramatisera dem eller diskutera dem i grupper.
Moderna myter (sid. 98)
* När det gäller de moderna myterna och vandringssägnerna finns det ofta många exempel att inventera i elevgruppen. Här kan det vara värt att notera att det ofta dyker upp rasistiska eller homofoba exempel och att det är viktigt att förbereda sig så att man kan bemöta dessa och hjälpa eleverna till en saklig diskussion och en respektfull ton.
Extrauppgifter
Skriv en dystopisk berättelse
* Vid uppgift 8 på sidan 117 kan det hända att elevgruppen eller enskilda elever mycket hellre ger sig på försöket att skriva en egen dystopisk berättelse. Till stöttning kan de då med fördel använda kopieringsunderlag 1. Det är också lämpligt att repetera strategiavsnittet Att planera sitt skrivande
Textsamlingen
Den gröna cirkeln (sid. 71)
* Inför läsningen av utdraget ur Den gröna cirkeln är det lämpligt att ge förförståelse genom att berätta att den första delen av utdraget är upptrappningen som leder mot katastrofen. Den andra delen av utdraget handlar om hur de fyra ungdomarna klarar sig den allra första tiden. För elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk lämpar sig texten för gemensam läsning där man stannar upp och diskuterar och reder ut oklarheter efter varje stycke.
Önskeprickar (sid. 88)
* Vid läsningen av utdraget ur Önskeprickar passar det att prata om vilken information vi får av bilder. Ställ frågorna:
• Vad ger bilderna oss för förståelse?
• Vilken stämning förmedlar bilderna?
• Vilka delar av texten blir förstärkta av bilderna?
• Finns det något i bilderna som är ointressant eller oviktigt för förståelsen?
Delirium (sid. 98)
* Inför läsningen av utdraget ur Delirium kan man med fördel lägga tid på att förklara vad delirium är och att människorna i boken lever i ett samhälle där kärlek anses vara ett gift, att förälskelse är ett sjukdomstillstånd och att samhället bara kan fungera om alla botas från sjukdomen kärlek. Be också eleverna att vara uppmärksamma när de läser och verkligen stanna upp och ställa frågor och reda ut oklarheter. Det är lämpligt att sammanfatta handlingen tillsammans eller i par innan eleverna arbetar med uppgifterna.
spegla språket 7 | Lärarhandledning
Förslag
1. Reflektera
a. Astrid Lindgren menade kanske att barn har mer fantasi än vuxna och att barn är bra på att skapa bilder i huvudet och leva sig in det de läser.
3. Reflektera
a. Här kan eleverna behöva hjälp med förslag på dystopier; Hungerspelen, Divergent och Delirium är några titlar som eleverna kanske känner igen.
b. Här kan eleverna reflektera kring oroligheter, krig, miljöförstöring och sådant som redan finns i världen och som leder tankarna till katastrofer och ”efter-katastrofer”.
5. Textfrågor
på raderna
a. 13 år
b. I trapphuset, utanför familjens lägenhet.
c. Exempel: Russin, nötter och choklad, pulversoppa, pasta, ris, knäckebröd, frukt, grönsaker, bacon, smör, grillkorv och mjuka bröd. Hedvig tar först saker som inte innehåller vatten och som är lättare att bära. Sedan tar hon också en del färskvaror som väger mer och som inte är lika hållbara. Hon tänker att hon kan äta de matvarorna först.
mellan raderna
a. Hon klarar inte av att vara i närheten av sin döda familj och hon vill bort från allt som påminner henne om dem och om perioden då de var sjuka. Hon plågas av hemska minnesbilder av sin döende familj.
b. När elektriciteten försvinner fungerar inte elektriska apparater, som frys och kylskåp.
c. Hon kommer inte att orka bära en tung packning speciellt länge. Packningen kan hindra henne från att ta sig fram i skogen. De tunga matvarorna innehåller också mer vatten och kommer inte att hålla sig färska så länge.
d. Stress kan göra att man inte resonerar på ett logiskt och rationellt sätt. Man kan bli blockerad och hänga upp sig på oviktiga detaljer.
7. Skriv
Hedvig är en trettonårig tjej. Hennes familj och alla andra där hon bor är döda. De dog av en feberepidemi. Hedvig är nu ensam kvar i staden där hon bor – kanske i hela världen – och hon är rädd. Hon beger sig till sin gamla skola för att hämta mat, vatten och campingutrustning. Det gör hon för att hon inser att hon måste lämna staden.
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen
Den gröna cirkeln (sid. 71)
Ord och uttryck
Förklara vad de understrukna orden har för betydelse i texten.
a. Så tycker jag mig märka att regnet avtar. Avtar betyder minskar, att det inte regnar lika mycket längre.
b. Och jag känner intensivt att jag vill ha det. Intensivt betyder mycket, starkt, hetsigt.
c. Det är som om det bara var en kuliss. En kuliss är en bakgrundsbild, till exempel på teater – här menas att det ser overkligt ut.
d. Jag känner plötsligt hur utsatta vi är, hur vi sticker ut. Utsatta betyder här att de är oskyddade, att det lätt kan hända dem något.
e. Han låter motorn gå på tomgång och vänder sig om och tittar på mig. Tomgång betyder att motorn är igång men att fordonet står stilla i friläge.
Textfrågor
på raderna
a. De fyra ungdomarna tar med sig en massa varma lammskinn att sitta på och några värmeljus för att det ska bli mysigt.
b. Författaren använder liknelsen ”som en katt” tre gånger.
c. De äter musslor.
mellan raderna
d. Dinah har kanske gjort porträtten för att hon tänker sig att någon letar efter dem och att de då direkt ska förstå vilka det är som är på platsen och har skrivit HELP i sanden. Att de ska bli igenkända.
e. De vill antagligen inte äta Duktig för att han är ett trevligt sällskap och det enda liv de har stött på, på länge. För många känns det tryggt och skönt att ha ett husdjur.
f. Judit kanske menar att det blir mer verkligt när det blåser – att det är ett normalt tillstånd med blåst och vind. De tyckte ju innan att det var så overkligt stilla och tyst.
spegla språket 7 | Lärarhandledning
Dystopier – Kopieringsunderlag 1
Skriv en dystopisk berättelse
Planera din berättelse genom att fundera över följande frågor. Anteckna. Tänk på att allt du skriver här inte behöver uttryckas tydligt i din berättelse. Det ska i första hand vara till hjälp för dig när du fantiserar och skriver.
Bakgrund
1. Var utspelar sig din berättelse?
2. Vilken typ av katastrof är det som har inträffat?
3. Vilka konsekvenser har katastrofen lett till?
Miljöbeskrivning
1. Är det stad eller lantlig miljö?
2. Hur ser omgivningarna ut?
3. Hur ska du få fram miljön i din text?
• genom att beskriva den?
• genom att låta huvudpersonen lägga märke till den?
• genom små kommentarer om den?
Personbeskrivningar
1. Vem är huvudkaraktären i din berättelse? Fundera över ålder, personlighetsdrag (hur de är som personer) och utseende. Vilka drömmar, förhoppningar och rädslor har din huvudperson? Hur får läsaren reda på allt detta?
2. Vilka andra karaktärer ska du ha med i din berättelse? Fundera över deras ålder, personlighetsdrag (hur de är som personer) och utseende och på hur du låter läsaren få reda på detta.
Berättarperspektiv
1. Ska du skriva i jag-form (att din huvudkaraktär berättar ”jag, mig, min”)?
2. Ska du vara den allvetande författaren? (att du skriver i tredje person ”hon–han, sig, sin”)?
Tempus
Vilken tidsform ska du skriva i? Det vanligaste är preteritum – ”hon gick, hon såg, hon segrade”. Men du kan också skriva i presens – ”hon går, hon ser, hon segrar.” Kom ihåg att hålla dig till samma tidsform.
Handling
Presentation:
Hur ska du inleda din berättelse? Tänk på att inledningen ska väcka läsarens intresse och nyfikenhet! Fundera över hur du presenterar din huvudkaraktär/dina huvudkaraktärer och hur läsaren får veta var berättelsen utspelar sig.
Problem:
Vad ska hända som gör din berättelse spännande? Tänk på att huvudkaraktären måste stöta på utmaningar som gör att läsaren vill läsa vidare och få reda på hur det går på slutet.
Vändpunkt:
Vad ska hända som förändrar situationen?
Lösning:
Hur ska allt lösa sig på slutet? Hur ska din dystopiska berättelse sluta?
STIPS!
Var sparsam med dialog! Använd bara dialog när den fyller ett syfte och tar med sig läsaren framåt i handlingen.
spegla språket 7 |
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen
del 2 : : Respekt och rattskansla
Du & Jag
Textrågor
på raderna
a. De har målat på en betongvägg på baksidan av skolans högstadiebyggnad.
b. Ett vittne har pekat ut Andreas i fotokatalogen och påstår att Andreas var en av förövarna. Vittnet ska träffa Andreas i verkligheten och se om han känner igen honom.
c. Kevin ställer sig på Andreas sida och säger till honom att de var flera om att måla på väggen. Han menar att Andreas inte var med på det till en början och säger att han följer med Andreas till rektorn.
d. Kevin vill inte tjalla på någon och Andreas oroar sig för vad soc kommer att göra med dem som var med och målade.
mellan raderna
e. Andreas är väldigt skötsam av sig och duktig i skolan. Han har tidigare inte gjort något otillåtet.
f. Andreas blir förvånad, eftersom Kevin brukar kalla Andreas för professorn och reta honom för att han är duktig i skolan. Kevin brukar aldrig vara på Andreas sida.
g. Kevin står för vad han har gjort, vilket han inte brukar göra.
h. Kevin tycker att Andreas skötte sig utmärkt hos rektorn genom att inte berätta vem som var med och målade på väggen.
i. Andreas har skapat sig en bild av Kevin som en mobbare och översittare, men plötsligt står Kevin på hans sida.
spegla språket 7 | Lärarhandledning
Jag är Malala
Textfrågor
på raderna
a. I Storbritannien finns bekvämligheter som rinnande vatten, både varmt och kallt, och det finns ström i husen. Det finns också färdiglagad mat. I Pakistan fanns det snötäckta bergstoppar, gröna vajande åkrar och blå floder medan i Storbritannien ser Malala höga hus, fordon, välskötta gröna häckar och gräsmattor och sopade trottoarer.
b. Malala propagerade för fred i Swatdalen och för flickors rätt till att gå i skolan.
c. Malala oroade sig för att talibanerna skulle ge sig på hennes pappa istället, eftersom han alltid uttalade sig mot dem och för att det aldrig tidigare hänt att de gett sig på en flicka.
d. Malala tänker att det vore bäst att vädja till terroristerna att lyssna på henne först innan de skulle skjuta henne. Hon skulle säga: ”Det du gör är orätt. Jag är inte emot dig, jag vill bara att alla flickor ska få gå i skolan.”
mellan raderna
e. Läget i Pakistan är fortfarande farligt för Malala, eftersom hon står upp för att flickor har rätt till utbildning i landet.
f. Skylten är borttagen, för att talibanerna inte tillåter flickor att gå i skolan. Talibanerna ska inte kunna se att det finns en skola där.
g. Läkare har en lång utbildning och utbildning leder till i regel till ett bättre liv. Att kunna läsa och skriva är grunden för ett demokratiskt samhälle. Det skulle ge flickorna en bättre ställning i samhället och det är talibanerna mot.
h. Malalas pappa var med och grundade skolan som Malala gick i och har hela tiden stått upp för rätten att flickor ska få gå i skolan. Han har också alltid uttalat sig mot talibanerna.
Laila M. Guvå Åse Wewel
SPEGLA SPRÅKET 7 LÄRARHANDLEDNING
Vilka strategier hjälper elever att förstå obekanta ord i en text? Hur identifierar elever nyckelinformation? Och hur får elever förståelse för att läsning innebär mer än att förstå orden på raderna?
Spegla språket 7 Lärarhandledning hör till Spegla språket 7
Grundbok samt den tillhörande Spegla språket 7 Textsamling. Lärarhandledningen kompletterar grundboken och textsamlingen genom att erbjuda konkreta övningar och kopieringsunderlag. Den ger också tips och idéer på hur man kan arbeta vidare med de teman som finns i grundboken. I lärarhandledningen finns dessutom lösningsförslag till de övningar där svaren är givna.
Spegla språket är en heltäckande läromedelsserie i svenska och svenska som andraspråk. Till varje årskurs finns en grundbok, en textsamling och en lärarhandledning. Dessutom finns Spegla språket Digital som har samma innehåll som den tryckta boken.
